Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1954-04-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71.

1

Nr 71.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till

kronan m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till

kronan i vissa fall in. in. I propositionen nr 44 har Kungl. Maj :t (punkt

1, s. 2 och 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 8 januari 1954) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t afl

under budgetåret 1954/55 avgöra dels frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörig

krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande av fordran, som

grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,

luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna, allt i den mån

kronans fordran i det särskilda fallet icke överstiger femtusen kronor.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t att avgöra frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

till kronan i vissa fall in. m. har tidigare av riksdagen

lämnats för ettvart av budgetåren 1945/54. Ehuru här avsedda ärenden

numera icke uppgår till samma betydande antal som under åren närmast

efter beredskapstidens slut, synes departementschefen dock ärendenas art

motivera det förenklade behandlingssätt, som vinnes om dessa frågor i

viss utsträckning kan avgöras av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill anses

enahanda bemyndigande böra utverkas även för budgetåret 1954/55.

Utskottet tillstyrker, alt bemyndigande av här avsett innehåll lämnas

även för nästa budgetår, f likhet med vad som gällt för innevarande budgetår

bör Kungl. Maj:t även till 1955 års riksdag lämna en redogörelse

för av Kungl. Maj:t meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,

varom här är fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret

1954/55 avgöra dels frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada

å egendom tillhörig krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande

av fordran, som grundar sig på kronans regressrätt

mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc. enligt

de i ämnet gällande ansvarsreglerna, allt i den mån kroliihung

till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 71.

Sfi» 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 71.

nans fordran i det särskilda fallet icke överstiger femtusen

kronor.

2:o) Förenklat avskrivningsförfarande beträffande vissa fordringar

inom försvarets fabriksverk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2,

s. 3 och 4) och under erinran om att, med stöd av riksdagens medgivande

i skrivelse 1952:418, Kungl. Maj:t lämnat försvarets civilförvaltning motsvarande

bemyndigande, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga

försvarets fabriksstyrelse att, utan hinder av gällande

författningsbestämmelser angående avskrivning av kronans

fordringar, besluta om avskrivning av fordran, uppkommen

inom fabriksverket, till belopp ej överstigande 500 kronor,

beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen,

att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt

fabriksstyrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger

att framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för

fordringens bevakande och indrivande bedömes förenade med

arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej

är ekonomiskt lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke

anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden.

3:o) Befrielse för C. H. Länder in. fl. från viss skadeståndsskyldigbet.

Kungl. Maj:t har (punkterna 3—5, s. 4—8) föreslagit riksdagen medgiva

i förberörda statsrådsprotokoll lör den 8 januari 1954 angivna personer

befrielse helt eller delvis från dem åliggande skadeståndsskyldighet.

Departementschefen har beträffande vart och ett av ifrågavarande ärenden

lämnat en redogörelse för de omständigheter, som föranlett åläggande

av ersättningsskyldighet till kronan, och för de skäl, varå förslag om befrielse

helt eller delvis från ersättningsskyldighet grundas. Härutinnan

torde få hänvisas till propositionen.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen i tidigare liknande fall medgivit

befrielse från ersättningsskyldighet till kronan enligt i huvudsak

samma grunder, som av departementschefen nu förordats, får utskottet

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts i förevarande proposition under punkterna

3—5 framlagda förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att C. H. Länder befrias från återstående skadeständsskyldighet

till kronan på grund av utslag den 28 september

1942 av fältkrigsrätten vid Morjärvs försvarsområdesstab;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7i.

3

b) att chauffören K. H. H. Eriksson, därest han inom tid

som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning

inbetalar ett belopp av 500 kronor, befrias från återstående

skadeståndsskyldighet till kronan på grund av krigshovratfens

utslag den 15 februari 1926;

c) att Ingrid Lilly Kristina Larsson, därest hon inom tid

som Kungl. Maj:l bestämmer till försvarets civilförvaltning

inbetalar ett belopp av 500 kronor, befrias från återstående

skadeståndsskyldighet till kronan på grund av Stockholms

rådhusrätts dom den 27 oktober 1952.

4:o) Befrielse för H. B. Påhlsson frän viss ersättningsskyldighet. Kungl.

Maj :t har (punkt 6, s. 8 och 9) föreslagit riksdagen medgiva, att H. B.

Påhlsson, därest han inom tid som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets

civilförvaltning inbetalar 100 kronor, befrias från återstoden av honom

jämlikt Västra Göinge domsagas häradsrätts dom den 8 oktober 1952 åvilande

ersättningsskyldighet till kronan.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Söderr/1

list (1:151) och den andra inom andra kammaren av herrar Gustafson

i Göteborg och Königson (11:218), i vilka hemställts dels att kronans

fordran mot H. B. Påhlsson enligt proposition nr 44, punkt 6, helt eftergives,

dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om

utredning om sådana bestämmelser att värnpliktig eller dennes anhöriga,

som av domstol tilldömts rätt till skadestånd eller annan ekonomisk ersättning

för skador som uppkommit under militärtjänstgöring, erhåller

möjlighet att få sina genom dom godkända rättsanspråk uppfyllda.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 218.

Den 20 mars 1952 skadades värnpliktige vicekorpralen H. B. Påhlsson

av ett vådaskott, som avlossades av värnpliktige vicekorpralen B. G. Tamfelt

i vaktbaracken vid Skånska trängregementet. Vederbörande åklagare

yrkade ansvar å Tamfelt för det denne vid tillfället under tjänstgöring

som vaktchef gjort sig skyldig till tjänstefel genom alt icke iakttaga de

bestämmelser som var utfärdade för handhavande av kulsprutepistol och

därigenom vållat olyckan. I samband härmed förde Påhlsson ersättningsInlan

mot Tamfelt.

Genom lagakraftvunnen dom dömdes Tamfelt till arrest i tjugo dagar

och förpliktades att utge skadestånd till Påhlsson med 800 kronor.

Då Påhlsson icke kunde utfå skadeståndet yrkade han vid Västra Göinge

domsagas häradsrätt att kronan skulle förpliktas utgiva motsvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 71.

skadestånd, 800 kronor, jämte ränta. Kronan — som i och för sig vitsordade

skäligheten av det yrkade ersättningsbeloppet — bestred käromålet

och fordrade ersättning för utgifterna å målet. Genom dom den 8 oktober

1952 ogillade häradsrätten käromålet och förpliktade Påhlsson att ersätta

kronans rättegångskostnader med 413 kronor. Domen vann laga kraft.

1 en den 20 maj 1953 dagtecknad skrift har Påhlsson hos Ivungl. Maj:l

anhållit att bli befriad från skyldigheten att ersätta nämnda rättegångskostnader

om 413 kronor och framhåller därvid följande. Han blev alldeles

oförvållat skadad vid olyckstillfället. Till det förhållandet, att han icke

kan få ut ersättningen om 800 kronor, kominer nu att han blivit skyldig

att utge 413 kronor till kronan. Han har stora svårigheter att betala rättegångskostnaden.

Han hade praktikantplats vid fabrik mot ett arvode av

aOO kronor i månaden men avsåg att under hösten 1953 börja studera vid

handelshögskolan i Göteborg; han hade då inga förvärvsmöjligheter.

Försvarets civilförvaltning framhåller i utlåtande den 22 september

1953 att det förefaller i princip betänkligt all bevilja någon eftergift, enär

Påhlsson genom att anhängiggöra talan vid domstol ådragit kronan ifrågavarande

kostnad. Med hänsyn till Påhlssons jämförelsevis svaga ekonomi

och då han med avseende å omständigheterna i målet icke kan sägas

ha väckt talan utan skäl, vill civilförvaltningen icke motsätta sig bifall

till ansökningen i så måtto, att Påhlsson, därest han inom tid som Kungl.

Maj:t bestämmer, inbetalar ett belopp av 100 kronor, befrias från vidare

ersättningsskyldighet på förevarande grund.

Advokatfiskalen hos civilförvaltningen har i yttrande til! civilförvaltningen

som sin uppfattning uttalat, att rättsfrågan i .förevarande fall var

oviss och att Påhlssons åtgärd att anhängiggöra rättegång mot kronan

därför var motiverad.

Statskontoret anför i utlåtande den 7 november 1953 följande. Enligl

vad statskontoret under hand inhämtat kan Påhlsson tidigast hösten 1954

börja vid handelshögskolan i Göteborg. Han är fortfarande anställd vid

ifrågavarande fabrik och uppbär, efter avdrag för skatt, lön med 44,3

kronor i månaden. För kost och logi betalar han sina föräldrar 140 kronor

i månaden. Han har ej andra skulder än här ifrågavarande och bör med

hänsyn till sin ekonomi och beloppets ringa storlek utan svårighet kunna

fullgöra sin betalningsskyldighet. Då ej heller i övrigt synes föreligga tillräckliga

skäl för befrielse, avstyrker statskontoret bifall.

Departementschefen framhåller, att Påhlsson under militärtjänstgöring

oförskyllt skadats av ett vådaskott. Sedan den värnpliktige, som vållat

skadan och därför ådömts ansvar och skadeståndsskyldighet, icke förmått

betala skadeståndet har Påhlsson fört talan mot kronan om utfående av

beloppet. Hans talan ogillades, men Påhlsson får dock anses ha haft visst

fog för sin talan. Med hänsyn till de ömmande omständigheterna i föreva
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It.

5

rande fall anser departementschefen det skäligt att Påhlsson befrias från

skyldigheten att ersätta kronans rättegångskostnader därest han inbetalar

ett belopp av 100 kronor.

Utskottet. Under punkt 6 i det följande har Kungl. Maj:t hemställt, att

kronans fordran hos A. G. Rödin måtte eftergivas. Detta ärende företer

ej endast i huvudfrågan utan även med avseende å omständigheterna i

övrigt stora likheter med det under nu förevarande punkt anmälda ärendet.

Med hänsyn härtill och till vad i ärendena i övrigt förekommit kan

utskottet icke finna tillräcklig anledning föreligga att vid bedömandet av

frågan om vederbörandes befrielse från betalningsskyldighet göra någon

åtskillnad i de båda fallen. Utskottet anser, att båda böra helt befrias

från denna skyldighet. Detta innebär vad beträffar H. R. Påhlsson

ändring i Kungl. Maj:ts förslag och alltså bifall till motionerna I: 151 och

11:218, såvitt nu är i fråga.

Beträffande det i förenämnda motioner jämväl gjorda yrkandet om viss

utredning kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Åberopande det anförda får utskottet under nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:151 och 11:218, såvitt nu är i

fråga, medgiva, att H. B. Påhlsson befrias från honom jämlikt

Västra Göinge domsagas häradsrätts dom den 8 oktober

1952 åvilande ersättningsskyldighet till kronan.

5:o) Befrielse för F. G. S. Liljecranlz och N. K. A, Snndwall från viss

ersättningsskyldighet. Kungl. Maj: t har (punkterna 7 och 8, s. 10—15)

föreslagit riksdagen medgiva dels att F. G. S. Liljecrantz, därest ban inom

tid som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar

ett belopp av 2 500 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet

till kronan på grund av i förberörda statsrådsprotokoll för den 8 januari

1954 nämnd olyckshändelse den 13 september 1949, dels ock att N. K. A.

Sandwall, därest han inom tid som av Kungl. Maj:t bestämmes till försvarets

civilförvaltning inbetalar ett belopp av 1 000 kronor, befrias från

återstående ersättningsskyldighet till statsverket till följd av i berörda

statsrådsprotokoll nämnt olycksfall den 3 maj 1946.

Departementschefen har beträffande vartdera av ifrågavarande båda

ärenden lämnat en redogörelse för de omständigheter, som föranlett åläggande

av ersättningsskyldighet till kronan, och för de skäl, varå förslag

om befrielse från ersättningsskyldighet grundas. Härutinnan torde få hänvisas

till propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 71.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen i tidigare liknande fal! medgivit

befrielse från ersättningsskyldighet till kronan enligt i huvudsak

samma grunder, som av departementschefen nu förordats, får utskottet tillstyrka

bifall till Kungl. Maj.ds förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att F. G. S. Liljecrantz, därest han inom tid som Kungl.

Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 2 500 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet

till kronan på grund av i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 8 januari 1954 nämnd olyckshändelse

den 13 september 1949;

b) att N. K. A. Sandwall, därest han inom tid som av Kungl.

Maj:t bestämmes till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 1 000 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet

till statsverket till följd av i berörda statsrådsprotokoll

nämnt olycksfall den 3 maj 1946.

6:o) Befrielse för A. G. Rödin från viss ersättningsskyldighet. Kungl.

Maj:t har (punkt 9, s. 15—17) föreslagit riksdagen medgiva att kronans i

förberörda statsrådsprotokoll för den 8 januari 1954 angivna fordran hos

A. G. Rödin må eftergivas.

Under övningsskjutning med kulsprutegevär vid Värmlands regemente

den 5 oktober 1945, varvid numera löjtnanten vid regementet C. J. W.

Scheffer var ledare, åsamkades värnpliktige A. G. Rödin svåra skador i ena

låret av ett skott, som avlossades av en annan värnpliktig. Genom dom

den 20 mars 1951 i mål mellan Rödin, kärande, samt nämnde värnpliktige,

Scheffer och kronan, svarande, förpliktade rådhusrätten i Karlstad svarandena

att solidariskt till Rödin utgiva vissa ersättningar för de denne

åsamkade skadorna. Sedan talan fullföljts mot rådhusrättens dom, befriade

Svea hovrätt genom dom den 19 juni 1951 Scheffer och kronan från

skadeståndsskyldighet, varjämte hovrätten förpliktade Rödin alt ersätta

Scheffer dennes kostnader å målet vid rådhusrätten och i hovrätten med

sammanlagt 545 kronor. Sedan talan fullföljts mot hovrättens dom, fastställde

Kungl. Maj:t genom dom den 6 juni 1952 hovrättens domslut, såvitt

nu är i fråga, samt förpliktade Rödin att till Scheffer utgiva ersättning

för kostnaderna å målet hos Kungl. Maj :t med 394 kronor utöver av Rödin

till säkerhet för motparts kostnadsersättning nedsatt belopp, 150 kronor.

— Scheffer och kronan anlitade i målet skilda ombud.

Scheffer begärde verkställighet av Kungl. Maj:ts dom beträffande den

honom tillerkända ersättningen för rättegångskostnad. Till gäldande härav

och av exekutionskostnaderna, tillhopa 960 kronor, togs den 26 sep
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 71.

7

tember 1952 hos Rödin i mät en häst, värderad till 1 000 kronor. Rödin besvärade

sig över utmätningen hos överexekutor i Älvsborgs län och anförde

därvid hland annat följande. Han hade inköpt ett mindre jordbruk för

7 300 kronor, av vilket belopp endast 100 kronor var betalda. Han hade

därjämte lånat 1 300 kronor och för detta belopp inköpt den utmätta hästen.

Rödin ansåg att hästen var att betrakta såsom sådant nödigt arbetsredskap

som omförmäles i 65 § utsökningslagen, enär Rödin i avsaknad av häst

icke kunde sköta jordbruket. Rödin hade icke andra tillgångar än de nu

angivna. Han var ogift men hade eget hushåll. — överexekutor beslöt den

4 oktober 1952 att vidare exekutiva åtgärder i ärendet tills vidare ej fick

vidtagas.

Såsom ombud för Scheffer anförde härefter juris kandidaten F. Sahlman,

Karlstad, i eu den 22 oktober 1952 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd

skrift bland annat följande. Verkställd utredning hade givit vid handen

att Rödins ekonomiska förhållanden är sådana att ett vidhållande av utmätningsansökningen

måste anses otillfredsställande ur moralisk synpunkt.

Scheffer kunde emellertid med hänsyn till sin ekonomi icke själv svara

för rättegångs- och exekutionskostnaderna. Det förhållandet att kronan

— därest Scheffer slutligen skulle ha befunnits skadeståndsskyldig — ägt

regressrätt mot denne hade omöjliggjort för Scheffer och kronan att

anlita gemensamt ombud i målet. Med hänsyn härtill och då det utredningsarbete,

som från Sclieffers sida nedlagts i rättegången, varit värdefullt

jämväl för kronan, borde Scheffer av kronan få ersättning för ifrågavarande

kostnader om 960 kronor.

1 yttrande till arméförvaltningens lygavdelning har advokatfiskalen hos

försvarets civilförvaltning anfört bland annat följande. Scheffer hade anskaffat

eget ombud i skadeståndsmålet på uppmaning från advokatfiskalskontoret.

Rödin hade på grund av de skador han ådragit sig vid olyckstillfället

under en längre tid icke kunnat arbeta och han hade mycket

svag ekonomi sedan hans skadeståndstalan mot Scheffer och kronan

ogillats. Med hänsyn till det anförda och då Scheffer och hans ombud nedlagt

ett värdefullt arbete i målet tillstyrkte advokatfiskalen Sclieffers framställning.

1 utlåtande den 20 december 1952 över Sclieffers framställning uttalade

försvarets civilförvaltning och arméförvaltningens tygavdelning, under hänvisning

till advokatfiskalens yttrande, att starka billighetsskäl talade för

att Scheffer borde beredas ersättning av kronan för ifrågavarande kostnader

på villkor all Scheffer på kronan överlät motsvarande fordran hos

Rödin. Starka skäl talade dock för alt kronan icke borde göra gällande

en på grund av denna överlåtelse förvärvad fordran mot Rödin, och ämbetsverken

ifrågasatte därför om icke Rödin borde befrias från sålunda uppkommande

ersättningsskyldighet till kronan.

Sedan statskontoret yttrat sig i ärendet medgav Kungl. Maj.t genom be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 71.

slut den 10 april 1953 att till Scheffer fick — under förutsättning att denne

skriftligen å kronan överlät sin ifrågavarande fordran gentemot Rödin—

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter utbetalas ett belopp av

960 kronor.

I ärendet har inhämtats att Scheffer, i samband med utbetalning till

honom av ifrågavarande belopp, till kronan överlåtit sin fordran hos Rödin

samt att den begärda utmätningen hos Rödin numera återkallats.

Departementschefen anser i likhet med myndigheterna skäligt att kronan

avstår från sin fordran hos Rödin.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 i det föregående

anfört tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om att utskottet framdeles under riksdagen avgiver

utlåtande i anledning av motionerna I: 153 och II: 449 om viss ersättning

åt A. G. Rödin.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att kronans i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 8 januari 1954 omförmälda

fordran hos A. G. Rödin må eftergivas.

Stockholm den 9 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående, ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ohlon, Näsgård, Gillström,

Alfred Nilsson, Pålsson, Einar Persson, Rirger Andersson, Edvin

Thun, Rergli, Holmqvist, Olsén, Sunne, Elfving och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Andersson

i Malmö, Ståhl, Lindholm, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors, Thapper, Onsjö,

Löfroth och Svensson i Stenkyrka.

Sthlm 1034 K, L. BeckmansSöktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan m. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten