Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av statens lånefond för den mindre skeppsfarten jämte i ämnet väckta motioner.

1954-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av statens lånefond för den mindre skeppsfarten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 83.

Nr 83.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förstärkning av statens lånefond för den mindre

skeppsfarten jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 148 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 5 mars 1954, föreslagit

riksdagen medgiva, att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten

överföras 2 500 000 kronor från rederilånefonden.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Björnberg m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren

av herr Staxäng m. fl. (11:402), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att räntesatsen för lån från statens lånefond till den mindre skeppsfarten

måtte bestämmas till 3,25 %,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson (1:478) och den andra

inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. (II: 624), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att till statens lånefond för den

mindre skeppsfarten måtte överföras 3 000 000 kronor från rederilånefonden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:402 och 1:478.

I propositionen nr 191 till föregående års riksdag angående vissa frågor

om det mindre och medelstora handelstonnaget framhöll departementschefen,

att läget för detta tonnage blivit alltmer ogynnsamt. De svenska

fartygen hade svårt att hävda sig i konkurrensen mellan olika länders tonnage

i östersjö- och nordsjöfart. Orsaken härtill var främst de svenska fartygens

högre driftskostnader, vilket berodde icke blott på den i vissa fall

jämförelsevis bättre sociala standarden utan även på att fartygen i stor utsträckning

var gamla och till följd därav oekonomiska i drift. I anslutning

härtill erinrade departementschefen emellertid, att såväl 1951 som 1952 års

riksdagar meddelat vissa beslut, som syftade till en förnyelse av det föråldrade

svenska fartygsbeståndet.

Riksdagens beslut år 1953 i anledning av de förslag, som framlades i nyssnämnda

proposition, innebar i fråga om det mindre tonnaget, d. v. s. fartyg

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

7

under 500 bruttoton, viss ändring av lånebestämmelserna i statens lånefond

för den mindre skeppsfarten. Härigenom bereddes låntagarna en lättnad i

ekonomiskt hänseende. För att underlätta finansieringsmöjligheterna beträffande

fartyg mellan 500 och 3 000 ton beslöt riksdagen, att lån från

Svenska skeppshypotekskassan tills vidare skulle förbehållas fartyg av

denna storleksordning.

I detta sammanhang erinrar departementschefen vidare om att han enligt

Kung''1. Maj :ts bemyndiganden tillkallat två särskilda utredningar, den ena

angående möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget m. in.,

den andra angående aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora

tonnaget. Utredningarna torde komma att slutföras under innevarande år.

Frågan om ytterligare medel till lånefonden för den mindre skeppsfarten

har nu aktualiserats. Spörsmålet om en förstärkning av fonden antingen

genom anlitande av rederilånefonden eller över budgeten behandlades även

av föregående års riksdag. Med hänsyn bl. a. till storleken av det vid denna

tid disponibla beloppet — ca 3 milj. kronor — ansågs, att en förstärkning

av fonden icke då borde genomföras. Samtidigt framhölls emellertid att frågan

om kapitaltillskott till fonden borde omprövas, om fartygsbyggandet

skulle öka i en sådan omfattning, att fondens kapitalresurser visade sig

otillräckliga.

Nämnden för lånefonden har nu anmält, att endast ca 200 000 kronor äi

tillgängliga för utlåning, och därför hemställt om förstärkning av fonden

med 3 milj. kronor. Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt att

fonden förstärkes. Betydelsen för landet av tillräckligt antal mindre fartyg

har upprepade gånger belysts. Då lånefondens medel till största delen tagits

i anspråk för utlåning och några nämnvärda belopp icke väntas inflyta i

amorteringar under de närmaste åren, synes det nu önskvärt, att fonden

erhåller ett kapitaltillskott. Statskontoret har föreslagit, att lånefonden för

den mindre skeppsfarten skall förstärkas genom att till denna överföres

behållningen i rederilånefonden, som uppgår till ca 3,3 milj. kronor. Sistnämnda

lånefond har icke tagits i anspråk sedan 1937 men ansökningar om

lån på ca 600 000 kronor föreligger.

För egen del förordar departementschefen i anslutning till vad riksbanksfullmäktige

anfört, att lånefonden för den mindre skeppsfarten utökas med

2,5 milj. kronor. Departementschefen anser det i nuvarande läge lämpligt,

att sistnämnda belopp överföres från rederilånefonden till lånefonden för

den mindre skeppsfarten. I övrigt finner departementschefen — med hänsyn

bl. a. till pågående utredning — ej anledning förorda någon ändring

beträffande rederilånefonden.

Utskottet vill erinra om alt enligt beslut av 1951 års riksdag överfördes

ett belopp av 2 miljoner kronor från rederilånefonden till statens lånefond

för den mindre skeppsfarten samt att 1952 års riksdag anvisade såsom kapitaltillskott

till sistnämnda fond ett anslag av 2 miljoner kronor. Sistnämnda

års riksdag uttalade därjämte, alt del syntes lämpligt, att Kungl. Maj :t

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 83.

vidtog åtgärder för att ytterligare 2 miljoner kronor överfördes från rederilånefonden

till lånefonden för den mindre skeppsfarten. I sitt av 1953 års

riksdag godkända utlåtande nr 124 framhöll utskottet, som avstyrkte eu

då väckt motion om omedelbar förstärkning av fonden, att frågan om kapitaltillskott

till fonden borde omprövas, därest fartygsbyggandet skulle

öka i den omfattning, att kapitalresurserna skulle visa sig otillräckliga.

Såsom departementschefen framhållit har frågan om ytterligare medel

till lånefonden för den mindre skeppsfarten nu aktualiserats. Sålunda har

upplysts att endast ca 200 000 kronor äro tillgängliga å fonden. Utskottet,

som tidigare vid flera tillfällen understrukit betydelsen ej minst ur beredskapssynpunkt

av det mindre och medelstora tonnaget, anser, att lånenämnden

bör givas möjlighet till fortsatt låneverksamhet och att fonden alltså

bör förstärkas.

I fråga om förstärkningens storlek råda delade meningar mellan remissmyndigheterna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, kommerskollegium samt

utredningen angående aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora

tonnaget föreslå en förstärkning med 3 miljoner kronor, medan fullmäktige

i riksbanken ifrågasätta, om icke en reduktion av detta belopp kan

ske. Statskontoret däremot anser, att hela behållningen i rederilånefonden

— ca 3 310 000 kronor — vilken fond icke tagits i anspråk för utlåning

sedan budgetåret 1936/37, bör överföras till lånefonden för den mindre

skeppsfarten.

Enligt vad departementschefen framhållit pågå för närvarande dels förenämnda

utredning, dels utredning angående möjligheterna till avgiftslättnader

för det mindre tonnaget m. m. Båda utredningarna torde komma att

slutföras under innevarande år. Utskottet anser, att, i avvaktan på resultatet

av dessa båda utredningar, utökningen av fonden lämpligen bör i enlighet

med Kungl. Majrts förslag för närvarande begränsas till 2,5 miljoner kronor.

Detta belopp bör såsom föreslagits överföras från behållningen å rederilånefonden.

Utskottet förutsätter, att vid bifall härtill lånenämndens behov

av medel för utlåningar blir tillgodosett. Därest det emellertid skulle

visa sig att för nämnda ändamål ytterligare kapitaltillskott erfordras, torde

Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande att, i den mån rederilånefonden det

medger, av behållningen å denna fond överföra ytterligare det belopp, som

kan befinnas behövligt. Syftet i motionerna 1:478 och 11:624 torde härigenom

bliva tillgodosett.

Vad beträffar det i motionerna 1:310 och 11:402 gjorda yrkandet vill

utskottet erinra om att utskottet i sitt förberörda utlåtande nr 124 framhöll

beträffande frågan om sänkning av räntesatsen för lån från lånefonden till

den mindre skeppsfarten, att det här gällde en rörelse, som måste bygga på

affärsmässiga kalkyler, och att en räntesubventionering på detta område

skulle medföra krav på dylikt stöd från andra håll inom transportväsendet.

Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker alltså sistnämnda

båda motioner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83.

9

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att till

statens lånefond för den mindre skeppsfarten överföras

2 500 000 kronor från rederilånefonden;

b) i anledning av motionerna I: 478 och II: 624 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

c) avslå motionerna I: 310 och II: 402.

Stockholm den 13 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 81.

Reservation

av herr Staxäng.

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 80—83.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.