Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954,/55 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1954-04-27 · 219 sidor, varav 210 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 210 av 219 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954,/55 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1954,/55 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

v#**''

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1954), vilket innebär en anslagshöjning med

3 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.......... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 411 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 247 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 318 500

Summa kronor 1 009 800

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 009 800 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebiir en anslagshöjning med

8 000 kronor, hemställer utskottet,

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1951,. 6 sand. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 99 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3ro) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3 och 4)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för riksarkivet, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Riksarkivet:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

807 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels riksdagens revisorers berättelse över den år 1953 av dem verkställda

granskningen angående statsverket, i vad berättelsen angår frågan om

länsstyrelsernas arkivförhållanden (§ 20),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av heiT Herlitz (1:164) och den andra inom andra kammaren av fröken

Vinge (II: 213), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville

besluta, att en gallringsavdelning inrättas i riksarkivet från den 1 juli

1954 med följande befattningar: 1 avdelningschef i Ca 34, en arkivarie i

Ca 27, en amanuens i reglerad befordringsgång och en kontorist i Ce 13,

ävensom företaga de ändringar i personalförteckning och avlöningsstat för

riksarkivet och den höjning av anslaget till avlöningar, som följa härav,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Widén och Hamrin väckt

motion (II: 212), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ersätta

riksarkivets heraldiska sektion och statens heraldiska nämnd med ett

mindre kostnadskrävande organ i form av en statens heraldiske konsulent

med väl styrkt heraldisk kompetens samt att som ersättning för detta uppdrag

bevilja ett årligt anslag av 3 000 kronor eller, för den händelse förslaget

ej utan mera ingående utredning skulle kunna genomföras, hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och framläggande för riksdagen av förslag till

frågans lösning i angiven riktning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor,

föranledd av — förutom automatiska utgiftsförändringar — å ena sidan

indragning av en värmeskötartjänst i Ca 11 och ett för tillfällig arbetshjälp

avsett belopp å 2 000 kronor samt å andra sidan medelsanvisning för

anställande av ett kanslibiträde i Cg 11.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

3

1 förutnämnda avsnitt av riksdagens revisorers berättelse (del I, s. 167

—173) har beträffande länsstyrelsernas arkivförhållanden inledningsvis anförts

i huvudsak följande.

Under § 43 i sin berättelse uttalade 1938 års revisorer, att förhållandena

i avseende å arkiveringen av handlingar inom statsförvaltningen finge anses

synnerligen otillfredsställande, varför revisorerna påyrkade effektiva

gallringsåtgärder. Som exempel nämndes bland annat länsstyrelsernas

arkiv, som vid denna tidpunkt omfattade i runt tal 20 000 hyllmeter.

Med hänsyn till frågans betydelse ur statsekonomisk synpunkt återupptog

1951 års revisorer under § 21 i sin berättelse diskussionen av möjligheterna

att begränsa det statliga arkivmaterialet. Revisorerna nämnde, att

frågan om en gallring av länsstyrelsernas arkiv länge varit aktuell utan att

likväl ha bragts till någon definitiv lösning. Lokalsvårigheterna ansågs

göra denna gallringsfråga särskilt brännande.

När det gäller länsstyrelsernas arkivförhållanden bör ihågkommas att

en väsentlig del av arkivmaterialet, nämligen verifikationerna, insänds till

riksräkenskapsverket och därefter arkiveras och gallras i särskild ordning.

Den årliga tillväxten av länsstyrelseverifikationer kan beräknas till 400

hyllmeter, men därav gallras omkring 90 å 95 procent.

Gällande bestämmelser om gallring i länsstyrelsernas arkiv i övrigt återfinnes

i Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna den 7 februari 1934.

Riksarkivet, som genom sina inspektioner kunnat följa utvecklingen av

länsstyrelsernas arkivförhållanden, konstaterade i underdånigt utlåtande

den 4 juli 1951, att 1934 års cirkulär haft ringa effekt.

1940 års arkivsakkunniga framlade den 21 mars 1947 ett förslag till

utvidgade gallringsföreskrifter för länsstyrelsernas arkiv, vilket förslag nära

anslöt sig till ett år 1940 utarbetat utkast till gallringsbestämmelser för

Stockholms länsstyrelse. Riksarkivet, som den 4 juli 1951 avgav underdåniga

förslag till gallring av dels källskattehandlingar, dels folkbokföringshandlingar,

uttalade i ett samma dag avgivet remissutlåtande, att arkivsakkunnigas

förslag till gallring av länsstyrelsernas arkiv icke kunde väntas

få någon verklig effekt, och yrkade på omarbetning av förslaget. Någon

positiv åtgärd har hittills icke vidtagits i fråga om länsstyrelsearkivens

gallring, ej heller har något beslut fattats om gallring av folkbokföringsmaterialet

eller källskatteliandlingarna hos länsstyrelser, vilka sistnämnda

handlingar beräknats omfatta 20 000 hyllmeter för en tioårsperiod.

Utom de ovan berörda arkiven av källskattehandlingar och folkbokföringshandlingar

har de allmänna arkiven visat en stark ökning i samma

mån som länsstyrelsernas arbetsuppgifter under senare år alllmera vidgats.

Med den av 1952 års riksdag beslutade omorganisationen av länsstyrelserna

har åsyftats en bättre anpassning av länsstyrelserna till nu föreliggande

arbetsuppgifter, men omorganisationen har även medfört, alt gällande

gallringsföreskrifter inte längre svarar mot de verkliga förhållandena.

Avsaknaden av tillfredsställande gallringsföreskrifter har därför resulterat

i en våldsam anhopning av handlingar i länsstyrelsernas hårt utnyttjade

lokaler och medfört ökade kostnader för nya allmänna arkivutrymmen.

Revisorerna ha verkställt en närmare utredning rörande den aktuella

situationen på området. Resultatet av undersökningen har redovisats i

form av en å s. 169 i berättelsen intagen tabell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Enligt tabellen upptar länsstyrelsernas arkiv numera ett hyllutrymme,

som i meter räknat överstiger 42 000. Härav upptar arkiverade källskattehandlingar

nära 4 000 meter och prövningsnämndemas arkiv mer än 5 800

meter. Den årliga tillväxten har av samtliga länsstyrelser uppgivits till

sammanlagt mer än 2 760 meter. Härvid är dock att märka, att åtskilliga

länsstyrelser redovisat tillväxten netto, d. v. s. att från den faktiska tillkomsten

av nya arkivalier dragits vad som försvunnit genom utgallring.

Mot nämnda siffra för tillväxten, 2 760 meter, bör ställas siffran för genom

gallring vunna utrymmen, 1 238 meter. Sistnämnda siffra får anses alltför

hög då det gäller andra arkivalier än självdeklarationer. Det oaktat uppgår

nettotillväxten till mer än 1 Va kilometer om året i hyllängd.

I anslutning till denna redogörelse ha revisorerna gjort följande uttalande.

Den utgallring av handlingar ur statsmyndigheternas arkiv, som ägt

rum på initiativ av 1938 års revisorer, har medfört välbehövliga utrymmeslättnader

och samtidigt en begränsning av lokalkostnaderna. Gallringsbestämmelserna

har vidare skapat möjligheter till en framtida begränsning

av arkivalietillväxten.

Som av den lämnade redogörelsen framgår har emellertid ifrågavarande

gallring icke sträckt sig till att omfatta länsstyrelsernas arkiv. Detta har

medfört en ansvällning av dessa arkiv från omkring 20 000 hyllmeter år

1938 till över 42 000 hyllmeter år 1953. Arkivmassorna har alltså på kort

tid mer än fördubblats. Enligt vad revisorerna under hand inhämtat betraktar

byggnadsstyrelsen tillväxten av länsstyrelsernas arkiv som ägnad

att i hög grad inge bekymmer.

Emellertid har 1940 års arkivsakkunniga numera avgivit slutligt förslag

till gallring av bland annat prövningsnämndemas arkiv. I fråga om huvuddelen

av länsstyrelsernas arkiv föreligger också förslag till gallringsföreskrifter

av nämnda sakkunniga. Till följd av den mångfald av nya uppgifter

som pålagts länsstyrelserna och den vidtagna omorganisationen av dem

kan sistnämnda förslag, såsom riksarkivet framhållit, inte väntas få någon

verklig effekt. En skyndsam överarbetning av arkivsakkunnigas ifrågavarande

förslag framstår därför i nuvarande läge som högeligen angelägen.

Av skäl, som revisorerna närmare utvecklat i 1951 års berättelse, synes

en överarbetning bäst kunna åstadkommas genom att riksarkivet beredes

för ändamålet erforderlig personalförstärkning, vilken i sinom tid bör anförtros

uppdraget att fortlöpande bistå myndigheterna med deras gallringsproblem.

Sammanfattningsvis vill revisorerna mot bakgrunden av sina

iakttagelser på förevarande område uttala, att länsstyrelsernas arkivfråga

nu inte längre synes kunna undanskjutas utan synnerligen allvarliga olägenheter.

Revisorerna vill därför påyrka, att snara och effektiva åtgärder

vidtages för att en tillfredsställande ordning på området skall kunna åstadkommas.

Utlåtanden ha avgivits av byggnadsstyrelsen, riksarkivet samt länsstyrelserna

i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus och Västernorrlands län

(del II, s. 127—134).

Byggnadsstyrelsen har bland annat, under åberopande av att arkivens

tillväxt trots företagna utbyggnader hotar att medföra allvarliga lokalpro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

blem, understrukit behovet av en effektiv gallring av arkivalierna samt

tillstyrkt, att möjligheterna i detta avseende snarast klarläggas.

Riksarkivet har anfört bland annat följande.

Riksarkivet har enligt gällande författningar icke något åliggande att

uppgöra gallringsförslag för myndigheternas arkiv, och dess personalbehov

är icke tillmätt för sådana uppgifter. Den av statsrevisorerna uttalade meningen,

att överarbetningen av arkivsakkunnigas gallringsförslag för länsstyrelsernas

arkiv lämpligen borde göras genom riksarkivets försorg, delas

av riksarkivet, men åtgärden kräver med nödvändighet personalförstärkning.

Riksarkivet håller före, att tiden sedan länge är inne att tilldela verket

denna ökning av personalen, som arkivsakkunniga föreslagit i utlåtande

den 30 augusti 1951, för att gallringsfrågorna för ämbetsverkens arkiv

skola kunna lösas.

De i ärendet hörda länsstyrelserna ha i allt väsentligt anslutit sig till

revisorernas uttalande.

I motionerna 1:164 och 11:218 har beträffande gallringsavdelningen

anförts bland annat följande.

Arkivsakkunniga förklarade i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti

1951 att de ansåg det uppenbart, att den centrala ledningen av gallringen

inom statsförvaltningens arkiv måste utövas av riksarkivet, och att en initiativtagande

och ledande medverkan från riksarkivets sida utgör en nödvändig

förutsättning för en effektiv övervakning av arkivbildning och

arkivvård samt en rationell gallring. De sakkunniga underströk att denna

verksamhet kräver en förstärkning av riksarkivets organisation och en

utökning av dess personal och betonade, att »den mycket begränsade merkostnad,

som en personalförstärkning här skulle innebära, mer än väl

kompenseras av de påtagliga fördelar och de säkerligen betydande besparingar,

som skulle vinnas inom statsförvaltningen, om riksarkivet sattes i

»tånd att på ett rationellt sätt öva tillsyn över det hastigt framväxande

statliga arkivväsendet».

Arkivsakkunniga ansåg, att minst tre befattningshavare erfordrades för

att lösa de angivna uppgifterna. Denna arbetskraft skulle organiseras som

eu fristående avdelning. Avdelningschefen skulle självständigt och under

eget ansvar i egenskap av biträdande ledamot handlägga och föredraga

samtliga gallringsärenden rörande förvaltningsarkiven samt andra i samband

därmed stående viktigare frågor. Med hänsyn till hans förhållande

såväl till landsarkiven som till förvaltningsorganen liksom till hans ställning

som chef för en fristående avdelning och som ledamot av riksarkivet

i gallringsfrågor borde han erhålla en relativt hög tjänsteställning. Vid

gallringsavdelningen skulle vidare tjänstgöra dels en arkivarie, dels en amanuens

i reglerad befordringsgång. Arkivsakkunniga yttrade sig icke beträffande

avdelningens behov av biträdespersonal. Däremot föreslog de en höjning

av riksarkivets reseanslag från 2 000 till 10 000 kronor årligen på

grund av de nya arbetsuppgifterna.

Motionärerna har av riksarkivarien inhämtat, att vid fortsatt utredning

inom riksarkivet, delvis tillsammans med byggnadsstyrelsen, framkommit

så vid att frågan om lokaler för den avsedda avdelningen är möjlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att lösa som att behovet av kanslipersonal kunnat beräknas till en arbetskraft,

förslagsvis placerad i Ce 13. — Sistnämnda befattningshavares lönegradsplacering

bör enligt motionärens mening betraktas som ett provisorium,

intill dess närmare erfarenheter vunnits om arbetsuppgifternas art

och omfattning. I enlighet med arkivsakkunnigas förslag om en höjning av

anslaget till resekostnader behöver riksarkivets omkostnadsanslag synbarligen

höjas med 7 400 kronor.

I motionen II: 212 har beträffande den heraldiska verksa mhetens

organisation anförts bland annat följande.

Såsom framgår av en vid 1953 års riksdag väckt motion (II: 454) är det

väsentliga ur allmän synpunkt, att det vid fastställande av vapen, fanor

och emblem finns heraldisk expertis till förfogande för avgivande av yttranden

om rent heraldiska synpunkter, d. v. s. att vapnen äro utförda efter

gällande bestämmelser och i överensstämmelse med heraldiska regler samt

ej redan föras av någon annan inom landet. För enstaka specialfall av

konsthistorisk, teknisk, etnografisk eller annan art förefinnes ju möjlighet

att infordra utlåtande från riksantikvarieämbetet och andra institutioner.

Utredningar och uppgörande av förslag till vapen kunna med fördel

överlämnas åt enskilda institutioner och personer. Så sker redan i alltmera

tilltagande utsträckning, särskilt bland kommunerna. Under sådana förhållanden

framstår det som onödigt kostnadskrävande att för de obetydliga

heraldiska uppgifterna ha en så omfattande och tungrodd organisation.

Det kan i detta sammanhang omnämnas, att man i Danmark har en i

heraldik förfaren person knuten till statsministeriet som statens heraldiske

konsulent och att denne för detta sitt uppdrag åtnjuter ett årligt arvode

av 1 200 kronor jämte rörligt tillägg. Denna organisation har visat sig fungera

tillfredsställande. På samma sätt skulle statens heraldiska verksamhet

kunna organiseras även här i landet. Tillfället för en ändring i angiven

riktning och därmed också för ett nedbringande av de onödigt höga kostnaderna

för den heraldiska verksamheten är nu synnerligen lämpligt med

hänsyn till att den genomförda organisationen ej hunnit taga fastare former

genom att statsheraldikertjänsten ej blivit tillsatt. Bäst synes det statliga

heraldiska organet kunna utgöras av en statens heraldiske konsulent,

knuten till det departement, där de flesta heraldiska ärendena handläggas,

och avlönad genom ett årligt arvode, som i avvaktan på uppdragets omfattning

tills vidare kunde utgå med 3 000 kronor. Över konsulentens beslut

borde möjlighet finnas att anföra besvär hos riksantikvarieämbetet.

Utskottet får till en början erinra om att utskottet i sitt utlåtande 1952:

145, punkt 17 — i anledning av 1951 års revisorers uttalande rörande vissa

med det statliga arkivväsendet sammanhängande frågor — fann ådagalagt,

att kostnaderna för ett förnuftigt gallringsarbete mer än väl uppvägdes

av de besparingar, som uppstode i fråga om utrymme och därmed

byggnads- och hyreskostnader. Därtill komme att statsverket genom försäljningen

av utgallrat papper tillfördes vissa inkomster. Vägande skäl

kunde därför enligt utskottet åberopas för den uppfattningen, att riksarkivet

borde beredas organisatoriska möjligheter att fortlöpande utöva den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 7

initiativtagande och rådgivande verksamhet, som erfordrades på förevarande

område, därest gallringsarbetet skulle leda till ett fullgott resultat.

De av 1940 års arkivkommitté framlagda förslagen i nämnda spörsmål syntes

utskottet böra snarast läggas till grund för konkreta beslut från statsmakternas

sida.

Vad revisorerna nu med utgångspunkt särskilt i länsstyrelsernas arkivförhållanden

anfört, ger utskottet anledning att ånyo understryka angelägenheten

av att ett effektivt gallringsarbete sker hos de statliga myndigheterna.

Att också Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta

från ekonomiska synpunkter mycket betydelsefulla spörsmål framgår bland

annat därav, att Kungl. Maj:t den 11 december 1953 utfärdat kungörelse

(nr 716) angående utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.

Kungörelsen — som äger tillämpning å bland andra länsstyrelserna — har

trätt i kraft den 1 januari 1954. Vederbörande myndighet äger rätt att

efter riksarkivets hörande tillämpa de nya bestämmelserna även i fråga om

handlingar, som härröra från tiden före kungörelsens ikraftträdande. Det

förutsättes vidare i kungörelsen, att vid sidan av densamma skola kunna

gälla särskilda gallringsbestämmelser för de olika myndigheterna.

Det torde också böra nämnas, att Kungl. Maj:t den 30 december 1953

meddelat beslut angående gallring av mantalsuppgifterna i samband med

1950 års folkräkning. För den fortlöpande utgallringen av folkbokföringsoch

källskattehandlingar har Kungl. Maj:t därjämte den 5 mars 1954 utfärdat

cirkulär (nr 115) angående utgallring av vissa hos länsstyrelserna

och de lokala skattemyndigheterna förvarade handlingar rörande folkbokföring

och uppbörd. Beträffande gallring av prövningsnämndernas arkiv

torde — enligt vad utskottet inhämtat — Kungl. Maj:t komma att inom

den närmaste tiden utfärda särskilda föreskrifter.

Såväl revisorernas uttalande som vad i motionerna I: 164 och II: 213

anförts tyder emellertid på att ytterligare särskilda åtgärder kunna befinnas

påkallade för att effektivisera arkivgallringen hos de statliga myndigheterna.

I nyssnämnda motioner har i detta syfte föreslagits inrättande vid

riksarkivet av en särskild gallringsavdelning, i personellt hänseende utrustad

med en avdelningschef i Ca 34, en arkivarie i Ca 27, en amanuens i

reglerad befordringsgång och en kontorist i Ce 13. Utskottet är för sin del

icke berett att i nuvarande läge tillstyrka inrättande från och med nästa

budgetår av en dylik särskild gallringsavdelning inom riksarkivet. Enligt

utskottets mening synes, bland annat med hänsyn till numera utfärdade

föreskrifter i olika arkivgallringsfrågor, spörsmålet om den lämpligaste

och mest effektiva formen för rådgivning och initiativ beträffande saväl

den fortlöpande gallringen som efterhandsgallringen inom statsförvaltningen

böra bli föremål för närmare överväganden från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet vill, särskilt i betraktande av vad revisorerna anfört rörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

länsstyrelsernas arkivförhållanden, framhålla angelägenheten av att den

fortsatta beredning av arkivgallringsfrågan, som utskottet sålunda förordat,

bedrives med all den skyndsamhet, som påkallas av arkivmaterialets tillväxt

och nödvändigheten av en förutseende planering på området.

Med anledning av det i motionen II: 212 framställda yrkandet får utskottet

erinra om att statens heraldiska verksamhet omorganiserats från

och med innevarande budgetår i enlighet med beslut av 1953 års riksdag

(prop. 75, SU 96, rskr 221). Beslutet innebär, att den heraldiska myndigheten

organiserats som en särskild sektion inom riksarkivet under ledning

av en förste arkivarie och statsheraldiker. För tjänstgöring i första hand

inom nämnda sektion har därjämte riksarkivets personal förstärkts med

en amanuens och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång, båda med

halvtidstjänstgöring. För underställning av komplicerade och principiellt

viktiga heraldiska ärenden har vidare inrättats en statens heraldiska

nämnd.

Vid sin prövning av den sålunda beslutade organisationen uttalade utskottet

— som jämväl hade att ta ställning till ett motionsvis framfört

yrkande av i huvudsak enahanda innebörd som det nu i motionen II: 212

framställda — att utskottet funnit övervägande skäl tala för att den heraldiska

verksamhetens olika grenar allt fortfarande bleve samlade hos en

statlig myndighet. Utskottet framhöll emellertid, att det saknades säkra

hållpunkter för bedömande av den heraldiska verksamhetens blivande omfattning

och storleksordning och därmed också för bedömande av organisationens

framtida underlag. Det i propositionen framlagda förslaget innebure

likväl en från organisatorisk synpunkt önskvärd elasticitet i sektionens

uppbyggnad med vissa möjligheter att alltefter omständigheterna ta

sektionens personal i anspråk jämväl för sådana arbetsuppgifter, som

direkt hänförde sig till riksarkivets verksamhetsområde. Utskottet, som

icke ville motsätta sig bifall till det framlagda organisationsförslaget, betonade,

att ifrågavarande organisation enligt utskottets mening tills vidare

borde betraktas som ett provisorium, vars definitiva utformning syntes få

bli beroende av framdeles vunna närmare erfarenheter på området.

Utskottet anser sig icke ha anledning att nu frångå vad utskottet sålunda

vid 1953 års riksdag uttalade rörande den heraldiska verksamhetens organisation.

Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen II: 212 i

första hand framställda yrkandet om anställande av en statens heraldiske

konsulent. Utskottet finner icke heller en ny utredning i ämnet för närvarande

påkallad.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 213,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 9

såvitt här är i fråga, samt motionen II: 212, såvitt gäller

anställande av en statens heraldiske konsulent,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 230 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 277 200

Summa kronor 807 000

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 807 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av riksdagens år 1953

församlade revisorers berättelse, § 20, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört rörande

vissa arkivgallringsfrågor;

III. att motionen II: 212, i den mån den ej behandlats

under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5

och 6) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 19o4/55

anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast

föregående punkt angivna motionerna 1:164 och II: 213, i vilka hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen ville besluta att öka förevarande

omkostnadsanslag med 7 400 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 113 800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en anslagsminskning med 8 800 kronor, betingad av bortfall av vissa

för innevai^ande budgetår anvisade engångsbelopp.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,

med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt,

bifall till motionerna 1:104 och IT: 213, i vad de avse förevarande anslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:164 och II: 213, såvitt här

är i fråga, till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

5:°) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6 och 7), vilket innebär en anslagshöjning

med 44 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 48 000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 9—11), vilket innebär en anslagshöjning med

11 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 215 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 224 000

Summa kronor 649 800

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 649 800 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 8, s. 11 och 12), vilket innebär en anslagsminskning

med 70 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

112 900 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 11

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 12 och 13),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inkö-p av

arkivalier och tryckta arheten för budgetaret 1954/5o anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av

arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 13), vilket

innebär en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

11 ro) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 13—16), vilket innebär en anslagshöjning med 38 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 272 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 333 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 288 500

Summa kronor 894 000

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 894 000 kronor.

12;o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 16—19), vilket innebär en anslagshöjning med 43 900

kronor, hemställer utskottet, •

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 181 400

kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 19—22), vilket innebär en höjning med

250 000 kronor i jämförelse med det på riksstaten för innevarande budgetår

anvisade anslaget, samt under erinran om att riksdagen beslutat att på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 för ändamålet anvisa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ett reservationsanslag av 185 000 kronor (prop. 2, SU 19, rskr 60), hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Kungl. biblioteket: Ii okinköp och

bokbindning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 475 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 14, s. 23 och 24), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Personalförteckning.

o

Tjänstemän å ordinarie stat:

Stifts- och

landsbibliotek

Landsbiblio-

tekarie

Lönegrad

Ca 33

Landsbiblio-

tekarie

Lönegrad

Ca 31

Expeditions-

vakt

Lönegrad

Ca 11

Linköping........

1

1

Skara........

—

1

1

Västerås...........

—

1

1

1

Växjö.........

—

1

1

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 81 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 82 400

Summa kronor 240 000

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 240 000

kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 15, s. 24), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetaret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 8 800 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 8.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 25), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 53 200 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... ^ 1^0

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 225 040

Summa kronor 683 500

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 683 500 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagsminskning med

13 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 141 800

kronor.

19 o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 27 och 28), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer

utskottet, TT 7 r =7; 7

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhall och

ökande av samlingarna för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 28), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Natio7ialmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28 och 29), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 9 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... l 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 53 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 63 000

Summa kronor 196 300

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 196 300 kronor.

23ro) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 300

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 24, s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55,

vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för

naturhistoriska riksmuseet, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och med budgetåret 1954/55, dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 033 400

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft tva likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 62) och

den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 121), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att e. o. museiassistenten vid riksmuseet

fil. dr Herman Persson från den 1 juli 1954 uppflyttas till lönegrad

Ce 29 med titeln intendent och att anslaget till löner vid museet i fråga

höjes med 2 820 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 900 kronor, i

huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. Beträffande personalorganisationen

föreslås ordinariesättning av en vaktmästartjänst i Ce 10.

Ett av vetenskapsakademien framfört förslag om ett personligt lönetillägg

åt fil. dr Persson har icke biträtts av departementschefen.

Den av Persson innehavda museiassistenttjänsten inrättades från och

med budgetåret 1947/48 såsom en amanuenstjänst för samlingen av nutida

arkegionater (mossor m. m.) inom museets avdelning för paleobotanik

(fossila växter). Persson är nu placerad i den reglerade befordringsgångens

slutlönegrad, Ce 25 (löneklass 26). Vid avdelningen är inrättad en intendentbefattning

i lönegrad Ca 29.

Till stöd för det i motionerna I: 62 och II: 121 gjorda yrkandet har framhållits

bland annat följande.

Persson, som sedan femton år arbetar på den paleobotaniska avdelningen,

har gjort museet verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack, arkegionatforskningen,

skapat sig en ställning bland de främsta. Genom att

befattningen som intendent vid avdelningen måst besättas med en paleobotanist,

har Persson blivit utan befordringsmöjlighet och kan icke heller

under sina återstående fem tjänstår påräkna någon dylik. I nuvarande

statsfinansiella läge kan det knappast bli tal om att åvägabringa en permanent

lösning av denna fråga men det framstår samtidigt som en trängande

angelägenhet att på något sätt kompensera Persson för hans mångåriga,

uppoffrande och för museet synnerligen viktiga verksamhet. Persson

bör därför tillerkännas mellanskillnaden mellan den av honom nu uppburna

lönen och den, som tillkommer en intendent, och således uppflyttas

från Ce 25 till Ce 29.

Utskottet, som icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna

I: 62 och II: 121 framställda yrkandet, biträder Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 62 och II: 121,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 415 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t..................... ig 440

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 256 760

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... 343 200

Summa kronor 1 033 400

c) till A aturkistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 033 400

kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 33), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 153 100 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33 och 34), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetaret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 196 000 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens etnografiska museum: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 162 000 kronor.

28ro) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 35), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 62 900 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,

s. 35), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

30:o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

30, s. 36—40) — vilket innebär tillskapandet av en administrativ ram för

ett nytt statligt museum, omfattande egyptiska museet samt Cypern- och

Asinesamlingama, och i anslagshänseende medför en utgiftsökning med

7 700 kronor i jämförelse med de för innevarande budgetår anvisade anslagen

till bidrag till egyptiska museet och Cypemsamlingarna — hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för medelhavsmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än Ce 25.

Befattning Lönegrad

1 museiföreståndare ........................ Ce 31

b) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Stat.

Avlöningar:

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal 69 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 7 800 77 200

Omkostnader:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ 100

2. Expenser ........................ 10 600 10 700

Summa kronor 87 900

c) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 87 900 kronor.

2 — B ihan g till riksdagens -protokoll 195J+. 6 samt. Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 40 och 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 404 900 kronor.

32 :o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska

museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s.

41 och 42), vilket innebär en anslagsminskning med 90 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten

å nordiska museets byggnad för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.

33:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 42), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 70 600

kronor.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt

34, s. 43) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 51 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl.

(1:171) och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 369), i

vilka hemställts att riksdagen — vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag

till anslag under åttonde huvudtiteln: Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1954/55 — måtte anvisa ett från 51 500 kronor till

54 400 kronor förhöjt belopp.

Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 51 500 kronor och avsett

till bestridande av kostnader för upprätthållande av museets verksamhet,

skall enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgå, bland annat,

arvode åt en amanuens vid museet med 6 100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Av stiftelsen

musikhistoriska museet framställt yrkande om en höjning av anslaget för

nästa budgetår med 2 900 kronor för uppräkning av arvodet åt amanuensen

från 6 100 till 9 000 kronor har icke biträtts av departementschefen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

Med det i motionerna 1:171 och 11:369 framställda yrkandet åsyftas

att möjliggöra den av stiftelsen föreslagna arvodeshöjningen för amanuensen.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Med betydande bidrag från staten och enskilda publicerades under åren

1922—1940 det stora samlingsverket »Svenska Låtar» i 24 band, innehållande

7 900 melodier. Materialet till detta synnerligen värdefulla verk hade

sammanbragts av den kände forskaren på området häradshövdingen Nils

Andersson under medverkan av nuvarande amanuensen vid musikhistoriska

museet Olof Andersson. Efter häradshövding Anderssons död år 1921

har Olof Andersson ensam utfört det omfattande och krävande arbetet

med redigeringen av detta verk. Olof Andersson har, vid sidan av de löpande

göromålen, ordnat folkmusikkommissionens hela material av låtar och

därav åstadkommit ett med skilda kartotek försett centralarkiv, som under

hans ledning står till förfogande för organisationer, spelmän och forskare

och från vilket råd och biträde lämnas i allt som rör folkmusikaliska

frågor. Slutligen har Olof Andersson utarbetat manuskript till ett registerband

för »Svenska Låtar», vilket ligger färdigt för publicering.

I samband med registerarbetet bär han påbörjat uppläggandet av ett

variantkartotek. För detta ändamål måste en genomgång företagas av hela

det befintliga materialet av svensk folkmusik, tryckt och otryckt. Tillgången

till ett sådant kartotek kommer för all framtid att bli av oskattbart

värde för forskningen på folkmusikens område.

Olof Andersson anställdes vid museet år 1939 mot ett årligt arvode av

2 000 kronor. Detta arvode höjdes från och med budgetåret 1945/46 till

2 500 kronor och från och med 1948/49 till 4 000 kronor. Rörligt tillägg

å arvodet har utgått från och med kalenderåret 1950. För innevarande

budgetår uppbär han ett till 6 100 kronor fastställt arvode.

Särskilt med hänsyn till det betydelsefulla arbete på folkmusikens, område,

som Olof Andersson med enastående sakkunskap och stor skicklighet

utfört i sin tjänst, måste de löneförmåner han uppburit, betecknas såsom

orimligt blygsamma. Det framstår såsom en klar orättvisa att han, även

efter de höjningar av arvodet, som skett under senare år, uppbär en ersättning

för sitt högt kvalificerade arbete, som är lägre än den ersättning de

vid museet anställda arkivarbetarna erhålla för sina mera rutinmässiga

göromål.

TJtskottet — som inhämtat vissa närmare upplysningar rörande amanuensen

Olof Anderssons tjänstgöring vid musikhistoriska museet — har vid

sin prövning av förevarande anslagsfråga ansett sig böra i anledning av

det i motionerna 1:171 och 11:369 framställda yrkandet förorda, att

ifrågavarande anslag för nästa budgetår avväges så, att därur kan utgå

arvode åt Andersson med ett till 7 500 kronor skäligen förhöjt belopp. Anslaget

torde alltså böra uppräknas med (7 500 — 6 100 =) 1 400 kronor

Lill 52 900 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 171 och 11:369, till Bidrag till musikhistoriska

museet för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 52 900 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35 :o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 43), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

31 800 kronor.

36:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

37:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 43 och 44), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

38 :o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 44), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga

MiUes’ Lidingöhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 45—52), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för fortsatt anställande av tillfällig personal

vid domkapitlens och stiftsnämndernas kanslier må

i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden

utgå ytterligare högst 90 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de änd
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 21

ringar i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 2 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 5 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 20 300

Summa kronor 63 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 608 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 36 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 289 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 458 100

Summa kronor 1 393 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 276 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .................. 28 500

b. Ersättning till sakkunniga för biträde

vid syn av stiftsnämnd in. in.,

förslagsvis ...................... 5 000 33 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 27 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 160 500

Summa kronor 497 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm............... 63 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämndema m. m.................. 1 393 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämndema m.m. 497 000

Summa kronor 1 953 300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ................... 1 175 100

Nettoutgift kronor 778 200

d) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 778 200

kronor.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 52—57), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndema.

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 126 300 kronor.

41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Kostnader för skogsbiträden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 58—64),

vilket innebär upptagande på riksstaten av ett anslag för bestridande formellt

över riksstaten men i sak med uppbördsmedel ur kyrkofonden av vissa

kostnader för vård av de ecklesiastika arrendegårdsskogama, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Kostnader för skog sbiträden för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

42:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av

vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Västerås m. m.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 64—67) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i

Västerås m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 82 500 kronor;

b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål

utgå likaledes ett belopp av 82 500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

43:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,

s. 67 och 68), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

44:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

45 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 68—71), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 46 700 kronor.

46:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,

s. 71 och 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

47:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

47, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

48:o) Vissa kostnader i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas

utredningsarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 72—74), vilket innebär en anslagsminskning med

120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med

Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas utredningsarbete

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 74 och 75), vilket innebär anvisande

endast av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

50:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 75), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

51 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 76), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

52 ro) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 76),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår till bidrag till stipendier åt sådana obemedlade och mindre bemedlade

elever vid svenska diakonanstalten, som utbilda sig till diakoner,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

53 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 76), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska

nämnden för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

Akademier m. m.

54:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,

s. 77 och 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 458 000 kronor.

56:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,

s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsalcademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 61 400 kronor.

57:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 79), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetaret 1954/55

anvisa ett anslag av 56 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 79—84) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1954/55, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieäm
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

betet och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

1 267 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Ewerlöf m. fl: väckt motion (II: 228), vari hemställts

att riksdagen måtte dels besluta att osteologbefattningen vid statens historiska

museum skall inplaceras i lönegrad Ce 27, dels till Vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 1 269 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor. Beträffande

personalorganisationen föreslås inrättande av en antikvarietjänst

i Ce 27 vid myntkabinettet, ordinariesättning av en antikvarietjänst i Ce 29

å fornminnesavdelningen och en antikvarietjänst i Ce 27 å byggnadsminnesavdelningen

samt förändring av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 å sistnämnda

avdelning till kanslibiträdestjänst i Cell. Vidare förordas bland

annat anvisande av 3 000 kronor till vikariatsersättningar samt överföring

till omkostnadsanslaget av vissa anslagsmedel för nattlig bevakning. Ett

av vitterhetsakademien framfört förslag om uppflyttning av en antikvarie

(osteolog) vid statens historiska museum från Ce 25 till Ce 27 har icke

biträtts av departementschefen.

Nyssnämnda befattning som osteolog (benforskare) inrättades genom

beslut av 1948 ars riksdag sasom en för fil. lic. N. G. Gejvall personlig

tjänst i den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal (SU 8,

s. 20, rskr 8).

I motionen II: 228 har anförts, att Gejvall är landets ende specialist på

osteologiens område och att han sedan år 1936 nedlagt ett energiskt arbete

på att utveckla och utnyttja dess möjligheter. Vidare har åberopats den

osteologiska vetenskapens betydelse såväl för fornforskningen som för

bland annat den medicinska och odontologiska forskningen samt kriminaltekniken.

Motionärerna ha med hänsyn härtill och till Gejvalls insatser

pa området ansett det skäligt, att Gejvall i lönehänseende erhåller en

bättre ställning än för närvarande.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställn''nS>

yttrande avgivits av statens lönenämnd, som därvid — med erinran

om att ifrågavarande befattning är av personlig natur — förklarat sig intet

ha att erinra mot bifall till den föreslagna inplaceringen av tjänsten i

Ce 27.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet anser sig böra biträda det i motionen II: 228 framställda, av

statens lönenämnd tillstyrkta förslaget, att den av fil. lic. N. G. Gejvall

innehavda befattningen som osteolog vid statens historiska museum uppflyttas

till Ce 27. Tjänsten torde böra upptagas i personalförteckningen

såsom en för Gejvall personlig antikvarietjänst i nämnda lönegrad. Med

hänsyn härtill och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, torde i

den av departementschefen angivna avlöningsstaten dels anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med i runt tal 1 300

kronor, dels ock anslagsposten till rörligt tillägg böra uppräknas med 700

kronor. Hela anslaget torde alltså böra höjas med 2 000 kronor utöver det

av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen n: 228,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., som föranledes

av vad departementschefen anfört och utskottet

ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

Summa kronor 1 269 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. to.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 1 269 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 84 och 85), vilket innebär

en anslagshöjning med 46 300 kronor, hemställer utskottet,

496 200

300

341 200

431 300

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. ra.; Omkostnader för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 231 200 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 60, s. 85 och 86),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum ra. ra.; Inredning och utrustning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 65 000

kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till

avlöning åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 61, s. 86—89), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 176 000

kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 62, s. 89), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum ra. ra.; Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Majd har (punkt 63, s. 90) föreslagit riksdagen

att till detta ändamal för budgetaret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Andersson i Dunker ra. fl. väckt motion (II: 67), vari

hemställts att riksdagen matte för utförande av skydds- och reparationsarbeten

på Mälsåkers slott anvisa ett belopp av 50 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

I motionen 11:67 har anförts i huvudsak följande.

Mälsåkers slott i Yttersclö socken i Södermanland är i sitt slag ett av

vårt lands allra främsta byggnadsminnesmärken. Det byggdes på 1670-talet

enligt ritningar av en av dåtidens förnämsta arkitekter i vårt land, Nicodemus

Tessin d. ä. Den fasta inredningen var synnerligen påkostad med

ståtliga stucktak, utförda av tidens skickligaste stuckatörer. Valven i kapellet

i bottenvåningen uppbäras av marmorkolonner, som härröra från Stockholms

gamla slott Tre kronor.

Under senaste världskriget kom slottet, som då länge stått obebott, att

tagas i anspråk som expeditionsbyggnad för en norsk polisskola i orten.

För Mälsåker innebar denna användning en mycket stor påfrestning, då

de gamla eldstäderna vintertid måste hårt utnyttjas. Den 24 januari 1945

drabbades slottet av en eldsvåda, vid vilken hela yttertaket, attikvaningens

bjälklag och tegelgolv störtade in och övre våningens stucktak till

största delen förstördes. I övrigt lämnades byggnaden i stort sett oskadad

av elden. Däremot inträffade förödande vattenskador. Vattnet trängde

sålunda långt ned i de undre våningarna och har åstadkommit frostskador

på väggarnas puts samt dessutom genomfuktat bjälklagen, vilka till följd

härav angripits av röta och svamp. På längre sikt har denna fuktförstöring

visat sig lika ödeläggande som branden. Flera innertak ha sålunda långt

efter branden störtat in genom att takbjälkarna ruttnat.

Kort tid efter branden pålades ett provisoriskt yttertak. Genom försorg

av riksantikvarieämbetet tillvaratogs samtidigt i största möjliga utsträckning

de nedfallna stucktaken. Några mera omfattande iståndsåttningsarbeten

på slottet kunde emellertid på grund av rådande tidsomständigheter

icke utföras.

År 1946 erhöll dåvarande ungerske medborgaren Tibor Genal Kungl.

Maj:ts tillstånd att förvärva Mälsåker och förband sig i samband därmed

att låta restaurera slottet för en summa av 200 000 kronor samt att därefter

överlämna byggnaden jämte tillhörande parkområde till Uppsala universitet.

Enligt föreskrift av Kungl. Maj:t skulle restaureringsarbetena utföras

under kontroll av riksantikvarieämbetet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden

medgav emellertid icke att arbetena påbörjades förrän

1948. Sedan arbetena kommit i gång på ägarens bekostnad enligt den

gjorda utfästelsen, pålades nytt yttertak, utfört såsom en trogen rekonstruktion

av det gamla taket. Det nya taket belädes med plåt. Sedan ägaren

försatts i konkurs avbrötos arbetena. Plåttäckningen på yttertaket var

då icke helt utförd. Taklisten var ej ens påbörjad. Några reparationsarbeten

av fasadernas puts eller i det inre av slottet hade ej heller hunnit

igångsättas.

Vid exekutiv auktion den 17 april 1950 såldes Mälsåkers slott och egendom

till ett av enskilda personer bestående konsortium.

Genom gåvobrev den 22 januari 1951 — inlämnat till Vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien den 24 februari samma år — erbjödo de nya

ägarna slottet jämte tillhörande park till Kungl. Maj:t och kronan för att

slottet för all framtid skulle kunna genom akademiens försorg vårdas såsom

byggnadsminnesmärke. Ägarna hade nämligen själva icke funnit möjlighet

att restaurera slottet. I skrivelse till Konungen den 24 februari 1951

bär akademien anmält vad som sålunda passerat samt anhållit om bemyndigande

att på Kungl. Maj:ts och kronans vägnar emottaga gåvan i enlig
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

het med donationsbrevets bestämmelser. Samtidigt framlade akademien en

kostnadsberäkning för slottets iståndsättning, slutande på ett totalbelopp

av 500 000 kronor, vilken kostnad akademien ansåg skulle kunna fördelas

på tio år och bestridas förmedelst ett anslag av 50 000 kronor om året å

riksstaten. Ärendet är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under tiden har förfallet på slottet fortskridit i en med tiden alltmera

ökad hastighet. Flera innertak ha till följd av rötskador i bjälklagen störtat

in. Det redan pålagda men ofullständigt plåttäckta yttertaket hotar

att snart förstöras till följd av inverkan av väder och vind. Genom alla

de tomma fönsteröppningarna och den breda luckan i murarna vid platsen

för taklisten äga regn och snö obehindrat tillträde till slottsgemaken. Funnos

under åren närmast efter branden möjligheter att återställa slottet i

beboeligt skick för rimliga kostnader, torde dessa möjligheter nu få anses

vara tillspillogivna. Även i sitt nuvarande ytterligt förfallna och skadade

skick utgör slottet emellertid ett minnesmärke av förnämsta rang, vars räddande

åt framtiden är en riksangelägenhet. Vad som skall göras måste

emellertid göras snart. Ännu en vinters påfrestningar kunna bli för mycket

för den gamla byggnaden.

o Riksantikvarieämbetet har vid ett par tillfällen i begränsad omfattning

låtit utföra skyddsarbeten på yttertaken. Sålunda ha år 1953 sådana arbeten

för inalles 12 000 kronor utförts. Nu fordras emellertid insatser av helt

annan storleksordning, om slottet över huvud taget skall kunna räddas.

En kostnadsberäkning, som utförts av riksantikvarieämbetet, slutar på

136 500 kronor. För detta anslag kan förfallets fortskridande hejdas.

Av det angivna beloppet belöpa sig cirka 50 000 kronor på taktäckningsarbeten,

fönster- och dörrarbeten samt stuprännor. Det är självfallet i

första hand dessa arbeten som måste utföras vid en iståndsättning.

Utskottet har under hand inhämtat yttrande över motionen av byggnadsminnesutredningen.

Utredningen, som tillstyrkt bifall till motionen,

har uttalat, att, såvitt utredningen nu kunde bedöma, Mälsåkers slott

komme att uppföras såsom byggnadsminnesmärke av första klassen vid

den av utredningen planerade registreringen av hithörande monument. I

en inom utredningen upprättad promemoria beträffande Mälsåkers slott

har — med framhållande av att slottets inre har att uppvisa utsökta och

väl dokumenterade fasta inredningar av till namnet kända mästare, främst

de berömda stucktaken av den välkände stuckatören Carlo Carove — anförts

bland annat följande.

Ända tills slottet i januari 1945 brann, stod det ovanligt väl bevarat och

var det mest orörda av Tessins verk, med relativt få nytillsatser. Alltjämt

är trots de stora skador, som vid branden övergick byggnaden, så mycket

bevarat, att det mesta ännu kan återställas. Slottet skulle ännu en gång

kunna bli en av den karolinska byggnadskonstens bästa representanter.

Det maste därför alltjämt ställas i högsta klassen av våra byggnadsminnen.

Den i motionen berörda, av riksantikvarieämbetet verkställda kostnadsberäkningen

å 136 500 kronor, avseende de arbeten som av ämbetet ansetts

nödvändiga för att säkra byggnadens fortsatta bestånd, har i en skrivelse

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

den 11 november 1953 från riksantikvarien till statsrådet och chefen för

ecklesiastikdepartementet preciserats på följande sätt.

Taktäckningsarbeten ...................................... 30 000

Fönster- och dörrarbeten ................................... 17 000

Stuprännor ............................................... 2 500

Yttre taklist arbeten ....................................... 13000

Yttre reparation av puts.................................... 20 000

Ställningsbyggen för yttre taklist och putsarbeten.............. 9 000

Uppröjningsarbeten inne i slottet............................ 25 000

Nya trossbottensarbeten (förstärkningar) ....... 20 000

Summa kronor 136 500

Utskottet. Såväl vitterhetsakademien som byggnadsminnesutredningen

ha framhållit, att Mälsåkers slott är ett av vårt lands förnämsta byggnadsminnesmärken.

Vidare har från de i ämnet sakkunniga myndigheternas sida

uttalats, att slottet även i sitt av branden skadade skick hör till en särklass

av märkliga äldre byggnader. Enligt utskottets mening måste det med

hänsyn härtill anses vara en angelägen uppgift att bevara slottsbyggnaden

för framtiden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för konservering

och iståndsättning av slottsbyggnaden år 1951 uppskattats till 500 000

kronor. Kostnaden för de begränsade åtgärder, som ansetts nödvändiga för

att rädda byggnadens fortsatta bestånd, har år 1953 beräknats till 136 500

kronor. I motionen II: 67 har för nästa budgetår yrkats medelsanvisning

för de arbeten, som därvid i första hand måste utföras. Det i motionen

äskade beloppet, 50 000 kronor, hänför sig till de tre första posterna i den

förut återgivna kostnadsberäkningen.

Enligt utskottets uppfattning synes emellertid frågan om anvisande av

statsmedel till skydds- och reparationsarbeten på Mälsåkers slott icke böra

avgöras utan ytterligare utredning. Sålunda torde de totala kostnaderna i

nuvarande läge för iståndsättande av slottet böra närmare beräknas. Vidare

synes frågan om fördelningen av dessa kostnader böra bli föremål för undersökning,

varvid måste förutsättas, bland annat, att de lokala hembygdsintressena

ta den del av kostnaderna, som är motiverad av slottets rangplats

bland det sörmländska landskapets kulturtillgångar. Därjämte torde

spörsmålet om den framtida äganderätten till slottet samt förvaltningen

och användningen av detsamma — därest det skulle komma att iståndsättas

— böra närmare utredas. I sistnämnda hänseende synas särskilt

böra undersökas möjligheterna att utnyttja slottsbyggnaden även för andra

uppgifter än vad den kan få såsom en rent museal institution.

Utskottet är således icke berett att, i enlighet med vad i motionen II: 67

påyrkats, för nästa budgetår förorda en medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål. Den i motionen omnämnda framställningen i ämnet från vitterhetsakademien

till Kungl. Maj:t är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

prövning. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande

till förevarande fråga kommer att beakta de synpunkter, som utskottet

ovan framfört.

Utskottet finner det synnerligen angeläget, att Kungl. Maj:t upptager

frågan om slottets konserverande till skyndsamt avgörande.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag till vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 67, till Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård

och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 17 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

65:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 62 700 kronor.

66:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 66, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 92 och 93),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 167 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 24 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 101 800

Summa kronor 346 000

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 346 000 kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 93 och 94),

vilket innelbär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 86 200 kronor.

69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 69, s. 94), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 46 800

kronor.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr S.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 94 och

95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 26 200 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 95—98) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 873 900

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.

(1:90) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge in. fl.

(II: 120), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta anvisa medel för

ytterligare två amanuenstjänster i den reglerade befordringsgången vid

Musikaliska akademiens bibliotek från den 1 juli 1954.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 54 900 kronor, betingad

av — förutom automatiska utgiftsökningar — omreglering av arvoden

till biträdande lärare samt medelsanvisning till utökning av undervisningen

i vissa ämnen vid musikhögskolan.

Personalen vid musikaliska akademiens bibliotek — vilken år 1936 bestod

av en bibliotekarie, en amanuens, ett skrivbiträde och en vaktmästare

och därefter successivt utökats — omfattar nu en förste bibliotekarie i

Ca 33, en bibliotekarie i Ce 27, en amanuens i reglerad befordringsgång,

två biblioteksassistenter i Ce 15, ett skrivbiträde och två expeditionsvakter.

Ett av akademiens styrelse i dess anslagsäskanden för nästa budgetår

framfört förslag om inrättande vid biblioteket av ytterligare två amanuenstjänster

i reglerad befordringsgång och en biblioteksassistenttjänst i Ce 15

har icke tillstyrkts av departementschefen.

I motionerna 1:90 och 11:120 har anförts bland annat följande.

Av biblioteksbeståndet, som för närvarande omfattar över 530 000 nummer

musikalier, över 20 000 böcker, cirka 20 000 handskrifter och cirka 20 000

brev—Nordens främsta och ett av världens största musikbibliotek—är stora

delar ännu okatalogiserade eller otillfredsställande förtecknade. En nominal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

85

katalog över musikalierna, grundstenen i det dagliga arbetet, saknas helt.

Stora samlingar av gåvor och byten ligger sedan sex år tillbaka obearbetade,

varför risk föreligger att inköp görs i onödan. Med de gamla samlingarna

— för såväl den nationella som internationella musikforskningen

ytterst värdefulla — har bibliotekspersonalen endast i ringa utsträckning

kunnat taga någon befattning. Det växande musikintresset och den framåtgående

musikforskningen i vårt land ställer ständigt ökade krav på bibliotekspersonalen,

och situationen för biblioteket har därför med varje år förvärrats

och kan nu i det närmaste betecknas som katastrofal, icke minst

på grund av ansvällningen av de löpande göromålen i expeditionen. Besökarantalet

1927 — det år biblioteket övergick från att vara ett institutionsbibliotek

till ett offentligt lånebibliotek — var 2 167 personer mot 15 316

år 1952; till hemlån beviljades 5 588 verk år 1927 mot 51 285 år 1952.

Av dessa var 28 664 interurbana, varav 429 till utlandet. Om man härtill

lägger lånen i läsesalen, vilka icke räknades år 1927, uppgick iånesiffran

1952 till sammanlagt 63 894 volymer och häften; avgående expeditioner

såsom skrivelser, brev, krav m. m. uppgick år 1952 till 6 358. Arbetskraften

blir sålunda i mycket stor utsträckning bunden till kundtjänsten,

medan andra synnerligen viktiga uppgifter blir eftersatta, bland annat

katalogiseringen av det ytterst värdefulla äldre beståndet för att göra det

tillgängligt för det praktiska musiklivet och musikforskningen.

Den stora ökningen av såväl besöksfrekvensen som utlåningen har medfört,

att den arbetsfördelning inom bibliotekspersonalen, som ansetts önskvärd,

och de arbetsuppgifter med katalogisering m. m., som är nödvändiga

för att biblioteket skall kunna fylla sin uppgift, icke kunnat förverkligas.

Det ökade expeditionsarbetet kräver sålunda ofta, att personalen i sin

helhet måste biträda härmed. Det gäller i detta fall icke enbart utlåningen.

De många såväl muntliga som skriftliga förfrågningarna, begäran om råd

angående lämplig litteratur och lämpliga verk för utförande samt spörsmål

av vetenskaplig art tar avsevärd tid i anspråk. Denna rådgivande och vägledande

verksamhet gäller i stor utsträckning de allt talrikare musiksammanslutningarna

av olika karaktär i landsorten och Stockholm (landets

samtliga orkesterföreningar, studie- och musikcirklar, anslutna till olika

folkliga organisationer, fria amatörensembler, industriorkestrar, instrumentbyggare

etc.) och ställer stora krav på personalens musikaliska och musikpraktiska

kunskaper och erfarenhet. Den otillfredsställande katalogiseringen

och den ovan påpekade avsaknaden av en nominalkatalog försvårar och

fördröjer ofta detta för det folkliga musiklivet viktiga arbete.

I motionerna har vidare berörts vissa för ifrågavarande bibliotek aktuella

arbetsuppgifter inom det internationella samarbetet på musikforskningens

och musikbibliotekens område ävensom vissa spörsmål rörande kompetenskraven

för befattningshavare vid biblioteket. I dessa hänseenden torde få

hänvisas till motionen I: 90.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 90 och IT: 120 får utskottet erinra om

att 1947 års musikutredning i sitt betänkande angående »Musikliv i Sverige»

(SOU 1954:2, s. 335—341) framlagt vissa förslag rörande musika
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

liska akademiens bibliotek, bland annat beträffande en avsevärd förstärkning

av bibliotekspersonalen, så att denna skulle komma att omfatta en

överbibliotekarie, två bibliotekarier, sex amanuenser, tre assistenter, två

skrivbiträden, en notskrivare, fyra expeditions vakter och eu bokbindare.

Musikutredningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Utskottet har för egen del icke ansett sig böra i nuvarande läge

förorda en medelsanvisning utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet

för tillgodoseende av det i motionerna framförda yrkandet

om en begränsad förstärkning av bibliotekets personal från och med nästa

budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall till de föreliggande motionerna.

Med hänsyn till vad motionärerna anfört därom, att på grund av ansvällningen

av de löpande göromålen inom biblioteket stora samlingar av gåvor

och byten sedan flera år tillbaka måst ligga obearbetade och att för den

skull risk föreligger för onödiga nyinköp, vill utskottet emellertid framhålla

önskvärdheten av att bibliotekets personalresurser framdeles om möjligt

dimensioneras så, att dylika risker i görligaste mån elimineras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 120,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 340 340

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 237 000

Summa kronor 873 900

b) till Musikaliska alcademien med musikhögskolan: Av
löningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 873 900 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 98 och 99), vilket

innebär en anslagsminskning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 52 400 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 99), vilket

innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetaret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 99 och 100), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 30 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

75:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 75, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55,

vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen

för universitetskanslersämbetet, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

164 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av löneklassuppflyttningar betingad

anslagshöjning med 1 000 kronor. Därjämte har i enlighet med av kanslern

framställt yrkande föreslagits ordinariesättning av förste byråsekreterartjänsten

i Ce 29 vid kanslersämbetet.

Universitetskanslern har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår även

föreslagit uppflyttning från Ca 37 till Co 15 av tjänsten som kanslerssekreterare.

I ett häröver avgivet yttrande har 1951 års chejslöneutredning förklarat

sig icke kunna tillstyrka ändrad lönesättning för kanslerssekreteraren.

Departementschefen har — med erinran om att frågan om uppflyttning

av kanslerssekreterartjänsten till högre lönegrad behandlats vid 1952

och 1953 års riksdagar — uttalat att han för egen del ej heller nu vore

beredd att föreslå ändrad lönegradsplacering för ifrågavarande tjänst.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande }ir 8.

Utskottet får erinra därom att departementschefen vid sin anmälan i

propositionen 1952: 137 av framlagt sakkunnigförslag angående universitetskanslersämbetets

personalorganisation in. in. anförde att, även om vissa

av universitetskanslern vid remissbehandlingen av förslaget anförda skäl

talade för en uppflyttning av tjänsten som kanslerssekreterare till högre

lönegrad, departementschefen likväl icke då ansåge sig böra förorda en

dylik åtgärd. Även utskottet (uti. 1952: 157) förklarade sig anse vissa skäl

tala för en uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten till högre lönegrad

samt framhöll, att av departementschefens yttrande också syntes framgå,

att denna fråga komme att bli föremål för fortsatt uppmärksamhet från

Kungl. Maj:ts sida. Sedan universitetskanslern jämväl i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår hemställt, att förevarande befattning måtte

placeras i Co 15, anförde departementschefen vid anmälan av frågan i 1953

års åttonde huvudtitel, s. 94, att han ansåge sig böra intaga samma ståndpunkt

som föregående år och därför räknade med oförändrad löneställning

för kanslerssekreteraren. Utskottet (uti. 1953: 8) uttalade dock vid sin

behandling av förevarande anslag, att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t

till förnyad prövning upptoge frågan om uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten

till den av universitetskanslern förordade lönegraden.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen

förklarat sig icke heller nu beredd att föreslå ändrad lönegradsplacering

för ifrågavarande tjänst.

Utskottet finner emellertid för sin del starka skäl tala för uppflyttning

av kanslerssekreterartjänsten till den av universitetskanslern förordade

lönegraden. De högre utbildningsanstalter, som stå under universitetskanslerns

överstyrelse, ha under senare år ökat i antal samt undergått en

betydande utveckling såväl personellt som materiellt. På universitetsutbildningens

område ha genomförts ett flertal reformer i organisatoriska hänseenden

och ytterligare reformer av olika slag äro aktuella. Göromålen på

kanslersexpeditionen ha därför, såsom framgår bland annat av de av kanslern

årligen framlagda riksdagspetita, kvantitativt men framför allt kvalitativt

ökat i hög grad. Då universitetskanslern innehar arvodesbefattning

och icke är ålagd fulltidstjänstgöring, ha med kanslerssekreterartjänsten

förenats omfattande och kvalificerade arbetsuppgifter inom den centrala

universitets- och fackhögskoleförvaltningens område. Det bör i detta sammanhang

erinras om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 bemyndigat universitetskanslern

att till kanslerssekreteraren överlämna beslutanderätten

i sådana ärenden, som kanslern prövar lämpligt.

Det synes vidare utskottet vara av vikt för universitetskanslersämbetets

insatser för universitetens och fackhögskolornas vidare utveckling, att förutsättningar

skapas för att även framdeles kunna till kanslerssekreterartjänsten

rekrytera högt kvalificerad arbetskraft. Utskottet anser sig därjämte

böra framhålla, att universitetskanslersämbetet med hänsyn till sina spe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

39

ciella arbetsuppgifter icke synes kunna jämställas med något annat ämbetsverk

och att en förändrad löneställning för kanslerssekreterartjänsten

icke enligt utskottets mening bör få tillmätas någon prejudicerande betydelse

med avseende å övriga tjänster inom statsförvaltningen.

Av dessa skäl anser utskottet sig böra föreslå, att kanslerssekreterartjänsten

från och med nästa budgetår inplaceras i Co 15. Härav föranledd ändring

i personalförteckningen för kanslersämbetet torde böra vidtagas.

Kanslern har — vid bifall till det av honom framställda förslaget med avseende

å kanslerssekreterartjänsten — förordat, att tjänsten skulle benämnas

»kanslerssekreterare och expeditionschef». Utskottet har icke något att

erinra häremot, men anser det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att taga

slutlig ställning till frågan om tjänsten lämpligen bör erhålla denna eller

annan benämning.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som utskottet sålunda intagit beträffande

kanslerssekreterartjänstens lönegradsplacering, och då Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, torde i den av

departementschefen angivna avlöningsstaten dels anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal 2 800 kronor,

dels ock anslagsposten till rörligt tillägg böra uppräknas med 100 kronor.

Hela anslaget torde alltså böra höjas med 2 900 kronor utöver det av

Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledes av vad departementschefen och utskottet

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............ 35 810

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 60 300

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 484

Summa kronor 167 700

c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 107 700

kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

76 :o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslagav

17 000 kronor.

77:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,

s 103—117) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 580 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (I: 46) och den andra inom andra kammaren

av herr Lundberg m. fl. (II: 66), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att en befattning som laborator i barnpsykiatri vid universitetet i

Uppsala inrättas, förenad med överläkarbefattningen vid barnpsykiatriska

avdelningen vid akademiska sjukhuset,

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bror Nilsson (I: 166) och den andra inom andra kammaren av fröken

Wetterström (II: 226), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att vid hygienisk-bakteriologiska institutionen vid Uppsala universitet en

tjänst som l:a laboratoriebiträde i lönegrad Ce 15 måtte inrättas från och

med den 1 juli 1954,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herrar

Munktell och Ahlsten (II: 215), i vilka hemställts att riksdagen ville å riksstaten

för budgetåret 1954/55 uppföra en tjänst som vaktmästare i lönegrad

Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 46, I: 166 och II: 215.

Det torde i detta sammanhang få erinras om att utskottet tidigare vid

sin behandling av Kungl. Maj:ts äskanden för budgetåret 1954/55 beträffande

det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Avlöning

av läkare vid akademiska sjukhuset i Uppsala avgivit utlåtande beträffande

en inom andra kammaren av herr Lundberg m. fl. väckt motion (II: 42),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande från och med

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 8.

budgetåret 1954/55 av en befattning som laborator i plastikkirurgi vid universitetet

i Uppsala, förenad med befattningen som överläkare vid avdelningen

för plastikkirurgi och brännskador vid akademiska sjukhuset, eller

alternativt, såsom föreslagits av kanslern för rikets universitet och som tillstyrkts

av medicinalstyrelsen, om uppförande från och med budgetaret

1954/55 å akademiska sjukhusets stat av en överläkarbefattning vid avdelningen

för plastikkirurgi och brännskador vid akademiska sjukhuset i

Uppsala.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregle- .

ringar, löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen

m. m. huvudsakligen följande.

1) Inrättande av ett pedagogiskt universitetslektorat i tyska.

2) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i allmän och jämförande

etnografi.

3) Inrättande av ytterligare en befattning som förste assistent vid vardera

av fysikalisk-kemiska och fysiska institutionerna.

4) Ökad medelsanvisning (+ 5 608 kronor) till dubblering av kursundervisningen

i botanik och zoologi.

5) Inrättande av en befattning som tredje amanuens vid psykologiska

laboratoriet.

6) Ökad medelsanvisning (-)- 12 300 kronor) till propedeutisk kursundervisning

vid medicinska fakulteten.

7) Höjning (+ 11 200 kronor) av humanistiska sektionens kursanslag.

8) Medelsanvisning till en limnologisk fält- och laborationskurs vid

Erken-laboratoriet. „, , , . .

9) Anvisande av ytterligare 12 200 kronor till särskild kursundervisning

inom humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.

10) Inrättande av en tjänst som preparator i Ce 14 vid centrallaboratoriet

å akademiska sjukhuset. . 0

11) Inrättande av en för Erken-laboratoriet och fältstationen a JNorr

Malma gemensam vaktmästartjänst i Ce 10.

12) Inrättande av två rekryteringsbefattningar i Cg 10 för vaktpersonal

vid universitetsbiblioteket. .

13) Ordinariesättning av två kontorsbiträdestjänster i Ce 8.

14) Medelsanvisning till avlönande av fjorton ekonomibiträden i Cg 4

(motsvarad av viss minskning under omkostnadsanslaget).

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av anslaget med

315 000 kronor.

Med anledning av nu förevarande, motionsvis framställda yrkanden

torde få erinras om följande.

Universitetskanslern har beträffande ett från universitetets sida framfört

yrkande om en laboratur i barnpsykiatri understrukit vad läkarutbildningssakkunniga

(SOU 1953: 7, s. 206) anfört angående angelägenheten av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att planeringen av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen

påskyndades, varigenom förutsättningar skapades för inrättande av en ordinarie

lärartjänst i ämnet. Kanslern har förklarat sig icke nu beredd att

framlägga förslag om inrättande av den begärda laboraturen. Vid anmälan

i 1954 års statsverksproposition, bilagan elfte huvudtiteln, s. 82, av anslaget

till Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund och

Uppsala har chefen för inrikesdepartementet — med erinran om att någon

laboratur i barnpsykiatri, förenad med överläkarbefattning vid barnpsykiatiiska

avdelningen vid akademiska sjukhuset, icke föreslagits av chefen

för ecklesiastikdepartementet och att sålunda behovet av den nuvarande

extra underläkartjänsten vid avdelningen kvarstode — anfört, att sistnämnda

tjänst från och med nästa budgetar emellertid borde ersättas med

en befattning som förste underläkare.

Något äskande om inrättande av en befattning som förste laboratoriebiträde

vid hy gienisk-bakteriologiska institutionen har icke framställts från

universitetsmyndigheternas sida.

Ett av universitetskanslern framställt förslag om inrättande av en vaktmästarbefattning

i Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen har icke biträtts

av departementschefen.

I motionerna 1:46 och 11:66 har anförts bland annat följande.

Den barnpsykiatriska avdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

togs i bruk den 1 mars 1947. Den har till sitt förfogande en vårdavdelning

med 14 platser för barn och sex platser för ungdom, till vilken är ansluten

en tämligen omfattande poliklinik. Avdelningen förestods de första

åren av en underläkare med biträdande överläkares ställning. Den 1 mars

1950 inrättades med medicinalstyrelsens godkännande en särskild tjänst

som extra läkare med kompetens som överläkare.

Alltifrån avdelningens öppnande 1947 har dess överläkare biträtt i undervisningen

för medicine kandidater genom en samtidigt med kursen i psykiatri

given föreläsningsserie i barnpsykiatri om 12 timmar per kurs samt

rondundervisning och demonstrationer. Härtill kommer sedan 1950, efter

frivilligt åtagande, 6 föreläsningar i barnpsykologi och barnpsykiatri tre

gånger årligen i anslutning till kurserna i pediatrik samt varje vecka återkommande

konferenser mellan barnpsykiatriska och pediatriska klinikerna.

Under hela arbetsåret meddelar överläkaren dessutom fortlöpande handledning

av underläkare och övrig personal, som avser att specialisera sig

på detta utomordentligt viktiga arbetsområde.

Den nuvarande formen för ovannämnda överläkarbefattning vid barnpsykiatriska

avdelningen har karaktären av ett provisorium. Överläkaren

förordnas endast för en tid av ett år i sänder, avlönas genom ett arvode

och är ej tillförsäkrad pension eller andra förmåner. En sådan anordning

innebär stora olägenheter. Ovissheten om huru länge vederbörande myndigheter

kommer att medge ytterligare förordnande av extra överläkare för

upprätthållandet av provisoriet i dess nuvarande form medför ett osäkerhetstillstånd,

som är till men för verksamheten i dess helhet, då väl kvali
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr S.

ficerade innehavare av tjänsten ej kan beräknas kvarstanna utan tvingas

söka andra befattningar, som ger fastare anställningsvillkor och vissa

garantier vid sjukdom och ålderdom.

I motionerna 1:166 och II: 226 har anförts i huvudsak följande.

Den icke vetenskapligt verksamma personalen vid hygienisk-bakteriologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala utgöres, förutom av ett

laboratoriebiträde i Ca 11, av 1 preparator i lönegrad Ce 14,1 institutionsvaktmästare

i Ce 12, 1 vaktmästare i Ce 10, 1 kanslibiträde i Ce 11, 1 diskbiträde

i Ce 6 samt 1 ekonomibiträde i Ce 4. Härutöver finnes liksom vid

andra vetenskapliga institutioner viss personal, vilken avlönas med medel

ur forskningsanslag och vilken sålunda närmast kan anses sasom privatanställd

av vederbörande forskare.

En omständighet, som i detta sammanhang icke bör förbises, är att laboratoriebiträdet

i Ca 11 icke kan anses kvalificerad att utföra de arbetsuppgifter,

vilka normalt ankomma på laboratoriebiträden vid bakteriologiska

institutioner. Innehavaren av denna tjänst knöts redan 1915 vid institutionen

och har icke genomgått den utbildning, som numera anses

önskvärd. Hennes arbetsuppgifter utgöres därför huvudsakligen av kontorsgöromål

jämte ritningsarbeten och fotografering.

I nuvarande läge disponerar institutionen sålunda icke över någon fast

laboratoriebiträdestjänst med ordinära arbetsuppgifter och får med anledning

härav för anställning av icke lönegradsplacerad arbetskraft anlita

medel, som ställes till förfogande av forskningsanslag, samt även i viss

utsträckning utnyttja medel, som influtit genom den rutinbakteriologiska

verksamheten. Detta ställer emellertid institutionen på ett ofördelaktigt

sätt i särklass i förhållande till de övriga bakteriologiska institutionerna.

Det torde därför vara angeläget att institutionen snarast utrustas med ett

fast anställt laboratoriebiträde, fyllande de kvalifikationer, vilka allmänt

anses erforderliga. Vederbörande befattning synes liksom motsvarande vid

karolinska institutet böra inplaceras i lönegrad 15.

I motionerna 1:167 och 11:215 har anförts bland annat följande.

För närvarande ges årligen vid zoofysiologiska institutionen tva kurser

för högre betyg i fil. kand- och ämbetsexamen om 30 arbetsdagar vardera,

en licentiatkurs om 50 arbetsdagar samt en ett-betygskurs (för folkskollärare)

om 18 arbetsdagar, d. v. s. kursundervisning pågår under 128 dagar.

För övningarna erfordras i mycket stor utsträckning levande eller färskt

material, som måste hämtas från järnvägsstationer, andra institutioner

eller slakthus, delvis belägna på betydande avstand från institutionen. På

grund av att en vaktmästare saknas, måste dessa hämtningar utföras av

kursamanuenserna eller av kursdeltagarna, vilket knappast kan bidraga

till möjligheterna att rationalisera undervisningen. Förutom hämtning av

material medför undervisning av denna omfattning ett stort antal arbetsuppgifter,

vilka borde utföras av en vaktmästare.

Vid zoofysiologiska institutionen utföres grundforskning, delvis med stark

anknytning till praktiska problem inom jordbruk, iiske och medicin. Föi

närvarande bedriver 13 personer kvalificerad forskning (It för högre examen),

medan 2 utför självständigt vetenskapligt arbete för högre betyg

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i filosofie kandidat- eller ämbetsexamen. Genom dessa 15 personers verksamhet

uppkommer en mångfald av arbetsuppgifter, för vilka erfordras en

vaktmästare, såsom tyngre handräckningsarbete, uppackning, snickeriarbete,

enklare glasblåsningsarbete, laddning av ackumulatorer, skötsel av

vattendestillationsapparater, ibudskickning till universitetsbibliotek och

postkontor, hämtning av djur- och undersökningsmaterial, skötsel av institutionens

djurstall. Allt detta arbete måste för närvarande utföras av dem

som är verksamma vid institutionen. Särskilt betungande blir detta i sådant

fall, då för en viss undersökning material dagligen måste hämtas från

den 2 kilometer avlägsna järnvägsstationen eller det 4 kilometer avlägsna

slakthuset.

Utskottet tillstyrker bifall till Kung], Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

Beträffande motionerna I: 46 och II: 66 vill utskottet i likhet med universitetskanslern

och läkarutbildningssakkunniga framhålla angelägenheten

av att planeringen av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen

vid akademiska sjukhuset påskyndas, varigenom förutsättningar

skapas för inrättande av en ordinarie lärartjänst i barnpsykiatri. Starka

skäl tala nämligen enligt utskottets mening för att en dylik tjänst kommer

till stånd. Det i motionerna framställda yrkandet om inrättandet redan

från och med nästa budgetår av en laboratorsbefattning i nämnda ämne

är utskottet emellertid icke berett att biträda. I detta sammanhang får

utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln föreslagit, att

den nuvarande extra underläkartjänsten vid barnpsykiatriska avdelningen

skall ersättas av en befattning som förste underläkare. Till denna fråga

kommer utskottet framdeles att i annat sammanhang taga ställning.

I motionerna I: 166 och II: 226 har yrkats, att en förste laboratoriebiträdesbefattning

i Ce 15 måtte från och med nästa budgetår inrättas vid

hygienisk-bakteriologiska institutionen. Något förslag härom har icke framställts

i det större konsistoriets anslagsäskanden och ej heller framförts av

kanslern. Frågan om den begärda personalförstärkningen synes utskottet

först böra prövas av vederbörande universitetsmyndigheter och beträffande

angelägenhetsgrad ställas i relation till andra krav från universitetets sida.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1:166 och II: 226.

Vidkommande slutligen det i motionerna I: 167 och II: 215 framställda

förslaget får utskottet erinra om att behovet av den begärda vaktmästarbefattningen

i Ce 12 vid zoofysiologiska institutionen vitsordats av såväl

universitetsmyndigheterna som kanslern. Utskottet, som likväl icke funnit

sig böra biträda motionärernas yrkande, förutsätter att ifrågavarande

ärende i samband med universitetets anslagsäskanden för budgetåret

1955/56 blir föremål för förnyad prövning från Kungl. Maj:ts sida.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 46 och II: 66, 1:166 och

II: 226 samt I: 167 och II: 215,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.....

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis.....................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis......................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

Summa kronor 10 645 100

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal..... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder ... 42 600

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 6 500

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000_05 100

Nettoutgift kronor 10 580 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 580 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 78, s. 117 och 118), vilket innebär en anslagsminskning

med 76 000 kronor, hemställer utskottet,

3 017 000

2 226 000

147 000

2 411 000

2 844 100

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 850 000

kronor.

79:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 79, s. 119 och 120), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. in.

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 730 000 kronor.

80:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 120), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

81.o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 121),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

82:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 121 och

122), vilket innebär anvisande av återstoden av tidigare beräknat totalbelopp

för ändamålet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

83:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 83,

s. 122—131) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t må

vid uppkommande ledighet å professuren i romersk rätt och rättshistoria

\id Lunds universitet besluta, huruvida densamma skall ombildas till professur

i rättshistoria eller professur i rättshistoria med romersk rätt, dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1954/55 vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen

för Lunds universitet, dels godkänna av departements
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

chefen angiven avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Lunds universitet:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av7 9 530 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmqvist (1:168) och den andra inom andra kammaren av herr

Netzén m. fl. (II: 219), i vilka hemställts att riksdagen måtte bevilja medel

för inrättandet av professur i ekonomisk historia vid Lunds universitet,

dels ock en inom andra kammaren av herr Blidfors väckt motion

(II: 223), vari hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättande från

och med budgetåret 1954/55 av en professur i sociologi vid Lunds universitet

med indragning av den nuvarande befattningen som biträdande lärare

i ämnet.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar till följd av beslutade löneregleringar,

löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen

m. m. huvudsakligen följande.

1) Inrättande av en professur i biokemi (från och med den 1 juli 1955).

2) Inrättande av en preceptur i sociologi med indragning av den nuvarande

befattningen som biträdande lärare i ämnet.

3) Inrättande av en befattning som förste amanuens i experimentell

kirurgi vid kirurgiska kliniken i Lund.

4) Höjning av teologiska och juridiska fakulteternas kursanslag med

respektive 4 000 och 500 kronor.

5) Anvisande av ytterligare sammanlagt 11 800 kronor till särskild kursundervisning

inom humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.

6) Höjning av arvodet vid den för professorn K. A. H. Håkansson inrättade

forskarassistentbefattningen vid genetiska institutionen från 16 764

till 19 860 kronor.

7) Inrättande av tjänst som trädgårdsförman i Ce 12 vid genetiska institutionen.

8) Inrättande av tjänst som laboratoriebiträde i Ce 11 vid kemiska institutionen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

135 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:168 och 11:219 framställda yrkandet

har anförts huvudsakligen följande.

I två likalydande motioner, väckta inom första och andra kammaren

såväl vid 1951 års riksdag (I: 135 och II: 94) som vid 1953 års riksdag (I: 6

och II: 15), föreslogs inrättande av professur i ekonomisk historia vid Lunds

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

univex-sitet. Motion om inrättandet av dvlik professur hade väckts inom

första kammaren redan vid 1938 års riksdag (1:13). Statsutskottet bedömde

från början förslaget på ett synnerligen positivt sätt, och vid 1951

och 1953 års riksdagar intog utskottet en klart positiv inställning. I sitt

utlåtande 1953: 107 anknyter utskottet till vad det i sitt utlåtande 1951:

186 framhållit. Utskottet finner därvid »det synnerligen beklagligt att frågan

om vederbörlig alternativ studieplan för historia med särskilt betonande

av ekonomisk historia vid Lunds universitet handlagts på ett sätt

som medfört bland annat betydande tidsutdräkt, varigenom stora svårigheter

och omgångar uppkommit för de studerande». Utskottet ansåg »sig

även böra i detta sammanhang konstatera att ekonomisk historia kommit

att intaga en viktig plats inom modern forskning och undervisning. På

grund härav förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t följer utvecklingen

på detta område och därvid beaktar det ökade behov av företrädare för

ämnet i professors ställning, som det växande intresset från de studerandes

sida och andra omständigheter kan göra påkallat.»

Genom tillkomsten av den ekonomisk-historiska linjen har läraraspiranter

beretts möjlighet att läsa ämnet historia enligt en kurs, som lägger

tyngdpunkten vid den ekonomiska och sociala utvecklingen. Behovet av en

sådan nyorientering har skolkommissionen starkt betonat, och den har också

främjats genom olika av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser rörande

den ekonomiska historiens ställning inom lärarutbildningen.

Licentiatseminariet i ekonomisk historia har blivit ett av de största inom

den humanistiska sektionen vid Lunds universitet, ett förhållande som till

väsentlig del torde bero på ett ovanligt starkt intresse bland de studerande

för just denna moderna form av historia. Behovet av en professur i ämnet

är alltså enligt vår mening klart dokumenterat.

I motionen II: 223 har — efter erinran om att departementschefen i anslutning

till förslag av universitetskanslern föi‘ordat inrättande av en preceptur

i sociologi med indragning av den nuvarande befattningen som biträdande

lärare i ämnet — anförts bland annat följande.

Enligt min mening talar avgörande skäl för att det i stället omedelbart

inrättas en professur i ämnet. Det ligger i sakens natur, att ett så stort och

så viktigt ämne bör vara representerat av en professor, och det föreligger

vidare en viss risk för att ett ämne, som företiäides av en lägre befattningshavare,

får sämre möjligheter att göra sig gällande än andra. Juristutbildningssakkunniga,

som har en ganska pessimistisk uppfattning i fråga om

tillgången på kompetenta sökande till professurer i sociologi, har avstyrkt

inrättandet av en professur vid Lunds universitet och rent av ansett det

bättre att ännu någon tid behålla det nuvarande systemet med biträdande

lärare (SOU 1953: 15 s. 411 f.) I anledning härav må erinras om, att ej

mindre än sju anmält sig som sökande till professuren vid Stockholms högskola,

och starka skäl talar för att flera av dem kommer att kompetensförklaras.

Juristutbildningssakkunniga har enligt min mening en alltför pessimistisk

uppfattning av läget, och det finns ingen anledning att vänta med

att definitivt reglera de synnerligen otillfredsställande förhållandena för

ämnet sociologi vid Lunds universitet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

Utskottet får på grund av det i motionerna I: 168 och II: 219 framställda

yrkandet om inrättandet av en professur i ekonomisk historia vid Lunds

universitet erinra om att Kungl. Maj:t icke ansett sig böra för innevarande

års riksdag framlägga något förslag i ämnet. Med hänsyn härtill och under

åberopande av vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1953:

107 anfört med anledning av en då motionsvis gjord framställning av liknande

innebörd som den nu föreliggande är utskottet icke berett att tillstyrka

bifall till motionerna I: 168 och II: 219.

Kungl. Maj:t har — såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår

— föreslagit inrättande från och med den 1 juli 1954 av en preceptorsbefattning

i sociologi; samtidigt skulle den nuvarande befattningen som

biträdande lärare i ämnet indragas. I motionen II: 223 har yrkats sådan

ändring av detta förslag, att i stället för en preceptur en professorsbefattning

i sociologi måtte komma till stånd. Utskottet anser sig böra biträda

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker bifall till berörda

motion. I detta sammanhang vill utskottet emellertid erinra om att preceptorsbefattningarna

vid universiteten tillkommo genom beslut av 1947 års

riksdag. Vid anmälan av detta spörsmål (prop. 1947: 272) framhöll föredragande

departementschefen bland annat, att preceptorsbefattningar torde

böra i första hand komma i fråga för att representera ett relativt självständigt

ämnesområde inom en av professor företrädd disciplin eller ersätta

professor i sådana ämnen, där professur av en eller annan anledning icke

funnes. Såvitt utskottet kan finna bör detta principiella uttalande icke fattas

som någon deklaration om ett fastlåsande inom universitetsorganisationens

ram av vissa ämnesföreträdare just i preceptors ställning. Utvecklingens

krav böra därför enligt utskottets mening noga beaktas och fråga

angående omändring av preceptorsbefattning till professur prövas från fall

till fall med hänsyn till olika på ärendet inverkande omständigheter. Utskottet

utgår från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa

spörsmål och förutsätter i anslutning härtill att en professur i sociologi vid

Lunds universitet — därest framdeles så visar sig befogat — inrättas utan

hinder av att en preceptorsbefattning i ämnet nu kommer till stånd.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:168 och II: 219 samt

II:223,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må vid uppkommande ledighet

å professuren i romersk rätt och rättshistoria vid

Lunds universitet besluta, huruvida densamma skall ombildas

till professur i rättshistoria eller professur i rättshistoria

med romersk rätt;

4 — Biliang till riksdagens protokoll 7.95If. G samt. Nr S.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55 vidtaga den ändring

i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 2 666 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 376 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis....................... 78 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 050 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 363 000

Summa kronor 9 533 500

Särskilda uppbördsmedel:

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

................................. 3 500

Nettoutgift kronor 9 530 000

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 9 530 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84, s. 131 och 132), vilket innebär en anslagsminskning med

41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 643 000

kronor.

85:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 85, s. 132 och 133), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 460 500 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

86:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 133), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

87:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 134),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

88:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 134—137), vilket innebär

en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

89:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler

för universitetsbiblioteket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, s. 137—139) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m.

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

265 000 kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 140—151) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1954/55, vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen

för karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 165 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundgren in. fl. (I: 63) och den andra inom andra kammaren av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr S.

herr Fredriksson m. fl. (II: 79), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att en professur i klinisk experimentell allergologi inrättas vid karolinska

institutet fr. o. m. den 1 juli 1954 samtidigt med att den nuvarande

laboraturen i allergilära indrages,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Aastrup och Söderquist (I: 169) samt den andra inom andra

kammaren av fru Ewerlöf m. fl. (II: 227), i vilka hemställts att riksdagen

måtte under åttonde huvudtiteln uppföra ett anslag till inrättandet av en

professur i barnpsykiatri vid karolinska institutet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 79 och II: 227.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregleringar,

löneklassuppflyttningar m. m. — beträffande personalorganisationen

m. m. huvudsakligen

dels inrättande av följande tjänster, nämligen en försöksassistenttjänst

i Ce 20 vid allergilaboratoriet, en laboratorieingenjörtjänst i Ce 23 vid bakteriologiska

institutionen (från och med den 1 januari 1955), en institutions

vaktmästartjänst i Ca 14 vid rättsmedicinska institutionen och en

laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid institutionen för virusforskning,

dels ock medelsanvisning till anställande av en hantverkare i Cg 12, en

parkförman i Cg 12, ett heltidstjänstgörande biblioteksbiträde i Cg 11

(i stället för ett extra biblioteksbiträde med deltidstjänstgöring) samt fyra

djurvårdare i Cg 10 ävensom till arvode åt ett halvtidstjänstgörande arkivbiträde

vid rättspsykiatriska institutionen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

120 000 kronor.

Beträffande vissa i statsverkspropositionen behandlade frågor rörande

den nuvarande laboratorsbefattningen i allergilära vid institutet m. m. inhämtas

av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Genom beslut den 27 februari 1953 har Kungl. Maj:t efter därom av

universitetskanslern gjord framställning medgivit, att med åtgärder för

återbesättande av den nu lediga laboraturen i allergilära må anstå tills

vidare, dock längst intill utgången av juni 1954.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet hemställt

om inrättande av en professur i klinisk experimentell allergologi, med samtidig

indragning av laboraturen i allergilära (ökad kostnad i runt tal 6 300

kronor), samt om inrättande av vissa biträdesbefattningar vid allergilaboratoriet

ävensom om vissa anslag till materiel och utrustning vid laboratoriet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr S.

Kanslern har — med överlämnande av en till honom från landsorganisationens

arbetar skyddskommitté inkommen skrift, vari kommittén understrukit

angelägenheten, ej minst ur arbetarskyddssynpunkt, av de av lärarkollegiet

föreslagna åtgärderna till förstärkande av forskningsmöjligheterna

inom de allergiska sjukdomarnas område — anfört huvudsakligen följande.

Jag vill för egen del kraftigt understryka angelägenheten av att skapa

bättre betingelser för intensifierad undervisning och forskning inom området

för de allergiska sjukdomarna genom eu upprustning av laboratoriet

i personellt och materiellt hänseende. Enligt min mening torde utan större

olägenhet kunna med inrättandet av den ifragasatta professuren ansta

något och ledningen av laboratoriet liksom hittills tills vidare handhavas

av laboratorn i allergilära. Om jag salunda icke är beredd att för närvarande

biträda förslaget om inrättande av en professur i klinisk experimentell

allergologi, föranleder mig mitt ställningstagande till förevarande

frågekomplex att i anslutning till vad lärarkollegiet hemställt fororda saval

att ytterligare medel ställes till förfogande för drift och anskaffning av viss

apparatutrustning som en förstärkning av den för allergilaboratoriet avsedda

personalen med en försöksassistent i Ce 20 och ett laboratonebiträde

i Ce 11.

Sedermera har landsorganisationens arbetar skyddskommitté i skrivelse

den 19 oktober 1953 uttalat, att kanslern, såvitt kommittén kunnat finna,

icke anfört några sakliga skäl mot förslaget att nu inrätta den begärda

professuren i allergologi, samt vidare anfört bland annat följande.

Kommittén finner mycket starka skäl föreligga att icke skjuta saken pa

framtiden. Från praktisk synpunkt torde det vara betydligt enklare att

lösa frågan nu, då laboratorstjänsten är vakant, än det komme att bli vid

ett senare tillfälle. o

Det synes vara uppenbart att inrättandet av en professur har patagligo

fördelar framför den nuvarande ordningen (som väl för övrigt också skulle

kräva att laboratorsbefattningen under längre tid fortfarande hölles

vakant). Man kan utgå från att undervisningen komme att kunna intensifieras

och att en enhetligare ledning av diagnostiken och behandlingen

bleve möjlig genom en professor, som tillika vore överläkare vid karolinska

sjukhuset. Ur forskningssynpunkt torde väl också en professor äga större

möjligheter att utnyttja de resurser som finnes och att upprätthålla kontakt

med forskningen i andra länder. Kanske mest påtaglig är den fördel

som skulle ligga i att en professor har säte och stämma i lärarkollegiet och

därigenom kan tillgodose sitt. ämnesområdes intressen pa ett helt annat

sätt än som är möjligt för en laborator.

Departementschefen har anfört följande.

Angelägenheten av en upprustning — såväl personellt som materiellt —

av allergilaboratoriet har kraftigt understrukits. Som ett led i en sådan

upprustning har från institutets sida framlagts förslag om ett utbyte av

den nuvarande laboraturen i allergilära mot en professur i klinisk experimentell

allergologi. Även om vissa skäl i och för sig talar för en dylik

åtgärd, anser jag mig likväl icke böra tillstyrka detta förslag. Laborators
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

befattningen torde därför böra ledigförklaras och återbesättas i vanlig ordning.

Jag har däremot ansett det nödvändigt, att allergilaboratoriet utrustas

med vetenskapligt väl kvalificerad hjälpkraft och tillstyrker därför, att

en tjänst som försöksassistent i Ce 20 inrättas för detta laboratorium. I

övrigt anser jag mig icke nu böra föreslå någon utökning av laboratoriets

personal.

Under det i det följande behandlade anslaget till Karolinska medikokirurgiska

institutet: Engångsanslag till vissa institutioner har departementschefen

tillstyrkt anvisande av ett engångsanslag av 20 000 kronor till

utrustning för allergilaboratoriet, varjämte han beräknat en ytterligare medelsanvisning

av 10 000 kronor till ändamålet för budgetåret 1955/56.

I motionerna 1:63 och II: 79 har — efter en redovisning av vissa uppgifter

rörande de allergiska sjukdomarnas utbredning samt med erinran

om lärarkollegiets, Landsorganisationens arbetarskyddskommittés, universitetskanslerns

och departementschefens ståndpunkt till frågan om inrättande

av en professur i klinisk experimentell allergologi — anförts bland

annat följande.

Det föreligger alltså inga delade meningar om nödvändigheten att beiordra

allergiforskningen och allergiundervisningen i vårt land. Det är endast

i fråga om inrättandet av en professur som det råder delade meningar.

Den förbättring av forskningen och den sjukvårdande verksamheten inom

allergologien som departementschefen föreslagit synes utgöra ett steg i rätt

riktning. Fördelarna med den av karolinska institutets lärarkollegium föreslagna

professuren synes dock vara så väsentliga, att en upprustning ej kan

anses tillfredsställande med mindre en dylik professur inrättas.

Till stöd för det i motionerna 1:169 och 11:227 framställda yrkandet

har anförts huvudsakligen följande.

Då upprättandet av rådgivningsbyråer för den psykiska bama- och ungdomsvården

beslutades år 1945 framhölls vikten av att läkare med specialistutbildning

på barnpsykiatriens område skulle leda de planerade rådgivningscentralerna.

Bristen på kvalificerad personal konstaterades, men departementschefen

fann icke detta behöva ge anledning till tvekan från

statsmakternas sida att främja och stödja utvecklingen av den psykiska

barna- och ungdomsvården: »Om verksamheten vinner statsmakternas stöd

och ett stort antal befattningar pa detta område därigenom kunna förväntas

bli inrättade efter hand, kommer intresset för hithörande utbildning att

stimuleras».

Under de år som gått har på grund av bristen på kvalificerade läkare

emellertid endast sju radgivningscentraler kunnat inrättas. En verksamhet

sådan den beslutades av riksdagen 1945 skulle fordra 60—70 läkare med

bampsykiatrisk utbildning.

Enligt vår mening beror underskottet icke på bristande intresse för denna

speciella gren hos läkare och medicine studerande utan därpå att de i vårt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 8.

land icke har på långt när tillräckliga möjligheter att erhålla erforderlig

utbildning. För närvarande finnas utbildningsmöjligheter (underlakartjanster)

endast vid tre institutioner: karolinska sjukhusets och akademiska

sjukhusets i Uppsala barnpsykiatriska kliniker samt vid Nybodahemmet.

Problemets storleksordning för närvarande belyses av gjorda beräkningar,

som visa att enbart i skolåldern finnas 60 000—70 000 utvecklingsstörda

barn. Alla dessa barn äro ej gravt utvecklingsstörda, men dock tillräckligt

för att särskild hänsyn bör ägnas dem så att de senare normalt

kunna anpassa sig i samhället. Med skärpa framstar nödvändigheten av

åtgärder från samhällets sida, då man jämför siffran 70 000 utvecklingsstörda

skolbarn med antalet som nu kan placeras i hjälpklasser, nämligen

14 000.

För utvecklingsstörda barn i förskoleåldern finns icke tillgång till hjälp

ens i den utsträckning som står skolbarnen till buds. Då det torde vara

oomtvistligt att förskoleåren äro synnerligen viktiga för dessa barns vidare

utveckling, synes det oss beklagligt att detta betydande saväl mänskliga

som samhällsekonomiska problem trots riksdagens beslut 1945 ännu e]

kunnat bli föremål för åtgärder från statsmakternas sida.

1948 års läkarutbildningskommitté har i sitt betänkande (SOU 1953: 7)

förordat inrättandet av professur i barnpsykiatri. Vi ha emellertid konstaterat

att detta förslag inom ramen för läkarutbildningen uppenbarligen ej

kommer att behandlas av innevarande års riksdag. Enligt var mening ar

frågan om inrättandet av professur i bamspykiatn sa angelagen att dess

lösning ej bör uppskjutas till dess riksdagen behandlar läkarutbildningen

i dess helhet. Vi vilja i nuvarande situation begränsa oss till att toresla en

professur, som bör knytas till karolinska institutet.

Utskottet. Då utskottet funnit att starka skäl blivit anförda för att den

för närvarande vakanta laboratorsbefattningen i allergilära från och med

nästa budgetår utbytes mot en professur i klinisk experimentell allergologi

tillstyrker utskottet bifall till motionerna I: 63 och II: 79. Det torde fa

ankomma på kanslern för rikets universitet att fastställa den undervisningsoch

examinationsskyldighet, som må befinnas böra åläggas innehavaren

av ifrågavarande professur. På grund av den ståndpunkt utskottet salunda

intagit böra anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och

till rörligt tillägg höjas med respektive 4 700 kronor och 1 600 kronor, samt

avlöningsanslagets slutsumma alltså med 6 300 kronor.

Vidkommande motionerna 1:169 och II: 227 får utskottet erinra om att

frågan om inrättande av en professur i barnpsykiatri vid karolinska institutet

underställts riksdagens prövning i Kungl. Maj:ts till innevarande års

riksdag avlåtna proposition (nr 212) angående reformering av läkarutbildningen.

Utskottet kommer i detta sammanhang att till bedömande upptaga

ifrågavarande spörsmål och finner sig följaktligen icke böra nu tillstyrka,

att i enlighet med motionärernas förslag medel anvisas redan för nästa budgetår

till ifrågavarande ändamål.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Universitetskanslern har förordat, att medel skulle ställas till förfogande

för anställande av en deltidstjänstgörande klinisk psykolog vid rättspsvkiatriska

institutionen. Kungl. Maj:t har icke framlagt något förslag härom.

Utskottet får för sin del framhålla önskvärdheten av att denna fråga

blir föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida. Det torde

nämligen såväl ur det praktiskt psykologiska arbetets som ur forskningens

synpunkt vara av utomordentlig betydelse att ifrågavarande institution —

landets största station för sinnesundersökningar i brottmål och den enda

universitetskliniken för abnorma brottslingar — utrustas med en arbetskraft

av ifrågasatt slag.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 63 och II: 79 samt

med avslag å motionerna 1:169 och II: 227,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad departementschefen

och utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 1 285 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 737 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 093 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... i 079 900

Summa kronor 4 195 600

Särskilda uppbördsmedél:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. 3 700

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden ... 7 500

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . 13 100

Summa kronor 24 300

Nettoutgift kronor 4 171 300

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

4 171 300 kronor.

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 151—153), vilket innebär

en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 512 000 kronor.

92:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 153 och 154), vilket innebär

en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 995 000 kronor.

93:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning

av apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s.

154—155), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

94:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och

bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 95, s. 155), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 61 000

kronor.

95:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag

för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96.

s. 155—160), vilket innebären anslagsminskning med 70 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för den bakteriologiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

institutet må beställas till ett värde av högst 900 000 kronor,

att gäldas tidigast under budgetåret 1955/56;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag

för vissa institutioner för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

96:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

97, s. 160 och 161), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Bidrag till fysiologislc-aku-stisk forskning för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

97:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 99, s. 161—163), vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 81 800

kronor.

98:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 163), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

99:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 163—168), vilket innebär en anslagshöjning

med 68 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis

.................................... 490 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 674 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 703 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 613 000

Summa kronor 2 480 000

c) till Tändläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 480 000

kronor.

100:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 168—169), vilket innebär en anslagshöjning

med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 557 000 kronor.

101:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 170), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104,

s. 170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

103:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 170—172), vilket innebär en anslagshöjning

med 56 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Av löningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 638 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 852 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 611 000

Summa kronor 2 326 000

b) till Tändläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 326 000

kronor.

104:o) Tandlä karhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagsminskning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhög skolan i Malmö:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 608 500 kronor.

105:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 173 och 174),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

106:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,

s. 174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 174

och 175), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

108:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 175—177),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

109:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 177 och 178),

vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

110:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 112, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 20 100 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag punkt 113, s. 178), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

H2:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 114, s. 179), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt

studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har

(punkt 115, s. 179—184) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 962 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 81), vari hemställts att anslagen till stipendier åt studerande

vid universitet och högskolor måtte anpassas så, att stipendium kan tilldelas

de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet, och

att för budgetåret 1954/55 för Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universitet m. fl. läroanstalter anvisas ett anslag

med 4 869 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén m. fl. (I: 170) samt den andra inom andra kammaren

av fröken Karlsson och herr Braconier (II: 179), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att rätt till naturastipendium skall tillkomma även

mindre bemedlade sökande med utpräglad studiebegåvning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 81 och I: 170.

Förevarande anslag är nu uppfört med 1 005 000 kronor, varav må disponeras

bland annat 940 000 kronor till naturastipendier och 41 000 kronor

till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader. Kungl. Maj:ts förslag

innebär en anslagshöjning med 957 000 kronor, varav 934 000 kronor hänföra

sig till anslagsmedlen till naturastipendier och 23 000 kronor avse

statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Naturastipendium utgår i form av fri bostad och kost (s. k. helt stipendium)

eller i form av fri bostad eller fri kost (s. k. delstipendium). Stipendierna

må tilldelas obemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning

vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, medicinska

högskolan i Göteborg, Stockholms högskola, Göteborgs högskola, tekniska

högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolorna

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i Stockholm och Göteborg, tandliikarhögskolorna i Stockholm och Malmö,

farmaceutiska institutet (apotekarlinjen), gymnastiska centralinstitutet

(gymnastiklärarlinjen), socialinstituten i Stockholm och Göteborg samt

sydsvenska socialinstitutet. Naturastipendium får ej innehas under längre

sammanlagd tid än tre läsår vid universiteten och de medicinska lärosätena

samt Stockholms högskola och Göteborgs högskola, två och ett halvt

läsår vid tandläkarhögskolorna, två läsår vid tekniska högskolorna, ett

och ett halvt läsår vid handelshögskolorna och farmaceutiska institutet,

ett läsår vid gymnastiska centralinstitutet samt två terminer vid socialinstituten.

Denna maximitid för innehav av stipendium må begränsas, om

så erfordras för att antalet ledigblivna stipendier skall kunna hållas i möjligaste

mån konstant från ett år till ett annat. I regel bör stipendium beviljas

under den tidigare delen av studietiden. Som nämnts far stipendieförmånerna

åtnjutas under högst nio månader av läsåret. Stipendierna utdelas

av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.

Garantilånenämnden har i sina anslagsäskanden för nästa budgetar hemställt

att förevarande anslag höjes med 957 000 kronor till 1 962 000 kronor.

Därvid har nämnden beräknat en ökning med 934 000 kronor av anslagsmedlen

till naturastipendier och en ökning med 23 000 kronor av anslagsmedlen

till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader. För innevarande

läsår har utdelats 418 hela och 63 delstipendier, motsvarande totalt

457 hela stipendier. Ett stipendium beräknas av vederbörande statsstipendienämnd

per år kosta 2 180 kronor i Uppsala, 2 080 kronor i Lund, 2 050

kronor i Stockholm (vid Stockholms högskola 1 800 kronor) samt 2 000

kronor i Göteborg. Innevarande budgetårs anslagsmedel har räckt till att

ge dem stipendium, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB+

i medelbetyg i studentexamen eller som kunde uppvisa synnerligen goda

akademiska studieresultat.

Utgångspunkterna för garantilånenämndens beräkning av medelsbehovet

till naturastipendier för nästa budgetår är, att alla därtill berättigade studerande

bör erhålla fortsatt stipendium under nästa läsår samt att nya stipendier

skall kunna tilldelas alla obemedlade sökande med minst AB i

medelbetyg i studentexamen. Antalet meriterade nya sökande beräknas

öka med 10 procent i förhållande till innevarande läsår. Med dessa utgångspunkter

uppskattas det för nästa läsår erforderliga antalet stipendier till

sammanlagt 904,5 varav 335,5 fortsatta och 569 nya stipendier. I jämförelse

med innevarande läsår innebär detta en ökning av antalet disponibla stipendier

med i runt tal 450.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i anslagsäskanden för nästa

budgetår hemställt, att anslagsmedlen till naturastipendier måtte anpassas

så, att stipendier kan tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt

sin studielämplighet», samt att fördenskull nämnda anslagsmedel för nästa

budgetår höjes till 4 869 000 kronor. I sina yrkanden anknyter SFS till

student sociala utredningens förslag, att kravet på utpräglad sludiebcgåvning

skall ersättas med krav på god studiebegåvning — enligt SFS tillfredsställande

studielämplighet — samt att rätt till naturastipendium skall

tillkomma icke blott »obcmedlad» utan även »mindre bemedlad» studerande.

Student sociala utredningen beräknade med dessa utgångspunkter

det sammanlagda stipendiebehovet för en årsklass nyinskrivna studenter

till 26,5 procent. Med begagnande av i princip samma metod som student
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sociala utredningen har SFS på grundval av material från 1952 års studentstatistiska

undersökning kommit fram till att stipendier erfordras till 26

procent av de nyinskrivna varje år. Hela antalet stipendier beräknas av

SFS till 2 376, vilket med hänsyn till den genomsnittliga kostnaden per stipendium

på olika studieorter motsvarar ett medelsbehov av 4 869 000

kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det statliga naturastipendiesystemet har under senare år successivt utbyggts

till att omfatta allt flera läroanstalter av högskolekaraktär. Genom

beslut av 1953 års riksdag är stipendieringen numera utsträckt till samtliga

akademiska utbildningsanstalter inom åttonde och tionde huvudtitlarnas

områden. Därmed har en redan från början åsyftad yttre ram för stipendieringen

erhållits.

Emellertid kvarstår viktiga etapper i stipendieringens utbyggnad, innan

slutmålet kan sägas vara uppnått. Bland de förslag av studentsociala utredningen,

som ännu icke kunnat förverkligas, framstår förslaget om en

kittnad i de restriktiva behörighetskraven beträffande studiebegåvning och

ekonomisk ställning såsom det viktigaste. Med nuvarande storlek av anslagsmedlen

till naturastipendier räcker dessa nämligen endast till 2,4 procent

av samtliga studerande vid ifrågavarande läroanstalter. Kravet på

studiebegåvning måste därjämte hållas så högt — AB+ i medelbetyg i

studentexamen — att det endast uppfylles av 3,8 procent av studenterna.

Samtidigt har genom 1952 års studentstatistiska utredning bekräftats riktigheten

av studentsociala utredningens antagande, att ungefär 26 procent

av de studerande är i behov av stipendiestöd, förutom att de fyller kravet

på god studiebegåvning.

SFS förordar nu, i anslutning till studentsociala utredningens förslag,

att anslagsmedlen till naturastipendier utmätes så, att stipendier kan tilldelas

de obemedlade och mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet.

För bifall till SFS:s förslag fordras en ökning av anslagsmedlen

till naturastipendier med i runt tal 3 930 000 kronor. Garantilånenämnden

— som i princip biträder SFS:s uppläggning av stipendieringens

fortsatta utveckling — har däremot i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

förordat en begränsad reform i linje med den skisserade utvecklingen,

innebärande en fördubbling av antalet stipendier med därav följande möjlighet

till viss lättnad i kravet på den betygsmässigt styrkta studiebegåvningen.

För genomförande av garantilånenämndens förslag fordras en höjning

av ifrågavarande anslagsmedel med 934 000 kronor.

\ad SFS med instämmande i princip från garantilånenämndens sida

förordat, följer helt de vid 1950 ars riksdag beslutade riktlinjerna för den

framtida utformningen av det direkta statliga stödet till universitets- och

högskolestuderande samt de studerande vid socialinstituten. I vilken takt

denna målsättning skall kunna realiseras, är emellertid självfallet beroende

av den ekonomiska insats, som staten kan göra i detta hänseende utan att

andra viktiga anslagsändamål eftersattes. Utrymme finnes icke nu för en

anslagshöjning av den storlek, som fordras för att genomföra SFS:s förslag.

Med hänsyn till den tyngd, som vid budgetavvägningen måste tillmätas

anspråken på ökad omfattning av ifrågavarande statsstipendiering, anser

lag mig emellertid för nästa budgetår böra förorda en höjning av anslagsmedlen

till naturastipendier med det belopp, som garantilånenämnden för
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 65

ordat, nämligen 934 000 kronor. Detta innebär i det allra närmaste en fördubbling

av statens nuvarande ekonomiska insats för ändamålet.

Vid övervägande av hur denna anslagshöjning skall utnyttjas, kan man

välja mellan å ena sidan att bibehålla nuvarande höga krav på studiebegåvning,

uttryckt i viss betygsnivå, och utsträcka stipendierätten även

till mindre bemedlade samt å andra sidan att — såsom garantilånenämnden

förordat — något minska kraven på studiebegåvning och därmed möjliggöra

för ett större antal obemedlade att erhålla stipendium. Med hänsyn

till att det nuvarande studiebegåvningskravet motsvarar en så hög nivå

som AB-f i genomsnittsbetyg i studentexamen och att denna nivå endast

uppnås av något mindre än 4 procent av totalantalet abiturienter synes

enligt min mening det senare alternativet obetingat böra väljas. Kravet

på att stipendiaterna skall vara obemedlade i författningens mening bör

alltså tills vidare kvarstå. Med den av mig förordade anslagshöjningen möjliggöres

då, att stipendier kan tilldelas obemedlade sökande med minst

AB i medelbetyg i studentexamen — en i och för sig mycket hög betygsstandard,

som väl motsvarar författningens föreskrift om »utpräglad studiebegåvning».

Härigenom torde stipendiatunderlaget kunna utvidgas från

något mindre än 4 procent till ungefär 12 procent av totalantalet studenter.

Jag vill dock ange, att jag med denna beräkningsgrund icke avser att binda

statsstipendienämnderna vid medelbetyget AB såsom någon absolut gräns.

Det i motionen 11:81 framställda yrkandet sammanfaller, såvitt gäller

anslagsmedlen till naturastipendier, med SFS:s ovanberörda äskanden.

I motionerna 1:170 och II: 179 har anförts bland annat följande.

Då det nu av statsfinansiella skäl ej visat sig möjligt att realisera de

önskemål, som t. ex. SFS framfört, att tillgodose de 26 procentens intressen,

hade det varit lika välbetänkt att bibehålla kravet på AB-f i medelbetyg

i studentexamen men att i direktiven för stipendiernas utdelande

ersätta tennen »obemedlad» med »mindre bemedlad». En dylik slutsats

läte sig dragas dels ur det förhållandet, att statsintresset i detta fall är inriktat

på hjälp åt begåvning av mindre vanlig art, dels därur att, som nu

föreslås, en »mindre bemedlad» studerande med AB-f i medelbetyg i studentexamen

kommer i efterhand för en »obemedlad» studerande med AB

eller, som departementschefen antyder, till och med under AB som medelbetyg

i studentexamen. Naturastipendiet blir då icke en hjälp åt den kvalificerade

begåvningen utan eu form av studiehjälp, för vilken andra vägar

ursprungligen avsetts (statlig kreditgaranti in. m.). Aled den utveckling,

som under det senaste årtiondet iigt rum på det skatt epolitiska området,

har de ekonomiska möjligheterna för medelklassen i olika inkomstlägen att

hjälpa sina barn fram till yrkesutbildning över universitet, högskolor och

högre utbildningsanstalter över huvud taget på ett oerhört sätt beskurits.

Begreppet »mindre bemedlad» i stället för »obemedlad» skulle i här berörda

sammanhang äga möjlighet att ge högt begåvade studerande ur den

ekonomiska medelklassen den chans att få hjälp med sin utbildning, som

de nu förmenas, detta i trots av att de vore överlägsna ur synpunkten studiebegåvning.

Om man gör det tankeexperimentet, att departementschefen

till ett annat år föreslår medelbetygets i studentexamen för »obemedlade»

sänkning till Ba utan att anse detta medelbetyg »såsom någon absolut

5 — 11 ihan g till riksdagens protokoll 195%. G sand. AV S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

gräns», skulle naturastipendiets karaktär fullständigt förändras. Då bleve

det en oskattbar vinst att vid påbörjandet av den högre utbildningen vara

»obemedlad» men en olycka att vara »mindre bemedlad». Den förra kategorien

skulle gå ut i förvärvslivet med en mindre skuldbörda än den senare.

Detta i trots av att statsintresset mera talat för att stödja den »mindre

bemedlade» med större, i betvgssumma redovisad studiebegåvning.

Det mest önskvärda vore givetvis, att man helt sluppe att göra distinktioner

av den art, det här gäller. Den statsfinansiella situationen skapar

emellertid ett tvångsläge. Under den, som man får hoppas, begränsade tid,

det här ska bli fråga om, måste likväl rättvisa skipas mellan de studiebegåvade

inom de 26 procent, som är »obemedlade» eller »mindre bemedlade».

Härvid bör den bästa hjärnan ges försteget, icke den »obemedlade»

före den »mindre bemedlade». Gränserna är här ofta svävande och riskerar

att konstituera orättvisa avgöranden.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen gäller nu såsom

villkor för naturastipendium, att sökanden är obemedlad och har utpräglad

studiebegåvning. Enligt vad garantilånenämnden upplyst, ha innevarande

budgetårs anslagsmedel till naturastipendier räckt till att ge dem

stipendium, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB+ i medelbetyg

i studentexamen eller som kunde uppvisa synnerligen goda akademiska

studieresultat.

SFS har, i anslutning till studentsociala utredningens förslag, begärt att

anslagsmedlen till naturastipendier måtte anpassas så, att stipendier kunde

tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet».

Yrkande av enahanda innebörd har framförts i motionen II: 81. För

en dylik lättnad i behörighetsvillkoren såväl med avseende å studiebegåvningen

som beträffande vederbörandes ekonomiska ställning kräves en höjning

av förevarande anslagsmedel från 940 000 till 4 869 000 kronor. Departementschefen

har i anslagsfrågan framhållit, att den takt, i vilken den

vid 1950 års riksdag beslutade målsättningen beträffande naturastipendieringens

utveckling skall kunna realiseras, självfallet vore beroende av den

ekonomiska insats, som staten kunde göra i detta hänseende utan att andra

viktiga anslagsändamål bleve eftersatta. Departementschefen har för sin del

i anslutning till garantilånenämndens förslag om en begränsad reform i

linje med den skisserade utvecklingen förordat en höjning av anslagsmedlen

till naturastipendier med 934 000 kronor. En dylik förstärkning möjliggör

en fördubbling av antalet stipendier.

Utskottet anser sig i fråga om anslagsavvägningen för nästa budgetår

böra biträda departementschefens förslag och ställer sig alltså avvisande

till det i motionen II: 81 framställda yrkandet. I detta sammanhang vill

utskottet dock understryka angelägenheten av att — i den mån det ekonomiska

läget så medgiver — naturastipendiesystemet ytterligare utbygges

i riktning mot det slutmål, som angivits för det direkta statliga stödet

till förevarande kategorier av studerande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

Beträffande utnyttjandet av den förordade anslagshöjningen kan man,

såsom departementschefen anfört, välja mellan å ena sidan att bibehålla

nuvarande krav på studiebegåvning och utsträcka stipendierätten även till

mindre bemedlade samt å andra sidan att något minska kraven på studiebegåvning

och därmed möjliggöra för ett större antal obemedlade att erhålla

stipendium. Departementschefen har för sin del, i likhet med garantilånenämnden,

ansett det senare alternativet nu böra väljas. I motionerna

I: 170 och II: 179 har däremot det förra alternativet förordats.

Med det av departementschefen tillstyrkta alternativet möjliggöres för

de obemedlade en sänkning av kravet på studiebegåvning, uttryckt i viss

betygsnivå, från AB-f- till AB i medelbetyg i studentexamen. Då, såsom

departementschefen framhållit, även medelbetyget AB innebär en i och

för sig mycket hög betygsstandard, väl motsvarande föreskriften om »utpräglad

studiebegåvning», anser utskottet i nuvarande läge det vara riktigast

att välja det av departementschefen förordade alternativet.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka vad departementschefen

anfört därom, att statsstipendienämndema vid sin prövning av studiebegåvningskvalifikationerna

icke skola vara bundna vid medelbetyget AB

såsom någon absolut gräns; bland annat synas möjligheter böra föreligga

att tillgodose även de på viss eller vissa ämnesgrupper inriktade specialbegåvningarna.

Föreskriften om att stipendiaterna skola vara »obemedlade» bör i enlighet

med departementschefens förslag tills vidare kvarstå i författningen.

Utskottet vill emellertid framhålla, att nästa etapp i naturastipendiesystemets

utbyggnad enligt utskottets mening synes böra ta sikte på att lätta

också de ekonomiska behörighetskraven och sålunda inlemma även de

»mindre bemedlade» bland de stipendieberättigade; gränsen mellan obemedlad

och mindre bemedlad torde för övrigt vara svår att draga och

några preciserade normer för prövningen av rätten att i avseende å ekonomisk

ställning erhålla stipendium synas knappast kunna uppställas.

Med den ståndpunkt, som utskottet sålunda intagit, torde motionerna

I: 170 och II: 179 icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet får alltså hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen 11:81, till Gemensamma

universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid

universiteten m. jl. läroanstalter för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 1 962 000 kronor;

II. att motionerna I: 170 och II: 179 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr S.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

116, s. 184 och 185), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 117, s. 185 och 186), vilket innebär en anslagshöjning med

12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 671 000 kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt

ordinarie lärare m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 186) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av förefintlig reservation å anslaget

betingad sänkning av detsamma med 10 000 kronor.

Enligt de för dispositionen av ifrågavarande anslag gällande bestämmelserna

(statsliggaren s. 549) skall beträffande ordinarie lärare och vissa

andra tjänstemän stipendium — där ej i särskilda fall, såsom då fråga är

om bevistande av kortare vetenskaplig kongress, studiebesök vid vetenskaplig

institution eller dylikt, annorlunda bestämmes — utgöra 1 600 kronor

eller 1 500 kronor, beroende av vederbörande stipendiats anställningsort,

med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes minst 25 dagar. Stipendierna

utdelas av universitetskanslern.

I anslutning härtill torde få erinras om motsvarande bestämmelser för

det i det följande behandlade reservationsanslaget till Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. (statsliggaren

s. 583), enligt vilka bestämmelser stipendium — där ej överstyrelsen

för de tekniska högskolorna för särskilda fall annorlunda bestämmer

— utgör 2 000 kronor, med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes

minst 4 veckor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att förevarande anslag

för nästa budgetår uppföres med 75 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

Utskottet har uppmärksammat, att universitetskanslern beträffande

ifrågavarande stipendier icke har den fria prövningsrätt med avseende å

stipendiebelopp och stipendievillkor i särskilda fall, som tillkommer överstyrelsen

för de tekniska högskolorna i fråga om motsvarande stipendier

vid sistnämnda högskolor. Det synes utskottet lämpligt, att universitetskanslern

i förevarande hänseende erhåller enahanda befogenheter som överstyrelsen

för de tekniska högskolorna. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga i anledning härav erforderlig ändring av bestämmelserna

för dispositionen av nu ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier

åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 75 000 kronor;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 186), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 120, s. 187), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

119:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande

av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 188 och 189), vilket innebär

en anslagshöjning med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 640 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

120:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 189),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ämnes- och fakidtetskonferenser för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

121 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 189 och 190),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors

rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

122:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 124, s. 190), vilket innebär en anslagshöjning med

4 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman........... 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 55 700

3. Rörligt tillägg, förslag svis .................. 39 300

Summa kronor 115 700

b) till Rashiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 115 700 kronor.

123:o) Basbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 191), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

13 300 kronor.

124ro) Basbiologiska institutet: Materiel m. m. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 191), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rashiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 31 100 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 71

125:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 192—194), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för farmacevtiska institutet.,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 161 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 127 000

Summa kronor 425 600

Särskilda uppbördsmedel:

Avkastning av donationsfond................. 7 000

Nettoutgift kronor 418 600

c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 418 600 kronor.

126:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

65 600 kronor.

127:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

128:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 130, s. 196 och

197) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 258 000 kronor.

129:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 131, s. 197 och 198), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 3300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 76 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 38 200

Summa kronor 118 000

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

130:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 132, s. 198 och 199), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

17 700 kronor.

131 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av

vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

133, s. 199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

132:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning

i Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 200),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamns - och dialektforskning i Göteborg för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

133:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 135, s. 200 och 201), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 180 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 94 500

Summa kronor 281 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 281 000 kronor.

134:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 136, s. 201 och 202), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 22 400

kronor.

135:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,

s. 202—204), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.

136:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 204 och 205), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning

i Göteborg för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 21 300 kronor.

137:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 139, s. 205),

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande nr 8.

vilket innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten in. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

138:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 140, s. 205—207) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 602 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmqvist (1:143)

och den andra inom andra kammaren av herr Ilagård in. fl. (11:234), i

vilka hemställts att riksdagen måtte anvisa erforderligt belopp för att möjliggöra

att vid socialinstitutet i Stockholm inrättas ytterligare en fast lärartjänst,

vars innehavare skall handha undervisning och examination i nationalekonomi

och socialpolitik.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 24 000 kronor,

betingad i huvudsak av slutligt slopande av kontantstipendieringen för de

studerande vid socialinstituten. Departementschefen har förklarat sig icke

nu kunna tillstyrka bifall till en av styrelsen för socialinstitutet i Stockholm

framställd begäran om ökat bidrag för vissa ändamål, bland annat

för inrättande av en fast lärarbefattning i nationalekonomi och socialpolitik.

I motionerna 1:143 och II: 234 har anförts bland annat följande.

I propositionen nr 153 till 1945 års riksdag, på vars grundvalar beslut

fattades om ökade bidrag till socialinstituten, förordades att vid institutet

i Stockholm skulle finnas fyra fasta lärarbefattningar i teoretiska ämnen,

varibland en i nationalekonomi och socialpolitik.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande följande: »Utskottet delar departementschefens

uppfattning om vikten av att socialinstituten få en ur olika

synpunkter högt kvalificerad lärarkår och att inrättandet av ett antal fasta

lärarbefattningar icke längre torde kunna uppskjutas». Beträffande den

fasta lärartjänsten i nationalekonomi och socialpolitik hade styrelsen för

socialinstitutet i Stockholm i sitt yttrande över den utredning (SOU 1944:

29), som låg till grund för propositionen, ansett timlärartjänster i dessa

ämnen för tillfället tillräckliga. Statsutskottet anförde för sin del följande:

»Med hänsyn jämväl till vad utskottet tidigare anfört rörande en omprövning

av det utrymme, vilket bör tillmätas ämnet nationalekonomi, synes

det dock utskottet lämpligt att lärarbefattningen i detta ämne ej får fast

karaktär förrän närmare erfarenhet vunnits».

. Styrelsen för socialinstitutet i Stockhlom anförde redan i sin framställning

om anslag för budgetåret 1953/54, att man nu vunnit nödig erfaren
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 8.

het i denna fråga. Undervisningen hade dittills handhafts av timlärare med

arvoden, oftast samtidigt knutna till Stockholms högskola. Styrelsen anförde

år 1953 vidare: »Rekryteringen till dessa läraruppdrag har regelmässigt

vållat svårigheter. Ämnet socialpolitik, som är av central betydelse i

institutets utbildning på samtliga linjer, har ingen egentlig motsvarighet vid

andra högskolor, och de lärare, som skall sköta undervisningen, maste därför

genom självständiga studier och forskningar vidga sin kompetens Då

ingen fast befattning finns, är detta krav icke lätt att uppehålla.» Svara

brister hade också uppstått i kontinuiteten.

I sin skrivelse angående anslag för budgetaret 1954/55 återkom styrelsen

för socialinstitutet i Stockholm till frågan om denna fasta lärartjänst

och framhöll, att de erfarenheter, vilka lågo till grund för dess tidigare

framställning i ämnet, sedermera ytterligare befästs. Det vore enligt styrelsens

mening uppenbart, att ständiga svårigheter skulle komma att uppstå,

så länge den ifrågavarande fasta lärarbefattningen icke kunde inråttas.

Merkostnaden härför beräknades med hänsyn till numera gällande lönegradsplacering

till 15 000 kronor om året. ... ......

Det allmännas kostnader för utbildningen vid socialinstituten äro i jämförelse

med kostnaderna för annan likvärdig utbildning synnerligen laga.

Stockholmsinstitutet, som har omkring 500 studerande, har innevarande

budgetår ett statsanslag på 283 627 kronor, vartill kommer anslag från

Stockholms stad med 69 050 kronor och mindre anslag till stipendier från

vissa landsting. En besparing kommer att göras från och med budgetaret

1954/55, då statens hittillsvarande stipendieanslag kommer att upphöra.

Å andra sidan är denna utbildning av synnerligt värde särskilt för den kommunala

förvaltningen, där ett stort antal socionomer, diplomerade från

socialinstituten, inneha ansvarsfulla befattningar._ Det är därför angeläget

att utbildningen hålles på en tillfredsställande nivå, och den merkostnad

som den begärda lärarbefattningen skulle komma att medföra maste anses

skäligen liten i jämförelse med betydelsen av att undervisningen i ämnen

av så grundläggande betydelse som nationalekonomi och socialpolitik blir

väl skött.

Utskottet får erinra om att utskottet vid behandlingen av förevarande

anslag för innevarande budgetår (utlåtande 1953: 8, p. 134) hade att ta

ställning till två likalydande motioner med yrkande i samma syfte som

det nu i motionerna 1:143 och II: 234 framförda. I förstnämnda motioner

hade framhållits, att den nuvarande anordningen för undervisningen i

nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet i Stockholm föranledde

svårigheter vid rekryteringen av lärarlcrafter i dessa ämnen och vållade

vissa olägenheter både med tanke på kravet på kontinuitet i undervisningen

och från rent studietekniska synpunkter. Utskottet förklarade sig

inse betydelsen av att berörda problem genom inrättande av en fast lärartjänst

i nämnda ämnen erhölle en tillfredsställande lösning. Även om utskottet

icke vore berett förorda, att en dylik tjänst inrättades från och

med innevarande budgetår, förutsatte utskottet likväl, att denna fråga

komme att bli föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts

sida.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen

ansett sig icke heller nu kunna förorda bidrag till inrättande av ifrågavarande

tjänst.

Utskottet har i nuvarande läge icke velat mot Kungl. Maj:ts ställningstagande

i frågan förorda bifall till det i de föreliggande motionerna I: 143

och II: 234 framställda yrkandet. Vad i ärendet förekommit ger emellertid

utskottet anledning att ånyo understryka angelägenheten av att ovan berörda

svårigheter beträffande undervisningen i nationalekonomi och socialpolitik

vid socialinstitutet i Stockholm undanröjas. Utskottet utgår därför

från att Kungl. Maj:t till förnyad prövning upptager frågan om bidrag

till en fast lärartjänst i nämnda ämnen.

Utskottet — som icke har någon erinran mot att förevarande anslag

för nästa budgetår uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet —

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 143 och II: 234, till bidrag

till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 602 000 kronor.

139:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

141 s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kronor.

140:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 207), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

141 :o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 143, s. 208 och 209), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 77

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 12 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 14 200

Summa kronor 55 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

142:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 144, s. 209), vilket innebär en anslagshöjning med

900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 100

kronor.

143:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 210), vilket innebär

en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 75 000 kronor.

144:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

146, s. 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån

med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

145:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, s. 211 och 212), vilket innebär en anslagsminskning

med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

146:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering

av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 212), vilket innebär en

anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

^8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen ma till Bidrag till Svenges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 2 500 kronor.

147:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 149, s. 212 och 213), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktiskpedagogiska

utbildning skur ser för blivande läroverkslärare

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 35 000

kronor.

148:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 150, s. 213 och 214), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

16 500 kronor.

Tekniska högskolor.

149:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 215), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 65 700 kronor.

150:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 152, s. 215), vilket innebär

en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 13 400 kronor.

151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 216—233), vilket innebär en anslagshöjning

med 170 000 kronor, delvis betingad av avskaffande helt från

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 79

och med nästa budgetår av terminsavgifterna för ordinarie studerande i

tredje och fjärde årskurserna samt för licentiatstuderande, hemställer ututskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 718 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis ....... 413 448

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar,

förslagsvis ......... 14 652 428 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 230 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 638 900

Summa kronor 6 015 000

Särskilda wppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................. 175 000

Néttoutgift kronor 5 840 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 840 000

kronor.

152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 233—235), vilket innebär en anslagsminskning

med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 1 049 000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 940 000 kronor.

154:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 156, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 90 000

kronor.

155:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 237 och 238)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Resebidrag till studerande för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

156ro) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,

s. 238), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

157:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser i

stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 238

och 239), vilket innebär en anslagsminskning med 1 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortbildningskurser i stadsbyggnad för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 7 000 kronor.

158:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med

Kung1. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 239—250), vilket innebär en anslagshöjning

med 110 000 kronor, delvis betingad av avskaffande helt från och

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

med nästa budgetår av terminsavgifterna för ordinarie studerande i tredje

och fjärde årskurserna samt för licentiatstuderande, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 920 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis .. 316 368

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar ................. 13 232 329 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 261 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 963 400

Summa kronor 3 474 000

Särskilda uppbär dsmedel:

Avgifter från de studerande................. 105 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl..............44 000

_Summa kronor 149 000

Nettoutgift kronor 3 325 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 325 000

kronor.

159:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 251—253), vilket innebär en anslagsminskning

med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 506 000 kronor.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1951+. 6 samt. Nr S.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

160:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 253 och 254), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 150 000 kronor.

161 ro) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

163, s. 255), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 90 000

kronor.

162:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 255 och 256) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag

till studerande för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 5 000 kronor.

163:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 256—

258), vilket innebär en anslagshöjning med 210 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 1 460 000 kronor.

164ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 258 och 259), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 72 000 kronor.

165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 83

Maj:ts förslag (punkt 167, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 259 och 260), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

167:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

169, s. 260), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

168:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till de tekniska högskolornas studentkårer för anordnande

av vissa kurser. I en inom andra kammaren av herrar Håstad och

Edström väckt motion (II: 122) har hemställts, att riksdagen måtte till

kurser i industriell psykologi och personaladministration samt i humanistiska

och allmänorienterande ämnen för de studerande vid de tekniska högskolorna,

anordnade av tekniska högskolans studentkår och Chalmers studentkår,

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av sammanlagt 8 500

kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionärerna anfört bland annat följande.

Behovet av undervisning i industriell psykologi och humanistiska ämnen

har sedan en del år tillbaka uppmärksammats av de tekniska högskolorna

och deras studentkårer. 1949 igångsattes vid tekniska högskolans studentkår

en kurs i industriell psykologi som därefter årligen återkommit. Sedan

1950 har THS bedrivit frivillig undervisning i humanistiska ämnen, nu

bestående av seminarier i litteratur, politik, konst, musik, talteknik och

sammanträdesteknik samt en serie allmänorienterande föredrag. Vid Chal
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mers studentkår startades de humanistiska kurserna 1949. Viss undervisning

i industriell psykologi har också förekommit genom Chalmers studentkårs

försorg.

Erfarenheterna från den försöksverksamhet som hittills pågått har visat

att denna kompletterande undervisning bör hållas skild från tekniska högskolans

ordinarie undervisning. Därigenom erhålles större rörlighet vid kursernas

utformning, och vid planeringen kan hänsyn tagas till studenternas

speciella studieförhållanden (kvällskurser och så vidare). De är också fria

från tentamensskyldighet, ett förhållande som visat sig synnerligen positivt

påverka dels teknologernas intresse och dels möjligheterna att på goda

villkor erhålla kvalificerade lärarkrafter.

Den humanistiska kursverksamheten vid såväl Chalmers studentkår som

tekniska högskolans studentkår har hittills bekostats genom bidrag från

enskilt håll. Psykologikursen vid THS bekostades fram till 1952 av högskolan

medan för de sista två årens verksamhet bidrag erhållits från Svenska

arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens centralorganisation. Då

emellertid finansieringsmöjligheterna för framtiden är mycket osäkra kan

studentkårerna nödgas nedlägga denna för civilingenjörernas utbildning så

viktiga verksamhet.

För att ge möjlighet att fortsätta kurserna i deras nuvarande omfattning

torde följande belopp behövas:

Tekniska högskolans studentkår:

Kurs i industriell psykologi .................................. 3 500

Kurser i humanistiska ämnen................................. 3 000

Chalmers studentkår:

Kurser i humanistiska ämnen................................. 2 000

Summa kronor 8 500

Utskottet får erinra om att utskottet med anledning av ett vid fjolårets

riksdag motionsvis väckt förslag om undervisning vid de tekniska

högskolorna i vissa humanistiska ämnen (utlåtande 1953: 8 p. 147) framhöll

betydelsen av att ingenjörerna för att i det praktiska arbetslivet rätt

kunna fullgöra sin uppgift vore insatta i dagens skiftande problem och

hyste förståelse samt intresse för en vidare sektor av samhällslivet än enbart

den tekniskt vetenskapliga. Utskottet betonade vidare att undervisning

i eller handledning vid studier av för en ingenjör särskilt betydelsefulla

humanistiska ämnesområden borde enligt utskottets mening på högskolestadiet

— liksom även därefter i arbetslivet — ske i frivilliga former.

Den nu föreliggande motionen II: 122 har givit utskottet anledning understryka

vad utskottet sålunda i detta ämne tidigare anfört. Utskottet har

emellertid icke funnit sig böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag

om upptagande på riksstaten av ett särskilt bidragsanslag till ifrågavarande

kursverksamhet, varför utskottet hemställer,

att motionen II: 122 icke må av riksdagen bifallas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

Skolöverstyrelsen.

169:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:thar (punkt 170,

&. 261—265) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén m. fl. (I: 172) och den andra inom andra kammaren av fröken

Karlsson m. fl. (II: 181), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att efter inhämtande av yttrande från skolöverstyrelsen vidtaga de

personalförstärkningar inom sektion H inom skolöverstyrelsen, varom riksdagen

redan i fjol uttryckte önskemål,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 299) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 373), i vilka hemställts att riksdagen ville, i avvaktan

på att Kungl. Maj:t framlägger förslag till genomförande av en skolbiblioteksreform

i den riktning som föreslagits av folkbibliotekssakkunniga,

besluta inrätta en arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen

samt att i anledning härav öka avlöningsstaten till skolöverstyrelsen,

posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, med 21 500 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 156 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska

utgiftsförändringar, inrättande av tre amanuenstjänster och tre

kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång samt en befattning som

expeditionsvaktaspirant ävensom medelsanvisning till kostnader för i annat

sammanhang i statsverkspropositionen framställda förslag om ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster i överstyrelsen. Vidare har förordats rätt

för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl därtill föranleda, göra avvikelse

från nuvarande automatiskt verkande regel för bestämmande av arvode

åt ämneskonsulent och konsulent inom försöksavdelningen (nu arvode motsvarande

avlöningsförmåner efter den löneklass, vars nummer med tre enheter

överstiger numret å den löneklass, i vilken vederbörande är placerad

i innehavande tjänst).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om anställande av en arvodesavlönad

konsulent för skolbiblioteksverksamhet har icke biträtts av

departementschefen.

I motionerna 1:172 och II: 181 har anförts huvudsakligen följande.

Skolöverstyrelsens petita för budgetåret 1954/55 synes ej ha upptagit

någon personalförstärkning på avdelningen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet

(sektion H).

Detta förhållande ter sig överraskande med hänsyn till att riksdagen i

samband med behandlingen av de s. k. skolmåltidsmotionerna under 1953

års höstriksdag underättades om att man inom sektion H på SÖ ansåg sig

ha att kämpa med personalbrist även när det gällde att tillmötesgå de

krav, som i samband med det normala arbetet ställdes på avdelningen.

Riksdagens beslut den 9 december 1953 förutsatte, att den utredning angående

skolmåltidsverksamheten, som ett flertal motionärer begärt, skulle

ske genom sektion H inom SÖ.

Statsutskottet underströk i sitt utlåtande nr 197, vilket godtogs av riksdagen,

att utskottet ville framhålla, »att det förefaller utskottet som om

skolöverstyrelsens personella resurser inom sektionen för hemkunskap och

skolmåltidsverksamhet icke för närvarande äro till fyllest för de betydande

uppgifter, som föreligga på dessa områden, varför en förstärkning av desamma

synes utskottet välbetänkt».

Med hänsyn dels till statsutskottets uttalande, dels till riksdagens beslut

rörande ovan omnämnda utredning angående skolmåltidsverksamheten,

vilken borde verkställas av sektion H inom SÖ, förefaller den begärda personalförstärkningen

på sektion H inom SÖ dubbelt motiverad. Om så ej

sker synes riksdagens decemberbeslut i fjol hänga i luften.

Över motionerna 1: 172 och II: 181 bär, efter därom i vederbörlig ordning

gjord framställning, yttrande avgivits av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen

här därvid framhållit, att i dess för nästa budgetår framställda anslagsäskanden

— som avlåtits innan statsutskottet avgivit sitt i motionerna

omnämnda utlåtande 1953:197 — beträffande sektion H hemställts

dels om ett belopp av 7 200 kronor till arvoden åt expertis för komplettering

av den redan inom överstyrelsen förefintliga, dels om en amanuens

för att avlasta administrativt arbete från konsulenterna, dels ock om förändring

av kanslibiträdestjänsten inom sektionen till kontoristtjänst. Överstyrelsen

har därjämte erinrat om att departementschefen vid anmälan av

förevarande anslag — under åberopande av svårigheterna att redan nu bedöma

verkningarna av den nyligen genomförda omorganisationen av överstyrelsen

samt med hänvisning till det nuvarande statsekonomiska läget

— förklarat sig icke beredd att annat än i begränsad omfattning biträda

överstyrelsens anslagsäskanden. Beträffande sektion H har i statsverkspropositionen

(För flera huvudtitlar gemensamma frågor: Lönegradsplaceringen

för vissa tjänster) föreslagits ändring av kanslibiträdestjänsten till kontoristtjänst.

Överstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

87

Erfarenheterna sedan tiden för överstyrelsens avlåtande av anslagsäskandena

för budgetåret 1954/55 bestyrker klart behovet av ytterligare en

tjänst som heltidsanställd konsulent i Ce 27 för skolmåltids verksamheten.

Överstyrelsen anser det också vara av stort värde, om det samarbete,

som redan etablerats mellan överstyrelsen, statens institut för folkhälsan

och statens organisationsnämnd på skolmåltidsverksamhetens område,

ytterligare intensifierades. En förutsättning härför är emellertid, att medel

finnes disponibla även för de nämnda institutionerna för utprovningar, tidsstudier

in. in. i samband med skolmåltidsverksamheten.

Till stöd för det i motionerna I: 299 och II: 373 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Förslag om en skolbiblioteksreform har under senare år gång på gång

förts fram av skolmyndigheterna utan att Kungl. Maj:t har ansett sig

kunna lägga fram förslaget inför riksdagen. Utgångspunkten för reformförslaget

har varit folkbibliotekssakkunnigas år 1949 avgivna betänkande

(SOU 1949: 28). Här föreslogs i fråga om folkskolans bibliotek, att statsverket

skulle bestrida de med biblioteksverksamheten förenade kostnaderna,

som beräknades uppgå till ett belopp av 7 kronor per elev och år; därutöver

skulle vissa mindre tilläggsbelopp utgå till skolor av lägre skolform.

Vidare föreslog de sakkunniga bland annat, att en befattning som skolbibliotekskonsulent

skulle inrättas.

Skolöverstyrelsen har i sina riksdagspetita varje år hemställt, att sakkunnigförslaget

skulle föreläggas riksdagen. Framställningar i samma syfte

har gjorts av lärarorganisationerna. Endast på en punkt har Kungl. Maj:t

i viss utsträckning tillmötesgått framställningarna. Vid 1951 års riksdag

genomfördes på Kungl. Maj:ts förslag förbättrade villkor för skolbiblioteksverksamheten

vid försöksskolorna, varvid kostnaderna för en tillfredsställande

biblioteksverksamhet i enlighet med sakkunnigförslaget beräknades

till 7 kronor per elev och år. Vid 1953 års riksdag beslutades vidare en

höjning av anslagsmaximum för skolbiblioteken från 1 000 till 3 000 kronor,

närmast för att förhindra att det understödsbelopp, som utgick till en storkommuns

samlade biblioteksverksamhet, skulle bli lägre än summan av de

understöd, som tidigare utgått till delkommunerna.

Folkbibliotekssakkunnigas förslag till skolbiblioteksväsendets organisation

har genomgående mottagits välvilligt. Det är vår bestämda uppfattning,

att en lösning av dessa frågor icke kan uppskjutas utan allvarliga

risker för den svenska folkskolans standard. Vi förväntar att förslaget

efter bearbetning så snart som möjligt kommer upp på riksdagens bord.

Ett av folkbibliotekssakkunnigas förslag synes oss emellertid redan vid

denna riksdag böra upptagas till avgörande. Det gäller inrättandet av den

arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent, som skolöverstyrelsen föreslagit

under posten Avlöningar åt skolöverstyrelsen. Itc till överstyrelsen

knutna bibliotekskonsulentema, som sedan 1930 varit tre till antalet, har

huvudsakligen haft att ägna sig åt folkbibliotekens angelägenheter. Icke

minst har detta varit fallet under senare år med den starka utbyggnad, som

folkbiblioteksväsendet genomgått i anslutning till den nya kommunindelningen.

Rådgivningen bär för skolbibliotekens del måst i huvudsak begränsas

till anordnande av utbildningskurser samt utgivning av kataloger och

handledningar. Om skolbiblioteken skall kunna beredas den plats i skolans

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

liv, som motsvarar moderna pedagogiska krav, är det nödvändigt, säger

skolöverstyrelsen i sin petitaskrivelse, att överstyrelsen får tillgång till en

särskild skolbibliotekskonsulent med praktisk erfarenhet av biblioteksverksamhet

inom skolväsendet. Liknande synpunkter har vid upprepade tillfällen

anförts från lärarhåll. Under nuvarande förhållanden, då skolbiblioteken

har att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter, synes oss tillkomsten

av en sådan befattning icke minst angelägen. En skolbibliotekskonsulent

skulle kunna stimulera och effektivisera skolbiblioteksverksamheten,

så att de resurser, som finns, bleve utnyttjade på bästa möjliga sätt.

Till hans arbetsuppgifter skulle vidare höra att medverka vid utbildningen

av skolbibliotekarier. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle han även i

viss utsträckning kunna tagas i anspråk som lärare i biblioteksskötsel vid

vissa folkskoleseminarier.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att skolbibliotekskonsulenten tillsättes

på förordnande för ett år i sänder och uppbär arvode enligt för ämneskonsulenter

fastställda grunder, d. v. s. avlöningsförmåner efter den löneklass,

vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass, i

vilken vederbörande eljest är placerad. Överstyrelsen beräknar arvodet till

omkring 21 500 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att utskottets vid 1958 års

höstsession gjorda uttalanden (utlåtande 1953: 197) i skolmåltidsfrågan

givetvis icke kunnat beaktas av skolöverstyrelsen vid dess dessförinnan

avlåtna framställning om anslag för nästa budgetår. Utskottet är för sin

del icke nu berett att på grundval av vad i motionerna I: 172 och II: 181

och överstyrelsens däröver avgivna yttrande anförts ta ställning till frågan

om en personalförstärkning inom överstyrelsens sektion för hemkunskap

och skolmåltidsverksamhet. Utskottet förutsätter emellertid, att utskottets

i ovannämnda utlåtande gjorda, i motionerna citerade påpekande rörande

de personella resurserna inom nämnda sektion beaktas vid vederbörlig beredning

av äskanden beträffande ifrågavarande anslag för budgetåret

1955/56. På grund av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 172 och II: 181.

I motionerna I: 299 och II: 373 har — liksom i skolöverstyrelsens anslagsäskanden

— hemställts, att folkbibhotekssakkunnigas förslag om inrättande

av en arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent i överstyrelsen

genomföres från och med nästa budgetår. Utskottet — som i det följande

vid behandlingen av anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

kommer att närmare beröra frågan om en upprustning av skolbiblioteken

— vill framhålla att en dylik befattning synes vara av stor betydelse

för att tillförsäkra skolbiblioteken den centrala plats i skolans arbete, som

fordras för att de skola komma till verklig nytta som hjälpmedel vid undervisningen

och därmed fylla sin väsentligaste uppgift. En särskild skolbibliotekskonsulent

med såväl erfarenheter av biblioteksverksamhet som pedago
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 89

giska insikter bör främst genom besök vid skolorna kunna stimulera de

lokala skolmyndigheterna och lärarna till ett bättre utnyttjande av förefintliga

resurser samt vidare kunna ge råd och anvisningar rörande de pedagogiska

metoderna för skolbibliotekens användning i undervisningens

tjänst. Såsom motionärerna anfört, synes en dylik befattningshavare kunna

åläggas också andra betydelsefulla uppgifter för främjande av skolbiblioteks

verksamheten. Även om utskottet i nuvarande läge icke är berett att

biträda det i motionerna framställda yrkandet om inrättande från och med

nästa budgetår av en befattning som skolbibliotekskonsulent, förutsätter

utskottet likväl av anförda skäl, att Kungl. Maj:t vid beredningen av

frågan om skolöverstyrelsens personalorganisation för budgetåret 1955/56

till förnyad prövning upptager spörsmålet om förstärkning av folkbildningsroteln

med en särskild skolbibliotekskonsulent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:172 och II: 181 ävensom — såvitt de avse

medelsanvisningen — å motionerna I: 299 och II: 373,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..............

3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis ....

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................

1 149 000

196 000

70 000

941 000

1 110 000

Summa kronor 3 466 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 299 och II: 373, såvitt

de icke behandlats under I., i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet i anslutning till nämnda

motioner ovan anfört.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Statsutskottets utlåtande nr 8.

170:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 171, s. 265 och 266), vilket innebär en anslagsminskning

med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 616 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

171:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 174, s. 276 och 277), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 596 500

kronor.

172:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 278 och 279), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

173:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 279), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

174ro) Kompletteringsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 179, s.

280 282) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

X samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Helén m. fl. väckt motion (II: 119), vari hemställts att

riksdagen under VIII huvudtiteln: H. Allmänna läroverken, punkt 7,

Kompletteringsgymnasier, ej måtte anvisa något anslag för budgetåret

1954/55.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 91

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 158 anvisade forra

årets riksdag under denna rubrik ett reservationsanslag av 125 000 kronor

Anslaget avsågs till anordnande av tre s. k. komplettenngsgymnasier vid

vilka i första hand personer utan studentexamen skulle ha möjlighet att

bedriva studier i skolämnen såsom förberedelse för högre studier Verksamheten

vid kompletteringsgymnasierna avsågs om möjligt börja redan under

innevarande budgetår. , , , • i •.__

I skrivelse den 18 november 1953 har skolöverstyrelsen inkommit med

äskanden om anslag till kompletteringsgymnasierna för nästa budgetar.

Överstyrelsen räknar därvid med att gymnasieverksamheten icke kan påbörjas

förrän tidigast höstterminen 1954. Av innevarande budgetars anslag

beräknas därför endast en del bli tagen i anspråk, nämligen för rektorsarvode

och vissa omkostnader m. m. En viss anslagsreservation kan alltsa

förutses vara tillgänglig under budgetåret 1954/55. För att tacka kostnaderna

för gymnasiernas verksamhet under detta budgetar erfordras dock

därutöver en viss medelsanvisning. Denna beräknar överstyrelsen till

14 000 kronor, om endast ett gymnasium skall inrättas, och 59 000 kronor,

om organisationen skall omfatta två gymnasier. Överstyrelsen tillstyrker

för sin del — därest kostnaderna skall hållas inom ramen av ett anslag av

125 000 kronor — inrättande av endast ett kompletteringsgymnasium, lorlagt

till Stockholm. Ett anslag på 125 000 kronor torde möjliggöra, att

cirka 1 650 undervisningstimmar per termin kan disponeras och att kurser,

om så visar sig motiverat, kan komma till stånd även pa annan ort an lorläggningsorten.

Då det gäller att vinna erfarenhet av denna nya gymnasie

typ, synes det därtill vara av större värde, att ett gymnasium med tillräcklig

kapacitet kommer till stånd än att två gymnasier, vilka icke erhalla

önskad minimikapacitet, inrättas. . , • m

Vid sin beräkning av kostnaderna för alternativet med ett gymnasium

har överstyrelsen räknat med 1 100 undervisningstimmar per termm pa

förläggningsorten och 550 timmar på andra orter samt med ett deltagarantal

av 5—20 elever per kurs. Kostnadsberäkningen ser ut pa toljande

sätt.

Vårterminen 19o4. 75g

Arvode till rektor ................................................................. , --q

Skrivmateriel, skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck m. ............................

Reklam ° uuu

Engångsutgifter: ‘inköp av förvaringsskåp, förvaringspärmar, skrivmaskin, diverse kontors- ^ ^

materiel ........................................................................ g^2

Övriga utgifter .....................................................-......- '' '' -

Summa kronor 14 000

Budqetåret 1951^/55.

Arvode till rektor............................... 903

Arvoden för undervisning .......................................................... ^ g72

Arvoden för examination ........................................................... g qqq

Vaktmästare, städning m. ..................... monn

Skrivmateriel, skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck, reklam m. m.................... luww

Undervisningsmateriel, inklusive förbrukningsmateriel .................................

Övriga utgifter .................................................................—--—

Summa kronor 125 000

Departementschefen har anfört följande.

Vid riksdagsbehandlingen förra aret av fragan om kompletteringsgymnasier

räknade man med att själva undervisningen skulle kunna påbörjas

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Statsutskottets utlåtande nr 8.

redan under innevärande budgetår. Det synes numera klart, att så ej kan

bli laliet. Åtskilliga frågor av organisatorisk art kräver nämligen ytterligare

överväganden, innan slutlig ställning kan tagas till dem. Jag ''räknar

emellertid med att förberedande arbeten för undervisningens påbörjande

under nästa budgetår skall kunna vidtagas kommande vår. I detta lä°e

kan man utgå från — vilket överstyrelsen också gjort — att en avsevärd

del av arets anslag kommer att som anslagsreservation finnas tillgänglig

in-1/cru'' budgetår. Behovet av nya anslagsmedel för budgetåret

1904/5o blir darfor mindre än eljest skulle ha blivit fallet. Överstvrelsens

organisationstorslag synes i vissa hänseenden väsentligt avvika från‘de riktmjer,

som uppdrogs förra året. Jag är icke beredd att nu taga ställning till

detsamma men anser i varje fall, att man vid beräkningen av nästa års

anslag bor utga från att någon ökning av kostnaderna för verksamheten

icke nu bör ske. Jag uppskattar därför medelsbehovet för nästa budgetår

till ett avrundat belopp av 15 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:119 framställda yrkandet har anförts

huvudsakligen följande.

Föi den närmare utformningen och administreringen av kompletteringsgymnasiet

synes icke tillräcklig hänsyn ha tagits till de utbildningsmöjlfgheter

som redan erbjuder sig i form av dels det kvällsgymnasium och dels

iuXS tllkQ+mPi t rmTSkllI,''SC!'' S,°m, grymmes inom den av kursverksamheten

vid Stockholms hogskola bedrivna verksamheten.

Kursverksamheten vid Stockholms högskola har sedan mer än 10 år tillbaka

anordnat särskilda kompletteringskurser under tre perioder varje år.

essa kurser galler enbart matematik, fysik, kemi och biologi samt laborationer

till fysik, kemi och biologi. Cirka 1 000 elever deltar årligen i dessa

kursei, som för narvarande ar de utan gensägelse största i landet. Lång

erfarenhet, pa kompletteringsstudier tränade lärare, eget laboratoriematerial

och landets val bäst utrustade skolexpedition står till kursernas förfogande.

Goda resultat och låga avgifter har befäst kursernas särställning.

1 rån och med höstterminen 1953 driver kursverksamheten vid Stockholms

hogskola ett eget fullständigt kvällsgymnasium. Deltagarna kan välja

mellan den nya eller gamla gymnasieordningen och avlägga studentexamen

pa 3 eller 4 ar. Kvällsgymnasiet startade med 9 klassavdelningar och 225

elever. Lararna är väl utvalda läroverkslärare och lärare väl förtrogna med

undervisning av vuxna. Lärarna arvoderas enligt den statliga timtaxan.

• ^ompjfttermgskurserna och kvällsgymnasiet omfattar för närvarande

cirka 3 600 timmar per läsår. Kostnaderna utgör för deltagarna cirka 1

krona 75 ore per timme. Övriga kostnader för reklam, lokaler, administration

studierektor med mera är mycket låga och täcks väl av kursavgifterna.

Möjligen kommer utgifterna for kvällsgymnasiet att stiga i den mån differentiering

pa olika ämnen medför ojämn tillströmning av deltagare.

Kursverksamheten vid Stockholms högskola är beredd att ställa sina

resurser till förfogande och ar övertygad om att det planerade komplettenngsgymnasipt

smidigast och billigast skulle komma till stånd genom att

deltagarna pa dessa redan förefintliga kurser fick hela eller en del av kursavgifterna

betalade med statsmedel. I varje fall bör förutsättningarna för

en sadan samordning- noggrant undersökas. Det förefaller nämligen uppenbart

att planerna på ett statligt kompletteringsgymnasium mycket lätt

sku le kunna genomföras genom en direkt anknytning till dessa redan föreImthga

kurser, även om en särskild rektor bör tillsättas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

Besparingen för statsverket skulle bli stor, administrativa, tekniska och

pedagogiska resurser av betydande värde och omfattning skulle stå till förfogande,

och eleverna kunde räkna med ett personligt omhändertagande

som under andra former är svårt att erbjuda.

Då det förefaller oss önskvärt att ett kompletteringsgymnasium under

ett kommande budgetår kommer till stånd utanför Stockholm, väl lämpligen

i Lund, anser vi det angeläget att inrättandet av detta andra gymnasium

ej av kostnadsskäl hämmas genom en överdimensionering av kompletteringsmöjligheterna

i Stockholm. Reservationsmedel finns tillgängliga

för de kostnader som enligt ovan angivna alterantiv kan uppkomma under

budgetåret 1954/55.

Över motionen ha, efter därom i vederbörande ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av skolöverstyrelsen, efter hörande av Kursverksamheten

vid Stockholms högskola. Överstyrelsen, som avstyrkt bifall till det

i motionen framställda yrkandet, har därvij] anfört bland annat följande.

Skolöverstyrelsen får framhålla, att de i motionen framförda synpunkterna

beträffande en samordning redan beaktats, dels i riksdagens beslut om

inrättandet av kompletteringsgymnasier (skr 1953:294), dels i skolöverstyrelsens

till Kungl. Maj:t överlämnade förslag den 7 oktober 1953 till

stadgeföreskrifter m. m. för kompletteringsgymnasier. Organisationen av ett

kompletteringsgymnasium har nämligen föreslagits bli den, att ett gymnasium

dels anordnar till gymnasiet direkt knutna kurser, s. k. egna kurser,

dels bereder eleverna undervisning vid andra av skolöverstyrelsen godkända

kurser, s. k. främmande kurser. Då främmande kurser finnes att tillgå, och

då dessa medför en ekonomisk fördel, synes de böra äga företrädesrätt framför

egna kurser. Det är sålunda inte fråga om konkurrens mellan ett nyupprättat

kompletteringsgymnasium och redan i gång varande kursverksamhet.

Tvärtom bygger ett kompletteringsgymnasiums organisation på

principen om effektiv samordning av olika studiemöjligheter på en ort.

De redan förefintliga kurser, som anordnas av Kursverksamheten vid

Stockholms högskola, och som motionärerna pekat på, kommer — i den

mån de vinner överstyrelsens godkännande — att kunna hänföras till

kategorien främmande kurser. Överstyrelsen har för avsikt att — så snart

Kungl. Maj:t fastställt stadga för de statliga kompletteringsgymnasierna

och därest beslut fattas om förläggande av ett sådant gymnasium till Stockholm

— överlägga med Kursverksamheten vid Stockholms högskola samt

andra tänkbara kursgivare angående arrangemanget med främmande kurser.

varvid kravet på en sådan samordning, att onödig dubblering av likvärdiga

kurser uteslutes, kommer att beaktas.

Av Kursverksamheten framfört förslag, att kompletteringsgymnasiets

rektorsexpedition skulle knytas till Kursverksamhetens expedition, kan

överstyrelsen icke biträda. Besparingen för statsverket av en sådan anordning

bleve närmast illusorisk. De administrativa omkostnaderna för ett

kompletteringsgymnasium — arvode till rektor, anslag för skrivmateriel,

skrivhjälp, telefon, resor, diverse tryck, reklam m. m. — beräknas bli relativt

små och skulle vid utnyttjande av Kursverksamhetens expedition ej

bortfalla utan endast överföras på ett annat anslag. Under sådana förhållanden

kan överstyrelsen icke se någon anledning att frångå tanken pa en

fullt självständig administration av kompletteringsgymnasierna, vilken

måste innebära bestämda fördelar, framför allt full rörelsefrihet vid utväljandet

av främmande kurser. Skulle det nu föreslagna anslaget på 15 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor icke utgå, betyder det, att 1954/55 års budget belastas oproportionerligt

hårt, i det att utgifter för inte mindre än två års förberedande åtgärder

måste bestridas med medel ur densamma. Detta skulle medföra en

ej önskvärd minskning av undervisning och examination under budgetåret

1954/55.

Utskottet. Såsom framhållits av skolöverstyrelsen i dess ovan redovisade

yttrande över motionen II: 119 ha de i motionen anförda synpunkterna beträffande

samverkan mellan kompletteringsgymnasium och kompletteringskurser

i annan regi beaktats redan vid statsmakternas principbeslut om inrättande

av kompletteringsgymnasier. Vid anmälan av frågan i propositionen

1953:158 anförde sålunda departementschefen bland annat, att man i

första hand borde söka utnyttja de redan förefintliga kompletteringskurser,

som anordnades av universiteten och högskolorna m. fl., genom att hänvisa

enskilda studerande till dylika »främmande kurser». Detta uttalande föranledde

icke någon erinran från riksdagens sida (se utskottets utlåtande

1953:151, punkt 10). Att här avsedd samverkan avses skola komma till

stånd, där sa kan ske, har ytterligare understrukits av skolöverstyrelsen i

dess yttrande över motionen II: 119.

De i motionen framförda önskemålen om undersökning av möjligheterna

till samordning mellan ett statligt kompletteringsgymnasium i Stockholm

och kursverksamheten vid Stockholms högskola kunna således — därest ett

dylikt gymnasium inrättas i Stockholm — förutsättas bli tillgodosedda. Då

emellertid departementschefen icke tagit slutlig ställning till det av överstyrelsen

framlagda förslaget om inrättande av ett kompletteringsgymnasium,

förlagt till Stockholm, har utskottet funnit sig sakna anledning att

med biträdande av det i motionen II: 119 framställda yrkandet föregripa

det slutliga ståndpunktstagandet till spörsmålet om den organisatoriska

anknytningen till olika ifrågakommande fristående kompletteringskurser,

särskilt som dessförinnan de ekonomiska konsekvenserna av alternativa

lösningar icke synas kunna närmare beräknas.

Utskottet finner det angeläget att beträffande kompletteringsgymnasier

rationaliserings- och besparingssynpunkterna på allt sätt beaktas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 119, till Komplettering sgymnasier

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

175:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 282—

284), vilket innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1954/55:

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 95

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 25 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 9 900

Summa kronor 43 400

Särskilda uppbördsmedél:

Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond ...................................... 7 000

Nettoutgift kronor 36 400

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 36 400 kronor.

176:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 284),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 10 200 kronor.

177:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 285—287), vilket innebär

höjning av förstnämnda anslag med 100 000 kronor samt minskning av de

båda övriga anslagen med respektive 450 000 och 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 14 100 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 5 700 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 8 500 000 kronor.

178:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

184, s. 287 och 288), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa liögre kommunala skolor för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kronor.

179:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 288—298), vilket innebär eu anslagshöjning

med 1 840 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må utan hinder av gällande

statsbidragsgrunder och statsbidragsbestämmelser

tilldela vissa privatläroverk extra statsbidrag i överensstämmelse

med vad departementschefen förordat, dock

med ett sammanlagt högsta belopp av 300 000 kronor;

b) medgiva, att den s. k. A-fonden av de statsunderstödda

enskilda läroverkens vikariatskassa må uppdelas

mellan statsverket och kassans delägare på sätt departementschefen

förordat;

c) till Privatläroverk: Bidrag till vissa ''privatläroverk

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

7 580 000 kronor.

180:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 298 och 299), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 86 000 kronor.

181 :o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 187, s. 299), vilket innebär en anslagsminskning med 7 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 11 000

kronor.

182:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 299—301), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 97

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 89 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ......... 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 91 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 68 000

Summa kronor 249 300

b) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 249 300 kronor.

183:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 301), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

184:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 302 och 303), vilket innebär

en anslagshöjning med 10 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 545 800 kronor.

185:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 303—306), vilket avser

tillämpning för ifrågavarande seminarium av samma statsbidragsgrunder,

som nu gälla för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning

i Umeå för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 110 000 kronor.

186:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

Kungl. Maj:t har (punkt 192, s. 306 och 307) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 137 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 211), vari hemställts att riksdagen

måtte för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 5 000 kronor för

inköp av inventarier vid Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium.

7 — Bihang till riksdagens protokoll l!)5b. 6 samt. Nr 8.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 200 000 kronor, utgår enligt för

närvarande gällande bestämmelser statsbidrag till bestridande av lärarlöner

och pensionsavgifter för lärare vid Nordenfeltska skolan i Göteborg, Andrea

Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm, Göteborgs skolköksseminarium

och seminariet för huslig utbildning i Umeå.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en anslagsminskning med

63 000 kronor, i huvudsak betingad därav, att under närmast föregående

punkt upptagits ett särskilt anslag till seminariet i Umeå för nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag

till 142 000 kronor, varav 5 000 kronor till nyanskaffning av inventarier för

undervisningsändamål vid Andrea Eneroths seminarium. Departementschefen

har förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget om medelsanvisning

till inköp av inventarier vid sistnämnda seminarium men har i övrigt

biträtt överstyrelsens anslagsberäkning.

I motionen 11:211 har anförts huvudsakligen följande.

Eneroths högre handarbetsseminarium har länge brottats med ekonomiska

svårigheter. Enligt gällande bestämmelser kan statsbidrag utgå till bestridande

av lärarlöner och pensionsavgifter för lärare vid seminariet. Även

med högsta möjliga statsbidrag, som för närvarande utgår med 90 procent

av lärarlönerna, torde för nästa budgetår uppstå ett inte alltför ringa underskott

i skolans rörelse. I utgiftsstaten för budgetåret 1954/55 har endast

1 000 kronor kunnat upptagas till reparationer och underhåll av inventarier.

Med hänsyn till skolans behov av ändamålsenlig materiel för undervisningens

effektiva ordnande är det i hög grad angeläget att den ålderdomliga

utrustningen förnyas. Under loppet av 30 år har endast de absolut

nödvändigaste ersättningsbehoven kunnat fyllas. För att en fullgod undervisning

skall kunna vinnas erfordras givetvis en tidsenlig utrustning. Jag

anser därför i likhet med skolöverstyrelsen att seminariet bör erhålla ett

bidrag med 5 000 kronor för nödig nyanskaffning av inventarier.

Beträffande den närmare specificeringen av de inventarier — symaskiner,

vävstolar m. m. som avses skola anskaffas för ifrågavarande belopp — torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet. Statsbidrag ur förevaran de anslag utgår, såsom ovan angivits,

endast till bestridande av lärarlöner och pensionsavgifter. Utskottet har

emellertid blivit övertygat om att det i motionen 11:211 äskade bidraget

till anskaffande av arbetsredskap och liknande undervisningsmateriel vid

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium är nödvändigt för att undervisningen

vid seminariet skall kunna handhavas på ett tillfredsställande

sätt. Utskottet tillstyrker därför, att under detta anslag för nästa budgetår

upptages ett belopp av 5 000 kronor såsom en engångsanvisning för nämnda

ändamål.

Då utskottet icke i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts under

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

99

förevarande punkt framställda förslag, torde anslaget för nästa budgetår

böra uppföras med (137 000 + 5 000) = 142 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 211, till Understöd till vissa

handarbets- och skolköksseminarier för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 142 000 kronor.

187:o) Högre utbildning inom det husliga området. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru SjöströmBengtsson

m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren av fru Ewerlöf

m. fl. (11:229), har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte framhålla vikten av att den nu tillsatta kommittén rörande organisationen

av lärarinneutbildningen på det husliga området får i uppdrag att

även utreda frågan om den högre utbildningen på förevarande område.

Till stöd för detta yrkande har — efter erinran om att chefen för ecklesiastikdepartementet

den 9 oktober 1953 bemyndigats tillkalla sakkunniga

för att med utgångspunkt i ett av särskild sakkunnig den 1 december

1950 avgivet betänkande med förslag i fråga om utbildningen av lärarinnor

inom det husliga området (SOU 1950:46) verkställa fortsatt utredning

och avgiva förslag rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det

husliga området och därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor

— anfört i huvudsak följande.

Enligt vad ecklesiastikministern framhållit i direktiven till den nya utredningen

är orsaken till att det år 1950 framlagda betänkandet icke kunnat

föranleda några åtgärder främst att söka i att betänkandets genomförande

är alltför kostnadskrävande för statsverket. Eu noggrann prövning

av möjligheterna att begränsa kostnadsökningen syntes därför vara nödvändig.

En förutsättning för en dylik granskning vore emellertid en omprövning

av det föreslagna utbildnings- och organisationsprogrammet. Härvid

borde man enligt departementschefens mening utgå från att utbildningens

åsyftade reformering icke skulle åstadkomma en kompetenshöjning

hos lärarinnorna genom exempelvis längre utbildningstid, mer högskolemässig

utbildning eller dylikt. Vid den sålunda förordade översynen av det

framlagda betänkandet måste enligt departementschefens uttalande främsta

intresset vara att med beaktande av de mest angelägna önskemålen åstadkomma

förslag till eu utbildningsorganisation, som icke bleve omöjlig att

genomföra på grund av de kostnader den medför. Översynen borde alltså

i främsta rummet bli ekonomiskt och organisatoriskt-administrativt betonad.

Enligt vår mening bör nu förevarande utredning inte endast ha till uppgift

att framlägga förslag till en effektivare grundutbildning utan bör också

pröva förutsättningarna för en högre lärarinneutbildning för berörda kategorier.

Det synes angeläget att den nu tillsatta kommittén får i uppdrag

att också pröva denna fråga, eftersom den nödvändigtvis måste påverka

grundutbildningen. Vi anser det i hög grad behövligt att skapa en påbygg
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nåd till nu gällande utbildning, även om denna endast delvis kommer att

utnyttjas. Uppdrag bör lämnas kommittén redan nu att undersöka den av

oss berörda frågan, i synnerhet som mellan båda frågorna råder ett starkt

organisatoriskt samband.

Utskottet får till en början erinra om att utskottet i utlåtande 1953: 184

— i anledning av väckta motioner om inrättande av en professur i näringslära

— uttalade, att åtgärder i syfte att bereda möjligheter för forskning

och högre utbildning på näringslärans område framstode såsom önskvärda.

Det syntes utskottet särskilt vara av vikt att kompetenta lärarkrafter utbildades

för omhänderhavande av undervisning i ämnet vid skolköks- och

lanthushållsseminarierna. En närmare utredning av nämnda spörsmål och

vad därmed kunde stå i samband syntes enligt utskottets mening böra komma

till stånd. På hemställan av utskottet beslöt 1953 års riksdag (skrivelse

nr 409) att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i av utskottet sålunda

angivna avseenden.

Med anledning av riksdagens nyssnämnda skrivelse har Kungl. Maj:t genom

beslut den 5 februari 1954 uppdragit åt de i förevarande motioner

åsyftade sakkunniga — 1953 års lärarinneutbildningskommitté — att verkställa

den i utskottets utlåtande 1953: 184 avsedda utredningen rörande

åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område och

därmed sammanhängande frågor.

I de nu föreliggande motionerna I: 302 och II: 229 har framhållits, att

lärarinneutbildningskommittén icke blott borde ha till uppgift att framlägga

förslag till en effektivare grundutbildning utan att den även borde pröva

förutsättningarna för en högre utbildning för de av utredningen berörda

lärarinnekategorierna. För egen del vill utskottet — som icke anser ett allmänt

behov av högre utbildning på förevarande område föreligga — begränsa

sig till att uttala, att det icke synes böra föreligga hinder för kommittén

att vid fullgörande av utredningsuppdraget också pröva, huruvida

i andra ämnen inom det husliga området än näringslära en högre utbildning

kan vara erforderlig för sådana lärare vid ifrågavarande lärarutbildningsanstalter,

som omhänderha den teoretiska seminarieutbildningen. Utskottet

får i anslutning härtill fästa uppmärksamheten på några av de spörsmål,

som därvid kunna aktualiseras, nämligen dels huruvida en dylik högre utbildning

bör baseras på den normala utbildningen för ifrågavarande lärarinnekategorier

eller på annan särskild fackutbildning, dels om helt andra

former av högre utbildning i vissa fall kan vara mera ändamålsenlig och

dels i vilken ordning en högre utbildning bör inpassas i förhållande till den

praktiska lärartjänstgöring, som bör ha fullgjorts innan vederbörande blir

lärare vid här avsedda utbildningsanstalter.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 302 och

II: 229, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

sålunda anfört.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

188:o) Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare. Kungl. Maj:t

bär (punkt 193, s. 307—310) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 64 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 3 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson m. fl.

(I: 179) och den andra inom andra kammaren av fru Andrén m.fl. (II: 220),

i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta ett tvåårigt provisoriskt

statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd

samt att riksdagen måtte öka det för budgetåret 1954/55 å åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget för utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare

från 64 000 kronor till 115 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Det för innevarande budgetår under förevarande rubrik anvisade anslaget

är avsett till anordnande genom skolöverstyrelsens försorg av dels en

ettårig kurs i kvinnlig slöjd för lärarinnor, dels ock en kurs i sömnad omfattande

omkring sex veckor och avsedd att meddela viss kompetens för

deltagande i den ettåriga kursen.

I anslagsäskanden för nästa budgetår hemställer skolöverstyrelsen om

anvisande av ett förslagsanslag av 115 000 kronor för inrättande av ett provisoriskt

statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd.

Till stöd för detta förslag anför överstyrelsen bland annat följande.

Utbildningen av facklärare i kvinnlig slöjd sker vid enskilda anstalter, som

åtnjuter statsunderstöd. Någon statlig utbildningsanstalt finnes ej.

Vid de nuvarande seminarierna har under ett antal år utexaminerats högst

56 handarbetslärarinnor årligen. Från och med vårterminen 1955, då seminariet

för huslig utbildning i Umeå beräknas ha sin första examination, blir

det sammanlagda antalet högst 70. Utexaminationen är icke på långt när

tillräcklig för att tillgodose behovet av kompetenta lärare och kommer ej

heller att bli det efter tillkomsten av handarbetslinjen vid Umeåseminariet.

För närvarande uppehälles tjänster i stor utsträckning av icke behöriga lärare.

Till och med i försöksdistrikt är detta förhållandet. Bristen måste med

nuvarande begriinsade examinationsmöjligheter komma att kvarstå under

avsevärd tid, allt efter som undervisningsavdelningarna ökar till följd av de

höga födelsesiffrorna under 1940-talet. Enligt i överstyrelsen tillgänglig statistik

kan under de närmaste åren nyrekryteringsbehovet vid folk- och fortsättningsskolorna

samt de högre skolorna av vederbörligen utbildade handarbetslärarinnor

med heltidstjänstgöring (30 veckotimmar) uppskattas till

150 å 175 årligen. Med all sannolikhet kommer behovet icke att minska under

1950-talet. Eftersom åtskilliga lärare i kvinnlig slöjd fortfarande måste

anställas med partiell tjänstgöring och bristen på kompetenta lärare redan

nu är stor, iir behovet av vidgad utbildning odiskutabelt.

De nu existerande seminarierna kan ej öka sin utbildningskapacitet. Överstyrelsen

framlägger därför förslag om ett nytt seminarium. T avvaktan på

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

resultatet av utredningsarbetet angående omorganisation av den husliga utbildningen

bör detta ges provisorisk karaktär och helt bekostas av statsmedel.

Det nya seminariet föreslås bli tvåårigt med ett elevantal av 24 å 28 elever

per årskurs. Elevrekryteringen anses säkerställd, och vad angår seminariets

förläggning har preliminära underhandlingar förts med de kommunala

myndigheterna i Lund om en förläggning till denna stad. Vid seminariet föreslås

inrättade en rektorstjänst i lönegraden Ce 27 och en lärarinnetjänst i

Ce 25.

Sedermera har skolöverstyrelsen i särskild skrivelse den 26 oktober 1953

hemställt att, därest det föreslagna provisoriska seminariet icke anses böra

komma till stånd, i stället ett anslag av 64 000 kronor måtte anvisas till utbildningskurser

i kvinnlig slöjd för lärare. Överstyrelsen erinrar därvid om

den kurs i kvinnlig slöjd för lärarinnor, till vilken medel anvisats för innevarande

budgetår.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Med hänsyn bland annat till att särskilda utredningsmän tillkallats för

att verkställa fortsatt utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen

på det husliga området och därmed sammanhängande utbildningsoch

lokalfrågor kan jag icke tillstyrka förslaget om inrättande av ett provisoriskt

statligt seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd.

Det synes emellertid nödvändigt, att åtgärder vidtages för att åtminstone

i någon mån minska den nuvarande bristen på dylika lärarinnor. För närvarande

pågår en tillfälligt anordnad ettårig kurs i kvinnlig slöjd avsedd

för personer med lärarinneutbildning. Skolöverstyrelsen har framhållit, att

man torde kunna räkna med tillräcklig rekrytering för ytterligare en dylik

kurs, och har som ett alternativ till förslaget om ett provisoriskt seminarium

föreslagit anordnande även under nästa budgetår av en ettårig kurs

av nyss angivet slag. Jag ansluter mig till detta alternativa förslag. Kostnaderna

för den nya kursen inklusive en kortare preparandkurs har beräknats

till 64 000 kronor, vilket är 3 000 kronor mindre än årets anslag för

ändamålet. Minskningen beror på att vissa inventarier, som anskaffats för

den pågående kursen, kan komma till användning även vid nästa kurs.

Det i motionerna 1:179 och 11:220 gjorda yrkandet sammanfaller med

överstyrelsens ovan angivna förslag om inrättande av ett provisoriskt statligt

seminarium för utbildning av lärarinnor i kvinnlig slöjd. Motionärerna

ha anfört bland annat följande.

I och med skolpliktens förlängning och genomförande av enhetsskolans

linje 9 y kommer behovet av slöjdlärarinnor att ytterligare öka, Behovet

av kvalificerad lärarlcraft vid yrkesundervisningen i sömnad är betydande.

Av en undersökning som gjorts framgår, att vid cirka 400 yrkesskolor i

landet med sömnadskurser över hälften saknar pedagogiskt skolad kraft,

vilket ur undervisningssynpunkt är synnerligen beklagligt.

Slöjdlärarinnornas uppgifter anses av stora skikt svenska kvinnor vara

synnerligen betydelsefulla för både familjens och samhällets ekonomi.

Dessa lärarinnor skall ge flickorna — de blivande husmödrarna — en grund

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

att bygga vidare på, då det gäller att sy för eget och familjens behov, samt

därtill en första orientering i textil varukännedom.

Dessutom utgör detta undervisningsämne ett av de få på skolschemat,

som ger barnen möjlighet till fri skapande verksamhet och som utvecklar

deras sinne för skönhet och kvalitet. Den psykologiska forskningen anser,

att de praktiska ämnena har stor betydelse inte bara för att träna händigheten

utan också för barnens allmänna utveckling och karaktärsfostran.

Det är också uppenbart, att linje 9y inte kommer att få det anseende

man skulle önska, om vi inte redan från början får tillgång till väl utbildade

lärarkrafter, som förmår fånga elevernas intresse och kan lyfta de

praktiska ämnena och den praktiska yrkeskunnigheten upp på ett plan,

som ligger i nivå med de teoretiska ämnena.

Utskottet. Den nuvarande kapaciteten vid olika anstalter och kurser för

utbildning av lärarinnor på det husliga området är uppenbarligen otillräcklig

beträffande de flesta av utbildningsgrenarna, bland annat kvinnlig

slöjd. Även i andra hänseenden än de rent kvantitativa torde ifrågavarande

utbildning icke vara tillfredsställande anordnad. Främst med tanke på

den praktiska undervisningen och utbildningen i enhetsskolan men även i

betraktande av de nu starkt ökande barnkullarna i skolåldern synes det

utskottet vara av utomordentlig vikt, att berörda spörsmål snarast bringas

till en lösning. I detta sammanhang må erinras om att chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober

1953 tillkallat särskilda utredningsmän — 1953 års lärarinneutbildningskommitté

— för att verkställa utredning och avge förslag i ämnet. Det är

utskottets förhoppning, att ifrågavarande utredningsarbete kommer att

bedrivas så, att på detsamma grundat förslag till avhjälpande av de brister,

som vidlåda den nuvarande utbildningen på området, samt till lösningav

förevarande utbildningsfrågor i övrigt inom en snar framtid skall kunna

föreläggas riksdagen.

Vad särskilt gäller utbildningen av lärarinnor i kvinnlig slöjd har under

förevarande rubrik för innevarande budgetår anvisats medel till en ettårig

kurs för lärarinnor samt till en kortare preparandkurs för deltagande i den

längre kursen. I motionerna I: 179 och II: 220 har — liksom i skolöverstyrelsens

anslagsäskanden — föreslagits upprättande från och med nästa

budgetår av ett tvåårigt provisoriskt seminarium för utbildning av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. Utskottet är för sin del, i likhet med departementschefen,

icke berett att i rådande läge förorda en dylik utbyggnad av det

nu för minskande av bristen på slöjdlärarinnor tillämpade provisoriet. Utskottet

har därför med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag ansett sig böra

avstyrka bifall till det i förevarande motioner framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna T: 179 och 11:220, till

l!tbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 04 000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189:o) Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson

m. fl. (1:178) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager m. fl.

(kl* ^*^0), har hemställts, att riksdagen ville besluta att till bidrag för anordnande

av en provisorisk kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård

anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Motionärerna ha framhållit, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår

hemställt om ett anslag av 2o 000 kronor för ifrågavarande ändamål, under

åberopande av att bristen på barnavårdslärarinnor vore mycket stor och

behovet av ökad utbildning synnerligen markant. Överstyrelsens framställning

har emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I

motionerna har därjämte anförts bland annat följande.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala är den enda läroanstalten för

utbildning av barnavårdslärarinnor. Skolan utexaminerar årligen cirka tolv

lärarinnor. Dessa lärarinnor tjänstgör bland annat vid kurser för utbildande

av barnsköterskor för hem och institutioner. Antalet sådana kurser har

starkt stegrats under senare år. Flera skulle komma till stånd, om tillgången

på barnavårdslärarinnor vore större. Vidare är dessa lärarinnor verksamma

vid föreläsningar för blivande mödrar. Barnavårdslärarinnor undervisar

även vid husmodersskolor, fortsättningsskolor, kommunala flickskolor

och andra skolor där undervisning i barnavård förekommer. I åttonde klassen

av enhetsskolan är barnavård inlagd i hemkunskap, varför det sålunda

för framtidens skola blir behövligt med ett ökat antal bamavårdslärarinnor.

För närvarande undervisar många lärarinnor i ämnet utan att äga behörighet.

Utskottet far hänvisa till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

beträffande utbildningen av lärarinnor på det husliga området. Vad

särskilt gäller den gren av nämnda utbildning, som avser lärarinnor i

barnavård vill utskottet därjämte erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut

den 5 februari 1954 — i anledning av riksdagens skrivelse 1953:408 —

förordnat, att det åt 1953 års lärarinneutbildningskommitté givna utredningsuppdraget

skall omfatta jämväl i statsutskottets utlåtande 1953: 183

åsyftade spörsmål rörande undervisningen i barnavård.

Utskottet har i nuvarande läge icke ansett sig böra för nästa budgetår

förorda medelsanvisning för anordnande av den i motionerna I: 178 och

II: 230 avsedda provisoriska kursen för utbildning av lärarinnor i barnavård.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 178 och II: 230 icke må av riksdagen

bifallas.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

190:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

194, s. 310), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 45 600 kronor.

191:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 310), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

192:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 311), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

193:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 311 och

312), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

194:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och

skolsköterskor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 312

—314), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

195:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 314 och 315), vilket innebär

eu anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 84 800 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 315),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken in. jl. läroanstalter för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

197:o) Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre

skolor. Kungl. Maj:t har (punkt 201, s. 315—317) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 153 beslöt 1952 års

riksdag vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna.

Dessa åtgärder avsåg — jämte annat — att öka utbildningen av

lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för

lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig

begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i högre

skolor. Vidare avsågs, att särskilda fortbildningskurser, förlagda till olika

orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi

och botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara, vad

som fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (1-betygskurser).

Kanslern för rikets universitet föreslår, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med oförändrat belopp, 750 000 kronor. Kanslern lämnar därvid

till en början en redogörelse för den kursverksamhet, som bedrivits under

budgetåret 1952/53.

I september månad 1952 hade kanslersämbetet emottagit anmälningar

från 261 folkskollärare, vilka under läsåren 1952/53 och 1953/54 önskade

genomgå fortbildningskurser i ett eller flera matematisk-naturvetenskapliga

ämnen. Till följd av rådande personalbrist på kanslersämbetet kunde

allenast vissa förberedande åtgärder vidtagas under höstterminen 1952 för

anordnande av kurser. Från och med den 15 december 1952 erhöll kanslersämbetet

viss personalförstärkning för handhavandet av de ifrågavarande

kurser berörande göromålen. Under vårterminen 1953 anordnades tre matematikkurser,

^ en vid ett vart av universiteten och en vid Stockholms högskola.

I en på enskilt initiativ anordnad ett-betygskurs i matematik vid

tekniska gymnasiet i Skellefteå deltog sedan vårterminen 1952 11 folkskollärare;

denna grupp inrymdes från och med vårterminen 1953 i kursverksamheten.

För ändamålet anvisade Kungl. Maj:t genom särskilda beslut i runt tal

42 000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I vårterminens fyra kurser i matematik deltog sammanlagt 66 folkskollärare.

Av dessa har hittills 9 i tentamen erhållit betyget Godkänd i filosofisk

ämbetsexamen. Ytterligare ett antal förväntas genomgå tentamen

före utgången av höstterminen 1953. Av i vårterminens kurser deltagande

folkskollärare har 11 under sommaren och höstterminen 1953 deltagit i

fortbildningskurs i fysik och 2 i motsvarande kurser i kemi.

Under budgetåret 1952/53 anordnades även vissa ett-betygskurser i

humanistiska ämnen. Härjämte skedde dubblering av två-betygsundervisningen

i vissa naturvetenskapliga och humanistiska ämnen. För omförmälda

ändamål anvisades sammanlagt i runt tal 272 000 kronor. För undervisning

i engelska språket genom Hermods korrespondensinstitut an\ isades

under sagda budgetår 44 000 kronor.

Som framgår av kanslerns redogörelse utgick alltsa under budgetaret

1952/53 ett sammanlagt belopp av 358 000 kronor för undervisning av

olika slag. Motsvarande utgifter för nu löpande budgetår beräknas av

kanslern, bortsett från stipendieutgifter, till 550 000 kronor. I fråga om

medelsbehovet för nästa budgetår anför kanslern följande.

Kursdeltagarna i fortbildningskurserna i matematik har enligt samstämmiga

uppgifter från förordnade inspektörer och kursledare visat stort intresse

för studierna; däremot företedde åtskilliga av dem väsentliga brister

med avseende på förkunskaperna. För deltagande i de under höstterminen

1953 anordnade fortbildningskurserna har därför kravet på studentkunskaper

i specialmatematik starkare understrukits.

Med den förväntade utsträckningen av den tidsperiod, under vilken ordinarie

och extra ordinarie folkskollärare kan bedriva akademiska studier

med bibehållande av lön med B-avdrag, kan det förutses, att ett avsevärt

större antal folkskollärare kommer att anmäla sig till deltagande i de akademiska

fortbildningskurserna, och att många av dem ämnar fortsätta sina

studier till högre betyg. Redan nu föreligger 330 anmälningar från folkskollärare.

Hittills har 200 folkskollärare beretts tillfälle att genomgå en

eller två fortbildningskurser.

Verksamheten synes mig böra fortsätta jämväl under nästa budgetar.

För ändamålet torde minst samma belopp som hittills — eller 750 000 kronor

— böra ställas till förfogande.

Departementschefen har anfört följande.

Som torde ha framgått av den lämnade redogörelsen, har man med

anlitande av anslagsmedel ur detta anslag satt in åtgärder för avhjälpande

av lärarbristen på olika punkter, där man kunnat vänta att

nå resultat. Anslagsdispositionen har icke varit strängt bunden, utan

det har ankommit på Kungl. Maj:t att inom ramen för anslaget fritt

förfoga över anslagsmedlen för därmed avsedda ändamal. Enligt mm

mening är det nödvändigt, att även för nästa budgetar särskilda medel

anvisas till åtgärder för avhjälpande av den mycket allvarliga lärarbrist,

som alltjämt råder. Förevarande anslag torde därför böra uppföras på

riksstaten även för nästa budgetår. Vad angår anslagsbeloppet synes vad

kanslern anfört angående omfattningen av verksamheten hittills och i fort
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sättningen motivera, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 750 000

kronor. Liksom hittills bör Kungl. Maj:t äga att fritt förfoga över anslaget

för därmed avsedda ändamål.

TJtskottet. Den kursverksamhet, varom här är fråga, har tillkommit

som ett led i strävandena att avhjälpa den rådande lärarbristen vid de

högre skolorna och igångsattes våren 1953. Verksamheten med ett-betygskurser

har våren 1953 omfattat 4 kurser i matematik, 3 kurser i engelska

språket, 3 kurser i nordiska språk samt 2 kurser i litteraturhistoria med

poetik. Dessa kurser ha haft ett sammanlagt deltagarantal av 285, därav

192 folkskollärare. Före den 1 februari 1954 ha 88 av dessa deltagare, därav

53 folkskollärare, avlagt vederbörlig tentamen (22 tentamina i matematik,

12 avlagda av folkskollärare). Under sommaren och hösten 1953 ha anordnats

6 kurser i matematik, 1 kurs i fysik, 2 kurser i kemi, 3 kurser i botanik,

4 kurser i engelska språket, därav 1 korrespondenskurs vid Hermods

korrespondensinstitut, 1 kurs i nordiska språk samt 3 kurser i litteraturhistoria

med poetik. Deltagarantalet har uppgått till 417, därav 321 folkskollärare.

Antalet godkända tentamina före den 1 februari 1954 har utgjort

98, av vilka 65 avlagts av folkskollärare (54 tentamina i naturvetenskapliga

ämnen, 43 avlagda av folkskollärare). Medel ur förevarande anslag

ha även utgått för dubblering av två-betygsundervisningen i vissa

naturvetenskapliga och humanistiska ämnen.

Utskottet kan konstatera, att resultatet i avlagda tentamina i förhållande

till kursdeltagarantalet hittills icke visat sig så gynnsamt som man vid

verksamhetens startande räknade med. Emellertid har ännu allt för kort

tid förflutit för att det skall vara möjligt att bilda sig ett rättvist och

säkert omdöme om ifrågavarande kursverksamhet. Vid sådant förhållande

har utskottet i likhet med universitetskanslern och departementschefen

funnit det befogat att anslag till förevarande ändamål ställes till förfogande

jämväl för nästa budgetar. Utskottet har härvid icke funnit anledning

till erinran mot att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för avhjälpande av

lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

198:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 318 och 319), vilket innebär en

anslagshöjning med 6 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1954/55:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 109

Avlöning sstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......................... 1 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 43 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 22 300

Summa kronor 67 100

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 67 100

kronor.

199:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 319), vilket innebär en anslagsminskning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 13 200 kronor.

200:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning

vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 204, s. 319 och 320), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

17 500 kronor.

201 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och

kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 320 och 321),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetaret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

202:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 321 och 322), vilket innebär en

anslagsminskning med 77 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 610 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

203:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 207, s. 323), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar

vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000

kronor.

204:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 208, s. 323 och 324), vilket i anslagshänseende

med hänsyn till förefintlig reservation innebär anvisande allenast av ett

nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1954/55 må till stipendier,

som under denna punkt avses, utdelas högst 85 000

kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

205:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 325),

vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

206 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 210, s. 325 och 326), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

in

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

207:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 328), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

208 :o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 328 och 329), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och

skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 20 500 kronor.

209 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Kungl. Maj:t har (punkt 214, s. 329—333) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

67 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 37 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande stiftelse har enligt testamente av grosshandlaren August

Abrahamson till ändamål »att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor,

som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet

och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden».

Enligt testamentet skulle stiftelsen — vars fasta egendom utgöres av jordbruks-

och skogsegendomen Nääs i Skallsjö socken — jämte alla dess tillgångar

överlämnas till svenska staten; Kungl. Maj:t skulle utöva högsta

beslutanderätt i allt vad stiftelsen angick.

Den 28 april 1899 beslöt Kungl. Maj:t, att stiftelsen med dess tillgångar

skulle mottagas av staten på i donationsurkunden stadgade villkor.

Stiftelsens huvudsakliga verksamhet består i att upprätthålla en läroanstalt

för fortbildning i vissa övningsämnen, i främsta rummet skolslöjd.

Denna utbildningsverksamhet pågår endast sommartid. Enligt testamentsbestämmelserna

skall läroanstalten å Nääs i all framtid upprätthållas.

Enligt donationsbestämmelserna skall läroanstaltens drift i första hand

finansieras genom avkastningen av den kontanta delen av donationen. I

andra hand får nettoavkastningen av den fasta egendomen tas i anspråk.

Fastigheternas avkastning skall dock i främsta rummet användas till underhåll,

skötsel och vård av egendomens byggnader, park, trädgård och inventarier.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Slatsutskottets utlåtande nr 8.

Den 27 maj 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla sakkunniga för utredning rörande August Abrahamsons

stiftelses ekonomi och fortsatta verksamhet. De sakkunniga —

som tillkallades den 11 juni samma år — antog benämningen 1949 års

Nääsutredning.

I skrivelse den 24 oktober 1953 anhåller stiftelsens styrelse dels om tillläggsbidrag

å 51 200 kronor för budgetåret 1953/54 till bestridande av kostnaderna

för läroanstalten, dels om bidrag å 80 000 kronor för budgetåret

1954/55 till samma ändamål. Av motiveringen för framställningen inhämtas

bland annat följande.

Den medelsavkastning, som är direkt avsedd att disponeras för läroanstaltens

kostnader, uppgår numera till endast 10 000 å 11 000 kronor per

år. Styrelsen har därför sett sig nödsakad att i väsentlig omfattning disponera

även skogens och lantbrukets avkastning för läroanstaltens drift. Härigenom

har dock underhållet av Nääs slott och dess inventarier blivit i väsentlig

mån eftersatt. Då styrelsen är angelägen om att i möjligaste mån

bevara de miljöer, som är företrädda på slottet, har styrelsen i samråd med

riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen igångsatt en utredning, syftande

till upprättandet av en plan för iståndsättandet av byggnaderna och

konservering av slottets inventarier. Det kan redan nu förutses, att genomförandet

av här skisserade planer kommer att för innevarande budgetår

och ytterligare ett antal år framåt helt ta i anspråk överskottet från lantbrukets

och skogsdriftens stat, varav följer ett motsvarande underskott i

läroanstaltens stat. Styrelsen avser nämligen att med stiftelsens egna resurser

sörja för slottets och slottsinventariernas upprustning liksom för deras

framtida underhåll. Därest verksamheten vid läroanstalten i fortsättningen

skall kunna upprätthållas, måste kostnaderna härför enligt styrelsens

mening till övervägande del bestridas av statsmedel. Det erforderliga statsbidraget

beräknas för innevarande budgetår till 81 200 kronor, varav 30 000

kronor redan anvisats, samt för budgetåret 1954/55 till 80 000 kronor.

I särskild framställning anhåller styrelsen vidare, att stiftelsens räkenskaper

från och med den 1 januari 1955 omlägges till att omfatta kalenderår

i stället för det statliga budgetåret.

Departementschefen har inledningsvis framhållit att det redan år 1949

konstaterades, att en genomgripande sanering av ifrågavarande stiftelses

ekonomi måste ske, i vilket syfte Nääsutredningen tillkallades. Emellertid

har departementschefen den 4 december beslutit, att Nääsutredningens

verksamhet skulle upphöra senast med utgången av januari 1954. Departementschefen

har förklarat sig ämna senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan

om vidare åtgärder för att nå ett slutligt resultat beträffande stiftelsens

fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska

spörsmål. I avvaktan härå syntes stiftelsens styrelse enligt departementschefens

mening böra ombesörja endast sådant löpande underhåll

å byggnaderna, som prövades oundgängligen erforderligt. I anslagsfrågan

har departementschefen vidare anfört i huvudsak följande.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

113

Statsbidraget för innevarande budgetår utgör 30 000 kronor. Bidraget

skall användas till avlönande av lärare för undervisning i manlig slöjd. Det

har beräknats i huvudsak täcka kostnaderna för arvoden och vissa andra

löneförmåner åt lärarna vid de kurser i manlig slöjd, som hålles å Nääs.

Jag beräknar statens bidrag till avlönande av lärare vid läroanstalten

för nästa budgetår till 30 000 kronor. Då önskemålet att omlägga räkenskapsåret

från budgetår till kalenderår synes böra tillgodoses, torde emellertid

anslaget för nästa budgetår böra beräknas för ett och ett halvt år,

nämligen för tiden 1 juli 1954—31 december 1955. Det för nästa budgetår

i detta hänseende erforderliga statsbidragsbeloppet bör alltså beräknas till

45 000 kronor.

Då emellertid visst underskott på läroanstaltens verksamhet åtminstone

för innevarande budgetår synes ofrånkomligt, torde i anslaget för nästa

budgetår böra inräknas ett ytterligare belopp, vilket torde få stå till Kungl.

Maj:ts disposition att i mån av behov användas till täckande av brist i

läroanstaltens stat. För detta ändamål kan jag emellertid för närvarande

icke tillstyrka anvisande av högre belopp än 22 000 kronor. Hela anslaget

för nästa budgetår torde alltså böra uppföras med 67 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 37 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till vad departementschefen anfört rörande vidare

åtgärder för att nå ett slutligt resultat beträffande förevarande stiftelses

fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska

spörsmål får utskottet erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut

den 5 mars 1954 uppdragit åt statens sakrevision att verkställa utredning

rörande de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena.

Vad gäller anslagsfrågan framgår av den lämnade redogörelsen, att statsbidraget

till lärarlöner beräknats till 30 000 kronor för budgetår eller — för

omläggning av räkenskapsåret till kalenderår — till 45 000 kronor för tiden

den 1 juli 1954—den 31 december 1955. Vidare har departementschefen

beräknat ett belopp av 22 000 kronor att stå till Ivungl. Maj:ts disposition

för att i mån av behov användas till täckande av brist i läroanstaltens stat.

Utskottet — som icke funnit något att erinra mot att ifrågavarande

anslag för nästa budgetår uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

av 67 000 kronor — har under hand erfarit att, enligt vad numera

tillgängliga uppgifter rörande stiftelsens ekonomiska ställning utvisa, det

kan bli nödvändigt att för upprätthållande av läroanstaltens verksamhet

under nästa budgetår disponera ett större belopp än den summa av högst

(30 000 + 22 000 =) 52 000 kronor, som enligt departementschefens förslag

skulle få användas under sagda budgetår. Med anledning härav har

utskottet ansett sig böra uttala, att det icke torde böra möta hinder för

Kungl. Maj:t att — om så visar sig oundgängligen erforderligt — disponera

hela det äskade anslaget av 67 000 kronor för läroanstaltens verksamhet

under nästa budgetår.

Utskottet får i detta sammanhang — med erinran om att läroanstalten

å Nääs för närvarande är den enda anstalten i landet för utbildning av

8 — liihang till riksdagens protokoll 19Si. 0 sand. AV S.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärare i manlig slöjd — fästa uppmärksamheten på att utskottet i utlåtande

1952:8 under punkten 211 framhöll den synnerliga angelägenheten

av en snar lösning av utbildningsfrågan för lärare i manlig slöjd. Enligt

utskottets mening borde dock denna fråga dessförinnan underkastas en allsidig

och förutsättningslös utredning. På hemställan av utskottet begärde

1952 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8), att en dylik utredning

måtte komma till stånd. Denna riksdagens framställning har ännu icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med hänsyn till det läge, vari frågan

om slöjdlärarutbildningen vid läroanstalten å Nääs nu befinner sig, framstår

behovet av den angivna utredningen enligt utskottets mening som än

mer trängande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 67 000 kronor.

210:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 333 och

334), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

211:o) Fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 335—339) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 32 000 kronor.

212:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 217, s. 339 och 340), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår anvisats till Fortbildningskurs

för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

213:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 218, s. 340) föreslagit

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 35 000 kronor, utgår resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid folk- och småskoleseminarier,

högre folkskolor samt folk- och fortsättningsskolor. Skolöverstyrelsen har

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt, att anslaget främst

med hänsyn till det ökande antalet stipendiesökande lärare måtte höjas

med 25 000 kronor. Departementschefen har förklarat sig icke kunna föreslå

någon höjning av anslaget för nästa budgetår.

Utskottet får — med hänsyn till den ökande efterfrågan på resestipendier

av här avsett slag — framhålla vikten av att ifrågavarande anslag i

möjligaste mån förstärkes. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. I rådande läge vill utskottet

likväl icke motsätta sig att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 35 000

kronor.

214:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska. Kungl. Maj:t har (punkt 219, s. 341) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bergh och

Arrhén (I: 96) samt den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson

m. fl. (II: 124), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att i Kungl.

Maj:ts proposition nr 1 upptaget förslagsanslag å 190 000 kronor för stipendier

åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska

må kunna disponeras för stipendier även åt folkskollärare, som önskar

vinna behörighet att undervisa i tyska.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 165 000 kronor, utgår — enligt

kungörelsen den 14 april 1950 (nr 111) angående stipendier för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska i folkskolan — stipendium med högst

500 kronor till examinerad folkskollärare, som jämlikt vissa bestämmelser

i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 149) angående behörighet att undervisa

i främmande språk i folkskolan vunnit behörighet att undervisa i engelska

i folkskolan.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en av anslagsbelastningen under

sistförflutet budgetår betingad uppräkning av anslaget med 25 000

kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionerna I: 86 och II: 124 framställda yrkandet har

anförts följande.

Av den för läsåret 1951/52 avgivna, i Aktuellt från skolöverstyrelsen

1953 nr 1 återgivna redogörelsen för försöksverksamheten framgår, att ej

mindre än 52,8 procent av eleverna i 7:e klass av enhetsskolan begagnat sig

av möjligheten att välja tyska bland de tre tillvalsämnen, tyska, praktiskt

ämne och svensk övningskurs, som står till buds. Tendensen är densamma

för läsåret 1952/53 även om exakta siffror ännu ej föreligger.

Enligt överlärarnas rapporter beror detta till stor del på föräldrarnas

önskan att hålla vägen öppen till sådan fortsatt teoretisk utbildning, som

fordrar minst två främmande språk.

Vid konferenser i försöksdistrikt har även från hantverkshåll framhållits

vikten av att elever, som senare söker sig till hantverksyrken, har kunskap

i tyska, då facktidskrifter inom detta område i stor utsträckning utges på

tyska.

Möjligheten till undervisning i tyska bör enligt vår mening stå öppen

för allt flera elever och åtgärder sålunda redan nu vidtagas för att kunna

möta den ökade efterfrågan på kompetenta lärare, som är att förvänta, när

ännu flera klasser i försöksdistrikten kommer upp till 7:e klass.

Av statsfinansiella skäl anser vi oss för närvarande ej kunna föreslå ett

nytt anslag för ovan angivna ändamål. Vi vill därför föreslå, att de stipendier,

som nu lämnas åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa

i engelska, göres tillgängliga även för lärare, som avser att vinna

kompetens att undervisa i tyska.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen har därvid förklarat

sig intet ha att erinra mot att de stipendier, vilka jämlikt kungörelsen

1950: 111 finge tilldelas folkskollärare, som enligt kungörelsen 1947:149

förvärvat behörighet att undervisa i engelska i folkskolan, även gjordes

tillgängliga för folkskollärare, som i enahanda ordning förvärvat behörighet

att undervisa i tyska i folkskolan. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till motionerna har överstyrelsen dock framhållit att,

även om den föreslagna ändringen i anslagets disposition endast skulle

medföra en obetydlig kostnadsökning, det icke vore sannolikt, att denna

skulle kunna ske inom ramen av för stipendier i engelska avsedda medel.

Utskottet. Varken engelska eller tyska språket är upptaget som läroämnen

i nu gällande undervisningsplan för folkskolan. Under senare år har

emellertid efter särskilda medgivanden engelska införts i folkskolans ämneskrets

i ett betydande antal skoldistrikt, vanligen redan från och med femte

klassen. Tyska däremot torde förekomma på schemat i regel endast i folkskolans

högre avdelning, där sådan undantagsvis är anordnad. I det förslag

till ny undervisningsplan för sjuårig folkskola, som skolöverstyrelsen nyligen

avlämnat men som ännu icke prövats av Kungl. Maj:t, ha tim- och kursplaner

för undervisning i engelska i klasserna 5—7 medtagits jämsides med

planer utan dylik undervisning.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

I de skoldistrikt, där försöksverksamhet med nioårig enhetsskola bedrives,

är engelska obligatoriskt ämne i klasserna 5, 6 och 7 samt 9 g och a.

Tyska förekommer som tillvalsämne i klasserna 7 och 8 samt är obligatoriskt

i klass 9 g och a.

Utskottet får erinra om att enligt numera tillgängliga uppgifter (se

Aktuellt från skolöverstyrelsen 1954: 3) den procentuella andel av eleverna

på försöksskolans högstadium, som i klass 7 valt tyska som tillvalsämne,

sjunkit från 52,8 procent läsåret 1951/52 till 48,0 procent läsåret 1952/53

och 40,8 procent läsåret 1953/54. Den grupp, som i klass 7 läsåret 1951/52

utgjorde 52,8 procent, reducerades i klass 8 läsåret 1952/53 till 42,8 procent.

Det torde vidare böra erinras om att undervisningen i tyska på försöksskolans

högstadium i princip icke är avsedd att meddelas av folkskollärare,

som enligt bestämmelserna i kungörelsen 1947: 149 förvärvat behörighet att

undervisa i tyska i folkskolan.

Utskottet — som tillstyrker att före var ande anslag i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med 190 000 kronor —

är för sin del icke berett att förorda bifall till det i motionerna I: 96 och

II: 124 framställda yrkandet om en sådan ändring av grunderna för anslagets

disposition, att ur detsamma skulle utgå stipendier jämväl åt folkskollärare,

som enligt gällande bestämmelser vunnit behörighet att undervisa

i tyska i folkskolan.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för

vinnande av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor;

II. att motionerna I: 96 och II: 124 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

215:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 220, s.

341—364) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade grunder för bestämmande av statens bidrag till Ericastiftelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Bidrag

till Ericastiftelsen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

97 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sunne m. fl. (I: 27)

och den andra inom andra kammaren av fröken Ehnén in. fl. (II: 40), i vilka

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte

höja det såsom bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1954/55 föreslagna

beloppet 97 100 kronor till 105 700 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till

motionen II: 40.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utredning angående statens och Stockholms stads

bidrag till Ericastiftelsens verksamhet.

Ericastiftelsen är sasom huvudman för ett läkepedagogiskt institut verksam

på den psykiska bama- och ungdomsvårdens område. Institutet består

dels av en hälsovårdsavdelning med uppgift att ge psykisk hälsovård och

dels av ett seminarium med uppgift att meddela pedagogiskt, medicinskt

och socialt orienterad utbildning i vård och handledning av svårfostrade

barn och svårfostrad ungdom. Staten har bidragit till stiftelsens verksamhet

sedan budgetåret 1938/39. Statsbidragen har undergått en successiv ökning

från 5 000 kronor första bidragsåret till 110 000 kronor för innevarande

budgetår. Ur de olika motiveringarna för den statliga bidragsgivningen kan

utläsas, att statsbidraget närmast har avsett seminariet. Vid sidan av statens

bidrag har alltsedan år 1943 utgått bidrag till stiftelsen från Stockholms

stad. Staden har tillika lämnat stiftelsen vissa lån. Stadens intresse av stiftelsen

har närmast varit knutet till verksamheten vid hälso vårdsavdelningen.

Ericastiftelsens verksamhet har därjämte finansierats genom enskilda

bidrag samt genom patient- och elevavgifter.

Med anledning av Ericastiftelsens försämrade ekonomiska ställning och

de upprepade likviditetskriser, vari stiftelsen råkat, överenskom den 31 maj

1951 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet och vederbörande borgarråd

i Stockholms stad att låta verkställa en utredning rörande Ericastiftelsen,

dess ekonomiska ställning och förutsättningarna för dess fortbestånd.

Utredningen skulle avse att fastställa stiftelsens ekonomiska ställning,

undersöka, vilka möjligheter till besparingar i gällande stat, som var

tänkbara utan att verksamheten allvarligt skadades, samt söka konstruera

ett såvitt möjligt rättvist system för fördelningen mellan staten och Stockholms

stad av ansvaret för de bidrag av allmänna medel, som erfordrades

för att stiftelsen skulle i fortsättningen kunna uppehålla sin verksamhet.

Till utredningsmän utsågs drätselkamreraren i Stockholms stad E. Sundberg

och byråchefen i ecklesiastikdepartementet B. Öliman.

Utredningsmännen har den 18 juni 1953 till chefen för ecklesiastikdepartementet

och borgarrådet för socialroteln i Stockholms stad överlämnat »Promemoria

med utredning och förslag angående statens och Stockholms stads

bidrag till Ericastiftelsens verksamhet-».

Över promemorian har efter remiss från ecklesiastikdepartementet yttranden

avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd,

skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsen samt Ericastiftelsen.

Stockholms stadsfullmäktige har den 16 november 1953 fattat beslut i anledning

av utredningsmännens förslag.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmännens

förslag följande. Staten och staden ger i fortsättningen sådana bidrag

till Ericastiftelsen, att bidragen tillsammans kan beräknas möjliggöra fort
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Statsutskottets utlåtande nr 8.

satt verksamhet tills vidare av stiftelsen i ungefär hittillsvarande omfattning.

För varje budgetår bör staten och staden fastställa den normalstat,

efter vilken det totala bidragsbehovet skall beräknas. Den sammanlagda

subventionen fastställes till det belopp, som enligt normalstaten utgör

skillnaden mellan de sammanlagda utgifterna och summan av andra

inkomster än de statliga och kommunala bidragen. Det salunda framräknade

sammanlagda bidraget fördelas så, att staten betalar vad

som bör anses belöpa på seminariet och staden vad som motsvarar kostnaderna

för psykisk hälsovård åt de vid hälsovårdsavdelningen behandlade

patienter, som är bosatta i Stockholm. Därest patienter bosatta utom

Stockholm mottages till behandling, skall stiftelsen själv täcka kostnaderna

härför, antingen genom krav mot vederbörande landsting eller genom

förhöjda vårdavgifter. För att förenkla beräkningen av statens och stadens

andelar i totalbidraget föreslås, att statens andel bestämmes till 45 procent

av bruttokostnaderna enligt normalstaten, från vilket framräknade belopp

sedan dragés normalstatens belopp för inkomster av elevavgifter, medan

staden — med den av utredningsmännen antagna relationen mellan

Stockholmspatienter och rikspatienter (2:1) — skall svara för 37 procent

av bruttokostnaderna minus två tredjedelar av inkomsterna av patientavgifter.

Slutligen föreslår utredningsmännen, att en stiftelsens låneskuld

till staden å 145 000 kronor regleras med en fördelning av 17 800

kronor på staten och 127 000 kronor på staden.

Av motiveringen för utredningsmännens förslag (statsrådsprotokollet s.

344—352) torde här få återges följande.

Utredningsmännen betonar, att det ekonomiska läget för stiftelsen nu

är ett annat än tidigare, enär de enskilda bidragen numera helt försvunnit

och stiftelsen nu önskar bli helt underhållen av stat och kommun. Utredningsmännen

bär för sin del kommit till den övertygelsen, att tillräckliga

skäl är för handen för ett dylikt ansvarsövertagande.

Vad gäller både seminariet och hälsovårdsavdelningen framhåller utredningsmännen

emellertid, att ovisshet föreligger om hur länge skälen för det

allmännas ekonomiska engagement i Encastiftelsen kan besta. Utvecklingen

kan leda till att såväl staten som Stockholms stad kommer att framdeles

vidtaga dispositioner, som minskar den betydelse stiftelsens verksamhet

nu får anses ha. Enligt utredningsmännen synes det sålunda lyckligast

om stiftelsens seminarium kunde inlemmas i ett statens specialpedagogiska

seminarium, när ett dylikt nagon gang i framtiden kan tillskapas. Beträffande

hälsovårdsavdelningen kan det tänkas, anför utredningsmännen, att

staden framdeles — eventuellt i samband med ytterligare utbyggnad av

den psykiska barnavården — finner det vara med sin fördel förenat att

organisera denna vård så, att staden på sina egna byråer för psykisk barnavård

fördelar samtliga behandlingsfall. Av dessa skäl synes enligt utredningsmännens

mening staten och staden icke böra medverka till någon utvidgning

av stiftelsens nuvarande organisation, även om motiv i och för sig

kunde anföras för en utbyggnad av stiftelsens verksamhet. Utredningsmännen

avstyrker i enlighet härmed ett av stiftelsen framlagt förslag om

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr S.

utvidgning av personalstaten med en heltidsanställd terapeut och en heltidsanställd

socialkurator.

Utredningsmännen framlägger följande förslag till n o r in a 1 s t a t för

budgetåret 1953/54.

Normalstat för 1953/54-

Utgifter: avlöningsstaten................181300

omkostnadsstaten............... 41 200

Summa 222 500

Inkomster: patientavgifter................ 18 500

elevavgifter...... 8 000

subvention................... 196 000

Summa 222 500

Beträffande de i normalstaten ingående posterna inhämtas av utredningen

i huvudsak följande.

a) Avlöning sstaten. Personalen för utbildning och behandling utgöres av

1 överläkare, tillika föreståndare, 1 rektor, 3 terapeuter, 1 barnpsykolog och

1 socialkurator, alla heltidsanställda, samt en deltidsanställd läkare. De heltidsanställda

tjänstemännen, av vilka överläkaren, rektorn och de tre terapeuterna

är anslutna till statens pensionsanstalt, åtnjuter arvoden, motsvarande

viss löneklassplacering enligt Saar, och i vissa fall även särskilda tillläggsarvoden:

överläkaren 33:35 jämte föreståndararvode å 3 000 kronor,

rektor 30: 31 jämte rektorsarvode å 2 000 kronor, terapeuterna respektive

23: 23, 19: 20 och 19: 19, barnpsykologen 17: 18 och socialkuratorn 17:17.

Den deltidsanställde läkarens arvode uppgår till 9 000 kronor.

Stiftelsen har i sitt statförslag för budgetåret 1953/54 föreslagit en lönerevision

för vissa av sina befattningshavare. Sålunda föreslås överläkartjänsten

uppflyttad från 33 till 37 lönegraden, varjämte det särskilda föreståndararvodet

föreslås höjt från 3 000 kronor till 4 000 kronor. Rektorstjänsten

föreslås uppflyttad från 30 till 33 lönegraden och rektorsarvodet

böjt från 2 000 kronor till 3 750 kronor. Tjänsten som barnpsykolog föreslås

höjd från 17 till 22 lönegraden och tjänsten som socialkurator från 17

till 19 lönegraden. Dessutom föreslås den nuvarande deltidstjänsten såsom

läkare, avlönad med arvode å 9 000 kronor, ombildad till en heltidstjänst

i 33 lönegraden.

Utredningsmännen finner det skäligt, att löneställningen för ifrågavarande

personal prövas under hänsynstagande till löneställningen för närmast

jämförlig personal i statens och Stockholms stads tjänst. Staten och staden

synes böra fastställa, vilken löneställning de vill godkänna såsom underlag

för beräkning av bidragen till stiftelsens verksamhet. Utredningsmännen,

som icke till alla delar kan tillstyrka stiftelsens angivna förslag, föreslår

för sin del att överläkartjänsten placeras i 34 lönegraden och föreståndararvodet

höjes till 4 000 kronor per år, att rektorstjänsten höjes till 32 lönegraden

med ett bibehållet årsarvode av 2 000 kronor samt att, med hänsyn

till löneställningen för direkt motsvariga tjänster i Stockholms stad, tjänsten

som barnpsykolog höjes till 22 lönegraden och tjänsten som socialkurator

till 19 lönegraden.

Läkartjänstens ombildning från deltids- till heltidstjänst och därmed från

arvodesavlönad till löneplansbestämd avstyrkes av utredningsmännen, som

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dock föreslår en viss uppräkning av arvodet och i dylikt hänseende preliminärt

räknar med ett arvode av ungefär 10 000 kronor. „

Den administrativa personalen utgöres av en sekreterare (deltid, årsarvode

1 200 kronor), en kassör (deltid, årsarvode 6 540 kronor), en kanslist

(heltid, arvode ungefär motsvarande 12 löneklassen), en telefonist och skrivbiträde

(heltid, arvode ungefär motsvarande 9 löneklassen) samt ett skrivbiträde

(deltid, årsarvode 5 220 kronor). Stiftelsen har föreslagit, att sekreterartjänsten

ombildas till en tjänst som sekreterare och syssloman (vissa

uppgifter av ekonomisk karaktär överflyttas från överläkaren) med höjning

av arvodet till 3 000 kronor, att för kanslisten inrättas en kanslibiträdestjänst

i 11 lönegraden och att för det skrivbiträde, som tillika är telefonist,

inrättas en kontorsbiträdestjänst i 8 lönegraden.

Utredningsmännen har icke kunnat finna, att det för en verksamhet av

Ericastiftelsens omfattning och natur är nödvändigt att ha en särskilt avlönad

sekreterare, än mindre en syssloman. Dessa uppgifter bör utan svårigheter

kunna handhas av de två chefstjänstemännen. Anslag för detta ändamål

bör alltså inte upptagas i staten. I övrigt tillstyrker utredningsmännen

stiftelsens förslag beträffande den administrativa personalen.

I avlöningsstaten inräknar utredningsmännen vidare revisionsarvoden,

pensionsavgifter, föreläsningsarvoden och ett belopp till lärararvoden under

första året av en tvåårig kurs i personlighetstestning.

Enligt utredningsmännens förslag skulle avlöningsstaten för budgetåret

1953/54 få följande utseende.

1) Överläkare, Ce 34:36 (1/4:37).............. 26124

arvode.................... 4 000

2) Rektor, Ce 32: 34 .................... 24 408

arvode....................... 2 000

3) Terapeut, Ce 23:23 .................... 14 772

4) » , Ce 19:20 (1/10:21).............. 12 978

5) > , Ce 19:19.................... 11 868

6) Barnpsykolog, Ce 22: 22 .................. 13 956

7) Socialkurator, Ce 19: 20 .................. 12 420

8) Läkare (deltid), arvode (prel.).............. 10 000

9) Kanslibiträde, Ce 11:12 .................. 9 000

10) Kontorsbiträde, (telefonist), Ce 8: 9 ........... 7 896

11) Kassör (deltid), arvode.................. 6 540

12) Skrivbiträde (deltid), arvode............... 5 220

13) Revisorer, arvode...................... 800

14) Pensionsavgifter....................... 8 071

15) Föreläsningsarvoden.................... 6 600

16) Första årets kurs i personlighetstestning........ 4 600

181253

* avrundat till 181 300

b) Omkostnadsstaten. Den av stiftelsen för budgetåret 1953/54 föreslagna

omkostnadsstaten slutar på 42 600 kronor, varav 16 450 kronor hänför

sig till stiftelsens fastighet i Stockholm. Utredningsmännen godtar stiftelsens

förslag utom såtillvida, att en anslagspost å 600 kronor till bidrag till resor

till nordiska konferenser uteslutes och en under anslagsposten till allmänna

omkostnader upptagen delpost till »diverse» a 2 800 kronor minskas till

2 000 kronor. Omkostnadsstaten för budgetåret 1953/54 skulle enligt utredningsmännens

förslag få följande utseende.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1) Barnavdelning...................... 1 500

2) Foto............................’ ! ’ 1 000

3) Biblioteket....... ................. 1000

4) Fastighetskostnader:

Räntor........................ 7 050

Vatten, sotning m. in................ 800

Reparationer .................... 3 500

Värme.......................'' 4 000

Dlverse........................ 1100 16450

5) Allmänna omkostnader:

Telefon och porto.................3 750

Skrivmaterial....................o 300

Städning...................... 12 500

Elektricitet ..................... 700

Diverse...................2 000 21 950

41200

c) Inkomster av patient- och elevavgifter. Ericastiftelsen har i sitt statförslag

för budgetåret 1953/54 upptagit inkomsterna av patientavgifter till

15 000 kronor och inkomsterna av elevavgifter till 9 400 kronor. Utredningsjl/nnen

som utgår från att det nuvarande systemet med patientavgifter

bibehalles — finner med ledning av de faktiska inkomsterna av patientavgifter

under perioden 1946/47—1951/52, att dessa för budgetåret 1953/54

ej bör beräknas till lägre belopp än 18 500 kronor. Elevavgiften utgår sedan

ar 1946 med 400 kronor per läsår; deltagare i den s. k. högre kursen erlägger

en avgift å 100 kronor per termin. Med ledning av tidigare faktiska inkomster

av elevavgifterna, beräknar utredningsmännen dessa till 8 000 kronor.

I fråga om bidragsfördelningen mellan staten och

staden har utredningsmännen preciserat de på seminariet belöpande

kostnaderna sålunda. På seminariet skall anses belöpa 100 procent av kostnaderna

för rektors avlöning och pensionering, av kostnaderna för föreläsnmgsarvoden

och lärararvoden vid kursen i personlighetstestning samt av

kostnaderna för biblioteket, 50 procent av kostnaderna för föreståndarens

(överläkarens) och förste terapeutens avlöning och pensionering samt 33

procent av alla övriga kostnader utom avlöningskostnaderna för deltidsläkaren

och socialkuratorn, vilka sistnämnda skall anses helt belöpa på

hälsovårdsavdelningen.

De angivna fördelningsgrundernas applicering på tre olika budgetår har

visat, att kostnaderna för seminariet vart och ett av de tre åren utgör ungefär

45 procent av bruttokostnaderna för hela verksamheten. Då det framstår

som ett mycket starkt önskemål, att för framtiden skapas en enkel regel

för subventionens fördelning mellan staten och Stockholms stad, föreslår

utredningsmännen att statens andel i bidraget till Ericastiftelsen

fastställes till 45 procent av bruttokostnaderna enligt den för varje år fastställda

normalstaten. Från det efter detta procenttal framräknade beloppsmässiga

statsbidraget skall sedan dragas normalstatens belopp för inkomster

av elevavgifter. För budgetåret 1953/54 uppgår statens bidrag enligt

denna beräkningsgrund till 92 125 kronor (av utredningsmännen på grund

av felräkning angivet till 93 675 kronor).

Pa den övriga verksamheten kommer då att falla 55 procent av bruttokostnaderna,

med avdrag för normalstatens belopp för patientavgifter. Vid

hittillsvarande kvantitetsfördelning mellan stockholmsbarn och barn från

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Statsutskottets utlåtande nr 8.

andra delar av riket (2: 1) skulle detta innebära, att på Stockholms stad

skulle falla ett anslagskrav motsvarande ungefär 37 procent av bruttokostnaderna,

minskat med 2/3 av patientavgifterna. Stockholms stads bidrag

enligt denna beräkningsgrund blir för budgetåret 1953/54 69 250 kronor,

medan på stiftelsen faller 34 625 kronor, avseende vården av de s. k. rikspatienterna

(till följd av felräkning har utredningsmännen angivit dessa belopp

till 68 217 respektive 34 108 kronor). Därest överenskommelse skulle

träffas mellan Stockholms stad och Ericastiftelsen om att stiftelsen endast

skall mottaga barn från staden, skulle stadens bidrag^ utgöra hela de 55 procenten,

minskade med patientavgifterna. Efter en sådan överenskommelse

skulle alltså staten och Stockholms stad komma att bära alla kostnader, som

ej täckes av elev- och patientavgifter.

Av remissyttranden a över utredningsmännens förslag (statsrådsprotokollet

s. 352—354) torde här böra återges följande vid remissbehandlingen

framförda synpunkter rörande normalstaten.

Beträffande överläkar befattningen vidhaller Ericastiftelsen

sitt förslag om uppflyttning av överläkaren till 37 lönegraden. Stiftelsen

erinrar om att överläkaren nu har praktikrätt. Därest det skulle vara denna

omständighet, som föranlett utredningsmännen att förorda uppflyttning av

överläkaren endast till 34 lönegraden, är stiftelsen beredd att för honom införa

samma praktikförbud, som gäller för Stockholms stads motsvarande

läkare, särskilt som överläkaren under senare år på grund av sin arbetsbelastning

icke haft någon praktikinkomst. Statskontoret anser sig under erinran

om löneställningen för motsvarande befattningar vid exempelvis statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården kunna godtaga den för överläkaren

föreslagna lönegraden, 34, men finner däremot, att föreståndararvodet

bör bibehållas vid oförändrat belopp, 3 000 kronor. Statens lönenämnd

finner ej anledning till erinran mot storleken av de sammanlagda avlöningsförmånerna

vid överläkarbefattningen och rektorsbefattningen

men anser från lönetekniska synpunkter, att avlöningen vid båda befattningarna

bör fastställas att motsvara lönegrad 33 jämte arvoden av sådan

storlek, att de sammanlagda förmånerna uppgår till de av utredningsmännen

föreslagna beloppen. Ericastiftelsen vidhåller sitt förslag, att rektorsbefattningen

uppflyttas till 33 lönegraden och rektorsarvodet höjes till 3 750

kronor. Statskontoret vill för sin del icke motsätta sig uppflyttning av rektorst

jänsten till 31 lönegraden.

Beträffande barnpsykologbefattningen — som av utredningsmännen

föreslås uppflyttad från 17 till 22 lönegraden — anser statskontoret

och statens lönenämnd sig icke kunna acceptera högre löneställning

än den som föreslagits för socialkuratorsbefattningen, nämligen 19 lönegraden.

Statskontoret framhåller i anslutning härtill, att vid Stockholms

stads inrättningar på ifrågavarande område finnes, förutom de av utredningsmännen

åsyftade psykologtjänsterna i 22 lönegraden, jämväl barnpsvkologiska

kuratorstjänster i 19 lönegraden.

''Ericastiftelsen — som frånfaller sitt tidigare framställda yrkande om inrättande

av cn fjärde befattning som terapeut — vidhåller däremot sin begäran

om inrättande av ytterligare eu s o c i a 1 k u r a t o r s befattning

med arvode motsvarande 19 lönegraden samt ombildning av

deltids 1) efattningen so m 1 ä k a r e till helt idsanställning med

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

arvode motsvarande 33 lönegraden. Vad särskilt gäller inrättandet av en ny

socialkuratorsbefattning kan detta enligt stiftelsens uppfattning icke anses

innebära nagon utvidgning av verksamheten utan endast en konsekvens av

utvecklingen av arbetsmetoderna på ifrågavarande område.

Ericastijtelsen anför bestämda gensagor mot utredningsmännens förslag

att slopa sekreterararvodet. Stiftelsen hemställer, att detta upptages

i avlöningsstaten med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

Vad gäller omkostnaderna anför Ericastijtelsen, att den av utredningsmännen

föreslagna omkostnadsstaten icke inrymmer några marginaler.

Stiftelsen hemställer, att i normalstaten upptages en särskild anslagspost

å 2 000 kronor till oförutsedda utgifter.

Stockholms stadsfullmäktige har den 16 november 1953 beslutit att_

under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner de av utredningsmännen

föreslagna grunderna för fördelningen mellan staten och staden av bidraget

till Ericastiftelsen — dels tills vidare ekonomiskt garantera stiftelsens barnavårdande

verksamhet på så sätt, att bidrag lämnas till denna verksamhet

med belopp, motsvarande skillnaden mellan totalkostnaden för verksamheten

och inkomsterna av patientavgifter, dels godkänna av utredningsmännen

föreslagna grunder för bidragsfördelningen mellan staten och staden,

dels ock — mot att staten till staden inbetalar ett belopp av 17 800 kronor

— bevilja stiftelsen tilläggsanslag med sammanlagt 127 200 kronor att avskrivas

å stiftelsens låneskuld till staden.

I vad gäller beräkningen av stadens driftbidrag till Ericastiftelsen för år

1954, har stadsfullmäktige räknat med möjligheten av att normalstaten får

en större omslutning än vad utredningsmännen förutsatt. Stadsfullmäktige

har således för sin del ansett sig kunna utöver utredningsmännens förslag

godtaga dels en ytterligare befattning som socialkurator, dels uppflyttning

av överläkarbefattningen till 37 lönegraden med föreståndararvode å 4 000

kronor, dels sekreterararvode å 1 200 kronor, dels ock förstärkning av omkostnadsstaten

med 2 000 kronor för oförutsedda utgifter.

Mellan staden och stiftelsen har träffats överenskommelse av innebörd,

att från och med augusti 1953 all rådgivnings- och behandlingsverksamhet

vid stiftelsen i princip är förbehållen barn från Stockholm.

Ei icas t iftelsens anslag säskanden för hudgetåret

1953/5 4.

För budgetåret 1953/54 har det obetecknade anslaget till bidrag till Ericastiftelsen

uppförts med 110 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den

5 juni 1953 ma från anslaget icke utan Kungl. Maj:ts medgivande utbetalas

mer än sammanlagt 93 500 kronor.

Ericastijtelsen hemställer för nästa budgetår om statsbidrag med dels

111 300 kronor till stiftelsens driftkostnader, dels 17 800 kronor till gäldan
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Statsutskottets utlåtande nr S.

de av statens andel i stiftelsens låneskuld till Stockholms stad eller ock, till

sistnämnda ändamål, ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan å ena sidan

17 800 kronor och å andra sidan det belopp, som från innevarande budgetårs

riksstatsanslag till stiftelsen inbetalas till Stockholms stad såsom dellikvid

å skulden.

Stiftelsen beräknar härvid bland annat — i anslutning till sina vid remissbehandlingen

av utredningsmännens förslag framställda yrkanden beträffande

normalstaten — dels uppflyttning av överläkaren till lönegrad

37, dels uppflyttning av rektorn till lönegrad 33, dels upptagande i normalstaten

av sekreterararvode å 1 200 kronor och ett belopp å 2 000 kronor

till oförutsedda utgifter, dels ändring av deltidsbefattningen som läkare till

heltidsbefattning med arvode motsvarande 33 lönegraden, dels ock inrättande

av en ny befattning som socialkurator med arvode motsvarande 19

lönegraden.

Stockholms stads bidrag för budgetåret 1954/55 beräknas av stiftelsen

till 127 400 kronor.

Departementschefen.

Departementschefen framhåller, att Ericastiftelsens verksamhet alltjämt

är av stort värde från både medicinska, sociala och pedagogiska synpunkter.

Han understryker särskilt, att stiftelsens seminarium — förutom fortbildning

av hjälpklasslärare och liknande speciallärare m. fl. — såsom enda

undervisningsanstalt meddelar den speciella utbildning, som numera anses

böra krävas för psykologassistenter och psykoterapeuter inom den psykiska

barna- och ungdomsvården.

Då stiftelsens verksamhet i nuvarande läge icke kan undvaras, anser departementschefen

sig böra i likhet med utredningsmännen kunna som en

principiell utgångspunkt för sina fortsatta överväganden uppställa,

att det allmännas bidrag till stiftelsen ökas så, att bidraget kan beräknas

möjliggöra fortsatt verksamhet tills vidare av stiftelsen i ungefär

hittillsvarande omfattning. Han uttalar vidare i denna fråga följande.

Detta ökade åtagande av det allmänna bör, såsom framgår av formuleringen,

icke gälla för all framtid utan bör vara beroende av en fortlöpande

prövning av verksamhetens värde från de olika synpunkter, som efter

hand kan anläggas av de bidragsgivande parterna. Formuleringen innesluter

jämväl den enligt min uppfattning riktiga ståndpunkten, att någon utvidgning

av stiftelsens nuvarande organisation icke för närvarande bör ske. I

vad det gäller seminariet motiveras detta främst av att lärarutbildningsfrågorna

på abnormpedagogikens område icke fått sin slutliga utformning och

att dessutom psykologutbildningen för närvarande är under utredning; det

mer och mer aktualiserade behovet av en lösning av dessa olika frågor kan

komma att i framtiden rubba betydelsen av seminariets verksamhet. Beträffande

hälso vårdsavdelningen är denna för närvarande otvivelaktigt av

väsentlig betydelse för Stockholms stad men samtidigt till sin nuvarande

existens avjuingig av stadens dispositioner inom den psykiska barna- och

ungdomsvården.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr S.

Under åberopande av den mellan stiftelsen och staden träffade överenskommelsen

om att rådgivnings- och behandlingsverksamheten skall vara

förbehållen patienter från staden utgår departementschefen från att Stockholms

stad tills vidare är statens enda medintressent som bidragsgivare till

stiftelsen.

Vad gäller utredningsmännens förslag om en normalstat för bestämning

av bidragsunderlaget anför departementschefen, att ett dylikt

förfarande möjliggör den mera ingående prövning och kontroll av de med

verksamheten förenade kostnaderna, som enligt hans mening bidragsgivarna

har rätt och även skyldighet att göra, då subventionsbehovet principiellt

i full utsträckning skall täckas med allmänna medel. Departementschefen

biträder utredningsmännens förslag på denna punkt. Även i fråga

om detaljerna i normalstaten ansluter departementschefen sig till vad utredningsmännen

förordat. Han anför härutinnan huvudsakligen följande.

Vid remissbehandlingen har olika meningar framkommit rörande löneställningen

för överläkar-, rektors- och barnpsykologbefattningarna. Med

hänsyn till stadens principiella ställningstagande till utredningen anser jag

mig icke böra motsätta mig utredningsmännens förslag i dessa hänseenden.

Bidragsunderlagen för nämnda befattningar bör alltså beräknas motsvara

för överläkaren lön enligt 34 lönegraden jämte arvode å 4 000 kronor, för

rektorn lön enligt 32 lönegraden jämte arvode å 2 000 kronor samt för barnpsykologen

lön enligt 22 lönegraden. Mot övriga föreslagna löneställningar

har från remissmyndigheternas sida ingen erinran framställts. För egen del

anser jag mig kunna biträda utredningsmännens förslag även på dessa

punkter. Befattningshavare, beträffande vilken bidragsunderlaget sålunda

bör beräknas motsvara viss lönegrad, synes böra åtnjuta löneklassuppflyttning

enligt samma bestämmelser som gäller jämlikt statens allmänna avlöningsreglemente.

Med den principiella utgångspunkt, som jag inledningsvis angivit för mina

överväganden, är jag i likhet med utredningsmännen icke nu beredd att

förorda bifall till stiftelsens förslag om inrättande av ytterligare en befattning

som socialkurator och ombildning av deltidsbefattningen som läkare

till en heltidsbefattning. Jämväl i övrigt anser jag mig kunna ansluta mig

till utredningsmännens uppläggning av avlöningsstaten, varav följer bland

annat att jag avstyrker bifall också till stiftelsens yrkande om anvisande av

medel till sekreterararvode. Men hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit

rörande löneställningen för de befattningshavare, som är anslutna till

statens pensionsanstalt, samt med korrigering av en i utredningsmännens

förslag gjord felräkning, bör utgiftsposten till pensionsavgifter minskas med

1 403 kronor till 6 668 kronor.

Jag beräknar sålunda avlöningsstaten för innevarande budgetår till

(181 253—1 403=) 179 850 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till

179 900 kronor. Den för vissa befattningshavare föreslagna löneförhöjningen

bör alltså gälla från och med budgetåret 1953/54.

Mot den av utredningsmännen föreslagna omkostnadsstaten för innevarande

budgetår har jag ingen erinran. Den av stiftelsen föreslagna uppräkningen

för oförutsedda utgifter kan jag icke tillstyrka. Omkostnadsstaten

för budgetåret 1953/54 torde i enlighet härmed böra beräknas till 41 200

kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

Inkomsterna av patient- och elevavgifter synes böra uppskattas till de av

utredningsmännen angivna beloppen.

Enligt mina nu gjorda beräkningar bör bidragsunderlaget för innevarande

budgetår fastställas på sätt framgår av följande

Normalstat för 1953/51f.

Utgifter: avlöningsstaten ......................... 179 900

omkostnadsstaten ....................... 41200

Summa 221 100

Inkomster: patientavgifter .......................... 18 500

elevavgifter ............................. 8 000

subvention ..................... 194 600

Summa 221 100

Utredningsmännens förslag beträffande grunderna för b i d r a g s fördelningen

mellan staten och staden, för statens del innebärande att

staten skall betala vad som belöper på seminariet, framstår enligt departementschefen

som mest naturligt och det ligger väl i linje med vad som —

mer eller mindre uttryckligt — legat till grund för den hittillsvarande statsbidragsgivningen,

särskilt under senare år. Icke heller den av utredningsmännen

redovisade specifikationen av den på seminariet belöpande andelen

av kostnaderna föranleder någon erinran från departementschefens

sida.

Departementschefen ansluter sig också i princip till utredningsmännens

förslag om en enklare regel för beräkning av statens och stadens andelar i

det årliga totalbidraget. Dock bör, framhåller departementschefen, icke

därmed den föreslagna procentsatsen — 45 procent för staten — få anses

vara slutligt fixerad. I den mån mera markanta förändringar i normalstaten

skulle medges, torde procentsatsens storlek böra omprövas.

Med utgångspunkt i förut förordad normalstat och med tillämpning av

de av utredningsmännen föreslagna reglerna för bidragsfördelningen beräknar

departementschefen statsbidraget för nästa budgetår till

45 X 221 100

, 100

8 000= 91 495 kronor eller

avrundat tal 91 500 kronor.

Såsom förut anmärkts, äger Ericastiftelsen av innevarande budgetårs anslag

å 110 000 kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953 taga i

anspråk högst 93 500 kronor. Departementschefen anser sig icke rimligen

nu böra förorda någon ändring av detta belopp, även om det med hänsyn

till den nyss angivna beräkningen egentligen bort minskas till 91 500 kronor.

Av innevarande budgetårs anslag återstår då (110 000 — 93 500 =)

16 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att staten påtager sig 17 800 kronor av

stiftelsens förutnämnda låneskuld till Stockholms stad.

Det belopp å 16 500 kronor, som kvarstår odisponerat å innevarande

budgetårs anslag, synes lämpligen böra användas som en delbetalning för

ifrågavarande ändamål. För budgetåret 1954/55 erfordras sålunda för slut
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr S.

betalning av statens andel i lånet en engångsanvisning av (17 800 —

— 10 500 =) 1 300 kronor.

Beträffande stiftelsens anslagsäskanden för nästa budgetår

hänvisar departementschefen, i vad gäller de yrkanden som innebär

en upprepning av de redan i stiftelsens remissyttrande framställda

önskemålen, till sitt tidigare ställningstagande. Departementschefen beräknar

för nästa budgetår en höjning av avlöningsstaten med 5 600 kronor,

avseende kostnader för löneklassuppflyttningar samt andra årets kurs i

personlighetstestning, och av omkostnadsstaten med 4 000 kronor, avseende

förstärkning av utgiftsposterna för reparation, värme och städning.

Med utgångspunkt i oförändrade inkomster av patient- och elevavgifter

beräknar departementschefen normalstatens bruttokostnader för nästa

budgetår under avlöningsstaten till (179 900 -f 5 600 =) 185 500

kronor och under omkostnadsstaten till (41 200 + 4 000 =) 45 200 kronor

eller sammanlagt till 230 700 kronor. Statens bidrag till driftkostnaderna

under nästa budgetår bör således utgå med (-- — 8 000 —)

95 815 kronor eller i avrundat tal 95 800 kronor. Stockholms stads bidrag

för samma budgetår blir (-—-- 18 500=) 108 385 kronor eller

i avrundat tal 108 400 kronor. Den sammanlagda subventionen för nästa

budgetår kan alltså beräknas till (95 800 -j- 108 400 =) 204 200 kronor, vilket

belopp jämte beräknade inkomster av patient- och elevavgifter, (18 500

+ 8 000 =) 26 500 kronor, motsvarar normalstatens bruttokostnader,

230 700 kronor.

I riksstatsanslaget för budgetåret 1954/55 bör, förutom nyssnämnda

driftbidrag å 95 800 kronor, inräknas den förut angivna engångsanvisningen

å 1 300 kronor till slutbetalning av statens andel i låneskulden. Anslaget torde

således för nästa budgetår böra uppföras med 97 100 kronor. Detta innebär

en anslagsminskning med 12 900 kronor.

Vad slutligen gäller anslagets beteckning anför departementschefen

följande.

Med hänsyn till de i det föregående anslagna nya grunderna för bidragsgivningen

till stiftelsen synes anslaget böra erhålla förslagsanslags karaktär.

Anslaget torde dock ej få överskridas annat än med Kungl. Maj:ts medgivande.

Dylikt medgivande lärer icke böra lämnas annat än då stiftelsen

på grund av särskilda, icke förutsedda omständigheter ofrånkomligen måste

vidkännas utgifter utöver den beräknade normalstaten, exempelvis för

täckande av merutgifter till arvode åt vikarie, vars anställande prövas

oundgängligen erforderligt under befattningshavares sjukdom, eller för

täckande av underskott å de beräknade inkomsterna av elevavgifter. Jag

utgår från att liknande möjligheter kan ordnas beträffande Stockholms

stads bidrag, liksom jag också anser mig böra förutsätta att. därest så är

möjligt, stadens bidrag i fortsättningen beräknas för budgetår i stället för

kalenderår.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

Motionerna 1:27 och 1:40.

Det i motionerna framställda yrkandet hänför sig till vissa punkter i

den av departementschefen föreslagna normalstaten. Motionärerna förordar,

i anslutning till Ericastiftelsens i det föregående angivna yrkanden, inrättande

av ytterligare en socialkurators befattning; enligt

motionärernas mening är det uppenbart, att verksamheten blir lidande om

detta önskemål tillbakavisas. Vidare föreslås, att överläkarbefattningen

placeras i lönegrad 37, varvid förutsättes att innehavaren icke

tillerkännes praktikrätt. Därjämte förordas, att rektorsbefattningen

placeras i lönegrad 33 med ett arvode av sammanlagt 3 750

kronor, att till sekreterararvode anvisas 1 200 kronor samt att för

oförutsedda utgifter beräknas ett belopp av 2 000 kronor. Den

av dessa förslag föranledda utgiftsökningen beräknas i motionerna till i

runt tal 19 100 kronor, varav 8 600 kronor skulle utgöra statens andel.

Utskottet.

Ericastiftelsen har under en följd av år åtnjutit bidrag av staten och

Stockholms stad, utan att dock några fasta normer för bidragets utmätande

varit fastställda. Stiftelsens ekonomiska ställning har trots ökade bidrag

efter hand försämrats. Med hänsyn till det allmänt omvittnade stora

värdet av verksamheten vid stiftelsen vill utskottet uttala sin tillfredsställelse

över Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, enligt vilket staten

och Stockholms stad tills vidare skola åtaga sig det ekonomiska ansvaret

för stiftelsens fortsatta verksamhet. Utskottet tillstyrker, att en dylik anordning

lägges som grund för bestämmandet av storleken av det allmännas

bidrag till stiftelsen. Utskottet vill dock framhålla, att detta ökade åtagande

från det allmännas sida bör — såsom departementschefen också angivit

— icke gälla för all framtid utan bör vara beroende av en fortlöpande

prövning av verksamhetens värde från de olika synpunkter, som efter

hand kunna anläggas av de bidragsgivande parterna.

Utskottet biträder förslaget om att bidragsunderlaget skall bestämmas

på grundval av en för varje budgetår fastställd normalstat. I motionerna

I: 27 och II: 40 ha framställts yrkanden om avvikelser på vissa punkter

från den av departementschefen tillstyrkta normalstaten för nästa budgetår.

Utskottet anser sig icke böra frångå de i Kungl. Maj:ts förslag förordade

lönegradsplaceringar för överläkaren och rektorn, som i detta hänseende

avses skola utgöra underlag för bestämmande av bidraget. Även

om vissa skäl kunna anföras för inrättande vid stiftelsen av ytterligare en

socialkuratorsbefattning inom ramen för verksamhetens hittillsvarande omfattning,

har utskottet i nuvarande läge icke heller på denna punkt funnit

sig böra tillstyrka bifall till motionerna. Jämväl i fråga om övriga detaljer

i normalstaten ansluter utskottet sig till vad departementschefen förordat.

9 — Jiihang till riksdagens protokoll 1954. 6 sand. Nr 8.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet avstyrker således bifall till motionerna I: 27 och II: 40 även i

vad de avse förhöjning av rebtorsarvodet samt upptagande i normalstaten

av anslagsmedel till sekreterararvode och oförutsedda utgifter.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande regler för bidragsfördelningen

mellan staten och Stockholms stad, reglering av stiftelsens

låneskuld till staden samt avvägningen av det förslagsanslag, som bör

anvisas för nästa budgetår, har icke givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande. ,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade grunder

för bestämmande av statens bidrag till Ericastiftelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 27 och II: 40, till Bidrag till Ericastiftelsen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 97 100

kronor.

Folkskolinspektionen.

216:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 221, s. 364—365), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 821 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 419000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 484 000

Summa kronor 1 724 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 724 000 kronor.

217:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 222, s. 365—369), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 446 600

kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statmtskottets utlåtande nr 8.

131

Skolmåltider.

218:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 223, s. 370—374) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna

till gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider,

dels ock till Bidrag till anordnande av skolmåtider för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Senander och Holmberg väckt

motion (II: 68), vari hemställts att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av statsbidragsreglerna för skolmåltider, att statsbidraget fastställes till

lägst 50 procent av bidragsunderlaget,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Aman m. fl. (I: 92) och den andra inom andra kammaren av fröken

Höjer m. fl. (II: 128), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta hemställa

till Kungl. Maj:t att med lärarorganisationerna förhandla om lärarnas

frivilliga medverkan beträffande tillsyn vid skolmåltiderna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh (I: 93) samt den andra inom andra kammaren av herr

Hastad och fröken Karlsson (II: 110), i vilka hemställts att riksdagen med

anledning av departementschefens uttalande rörande lärarpersonalens tillsyn

vid skolmåltiderna måtte förklara, att frågan om tillsyn under skolornas

frukostraster bör göras till föremål för förhandling mellan berörda

parter,

dels ock en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 370),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att, innan ställningstagande

sker till frågan om utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten, ärendet återgår

till Kungl. Maj:t för att berörda tjänstemannaorganisationer skall

kunna beredas tillfälle till förhandlingar och eventuella möjligheter skall

kunna prövas att lösa problemet på frivillighetens väg.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 68, I: 92, I: 93 och II: 370.

Bestämmelser angående detta statsbidrag är meddelade i kungörelsen

1946:553 (ändr. 1950:393, 1951:518 och 1952:595). Kungörelsen avser

folk- och fortsättningsskolor, seminariernas övningsskolor, allmänna och

kommunala läroverk, tekniska läroverk, vissa andra läroanstalter för yrkesutbildning,

vissa enskilda läroanstalter m. fl.

Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen

utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed skoldistriktets

(kommunens) skatteunderlag för redovisningsåret understiger 50 skat
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

tekronor per invånare (där synnerliga skäl föreligger, må Kungl. Maj:t fastställa

högre procentsats). Bidragsunderlaget utgör 70 öre för varje

utspisad måltid; vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar utgör

dock bidragsunderlaget 90 öre per måltid. Kungl. Maj:t må, då synnerliga

skäl därtill är, fastställa högre bidragsunderlag. För måltid utspisad till

lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt (annan kommun), utgår statsbidraget

med belopp motsvarande skoldistriktets (kommunens) kostnad för måltiden,

dock med högst 85 öre.

Enligt gällande övergångsbestämmelser (1950: 393) må intill utgången av

budgetåret 1955/56 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t i särskilt

fall kan medgiva, skoldistrikt åtnjuta statsbidrag för måltid av viss enklare

typ, nämligen för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Bidragsunderlaget

liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge utgör därvid för a) 35 öre

och för b) 20 öre. Enligt övergångsbestämmelserna äger skoldistrikt vidare

under samma tid begränsa skolmåltiderna till vissa kategorier av elever.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär i

anslagshänseende oförändrad medelsanvisning.

Beträffande övergångsbestämmelserna till skolmåltidskungörelsen har

departementschef en i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen förordat,

att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att redan nu besluta

om förlängning av bestämmelsernas giltighet intill utgången av budgetåret

1959/60.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget vidare upptagit frågan

om lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltiderna samt därvid anfört följande.

Det har i denna fråga förekommit delade meningar om lärarnas skyldighet

att utöva dylik tillsyn och, i anslutning därtill, om möjligheterna för skoldistrikten

och kommunerna att ersätta lärarna härför. Jag får i detta hänseende

först erinra om att 1946 års riksdag i sin skrivelse, nr 528, till Kungl.

Maj:t i anledning av propositionen nr 333 angående allmän lönereglering för

befattningshavare i statens tjänst in. fl. förklarade sig ha i samband med

ställningstagandet till frågan om den nya lönenivån övervägt vissa spörsmål

om de prestationer, för vilka lönerna skulle anses utgöra vederlag. Det

hade därvid närmast varit fråga om socialpedagogiska åtgärder, som skulle

komma att åvila exempelvis lärarpersonal i samband med bambespisning.

Riksdagen förklarade sig i denna fråga förutsätta, att dylika arbetsuppgifter

icke skulle förenas med särskild gottgörelse eller särskilt lönetillägg. Genom

detta riksdagens uttalande har fastslagits, att tillsyn vid skolmåltider

utgör ett tjänsteåliggande för vederbörande lärare. Jag ifrågasätter ingen

ändring i detta förhållande, som jämväl synes ha täckning i gällande skolstadgor.

Skulle något förtydligande av dessa prövas erforderligt på denna

punkt, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga dylik författningsändring.

Vad därefter gäller spörsmålet om särskild gottgörelse åt läraren

för ifrågavarande tillsyn, torde det nyss refererade uttalandet av 1946 års

riksdag innebära, att i princip någon dylik ersättning ej får utges. Denna

princip har också kommit till uttryck genom ändringskungörelsen 1951: 518,

enligt vilken i skolmåltidskungörelsens 2 § 6 mom. såsom villkor för statsbidrag

uppställes, att skoldistriktet eller primärkommunen icke utger ersättning

till lärare, som utövar tillsyn vid skolmåltid. Emellertid har det ansetts

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

133

skäligt, att i de fall, där tillsynen är mycket omfattande, viss särskild gottgörelse

må utgå. I nyssnämnda moment av skolmåltidskungörelsen har därför

såsom ett undantag medgivits, att ersättning likväl må utgå, då läraren

utövar mera omfattande tillsyn än flertalet lärare vid skolan och antalet lärjungar,

över vilka han utövar tillsyn, uppgår till i genomsnitt minst 100 per

dag. Den särskilda ersättningen — som icke inräknas i de statsbidragsberättigade

kostnaderna för skolmåltidsverksamheten — må utgå per dag med

högst två kronor, om antalet lärjungar, över vilka tillsynen utövas, i genomsnitt

ej överstiger 200, och i annat fall med högst tre kronor. Jag anser mig

icke heller böra ifrågasätta någon ändring i princip av denna undantagsbestämmelse

om rätt för skoldistrikten och primärkommunerna att under

vissa av Kungl. Maj:t angivna förutsättningar utge särskild ersättningför

tillsynen vid skolmåltiderna. Ersättningsbeloppen, som fastställts av

Kungl. Maj:t år 1951, synes dock böra få undergå en viss uppräkning. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta härom.

Jag har ansett mig böra göra dessa uttalanden om tjänstgöringsskyldighet

och särskild ersättning i avseende å tillsynen vid skolmåltiderna, för att

tillfälle därigenom skall lämnas riksdagen att, om riksdagen skulle finna så

påkallat, utlåta sig beträffande de nu tillämpade grunderna i dessa hänseenden.

Till stöd för det i motionen II: 68 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Det skall inte bestridas att en riktig tanke ursprungligen legat till grund

för åtgärden att binda statsbidraget till skatteunderlaget. Utan tvivel har

detta betytt åtskilligt för de fattigare kommunerna. Men icke förty visar

vissa exempel, att systemet icke är rättvist. Skatteunderlaget har som bekant

stigit mest som en följd av penningvärdeförsämringen och icke främst

som en följd av stigande realinkomster. Penningvärdeförsämringen tar sig

automatiskt uttryck i en stegring av skatteunderlaget. Det stegrade skatteunderlaget

är därför icke en mätare på ett verkligt förbättrat ekonomiskt

läge, som skulle kunna motivera en minskning av statsbidraget. En ökning

av skatteunderlaget på grund av penningvärdeförsämring elimineras av en

motsvarande ökning av kommunernas utgifter. Det bör därför fastställas

en minimigräns, som ger möjlighet åt kommuner med ett högre skatteunderlag

att få ett rimligt statsbidrag för skolmåltider.

I motionerna I: 02 och II: 128 har anförts bland annat följande.

Beslutet vid 1946 års höstriksdag har varit föremål för starkt delade

meningar mellan statsmakterna och lärarorganisationerna, där de senare

efter företagna undersökningar hävdat den meningen, att riksdagens beslut

icke kunde anses innebära den omstridda tjänstgöringsskyldigheten.

Ett åläggande för lärama att övervaka skol barns bespisningen innebär,

att desamma berövas rätten till eu fri disposition av sin egen måltidsrast.

Att svårigheter i vissa fall uppstår för skolorna att ordna denna övervakning

utan lärarnas medverkan kan icke bestridas, men överenskommelse

om en tjänstgöring av detta slag bör kunna träffas på frivillighetens väg,

helst som lärarkårerna alltid visat stor ambition när det gällt olika anordningar

i samband med skolverksamheten. Det beklagliga är, att något tillfälle

till en central och fri förhandling i denna fråga aldrig givits av stats
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

maktema. 1946 års beslut fattades sålunda utan att frågan varit föremål

för någon överläggning i de av TCO och lärarförbunden förda förhandlingarna

med 1945 års statliga lönekommitté, vilken till övervägande delen bestod

av riksdagsledamöter. När frågan nu ånyo aktualiserats, är det beklagligt,

att ecklesiastikdepartementet av formella skäl icke heller nu ansett

sig kunna förhandla i principfrågan beroende på att departementet ansett

sig bundet av 1946 års riksdagsbeslut.

Det är sannolikt, att en central förhandling i här berörda avseende skulle

förhindrat den principstrid, som har uppkommit, i vilken strid lärarorganisationerna

på goda grunder hävdat den meningen, att en inskränkning i

rätten att fritt disponera måltidsrasten icke rimligen bör ske genom ett ensidigt

åläggande utan måste förutsätta lärarnas frivilliga medgivande.

Till stöd för det i motionerna 1:93 och 11:110 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Ett godtagande av den argumentation, som departementschefen driver,

skulle utan tvivel åstadkomma irritation och dessutom skapa betydande

tillämpningssvårigheter. Det skulle i åtskilliga fall vara dålig arbetsekonomi

att ålägga en lärare denna skyldighet, vilken stundom kan menligt

inverka på hans arbete. Den lämpligaste utvägen ur det dilemma, som nu

kan befaras uppkomma, torde vara att betrakta frågan som ett löneproblem,

som icke löses ensidigt av riksdagen utan som i numera vanlig ordning

föregås av förhandlingar. För en sådan anordning talar även den omständigheten,

att i distrikt där barn måste äta i skift har i samband med

skolmåltidsverksamheten uppkommit ett vidgat tillsyningsproblem, som

sålunda avser tillsynen ej blott under själva måltiden utan under hela

frukostrasten. I detta sammanhang hänvisas till den utredning om den

dagliga skoltidens förläggning, som av särskilda sakkunniga utarbetats

inom skolöverstyrelsen.

I motionen II: 370 har uttalats bland annat följande.

Ecklesiastikministern tar i år upp frågan om lärarnas tillsynsskyldighet

och förklarar, att sådan fastslagits redan år 1946. Då varken uttalandet

1946 eller departementschefens förklaring i år föregåtts av några förhandlingar

med berörda lärargrupper, anser jag frågans behandling stridande

mot en numera fast praxis, att anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor

samt tillämpningen av sådana villkor icke skall avgöras utan föregående

förhandlingar.

Utskottet. Med anledning av motionen II: 68 — vilken har avseende

jämväl å det under nästföljande punkt behandlade anslaget till Bidrag till

anskaffande av inventarier för skolmåltider — får utskottet erinra om att

grunderna för statsbidraget till skolmåltider för närvarande äro föremål för

omprövning av särskilda sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på

skolväsendets område. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall

till det i motionen II: 68 framställda yrkandet, såvitt avser förevarande

anslag. ’

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för nästa budgetår uppföres med 34 000 000 kronor.

Förslaget om förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelser
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

na till skolmåltidskungörelsen intill utgången av budgetåret 1959/60 föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Beträffande lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltiderna har departementschefen

uttalat sig rörande två spörsmål, nämligen dels fragan om

skyldighet för lärare att utöva dylik tillsyn och dels frågan om särskild

gottgörelse för tillsynen. Enligt 1946 års riksdags ovannämnda, av departementschefen

omförmälda beslut angående allmän lönereglering för befattningshavare

i statens tjänst m. fl. förklarade sig riksdagen ha i samband

med ställningstagandet till frågan om den nya lönenivån övervägt vissa

spörsmål om de prestationer, för vilka lönerna skulle utgöra vederlag. Det

hade därvid närmast varit fråga om socialpedagogiska åtgärder, som skulle

komma att åvila exempelvis lärarpersonalen i samband med barnbespisning.

Riksdagen förklarade sig i denna fråga förutsätta, att dylika arbetsuppgifter

icke skulle förenas med särskild gottgörelse eller särskilt lönetillägg.

Såsom departementschefen framhållit ha delade meningar förekommit beträffande

lärarpersonalens åligganden i ovannämnda avseende. Detta torde

ha sin förklaring i den allmänna avfattning, som ifrågavarande riksdagsbeslut

erhöll. Enligt utskottets mening torde emellertid någon tvekan om innebörden

av riksdagens beslut icke förefinnas; riksdagens uttalande avsåg

uppenbarligen att fastslå, att tillsyn vid skolmåltider utgör ett tjänsteåliggande

för vederbörande lärare.

Utskottet anser sig icke böra ifrågasätta någon ändring av den principiella

ståndpunkt riksdagen sålunda i denna fråga tidigare intagit.

Av det anförda följer, att utskottet icke är berett att biträda motionerna

I: 92 och II: 128, I: 93 och II: 110 samt II: 370, såvitt de åsyfta förhandlingar

om lärarpersonalens utövande av tillsyn vid skolmåltider efter frivilligt

åtagande.

Vidkommande spörsmålet om särskild gottgörelse för ifrågavarande tillsyn

får utskottet erinra om att enligt gällande anvisningar till skolmåltidskungörelsen

varje lärare, som utövar tillsyn vid skolmåltid, äger att

avgiftsfritt deltaga i densamma. Vad beträffar frågan om kontant ersättning

för tillsynen anser utskottet i likhet med departementschefen det berörda

beslutet av 1946 års riksdag innebära, att i princip någon dylik

ersättning icke skall utgå. Emellertid har det, såsom departementschefen

framhållit, ansetts skäligt att i de fall, där tillsynen är mycket omfattande,

viss särskild ersättning må utgivas; bestämmelse härom har utfärdats

genom kungörelsen 1951: 518. Utskottet anser att denna rätt för skoldistrikten

och primärkommunerna att under vissa förutsättningar utge särskild

ersättning för tillsynen alltjämt bör gälla. Dock anser utskottet sig

böra framhålla, att jämväl andra omständigheter än elevantalet synas böra

beaktas vid bedömande av huruvida tillsynen skall anses så betungande,

att kontant ersättning skall kunna utgå. Utskottet förutsätter vidare,

att frågan om den av departementschefen förutskickade omregleringen av

ersättningens storlek blir föremål för förhandlingar med vederbörande lä
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Statsutskottets utlåtande nr 8.

i arorganisationer, innan nya grunder för ersättningens storlek fastställas

av Kungl. Maj:t.

Av vad i ärendet förekommit framgår beträffande innebörden av ifrågavarande

tillsynsskyldighet, att på vissa håll uppstått svårigheter i fråga om

den närmare fördelningen av tillsynen mellan lärarna vid samma skola och

att vissa problem uppkommit huru tillsynen i övrigt lämpligen bör organiseras.

Med hänsyn härtill och då skolmåltidsverksamheten under senare år

undergått en mycket betydande utveckling, synes det utskottet motiverat,

att en översyn verkställes beträffande tillsynsskyldighetens närmare utformning

och huru denna skyldighet lämpligen bör uttagas med beaktande

av bland annat lärarnas behöriga intresse av viss avkoppling under skoldagens

arbete. Sedan resultatet av denna översyn föreligger och i anslutning

därtill erforderliga förhandlingar med lärarorganisationerna ägt rum,

synas de berörda frågorna jämte de förslag i ämnet, vartill Kungl. Maj:t

kan finna anledning, böra i lämpligt sammanhang underställas riksdagens

prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning

av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till

gällande kungörelse om statsbidrag till anordnande av skolmåltider;
b)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 68, såvitt här är i fråga, till Bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;

c) i anledning av departementschefens uttalande rörande

lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltider ävensom motionerna

1:92 och 11:128, 1:93 och 11:110 samt 11:370 i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört ävensom anhålla om översyn i av utskottet

angivna hänseenden;

II. att motionerna 1:92 och 11:128, 1:93 och 11:110

samt II: 370, i den mån de ej blivit tillgodosedda genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

219:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 374 och 375) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000

kronor, innebärande en anslagsminskning med 350 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast

föregående punkt angivna motionen II: 68, vari hemställts, att riks
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dagen måtte besluta sådan ändring av statsbidragsreglerna för skolmåltider,

att statsbidraget fastställes till lägst 50 procent av bidragsunderlaget.

Enligt kungörelsen 1946:553 utgår ifrågavarande statsbidrag såsom eneångsbidrag

med viss procent av ett bidragsunderlag, beraknat med hänsyn

till antalet i skolmåltiderna deltagande lärjungar enligt fastställd

skala; uppkommer viss ökning av antalet deltagare, må utga tillaggsbidrag,

beräknat efter samma grunder. Nämnda procent beräknas pa samma satt

som procentsatsen för det under nästföregående punkt avsedda statsbidraget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till vad

utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande motionen II. 68,

hemställa, . , „ r . ... .

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Ma]:ts förslag

och med avslag å motionen II: 68, såvitt här är i fråga,

till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

1 250 000 kronor.

220:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 375 och 376), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal

för skolmåltider för budgetaret 19o4/55 an\isa ett reservationsanslag

av 109 500 kronor.

Folkskoleväsendet.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 376 -384),

vilket innebär en av statsbidragssystemets tekniska utformning betingad

anslagsminskning med 19 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 412 700 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. Kungl. Maj:t har

(punkt 227, s. 384 och 385) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andia

kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl. väckt motion (II: 135), vari

hemställts att riksdagen måtte dels besluta att försökskostnadsbidrag ma

utgå efter antalet elever på vederbörande försöksskolors högstadium vid

läsårets början till distrikt i stad och köping med 15 kronor per elev och

läsår och till annat distrikt med 22 kronor per elev och läsår, dock att till

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

försöksdistrikt med särskilt omfattande glesbebyggelse, högt skattetryck

eller andra speciella svårigheter må, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall, utgå försökskostnadsbidrag med upp till 22 kronor i stad eller

köping och upp till 33 kronor i landsbygdsdistrikt per elev och år, dels ock

besluta att till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Under förevarande rubrik har för budgetåret 1953/54 såsom ett av leden

i statens särskilda bidrag till försöksverksamheten med nioårig enhetsskola

“™a&ett förslagsanslag av 156 000 kronor (prop. 126, SU 139, Rskr.

-i j-1 orsökskostnadsbidraget avses skola utgöra kompensation till försoksdistrikten

för på högstadiet ökade kostnader främst i fråga om lärobocker,

förbruknings- och undervisningsmateriel, skolskjutsar och inackordering.

Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 med stöd av riksdagens

beslut utfärdade särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola skall försökskostnadsbidraget — som utanordnas

för löpande budgetar beräknas efter antalet elever på vederbörande försöksskolas

högstadium vid läsårets början och utgå till distrikt i stad eller

kopmg med 15 kronor per elev och läsår och till annat distrikt med 22 kronor

per elev och läsår, dock att försöksdistrikt i stad eller köping med särskilt

omfattande glesbebyggelse må, efter medgivande av Kungl. Maj:t i

varje särskilt fall, åtnjuta försökskostnadsbidrag med det högre av nämnda

belopp. Försökskostnadsbidraget har jämväl utgått retroaktivt för budgetaren

1951/o2 och 1952/53. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget

av 156 000 kronor har 61 000 kronor beräknats till retroaktivbidragen

medan det till försökskostnadsbidrag för budgetåret 1953/54 erforderliga

beloppet uppskattats till 95 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser en anslagsminskning med 16 000 kronor. I

förhållande till det för försökskostnadsbidrag under innevarande budgetår

avsedda beloppet, 95 000 kronor, innebär förslaget dock en av det ökade

antalet elever på högstadiet betingad utgiftsstegring å 45 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:135 framställda yrkandet har anförts

huvudsakligen följande.

Bestämmelsen om olika belopp för försökskostnadsbidraget till stadsoch

landsbygdsdistrikt torde väl i första hand få ses som ett uttryck för

att avståndskostnaderna bedömts vara av en dominerande betydelse i

detta sammanhang. Det måste emellertid ifrågasättas, om icke — därest

stader och köpingar med glesare bebyggelse än vad genomsnittligt är skall

kunna erhalla ett förhöjt statsbidrag — i konsekvens härmed även landsbygdsdistrikt

med utpräglad glesbebyggelse borde bli kompenserade för

avstandskostnadernas inverkan på försöksverksamheten.

Uppenbart synes därjämte vara, att även om förekomsten av glesbebyggelse

kraftigt inverkar på försökskostnadernas omfattning, det dock kan

förekomma andra faktorer, som på ett betydande sätt inverkar i detta sammanhang.

Så t. ex. torde det vara obestridligt, att försökskostnaderna per

elev räknat maste bli förhållandevis större i ett i fråga om innevånarantalet

litet skoldistrikt än vad fallet blir i ett större sådant. I en kommun

med svagt skatteunderlag och högt skattetryck måste därjämte gäldandet

av rena forsokskostnader via kommunal utdebitering bli ytterligt kännbart.

Det framstår därför som angeläget, att dessa och liknande omstän
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Statsutskottets utlåtande nr 8.

digheter kan beaktas vid fastställandet av försökskostnadsbidragets storlek
Ehuru

endast en kort tid förflutit sedan 1953 års beslut om försokskostnadsbidrag

trätt i kraft, har det otvivelaktigt visat sig, att vissa forsoksdistrikt

erhåller otillräckliga statsbidrag i detta hanseende. Detta aven

med utgångspunkt från den begränsning av bidraget till att endast omfatta

skoldistriktens rena försökskostnader, som var vägledande för riksdagens

beslut i frågan, en princip som i detta sammanhang skall torbigas

utan att för den skull accepteras.

Det vill synas för utformningen av den nya skolan vara angelaget, att

försöksverksamhet kan bedrivas även inom sådana skoldistrikt, dar avstånd,

svagt skatteunderlag och andra omständigheter erbjuder svårigheter

för den nya skolans genomförande. Endast genom en försöksverksamhet i

sådana distrikt kan det vara möjligt att ernå erfarenheter, som kan ge den

nva skolan en utformning, vilken kan göra den genomförbar i andra distrikt

med liknande betingelser. Det är ur dessa synpunkter ett riksintresse,

att den fortsatta försöksverksamheten i skoldistrikt med mera framträdande

svårigheter möjliggöres och så långt som möjligt underlättas

Vid 1953 års behandling av Kungl. Maj:ts förslag om forsokskostnadsbidrag

anförde statsutskottet, att några ytterligare bidragsformer utöver

försökskostnadsbidraget ej borde skapas för speciella statsbidrag till forsöksdistrikten.

Det måste då vara desto mera angelaget att erna en förstärkning

av beslutat försökskostnadsbidrag, så att detta sa langt möjligt

kan fylla avsett ändamål. Detta bleve väl även möjligt, om Kungl. Maj:t

bemyndigades att, då särskilda skäl därtill föranleder, bevilja högre forsökskostnadsbidrag

jämväl till landsbygdsdistrikt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet är väl medvetet om att, såsom i motionen II: 135 anförts, försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola för vissa skoldistrikt medför i

ekonomiskt hänseende betungande konsekvenser. Det torde emellertid

böra erinras om att vid urvalet av försöksdistrikt en av principerna vant

att pröva försöksverksamhet med enhetsskola även i sådana skoldistrikt,

där ett genomförande av enhetsskolan kunde antagas vara förenat med

svårigheter av skilda slag, bland annat på grund av distriktens geografiska

struktur och ekonomiska betingelser. Vid avvägningen av den kompensation

för merkostnader till följd av försöksverksamheten på enhetsskolans

högstadium, som beslutats av 1953 års riksdag, har hänsyn icke ansetts

böra tagas till dylika olika förutsättningar försöksdistrikten sinsemellan,

i annan mån än att försökskostnadsbidraget differentierats efter geografiska

grunder.

Utskottet får vidare framhålla, att nuvarande bestämmelser om särskilda

statsbidrag till försöksdistrikt med nioårig enhetsskola avsiktligt

givits provisorisk karaktär och sålunda fastställts att gälla blott intill utgången

av budgetåret 1954/55. Frågan om särskilda statsbidrag till försöksdistrikten

för tiden därefter torde alltså komma att inom en nära fram
-

tid omprövas. „

Utskottet är för egen del icke berett att för närvarande lororda någon

jämkning beträffande grunderna för försökskostnadsbidragets utformning

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utan anser, att det för försöksdistrikten gällande särskilda statsbidragssystemet,

vari försökskostnadsbidraget utgör ett led, bör i oförändrat skick

prövas under den av 1953 års riksdag beslutade tidsperioden. Utskottet

finner sig därför icke böra tillstyrka bifall till motionen II: 135. Utskottet

bär härvid förutsatt att vid den omprövning av hithörande statsbidragsfrågor,

som kommer att verkställas, behovet av att differentiera statsbidiagen

efter distriktens för försöksverksamhetens bedrivande varierande

förutsättningar i ekonomiska och andra hänseenden upptages till förnyat

övervägande med ledning av då vunna erfarenheter samt med beaktande

av övriga på förevarande spörsmål inverkande omständigheter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag a motionen II: 135, till Folkskolor in. in.:

Försökskostnadsbidrag för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 140 000 kronor.

223 :o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 385), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Studiehjälp åt

elever i för söksdistrikten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 386 och

387), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 1 475 000 kronor.

225 :o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

230, s. 387), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 231, s. 387 och 388), vilket innebär en anslagsminskning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Statsutskottets utlåtande nr 8.

227 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

232, s. 388), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 530 000

kronor.

228:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 233, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.''. Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 389 och 390), vilket innebär

anvisande av 120 000 kronor mindre än vad som för innevarande budgetår

anvisats till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid folkskolans skolhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 1 095 000 kronor.

230:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 235, s. 390—396)

föreslagit riksdagen att dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor, dels ock medgiva, att vid utgången

av budgetåret 1953/54 förefintlig reservation å det senast för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras intill utgången av

budgetåret 1954/55.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lars Anders
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sou och Grym (I: 64) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Larsson i Hedenäset och Jansson i Kalix (II: 92), i vilka hemställts att

riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana författningsändringar

eller, därest så är erforderligt, förslag till sådana till nästa års riksdag,

att i samband med föreslagen kommunalisering av arbetsstugorna i Norroch

Västerbottens län vederbörande kommuner ej åsamkas ökade driftkostnader.

Förevarande förslagsanslag är nu uppfört med 2 500 000 kronor och har

rubriken Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Ifrågavarande arbetsstugor äges av stiftelsen

Norrbottens läns arbetsstugor och stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.

Till stiftelserna utgår för inackordering i arbetsstugorna samma

statsbidrag som till kommunerna för inackordering i de kommunala

skolhemmen. Jämväl beträffande avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna gäller, att statsbidraget utgår enligt samma grunder

till stiftelserna som till kommunerna. De kostnader, som icke täckas av

statsbidrag, bestridas i fråga om skolhemmen såsom vanliga kommunala

utgifter och beträffande arbetsstugorna medelst enskilda gåvor, kollektmedel

och dylikt.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär med avseende å förenämnda

förslagsanslag en minskning av medelsanvisningen med 250 000 kronor i

enlighet med en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning av den normala

belastningen å anslaget. Vidare föreslås att de ovannämnda stiftelser tillhöriga

arbetsstugorna utom en skola övertagas av vederbörande kommu - ner och ombildas till kommunala skolhem. Såsom vederlag åt stiftelserna

för arbetsstuguanläggningarna har beräknats ett belopp av sammanlagt

818 600 kronor, varav kommunerna avses skola erlägga 283 430 kronor och

staten täcka återstoden, 535 170 kronor, i form av statsbidrag ur det senast

för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget till Folkskolor

m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning. Beträffande nu

angivna belopp föreligger en vid förhandlingar mellan representanter för

ecklesiastikdepartementet, stiftelserna samt kommunerna preliminärt och

under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffad överenskommelse.

Nyssnämnda reservationsanslag föreslås få disponeras jämväl under

budgetåret 1954/55; anslagsreservationen uppgick vid utgången av budgetåret

1952/53 till 1 532 318 kronor.

Beträffande skälen för att kommunerna föreslås skola övertaga arbetsstugorna

för användning som skolhem har departemen tschejen anfört

huvudsakligen följande.

Arbetsstugorna tillkom på enskilt initiativ i syfte att lindra nöd bland

glesbygdernas barn och bereda dessa bättre möjligheter till ordnad skolgång.

I detta avseende har arbetsstugustiftelserna under nittonhundra
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

talets första årtionden utfört en pionjärgärning av stor betydelse för skolväsendets

utveckling i de nordligaste länen. Numera är förhållandena väsentligt

förändrade; arbetsstugorna fyller nu i det obligatoriska skolväsendet

samma funktion som de kommunala skolhemmen. Det kan därför i

dagens läge svårligen anföras något skäl för att kostnaderna för vissa

skolbarns inackordering under den obligatoriska skolgången alltjämt skall

bestridas delvis genom enskild välgörenhet. Ansvaret för den skolorganisatoriska

och skolsociala anordning, som inackorderingen innebär, synes

böra helt ankomma på skoldistrikten samt kostnaderna härför fördelas

mellan stat och kommun utan tillskott genom gåvomedel och dylikt.

Till stöd för det i motionerna 1:6^ och II: 92 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Otvivelaktigt är att hälsa med tillfredsställelse att en kommunalisering

medför, att ej som hittills skolgången för de berörda glesbygdernas barn

skall framstå som beroende av enskilda gåvor, kollektmedel och dylikt.

Mot det föreliggande förslaget är ur denna synpunkt intet att invända.

Uppenbart är dock att denna omläggning kommer att medföra en betydande

ekonomisk belastning för vederbörande kommuner i deras egenskap

av tillträdande huvudmän. En kommunalisering av arbetsstugorna i Norrbottens

län innebär sålunda, vid oförändrade statsbidragsgrunder, att

ifrågavarande kommuner orsakas merutgifter å sammanlagt över 200 000

kronor. Då det här är fråga om kommuner med synnerligen svagt skatteunderlag

och ett exceptionellt högt skattetryck, icke minst för skolväsendets

behov, är de ekonomiska konsekvenser, som härigenom orsakas kommunerna

i fråga, ägnade att inge betänkligheter.

De bygder, som det här är fråga om, har som bekant ett högst betydande

födelseöverskott. Då en stor del av ungdomen, sedan den väl nått produktiv

ålder, flyttar söderut och i fortsättningen tjänar produktionen i

sydligare delar av landet, vill det jämväl ur dessa synpunkter synas skäligt,

att ej de kommuner, som det här är fråga om, orsakas betungande merkostnader

i samband med den föreslagna omorganisationen. Det synes oss

därför motiverat att ökat bidrag från statens sida utgår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande förslagsanslag

för nästa budgetår uppföres med 2 250 000 kronor.

Utskottet — som icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts hemställan

om disposition jämväl under nästa budgetår av förutnämnda reservationsanslag

— tillstyrker vidare, att här avsedda arbetsstugor övertagas av

vederbörande kommuner på de villkor, som av Kungl. Maj:t förordats. Det

för ändamålet erforderliga statsbidragsbeloppet torde i enlighet med föreliggande

förslag få bestridas ur förefintlig behållning å ifrågavarande

reservationsanslag.

I motionerna I: 64 och II: 92 har i anslutning till förslaget om kommunernas

övertagande av arbetsstugorna framställts yrkande i syfte, att de av

förslaget berörda kommunerna icke genom övertagandet skulle åsamkas

ökade driftkostnader. Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle för

ifrågavarande kommuner innebära, att de komme att bibehålla den ekonomiskt

förmånligare ställning beträffande inackorderingsverksamheten,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som de hittills intagit i förhållande till kommuner med kommunala skolhem.

En dylik anordning anser utskottet sig icke böra förorda. Utskottet

avstyrker därför bifall till det i motionerna I: 64 och II: 92 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem eller enskilda hem för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1953/54

förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48

anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras

intill utgången av budgetåret 1954/55;

II. att motionerna I: 64 och II: 92 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236,

s. 397), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

232:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 237, s. 397 och 398), vilket innebär en anslagshöjning med

360 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 9 200 000

kronor.

233 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 233, s. 398—400) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 59 300 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 6 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 83),

vari hemställts att för budgetåret 1954/55 under Folkskolor m. m.: Bidrag

till vissa byggnadsarbeten anvisas ett förslagsanslag av 99 miljoner kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av förevarande

anslag från 53 till 99 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått

från en byggnadstillståndsgivning under år 1954 motsvarande ett belopp

av 340 miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att det alltjämt föreligger ett synnerligen

stort nybyggnadsbehov inom folkskoleväsendet. I vilken utsträckning

detta behov kan tillgodoses, beror på kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.

Vid bedömningen av det föreliggande spörsmålet om

hur stor belastningen på detta anslag kan antagas bli under nästa budgetår

har departementschefen utgått från att folkskolebyggenas utrymme i tillståndsbudgeten

blir i stort sett oförändrat under 1954 i jämförelse med år

1953. Den föreslagna höjningen av anslaget med 6,3 miljoner kronor hänför

sig till de senaste årens höjningar av byggnadskvoten för folkskolebyggen

och till den tillämpade ordningen för statsbidragsutbetalningen.

Det i motionen II: 83 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens

ovan angivna förslag beträffande anslagsbeloppets storlek.

I motionen har anförts bland annat följande.

Folkskolebyggenas eftersläpning har medfört förhållanden, som på sina

håll måste betecknas som rent olidliga. Alltför stora klasser måste ofta

undervisas i trånga, länge sedan utdömda klassrum eller i tillfälligt förhyrda

lokaler, som avsetts för helt andra ändamål. När de ökade barnkullarna

skall rycka in i de förut otillräckliga lokalerna, inträder ett tillstånd,

som skolmyndigheterna och lärarna icke kan bemästra utan att undervisningen

lider allvarlig skada. I nya bostadsområden i Stockholm och andra

storstäder har man genomfört stympade skolbyggen, där framför allt gymnastiklokalerna

och ofta även lokaler för skolbespisningen ställts på framtiden.

Det har gått så långt, att man på allvar ifrågasatt om man i fortsättningen

skall kunna bedriva någon gymnastikundervisning i dessa områden.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att förevarande anslag

nu är uppfört med 53 miljoner kronor, att skolöverstyrelsen för nästa

budgetår begärt en höjning av anslaget till 99 miljoner kronor och därvid

räknat med en tillståndsgivning under år 1954 motsvarande ett belopp av

340 miljoner kronor, men att departementschefen utgått från att folkskolebyggenas

utrymme i tillståndsbudgeten blir i stort sett oförändrat under

år 1954 i jämförelse med år 1953; den nu föreslagna anslagshöjningen är

således närmast av automatisk natur.

Utskottet har vid behandlingen av detta anslag upprepade gånger starkt

understrukit angelägenheten av att byggnadskvoten för folkskolelokaler

väsentligt höjes. Någon mera påtaglig ökning av utrymmet för detta investeringsändamål

har emellertid icke kommit till stånd under do senaste

åren; kostnadsramen för statsbidragsberättigade folkskolebyggen var 137

miljoner kronor år 1952 och 142 miljoner kronor år 1953 samt beräknas för

10 — Bihang till riksdagens protokoll 19ö/f. G sand. Nr S.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr S.

innevarande år till i stort sett oförändrat belopp. Uppenbarligen motsvarar

detta icke på långt när den avsevärda stegringen av folkskoleväsendets

byggnadsbehov. Skolöverstyrelsen har sålunda utgått från en kvottilldelning

av mer än dubbelt så stor omfattning som den, varmed departementschefen

ansett sig böra räkna. Den nuvarande mycket kraftiga begränsningen

av skolbyggnadsverksamheten utgör ett synnerligen allvarligt, i

vissa fall oöverstigligt hinder för en normal utveckling och rationalisering

av folkskoleväsendet. Utskottet får därför ånyo med skärpa framhålla

vikten av att folkskoleväsendets nybyggnadsbehov tillgodoses i betydligt

större utsträckning än för närvarande är fallet. Därest redan under innevarande

år en större total investeringsverksamhet skulle bli möjlig eller en

regional eller lokal omfördelning inom den totala byggnadskvoten skulle

visa sig påkallad eller önskvärd, är det enligt utskottets mening i högsta

grad angeläget, att därvid tillvaratagas alla möjligheter till ökat utrymme

för investeringar i folkskolebyggnader.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

beträffande medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa

budgetår. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen II: 83 framställda

yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

a motionen II: 83, till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 59 300 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört rörande tillgodoseendet av folkskoleväsendets

byggnadsbehov.

234:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 400 och 401),

vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

235:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 401),

vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

236 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 401 och 402),

vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler in. in. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

237 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 402 och 403), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

238 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 403 och 404), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1954/55 må beviljas

byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare

med tillhopa högst 6 000 000 kronor;

b) till Folkskolor in. in.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

4 800 000 kronor.

239:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 404), vilket innebär

en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

240:o) Folkskolor rn. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 405), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

241 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr S.

(punkt 246, s. 405 och 406), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rn.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

242:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 247, s. 406—410), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 296 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 13 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 288 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 259 500

Summa kronor 858 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 858 000 kronor.

243:o) Nomadskolor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 248,

s. 410—412) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954

/55 anvisa ett förslagsanslag av 403 100 kronor, innebärande en anslagsökning

med 40 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Bergh väckt motion (I: 97), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1954/55 anvisa ett särskilt anslag

å 3 800 kronor till skolbiblioteksverksamheten vid nomadskolorna.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,

bland annat, att till skolbiblioteksverksamhet vid nomadskolorna anvisas

ett belopp å 6 800 kronor, varav 3 800 kronor såsom löpande anvisning,

beräknad efter 10 kronor per elev och år, samt 3 000 kronor såsom

ett engångsbelopp.

Departementschefen har funnit en förbättring av bokbeståndet vid

nomadskolorna i och för sig önskvärd men har förklarat sig likväl icke nu

beredd att förorda särskild medelsanvisning för detta ändamål.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

Det i motionen 1:97 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens

förslag, såvitt avser löpande medelsanvisning till skolbiblioteks

verksamhet vid nomadskolorna.

Utskottet. Till skolbiblioteksverksamhet vid bland andra folkskolorna

utgår bidrag av statsmedel. I betraktande härav framstår det såsom starkt

motiverat, att jämväl till nomadskolorna — för vilka staten är huvudman

— anvisas särskilda medel för skolbiblioteksverksamhet, varvid får beaktas

att s. k. ortsbidrag icke kan påräknas beträffande dessa skolor. I

motionen I: 97 har, i anslutning till skolöverstyrelsens anslagsäskande,

storleken av den fortlöpande medelsanvisningen för ändamålet beräknats

efter ett belopp av 10 kronor per elev och år. Utskottet är för sin del icke

berett att för närvarande förorda högre belopp per elev och år än 7 kronor.

Med denna begränsning biträder utskottet motionen I: 97. Det för nästa

budgetår erforderliga beloppet för ifrågavarande ändamål — vilket lämpligen

bör upptagas under förevarande anslag såsom en förslagsvis betecknad

anslagspost — torde enligt den av utskottet förordade beräkningsgrunden

böra beräknas till i runt tal 2 700 kronor.

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, bör anslaget för nästa budgetår uppföras med

(403 100 + 2 700 =) 405 800 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 97, till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 405 800

kronor.

244:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 412 och 413),

vilket innebär en anslagsminskning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 55 200 kronor.

245:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 413), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr S.

246 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s.

413 och 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

247:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 414), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildnmgskurser

för lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

248:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 253, s. 414 och 415), vilket innebär en anslagsminskning med

50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 550 000

kronor.

249:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 415 och 416), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

250:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 255, s.

416 och 417) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 380 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 630 000 kronor,

avseende bland annat statsbidrag till ytterligare två folkhögskolor under

nästa arbetsår.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget erinrat om att 1946

års skolkommission numera avgivit betänkande och förslag angående

»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953:24). Betänkandet

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

utkom av trycket i slutet av augusti 1953. Remissbehandlingen har

avslutats först i december 1953. Under åberopande härav har departementschefen

anfört, att proposition med anledning av detta i såväl pedagogiska

och organisatoriska som ekonomiska hänseenden vittomfattande förslag

icke torde kunna avlåtas till 1954 års riksdag.

Utskottet — som vill framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t

förelägger 1955 års riksdag förslag i anledning av skolkonmiissionens ovannämnda

betänkande — tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av

8 380 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 380 000

kronor.

251 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 418 och 419), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 26 500 kronor.

252:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 419), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

253:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever.

Kungl. Maj:t har (punkt 258, s. 419 och 420) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

3 145 000 kronor, innebärande en av beräknad ökning av antalet studiehjälpsberättigade

elever betingad anslagshöjning med 245 000 kronor.

T samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Weiland m. fl. (I: 174) och den andra inom andra kammaren av herr

Hammar m. fl. (11:188), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta,

att bestämmelser utfärdas, vilka ger eleverna i sommarkurserna vid folkhögskolorna

samma studiehjälp som eleverna i vinterkurserna,

dels och- två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

len av heirar Kskilsson och Strandler (I: 175) samt den andra inom andra

kammaren av herr Nilsson i Göingegården ,n. fl. (11:202), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna angående

studiehjälp till folkhögskolornas elever att statligt studiebidrag må

kunna utgå även till sommarkursernas elever.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 188 och II: 202.

Enligt den med stöd av riksdagens beslut (prop. 152: 220; SU 224; rskr

432) den o juni 1953 utfärdade kungörelsen (nr 531) angående statlig studiehjälp

åt elever vid folkhögskolor omfattar studiehjälpen dels studiebidrag

dels stipendium. Studiebidrag utgår utan behovsprövning och må

tilldelas elev för genomgång av kurs, som omfattar minst fyra månader.

Bidraget utgör för inackorderad elev i regel 30 kronor i månaden. Stipendium

må, oavsett kurstidens längd, efter behovsprövning utgå till obemedlad

och mindre bemedlad elev med högst 75 kronor i månaden.

I motionerna I: 174 och 11:188 har anförts huvudsakligen följande.

Genom riksdagens beslut år 1952 fastställdes grunder för studiebidrag

och stipendier för bland annat folkhögskolans elever. I motioner 1:480

och II: 656 framlades förslag till vissa ändringar, vilka föranledde statsutskottet

att under erinran om att vid vissa folkhögskolor förekommer mer

än två årskurser framhålla, att det bör få ankomma på den stipendieutdeJande

myndigheten att taga hänsyn till de olika folkhögskolekursernas inbördes

sammanhang och anpassa stipendiesystemet med beaktande härav.

Detta blev riksdagens beslut, och det tolkades av de flesta som en möjlighet

att bereda även elever vid folkhögskolans sommarkurser studiebidrag

och stipendier. I ett interpellationssvar i andra kammaren till herr Hammar

från statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet meddelades att

enligt kungörelsen angående statlig studiehjälp åt elever vid folkhögskolor

studiehjälp endast må tilldelas elev för genomgång av kurs, som omfattar

minst fyra manader. Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

meddelade också, att skolöverstyrelsen i samråd med studiehjälpsnämnden

bestämt, att elev, som genomgått folkhögskolans vinterkurs och samma

år i så gott som omedelbar anslutning till vinterkurs genomgår sommarkurs

skall anses genomgå en sammanhängande utbildning — till exempel

för att erhålla den av interpellanten omnämnda kompetensen för inträde

Aid sjuksköterskeskola — och därmed bli berättigad att även under sommarkursen

erhålla studiebidrag för inackordering. Stöd för sådan tillämpning

av studiehjälpsförfattningen har myndigheterna funnit i statsutskottets

uttalande om folkhögskolekursernas inbördes sammanhang. Interpellanten

framhöll gentemot detta, att det från de folkhögskolor i vårt land,

som har sommarkurser — således omkring två tredjedelar av Sveriges

folkhögskolor — framhållits att resonemanget om kursernas inbördes sammanhang

äger sin tillämpning icke bara i fråga om ordningsföljden vintersommar

utan också när följden blir sommar-vinter. I själva verket torde

såväl statsutskottet som riksdagen i sin helhet med sitt uttalande om inbördes

sammanhang ha åsyftat alla kurserna vid en folkhögskola. Mer eller

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

mindre står nämligen både sommar-, vinter- och fortsättningskurser i ett

visst organisatoriskt sammanhang med varandra.

Undertecknade delar denna uppfattning och anser sålunda, att det viktigaste

icke är, om eleverna bevistar en sommarkurs och en vinterkurs eller

en vinterkurs och en sommarkurs, utan att kurserna står i ett visst sammanhang

med varandra. Statsutskottets uttalande måste tolkas på det

sättet, att man ansåg, att det var ett inbördes sammanhang mellan de

olika folkhögskolekurserna precis som mellan de olika klasserna i en annan

skola och att detta skulle respekteras, så att någon försämring av stipendiemöjligheterna

under sommarkurserna icke skulle ske.

Över motionerna I: 174 och II: 188 samt I: 175 och II: 202 har, efter därom

i vederbörlig ordning gjord framställning, yttranden avgivits av studiehjälpsnämnden,

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Studiehjälp snämnd en har icke ansett sig kunna tillstyrka en sadan författningsändring,

varom i motionerna hemställts. Nämnden har med hänvisning

till propositionen 1952: 220 samt det i motionerna I: 174 och II:

188 omnämnda interpellationssvaret anfört bland annat följande.

Ett tillmötesgående av motionärernas hemställan om rätt för elever i

folkhögskolornas sommarkurser att oberoende av ordningsföljden vintersommarkurs

eller sommar-vinterkurs erhålla studiebidrag skulle enligt

nämndens uppfattning kunna få till följd att någon bestämd gräns icke

längre skulle kunna upprätthållas. Det kan väl heller icke ha varit riksdagens

mening, att såsom i motionen II: 188 framhålles, man med sitt uttalande

om inbördes sammanhang mellan ifrågavarande kurser skulle utan

vidare ha åsyftat alla kurserna vid en folkhögskola. Med en sådan tolkning

skulle då även vid kurser understigande fyra månader studiebidrag

kunna utgå.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionerna. Enligt överstyrelsens

mening borde eleverna vid folkhögskolornas sommarkurser i studiehjälpsavseende

icke vara sämre ställda än eleverna vid vinterkurserna. För

närvarande syntes en viss trängsel råda vid de sistnämnda kurserna under

det att sommarkurserna vore mera fåtaligt besökta. En utjämning i detta

avseende syntes överstyrelsen önskvärd. Ett genomförande av det i motionerna

framställda förslaget torde enligt överstyrelsens beräkningar komma

att medföra en årlig merkostnad för studiehjälpen vid folkhögskolorna

av i runt tal 150 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förklarat sig intet ha att erinra

mot bifall till motionerna. Överstyrelsen har dock samtidigt erinrat om att

de nya studiehjälpsbestämmelserna medfört viss försämring av studiehjälpsförmånerna

även vid sjömansskolorna, i det att studiebidrag nu endast

kan utgå vid genomgång i en följd av lägre kurs (omkring 12 veckor)

och högre kurs (omkring 8 veckor). Enligt överstyrelsens mening borde

studiebidrag utgå vid genomgång av enbart lägre kurs eller högre kurs.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet. Det av 1952 års riksdag beslutade systemet för studiehjälpen

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter bygger bland annat på den

regeln, att studiebidrag icke skall tillkomma elever i kurser, som äro kortare

än fyra månader. Elever i dylika kurser kunna få studiehjälp endast

i form av stipendium. Denna begränsning gäller såväl beträffande folkhögskolorna

som för de statsunderstödda kommunala och enskilda anstalterna

för yrkesundervisning samt lantbruksundervisningsanstalterna. Vad

särskilt gäller folkhögskolorna har, såsom framhållits i motionerna I: 174

och II: 188, statsutskottets uttalande (utlåtande 1952: 224) »att det bör

få ankomma på den stipendieutdelande myndigheten att taga hänsyn till

de olika folkhögskolekursernas inbördes sammanhang och anpassa stipendiesystemet

med beaktande härav» ansetts ge stöd för att elev, som i så

gott som omedelbar anslutning till vinterkurs (vilken alltid omfattar minst

21 veckor) genomgår även sommarkurs (för närvarande i regel kortare än

fyra månader) skall komma i åtnjutande av studiebidrag också under

sommarkursen. Denna tillämpning av grunderna för studiehjälpen anser utskottet

vara riktig.

En ändring av bestämmelserna om studiehjälpen vid folkhögskolorna så,

att studiebidrag alltid skulle utgå oavsett kurstidens längd och således

regelmässigt tillkomma elev i sommarkurs, bör enligt utskottets mening

icke genomföras utan att samtidigt den nuvarande begränsningen av rätten

till studiebidrag för elever också vid andra skolformer upphäves. Utskottet

är emellertid för sin del icke berett att nu förorda en dylik ändring av de

vid 1952 års riksdag beslutade grunderna för studiehjälpens utformning.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 174 och II: 188 samt

I: 175 och II: 202.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 174 och II: 188 samt

I: 175 och II: 202, till Folkhögskolor: Studiebidrag och

stipendier åt elever för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 3 145 000 kronor.

254:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 420 och 421), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 14 500 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

Abnormundervisningen.

255:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 421—423), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

336 100 kronor.

256:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 423

—425), vilket innebär en anslagshöjning med 12 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 213 300 kronor.

257:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 264, s. 425), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 20 200 kronor.

258 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 425 och 426), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 36 000 kronor.

259:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 266, s. 426), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 15 400

kronor.

260:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 267, s. 427), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr S.

261 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. Kungl. Maj:t

har (punkt 268, s. 427) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson

in. fl. (I. 26) samt den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand och

herr ISetzen (11:41), i vilka hemställts att riksdagen även för budgetåret

1954/5o matte anvisa och ställa till förfogande ett reservationsanslag av

10 000 kronor som bidrag till anskaffande av litteratur åt blinda.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 10 000 kronor. Anslaget disponeras av skolöverstyrelsen

och skall på sätt överstyrelsen prövar lämpligt användas till utökning

och förbättring av bokbeståndet vid de blindas förenings bibliotek.

Skolöverstyrelsen har föreslagit oförändrat anslag för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

De blindas förenings bibliotek utgör lånecentral för hela landets blinda.

Sasom jag framhöll vid anmälan av förevarande anslagsfråga för innevarande

budgetår (prop. 1953: 1 VIII ht s. 415 o. f.), är bibliotekets bokbestand

till stor del föråldrat och påfallande ensidigt sammansatt. Till följd

av föreningens begränsade ekonomiska resurser har vidare endast en förhållandevis

mycket ringa del av den nyutkommande litteraturen kunnat

göras tillgänglig för de blinda. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget

av 10 000 kronor torde räcka till framställning av omkring 25 arbete*1

j blindskrift. Det synes mig skäligt att staten lämnar ytterligare bidrag

till ifragavarande ändamål. Jag anser mig dock icke kunna förorda större

medelsanvisning för nästa budgetår än 5 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor.

Det i motionerna I:26 och II: .fl framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens anslagsäskande.

Utskottet finner för sin del motiverat, att i enlighet med vad i motionerna

I: 26 och II: 41 yrkats förevarande anslag jämväl för nästa budgetår

uppföres med 10 000 kronor. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 26 och II: 41, till Bidrag

till anskaffande av böcker åt blinda för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

262:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 428—430), vilket innebär eu anslagshöjning med

66 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 478 500

kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Statsutskottets utlåtande nr 8.

263:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 431—433), vilket innebär

en anslagsminskning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

264:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 434), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 84 000 kronor.

265:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 434

och 435), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetaret 1954/55

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

266:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 435 och 436), vilket

innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande

lärare för döva för budgetaret 1954/5d anvisa ett fötslagsanslag

av 148 000 kronor.

267:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 436—442), vilket innebär en anslagshöjning

med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem

för döva barn för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

268:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 276, s. 442), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland döva för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

269:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 442 och 443), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för

döva: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 90 900 kronor.

270:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 443 och 444), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för

döva: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 34 400 kronor.

271 :o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 279, s. 444), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

272:o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 444—446), vilket innebär en

anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 32 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

273:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 447—449), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledes av vad departementschefen förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

159

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 363 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek
törer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis

.................................... 37 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 414 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 410 800

Summa kronor 1 232 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 232 000

kronor.

274:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 449 och 450), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 148 500 kronor.

275:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s.

450 och 451), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

276:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 284, s. 451—458), vilket innebär en anslagshöjning

med 55 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 2 297 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

....................... 31 900

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

........................... 12 800 44 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 360 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 744 000

Summa kronor 6 445 700

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. ........... 90 700

Nettoutgift kronor 6 355 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 6 355 000 kronor.

277:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 285, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagshöjning

med 49 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

653 500 kronor.

278:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 459 och 460), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 440 000 kronor.

279:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 461), vilket

mnebär en anslagsminskning med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

280:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 288, s. 461—466), vilket innebär en anslagshöjning med

70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 258 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

......................... 6 250

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

........................ 100

c. Arvode åt bibliotekarie........... 6 840

d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450

e. Arvode åt portvakt.............. 960

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 523 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 293 000

Summa kronor 1 096 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

......................... 200 120 225 000

Nettoutgift kronor 871 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 871 000 kronor.

11 — Biliang till riksdagens protokoll 1954. G samt. Nr 8.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

281 :o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 289, s. 466), vilket innebär en anslagshöjning med

1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 76 400

kronor.

282:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 466 och 467), vilket innebär en

anslagsminskning med 10 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. to. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 72 900 kronor.

283:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt

291, s. 467—471) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 50 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heiiman to. fl.

(I: 16) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin to. fl. (II: 24),

i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att bevilja erforderligt anslag

för statsbidrag åt Jönköpings handelsgymnasium från och med den

1 juli 1954 enligt bestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1953 angående

statsbidrag till de statsunderstödda handelsgymnasierna (SFS nr 528/

1953).

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår föreslagit, bland annat, att statsbidrag beräknas till en avdelning

av första och en avdelning av andra klassen i tvåårig kurs vid vart och ett

av de nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna i Borås, Eskilstuna,

Jönköping, Kristianstad, Linköping och Västerås.

Departementschefen har — med erinran om att jämsides med en fortgående

utbyggnad av antalet statsbidragsberättigade klassavdelningar vid

redan statsunderstödda handelsgymnasier genomförts en successiv ökning

av antalet dylika gymnasier under de senaste budgetåren — förklarat sig

beredd att förorda statsbidrag till ytterligare ett nytt handelsgymnasium

och därvid ansett, att valet bör falla på det år 1951 upprättade handelsgymnasiet

i Kristianstad.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag medelsanvisning till utbyggnad av

den fyraåriga aftonkursen vid Malmö handelsgymnasium med en fjärde

klass.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 163

Till stöd för det i motionerna 1:16 och II: 2Jj framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Av Jönköpings handelsgymnasiums katalog för läsåret 1953—1954 framgår

i vilken utsträckning som den av Jönköpings stad bekostade skolan utnyttjas

av elever från annan ort. Av redovisade 56 elever ha 27 annan hemortskommun

än skolorten. Skolan har knappast inkräktat på något äldre

handelsgymnasiums rekryteringsområde. Mar kan mycket bestämt hävda,

att en stor del av skolans elever aldrig hade fått någon handelsutbildning,

om inte just denna skola funnits. Detta gäller väl alldeles särskilt dem, som

helt eller delvis befriats från erläggande av terminsavgift. Läsåret 1953—54

finnas 23 sådana, av vilka 11 äro från annan kommun än Jönköping.

Jönköpings handelsgymnasium har redan från början haft egna lokaler,

som motsvara högt ställda anspråk. Förutom klassrum finnas maskinskrivningssal

och två elevrum, de sistnämnda i första hand avsedda för elever

med lång skolväg.

Ett handelsgymnasium måste under sin första tid helt naturligt bli en

liten skolenhet, vilket de anförda elevuppgifterna visa. Det har därför varit

angeläget för staden att genom att ordna samarbete mellan handelsgymnasiet

och yrkesskolan i staden sörja för att undervisningsmateriel, framför

allt kontorsmaskiner, utnyttjas i full utsträckning. Också i fråga om lärare

sker samarbete mellan de nämnda skolorna.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att överstyrelsen för

yrkesutbildning för nästa budgetår föreslagit statsbidrag till sex för närvarande

icke statsunderstödda handelsgymnasier — i Borås, Eskilstuna,

Jönköping, Kristianstad, Linköping och Västerås — samt att departementschefen

ansett sig böra tillstyrka statsbidrag till ett nytt gymnasium

och därvid förordat gymnasiet i Kristianstad.

Utskottet — som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört — biträder Kungl. Maj.ds ifrågavarande förslag om

en höjning av anslaget med 50 000 kronor och har icke ansett sig böra tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 16 och II: 24 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag å motionerna I: 16 och II: 24, till Understöd

åt handelsgymnasier för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

284:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar

från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt

292, s. 471), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

285 :o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra

fackutbildningsanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

293, s. 471 och 472), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska

fackskolor och andra fackutbildningsanstalter för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 294, s. 472—475) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 14 300 000 kronor.

Grunderna för statsbidrag till de kommunala anstalterna för yrkesundervisning

anges i § 1 kungörelsen 1921: 705, sådant författningsrummet lyder

enligt kungörelsen 1952: 575. Dessa grunder innebär, att understöd utgår

1) till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga

78 procent av sammanlagda beloppet av den till dem för den tid,

understödet avser, utgående avlöningen och som, beräknat efter antalet

undervisningstimmar, må utgå med högst 5 kronor 75 öre för undervisningstimme;
2)

till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar eller serier

av dylika vid yrkesskola med högst 12 kronor 50 öre för föreläsningstimme,

när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsaren, och med

högst 25 kronor för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning

utgår, dock att understödsbeloppet ej må överstiga hälften av sammanlagda

beloppet av de till föreläsarna för den tid, understöd avser, utgående

arvodena och förekommande rese- och traktamentsersättningar;

3) till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill av kostnaderna, dock ej till inköp av förbrukningsmateriel

för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda alster.

Till tre kommunala yrkesskolor, nämligen kvarnskolan i Mariestad, Steneby

skolor för yrkesundervisning och Hässleholms tekniska skola, utgår

enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 16 oktober 1942, den 23 november 1951

respektive den 30 december 1952 understöd enligt vissa förmånligare

grunder.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en av yrkesundervisningens

fortgående utveckling betingad anslagshöjning med 900 000 kronor. Vidare

har beträffande de ambulerande yrkesundervisningsanstaltema förordats,

att statsbidrag såsom för undervisningsmateriel skall få utgå till kostnader

för transport av undervisningsmateriel mellan centrallager och kursort i de

fall, då central lagerhållning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än materielanskaffning

till varje kursort.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget även upptagit frågan

om understöd enligt förmånligare grunder åt vissa kommunala yrkesskolor

och därvid anfört följande.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

165

Med anledning av motionsvis framförda yrkanden om ökat statligt stöd

åt Hässleholms tekniska skola och Örnsköldsviks stads tekniska skola uttalade

statsutskottet vid 1952 års riksdag under punkten 279:o i sitt av riksdagen

på denna punkt godkända utlåtande nr 8, att utskottet för sin del

icke hade något att erinra mot att Hässleholms tekniska skola, om Kungl.

Maj:t efter närmare prövning av föreliggande förhållanden så fann befogat,

erhöll ett vidgat stöd från statens sida. Utskottet framhöll vidare, att jämväl

andra skolor — bland dem Örnsköldsviks stads tekniska skola — kunde

befinna sig i motsvarande svåra ekonomiska läge. Utskottet förutsatte, att

Ivungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål.

Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom förutnämnda

beslut den 80 december 1952 medgivit, att till Hässleholms tekniska skola

må från och med innevarande budgetår tills vidare utgå årligt statsbidrag

dels till rektorsarvode med 3 000 kronor, dels till avlöning åt lärare med

belopp motsvarande hela avlöningskostnaden, dock högst 50 procent utöver

vad i dylikt hänseende kunnat tillerkännas skolan jämlikt kungörelsen

1921: 705, dels ock i övrigt enligt bestämmelserna i nämnda kungörelse.

I yttrande över Hässleholmsskolans ansökning anförde överstyrelsen för

yrkesutbildning bland annat, att ytterligare två kommunala skolor vore

av i huvudsak samma karaktär som Hässleholmsskolan, nämligen Örnsköldsviks

stads tekniska skola och Katrineholms stads praktiska skolor.

Jämväl dessa skolor har gjort framställning om statsbidrag enligt förmånligare

grunder än de, som gäller jämlikt kungörelsen 1921: 705. Genom

beslut den 6 mars 1953 har Kungl. Maj:t på min föredragning funnit Örnsköldsviksskolans

ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Katrineholmsskolans ansökning är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts

prövning. Därest sistnämnda skola skulle finnas böra komma i åtnjutande

av ökat bidrag, torde riksdagens medgivande därtill böra inhämtas.

En av överstyrelsen redovisad jämförelse mellan de tre ifrågavarande

skolorna — avseende budgetåret 1952/53 och gjord med utgångspunkt

i de enligt kungörelsen 1921: 705 nu gällande statsbidragsgrunderna och

på grundval av skolornas våren 1952 upprättade statförslag — ger vid handen,

att, medan inkomsterna till täckande av beräknade utgifter å 540 400

kronor vid Hässleholmsskolan fördelade sig med 26 procent på statsbidrag,

41 procent på elevavgifter och andra inkomster samt 33 procent på huvudmannens

bidrag, motsvarande siffror för de båda andra skolorna var, för

Örnsköldsviksskolan (beräknade utgifter 235 400 kronor): statsbidrag 42

procent, elevavgifter och andra inkomster 28 procent och huvudmannens

bidrag 30 procent, samt för Katrineholmsskolan (beräknade utgifter 674 600

kronor): statsbidrag 37 procent, elevavgifter och andra inkomster 47 procent

och huvudmannens bidrag 16 procent. Jag får vidare nämna, att den

från och med budgetåret 1952/53 genomförda allmänna höjningen av statsbidraget

till de kommunala yrkesundervisningsanstalterna upp till de nuvarande,

inledningsvis angivna beloppen medförde en ökning i förhållande

till budgetåret 1951/52 av statsbidragets procentuella andel av inkomsterna

för Hässleholmsskolan från 17 till 26 procent, för Örnsköldsviksskolan

från 24 till 42 procent och för Katrineholmsskolan från 23 till 37

procent.

Under hänvisning till vad jag nu an för I, är jag icke heller beredd att tillstyrka

bifall till den nu föreliggande ansökningen om ökat statsbidrag till

Katrineholms stads praktiska skolor. Ansökningen torde således icke böra

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I anslutning till departementschefens redogörelse för frågan om understöd

enligt förmånligare grunder åt vissa kommunala skolor av rikskaraktär

eller med vidsträckta regionala upptagningsområden får utskottet framhålla

önskvärdheten av att verksamheten vid dylika skolor upprätthålles.

Om för sådan här avsedd kommunal skola, som åtnjuter statsunderstöd

enligt vanliga bidragsgrunder, de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens

bedrivande skulle ytterligare försvåras och därest skolans inkomster

icke kunna ökas genom förbättrade bidrag från bland annat de

landsting och kommuner för vilka verksamheten är av betydelse bör enligt

utskottets mening hinder icke möta för att frågan om statsbidrag enligt

förmånligare grunder åt dylik skola upptages till förnyat övervägande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 14 300 000 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 475 och 476), vilket innebär en

anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor.

288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 477), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 297, s. 477—480), vilket innebär en anslagshöjning

med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 5 300 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

290 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t

har (punkt 298, s. 480—483) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

anvisa ett förslagsanslag av 334 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 14 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Andersson i Mölndal väckt motion (II: 61), vari hemställts

att riksdagen måtte medge befrielse för Mölndals stad såsom huvudman

för flygmekanikerskolan från skyldigheten att erlägga pensionsavgifter

för rektor och lärare vid skolan samt att riksdagen måtte till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 349 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom fick, räknat från och med den

1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning

av flygmekaniker. Såsom bidrag till driften av denna skola har sedan

budgetåret 1944/45 årligen under förevarande rubrik anvisats ett särskilt

förslagsanslag. Angående tillkomsten av skolan torde i övrigt fa hänvisas till

propositionen 1944: 215, s. 17 ff., och riksdagens skrivelse 1944: 318. Såsom

bidrag till anordnande av elevinternat vid skolan har anvisats särskilda reservationsanslag

om tillhopa 269 000 kronor (se prop. 1945: 260 och 1949:

167). Statsbidraget till driften av skolan bestämmes för varje budgetår genom

beslut av Kungl. Maj:t. Enligt gällande statsbidragsgrunder skall för

åtnjutande av understöd till avlöning åt rektor och övriga lärare i tillämpliga

delar gälla bestämmelserna i kungörelsen 1951:586 angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor. I fråga om bidrag till övriga kostnader

torde Mölndalsskolan få anses intaga en något fördelaktigare ställning än de

centrala verkstadsskolorna.

Skolan består under innevarande budgetår av 5 avdelningar för flygmekaniker,

2 avdelningar för metallarbetare samt ytterligare 8 specialavdelningar,

en för vart och ett av följande fack, nämligen flygmotortekniker, byggnads-

och inredningssnickare, bleck- och plåtslagare, reparatörer — smeder

— svetsare, svetsare, verktygsskötare, tapetserare samt radiomontörer.

I likhet med övriga statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning åtnjuter flygmekanikerskolan i Mölndal pensionsrätt

för ''skolans rektor och lärare enligt bestämmelserna i SPA-reglementet. Enligt

detta reglemente utgående fortlöpande pensionsavgifter är i

princip avvägda så, att de beräknas täcka ungefär hälften av den verkliga

kostnaden för pensioneringen. Pensionsavgifterna erlägges — kalenderårsvis

i efterskott — av vederbörande huvudman, i detta fall Mölndals stad.

Den återstående delen av den verkliga pensioneringskostnaden utfylles av

statsmedel (iver ett under XTI huvudtiteln upptaget anslag.

Genom beslut den 5 december 1952 fann Kungl. Maj:t gjord framställning

om befrielse för Mölndals stad från de fortlöpande pensionsavgifterna

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för rektor och lärare vid flygmekanikerskolan icke föranleda någon Kungl

Maj :ts åtgärd.

I en vid 1953 års riksdag väckt motion (II: 312) hemställdes, att riksdagen

måtte medge befrielse för Mölndals stad såsom huvudman för flygmekanikerskolan

från skyldigheten att erlägga dylika avgifter samt anvisa för

ändamålet erforderliga ytterligare medel under ifrågavarande anslag.

I anledning av nämnda motion uttalade statsutskottet under punkten

280:o i sitt av riksdagen på denna punkt godkända utlåtande 1953: 8, att utskottet

med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning och dess

övervägande karaktär av riksskola funnit starka skäl tala för att staten påtog

sig ifrågavarande pensionsavgifter. En dylik åtgärd syntes utskottet icke

heller pa grund av Mölndalsskolans särställning böra få prejudicerande verkan

med avseende på de centrala verkstadsskolornas motsvarande förhållanden.

Det syntes utskottet emellertid önskvärt, att denna fråga av Kungl.

Maj:t upptogs till närmare undersökning och förnyat bedömande, innan

ärendet blev föremål för beslut från riksdagens sida. Utskottet förutsatte,

att det förslag i ämnet, vartill nämnda omprövning kunde ge anledning,

skulle komma att föreläggas 1954 års riksdag. Under åberopande härav var

utskottet icke berett att tillstyrka bifall till motionen. I enlighet härmed avslogs

motionen av riksdagen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har för nästa budgetår föreslagit en höjning

av detta anslag med 65 000 kronor, varav 51 000 kronor beräknats motsvara

kostnaderna för fortlöpande pensionsavgifter för rektor och lärare vid

flygmekanikerskolan under andra halvåret 1951 samt kalenderåren 1952/54.

Departementschefen har i fråga om statsbidrag till pensionsavgifter anfört

följande.

Flygmekanikerskolan i Mölndal är, som nämnts, beträffande statsbidrag

till avlöning åt rektor och lärare jämställd med de centrala verkstadsskolorna.

Detta innebär, att staten bidrager med 100 procent av lönekostnaderna.

I fråga om bidrag till övriga driftkostnader intar flygmekanikerskolan

en något fördelaktigare ställning än de centrala verkstadsskolorna.

Beträffande fragan om statsbidrag till pensionsavgifter får jag erinra om

att detta spörsmål i avseende å de centrala verkstadsskolorna var föremål

för statsmakternas prövning vid 1951 års riksdag i samband med förslag om

provisorisk lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda skolor och, i anslutning

därtill, revision av statsbidragsbestämmelserna för dessa skolor.

Föredragande departementschefen framhöll därvid (prop. 1951:1, 8 ht, s.

419) — i anledning av ett under förslagets remissbehandling framställt yrkande

om att staten skulle svara för hela pensioneringskostnaden för ifrågavarande

lärarpersonal — att han, med hänsyn till att staten påtog sig hela

lönekostnaderna, icke kunde tillstyrka, att staten också skulle bidraga till

några pensionsavgifter. Riksdagen (SU 69, Rskr 128) — som jämväl hade

att pröva ett motionsvis framställt yrkande i samma riktning — anslöt sig

till departementschefens ståndpunkt.

I överensstämmelse med detta statsmakternas ställningstagande för de

centrala verkstadsskolornas del, vilket blev gällande också beträffande flygmekanikerskolan

i Mölndal (se prop. 1951:1, 8 ht, s. 422), har Kungl. Maj:t

i december 1952 avslagit en av styrelsen för flygmekanikerskolan gjord

framställning om befrielse för Mölndals stad från de fortlöpande pensionsavgifterna.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1953 års riksdag har emellertid funnit önskvärt, att frågan om statsbidrag

till pensionsavgifterna av Kungl. Maj:t upptages till förnyat bedömande.

Med hänsyn till att flygmekanikerskolan i statsbidragshänseende intager

en till och med ännu mer gynnad ställning än de centrala verkstadsskolorna

— en särställning som icke ansetts böra förändras, oaktat två av flygmekanikeravdelningarna

enligt Kungl. Maj:ts medgivande från och med innevarande

budgetår ombildats till yrkesavdelningar för metallarbetare — samt

med beaktande av att staten redan i och med befattningshavarnas anslutning

till statens pensionsanstalt påtagit sig omkring hälften av de verkliga

pensioneringskostnaderna och i vissa fall kan komma att belastas med

väsentligt mer än hälften av dessa kostnader, anser jag mig i likhet med

statskontoret icke kunna tillstyrka, att staten skulle bidraga också till de

fortlöpande pensionsavgifter, som enligt SPA-reglementet åvilar Mölndals

stad som huvudman för flygmekanikerskolan. Ett ytterligare skäl för mitt

ståndpunktstagande ligger däri att ett vidgat åtagande från statens sida i

detta hänseende skulle få konsekvenser icke blott i fråga om statsbidragsgivningen

till de så kallade riksskoloma på övriga områden av yrkesundervisningen

utan jämväl beträffande statens ställning till dylika skolor inom

andra grenar av undervisningsväsendet. Jag finner mig således icke böra

räkna med någon medelsan visning för statsbidrag till pensionsavgifter.

I motionen 11:61 har anförts bland annat följande.

Av överstyrelsens hemställan torde framgå att denna anser att det finns

fullgoda skäl för att staden befrias från att erlägga dessa avgifter. Det

kan väl ej heller ifrågasättas annat än att överstyrelsen för yrkesutbildning

har prövat frågan huruvida ett bifall till stadens hemställan skulle få prejudicerande

verkan och funnit att så ej skulle behöva bliva fallet. Samma

synpunkt har för övrigt understrukits i statsutskottets utlåtande till motionen

312 i andra kammaren 1953.

För staden hade det givetvis varit fördelaktigt om överstyrelsens hemställan

om retroaktiv verkan av befrielse från skyldigheten att erlägga dessa

avgifter från och med senare halvåret 1951 hade kunnat bifallas. Men då

staden redan burit dessa avgifter och ej räknat med en återbetalning av vad

som erlagts, kvarstår ändock för de framtida avgifterna motiv för att staden

befrias från dessa. Något har ej inträffat sedan riksdagen 1953 behandlade

denna fråga och då godkände statsutskottets utlåtande, vari bland annat

framhölls, att utskottet med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning

och dess övervägande karaktär av riksskola funnit starka skäl tala

för att staten påtog sig ifrågavarande pensionsavgifter.

Utskottet. Då utskottet i fjol hade att ta ställning till ett motionsvis

framställt yrkande i syfte, att Mölndals stad skulle erhalla fullt statsbidrag

även till kostnaderna för de fortlöpande pensionsavgifterna för rektor och

lärare vid flygmekanikerskolan, fann utskottet med hänsyn till flygmekanikerskolans

speciella inriktning och dess övervägande karaktär av riksskola

starka skiil tala för att staten pal oge sig dessa kostnader. Fn dylik

åtgärd syntes utskottet icke heller på grund av skolans särställning böra få

prejudicerande verkan med avseende ä de centrala verkstadsskolornas motsvarande

förhållanden. Emellertid ansag utskottet önskvärt, att fragan av

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:t upptoges till närmare undersökning och förnyat övervägande,

innan ärendet bleve föremål för beslut från riksdagens sida. Departementschefen

har nu i anledning härav utförligt behandlat denna fråga samt förklarat

sig icke kunna tillstyrka, att staten skulle bidraga till ifrågavarande

pensionsavgifter.

Utskottet har vid sitt på den nu förebragta utredningen grundade ställningstagande

till detta spörsmål icke ansett sig böra av de skäl, som departementschefen

anfört, frångå sin i fjol hävdade uppfattning, att staten

bör påtaga sig kostnaderna för de fortlöpande pensionsavgifterna för lärarpersonalen

vid flygmekanikerskolan. I överensstämmelse med vad i motionen

II: 61 yrkats tillstyrker utskottet därför, att fullt statsbidrag utgår

till ifrågavarande pensionsavgifter från och med kalenderåret 1954.

Då utskottet icke i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag, torde anslaget böra för nästa budgetår

höjas med 15 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

och alltså uppföras med 349 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 61, till Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften

av flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 349 000 kronor.

291 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

299, s. 483—486) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd m. fl. (I:

176) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg

m. fl. (II: 225), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att bifalla

den av överstyrelsen för yrkesutbildning gjorda framställningen om statsbidrag

för budgetaret 1954/55 på 1 340 000 kronor dels för ombyggnad av

barken Viking till sjömansskola samt dels till stadigvarande undervisningsmaterial,

inventarier och inredning av densamma, eller, om det av statsfinansiella

skäl icke befinnes lämpligt att det begärda anslaget utgår med

hela beloppet under ifrågavarande budgetår, att detsamma fördelas att utgå

under budgetåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57.

Beträffande motiveringen för det motions vis gjorda yrkandet får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till

motionen II: 225.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Utbildningen vid sjömansskolorna (kungörelsen 1946:419) sker

på tre olika utbildningslinjer, en för däckspersonal, en för maskinpersonal

och en för kökspersonal. Utbildningstidens längd utgor för lagre kurs omkring

12 veckor och för högre kurs omkring 8 veckor. Lägre och högre kurs

bildar tillsammans en s. k. 5-månaderskurs. För kökspersonal finnes därjämte

en nybörjarkurs om 34 veckor.

Statsbidrag till inrättande av sjömansskolor — statsbidrag till engångskostnader

— utgår efter samma grunder som beträffande de centrala

verkstadsskolorna, alltså med 50 procent av kostnader för undervisningsoch

administrationslokaler samt elevinternat, 90 procent av kostnader tor

den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och 50 procent

av kostnader för inventarier och inredning till undervisningslokaler.

Utbildningsbehovets omfattning och antalet erforderliga sjömansskolor

— liksom utbildningens innehåll och statsbidragsfrågorna prövades vid

1946 års riksdag (prop. 8, SU 65, Rskr 135). 1937 års sakkunniga,

vilkas förslag låg till grund för propositionen, räknade nied en arlig nyrekrytering

till yrket av ungefär 3 000 sjömän. En fullständig sjömansskola

borde varje år kunna utbilda sammanlagt 228 elever, varav 90 pa däckslinjen,

90 på maskinlinjen och 48 på kökslinjen. De sakkunniga beräknade

att fyra fullständiga skolor skulle visa sig erforderliga, i Stockholm, boteborg,

Hälsingborg och Kalmar, med en sammanlagd utbildningskapacitet

av drygt 900 elever årligen. — Departementschefen ansåg det icke vara

lämpligt att i förväg fastlåsa sjömansskolorganisationen. inom en begränsad

yttre ram. Därest anställningsvillkoren för yrkesutbildade sjömän avtalsmässigt

skulle komma att regleras så, att fullgjord yrkesutbildning medförde

vissa förmåner, föreföll det icke osannolikt, att utbildmngsanstalter

skulle komma att erfordras i större omfattning än de sakkunniga angivit

som troligt. Enligt departementschefens mening borde det därför fa ankomma

på Kungl. Maj:t att avgöra, på vilka orter och till vilket antal

sjömansskolor skulle komma till stand. — Riksdagen framställde ingen

erinran mot vad departementschefen sålunda anfört.

Den nuvarande sjömansskolorganisatione n omfattar

tre skolor, en i Göteborg, en i Kalmar och en i Hälsingborg. Goteborgsskolan

består av 2 avdelningar för däckspersonal, 2 avdelningar för

maskinpersonal och 1 avdelning för kökspersonal. Den sammanlagda utbildningskapaciteten

uppgår till högst 132 elever årligen. Kalmarskolan omfattar

en avdelning av var och en av de tre utbildningslinjerna och har en

årlig utbildningskapacitet av högst 72 elever. I Hälsingborg anordnas tor

närvarande årligen en kurs för 12 skeppskockar. Skolan avses i framtiden

skola omfatta även en däcksavdelning och en maskinavdelning.

Hos Kungl. Maj:t har styrelsen för Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning

anhållit dels om medgivande att utvidga stadens sjömansskola

genom att förlägga densamma jämte elevinternat å fyrmastade barken

Viking, dels om statsbidrag till engångskostnader harfor med sammanlagt

1 726 000 kronor. Den utvidgade skolan avses skola omfatta 4

däcksavdelningar, 4 maskinavdelningar och 3 köksavdelningar. Den arliga

utbildningskapaciteten beräknas därigenom öka från 132 till 228 elever.

Totalkostnaden för inköp, ombyggnad, inredning, inventarier och undervisningsmateriel

har uppskattats till 3 290 000 kronor. Kostnaden for mot
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

svarande, friliggande anläggning i land har beräknats till i runt tal 4 100 000

kronor.

Framställningen har tillstyrkts av överstyrelsen för yrkesutbildning och

kommerskollegium samt av de organ, som representerar redar- och sjöfolksorganisationerna.

Överstyrelsen har efter kostnadsgranskning beräknat

statsbidraget till 1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor till undervisningslokaler

och elevinternat, 144 000 kronor till den första uppsättningen

stadigvarande undervisningsmateriel och 63 000 kronor till inventarier och

inredning till undervisningslokaler och elevinternat. Statskontoret har däret+°n

aVSltyrk,t ^11 Omställningen under åberopande av bland annat

att den beraknade ökningen av utbildningskapaciteten enligt ämbetsverkets

mening icke svarar mot den erforderliga kapitalinvesteringen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår i sina anslagsäskanden för

nasta budgetår, att förevarande anslag höjes med 850 000 kronor till

1 000 000 kronor.

Med erinran om att Kungl. Maj:t den 24 juli 1953 beviljat statsbidrag till

byggnadsarbeten for sjömansskolan i Hälsingborg med 72 000 kronor, framhåller

överstyrelsen att detta bidrag torde komma att delvis belasta nästa

budgetars anslag. För statsbidrag till undervisningsmateriel, inventarier och

inredning till skolan beräknar överstyrelsen vidare ett belopp av 43 000

ronor. Statsbidrag till byggnadskostnader för en planerad sjömansskola i

Stockholm uppskattas av överstyrelsen till i runt tal 425 000 kronor. Till utvidgmng

av sjömansskolan i Göteborg har överstyrelsen, som nämnts, beräknat

ett statsbidrag av sammanlagt 1 340 000 kronor. Även om de nu angivna

planerna skulle kunna förverkligas inom en mycket nära framtid,

orde emellertid statsbidragen enligt överstyrelsens beräkning icke i sin helhet

komma att belasta anslaget för 1954/55. Överstyrelsen anser sig dock

ej kunna toresla ett lägre anslagsbelopp för nästa budgetår än 1 000 000

Departementschefen har beräknat, att statsbidrag till sjömansskolan i

Hälsingborg kommer att belasta nästa budgetårs förslagsanslag med i runt

tal 100 000 kronor. Departementschefen har däremot icke räknat med

några utgifter under anslaget till en sjömansskola i Stockholm. I fråga om

statsbidrag till sjömansskolan i Göteborg har departementschefen anfört

följande.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har styrelsen för

Doteborgs stads skolor för yrkesundervisning begärt att få utvidga stadens

sjömansskola och i detta syfte förlägga skolan till ett fartyg, barken Viking

Överstyrelsen for yrkesutbildning har beräknat statsbidrag härtill med

sammanlagt 1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor för fartygets ombyggnad

till undervisningslokaler och elevinternat samt 207 000 kronor till

stadigvarande undervisningsmateriel, inventarier och inredning. Jag anser

mig för egen del icke kunna tillstyrka, att till kostnaderna för genomförande

av detta projekt skulle få utgå bidrag av statsmedel enligt de vanliga

grunderna för anläggningsbidrag till sjömansskolor. Om emellertid Göteborgs

stad skulle finna Viking-projektet vara av sådant värde, att staden

hkval loriagger sjömansskolan ombord å Viking, torde — därest riksdagen

icke framställer någon erinran mot en speciell statsbidragsgivning

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

1 förevarande fall — till kostnader för den första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel samt för inventarier och utrustning statsbidrag

få utgå enligt de vanliga grunderna, medan jag alltså däremot icke

kan förorda statsbidrag till ombyggnadskostnaderna. I nuvarande läge

synes någon särskild anslagsuppräkning med hänsyn till vad jag nu anfört

icke böra ske; skulle utvidgningsprojektet genomföras, torde härav föranledda

statsbidragsutgifter få bestridas genom överskridande av det förslagsvis

betecknade anslaget.

I motionerna 1:176 och 11:225 har anförts bland annat följande.

Vid sitt ståndpunktstagande synes departementschefen icke ha beaktat

de allvarliga framställningar, som under de senaste åren vid upprepade tillfällen

gjorts från samtliga de organisationer och myndigheter, vilka har beröring

med sjöfartsnäringen. Ej heller har enligt vår mening vederbörlig

hänsyn tagits till de synpunkter och förslag som återfinnes i Kungl. Maj:ts

av riksdagen godkända proposition av den 4 januari 1946 (nr 8) angående

statsbidrag för yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad m. in. De av

1937 års sakkunniga förordade skolorna har icke kommit till stånd i avsedd

omfattning, varför de nu befintliga sjömansskolorna endast förfogar över

226 elevplatser per år. Denna eftersläpning av utvidgandet av yrkesundervisningsanstalter

för sjömän är så mycket mer allvarlig som den svenska

handelsflottan under åren efter 1945 praktiskt taget har fördubblats både

då det gäller tonnaget och antalet ombordanställda i fartygen. Därtill kommer

att ett betydande antal av de mindre fartygen, vilka i stor utsträckning

tidigare tjänstgjort som rekryteringsinstrument för den utgående

flottan, har försvunnit och den yrkesutbildning som där tidigare stod sjömännen

till buds inte i samma utsträckning existerar numera. Det torde

här böra framhållas, att samtliga i sjöfartsnäringen intresserade parter,

organisationer och institutioner är eniga om att näringen för det närvarande

behöver ett årligt nytillskott av minst 2 000—3 000 yrkesutbildade

sjömän av manskapsgrad.

Ur säkerhetssynpunkt, både när det gäller fartyg och människoliv, skulle

det vara önskvärt om en yrkesutbildning vid sjömansskolor vore obligatorisk

för var och en som ville erhålla anställning inom handelsflottan. Så är

exempelvis fallet i Danmark. Med hänsyn till den brist på sjömän som för

närvarande förefinnes är det emellertid inte möjligt att i dag kräva en sådan

obligatorisk yrkesskoleutbildning, och även med hänsyn till det ringa

antal elevplatser, som står till förfogande, är det omöjligt att just nu kräva

denna obligatoriska utbildning för sjömansyrket.

Om man jämför förutsättningarna för yrkesutbildning för sjömän i Sverige

med förhållandet exempelvis i Danmark, så finner man, att Danmark

med sin handelsflotta på 1 500 000 br. ton, årligen utbildar omkring 1 000

sjömän under det att i Sverige som har en handelsflotta på omkring

2 600 000 br. ton, endast kan utbildas högst 226 sjömän årligen. I Danmark

finns det tre statliga sjömansskolor samt två privata sådana, samtliga

i form av internatskolor, och det föreligger förslag om en ytterligare

utbyggnad med tre statliga yrkesskolor för sjömän av internattyp. Dessutom

utbildas med hjälp av statsanslag sjömän ombord i seglande skolskepp.

Även i andra Hinder, såsom exempelvis England, Holland, Norge

och Tyskland, har statsmakterna insett nödvändigheten av att sjömännen

erhåller eu god yrkesutbildning och lämnar därför betydande ekonomiska

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidrag såväl till upprättande av yrkesskolor för sjömän som till den kontinuerliga

driften av desamma.

Den svenska handelsflottans betydelse för landets försörjning torde vara

uppenbar för envar. Under de senaste åren har denna flottas intäkter motsvarat

ungefär 10 procent av Sveriges hela samlade export. Det s. k. sjöfartsnettot

utgör ett utomordentligt värdefullt tillskott med hänsyn till

landets betalningsbalans. Mycket stora kapital är investerade i den svenska

handelsflottan och fartyg och last representerar så stora värden, att

det måste betraktas som oförsvarligt att inte se till att de människor som

skall handha och ansvara för dessa värden får den bästa tänkbara yrkesutbildningen.

Det synes oss angeläget att i detta sammanhang framhålla, att den eventuella

sjömansskolan ombord å barken Viking inte får betraktas som

något speciellt göteborgsintresse utan snarare som ett allmänt samhällsintresse.

Största antalet av de elever, som åtnjuter undervisning vid den

nuvarande sjömansskolan i Göteborg, är icke hemortsberättigade därstädes

utan kommer från olika delar av landet. Detta är en av orsakerna till att

den nya sjömansskola, som man hoppas kunna få till stånd, också ger möjlighet

till elevinternat. Enligt samstämmig uppfattning från alla dem som

haft tillfälle att granska Viking-projektet skulle man ombord i detta fartyg

finna den idealiska lösningen såväl då det gäller yrkesutbildningsmöjlighetema

som elevinternat.

Utskottet. Beträffande sjömansskolan i Göteborg framgår av den lämnade

redogörelsen, att överstyrelsen för yrkesutbildning till kostnaderna

för skolans förläggande ombord å barken Viking föreslagit statsbidrag med

1 340 000 kronor, varav 1 133 000 kronor för fartygets ombyggnad till

undervisningslokaler och elevinternat samt 207 000 kronor till stadigvarande

undervisningsmateriel, inventarier och inredning. Departementschefen

har icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrag enligt de vanliga grunderna

för anläggningsbidrag till sjömansskolor för realiserande av detta

projekt utan för sin del föreslagit, att — därest riksdagen icke framställde

någon erinran mot en speciell statsbidragsgivning i förevarande fall — bidrag

skulle utgå endast till kostnader för den första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel samt för inventarier och utrustning.

Ett utbyggande snarast av sjömansskolan i Göteborg är enligt utskottets

mening ofrånkomligt, antingen denna utbyggnad sker genom uppförande

av en landbaserad skola eller genom förläggandet av skolan på sätt

de kommunala myndigheterna och motionärerna åsyftat. Av den föreliggande

utredningen i ärendet framgår, att realiserandet av ifrågavarande

fartygsprojekt beräknas medföra lägre kostnader än en landbaserad anläggning.

Förslaget om förläggande av sjömansskolan till barken Viking har av

samtliga de på förevarande område sakkunniga myndigheterna blivit med

positivt resultat ingående prövat ur ekonomiska, pedagogiska, byggnadstekniska

m. fl. synpunkter. De organ, som representera redar- och sjöfolksorganisationerna,

ha även givit projektet sin anslutning. Det har

vidare vitsordats, att fartyget ur underhållssynpunkt utgör ett fullvärdigt

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Statsutskottets utlåtande nr 8.

investeringsobjekt. Utskottet, som med hänsyn härtill icke funnit skäl

föreligga att genom verkställande av ytterligare utredning uppskjuta förevarande

frågas avgörande, har för sin del ansett sig böra tillstyrka att

sjömansskolan i Göteborg förlägges a nämnda fartyg samt att för ändamålet

utgår fullt statsbidrag enligt vanliga grunder för anläggningsbidragtill

sjömansskolor. Statsbidraget kommer i enlighet härmed att uppgå till

sammanlagt 1 340 000 kronor. Det synes utskottet icke erforderligt att

hela detta belopp anvisas för nästa budgetår. I anslutning till vad i motionerna

alternativt yrkats vill utskottet för sin del förorda att för ändamålet

i fråga nu anvisas 100 000 kronor. Det torde sedermera få ankomma

på Kungl. Maj:t att vid beredningen av frågan om medelsanvisning under

här förevarande anslag för budgetåret 1955/56 överväga den närmare fördelningen

av det återstående statsbidragsbeloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och da utskottet icke i övrigt

har någon erinran mot Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda

förslag, torde anslaget böra för nästa budgetår uppföras med (100 000 +

+ 100 000 =) 200 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:176 och II: 225, till Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande

av sjömansskolor för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 200 000 kronor.

292:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 300, s. 486 och 487), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

293:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 487), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.

294:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr S.

förslag (punkt 302, s. 487 och 488), vilket innebär en anslagshöjning med

100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Studiebidrag och stipendier åt elever

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

6 500 000 kronor.

295:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 488),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

296ro) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 304, s. 489), vilket innebär en anslagshöjning med 5 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 67 200 kronor.

297:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 490—493) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 90 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson m. fl.

(I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqvist to. fl.

(II: 62), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1954/55 enligt överstyrelsens för yrkesutbildning förslag anvisa ett förslagsanslag

av 143 900 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att anslaget, som nu är

uppfört med 88 200 kronor, för nästa budgetår höjes med 55 700 kronor till

143 900 kronor, varav 7 935 kronor till slutlig anmortering av ett lån till

täckande av underskott å institutets verksamhet budgetåret 1950/51. Därjämte

har överstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat för innevarande budgetår

anvisas ett belopp av 1 465 kronor såsom bidrag till gäldande av ett lån

å 4 915 kronor för täckande av underskott å institutets verksamhet budgetåret

1952/53.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

Departementschejen har tillstyrkt en av automatiska löneklassförändringar

betingad uppräkning av anslaget med 2 300 kronor. Vidare har departementschefen

förordat, att — därest riksdagen icke framställer någon

erinran däremot — dels såsom bidrag till slutlig amortering av ett lån till

täckande av underskott å verksamheten budgetåret 1950/51 måtte få anvisas

ett belopp av 7 935 kronor ur innevarande budgetårs anslag, dels ock

Kungl. Maj:t måtte få i anslutning till eventuell tjänsteförteckningsrevision

för lönegradsplacerade facklärare företaga en möjligen påkallad justering av

statsbidragsvillkoren beträffande löneställningen för motsvarande befattningshavare

vid textilinstitutet samt medge det överskridande av anslaget,

som på grund därav kan komma att erfordras.

I motionerna I: J,9 och 11:62 har framhållits, att statens bidrag till institutet

motsvaras av omfattande insatser från vederbörande landsting och

från Borås stad. Under de senaste åren har emellertid förekommit en så

stark reducering av statsanslagen, att tidigare tillämpad praxis för fördelning

av kostnaderna för institutets verksamhet helt kullkastats och institutets

ekonomiska läge blivit ohållbart. Efter en detaljmotivering för det i

motionerna framställda yrkandet — i vilket avseende torde få hänvisas till

motionen II: 62 — ha motionärerna sammanfattningsvis anfört följande.

1. Textilinstitutet fyller en för vårt land synnerligen viktig funktion. Utbildning

av textilingenjörer och -tekniker bör av en rad olika skäl (inte

minst ur beredskapssynpunkt) finnas inom vårt land.

2. Eleverna komma från olika delar av Sverige och placeras också efter

utbildningen på industriföretag, som äro spridda över hela landet. Institutet

har sålunda karaktären av en riksskola.

3. Borås stad och Älvsborgs läns landsting ha redan givit ett stöd, som

måste anses mycket långt gående. Landstinget har för innevarande år beslutat

ett förslagsanslag att utgå i förhållande till statsbidragen efter den

av styrelsen i utgifts- och inkomststaten angivna fördelningen.

Styrelsen förordar sålunda genom utebliven höjning av statsanslaget

jämväl den erforderliga höjningen av landstingsanslaget.

4. Styrelsen har lyckats att få vissa industrimedel till mindre nyanskaffning

men icke för löpande utgifter. Då institutets styrelse i väntan på förslag

från 1948 års tekniska skolutredning tjänstgör såsom huvudman,

tvingas ju styrelsen bära ett personligt ekonomiskt ansvar för institutet.

Vi kunna ej finna annat än att styrelsen för institutet gjort lovvärda ansträngningar

för att på allt sätt pröva de av departementschefen givna förslagen

om ökad bidragsgivning från annat håll än från staten. Det kan

inte vara berättigat, att institutets hela verksamhet skall behöva nedläggas

nu, då vårt land som bäst behöver skickliga textilteknikcr för att möta eu

hårdnande utlandskonkurrens.

Utskottet får framhålla, att textilinstitutet i Borås har en viktig uppgift

att fylla såsom specialskola för yrkesutbildning på det textila området. Såsom

i motionerna I: 49 och IT: 62 påpekats har institutet nu icke någon

12 — Bihang till riksdagens protokoll 195/#. 0 sand. År S.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

egentlig huvudman utan de enskilda personer, som utgöra dess styrelse,

bära ett personligt ekonomiskt ansvar för verksamheten. Detta förhållande

måste enligt utskottets mening betecknas som otillfredsställande. En fastare

anknytning av institutet till de organ, för vilka dess verksamhet närmast är

av betydelse, torde vara ägnad att skapa en ekonomiskt tryggare ställning

för institutet. Enligt utskottets mening synes det vidare från såväl ekonomiska

som organisatoriska synpunkter önskvärt att undersökning verkställes

rörande möjligheterna till en viss samordning mellan textilinstitutet

i Borås och Lennings textiltekniska institut i Norrköping för åvägabringande

av ett nära samarbete mellan skolorna och en rationell fördelning av

undervisningen inom olika grenar av den textila utbildningen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört rörande bestridande av kostnaderna för ytterligare bidrag till

täckande av driftunderskottet för budgetåret 1950/51 samt beträffande rätt

för Kungl. Maj:t att, därest så befinnes påkallat, vidtaga erforderliga åtgärder

för en lönereglering för vissa av institutets befattningshavare.

Även om textilinstitutet synbarligen har att kämpa med vissa ekonomiska

svårigheter för att kunna upprätthålla undervisningen i nuvarande omfattning,

är utskottet för sin del likväl icke berett att i enlighet med vad i motionerna

I: 49 och II: 62 påyrkats förorda en höjning av statens bidrag till

institutet för nästa budgetår utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på

ovanberörda frågor om huvudmannaskapet för institutet och om viss samordning

på ifrågavarande utbildningsområde samt att Kungl. Maj:t snarast

möjligt i lämpligt sammanhang vidtager åtgärder för att bringa dessa problem

till en ändamålsenlig lösning. Anmärkas må, att såsom i motionerna

antytts förevarande spörsmål torde komma att behandlas av 1948 års tekniska

skolutredning i dess blivande betänkande, som enligt riksdagsberättelsen

är avsett att avlämnas innevarande år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 11:49 och 11:62 till Särskilda

anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

90 500 kronor.

298:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 306, s. 493 och 494), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

179

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 74 000

kronor.

299:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 494—497), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

1 100 000 kronor.

300:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 499—501), vilket innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 150 000 kronor.

301 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 501 och 502),

vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

302:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 311, s. 502), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

303:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 502 och 503), vilket innebär eu

anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 380 000 kronor.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

304 :o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. Kungl.

Maj:t har (punkt 313, s. 504) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 11 500 kronor.

Detta anslag, som nu är uppfört med 11 500 kronor, disponeras till resestipendier

åt lärare vid läroanstalter, som stå under inseende av överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 3 500 kronor för möjliggörande av såväl ökat antal

stipendier som ökade stipendiebelopp.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att förorda någon höjning

av förevarande anslag.

Utskottet vill icke motsätta sig att detta anslag för nästa budgetår i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med oförändrat belopp. Utskottet

får emellertid framhålla önskvärdheten av att medelsanvisningen

under anslaget framdeles om möjligt höjes i proportion till den ökade efterfrågan

på här avsedda stipendier.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 11 500 kronor.

305:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 504), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

306:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har

(punkt 315, s. 505—514) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 859 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ranmark m. fl. (I: 173) och den andra inom andra kammaren av herr

Spångrberg m. fl. (II: 224), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

181

till Kung]. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte upptaga i motionerna berörd

fråga om skolbiblioteken till omprövning och vidtaga de åtgärder, som

erfordras för en upprustning av skolbiblioteken,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Sjöström-Bengtsson m. fl. (T: 47) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Göteborg m. fl. (II: 65), i vilka hemställts att riksdagen

ville besluta att till skolöverstyrelsens disposition ställes ett anslag för

budgetåret 1954/55 om 70 000 kronor att utbetalas till styrelsen för svenska

sjömansbiblioteket för dess vandringsbiblioteksverksamhet med 30 000 kronor

villkorsfritt och 40 000 kronor i den mån en summa, motsvarande hälften

av detta belopp, anskaffas till biblioteket från annat håll än staten,

samt att därjämte till skolöverstyrelsens disposition ställes ett anslag om

10 000 kronor, avsett att utbetalas till styrelsen för svenska sjömansbiblioteket

för vidmakthållande av dess verksamhet med s. k. fasta bibliotek ombord

i fartygen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Andersson och herr Lundqvist (I: 98) samt den andra inom

andra kammaren av herr Hallén m. fl. (II: 130), i vilka hemställts att riksdagen

ville höja anslaget till Sigtunastiftelsens bibliotek från 5 000 till 6 500

kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna 1:173, II: 65 och II: 130.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 619 000 kronor,

varav 600 000 kronor såsom automatisk höjning till följd av ökade lokala

anslag (ortsbidrag) beträffande de kommunala och därmed i statsbidragshänseende

jämställda biblioteken, 5 000 kronor avseende höjning av statsunderstödet

till svenska sjömansbiblioteket samt 14 000 kronor till ytterligare

utbildningskurser för vissa folkbibliotekarier och för skolbibliotekarier.

Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras

om följande.

Beträffande skolbiblioteken har skolöverstyrelsen ånyo, i anslutning

till folkbibliotekssakkunnigas förslag (SOU 1949: 28), hemställt om

genomförande av en statsbidragsreform, medförande ett ökat medelsbehov

för nästa budgetår av 7 255 750 kronor.

Till svenska sjömansbiblioteket utgår nu statsunderstöd

med 40 000 kronor, varav 15 000 kronor utan villkor om tillskott från

annat håll och återstoden under villkor av minst hälften så stort tillskott

från annat håll. Styrelsen för biblioteket har för nästa budgetår hemställt

om ett statsunderstöd å 70 000 kronor, varav 30 000 kronor skulle utgå

utan villkor om tillskott från annat håll och återstoden under samma villkor

som för niirvarande. Därjämte har styrelsen hemställt om ett an
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

slag av 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartygsbibliotek, för vilket

ändamål anvisats särskilda anslag under budgetåren 1946/47—1950/51.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt dels ett understöd av 60 000 kronor, varav

25 000 kronor villkorsfritt, dels ock ett anslag av 10 000 kronor till anskaffande

av fasta fartygsbibliotek. Departementschefen har förordat eu

uppräkning med 5 000 kronor av den del av understödet, som utgår utan

villkor om tillskott från annat håll.

Till Sigtunastiftelsens bibliotek utgår nu statsbidrag

med 5 000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av understö - det med 1 500 kronor med hänsyn till ökade omkostnader för bokinköp och

personal.

I motionerna 1:178 och 11:224 har anförts huvudsakligen följande.

Principen om obligatoriska skolbibliotek som ett oundgängligt organisatoriskt

led i skolans arbete har i diskussionen om vårt skolväsen under det

senaste decenniet i alla sammanhang starkt poängterats. Sålunda ha bland

annat 1940 års folkskolebibliotekskommitterade, 1940 års skolutredning,

1944 års folkbildningsutredning och 1946 års skolkommission ägnat skolbiblioteken

stor uppmärksamhet och framhållit deras stora betydelse för

den moderna svenska skolan.

Folkbibliotekssakkunniga ha i sitt betänkande hävdat att obligatoriska

skolbibliotek böra upprättas vid alla folkskolor och att kostnaderna härför

helt böra bestridas av statsmedel.

I skolöverstyrelsens senaste petitaskrivelse understrykes ånyo vad som

redan tidigare framhållits, att en upprustning av skolbiblioteken enligt de

sakkunnigas förslag vore en av de mest angelägna pedagogiska reformerna.

Överstyrelsen har kunnat konstatera, hur illa rustade skolbiblioteken i

genomsnitt äro för sina uppgifter i skolans undervisning, och framhåller

angelägenheten av att inte ställa folkskolans biblioteksreform på framtiden.

Av vad ovan i korthet anförts framgår med all önskvärd tydlighet, att

på sakkunnigt håll enighet råder om nödvändigheten av skolbibliotekens

upprustning. Fortfarande saknar dock ungefär ett trettiotal skoldistrikt

tillgång till skolbibliotek över huvud taget. Dessutom finns en mängd skoldistrikt,

som visserligen har centralt skolbibliotek, men vilkas flesta skolor

sakna eget bibliotek. Det är anmärkningsvärt, att man i skolnybyggnader

så gott som undantagslöst planerar för och reserverar utrymme till

skolbibliotek, men att bibliotekens fyllande med böcker helt ställs åt

sidan. Vidare är det otillfredsställande, att ett område av så stor betydelse

för skolans verksamhet skall vara i huvudsaklig utsträckning överlämnat

åt kommunerna.

Tillräckliga skolbibliotek äro en nödvändig förutsättning för ett genomförande

av de moderna undervisningsmetoder, som alltmer arbeta sig fram.

Om det skall bli möjligt för skolan att fylla de krav, som man numera allmänt

ställer på den, kan inte skolbiblioteksreformen få skjutas ytterligare

på framtiden. Snart fem år ha redan gått, sedan folkbibliotekssakkunniga

framlade sitt förslag och betonade nödvändigheten av skolbibliotek för

skolans arbete. Vi anse det uppenbart, att något nu måste göras för realiserandet

av de sakkunnigas förslag.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

Det i motionerna I: 1+7 och II: 65 framställda yrkandet om ökat understöd

till svenska sjömansbiblioteket sammanfaller med bibliotekets styrelses

framställning om anslag för nästa budgetår. I motionerna har anförts

bland annat följande.

Svenska sjömansbibliotekets verksamhet går ut på dels att tillhandahålla

de ombordanställda s. k. vandringsbibliotek, dels att förse fartygen

med s. k. fasta bibliotek (bestående av uppslagsböcker o. d.).

Det förefaller oss som om bibliotekets styrelse hade goda grunder for

sin anhållan om höjt anslag. Det bör också framhallas, att de° summor,

som av bibliotekets styrelse årligen insamlas från privat håll, måste anses

såsom mycket osäkra inkomster. Man kan också fråga varför just sjöfolkets

behov av läsning skall behöva tillfredsställas med hjälp av insamlingar;

ett vanligt stads- och folkbibliotek har sin verksamhet väsentligt

bättre tryggad. .....

Av den framställning om sitt medelsbehov som styrelsen för sjomansbiblioteket

senast gjort framgår, att sjömansbiblioteket på de senaste åren

icke fått några anslag för den ovan nämnda andra formen av sin verksamhet,

nämligen inrättandet av fasta bibliotek. Att en besättning, åtminstone

på ett fartyg som sällan besöker svensk hamn, bör ha möjlighet

att anlita ett »referensbibliotek» lika väl som den läsande allmänheten i

land, är tämligen uppenbart. Det synes oss därför vara av största vikt att

även denna gren av bibliotekets verksamhet får ett sådant ekonomiskt

stöd att biblioteket blir i stånd att fullfölja denna verksamhet.

Det i motionerna 1:98 och II: 130 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens äskande beträffande understöd åt Sigtunastiftelsens

bibliotek.

Utskottet. Statsbidraget till folkskolans skolbibliotek har alltsedan år

1933, då det infördes, fram till och med budgetåret 1952/53 varit maximerat

till 1 000 kronor per år och skoldistrikt. Från och med innevarande

budgetår har maximum för statsbidraget höjts till 3 000 kronor, huvudsakligen

i syfte att återföra bidraget till tidigare nivå i de fall, där det

kommit att minskas genom kommunindelningsreformen, men även för att

därutöver en viss förbättring av skolbibliotekens standard skulle bli möjlig.

Storleken av statsbidraget står inom ramen av bidragsmaximum i visst

förhållande till den omfattning, vari ortsbidrag utges.

Såsom framgår bland annat av vad i motionerna I: 173 och 11:224 anförts

torde förhållandena på skolbiblioteksväsendets område icke vara tillfredsställande

i betraktande av skolbibliotekens betydelse för undervisningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att skolbibliotek

med tillräckliga resurser är en nödvändig förutsättning för genomförande

av de moderna undervisningsmetoderna. Det är enligt utskottets

mening synnerligen angeläget, att skolbiblioteksverksamheten icke eftersattes

under den nuvarande betydelsefulla utvecklingsperioden för det

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statstitskottets utlåtande nr 8.

svenska skolväsendet utan att den i stället vid planering och förverkligande

av olika reformer på skolans område beaktas såsom ett viktigt hjälpmedel

främst i undervisningen men även vid den övriga fostran, som skolan kan

ge. I anslutning till motionerna I: 173 och II: 224 vill utskottet därför understryka

betydelsen av att en allmän upprustning av skolbiblioteken kommer

till stand och vidare vikten av att denna sker samtidigt med övrig

nu pågående reformverksamhet på skolväsendets område. För att en dylik

upprustning skall kunna genomföras fordras icke blott intensifierade lokala

initiativ utan även väsentligt ökade insatser från statens sida. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t med beaktande av de synpunkter,

som utskottet nu anfört, till förnyad prövning upptar frågan om ökade

statsbidrag till skolbiblioteksverksamheten samt för riksdagen så snart sig

göra låter framlägger de förslag, som av frågans angelägenhetsgrad befinnas

påkallade och med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas möjliga.

I motionerna I: 98 och II: 130 har yrkats en höjning med 1 500 kronor

av det nu med 5 000 kronor utgående understödet till Sigtunastiftelsens

bibliotek. Med hänsyn till att detta bidrag hållits vid oförändrat belopp

sedan ar 1947 tala enligt utskottets mening goda skäl för att bidraget för

nästa år uppräknas med det av motionärerna föreslagna beloppet. Utskottet

tillstyrker bifall till det i motionerna framställda yrkandet, vilket innebär

en höjning av ifrågavarande bidrag till 6 500 kronor.

Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket har för innevarande budgetår

uppräknats med 5 000 kronor och utgår nu med 40 000 kronor. Departementschefen

har för nästa budgetar föreslagit en höjning av bidraget

till 45 000 kronor. I motionerna I: 47 och II: 65 har yrkats, att bidraget

höjes med 30 000 kronor till 70 000 kronor, varjämte föreslagits anvisande

av ett särskilt bidrag å 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartvffsbibliotek.

För sjöfolkets möjligheter till fortbildning och fritidssysselsättning samt

för den allmänna trivseln ombord å fartygen synes det betydelsefullt, att

såväl fasta fartygsbibliotek som vandringsbibliotek äro tillgängliga i''den

omfattning, som betingas av efterfrågan på dylika bibliotek. Utskottet

äi emellertid icke berett att nu tillstyrka en höjning av förevarande statsbidrag

utöver vad departementschefen förordat. Enligt utskottets mening

torde tillgodoseendet av fartygens behov av bibliotek vara av sådant intresse

för rederinäringen, att ökade bidrag borde kunna påräknas från

detta håll för understödjande av verksamheten.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt i

övrigt framställda förslag.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 98 och II: 130 ävensom med avslag å

motionerna I: 47 och II: 65, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 5 860 500 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 173 och II: 224 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört

beträffande en upprustning av skolbiblioteken.

307:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 514), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

''

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

308:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 514 och 515), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland fiskare för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

309:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 318, s. 515—519), vilket i avseende å medelsanvisningen innebär

en anslagshöjning med 39 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till anordnande av föreläsningar på

orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnes, eller genom

andra organisationer än dylika anstalter, att tillämpas

från och med budgetåret 1954/55;

b) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 829 000 kronor.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande nr 8.

310:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 519—521), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 170 000 kronor.

3H:o) Bidrag till kursverksamhet bland samerna. Kungl. Maj:t

har (punkt 320, s. 521) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl.

(I: 48) och den andra inom andra kammaren av herr Gavelin m. fl. (II: 64),

i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget till Bidrag

till kursverksamhet bland samerna måtte höja det i statsverkspropositionen

föreslagna anslaget från 5 000 till 10 000 kronor.

Till förevarande kursverksamhet är nu intet särskilt riksstatsanslag anvisat.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande för

ändamålet av ett anslag av 10 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Det synes mig angeläget, att den statsunderstödda folkbildningsverksamheten

utvidgas till att omfatta även den speciella befolkningsgrupp, som

samerna utgör. Som skolöverstyrelsen framhållit, har detta i viss utsträckning

redan skett. Då jag är införstådd med svårigheten att bedriva folkbildningsverksamheten

bland samerna — i varje fall de nomadiserande —

i sådana former, att statsbidrag härtill kan erhållas enligt gällande bestämmelser,

tillstyrker jag, att ett särskilt anslag anvisas till sådan kursverksamhet

bland samerna, som med hänsyn till deras bosättningsförhållande

eller eljest föreliggande förutsättningar kan befinnas lämplig. Ifrågavarande

anslag synes mig för nästa budgetår böra utgå med 5 000 kronor.

Anslaget bör ställas till skolöverstyrelsens disposition för att utdelas till

sådana organisationer, som bedriver förut angiven kursverksamhet bland

samerna.

Det i motionerna 1:48 och II: 6.f framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens förutnämnda anslagsäskande.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke ansett

sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 48 och II: 64. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 48 och II: 64, till Bidrag

till kursverksamhet bland samerna för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Statsutskottets utlåtande nr 8.

312:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 321, s. 522), vilket innebär en anslagshöjning med

40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

240 000 kronor.

313:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 322, s. 522 och 523), vilket innebär en anslagshöjning

med 325 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

3 450 000 kronor.

314:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 523 och 524), vilket innebär

en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetaret 1954/5o anvisa ett reseivationsanslag

av 40 000 kronor.

315:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 524—527), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 84 000 kronor.

316:o) Kurser för utbildande av lärare för musikcirklar. I tva

likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bror Nilsson m. fl. (I: 99) och den andra inom andra kammaren av fru

Sjöstrand m. fl. (II: 114), har hemställts, att riksdagen för budgetåret

1954/55 beviljar ett anslag av 42 000 kronor att ställas till skolöverstyrelsens

förfogande att användas till sex kurser för utbildande av lärare för

musikcirklar med en beräknad kostnad av 7 000 kronor pei kurs.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande.

Sedan 1944 års folkbildningsutredning år 1948 överlämnade sitt betänkande

del II angående det estetiska folkbildningsarbetet, van manga värdefulla

förslag framlades för stödjande av det folkliga bddnmgsarbetet,

bland annat på musiklivets område, har så gott som ingenting darav blivit

förverkligat. Man har saknat det stöd från statens sida, som man hoppats

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

P.å för att kunna främja den musikundervisning, som bedrives i musikcirklar

landet runt.

Däremot har kommunernas intresse för musiklivet varit i ständigt stigande,

och många av dem offrar för närvarande stora summor för främrädf!

aV un^domens möjligheter att erhålla undervisning på detta om
En

fråga, som emellertid då inställer sig och som visat sig vara omöjli»*

tor kommunerna att ordna i någon större utsträckning, är att erhålla

lärare iöi musikcirklarna. Här saknar kommunerna de resurser, som är

nodvandiga för att kunna utbilda nya lärare för studiecirklarna i musik

c, ,r. att glva redan verksamma lärare större pedagogisk färdighet.

Skolöverstyrelsen har i sina petita för budgetåret 1954/55 begärt att i

anledning av ovan berörda förhållanden få ett anslag på 42 000 kronor för

att ordna sex kurser för utbildning av lärare för musikcirklar för en kostnad

av 7 000 kronor per kurs. Detta önskemål har icke tagits upp i årets

statsverksproposition, men detta är en fråga som i allra högsta grad angår

ungdomens utbildningsfrågor och dess fritidssysselsättning, och det är

omojhgt för kommunerna att själva ordna sådana kurser.

Utskottet får med anledning av förevarande motioner erinra om att

statsbidrag till utbildande av studieledare inom folkbildningsarbetet för

närvarande beviljas riksförbund för studiecirkelverksamhet i den formen,

att dylikt förbund i små utgifter för studieverksamheten, vartill statsbidrag

utgår med högst 50 procent, får inräkna kostnaderna för av förbundet

anordnade studieledar- och instruktionskurser. Detta bidrag bestrides

ur anslaget till Bidrag tdl studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

För utbildning av studieledare utanför studieorganisationerna

ar ett visst anslagsbelopp upptaget under anslaget till Utbildning

av studieledare för folkbildningsarbetet in. in., i vilket anslag jämväl

inräknats ett särskilt bidrag till kursverksamhet för kommunala musikledare.

Vidare torde få erinras om den utbildning av studieledare för de folkliga

musiksammanslutningarnas behov, som för närvarande äger rum vid

den såsom folkhögskola statsunderstödda folkliga musikskolan i Arvika.

_ Även om utskottet med tillfredsställelse noterat kommunernas och folkbildningsorganisationernas

växande intresse för musiklivets främjande är

utskottet likväl icke berett att förorda bifall till det i förevarande motioner

framställda yrkandet om ett särskilt riksstatsanslag för utbildande av

lärare för musikcirklar. Enligt utskottets mening bör denna utbildningsfråga

inordnas i ett större sammanhang inom det frivilliga bildningsarbetet.

Det torde böra framhållas att det i motionerna omnämnda, av skolöverstyrelsen

till Kungl. Maj:t framförda anslagsäskandet avsåg utbildning

av lärare för studiecirklar inom en större ram av det estetiska folkbildningsarbetet,

nämligen icke blott i musik utan även i bildande konst

och teater. Härjämte må erinras om att 1947 års musikutredning i sitt betänkande

angående »Musikliv i Sverige» (SOU 1954:2), vilket för närva
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

rande är föremål för remissbehandling, framlagt åtskilliga förslag rörande

amatörmusikverksamheten i alla dess former samt beträffande utbildningen

av musikledare och instruktörer för såväl kommunernas som de fria

folkbildningsorganisationernas musikverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 99 och II: 114 icke må av riksdagen

bifallas.

317:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325,

s. 527—530), vilket innebär en anslagshöjning med 255 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 1 555 000 kronor.

318:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 329, s. 531—533) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

2 kontorsbiträden.............................. Ca 8

b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 10 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 42 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 32 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 20 300

5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 17 000

Summa kronor 123 000

c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.

319:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 330, s. 533) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

17 000 kronor.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

320:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 533), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till ''postverket jör dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

321 :o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 534—536), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

45 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 537—540), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 103 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............... 54 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 123 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 107 800

Summa kronor 389 800

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 389 800 kronor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Statsutskottets utlåtande nr 8.

323:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 540 och 541), vilket innebär eu

anslagshöjning med 9 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 116 900 kronor.

324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 542), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 20 700 kronor.

325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 337, s. 543 och 544), vilket innebär en anslagsminskning med 4 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 4 700 kronor.

326 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 388, s. 544), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

327:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 544

och 545), vilket innebär en anslagshöjning med 14 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetaret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 29 200 kronor.

328:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 340. s. 545), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

329:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 546—

548), vilket innebär en anslagshöjning med 11 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 411 400 kronor.

330:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 548 och 549), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

331 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 549 och 550), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

700 000 kronor.

332:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 550 och 551), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 103 600 kronor.

333:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 345, s. 551 och 552) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh (I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

193

m. fl. (II: 177), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till statens

medicinska forskningsråd utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisa

anslag av 250 000 kronor för psykiatrisk forskning,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (11:407), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Statens

medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret

1954/55 anvisa ett med 500 000 kronor höjt reservationsanslag å

2 000 000 kronor, varav 500 000 skall disponeras för stöd åt forskning rörande

nerv- och sinnessjukdomarna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionen I: 94 samt, såvitt gäller motionerna I: 312 och II: 407,

till den i dessa motioner åberopade motionen I: 311.

Statens medicinska forskningsråd har för nästa budgetår räknat med en

ökning i behovet av anslagsmedel till främjande av medicinsk forskning om

sammanlagt 975 000 kronor, varav 500 000 kronor såsom särskilda anslagsmedel

till psykiatrisk forskning.

Departementschefen har framhållit, att vad rådet anfört till stöd för en

anslagshöjning syntes honom i och för sig mycket beaktansvärt. Icke minst

gällde detta frågan om ökat understöd åt forskningen inom sinnessjukdomarnas

område. Den stränga återhållsamhet, som i nuvarande budgetläge

vore nödvändig, gjorde emellertid att han ansåge sig böra avstå från att

föreslå någon höjning av anslaget.

I motionerna 1:94 och 11:177 har anförts huvudsakligen följande.

De anslag som hittills utgått till forskningsrådets verksamhet är så

knappa att denna icke kan utvidgas, utan medlen tas till största delen i anspråk

av redan verksamma forskargrupper. Detta medför att för samhället

och medborgarna synnerligen viktiga forskningsuppgifter måste uppskjutas

på obestämd tid.

I detta sammanhang erinras om de likalydande motionerna I: 116 och

II: 162 till 1953 års riksdag. I dessa anfördes bland annat:

»Främst anmäler sig i detta sammanhang möjligheten till indirekta besparingar

genom fortsatta förbättringar av profylax och vård. Förbättrad

profylax betyder minskad sjuklighet och därmed minskade utgifter för både

individen och det allmänna. Förbättrad vård betyder förkortad vårdtid och

därmed likaledes minskade utgifter. Redan nu har vårdtiden inom åtskilliga

områden väsentligt kunnat nedbringas som ett resultat av forskningens

landvinningar. Fn tillräckligt snabb och effektiv utveckling av profylax

och vård är i själva verket det enda sättet att avvända faran för en ständig

relativ stegring av de offentliga sjukvårdsutgifterna. Reformer på detta

arbetsfält har därför — på längre sikt sett — stor betydelse ur statsfinansiell

synpunkt såsom medel till kostnadsbegränsningar eller rent av besparingar;

de har därtill på en mångfald olika sätt gynnsamma verkningar

13 — liihang till riksdagens protokoll 1951^. G samt. Nr 8.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i allmänt ekonomiskt hänseende genom de resurser i fråga om arbetsförmåga,

som kan återvinnas till arbetslivet.

Dessa grundläggande synpunkter måste tillbörligt beaktas i vår kommande

sjukvårdspolitik. Alldeles särskilt gäller detta det allmännas insatser

beträffande de invalidiserande och kroniciterande folksjukdomarna,

vilka ur både allmänt och ekonomisk och statsfinansiell synpunkt har en

avgörande betydelse för reformpolitiken på detta område.

En grundförutsättning för att frågan om en förbättrad profylax och vård

beträffande folksjukdomarna skall kunna angripas på rätt sätt är en intensifierad

och vidgad medicinsk forskning och en därpå grundad förbättrad

undervisning. Avgörande framsteg beträffande profylax och vård kan endast

framkomma genom att grundforskningen och den medicinsk-kliniska

forskningen skapar nya metoder, vilka genom en kontinuerligt moderniserad

undervisning föres ut i den praktiska sjukvården. Frågan hur det

allmänna skall stödja och organisera forskning och undervisning beträffande

folksjukdomarnas profylax och vård utgör därför själva nyckelproblemet

i denna reformpolitik.»

Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen antagna utlåtande nr 190:

»Mot bakgrunden av vad utskottet från sakkunnigt håll sålunda inhämtat

finner sig utskottet böra förorda, att statens medicinska forskningsråd

beredes möjlighet att fullgöra sin uppgift att översiktligt utreda behoven

för den medicinska forskningen i landet och planlägga dess bedrivande.

Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t vid avvägningen mellan

olika anslagskrav beaktar vikten av ökad medelsanvisning för medicinska

forskningsändamål. Utskottet förutsätter vidare, att medicinalstyrelsen

och de kommunala huvudmännen ägnar organisations- och vårdfrågorna

all den uppmärksamhet, som omständigheterna medger.»

Statsutskottet hemställde att riksdagen i anledning av bland annat ovan

nämnda motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle giva till känna vad

utskottet anfört. Departementschefen har trots riksdagens positiva ställningstagande

icke ansett sig kunna tillstyrka en höjning, utan anslaget har

upptagits med oförändrat belopp.

Som särskilt angeläget framstår beviljandet av ett särskilt anslag till

psykiatrisk forskning. De psykiskt sjukas antal tenderar att öka. Vid sidan

av de reumatiska sjukdomarna framstår de psykiska nu som de vanligaste

och allvarligaste kroniciterande och invalidiserande sjukdomarna — samtidigt

som stora brister förefinns vad beträffar både vård och profylax.

Det i motionerna 1:312 och 11:407 framställda yrkandet överensstämmer

med forskningsrådets ovannämnda äskande av särskilda anslagsmedel

till psykiatrisk forskning.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 94 och II: 177 erinrats framhöll statsutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1953: 190, att utskottet

förutsatte att Kungl. Maj:t vid avvägningen mellan olika anslagskrav beaktade

vikten av ökad medelsanvisning för medicinska forskningsändamål.

Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna bland

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Statsutskottets utlåtande nr 8.

annat vad utskottet sålunda anfört. Kungl. Maj:ts förevarande förslag

innebär emellertid för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning. Utskottet

vill nu ånyo understryka sitt tidigare gjorda uttalande i förevarande

ämne. I anledning av motionerna I: 94 och II: 177 samt I: 312 och II: 407

får utskottet hänvisa till att det medicinska forskningsrådet för sin del

påpekat, att medicinsk forskning torde förbli den säkraste vägen att förbilliga

sinnessjukvården, liksom den influerat på den medicinska värden i

allmänhet. Senare tiders medicinska upptäckter ha revolutionerat sjukvården,

förkortat vårdtiden på sjukhusen och gjort sjukhusvård överflödig

vid många sjukdomstillstånd. Såsom förhållandena nu äro blir likväl

framhåller rådet — vården av de psykiskt sjuka med vårt ringa vetande

om sjukdomarnas underlag i många fall fortfarande bristfällig. Rådet har

därför ansett det i hög grad befogat att särskilda medel anslås till medicinsk

forskning enbart inom sinnessjukdomarnas område, inbegripet deras

fysiologiska och kemiska underlag.

Utskottet finner vad rådet sålunda anfört synnerligen beaktansvärt. Utskottet,

som likväl icke är berett att tillstyrka bifall till de i omförmälda

motioner gjorda yrkandena, förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har

sin uppmärksamhet riktad på behovet av ökade medel för medicinsk

forskning och i samband med prövningen av anslagets avvägning för budgetåret

1955/56 till förnyat övervägande upptager denna fråga och därvid

isynnerhet beaktar spörsmålet om anvisande av särskilda medel för forskning

inom sinnessjukdomarnas område.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 94 och II: 177 samt

I: 312 och II: 407, till Statens medicinska forskningsråd:

Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

334:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 553), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvalt?iingskostnader för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

335:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande nr 8.

(punkt 347, s. 554 och 555), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 400 000 kronor.

336:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 348, s. 555 och 556), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

365 000 kronor.

337:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 556),

vilket med hänsyn till beräknad anslagsreservation avser anvisande allenast

av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

338:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 350, s. 556—565)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 23 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Herlitz (1:165)

och den andra inom andra kammaren av herr Munktell (II: 137), i vilka

hemställts att riksdagen vid anvisande av de anslag, varom i statsverkspropositionen

hemställts under denna och nästföljande punkt, ville uttala

sig i enlighet med vad i motionerna anförts.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser en utvidgning

av verksamhetsområdet för det nuvarande samhällsvetenskapliga

forskningsrådet till att omfatta även rättsvetenskapen, varvid rådets

benämning bör ändras till statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd.

Anslaget till förvaltningskostnader föreslås höjt med 6 000 kronor

från 17 000 till 23 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande det under nästföljande punkt upptagna

anslaget till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

197

Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning avser en av den

föreslagna utvidgningen av forskningsrådets verksamhetsområde till att

omfatta jämväl rättsvetenskapen föranledd höjning med 65 000 kronor

i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

av 335 000 kronor till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhällsvetenskaplig forskning.

Departementschefen har vid anmälan av förevarande frågor — efter

redogörelse för ett av juristutbildningssakkunniga framlagt förslag om inrättande

av ett rätts vetenskapligt forskningsråd (SOU 1949: 52) samt med

erinran om ett tidigare av socialvetenskapliga forskningskommittén framfört

förslag att det samhällsvetenskapliga forskningsrådet i sitt verksamhetsområde

skulle innesluta jämväl rättsvetenskapen — anfört bland

annat följande.

Då frågan om stöd åt den rättsvetenskapliga forskningen nu efter förnyad

utredning föreligger till bedömande, anser jag det nödvändigt att

ånyo överväga, om icke den av socialvetenskapliga forskningskommittén

föreslagna lösningen bör föredragas. För egen del har jag kommit till den

uppfattningen att så är fallet. För denna lösning talar icke bara praktiska

skäl — exempelvis den minskning av administrationskostnaderna, som kan

förväntas — utan även, som nämnda forskningskommitté antytt, i viss

utsträckning ett sakligt samband mellan forskningsuppgifterna. Det sistnämnda

synes mig ytterligare bestyrkt genom vad juristutbildningssakkunniga

anfört angående behovet av en delvis ny inriktning av den rättsvetenskapliga

forskningen. Jag förordar alltså, att det nuvarande samhällsvetenskapliga

forskningsrådet får sitt verksamhetsområde utvidgat till att omfatta

även rättsvetenskapen. I likhet med de sakkunniga anser jag det icke

önskvärt att uppdraga några fasta gränser för det sålunda utvidgade verksamhetsområdet.

I eventuellt uppkommande tveksamma fall bör rådet

självt få träffa avgörandet.

Vid bifall till förslaget om en utvidgning av det nuvarande samhällsvetenskapliga

forskningsrådets verksamhet synes rådets namn böra ändras

till statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd. Vidare erfordras

en viss omorganisation av rådet. Jag räknar med att antalet ledamöter,

som nu är tio, kan behöva ökas med omkring fyra, men är icke beredd

att utan ytterligare överväganden taga ställning till denna fråga liksom

ej heller till uppkommande olika detaljspörsmål rörande det utvidgade

rådets arbetsformer m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

besluta härutinnan.

Juristutbildningssakkunniga har föreslagit anvisande av 250 000 kronor

till främjande av den rättsvetenskapliga forskningen. Med hänsyn till nuvarande

ekonomiska läge och även till att storleken av föreliggande anslagsbehov

i brist på erfarenhet är svår att bedöma anser jag, att det angivna

beloppet bör reduceras väsentligt. Jag föreslår, att för ändamålet beräknas

ett belopp av 65 000 kronor.

I motionerna 1:165 och II: 137 har förklarats angeläget, att riksdagen

i två hänseenden uttalar sig angående användningen av det föreslagna

forskningsanslaget. Motionärerna ha härom anfört följande.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande nr 8.

För det första är det av vikt att det preciseras — vad departementschefen

synes hava avsett men ej tydligt uttalat — att i varje fall det belopp

av 65 000 kronor, varmed anslaget skall ökas, skall användas för rättsvetenskaplig

forskning i egentlig mening; därtill bör ej den utpräglat rättssociologiska

forskningen hänföras.

För det andra är det av vikt att starkare än som skett i propositionen

understryka den rättsvetenskapliga forskningens art. Det kan med hänsyn

härtill ifrågasättas, om ej det riktiga varit att bilda ett fristående

rättsvetenskapligt forskningsråd. Men om ett för rättsvetenskaplig och

samhällsvetenskaplig forskning gemensamt forskningsråd föredrages, måste

det i allt fall sörjas för att behoven av stöd för rättsvetenskaplig forskning

bliva bedömda av dem som äro förtrogna med dessa behov. Vid de

överväganden om rådets arbetsformer som departementschefen ställer i

utsikt torde en sådan prövning böra säkerställas genom lämpliga organisatoriska

anordningar. Självklart är därvid, att sådana i och för sig mycket

önskvärda forskningar, som ligga på gränsen mellan rätts- och samhällsvetenskaper,

böra bedömas under samråd mellan samhällsvetenskapens

och rättsvetenskapens företrädare inom rådet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts före varande förslag och har

icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört

och föreslagit. Med anledning av motionerna I: 165 och II: 137 får utskottet

framhålla, att utskottet under hand inhämtat, att enligt planerna för

det samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsrådets organisation avsikten

är att rådet under en gemensam ordförandes ledning skall arbeta på

två särskilda avdelningar, den ena bestående av företrädare för samhällsvetenskaperna,

den andra av företrädare för rättsvetenskapen. De frågor,

som icke ligga på gränsen mellan dessa vetenskapsgrenar, komma alltså att

prövas av de särskilda avdelningarna var för sig. Den föreslagna anslagsförstärkningen

med 65 000 kronor av det under nästföljande punkt äskade

anslaget till främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning synes

såvitt utskottet kunnat finna huvudsakligen vara avsett för rättsvetenskaplig

forskning i egentlig mening.

På grund av vad utskottet sålunda anfört torde motionerna 1:165 och

II: 137 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer förty,

I. att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 23 000

kronor;

II. att motionerna I: 165 och II: 137 — såvitt här är i

fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

339:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. Kungl.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t har (punkt 351, s. 565) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast

föregående punkt angivna motionerna 1:165 och II: 187, i vilka hemställts,

att riksdagen vid anvisande av de anslag, varom i statsverkspropositionen

hemställts under nästföregående och denna punkt, ville uttala sig

i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt innehållet i motionerna

torde få hänvisas till den under närmast föregående punkt lämnade

redogörelsen.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört hemställa,

I. att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av samhälls- och

rättsvetenskap^ forskning för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. att motionerna 1:165 och II: 137 — såvitt här är i

fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

340:o) Flyg- och na valmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 566—568), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för flyg- och navalmedicinska

nämnden, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 2 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 140 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 700

Summa kronor 210 000

c) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 210 000

kronor.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200 Statsutskottets utlåtande nr 8.

341 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj;ts förslag (punkt 353, s, 568), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

342:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s.

569), vilket innebär en anslagsminskning med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 355, s. 569 och 570), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 475 000 kronor.

344:o) Europeiskt samarbete inom kämforskningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 570—572), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

345:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 357, s. 573—578), vilket innebär en anslagsminskning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 201

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 16 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 648 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ,................ 178 000

Summa kronor 542 000

Särskilda uppbärdsmedel.

Inkomster från drift av matematikmaskinerna. . 220 000

Nettoutgift kronor 322 000

c) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kronor;
d)

bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att ett belopp

av 1 657 kronor 62 öre, vilket kvarstår som oredovisat å

förskott, som av framlidne docenten C. Palm uppburits av

matematikmaskinnämnden, må som utgift slutligt belasta

det för budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget

till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikmaskinutrustning.

346 :o) Matematikmaskinnämnden: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 578), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 66 000 kronor.

347:o) Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 579), vilket med hänsyn till beräknad

storlek av vissa för ändamålet tillgängliga medel avser anvisande allenast

av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Materiel

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

348:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 579), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s

forskningsinstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 160 000 kronor.

349 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 579 och 580),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 97 000 kronor.

350:o) Bidrag till oceanografiska institutet: I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 362, s. 580 och 581), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska imtitutet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 104 000

kronor.

351 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thömberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 581), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

4 800 kronor.

352:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

365, s. 582), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.

353:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 582), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

354:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 367, s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Statsutskottets utlåtande nr 8.

355 :o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert Anderson och

fru Svenson (1:177) samt den andra inom andra kammaren av fru Andrén

m. fl. (II: 222), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Barnfilmkommittén

för budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 8 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen

II: 222 och den däri åberopade motionen II: 221.

Utskottet. Barnfilmkommittén, som bildades år 1948, är en sammanslutning

av kvinno-, målsmanna- och lärarorganisationer med uppgift att

verka för upplysning, rådgivning och reformer i frågor, som röra barn och

film. Kommittén bedriver dels en praktisk jury verksamhet för att få fram

fortlöpande förteckningar å för barn lämpliga filmer och i samband därmed

psykologiska undersökningar över filmpåverkan pa barn i olika aldrar,

dels ock en vittutgrenad upplysningsverksamhet i barnfilmfrågor över

hela landet.

Alltsedan år 1949 har kommittén till kostnaderna för sin verksamhet åtnjutit

ett årligt bidrag ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra

utgifter. Kungl. Maj:t har senast den 22 januari 1954 anvisat ett belopp

av 6 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för kommitténs verksamhet

under år 1954.

1949 års filmkommitté har i sitt betänkande del II »Barn och film»

(SOU 1952: 51) framlagt förslag till åtgärder i syfte att främja tillkomsten

av god barnfilm, bland annat inrättande av ett särskilt barnfilmrad för

upplysnings- och forskningsverksamhet samt vissa andra uppgifter.

Det synes utskottet angeläget att, i avvaktan på de åtgärder vartill 1949

års filmkommittés sålunda framlagda förslag ma komma att föranleda, den

på enskilt initiativ verksamma Barnfilmkommittén erhåller fortsatt bidrag

från staten. Utskottet förordar, att detta bidrag från och med nästa budgetår

upptages på riksstaten såsom ett särskilt reservationsanslag. Utskottet

delar motionärernas uppfattning, att bidraget till Barnfilmkommitténs

verksamhet tills vidare bör utgå med 8 000 kronor för budgetår. Då emellertid

hälften av det belopp, som kommittén enligt vad ovan nämnts

erhållit i statsbidrag för år 1954, hänför sig till budgetåret 1954/55, synes

medelsanvisningen på riksstaten böra för nästa budgetar begränsas till

(8 000 — 3 000 =) 5 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 177 och

II: 222, till Bidrag till Bamfilmkommittén för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande nr 8.

356 :o) Bearbetning av Antarktisexpeditionens fyndmaterial. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 583 och 584), vilket innebär

en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bearbetning av Antarktisexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 22 000 kronor.

Diverse.

357:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 585), vilket innebär beträffande

det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande

det andra anslaget en höjning med 197 000 kronor, beträffande det tredje

anslaget en höjning med 175 000 kronor och beträffande det sista anslaget

en höjning med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 744 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 196 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 980 000

kronor.

358:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 585), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 12 100 kronor.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

205

359 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,

s. 586), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 587), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 87 800

kronor.

361 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 373, s. 587 och 588), vilket innebär en anslagshöjning med

3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

to. to. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 9 100

kronor.

362:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 589),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

363 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 589), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande nr 8.

364:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s. 589 och 590), vilket innebär en

anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

365:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 590—593), vilket innebär en anslagshöjning

med 83 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, fastställa personalförteckning

för svenska Unescorådet i enlighet med vad

departementschefen anfört;

b) till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 968 000

kronor.

366 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

378, s. 593—596), vilket innebär en anslagshöjning med 112 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

367:o) Bidrag till svenskt deltagande i sjunde nordiska yrkesskolmötet

i Köpenhamn 1954. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

379, s. 596 och 597) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenskt deltagande i

sjunde nordiska yrkesskolmötet i Köpenhamn 1954 för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

368:o) Bidrag till Sveriges schackförbund. I en inom första kammaren

av herr Erik Svedberg m. fl. väckt motion (I: 304) har hemställts, att

för budgetåret 1954/55 till Sveriges schackförbund anvisas ett anslag med

25 000 kronor, att av förbundet användas för verksamhet, ägnad att öka

kännedomen och förståelsen för schackspelet i vårt land.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 207

Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas

till motionen.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda förevarande yrkande och hemställer

därför,

att motionen I: 304 icke må av riksdagen bifallas.

369:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 597), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom,

sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

370:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

381, s. 597 och 598), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

371 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s. 598), vilket innebär

en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 30 000 kronor.

372 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Majtts förslag (punkt 383, s. 598), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 kronor.

Uppskjutna frågor m. m.

373:o) Till särskilt utskott överlämnade frågor. Beträffande följande

punkter, under vilka anslag i avbidan på särskild proposition i ämnet

upptagits med allenast beräknade belopp, nämligen

punkten 326: Bidrag till verksamheten vid hemgårdar;

punkten 327: Bidrag till verksamheten vid studiehem; samt

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets utlåtande nr 8.

punkten 328: Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande;

har Kungl. Maj:t framlagt definitiva förslag i propositionerna nr 155 och

156, vilka av kamrarna remitterats till särskilt utskott. Härom har utskottet

velat

erinra.

374:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga

[Bilaga), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Alfred Nilsson, Näsström, Hesselbom,

Einar Persson, fru Lindström, herrar Sunne, Elfving, Arrhén och

Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Lindholm, Åkerström, Hoppe, Johansson i Mysinge,

Widen, Kyling, Gustafsson i Stockholm, Blidfors, fröken Vinge, fröken

Olsson, herr Svensson i Stenkyrka och fröken Ager;

dock att

vid behandlingen av punkterna 188—220 deltagit herr Persson i Växjö

i stället för herr Bergström,

vid behandlingen av punkterna 188—296 deltagit herr Bergman i stället

för herr Leander,

vid behandlingen av punkterna 188—374 deltagit herr Holmqvist i stället

för herr Elfving,

vid behandlingen av punkterna 218—374 deltagit herr Bengtson i stället

för herr Näsgård,

vid behandlingen av punkterna 221—374 deltagit herr Svensson i Ljungskile

i stället för fröken Äger, herr Staxäng i stället för herr Kyling och herr

Almgren i stället för herr Gustafsson i Stockholm,

vid behandlingen av punkterna 297—374 deltagit herr Ward i stället för

fröken Olsson och herr Petterson i Degerfors i stället för herr Lindholm

samt

vid behandlingen av punkterna 297—374 herr Skoglund i Doverstorp

icke deltagit.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209

Reservationer

1) vid -punkten 3 (Riksarkivet: Avlöningar)

a) av fröken Vinge;

b) av herr Widén.

2) vid punkten 52 (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herr Hesselbom, fru Lindström, herrar

Gustafsson i Stockholm och Blidfors.

3) vid punkten 63 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)

av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Nils

Theodor Larsson, Malmborg i Skövde, Johansson i Mysinge, Widén, Kyling,

fröken Vinge, fröken Olsson, herr Svensson i Stenkyrka och fröken Ager,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen II: 67 och att

därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 31 börjar

med orden »Enligt utskottets», till och med det stycke, som på s. 32 slutar

med orden »oförändrat belopp», bort ha följande lydelse:

»För att helt iståndsätta slottsbyggnaden fordras alltså en betydande

ekonomisk insats. Enligt utskottets mening bör det icke för statens del i

nuvarande läge bli fråga om ett engagemang av dylik omfattning. Detta

synes icke heller ha varit motionärernas mening. Såsom nyss nämnts, fordras

emellertid ett till 136 500 kronor begränsat belopp för att hejda slottsbyggnadens

fortskridande förfall och bevara denna för framtiden. Utskottet

har vid sin prövning av förevarande fråga kommit till den uppfattningen, att

de arbeten, som avses med det förutnämnda delbeloppet av 50 000 kronor,

snarast måste utföras för att icke förfallet skall nå en sådan omfattning,

att byggnaden måste anses helt tillspillogiven. Enligt utskottets mening

tala därför synnerligen starka skäl för att staten nu genom erforderlig medelsanvisning

tar initiativ till de skydds- och reparationsarbeten å slottet,

som äro nödvändiga för att bevara byggnaden för framtiden och som kostnadsberäknats

till ett belopp av 136 500 kronor.

Utskottet anser sig på grund härav böra tillstyrka bifall till det i motionen

II: 67 framställda yrkandet, att för nästa budgetår anvisas ett belopp

av 50 000 kronor för utförande av skydds- och reparationsarbeten på Mälsåkers

slott. Beloppet torde lämpligen böra anvisas under förevarande anslag.

Frågan om en fortsatt medelsanvisning inom ramen för det angivna

beloppet av 136 500 kronor torde i första hand få prövas av Kungl. Maj:t

vid beredningen av riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56. Enligt utskottets

mening synes därvid böra utredas spörsmålet om fördelningen av

14 — Bihav g till riksdagens protokoll 195%. 0 samt. Nr 8.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kostnaderna för slottets bevarande och — om så visar sig möjligt — även

dess iståndsättande, varvid måste förutsättas bland annat att de lokala

hembygdsintressena ta den del av kostnaderna, som är motiverad av slottets

rangplats bland det sörmländska landskapets kulturtillgångar. Därjämte

torde frågan om den framtida äganderätten till slottet samt förvaltningen

och användningen av detsamma — därest det skulle komma att

iståndsättas — böra närmare utredas. I sistnämnda hänseende synas särskilt

böra undersökas möjligheterna att utnyttja slottsbyggnaden även för

andra uppgifter än vad den kan få såsom en rent museal institution.

Med hänsyn till vad sålunda förordats och då utskottet icke har någon

erinran mot anslagsberäkningen i övrigt under förevarande punkt, torde

anslaget för nästa budgetår böra uppföras med (115 000 + 50 000 =)

165 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 67, till Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård

och underhåll av fornlämningar och by g gnadsminne smärken

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 165 000 kronor.»

4) vid punkten 71 (Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar)

av herrar Widén, Kyling, fröken Vinge och fröken Ager, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 90 och II: 120,

innebärande att medel anvisas för ytterligare två amanuenstjänster i den

reglerade befordringsgången vid akademiens bibliotek, samt till följd därav

höja anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg med i avrundade tal 19 300 respektive 10 100 kronor

ävensom hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 90 och II: 120,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 359 640

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 247 100

Summa kronor 903 300

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 903 300 kronor.

5) vid punkten 75 (Universitetskanslersämbetet: Avlöningar)

a) av herrar Karl Andersson, Näsgård, Leander, Hesselbom, Lindholm,

Åkerström och Gustafsson i Stockholm, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga den

ändring i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............. 35 816

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 57 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 28 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 384

Summa kronor 164 800

c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 164 800

kronor.

b) av fru Lindström.

6) vid punkten 77 (Uppsala universitet: Avlöningar) av herr Arrlién.

7) vid punkten 83 (Lunds universitet: Avlöningar) av herr Blidfors.

8) vid punkten 188 (Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare)

a) av herrar Sunne, Widén, fröken Vinge, fröken Olsson och fröken

Äger, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 179

och II: 220 om inrättande av ett provisoriskt seminarium för utbildning

av lärarinnor i kvinnlig slöjd samt till följd därav höja anslaget med 51 000

kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet ävensom hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

-12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 179 och II: 220, till Utbildningskurser

i kvinnlig slöjd för lärare för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

b) av herr Arrhén.

9) vid ''punkten 189 (Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård)

av herrar Sunne, Widén, fröken Vinge, fröken Olsson och fröken A ger, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 178 och II: 230

samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 178 och

II: 230, till Kurs för utbildning av lärarinnor i barnavård

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 kronor.

10) vid punkten 215 (Bidrag till Ericastiftelsen) av herrar Holmqvist,

Bergström, Lindholm, Åkerström, Gustafsson i Stockholm och Blidfors,

vilka ansett att vid fastställande av grunder för bestämmande av statens

bidrag till Ericastiftelsen statsbidragsunderlaget bort beträffande överläkarbefattningen

fastställas att motsvara lönegrad 33 (enligt Kungl. Maj:ts

förslag lönegrad 34) jämte arvode av sådan storlek, att de sammanlagda

förmånerna vid tjänsten uppginge till det av Kungl. Maj:t föreslagna totalbeloppet

för tjänsten, samt att fördenskull utskottets hemställan under a)

bort ha följande lydelse:

»a) godkänna av utskottet förordade grunder för bestämmande

av statens bidrag till Ericastiftelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1954/55;»

11) vid punkten 218 (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar

Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde,

Kyling, fröken Vinge och fröken A ger, vilka med anledning av motionerna

1: 92 och II: 128, I: 93 och II: Ilo samt II: 370 ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 135 börjar

med orden »Beträffande lärarpersonalens», till och med det stycke, som på

s. 136 slutar med orden »riksdagens prövning», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet anser det högst angeläget, att klarhet om lärares åliggande i

samband med tillsynen vid skolmåltider skapas och att av denna anledning

hithörande problem utredas och bli föremål för förhandlingar med

berörda lärarorganisationer.

Såsom departementschefen anfört bör, vilket nu också är förhållandet,

gottgörelse skäligen kunna ifrågakomma i vissa fall. Utskottet anser sig

även böra framhålla, att därvid jämväl andra omständigheter än elevan
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

213

talet synas böra beaktas vid bedömande av huruvida tillsynen skall föranleda

ersättning utöver fri skolmåltid. Utskottet förutsätter vidare, att frågan

om den av departementschefen förutskickade omregleringen av ersättningens

storlek blir föremål för förhandlingar med vederbörande lärarorganisationer,

innan nya grunder för ersättningens storlek fastställas av Kungl.

Maj :t.

Av vad i ärendet förekommit framgår beträffande innebörden av ifrågavarande

tillsyn, att på vissa håll uppstått svårigheter i fråga om denna

uppgifts fördelning mellan lärarna vid samma skola och att vissa problem

uppkommit huru tillsynen i övrigt lämpligen bör organiseras. Med hänsyn

härtill och då skolmåltidsverksamheten under senare år undergått en mycket

betydande utveckling, synes det utskottet motiverat, att en utredning

verkställes beträffande tillsynens närmare utformning. Sedan resultatet av

denna utredning föreligger och i anslutning därtill erforderliga förhandlingar

med lärarorganisationerna ägt rum, synas de berörda frågorna

jämte de förslag i ämnet, vartill Kungl. Maj:t kan finna anledning, böra i

lämpligt sammanhang underställas riksdagens prövning.»

dels ock utskottets hemställan under I. c) bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av motionerna I: 92 och II: 128,1: 93 och

II: 110 samt II: 370 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förhandlingar i av utskottet ovan angivna

avseenden;»

12) vid ''punkten 233 (Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten)

av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Widén, vilka

ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 145 börjar med orden

»Utskottet har» och på s. 146 slutar med orden »i folkskolebyggnader»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet har vid behandlingen av detta anslag upprepade gånger starkt

understrukit angelägenheten av att byggnadskvoten för folkskolelokaler

väsentligt höjes. Någon mera påtaglig ökning av utrymmet för detta investeringsändamål

har emellertid icke kommit till stånd under de senaste

åren; kostnadsramen för statsbidragsberättigade folkskolebyggen var 137

miljoner kronor år 1952 och 142 miljoner kronor år 1953 samt beräknas

för innevarande år till i stort sett oförändrat belopp. Uppenbarligen motsvarar

detta icke på långt när den avsevärda stegringen av folkskoleväsendets

byggnadsbehov. Skolöverstyrelsen har sålunda utgått från en kvottilldelning

av mer än dubbelt så stor omfattning som den, varmed departementschefen

ansett sig böra räkna. Givetvis måste emellertid denna likaväl

som andra frågor om de offentliga investeringarna bedömas i sitt större

sammanhang. Både i den allmänna och i den enskilda sektorn framträder

synnerligen angelägna investeringsbehov. Fn ökning av den sammanlagda

investeringsvolymen i samhället framstår därför som ofrånkomlig. Enligt

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utskottets mening bör det åvila den ekonomiska politiken att skapa förutsättningarna

för en sådan ökning. Härvid bör beaktas att de på kortare

sikt produktivitetshöj ande enskilda investeringarna bidra till att skapa

förbättrade förutsättningar på mera långsiktigt verkande offentliga investeringar.

Att kontinuerligt följa utvecklingen av investeringsverksamheten

i landet är en uppgift, som ankommer på Kungl. Maj:t. Därest redan

under innevarande år en större samlad investeringsverksamhet skulle bli

möjlig eller en regional eller lokal omfördelning inom den statliga och kommunala

byggnadskvoten skulle visa sig påkallad eller önskvärd, är det

enligt utskottets mening av stor vikt, att alla möjligheter, som på både

kort och lång sikt är förenliga med en rationell avvägning mellan skilda

investeringsbehov, tillvaratagas i syfte att öka investeringarna i folkskolebyggnader.

Icke minst med hänsyn till att utrymmet för skolbyggnadsverksamhet

är starkt begränsat måste de tillgängliga resurserna utnyttjas på sådant

sätt, att kostnadssänkande rationaliseringar effektivt främjas, vilket även

ur statsfinansiell synpunkt är ytterst väsentligt. Också frågan om att genom

förenklingar i standard och utrustning göra det lättare att bygga flera

skollokaler är förtjänt av att allvarligt och förutsättningslöst undersökas.»

13) vid punkten 290 (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal) av

herrar Näsström, Einar Persson, fru Lindström, herrar Holmqvist, Bengtson,

Nils Theodor Larsson, Johansson i Mysinge och Svensson i Stenkyrka,

vilka ansett

dels att utskottets yttrande på s. 170 från och med det stycke, som börjar

med orden »Utskottet har», till och med det stycke, som slutar med

»349 000 kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet har vid sitt på den nu förebragta utredningen grundade ställningstagande

till detta spörsmål väl icke ansett sig ha anledning frångå sin

tidigare uttalade uppfattning, att en särställning för Mölndalsskolan i förevarande

hänseende icke borde med avseende å motsvarande förhållanden

vid de centrala verkstadsskolorna få någon prejudicerande verkan. Med

hänsyn till de av departementschefen åberopade konsekvenserna såväl i

fråga om statsbidragsgivningen till riksskolor på övriga områden av yrkesundervisningen

som beträffande statens ställning till dylika skolor inom

andra grenar av undervisningsväsendet har utskottet emellertid icke funnit

sig böra förorda, att riksdagen nu beslutar medgiva statsbidrag till de fortlöpande

pensionsavgifterna vid flygmekanikerskolan. Utskottet, som alltså

avstyrker bifall till motionen II: 61, biträder Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag»,

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

215

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 61, till Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften

av jlygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1954/

55 anvisa ett förslagsanslag av 334 000 kronor.»

14) vid punkten 291 (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor)

a) av herrar Einar Persson, Åkerström, Hoppe, Johansson i Mysinge,

Blidfors och Svensson i Stenkyrka, vilka med anledning av motionerna

I: 176 och II: 225 ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 174 börjar

med orden »Ett utbyggande», till och med det stycke, som på s. 175 slutar

med »200 000 kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det torde icke råda någon tvekan om att en utvidgning av sjömansskolorganisationen

är angelägen. Den planerade utbyggnaden av sjömansskolan

i Göteborg torde från denna synpunkt ligga helt i linje med vad som

uttalades i ämnet redan vid 1946 års riksdag. Vad sedan gäller formen för

utbyggnaden synas från pedagogiska synpunkter goda skäl tala för att

skolan förlägges till ett fartyg, då undervisningen därigenom torde kunna

bedrivas i fullt yrkesmässiga former. Med hänsyn till yrkesträningen synes

det också innebära en fördel, att elevinternat — vilket nu icke finnes vid

sjömansskolan — inrymmes ombord å fartyget.

Av dessa skäl och då förslaget om förläggande av ifrågavarande sjömansskola

till barken Viking tillstyrkts av samtliga på detta utbildningsområde

sakkunniga myndigheter synes det utskottet tveksamt, huruvida icke

de vanliga statsbidragsgrunderna för anläggningsbidrag till sjömansskolor

böra tillämpas även beträffande förevarande projekt. Utskottet är emellertid

för sin del icke nu berett att tillstyrka bifall till det i motionerna

1:176 och 11:225 härom framställda yrkandet utan anser det önskvärt,

att denna fråga av Kungl. Maj:t upptages till ytterligare undersökning

och förnyat övervägande, innan riksdagen beslutar om medelsanvisning

för ändamålet. Utskottet förutsätter, att en dylik omprövning från Kungl.

Maj:ts sida kommer att ske vid beredningen av frågan om storleken av

förevarande anslag för budgetåret 1955/56.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:176 och 11:225, till

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.»

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) av herrar Näsström och Holmquist, vilka ansett att utskottet bort

med avstyrkande av bifall till motionerna I: 176 och II: 225 tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 225, till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av sjömansskolor för budgetåret 1954/

55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

15) vid punkten 297 (Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till textilinstitutet i Borås) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Hesselbom,

Sunne, Arrhén, Nils Theodor Larsson, Malmborg i Skövde, Svensson i

Ljungskile, Staxäng, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet

bort i anledning av motionerna I: 49 och II: 62 tillstyrka en höjning av

förevarande anslag med 16 100 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 178, som börjar med orden

»Även om» och slutar med orden »innevarande år», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av frågan om storleken av statsbidraget

för nästa budgetår uppmärksammat bland annat, att överstyrelsen för

yrkesutbildning beträffande anslagsposten till anskaffande av apparatur,

nu 2 600 kronor, föreslagit en höjning med 16 100 kronor. Till stöd härför

har åberopats att institutets styrelse inventerat de absolut nödvändiga behoven

av förnyelse av nuvarande maskinbestånd och funnit kostnaden härför

uppgå till 28 000 kronor, varav å staten skulle falla två tredjedelar eller

avrundat (2 600 -)- 16 100 =) 18 700 kronor. Detta detaljyrkande har framförts

även i motionerna I: 49 och II: 62. Utskottet har funnit starka skäl

tala för att förevarande ändamål tillgodoses, varför utskottet anser sig böra

på så sätt tillstyrka ett tillmötesgående av motionärernas yrkande, att utskottet

förordar en uppräkning av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår

föreslagna anslagsbeloppet med 16 100 kronor såsom en engångsanvisning

för anskaffande av apparatur. Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj:ts

förslag torde anslaget böra uppföras med (90 500 -f- 16 100 =) 106 600 kronor.

I anslutning till detta ställningstagande förutsätter utskottet, att Kungl.

Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på ovanberörda frågor om huvudmannaskapet

för institutet och om viss samordning på ifrågavarande utbildningsområde

samt att Kungl. Maj:t snarast möjligt i lämpligt sammanhang

vidtager åtgärder för att bringa dessa problem till en ändamålsenlig

lösning. Anmärkas må, att såsom i motionerna antytts förevarande spörsmål

torde komma att behandlas av 1948 års tekniska skolutredning i dess

blivande betänkande, som enligt riksdagsberättelsen är avsett att avlämnas

innevarande år.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

217

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 49 och II: 62, till Särskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 106 600

kronor.»

16) vid punkten 306 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar

Ohlon, Alfred Nilsson, Bergman, Sunne, Arrhén, Svensson i Ljungskile,

Widén och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 47 och II: 65 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 184, som börjar med orden

»För sjöfolkets» och slutar med orden »av verksamheten», bort ha följande

lydelse:

»För sjöfolkets möjligheter till fortbildning och fritidssysselsättning samt

för den allmänna trivseln ombord å fartygen synes det betydelsefullt,

att såväl fasta fartygsbibliotek som vandringsbibliotek äro tillgängliga

i den omfattning, som betingas av efterfrågan på dylika bibliotek. Med

hänsyn till sjömansbibliotekets bristande förutsättningar för att med nuvarande

statsbidrag och den förhöjning därav, som departementschefen

förordat, upprätthålla utlåningsverksamheten i tillräcklig omfattning samt

sörja för erforderlig komplettering och förnyelse av vandringsbibliotek och

fasta fartygsbibliotek, har utskottet för sin del funnit motiverat att, på

sätt i motionerna I: 47 och II: 65 föreslagits, det nu utgående statsunderstödet

höjes till 70 000 kronor och att därjämte anvisas ett särskilt bidrag

av 10 000 kronor till anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Detta innebär

en höjning med sammanlagt 35 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t

äskade bidraget till biblioteket.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom med

bifall till motionerna I: 98 och II: 130 samt I: 47 och II: 65,

till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 5 895 500 kronor;»

17) vid punkten 333 (Statens medicinska forskningsråd: Främjande av

medicinsk forskning) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Malmborg

i Skövde, Svensson i Ljungskile, Hoppe, Staxäng, Widén och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna 1: 94 och

II: 177 samt I: 312 och II: 407 tillstyrka att särskilda medel ställas till medicinska

forskningsrådets förfogande för psykiatrisk forskning samt att

därför

dels utskottets yttrande på s. 195 från och med det stycke, som börjar

med orden »Utskottet finner», till och med det stycke, som slutar med

orden »tillstyrker utskottet», bort ersättas med text av följande lydelse:

15 — Bihan g till riksdagens protokoll 105 J^. G sand. Nr S.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»Utskottet är ense med såväl forskningsrådet som motionärerna om angelägenheten

av att särskilda anslagsmedel för psykiatrisk forskning redan

för nästa budgetår ställas till rådets förfogande. I sådant avseende anser

utskottet sig böra förorda anvisande av ett belopp av 100 000 kronor.

Utskottet förutsätter samtidigt, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på behovet härutöver av ökade medel för medicinsk forskning och

därvid särskilt beaktar den psykiatriska forskningens krav.

Utskottet tillstyrker alltså, att förevarande anslag för budgetåret 1954/55

uppföres med (1 500 000 + 100 000 =) 1 600 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna 1:94 och II: 177 samt 1:312 och

II: 407, till Statens medicinska forskningsråd: Främjande

av medicinsk forskning för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 1 600 000 kronor.»

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

219

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

90

Göteborgs universitet:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel m. m.

Nyanskaffning av apparater m. m.

Bokinköp och bokbindning för medicinska fakulteten

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens

bibliotek

Utrustning ....

Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk institution

m. m.

98

Bidrag till Stockholms högskola

172

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.

173

Allmänna läroverken: Avlöningar

176

Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

178

Avlöning åt deltagare i praktiska liirarkurser m. m.

182

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

211

Folkskoleseminarierna:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel, böcker m. m.

Utrustning

Småskoleseminarierna:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel, böcker m. m.

Utrustning

260

Läroanstalter för blinda: Avlöningar

262

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

269

Skolor för döva: Avlöningar

308

Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

332

Statens biografbyrå:

Avlöningar

Omkostnader

363

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1954/55 under åttonde s. 15 i texten
  2. Rskr. 1954:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 und s. 1 i texten
  3. Rskr. 1954:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av statens lånefond för den mindre skeppsfarten jämte i ämnet väckta moti a1 i texten