Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 195b/55, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1954-04-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:73, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 195b/55, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

1

Nr 73.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å

kapitalbudgeten för budgetåret 195b/55, i vad avser

socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

Statens utlåningsfonder.

1 :o) Statens bosättningslånefond. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 1 beträffande kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

(bil. 26, punkt 3, s. 7 och 8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1954) framställda förslag och under erinran

tillika att av 1953 års riksdag beslutade ändringar av bestämmelserna

i fråga om de statliga bosättningslånen medfört en ökad belastning

av bosättningslånefonden, hemställer utskottet,

atl riksdagen må till Statens bosättningslånefond för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor.

Fonden för låneunderstöd.

2:o) Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj :t

har (punkt 7, s. 14—16) föreslagit riksdagen att under fonden för låneunderstöd

till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett investeringsanslag

av samma belopp.

Under budgetåret 1952/53 beviljade Kungl. Maj :t, då detta var motiverat

av sysselsättningspolitiska skäl, i viss utsträckning lån till anordnande

av allmänna samlingslokaler med utnyttjande av den av riksdagen

lämnade fullmakten att inom ramen för visst belopp meddela beslut om

598 84 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 73.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 73.

utförande av arbeten, för vilka anslag är uppförda på allmän beredskapsstat

för budgetåret 1950/51. På nämnda beredskapsstat har under kapitalbudgeten

uppförts ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor till Lån till

anordnande av allmänna samlingslokaler. Innevarande budgetår har i enlighet

med ifrågavarande fullmakt intill den 1 januari 1954 beviljats lån

för angivna ändamål om sammanlagt ca 800 000 kronor. I den händelse

arbetsmarknadsläget ger anledning därtill kan det komma i fråga att även

under nästa budgetår bevilja lån till allmänna samlingslokaler med utnyttjande

av riksdagens nämnda fullmakt. Om så blir fallet torde förslag

om anvisande av medel å tilläggsstat till täckning av sålunda beviljade

lån få i särskild ordning föreläggas riksdagen. Departementschefen kan

däremot inte tillstyrka, att å riksstaten för nästa budgetår anvisas större

anslag än för innevarande budgetår eller 6 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Hjalmar Nilsson och Bengtson (I: 149) och den andra inom

andra kammaren av herr Engkvist m. fl. (II: 235), i vilka motioner hemställes

att riksdagen ville besluta att för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten

anvisa för lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ett

investeringsanslag av nio miljoner kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hjalmar Nilsson m. fl. (I: 282) och den andra inom andra

kammaren av herr Petterson i Degerfors in. fl. (II: 390), i vilka motioner

hemställes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära skyndsam utredning om de allmänna samlingslokalernas ställning

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna angivits samt att

därav betingade förslag till statens framtida stöd av allmänna samlingslokaler

utformas och att de förslag, vartill utredningen kan giva anledning,

snarast möjligt framlägges för riksdagen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 235

och I:282.

Utskottet. Liksom motionärerna anser utskottet att de allmänna samlingslokalerna

har en mycket viktig uppgift att fylla i samhället och att

den statsunderstödda investeringsverksamheten på området om möjligt bör

utvidgas. Utskottet är emellertid inte f. n. berett tillstyrka förslaget i motionerna

I: 149 och II: 235 om en ökad medelsanvisning för ändamålet. Innan

denna fråga närmare prövas synes nämligen såsom också förordats i

motionerna I: 282 och II: 390 det statliga stödet till verksamheten böra bli

föremål för en översyn med ledning av de erfarenheter, som vunnits under

de snart 12 år som verksamheten pågått.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73. 3

Enligt vad utskottet inhämtat är bostadskollektiva kommittén f. n.

sysselsatt med att verkställa en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser

för lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Till kommittén

har även överlämnats en av länsstyrelserna i Norrbottens och

Västerbottens län tidigare gjord framställning i ämnet för att tagas i beaktande

av kommittén vid fullgörande av dess uppdrag. Förslag läi inom

den närmaste framtiden kunna väntas från kommittén.

Emellertid är det enligt utskottets mening inte endast frågan om statsbidragsbestämmelserna,

som påkallar uppmärksamhet från det allmännas

sida. Såsom framhållits i motionerna 1:282 och 11:390 synes det även

angeläget att få klarlagt möjligheterna till en samordning av olika intressen

i syfte att bl. a. uppnå besparingar vid tillgodoseende av lokalbehovet

inom en kommun. Förhållandet mellan de bidrag till samlingslokaler,

som lämnas av arvsfondsmedel, och det statliga stödet i övrigt till

dylika lokaler torde vidare böra klarläggas liksom frågan om en samordning

av dessa stödformer. Slutligen anser utskottet, att det skulle vara

av värde att få utrett huruvida och i vad män kommunalt ekonomiskt

stöd skulle kunna ställas som villkor för statslån till föreningsägda samlingslokaler.

Ifrågavarande spörsmål synes lämpligen böra göras till föremål för övervägande

vid behandlingen av bostadskollektiva kommitténs väntade förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 149 och II: 235 till Lan till

anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetaiet

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor;

b) att riksdagen må i anledning av motionerna I: 282 och

11:390 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört.

3:o) Vissa lån till Stockholms stadsmission. Kungl. Maj :t har (punkt

8, s. 16—20) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att, under

av departementschefen angivna förutsättningar, dels bevilja Stockholms

stadsmission anstånd med skyldigheten att inlösa för anordnande av ungdomsvårdsskolan

Skarvik-Tallåscn uppburna statslån å tillhopa 745 000

kronor, dels ock medgiva, alt ifrågavarande lån må, under den lid stadsmissionen

sålunda åtnjuter uppskov, fortfarande löpa utan ränta.

För anordnande av ett skyddshem - - den davarandc benämningen på

ungdomsvårdsskolorna — för flickor erhöll Stockholms stadsmission under

åren 1926—1939 lån av statsmedel å tillhopa 745 000 kronor. I anläggningen

har stadsmissionen själv nedlagt ett kapital av ca 236 000 kronor.

Säkerhet för statslånen har lämnats i form av inteckningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 73.

T. o. m. den 30 juni 1948 drevs Skarvik-Tallåsen i stadsmissionens regi.

Staten lämnade sitt stöd till verksamheten dels genom att lånen var räntcfria

och dels genom att driftbidrag utgick, däribland bidrag för byggnadernas

underhåll med 2 % av byggnadsvärdet (åren 1927—38 erlade staten

i stället årshyra motsvarande låneräntan jämte 2 % å byggnadsvärdet).

Enligt ett av Kungl. Maj :t den 30 juni 1948 godkänt avtal skulle staten

för fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet arrendera Skarvik-Tallåsen

fr. o. m. den 1 juli 1948 t. o. in. den 30 juni 1953. Arrendebeloppet bestämdes

till 20 000 kronor för år. Enligt avtalet ålåg det staten »att väl

sköta jorden, hålla byggnader och stängsel i gott skick samt att uppehålla

standarden å inventarierna eller ersätta eventuell standardminskning å

dessa». Statslånen skulle kvarstå räntefria intill frånträdesdagen. Avtalet

innefattade uttryckligen en slutlig reglering av de ekonomiska mellanhavandena

mellan staten och stadsmissionen på grundval av tidigare avtal.

— Kungl. Maj:t har den 25 september 1952 godkänt ett mellan socialstyrelsen

och stadsmissionen träffat avtal om förkortning av arrendetiden.

Härigenom har skolan återgått i stadsmissionens händer den 1 april 1953.

Enligt avtalet skulle emellertid statslånen kvarstå räntefria intill den 30

juni 1953, då de skulle inlösas av stadsmissionen. Eleverna vid SkarvikTallåsen

har förflyttats till den för ändamålet anordnade yrkesskolan Ryagården

i örkelljungatrakten.

Stockholms stadsmission har gjort vissa framställningar rörande Skarvik-Tallåsen

och de av stadsmissionen uppburna statslånen. Sålunda har

stadsmissionen hemställt att staten antingen övertager Skarvik-Tallåsen

under förutsättning att stadsmissionen erhåller vederlag för nedlagda egna

kostnader samt att staten icke till anstalten förlägger sådan verksamhet

som försvårar den av stadsmissionen i omedelbart grannskap bedrivna

sociala verksamheten, eller avskriver sin fordran på stadsmissionen, allt

såvida icke en tredje utväg kan finnas genom förhandlingar.

Departementschefen anser i likhet med socialstyrelsen, att staten icke

bör övertaga Skarvik-Tallåsen. Däremot finner han det rimligt att i någon

mån tillmötesgå stadsmissionen i fråga om återbetalning av de utlämnade

statslånen å tillhopa 745 000 kronor. Skarvik-Tallåsen är, såsom socialstyrelsen

framhållit, uppfört i samråd med och i viss utsträckning efter

direktiv av statliga myndigheter. Anläggningen har därvid utformats för

ett speciellt ändamål, nämligen för att tjäna som ungdomsvårdsskola för

flickor, och det är möjligt alt planlösning och detaljer är sådana, att byggnaderna

åtminstone i vissa delar icke är fullt lämpade för annan verksamhet

utan att bli föremål för ombyggnad. Dessa förhållanden torde

medföra omställningssvårigheter under en övergångstid. Redan ur dessa

synpunkter torde det vara skäligt att stadsmissionen erhåller respit med

återbetalning av lånen. När det gäller att avgöra anståndstidens längd är

departementschefen emellertid benägen att gå längre än socialstyrelsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

5

och statskontoret föreslagit. Enligt hans mening bör nämligen stadsmissionen,

om icke särskilda skäl talar däremot, erhålla anstånd med återbetalningen

så länge vid Skarvik-Tallåsen bedrives en samhällsgagnandc verksamhet

av sådan art att det från statens sida kan anses motiverat att anstånd

lämnas. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra om förutsättningar

för ett betalningsuppskov är för handen. Departementschefen

förutsätter, att ett tillfälligt uppehåll i verksamheten, exempelvis för omläggning

av densamma, icke skall föranleda att lånen förfaller. Lånen

bör under uppskovstiden, räknat fr. o. in. den 1 juli 1953, fortfarande få

vara räntefria i den mån Kungl. Maj:t så beslutar.

Stadsmissionen har rest krav på ersättning för värdeminskning och vissa

skador på byggnaderna samt för förstörda och förkomna inventarier. "N ad

beträffar byggnaderna framhållcs, att stadsmissionen torde sakna grund

för sina krav på ersättning för allmän värdeminskning; sådan ersättning

har nämligen inräknats i den av staten utgivna arrendeavgiften. Däremot

anses staten vara ersättningsskyldig för direkta skador med 8 915 kronor

enligt av båda parterna godkänt besiktningsprotokoll. Frågan om ersättning

för inventarier anses svårare att bedöma. Socialstyrelsen har gjort

fruktlösa försök att få till stånd eu gemensam, av båda parterna godkänd

inventarieförteckning, avseende förhållandena vid statens frånträdande av

anläggningen. I detta läge anser departementschefen sig böra godtaga styrelsens

beräkningar, enligt vilka statens ersättningsskyldighet i vart fall

icke kan beräknas överstiga 40 100 kronor. Tillsammans med ersättning

för skador på byggnaderna innebär detta en ersättning, som icke bör överstiga

49 000 kronor. Departementschefen ansluter sig till statskontorets

förslag, att denna ersättning kvittas genom att stadsmissionen erhåller

viss tids räntefrihet å statslånen. Vid sådant förhållande bör stadsmissionen

till en början garanteras betalningsanstånd med räntefrihet under

tiden 1 juli 1953—30 juni 1955, under förutsättning att stadsmissionen

avger förklaring därom, alt stadsmissionen icke har någon ytterligare fordran

på staten i anledning av statens arrendering av Skarvik-Tallåsen. I

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ollén m. fl. (I: 154) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Borås in. fl. (11:231) hemställes, alt riksdagen ville besluta

antingen alt de till stadsmissionen lämnade statslånen för Skarvik-Tallåsen

helt avskrives, eller att en överenskommelse träffas med stadsmissionen

om eu sådan successiv nedskrivning av skulden, alt den, oavsett i vilket

tempo stadsmissionen förmår bygga upp eu ny samhällsgärning vid de

angivna hemmen, eller ett visst antal år, t. ex. ytterligare tjugo år, är helt

avskriven, samt all lånen intill avskrivningsdagen är räntefria.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:231.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 73.

I förevarande sammanhang liar utskoliet även tagil del av bl. a. en till

socialministern överlämnad promemoria från statens förhandlingsdelegerade1

vid den uppgörelse med stadsmissionen, som föranledde det av Kungl.

Maj:t den 30 juni 1948 godkända arrendeavtalet rörande Skarvik-Tallåsen.

Av promemorian framgår, att stadsmissionen vid dessa förhandlingar

önskade behålla anläggningen i sin ägo men gick med på en utarrendering

till staten under en övergångstid, som enligt stadsmissionen

icke fick göras alltför lång. I promemorian framhålles vidare bl. a., att förhandlingarna

fördes i en anda av ömsesidig respekt och förståelse för varandras

skäl samt att det därunder icke förekom några som helst uttalanden

av sådan art som i motionerna, där det t. ex. antydes, att staten skulle

vilja försätta stadsmissionen i en brydsam situation eller rikta ekonomiskt

dråpslag mot dess verksamhet.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär ett icke oväsentligt tillmötesgående

mot stadsmissionen, f stället för att jämlikt avtalsbestämmelserna

påfordra inlösen av ifrågavarande statslån, uppgående till 745 000 kronor,

föreslås i propositionen, att stadsmissionen skall garanteras betalningsanstånd

med räntefrihet så länge vid Skarvik-Tallåsen bedrives eu samhällsgagnande

verksamhet, som kan godkännas av staten. Såsom förslaget

i denna del utformats liksom i vad gäller ersättning till stadsmissionen

för skador å byggnader in. in. har utskottet i och för sig icke funnit någon

anledning till erinran mot detsamma och kan sålunda icke biträda yrkandet

i motionerna 1:154 och 11:231 om avskrivning av lånen.

Av vad som förekommit i ärendet framgår emellertid, att den lämpligaste

användningen av Skarvik-Tallåsen är oklar. Departementschefen har

icke funnit anläggningen erforderlig för statens del. Stadsmissionen har

å sin sida icke redovisat någon plan för anläggningens utnyttjande. Med

hänsyn härtill synes riksdagen inte nu böra fatta definitivt beslut i ämnet.

Härigenom vinnes möjlighet dels att på nytt upptaga frågan om anläggningens

utnyttjande för statens räkning, om förutsättningarna i detta hänseende

skulle ändras, dels ock att ta närmare kännedom om den verksamhet

stadsmissionen kan komma att upptaga på Skarvik-Tallåsen.

För att möjliggöra eu sådan prövning av anläggningens fortsatta användning

bör med hänsyn till avtalsbestämmelsernas innehåll stadsmissionen

formellt medges anstånd under tiden räknat fr. o. in. den 1 juli 1953

t. o. in. den 30 juni 1955 med fullgörandet av sina avtalsenliga skyldigheter.

Under uppskovstiden, före vars utgång förslag i frågan på nytt bör

underställas riksdagen, bör givetvis varken staten eller stadsmissionen göra

sina ekonomiska anspråk gällande. 1

1 Regeringsrådet O. H. Klackenberg, expeditionschefen E. Montell och byråchefen

T. Eriksson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

7

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 154 och II: 231 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

medgiva, att Stockholms stadsmission må under tiden räknat

fr. o. m. den 1 juli 1953 t. o. m. den 30 juni 1955 beviljas

anstånd med skyldigheten att inlösa för anordnande av ungdomsvårdsskolan

Skarvik-Tallåsen uppburna statslån å tillhopa

745 000 kronor ävensom att erlägga ränta å desamma.

Uppskjutna frågor.

4:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

1: Lånefonden för bostadsbyggande;

punkten 2: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
punkten

4: Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhel;

punkten 5: Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder;

punkten G: Lån till anordnande av kollektiva tvätterier;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Olilon, Näsgård, Gillslröm,

Alfred Nilsson, Pålsson, Einar Persson, Birger Andersson, Edvin

Thun, Bergh, Holmqvist, Olsén, Sunne, Elfving och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Andersson

i Malmö, Ståhl, Lindholm, Svensson i Ljungskilc, Åkerström, Staxäng,

fröken Elmön, herrar Petterson i Degerfors, Thapper, Onsjö, fru Ericsson

i Luleå, herrar Löfroth och Svensson i Stenkyrka.

Reservation

vid punkten 3 (Vissa lån till Stockholms stadsmission) av herr Svensson

i Ljungskile och fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55, s. 1 i texten