Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1954-03-09 · 64 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 64 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Kr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1954/55, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken. 1 propositionen nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—9 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari

1954) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I 1953 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna under

budgetåret 1952/53 för de här berörda fonderna, exkl. utgifter för förrådsökning,

utlåning, aktieförvärv o. d., till ca 904 milj. kr. Såsom framgår

av följande sammanställning uppgick emellertid de faktiska utgifterna för

samma ändamål till ca 860 milj. kr. Den sammanlagda medelsförbrukningen

överskattades sålunda för ett år sedan med ca 45 milj. kr varav

på vartdera av statens järnvägar och vattenfallsverket faller ca 20 milj. kr.

1 övrigt är avvikelserna — i absoluta tal — av mindre omfattning.

Tabell 1.

1952/53

Beräknat

hösten 1952

Utfall

.............. 12,7

10,9

................... 248,0

251,1

.................. 311,0

290,1

Vattenfallsverket..............

................. 294,5

273,2

................... 8,0

8,0

Förrådsfonden (kom.dep.)......

............... 29,5

26,6

Summa, milj. kr 903,7

859,9

Å övriga, i sammanställningen ej medräknade anslag, bar av de medel,

som fanns tillgängliga den 1 juli 1952 eller sedermera anvisades under

budgetåret 1952/53 och som uppgick till sammanlagt 75,i milj. kr, förbrukats

71,2 milj. kr. Den totala medelsförbrukningen under budgetåret 1952/

53 på de investeringsanslag, som anvisats för kommunikationsverken, bär

sålunda uppgått till ca 931 milj. kr. Därav har 376 milj. kr finansierats

t flihang till riksdagens protokoll 195b. 6 sand. Nr .9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

med verkens egna avskrivningsmedel, ca 6 milj. kr med avskrivningsmedel

från driftbudgeten och med kapitalmedel, som frigjorts inom verken, samt

resten, ca 550 milj. kr, med lånemedel.

Beräkningarna rörande investeringsverksamhetens omfattning under budgetåret

1953/54 framgår av följande sammanställning.

Tabell 2.

Behållning Anslag .. Medelsfö^rukning 1953/54

från för Beräknad i Verkens för- Förordad

1952/53 1953/54 statsverks- slag hösten av föredra
-

prop.1953 1953 gandena

Miljoner kronor

Postverket............... 2,4 12,9 12,7 12,7 12,7

Televerket............... 7,9 312,9 248,0 260,0 249,0

Statens järnvägar......... 37,9 368,2 311,0 344,5 330,0

Vattenfallsverket.......... 38,8 347,52 331,5 363,2 360,0

Luftfartsverket........... l,0l 9,4 8,0 8,0 8,0

Förrådsfonden............ 2,9 40,1 35,0 43,1 36,4

Summa 90,9 1 091,0* 946,2 1 031,5 996,1

För innevarande budgetår beräknas sålunda nu en investeringssumma för

de i sammanställningen nämnda verken om ca 996 milj. kr, exklusive anslag

till rörelsekapital, utlåning, aktieförvärv o. dyl., att jämföras med de ca

946 milj. kr som beräknades i 1953 års statsverksproposition. Härför erforderliga

höjningar av medelsförbrukningsramarna ha med hänsyn till utvecklingen

på arbetsmarknaden samt verkens trängande investeringsbehov

ansetts böra medgivas. Beträffande vattenfallsverket förutsättes därvid medelsanvisning

å tilläggsstat.

För budgetåret 1954/55 har verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna

skall komma att stiga till ca 1 100 milj. kr, vilket i jämförelse med

de senaste beräkningarna för nu löpande budgetår skulle innebära en ökning

av investeringsverksamheten med ca 63 milj. kr. Beloppet är ett saldo av

en ökning av utgifterna på de ramreglerade anslagen med ca 90 milj. kr och

en minskning å övriga anslag med närmare 28 milj. kr (tabell 3). Det förra

beloppet betingas till större delen av en föreslagen ökning av televerkets

investeringar från 249 milj. kr i år till ca 308 milj. kr nästa år.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

De förslag, som verken sålunda framlagt, kan sägas över lag vara väl

motiverade. Ur såväl service- som räntabilitetssynpunkter skulle det ställa

sig synnerligen förmånligt, om icke andra hänsyn tvingade till annat, att

ytterligare utvidga investeringarna i de statliga affärsverken. Här må t. ex.

erinras om, att enligt den tioårsprognos, som förelädes riksdagen i 1950 års

statsverksproposition, beräknades investeringsbehoven, exklusive förrådsfonden,

komma att stiga från ca 460 milj. kr budgetåret 1949/50 till en högsta

nivå om ca 630 milj. kr under budgetåret 1953/54 för att därefter falla till

1 Enligt Kungl. Majrts beslut har, så när som på 1 milj. kr på anslaget till Byggnader,

tidigare föreliggande reservationer indragits.

2 Därav föreslås 18 milj. kr. anvisade å tilläggsstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

ca 600 milj. kr under 1955/56. Omräknade till nuvarande penningvärde

skulle investeringsutgifterna under innevarande budgetår ligga mellan 850

och 900 milj. kr. Blnligt vad tidigare anförts, beräknas nu utgifterna, exklusive

förrådsfonden, till ca 960 milj. kr. Investeringarnas omfattning ligger

sålunda betydligt över vad som förutsågs i tioårsprognosen, och såtillvida

synes investeringsbehovet vara mer än väl uppfyllt. I realiteten har emellertid

den expansion, som ägt rum, varit rätt ojämnt fördelad. Sålunda beräknas

vattenfallsverkets investeringar under innevarande budgetår ligga ca

150 milj. kr över det i prognosen för budgetåret angivna beloppet, om detta

korrigeras med hänsyn till prisstegringen. Anledningen härtill är ju dels,

att vattenfallsverkets investeringar givits prioritet, dels att dess investeringsplaner

sedermera utvidgats efter förnyade överväganden rörande den nödvändiga

utbyggnadstakten.

Statens järnvägars investeringar har hittills starkt släpat efter prognosen

och först med den nu föreslagna investeringsramen börjat närma sig dess

med hänsyn till prisstegringen uppräknade siffror. Den begränsning som

genomförts av televerkets investeringar slutligen har lett till en mycket

stark eftersläpning i förhållande till prognosen. Enligt denna borde investeringsutgifterna

under föregående och innevarande budgetår ha legat vid

närmare 300 milj. kr per år. Av vad som tidigare sagts har framgått, att

de nått ett läge av ungefär 250 milj. kr per år.

Av anförda siffror framgår, att den stegring av investeringsvolymen vid

affärsverken, som efter tioårsprognosens framläggande hittills varit möjlig

och vilken år från år bestämts med hänsyn till det utrymme, som de reala

resurserna beräknats medge, med undantag för vattenfallsverket, ännu ej

inneburit, att den nivå uppnåtts som i tioårsprognosen med hänsyn till behovet

av verksamhetens effektivisering ansetts erforderlig. Det är med

hänsyn härtill angeläget, att den totala investeringsvolym, som nu uppnåtts

vid affärsverken, såvitt möjligt bibehålies och att, därest konjunkturutvecklingen

skulle medge detta, möjlighet liksom under innevarande budgetår

skapas för en viss utvidgning av volymen. Å andra sidan har det med

hänsyn till den ovisshet, som i dag råder om även det närmaste årets konjunkturbetingelser,

ansetts påkallat, att även räkna med att en reducering

av affärsverkens investeringar kan bli nödvändig, om konkurrensen om

tillgängliga resurser skulle komma att skärpas. Ur dessa olika synpunkter

har det befunnits motiverat att med undantag av vattenfallsverket — för

vilket med hänsyn till investeringarnas karaktär motsvarande möjligheter

till en anpassning av investeringsverksamheten inte föreligger — uppställa

tre olika alternativ för affärsverkens investeringar under det kommande

budgetåret.

En investeringsverksamhet av i huvudsak den omfattning, som här tidigare

förordats för innevarande budgetår, har ansetts böra utgöra ett normalprogram,

avsett att följas, därest nu rådande konjunkturläge i stort blir

bestående. Jag förordar, att detta program lägges till grund för beräkningarna

i det följande. Som komplement till normalprogrammet bör föreligga

ett minimiprogram att tillämpas, därest en skärpning av konjunkturen och

därmed av konkurrensen om investeringsresurserna skulle inträda. Detta

bar utformats med hänsyn till verkens möjligheter att på relativt kort sikt

före budgetårets ingång anpassa sig till en lägre investeringsnivå. Såvitt

nu kan förutses, bör en sänkning av nivån med inemot 65 milj. kr eller

ca 10 procent av de berörda verkens investeringar enligt normalprogrammet

vara möjlig. Som ett maximiprogram slutligen bar räknats med eu investeringsverksamhet

på eu intill 10 procent högre nivå än normalallernativet.

Maxim i program in et bör endast komma i fråga, om konjunkturutvecklingen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

skulle tendera i depressiv riktning och utrymme för en ökning av de offentliga

investeringarna därmed uppstår.

I siffror för de olika verken ter sig dessa alternativ såsom tabell 3 visar.

Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att sedermera, i enlighet med de riktlinjer som här uppdragits,

besluta rörande investeringarnas omfattning under budgetåret.

Tabell 3.

1953/54

1954/55

1954/55

1954/55

1954/55

Förordat

V erkens

Maximi-

Normal-

Minimi-

dragandena

förslag

alt.

alt.1

alt.

Ramreglerade investeringar

Postverket............

.. 12,7

13,4

13,7

12,8

11,5

Televerket............

.. 249,0

307,6

278,4

249,0

220,0

Statens järnvägar ......

.. 330,0

344,2

367,0

330,0

300,0

Vattenfallsverket.......

.. 360,0

377,1

350,0

350,0

350,0

Luftfartsverket........

8,0

8,3

9,4

8,0

7,0

Förrådsfonden.........

.. 36,4

36,1

40,3

35,0

31,5

Summa, milj.

kr 996,1

1 086,7

1 058,8

984,8

920,0

Övriga investeringar

milj. kr...............

Totalsumma,

.. 39,3

11,3

5,3

5,3

5,3

milj. kr...............

. 1 035,4

1 098,0

1 064,1

990,1

925,3

Vid övervägandena rörande vattenfallsverkets investeringsutgifter under

nästa budgetår har inom det reala utrymme, som bedömts stå till förfogande

för affärsverkens investeringar och som inte ansetts medge någon ökning

i jämförelse med vad som nu förordats för budgetåret 1953/54, en avvägning

med hänsyn till investeringsbehoven inom övriga affärsverk måst

företagas. Det har därvid visat sig både nödvändigt och möjligt att något

hålla tillbaka vattenfallsverkets investeringar i förhållande till den nu för

innevarande budgetår beräknade, förhöjda medelsförbrukningen. Såsom tabell

3 visar föreslås en maximering av utgifterna till 350 milj. kr, vilket innebär

att den av vattenfallsstyrelsen beräknade medelsförbrukningen minskats

med ca 27 milj. kr. Tar man emellertid hänsyn till den förskjutning

till 1954/55 av ca 5 milj. kr i utgifter för distributionsanläggningar, som

torde uppstå vid den för innevarande budgetår förordade investeringsramen,

uppgår skillnaden till ca 32 milj. kr. Denna begränsning av investeringsutgifterna

får ses mot bakgrunden av att kostnaderna för utbyggnaden

av kraftstationen i Bergeforsen under nästa budgetår beräknas till väsentlig

del komma att täckas genom ett obligationslån och möjliggöres vidare

av att ett föreslaget utbyte av enfasutrustningen i Porjus kraftstation och

därmed sammanhängande linjearbeten vid malmbanan tills vidare uppskjutits.

Men härtill har det med hänsyn till kraftförsörjningens beräknade läge

år 1958, då en planerad kraftstation i Järkvissle skulle stå färdig, ansetts

möjligt att framflytta påbörjandet av denna station ett år. Likaså har vissa

av styrelsen föreslagna förberedande åtgärder för en ångkraftstation i Stenungsund

på västkusten i huvudsak ansetts kunna anstå tills vidare.

Beträffande anslagsberäkningarna för budgetåret 1954/55 har departementschefen

vidare meddelat följande.

1 Preliminärt förordat av föredragandena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

För att maximiprogrammet skall kunna komma i fråga vid en eventuell

omprövning av investeringsvolymen under loppet av nästa budgetår, bör

emellertid tillräckliga anslag anvisas, för att täckning skall föreligga även

för detta alternativ. För nu löpande budgetår skapades förutsättningar för

en utökning av investeringsprogrammet genom att 1953 års riksdag anvisade

investeringsanslag med högre belopp än som var omedelbart påkallat

av de investeringsramar, som förordades i 1953 års statsverksproposition.

Såvitt nu kan förutses kommer endast en ringa del av den anslagsreserv,

som därvid uppstod, att tas i bruk, och på denna grund torde vid utgången

av nu löpande budgetår reservationer om ca 190 milj. kr komma att föreligga

på affärsverkens investeringsanslag. Detta belopp skulle kunna tänkas

kvarstå som anslagsreserv även för nästa budgetår, vilket kunde uppnås

genom att nya anslag anvisades med belopp lika med den vid nor.malalternativet

beräknade medelsförbrukningen för resp. ändamål. Men dels skulle

reserven därmed bli onödigt stor, dels skulle den sannolikt icke få en så

lämplig fördelning som önskvärt är. Till undvikande härav har därför de

anslag, som föreslås anvisade, i huvudsak beräknats på grundval av den vid

normalalternativet förutsedda medelsförbrukningen på resp. anslag och på

sådant sätt, att medelsförbrukningen ökats med 10 procent, varefter den så

erhållna summan minskats med den vid utgången av innevarande budgetår

förutsedda behållningen å anslaget. De sammanlagda belopp av nya anslag

och reservationer, som enligt denna beräkning kommer att stå till verkens

förfogande under nästa budgetår, anges som maximiprogrammet i tabell 3.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

departementschefens förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet

samt medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1954/55 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 1—9) och till efterföljande tablå.

Inves-

terings-

utgifter

1952/53

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av dep.- chefen be- räknade in- vesterings- utgifter

Re-

serva-

tioner

den

8%

1953

An-

slag

1953/54

För-

slag

1954/55

Beräk-

nade

reserva- tioner

den so/e

1955

1953/54

1954/55

1953/54

1954/55»

Ramreglerade investe-

ringar.

Postverket''..........

10,9

12,7

13,4

12,7

12,8-

2,4

12,9

11,1

0,9

Televerket..........

251,1

260,0

307,6

249,0

249,0

7,9

312,9

206,6

29,3

Statens järnvägar____

290,1

344,6

344,2

330,0

330,0

37,9

368,2

290,8

36,9

Statens vattenfalls-

verk..............

273,2

363,2

377,1

360,0

350,0

38,8

347,52

346,5

22,8

Luftfartsverket......

8,0

8,0

8.3

8,0

8,0

1.0

9,4

7,0

1,4

Väg- och vattenbygg-

nadsverkets förråds-

fond..............

26,6

48,1

36.1

36,4

35,0

2,9

40,1

33,(1

5,2

859,9

1031,5

1 086,7

996,1

984,«

90,9

1 091,0

895,5

96,5

Övriga investeringar..

71,2

11,3

39,3

5,3

3,9

41,0

4,7

5,0

Totalsumma ........

931,1

1 098,o

1 035,4

990,1

94,8

1 132,0

900,2

101,6

1 Avser normalalternativet.

2 Därav 18 milj. kr. å tilläggsstat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Såsom tabellen visar, uppgick anslagsbehållningarna den 30 juni 1953 till

ca 95 milj. kr. Tillsammans med de anslag som redan anvisats för innevarande

budgetår, och de anslag om 18 milj. kr som för vattenfallsverkets del

föreslås anvisade på tilläggsstat, utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman

ca 1 227 milj. kr. Med nu föreslagna investeringsramar och nu

förutsatt ianspråktagande av anslagen utanför ramregleringen, kommer medelsförbrukningen

att uppgå till totalt 1 035 milj. kr. Därmed kan de vid

budgetårets utgång förefintliga reservationerna beräknas till ca 192 milj. kr.

De för budgetåret 1954/55 upptagna anslagssummorna avser att tillsammans

med reservationerna från 1953/54 täcka det tidigare berörda maximialternativet

för investeringarna under nästa budgetår. Den beräknade totala

anslagssumman uppgår därför, inklusive investeringarna utanför ramregleringen,

till ca 1 092 milj. kr.1 Då medelsförbrukningen enligt normalalternativet

beräknas belöpa sig på ca 990 milj. kr, kommer sålunda en anslagsreserv

om ca 102 milj. kr att föreligga under budgetåret 1954/55. Därav

laller ca 23 milj. kr på vattenfallsverket, ca 5 milj. kr på »övriga investeringar»

och resten, ca 74 milj. kr, på de verk, för vilka möjlighet till en

viss konjunkturanpassning av investeringarna ansetts önskvärd.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Holmberg och fru Nilsson väckt motion (II: 136), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta fastställa kapitalbudgeten för televerket

i enlighet med vad verkets styrelse föreslagit.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes

av fjolårets riksdag förutsattes de egentliga investeringsutgifterna under

innevarande budgetår komma att uppnå en nivå av sammanlagt ca 946 milj.

kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anser departementschefen

en utvidgning av denna medelsförbrukningsram med närmare 50

milj. kronor nu vara möjlig. Sistnämnda belopp fördelar sig med l,o milj.

kronor på televerket, med 19,o milj. kronor på statens järnvägar, med 28,5

milj. kronor på statens vattenfallsverk samt med 1,4 milj. kronor på vägoch

vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Ehuru utskottet beklagar att förutsättningar

ej befunnits föreligga för en mera väsentlig utökning av televerkets

investeringsvolym, har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts

förslag. I enlighet härmed kommer utskottet att i särskilt utlåtande denna

dag tillstyrka anvisandet av de tilläggsstatsanslag å tillhopa 18 milj. kronor

under vattenfallsverkets fond som erfordras för den reviderade investeringsplanens

förverkligande. Då belastningen å övriga hithörande anslag, avseen
1

I beloppet ingår de reservationer om ca 23 milj. kr, som med hänsyn till anvisade eller

tillstyrkta anslag och förordade investeringsramar torde komma att föreligga på vattenfallsverkets

investeringsanslag vid utgången av nästa budgetår. Borträknas dessa reservationer och motsvarande

belopp på anslagen under »övriga investeringar», ca 5 milj. kr, från den totala anslagssumman,

erhålles totalbeloppet för maximialternativet, ca 1 064 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

de vissa utgifter av företrädesvis finansiell natur, väntas komma att uppgå

till ca 39 milj. kronor, kan sålunda den totala medelsförbrukningen under

kommunikationsverkens kapitalfonder innevarande budgetår beräknas till

(946 + 50 + 39 =) 1 035 milj. kronor.

I sina petitaskrivelser för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelser

föreslagit en ytterligare stegring av investeringsverksamheten, innebärande

en medelsförbrukning av sammanlagt 1 098 milj. kronor. Beloppet äi, såsom

av statsverkspropositionen framgår, ett saldo av en ökning av utgifterna på

de ramreglerade anslagen med närmare 91 milj. kronor och en minskning

av utgifterna på övriga anslag med 28 milj. kronor. Enligt depaitementschefens

mening kunna de sålunda framlagda förslagen sägas över lag vara

val motiverade. I rådande konjunkturläge har dock någon utvidgning av investeringarna

i de statliga affärsverken icke befunnits möjlig. Å andra sidan

har departementschefen, med hänsyn till den eftersläpning som utmärker

framför allt televerkets och statens järnvägars investeringar i förhållande till

den i 1950 års statsverksproposition redovisade tioårsprognosen, ansett det

angeläget att den totala investeringsvolym som nu uppnåtts vid affärsverken

såvitt möjligt bibehålies. I överensstämmelse härmed har för nästa budgetår

utarbetats ett normalprogram, avsett att följas om nu rådande konjunkturläge

i stort sett blir bestående. Detta program innebär en investeringsverksamhet

av i huvudsak den omfattning som förordats för innevarande

budgetår; dock har en viss reducering av vattenfallsverkets investeringar

ansetts nödvändig, varför totalsumman av de ramreglerade investeringsutgifterna

beräknas komma att stanna vid 984,8 milj. kronor. Detta

normalprogram har preliminärt förordats av Kungl. Maj :t.

Med hänsyn till ovissheten i konjunkturutvecklingen har emellertid departementschefen

funnit det motiverat att uppställa ytterligare tva alternativ

för affärsverkens investeringar under det kommande budgetåret. Utöver

normalprogrammet har sålunda framlagts förslag om dels ett minimiprogram

och dels ett maximiprogram. Minimiprogrammet — som avses skola

tillämpas, därest eu skärpning av konjunkturen och därmed av konkurrensen

om investeringsresurserna skulle inträda — har utformats med hänsyn

till verkens möjligheter att på relativt kort sikt före budgetarets ingång anpassa

sig till en lägre investeringsnivå. Denna har ansetts böra understiga

den enligt normalalternativet förutsatta medelsförbrukningen med ca 65

milj. kronor. Maximiprogrammet åter innebär i förhållande till normalalternativet

en höjning av investeringstaket med 74 milj. kronor och avses skola

komma i fråga, om konjunkturutvecklingen skulle tendera i depressiv riktning

och utrymme för en ökning av de offentliga investeringarna därmed

uppstår. Därvid är emellertid att märka, att för vattenfallsverkets del de tre

olika alternativen sammanfalla, vilket motiverats med att för detta verk

någon möjlighet till anpassning av investeringsverksamheten efter de förutsatta

konjunkturlägena icke föreligger. Med beaktande härav kan normalalternativet

sägas innebära en investeringsvolym som ligger ca 10 procent

över respektive under minimi- och maximialternativen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Medelsförbrukningen i övrigt, avseende de icke ramreglerade investeringarna,

har beräknats till 5,3 milj. kronor, oavsett alternativ. Kommunikationsverkens

totala investeringsutgifter under nästa budgetår skulle sålunda

enligt Kungl. Maj:ts förslag komma att uppgå till 1 064,i milj. kronor, om

maximiprogrammet väljes, till 990,i milj. kronor, om normalprogrammet

väljes och till 925,3 milj. kronor, om minimiprogrammet väljes. Såsom tidigaie

omnämnts ha verksstyrelserna själva utgått från en sammanlagd investeringsvolym

av 1 098,o milj. kronor, medan motsvarande summa för innevarande

budgetår nu uppskattas till 1 035,4 milj. kronor.

Såsom ovan framhållits har Kungl. Maj :t ansett sig böra preliminärt förorda

normalprogrammet. För att möjliggöra ett förverkligande av jämväl

maximiprogrammet har emellertid anslagsberäkningen utförts så, att den

vid normalalternativet förutsedda medelsförbrukningen på respektive anslag

ökats med 10 procent, varefter den erhållna summan minskats med den vid

utgången av innevarande budgetår förutsedda anslagsbehållningen. I enlighet

härmed har Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskat nya investeringsanslag

å sammanlagt 900,2 milj. kronor. Då den nyssnämnda anslagsbehållningen

beräknas till ca 192 milj. kronor och medelsförbrukningen enligt

normalalternativet till ca 990 milj. kronor, skulle sålunda under förutsättning

av att sistnämnda alternativ förverkligas en anslagsreserv av (192 +

®00 990 =) i runt tal 102 milj. kronor komma att föreligga under bud
getåret

1954/55.

Den ovisshet som f. n. råder om den kommande konjunkturutvecklingen

utgör otvivelaktigt ett vägande skäl för en sådan utformning av den statliga

investeringsverksamheten, att en smidig anpassning kan ske efter plötsliga

förändringar i det allmänna ekonomiska läget. Utskottet har därför i

princip intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, att för kommunikationsverkens

investeringar under nästa budgetår uppställas olika alternativ, avsedda

att tillämpas under de i statsverkspropositionen angivna förutsättningarna.

Samtidigt vill emellertid utskottet fästa uppmärksamheten därpå,

att med ett dylikt system även äro förbundna bestämda olägenheter. För

riksdagen försämras sålunda möjligheten att få en överblick över och kontroll

av den faktiska utgiftsbelastningen på anvisade anslag. Därtill kommer

att vederbörande verksstyrelser ställas inför stora svårigheter vad beträffar

planläggningen av verksamheten på längre sikt. På grund härav har

också vattenfallsverket undantagits från det av Kungl. Maj :t föreslagna

alternativsystemet. För exempelvis televerkets vidkommande torde emellertid

i stort sett enahanda problem föreligga. Enligt vad utskottet under hand

erfarit har sålunda styrelsen för sistnämnda verk ansett sig av försiktighetsskäl

böra lägga minimialternativet till grund för de dispositioner som

planeras för nästa budgetår, enär det med hänsyn till verksamhetens karaktär

icke bedömts möjligt att med kort varsel minska investeringarnas omfång.

Utskottet önskar därför kraftigt understryka angelägenheten av att

beslut i frågan meddelas av Kungl. Maj :t i så god tid, att erforderliga åt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

gärder hinna vidtagas för att det med vederbörande investeringsprogram

avsedda målet skall kunna uppnås. För egen del förutsätter utskottet vidare,

att härvidlag normalalternativet kommer att följas, därest icke en

mycket allvarlig skärpning av konjunkturläget skulle inträffa. Särskilt önskvärt

finner utskottet det vara, att investeringsverksamheten planlägges

och handhaves på sådant sätt att största möjliga jämnhet i sysselsättningen

ernås.

I fråga om de ramreglerade investeringarnas själva omfattning slutar

normalalternativet, som tidigare nämnts, på ett sammanlagt belopp av ca

985 milj. kronor. I förhållande till verksstyrelsernas förslag innebär detta

en reducering med drygt 100 milj. kronor. Nedskärningen drabbar främst

televerket och vattenfallsverket och uppgår för dessa båda verk till respektive

58,6 och 27,i milj. kronor. I fråga om vattenfallsverket kan emellertid,

av skäl som i det följande närmare komma att beröras, skillnaden mellan

Kungl. Maj :ts och verksstyrelsens eget förslag i realiteten sägas inskränka

sig till ett belopp av 10 milj. kronor, avseende begynnelsekostnaden för en

ny kraftstation vid Järkvissle, vars påbörjande enligt departementschefens

mening bör kunna uppskjutas ytterligare ett år. Med detta konstaterande

avser icke utskottet att förringa de svårigheter som kunna bli en följd av

ett dylikt uppskov; med hänsyn till kraftkonsumtionens utveckling finner

utskottet det tvärtom angeläget att nämnda projekt snarast förverkligas.

Utskottet kommer därför i det följande att föreslå vissa åtgärder, vilka

skulle göra det möjligt att utan överskridande av totalramen för vattenfallsverkets

investeringar vidtaga erforderliga förberedelsearbeten redan nästa

budgetår. Förevarande spörsmål får därmed anses ha fått en under rådande

förhållanden tillfredsställande lösning.

För televerkets del ter sig läget bekymmersammare. Som tidigare framhållits

har verkets styrelse på grund av föreliggande omställningssvårigheter

ansett försiktigheten bjuda, att planläggningen för nästa budgetår inriktas

mot den investeringsnivå som rymmes inom minimialternativet. Enligt

utskottets mening finnes visserligen icke anledning att nu förutsätta

annat än att normalalternativet skall kunna tillämpas, men därvid är att

märka att redan detta alternativ innebär en investeringsbegränsning med

närmare 20 procent i förhållande till styrelsens eget förslag. Beaktas bör

dessutom att — till skillnad från vad som förutsatts beträffande övriga verk

med undantag av vattenfallsverket — även maximialternativet väsentligen

understiger de planerade investeringsutgifternas slutsumma. Därtill kommer

att någon egentlig höjning av televerkets investeringstak innevarande

budgetår icke ansetts möjlig, medan medelsförbrukningen under statens

järnvägars och vattenfallsverkets fonder föreslagits skola ökas med respektive

19,o och 28,5 milj. kronor. Det nu sagda bör ses mot bakgrunden av det

förhållandet, att ett förverkligande av de av telestyrelsen framlagda investeringsplanerna

skulle medföra mycket gynnsamma resultat såväl i fråga om

verkets möjligheter att betjäna allmänheten som ur rent företagsekonomisk

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

synpunkt. Ett avstående från dessa investeringar får sålunda bl. a. till följd,

att de överskottsmedel statsverket kan påräkna från telerörelsen bli mindre

än vad som eljest skulle ha varit fallet. En annan negativ effekt är den inverkan

investeringsbegränsningen får på arbetskraftens sysselsättning.

Under hänvisning till nu berörda omständigheter har i motionen II: 136

hemställts, att riksdagen måtte fastställa televerkets investeringsram i enlighet

med vad verkets styrelse föreslagit. Enligt utskottets mening skulle det

av ovan anförda skäl vara i hög grad önskvärt, att så kunde ske. Vid bedömandet

av denna fråga måste emellertid hänsyn tagas till, å ena sidan,

de investeringsbehov som föreligga inom övriga kommunikationsverk och, å

andra sidan, det totala utrymme som under nästa budgetår beräknas stå

till förfogande för investeringar i kommunikationsverkens kapitalfonder.

Att nu förorda en utvidgning av den ram som i statsverkspropositionen uppdragits

för de statliga investeringarna finner utskottet på grund av ovissheten

om den kommande konjunkturutvecklingen icke tillrådligt. Ej heller

ser sig utskottet i stånd att tillstyrka någon annan fördelning av det tillgängliga

investeringsutrymmet mellan kommunikationsverken än den Kungl.

Maj :t föreslagit. Utskottet kan därför icke biträda det i förenämnda motion

framställda yrkandet. Samtidigt förutsätter dock utskottet att, i den mån

möjligheter för en utökning av den nu ifrågavarande investeringsverksamheten

skulle uppstå, televerkets behov därvid i första hand tillgodoses.

Av det sagda följer, att utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag till investeringsplan för kommunikationsverken under nästa budgetår.

Såsom tidigare framhållits utgår utskottet därvid från att investeringsplanens

normalalternativ skall kunna tillämpas. Till frågan om anvisandet

av de för planens förverkligande erforderliga anslagen återkommer utskottet

i det följande.

Utskottet hemställer,

I. att motionen II: 136 icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

2 :o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 10—21) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett av generalpoststyrelsen

den 4 september 1953 ingånget köpekontrakt rörande fastigheten

nr 8 i kvarteret Kvasten i Stockholm, dels ock för budgetåret 1954/

55 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

12 800 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

Under postverkets fond har för budgetåret 1953/54 anvisats samt för budgetåret

1954/55 äskats följande investeringsanslag:

1953/54

1954/55

tusental

kronor

Posthus m. m...................

6 500

7 800

Förvärv av fastigheter...........

300

1 900

Anskaffning av automobiler......

2 200

—

Postverkets diligenstrafik........

3 200

2 900

Postverkets dispositionsanslag ....

700

100

Summa

12 900

12 700

Av de för nästa budgetår äskade anslagen till förvärv av fastigheter avser

1 700 000 kr. ett specialanslag till Inköp av fastigheten Kvasten nr 8 i

Stockholm samt 200 000 kr. kollektivanslaget till Inköp av fastigheter. Anslagen

till postverkets diligenstrafik fördelar sig med 800 000 kr. på Garagebyggnader

m. in., 1 200 000 kr. på Anskaffning av bilmateriel och 900 000 kr.

på Förvärv av billinjer.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 4 september 1953 framlagt sina

anslagsäskanden. Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 10—18).

Över generalpoststyrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 18), som förklarat sig inte ha något att erinra mot

generalpoststyrelsens äskanden.

Departementschefen anför till en början beträffande den beräknade medelsförbrukningen

för nästa budgetår följande.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat nya investeringsanslag

om sammanlagt 12,7 milj. kr., varav 11,o milj. kr. faller på de normalt varje

år återkommande anslagen och 1,7 milj. kr. gäller ett specialanslag för förvärv

av en fastighet i Stockholm. Vid beräkningen av anslagen har styrelsen

dels utgått från att den för innevarande budgetår gällande investeringsramen

i stort sett kommer att utnyttjas, varvid de vid budgetårets

utgång kvarstående reservationerna kommer att uppgå till ca 3,8 milj. kr.,

dels förutsatt att medelsförbrukningen å samtliga anslag tillsammantagna

under nästa budgetår skall få uppgå till ca 15,4 milj. kr.

Under punkt i har jag för postverkets del föreslagit, att medelsförbrukningen

under nästa budgetår å andra investeringsanslag än specialanslagen

till fastighetsförvärv skall begränsas till 12,8 milj. kr. och samtidigt räknat

med att utgifterna för det tidigare beslutade inköpet av en fastighet i Ulvsunda

och det nu föreslagna fastighetsförvärvet i Stockholm skall uppgå till

ca 2,o milj. kr. Det totala medelsbehovet skulle därmed för postverkets del

röra sig om ca 14,8 milj. kr.

Fördelningen av den av styrelsen beräknade medelsförbrukningen under

nästa budgetår och styrelsens med ledning därav framlagda äskanden framgår

av de tabeller, som i det föregående redovisats för varje anslag. Dessa

anger därjämte den medclsförbrukning å anslagen, som nu kan förutses

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

vid den preliminära ram för investeringsutgifter^, som jag förordat. Jag

betraktar dock de uppgifter som tabellerna innehåller därom som ungefärliga,

då styrelsen bör ha möjlighet att inom given investeringsram och inom

de gränser som anvisade anslag uppdrar, företaga de omdispositioner som

kan befinnas lämpliga.

Beträffande styrelsens investeringsplaner anför departementschefen följande.

Såsom styrelsen framhåller, föreligger ett trängande behov av nya och

utökade lokaler för postverket. Styrelsen har fördenskull för nästa budgetår

å investeringsplanen för posthusbyggnader, förutom företag, som redan

påbörjats eller som beräknas bli igångsatta innevarande budgetår, även upptagit

de tidigare för riksdagen anmälda posthusen i Arvika och Boden samt

en tillbyggnad av postverkets industrianläggningar i Ulvsunda, för vilken

en redogörelse lämnats i styrelsens petita. Enligt planen föreslår styrelsen

en sammanlagd medelsförbrukning för posthusen under nästa budgetår,

som — efter viss korrigering, som beröres i det följande — uppgår till

7,6 milj. kr.

Jag har ingenting att erinra mot att de nyssnämnda företagen påbörjas

under nästa budgetår. Den ram, som jag föreslagit för postverkets investeringsutgifter,

gör det emellertid nödvändigt, att bl. a. inskränka utgifterna

under posthusanslaget till 7,4 milj. kr., vilket innebär att de nya företagen

visserligen kan påbörjas men att igångsättningstiderna för posthusen i Arvika

och Boden måste förskjutas något, varigenom medelsförbrukningen för

vartdera minskas med ca 100 000 kr.

Beträffande de i posthusplanen upptagna äldre byggnadsföretagen har

styrelsen nu redovisat vissa ändringar i de beräknade totalkostnaderna. En

rätt avsevärd ökning i dessa förutses beträffande centralposthuset i Stockholm.

Enligt den redogörelse härför, som jag under hand infordrat från

styrelsen, betingas ökningen väsentligen av svårigheterna att vid en sådan

ombyggnad, som det här varit fråga om, överblicka omfattningen av de arbeten,

som skulle komma att erfordras. Det har vidare framgått, att en

del av den beräknade totalkostnaden, eller ca 0,2 milj. kr., egentligen hänför

sig till ändamål, för vilka kostnaderna bör bestridas med driftmedel.

I anledning härav har en korrigering av investeringsplanen företagits. Jag

anser mig därefter kunna acceptera den nya kostnadsberäkningen.

I övrigt redovisar styrelsen mera betydande kostnadsstegringar även för

posthusen i Sundsvall och Landskrona. Den förra beror på att det anbud,

som accepterats, ställt sig ofördelaktigare än som kunnat förutses på utredningsstadiet,

den senare på att byggnadsförslaget omarbetats. Även beträffande

dessa företag har jag därför ansett mig böra godtaga de nya kostnadsberäkningarna.

Till inköp av fastigheten Kvasten nr 8 vid Norrlandsgatan i Stockholm

har generalpoststyrelsen äskat 1 700 000 kr. Avsikten med förvärvet är att,

sedan den nu till fastigheten hörande byggnaden rivits, på tomten uppföra

ett nytt posthus, som skall inrymma postkontoret Stockholm 7. Den ökade

trafiken inom det område, som detta kontor betjänar, och svårigheten att

utvidga lokalerna, där kontoret nu är beläget, gör det angeläget att inom en

snar framtid skaffa nya lokaler för kontoret. Den möjlighet som nu yppats

att förvärva en ur postala synpunkter väl belägen fastighet för ändamålet,

anser jag böra utnyttjas. Med hänsyn till fastighetens läge och till de priser,

som i vissa andra fall betalats för fastigheter på Norrmalm i Stockholm,

synes den nu avtalade köpeskillingen icke oskälig. Jag förordar där
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

för, att det upprättade köpekontraktet godkännes och att det äskade anslaget

anvisas.

Å anslaget till anskaffning av automobiler förutser styrelsen ett medelsbehov

av ca 800 000 kr. för ersättningsanskaffningar m. in. Med hänsyn till

behållningen å anslaget äskas inga nya medel. För anskaffning av tvenne

tjänstebilar för regeringens räkning, vilka enligt vad chefen för finansdepartementet

tidigare denna dag anmält, lämpligen bör omhänderhas av

postverket, föresiår jag emellertid, att under den här berörda anslagstiteln

anvisas ett till 100 000 kr. avrundat belopp för nästa budgetår och att medelsförbrukningen

å anslaget i motsvarande mån uppräknas.

För postverkets diligenstrafik har generalpoststyrelsen beräknat utgifterna

under nästa budgetår till sammanlagt 3,5 milj. kr. Därav faller l,i milj.

kr. på garagebyggnader, 1,5 milj. kr. på anskaffning av bilmateriel och 0,9

milj. kr. på förvärv av billinjer. Beträffande byggnadsanslaget har styrelsen

framlagt en investeringsplan, varav framgår, att den garage- och verkstadsbyggnad

i Lycksele, som anmäldes i fjolårets statsverksproposition, beräknas

bli påbörjad först nästa år och att dessutom ett nytt företag, nämligen

en garagebyggnad i Åsele, då bör igångsättas. Jag har ingenting emot

att så sker. Beträffande garage- och verkstadsbyggnaden i Lycksele föreslog

jag i 1953 års statsverksproposition, att den skulle påbörjas under nu löpande

budgetår. Den omprövning av frågan om byggnadens förläggning,

som nu gjorts och som icke föranlett någon ändring i mitt tidigare förslag,

har emellertid fördröjt planeringen, varför påbörjandet av byggnaden måst

anstå till nästa budgetår. I dess ställe har i den för innevarande budgetår

gällande investeringsplanen insatts den tidigare för riksdagen anmälda garagebyggnaden

i Malåträsk.

Beträffande postverkets investeringsplaner i övrigt för nästa budgetår har

jag icke funnit anledning till någon erinran, utan förordar att de får komma

till utförande i den utsträckning den investeringsram, som sedermera

fastställes, kan komma att medgiva.

Den investeringsram som preliminärt förordats för nästa budgetår för

postverkets del, kommer, utöver den reducering av investeringarna under

posthusanslaget som redan berörts, att leda till en beskärning av medelsförbrukningen

på anslaget till inköp av fastigheter med ca 100 000 kr och

på anslaget för förvärv av billinjer med ca 200 000 kr. Den ytterligare begränsning

av investeringsutgifterna med intill 10 procent, som, i enlighet

med vad jag anfört under punkt 1, kan ifrågakomma därest det ekonomiska

läget så skulle påkalla, skulle för postverkets del sannolikt innebära att de

tre företag å investeringsplanen för posthusen, som förutses skola påbörjas

nästa budgetår, finge stå över till budgetåret därpå. På samma sätt torde

arbetena på garaget i Åsele få framflyttas.

1 detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewcrlöf in. fl.

(1:297) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson in. fl.

(II: 193), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kung], Maj:ts förslag om anslag å 700 000 kronor till förvärv av billinjer

åt postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 193.

Utskottet. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets investeringsutgifter

under nästa budgetår komma att uppgå till ett samman
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

lagt belopp av 13,4 milj. kronor. Denna summa har sedermera jämkats till

13,2 milj. kronor, enär vissa i statsverkspropositionen närmare angivna kostnader

befunnits vara av karaktär att rätteligen böra bestridas av driftmedel.

Såsom av den under föregående punkt lämnade redogörelsen framgår, har

emellertid departementschefen förordat att postverkets medeisförbrukningsram

enligt normalalternativet fastställes till 12,8 milj. kronor. I förhållande

till generalpoststyrelsens reviderade förslag innebär detta en begränsning

av utgifterna under de tre anslagen till posthus m. m„ inköp av fastigheter

och förvärv av billinjer med respektive 200 000, 100 000 och 200 000 kronor.

En av styrelsen icke förutsedd utgiftsstegring med 100 000 kronor väntas

å andra sidan komma att uppstå å anslaget till anskaffning av automobiler

m. m., vilket beror på att särskilda medel för inköp av två tjänstebilar för

statsrådets ledamöter ansetts böra anvisas under detta anslag. Utöver ovannämnda

medelsförbrukningsram av 12,8 milj. kronor räknar departementschefen

dessutom med ytterligare investeringsutgifter å sammanlagt ca 2,o

milj. kronor, avseende kostnaderna för vissa fastighetsförvärv.

Mot den av departementschefen förordade fördelningen av postverkets

totalinvesteringar på olika utgiftsändamål har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker även, att fastigheten Kvasten nr 8

i Stockholm får förvärvas på de villkor som äro angivna i ett till statsverkspropositionen

fogat köpekontrakt. Departementschefens anslagsberäkningar

anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Därav följer att utskottet icke kan

biträda det i de båda likalydande motionerna I: 297 och II: 193 framställda

yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts medelsäskande i vad avser anslaget

till lörvärv av billinjer. Då postverkets diligensrörelse i stor utsträckning

är koncentrerad till områden med mycket svagt trafikunderlag, måste det

nämligen, såsom utskottet vid upprepade tillfällen framhållit, anses vara

ett allmänt intresse, att verket lämnas möjlighet att genom förvärv av

salubjudna bussföretag rationalisera driften, så att personal och materiel

bli effektivt utnyttjade och onödig, kostnadskrävande körning undvikes.

Även för befolkningen i därav berörda trakter torde en dylik samordning av

linjetrafiken vara till påtagligt gagn.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av generalpoststyrelsen

den 4 september 1953 ingångna köpekontraktet

rörande fastigheten nr 8 i kvarteret Kvasten i Stockholm;

II. för budgetåret 1954/55 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Posthus m. m..................... 8 000 000 kronor,

b) Inköp av fastigheten Kvasten nr 8 i

Stockholm ..................... 1 700 000 kronor,

c) Inköp av fastigheter............... 100 000 kronor,

d) Anskaffning av automobiler m. m. . . 100 000 kronor,

e) Garagebyggnader m. in............. 800 000 kronor,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

f) Anskaffning av bilmateriel för dili
-

gensrörelsen .................... 1 200 000 kronor,

g) Postverkets dispositionsanslag ...... 200 000 kronor;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:297 och 11:193, i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1954/55 anvisa

ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Televerket.

3:o) Utvecklingen av televerkets rörelse. I statsrådsprotokollet har (punkt

3, s. 25—31) lämnats en redogörelse för utvecklingen av televerkets rörelse.

Telestyrelsen har i skrivelse den 4 september 1953 lämnat följande uppgifter

rörande utvecklingen av televerkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater

och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram under budgetåren

1947/48—1952/53.

Telefonapparater Radiolicenser

Budgetår

antal vid

ökning

antal vid

ökning

budgetårets slut

absolut

i %

budgetårets slut

absolut

i %

1947/48 . . .

.... 1 463 900

96 100

7,0

1 994 900

64 700

3,4

1948/49 . . ,

.... 1 547 700

83 800

5,7

2 069 100

74 200

3,7

1949/50 . .

.... 1 636 000

88 300

5,7

2 128 500

59 400

2,9

1950/51 . .

.... 1 732 300

96 300

5,9

2 187 200

58 700

2,8

1951/52 . .

.... 1 842 500

110 200

6,4

2 231 700

44 500

2,0

1952/53 . .

.... 1 941 400

98 900

5,4

2 287 600

55 900

2,5

Telefonsamtal med periodavgift Taxerade telegram*

antal

ökning i %

antal

ökning i %

1947/48 ..............

101 551 300

4,1

8 266 800

— 0,9

1948/49 ..............

106 448 000

4,8

8 209 400

— 0,7

1949/50 ..............

112 486 400

5,7

8 643 100

5,3

1950/51 ..............

118 336 000

5,2

8 785 200

1,6

1951/52 ..............

119 031 500

0,6

8 291 400

— 5,6

1952/53 ..............

121 783 0001

2,32

7 900 5001

— 4,7

I anslutning härtill

erinrar styrelsen beträffande

ökningen

av an-

talet abonnemang att i 1953 års statsverksproposition förutsatts, att

de för budgetåret 1953/54 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en

ökning av antalet apparater med 110 000. ökningen beräknas nu bli 95 000

1 Preliminär siffra.

* Om hänsyn tages till den pågående helautomatiseringen av rikstrafik har den verkliga ökningen

varit 3,5 %.

* Exkl. utländska telexskrivningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

å 100 000 apparater. För budgetåret 1954/55 har styrelsen räknat med en

ytterligare lika stor ökning.

Antalet väntande abonnenter har, enligt styrelsen, kunnat något nedbringas

jämfört med år 1951. Alltjämt måste dock antalet abonnenter, som få

vänta minst tre månader, anses oskäligt stort (14 100 den 1 oktober 1953

samt 19 100 vid samma tidpunkt 1951). Man måste också, fortsätter styrelsen,

taga hänsyn till att även förut befintliga abonnenter, som på grund av

flyttning begära att få sin telefon uppsatt vid annan station, drabbas av

nuvarande svårigheter och kunna få vänta lika länge som nya abonnenter

på att återfå sin telefon.

Telestyrelsen erinrar i fråga om anläggningsverksamhetens

utveckling om de svårigheter, som uppkommit därigenom, att investeringarna

vid televerket icke kunnat hålla jämna steg med abonnent- och

trafikökningen efter kriget. Det uppdämda behovet av nyanläggningar har

sålunda blivit allt större år från år. Styrelsen framhåller slutligen att automatiseringen

av telefontrafiken inte minst genom arbetskraftsbesparingen

är en ur ekonomisk synpunkt mycket fördelaktig kapitalplacering, samtidigt

som den innebär en standardförbättring för abonnenterna.

Med hänvisning till det anförda har styrelsen framlagt sina äskanden för

nästa budgetår. En sammanställning av dessa med de för budgetåren 1951/

52—1953/54 anvisade anslagen visar följande belopp, fördelade på huvudgrupper.

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

tusental

kronor

Telefonstations- och

förråds-

byggnader m. m. .

6 775

3 730

16 950

8 300

Telefon- och telegrafanlägg-

ningar...........

185 900

225 850

280 600

234 450

Radioanläggningar ..

3 656

2 280

10 310

8 180

Rörelsekapital.......

—

10 000

—

—

Diverse anslag......

6 875

3 502

5 070

4 550

Summa

203 206

245 362

312 930

255 480

Av de för nästa budgetår äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader

m. in. avser 7 350 000 kr telefonstationsbyggnader m. m. och

950 000 kr förrådsbyggnader m. m. I anslagen till telefon- och telegrafanläggningar

ingår riks- och landskablar med 68 550 000 kr, telefon- och telegrafstationer

med 87 600 000 kr samt nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar med 78 300 000 kr. Anslagen til radioanläggningar

fördelar sig med 7 150 000 kr på rundradioanläggningar,

650 000 kr på radioanläggningar för kommersiell trafik och 380 000 kr på

radioanläggningar för luftfarten. Diverse anslag utgöres av 100 000 kr till

inköp av fastigheter, 950 000 kr till försvarsberedskap vid televerket och

3 500 000 kr till televerkets dispositionsanslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Över telestyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 28), som i

sitt för affärsverken gemensamma yttrande ej haft något att erinra mot telestyrelsens

äskanden.

Departementschefen har anfört följande.

Även för televerket har riksdagen för innevarande budgetår anvisat anslag

till sådana belopp, att de tillsammans med anslagsreservationerna från

föregående budgetår inkluderar en anslagsreserv utöver den beräknade

medelsförbrukningen, avsedd att användas, därest konjunkturutvecklingen

skulle medge en expansion av investeringsverksamheten. Reserven uppgick

vid ingången av budgetåret 1953/54 till ca 73 milj. kr. Telestyrelsen har i

skrivelse den 4 september 1953 hemställt, att den för budgetåret fastställda

investeringsramen om 248 milj. kr. på grund av det trängande behovet att

utöka befintliga stationer skall vidgas till 260 milj. kr. Jag har emellertid

icke ansett mig kunna tillstyrka detta förslag. Emellertid kan under budgetårets

gång en ökning av ramen intill 249 milj. kr. bli nödvändig för att

möjliggöra, att den förrådsbyggnad i Nacka, som anmälts under förrådsbyggnadsanslaget,

skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår.

För nästa budgetår har televerket räknat med, att en höjning av medelsförbrukningen

till ca 308 milj. kr. skulle vara möjlig. Med hänsyn till de

reservationer å investeringsanslagen om sammanlagt ca 61 milj. kr., som

skulle ha förelegat vid utgången av innevarande budgetår, om styrelsens

förslag om vidgning av investeringsramen bifallits, har styrelsen beräknat

det ytterligare anslagsbehovet till sammanlagt ca 255 milj. kr. Såsom jag

anfört under punkt 1, har jag emellertid icke funnit det möjligt att tillstyrka

en högre medelsförbrukning än 249 milj. kr., och även denna siffra

är tills vidare att anse endast såsom preliminär. Jag har emellertid under

samma punkt förordat, att anslagen för nästa budgetår skall anvisas med

sådana belopp, att de tillsammans med de till budgetåret ingående reservationerna

täcker det maximialternativ för investeringarna, som vid en konjunkturnedgång

eventuellt skulle kunna realiseras. Jag kommer därför att

i det följande tillstyrka, att i nya investeringsanslag för televerket anvisas

sammanlagt ca 207 milj. kr. Av de i det följande vid resp. anslag redovisade

tabellerna framgår, hur denna anslagssumma samt den preliminärt förordade

ramen för investeringarna fördelar sig på olika ändamål.

Förslaget till investeringsram för televerket har framkommit efter en bedömning

av å ena sidan de investeringsbehov som föreligger inom de olika

affärsverken, och å andra sidan de reala resurser som vid oförändrade konjunkturförhållanden

beräknas kunna stå till verkens förfogande under nästa

budgetår. Det resultat, som därvid uppnåtts för televerkets del, synes tyvärr

leda till, att de olägenheter för allmänheten i form av bl. a. långa väntetider

vid inkoppling av nya telefonapparater, som rått under de senaste åren tills

vidare kommer alt bestå. Styrelsen har beräknat, att vid den medelsförbrukning

den föreslagit för budgetåret 1954/55, ca 95 000 å 100 000 nya apparater

skulle kunna inkopplas, vilket ungefärligen skulle motsvara den beräknade

nettoökningen av abonnemangen. Det är inte säkert att denna siffra

kan uppnås vid den nu förordade investeringsramen. Enligt vad jag underhand

erfarit från televerket kommer nämligen denna, såsom framgår av anslagstabellerna,

att medföra att investeringsutgifterna för telefon- och telegrafanläggningarna

måste begränsas till ca 223 milj. kr., att jämföras med

av styrelsen beräknade ca 276 milj. kr.

2 ISihantj till riksdagens protokoll W!>''i. 0 samt. Nr it.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I övrigt innebär begränsningen av televerkets investeringsverksamhet under

nästa budgetar, att vissa av de telefonstations- och förrådsbyggnader

som styrelsen beräknat påbörja, tillsvidare måste anstå. Beträffande" rundradioanläggningarna

kommer nedskärningen att medföra, att radiostationen

i Östersund icke kan färdigställas under budgetåret, och vidare måste utbyggnaden

av trådradionätet begränsas till att omfatta ca 60 000 licensinnehavare

mot av styrelsen beräknade 90 000.

Någon minskning av medelsförbrukningen å anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten synes icke möjlig. Dock kan den forcering av utbyggnaden

av dessa anläggningar, som AB Aerotransport föreslagit, icke komma

i fråga.

En tillämpning av det under punkt 1 skisserade minimialternativet skulle

för televerkets del innebära, att investeringsprogrammet för riks- och landskablar,

för telefon- och telegrafstationer samt för nya abonnentanläggningar

in. m. finge ytterligare mycket starkt inskränkas. Den begränsning, som kan

bli aktuell, kommer också att medföra en försämring av televerkets ekonomi

på grund av försening av automatiseringen och nödvändigheten att i viss

utsträckning bibehålla manuell drift. Likaså kommer det antal trådradioabonnenter,

som kan inkopplas under budgetåret, att sjunka ytterligare.

I övrigt har jag intet att erinra beträffande de investeringsplaner, som

telestyrelsen för egen del eller, i vad gäller radioanläggningar för luftfarten,

i samråd med luftfartsstyrelsen redovisat. Telestyrelsen har föreslagit, att

de fortsatta investeringarna för försvarsberedskapsändamål vid televerket

liksom hittills omedelbart skall avskrivas. Chefen för finansdepartementet

har tidigare i dag i annat sammanhang hemställt därom.

Under anslaget till Rundradioanläggningar har styrelsen anmält, att överenskommelse

under hand träffats med byggnadsstyrelsen om att erforderliga

anslag till radiohusen i Göteborg och Stockholm i fortsättningen skall

begäras av byggnadsstyrelsen och redovisas under statens allmänna fastighetsfond.

Styrelsen hemställer, att denna omläggning måtte godkännas. Jag

har inte något att erinra mot förslaget, vilket tillstyrkts av riksräkenskaps%erket

och AB Radiotjänst, lidigare för ändamålen anvisade utredningsanslag

och för utredningar m. in. nedlagt kapital bör vid utgången av innevarande

budgetår överföras från televerkets fond till statens allmänna fastighetsfond.

Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få

ankomma på Kungi. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter i detta hänseende.

I detta sammanhang vill jag erinra om, att byggnadsstyrelsen för

nästa budgetår hemställt om ett anslag av 1,5 milj. kr. för att påbörja byggandet

av radiohuset i Göteborg. På grund av att platsen för radiohuset ännu

icke fastställts och något definitivt förslag om dess utformning eller om

kostnaderna för detsamma ännu icke föreligger, har jag inte ansett mig nu

kunna föra fram styrelsens förslag.

Slutligen har telestyrelsen i skrivelse den 22 september 1953 hemställt,

att maximibeloppet för televerkets rörliga kredit i riksgäldskontoret skall

höjas från 35 till 70 milj. kr. Av de uppgifter som lämnas i skrivelsen eller

som jag underhand infordrat, har framgått, att det tillskott av rörelsemedel,

som televerket erhållit efter kapitalregleringen 1944 och som dels omfattat

anslagsmedel om 20 milj. kr. och dels en rörlig kredit om 35 milj. kr.,

icke täcker ökningen av de medel som på grund av rörelsens utveckling måst

bindas i verkstads- och andra förråd och i utestående fordringar. Jag anser

därför, att ett tillskott av rörelsemedel är erforderligt men förordar att detta

begränsas till 20 milj. kr. Jag kommer i det följande att föreslå, att detta

belopp ställes till telestyrelsens förfogande genom en ökning av televerkets

rörliga kredit i riksgäldskontoret.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

Utskottet. Vid sin behandling av Kungl. Maj :ts förslag till plan för kommunikationsverkens

investeringar under nästa budgetår har utskottet ingående

berört de svårigheter som äro förbundna med den nuvarande begränsningen

av televerkets investeringsverksamhet. På anförda skäl har emellertid

utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att medelsförbrukningsramen

för verket gives en vidare omfattning än den departementschefen förordat.

Samtidigt har utskottet förklarat sig hysa den uppfattningen, att vid investeringsplanens

förverkligande normalalternativet bör kunna tillämpas samt

att, därest sedermera en utvidgning av kommunikationsverkens totala investeringsram

befinnes möjlig, i första hand televerkets investeringsbehov

bör tillgodoses.

I förevarande sammanhang vill utskottet allenast tillägga, att den av

departementschefen förordade avvägningen av televerkets investeringar mellan

olika utgiftsändamål jämte därtill knutna anslagsberäkningar icke givit

utskottet anledning till erinran. Enligt Kungl. Maj :ts av utskottet sålunda

tillstyrkta förslag skulle de totala investeringsutgifterna å ca 249

milj. kronor komma att i avrundade tal fördela sig med 10,5 milj. kronor på

telefonstationsbyggnader m. m., med 2,5 milj. kronor på förrådsbyggnader

m. m., med 0,3 milj. kronor på fastighetsförvärv, med 223,o milj. kronor på

telefon- och telegrafanläggningar, med 7,3 milj. kronor på radioanläggningar

för televerket, med 0,7 milj. kronor på radioanläggningar för luftfarten,

med 3,o milj. kronor på försvarsberedskapsåtgärder och med 1,6 milj. kronor

på dispositionsanslaget. Utskottet biträder jämväl förslaget, att erforderliga

anslag till radiohusen i Stockholm och Göteborg i fortsättningen

skola äskas av byggnadsstyrelsen och redovisas under statens allmänna fastighetsfond.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande televerkets

behov av ytterligare rörelsemedel kommer utskottet i det följande

att tillstyrka, att verkets rörliga kredit i riksgäld skontoret ökas från 35 till

55 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet ovan anfört.

4:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 31—36)

föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 7 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål bar för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 14 150 000 kronor. Den 1 juli 1953 stod ett belopp av ca 0,5 milj. kronor

till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret 1952/

53 utgjorde ca 10,6 milj. kronor.

Telestyrelsen hemställer för nästa budgetår om ett anslag av 7 350 000

kronor. Styrelsen räknar därvid med en behållning å anslaget den 30 juni

1954 av 4,2 milj. kronor och med eu medelsförbrukning under budgetåret

1954/55 av ca 11,5 milj. kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande televerkets nybyggnadsprogram för de närmaste åren samt

styrelsens motivering för detsamma torde få hänvisas till propositionen

(s. 31—36).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av

7 300 000 kronor.

5.-o) Förrådsbyggnader m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

5, s. 36—39) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000

kronor.

6:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 40—

44) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch

telegrafanläggningar för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 191 000 000 kronor.

De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av

följande uppställning, vari upptagits jämväl de för innevarande budgetår

anvisade beloppen.

1953/54 1954/55

Riks- och landskablar m. m................... 89 600 000 52 000 000

Telefon- och telegrafstationer ................ 103 000 000 61 000 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar ...................... 88 000 000 78 000 000

Summa kr. 280 600 000 191 000 000

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m......... 52 000 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer ...... 61 000 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbe
ten

och blanka mellanortsledningar 78 000 000 kronor.

7:o) Radioanläggningar för televerket. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 44_

46) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för televerket

för budgetåret 1954/55 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 5 400 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 9 910 000

kronor. Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg å de till rundradioanläggningar

anvisade anslagen en brist å 61 000 kronor.

Telestyrelsen beräknar medelsförbrukningen för rundradioanläggningar

under budgetåret 1954/55 till ca 8 880 000 kronor. Då en reservation av ca

] 749 000 kronor beräknas föreligga på anslaget härför vid innevarande budgetårs

ingång, hemställer telestyrelsen om ett anslag av 7 150 000 kronor

för budgetåret 1954/55.

Styrelsen har lämnat följande sammanställning över medelsbehovet för

anläggningar m. m.

Total
kostnad
-

Därav behövligt

för budgetåret

1954/55

Radiosändare för kortvåg i Hörby................. 160 000 160 000

Ny rundradiostation i Stockholm.................. 1 440 000 1 440 000

» » i Östersund................... 3 040 000 1 970 000

Vissa rundradioanläggningar....................... 700 000 700 000

Trådradioanläggningar............................ 4 610 000 4 610 000

Summa kr 9 950 000 8 880 000

Totalkostnaden avser den beräknade återstående kostnaden per den 1 juli

1954.

Medelsförbrukningen för radioanläggningar för kommersiell trafik under

budgetåret 1954/55 beräknar telestyrelsen uppgå till 2 160 000 kr, varav

dock 600 000 kr är avsedda att bestridas med medel, som av Kungl. Maj :t

anvisats på televerkets dispositionsanslag till bl. a. komplettering av fartygsstationer

i enlighet med London- och Atlantic City-konventionernas bestämmelser.

Återstående belopp, 1 560 000 kr avser styrelsen att disponera för

följande ändamål.

Fartygsradiostationer........................................... 995 000

Moderniserings- och kompletteringsarbeten

på de fasta radiostationerna för radiotelegraf- och radiotelefontrafik

med andra länder.......................................... 465 000

på kuststationerna för radiotrafik med fartyg på havet........... 100 000

Summa kr 1 560 000

Med hänsyn till eu beräknad behållning av ca 940 000 kronor å anslaget

vid utgången av innevarande budgetår äskar telestyrelsen för ändamålet ett

investeringsanslag av 650 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får

utskottet hemställa,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Rundradioanläggningar............. 5 000 000 kronor,

b) Radioanläggningar för kommersiell

trafik .......................... 400 000 kronor.

8:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 47 och

48) föreslagit riksdagen att till Radioanläggningar för luftfarten för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor. Behållningen

å anslaget uppgick den 30 juni 1953 till ca 0,6 milj. kronor.

Luftfartsstgrelsen har meddelat att styrelsen i samråd med telestyrelsen

upprättat ett generellt arbetsprogram avseende radioanläggningar för luftfarten

för innevarande och nästa budgetår. För budgetåret 1954/55 omfattar

programmet arbeten till en sammanlagd kostnad av 1 346 000 kr. Styrelsen

säger sig emellertid utgå från att vid oförändrade förhållanden investeringsramen

för anslaget, vilken för budgetåret 1953/54 fastställts till högst

700 000 kr, inte kommer att vidgas för budgetåret 1954/55. Detta nödvändiggör,

att realiserandet av vissa i och för sig önskvärda projekt måste ställas

på framtiden. I det reducerade program, som styrelsen därför utarbetat,

ingår endast arbeten av sådan angelägenhetsgrad, att de enligt styrelsens

uppfattning inte kan uppskjutas.

Aktiebolaget Aerolransport har i yttrande den 9 oktober 1953 framhållit

nödvändigheten av att för luftfarten tillgängliga radioanläggningar uppfyller

tillbörliga krav på tillförlitlighet och modernitet. En eftersläpning i genomförandet

av det av luftfartsstyrelsen nämnda generella arbetsprogrammet

bör sålunda inte få menligt inverka på den eftersträvade trafiksäkerheten.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

9ro) Försvarsberedskap vid televerket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 48) och under hänvisning till vad utskottet under punkten

3 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid televerket för

budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 950 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 23

10 :o) Rörlig kredit. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 49

—51) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt televerket,

från den tidpunkt som Kungl. Maj :t bestämmer, tillhandahålla

en från 35 000 000 till 55 000 000 kronor ökad

rörlig kredit.

Statens järnvägar.

11 :o) Statens järnvägars investeringsbehov. I statsrådsprotokollet har

(punkt 13, s. 52—57) lämnats en redogörelse för statens järnvägars investeringsbehov.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1953 framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår. Styrelsen säger sig i investeringsprogrammet i

första hand ha medtagit sådana av riksdagen redan beslutade arbeten och

anskaffningar, som beräknas föranleda utgifter under budgetåret. Nya företag

har medtagits efter angelägenhetsgrad med huvudvikten lagd vid sådana

investeringar, som betingas av säkerhetsskäl eller är ägnade att medföra

rationaliseringsvinster och sålunda nedbringa de starkt ökade driftkostnaderna.

Styrelsen säger sig därjämte ha berett plats för investeringar, som

syftar till att höja järnvägarnas transportkapacitet. I och för sig önskvärda

standardhöjningar har däremot i flertalet fall måst lämnas utanför programmet.

En sammanställning av de för budgetåren 1951/52—1953/54 anvisade

samt å riksstalen för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens

järnvägars fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande belopp.

1951/52

1952/53

tusental

1953/54

kronor

1954/55

Bvfignader och anläggningar. .

77 700

131 431

176 300

144 600

Försvarsberedskap..........

4 500

8 550

2 000

—

Rullande materiel...........

70 820

126 200

144 400

120 000

Sjöfartsmateriel.............

900

1 350

5 200

800

Biltrafik...................

Förvärv av aktier, utlåning

12 000

14 500

16 500

8 800

m. m.....................

1 505

24 no

15 000

—

Övrigt.....................

22 400

21 300

23 800

17 700

Summa 189 825

327 441

383 200

291 900

över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 53).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen anför till en början följande.

Järnvägsstyrelsen har i sina medelsäskanden för nästa budgetår utgått

1 .an, att en utökning av den för nu löpande budgetår fastställda investeringsramen

om 311 milj. kr till ca 344 milj. kr skulle vara möjlig, och att

ramen för nästa budgetår skulle kunna fastställas till samma förhöjda belopp.

I enlighet med det första antagandet har styrelsen beräknat de vid

utgången av budgetåret 1953/54 föreliggande reservationerna till ca 62 milj

kr och med hänsyn härtill för nästa budgetår äskat ytterligare anslag om

sammanlagt ca 292 milj. kr. I skrivelse den 8 december 1953 har emellertid

styrelsen anmält, att anslagsbehovet för anläggningar för elektrisk tågdrift

minskat med 2,i milj. kr, sedan det visat sig, att styrelsens förslag om uppförande

av två omformar stationer å malmbanans norra del tills vidare icke

kan realiseras. Äskandena har därigenom begränsats till ca 290 milj kr

varjämte vissa ändringar gjorts i den förutsatta fördelningen av den beräknade

medelsförbrukningen.

Med anledning av dessa förslag vill jag inledningsvis erinra om, att de

skäl, som jag i 1952 och 1953 års statsverkspropositioner anfört som motivering

för att statens järnvägars investeringar under de närmaste åren

borde hållas på en hög nivå, under den senaste tiden ytterligare förstärkts.

Den vikande transportkonjunkturen och den alltmer skärpta konkurrensen

pa trafikområdet har ökat behovet av att genom effektivitetsökande och

kostnadssänkande investeringar förbättra resultatet av järnvägsdriften.

Styrelsens investeringsplaner måste dock avvägas både med hänsyn till övriga

affärsverks investeringsönskemal och under beaktande av investeringstrycket

från andra sektorer inom samhällsekonomin. På grund härav har

jag, såsom anförts under punkt 1, icke ansett mig kunna tillstyrka en större

ökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen än

från 311 till 330 milj. kr. Jag har vidare för nästa budgetår förordat en investeringsram

om samma belopp men anfört, att denna tills vidare bör anses

som preliminär, då möjlighet måste föreligga att minska ramen, om så

skulle påkallas av konjunkturutvecklingen. Jag vill emellertid framhålla,

att redan med de nu förordade ramarna eftersläpningen i förhållande till det

åi 1950 framlagda tioårsprogrammet för statens järnvägar ytterligare kommer

att ökas.

Den medelsförbrukning på de olika anslagen, som blir möjlig vid de nu

förordade investeringsramarna för budgetåren 1953/54 och 1954/55, framgår

av vid resp. anslag redovisade tabeller. Fördelningen är emellertid

endast att anse som ungefärlig, då järnvägsstyrelsen bör ha möjlighet att

vidtaga de omdispositioner av medelsförbrukningen, som under budgetårens

gång kan befinnas lämpliga.

Beträffande de av järnvägsstyrelsen framlagda investeringsplanerna anför

departementschefen i övrigt följande.

Inom ramen för de förslag styrelsen framlagt faller på gruppen Bqqqnai

ro °C-v anla9ffnin9ar CI1 medelsförbrukning under nästa ''budgetår om ca

169 milj. kr. Den preliminära investeringsramen för samma budgetår svnes

emellertid göra en reducering av beloppet till ca 162 milj. kr nödvändig.

Den i forhållande till investeringsbehovet ytterligare begränsning av investeringarna

under berörda grupp, som jag sålunda funnit påkallad — det må

erinras om, att redan styrelsen i sina förslag iakttagit en mycket stark återhållsamhet

gör det nödvändigt att i första hand låta styrelsen inrikta

sig på de ur företagsekonomisk synpunkt gynnsammaste investeringarna. Ett

strikt iakttagande av denna synpunkt skulle medföra, att bl. a. den redan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

25

beslutade breddningen av blekingebanorna tills vidare borde uppskjutas. Vid

den prövning av denna fråga, som ägt rum inom kommunikationsdepartementet,

har jag emellertid förutsatt, att ett uppskov med breddningsarbetena

på själva kustbanan Karlskrona—Kristianstad icke bör ifrågakoinma. Beträffande

de norrgående linjerna Bredåkra—Växjö och Karlshamn—Vislanda

synes emellertid ombyggnadsarbetena icke böra upptagas, med mindre

läget på arbetsmarknaden påkallar deras utförande som syssclsättningsarbeten.

I detta sammanhang vill jag erinra om att statsutskottet i sitt utlåtande

nr 9: 1953 begärt, alt en plan skulle upprättas för de fortsatta breddningsarbetena.

I det yttrande häröver som Kungl. Maj :t infordrat från järnvägsstyrelsen,

har styrelsen i skrivelse den 30 maj 1953 hemställt, att med utarbetandet

av planen måtte få anstå, till dess att den då planerade trafikpolitiska

utredningen slutförts och de ekonomiska och trafikpolitiska förutsättningarna

för statens järnvägars verksamhet därefter hunnit klarläggas.

Som framgår av vad jag anfört i direktiven för den trafikutredning, som

sedermera tillsatts, delar jag järnvägsstyrelsens uppfattning i denna fråga,

vilken nu närmast får prövas av utredningen.

Den av styrelsen berörda undersökningen rörande en eventuell ombyggnad

av bandelen Sölvesborg—Hörviken är ännu icke avslutad, och jag anser

mig därför icke för närvarande kunna taga ställning till denna fråga.

Som jag meddelade i ett interpellationssvar vid vårriksdagen 1953 har

förutsättningarna för en breddning av bibanan Källby—Kinnekleva till linjen

Forshem—Lidköping—Håkantorp så ändrats, alt ombyggnadsarbetena

uppskjutits i avvaktan på pågående utredning om hur trafikförhållandena

i framtiden bör ordnas. 1 sitt förenämnda utlåtande har statsutskottet förutsatt,

att då utredningen föreligger, frågan ånyo förelägges riksdagen. Detta

kommer också att ske, när utredningen om bibanan är färdig. I årets petita

äskar järnvägsstyrelsen endast medel för att slutföra arbetet på huvudlinjen

Forshem—Lidköping—Håkantorp.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att kapitalinvesteringarna för blekingebanornas

ombyggnad omedelbart skall avskrivas genom anslag på driftbudgeten.

Jag är emellertid ännu icke beredd att ta ställning till denna fråga.

I övrigt föranleder styrelsens förslag beträffande investeringarna i Byggnader

och anläggningar ingen erinran från min sida.

På grund av storleken av den anslagsbehållning, som väntas föreligga å

försvarsberedskapsanslaget vid utgången av innevarande budgetår har styrelsen

icke äskat något nytt anslag. Såsom anslagstabcllen visar, beräknas behållningen

uppgå till ca 8,4 milj. kr. Att den fått denna omfattning beror

på, att de medel som under anslaget anvisats för vart och ett av de av riksdagen

godkända ändamålen, ansetts bundna för resp. ändamål, varför, i den

mån dessa icke kommit till utförande, medlen blivit stående. Inom försvarsberedskapsanslagcts

ram har sålunda för varje delprojekt anvisat belopp

behandlats som ett anslag för sig. Jag anser emellertid, alt i enlighet med

den praxis som utvecklat sig beträffande kolleklivanslagen, även de på bcredskapsanslaget

anvisade medlen bör utnyttjas kollektivt för alla pågående

arbeten. Därest riksdagen icke har något att erinra mot denna uppfattning,

kommer någon ny medelsanvisning icke att vara påkallad, förrän tillgängliga

medel kan anses vara helt förbrukade för hittills eller framdeles

godkända investeringsändamål. Jag tillstyrker, alt styrelsen bemyndigas

utföra även de i skrivelse den 5 oktober 1953 anmälda nya arbetsprojekten.

Med hänsyn till å ena sidan ingångna leveranskontrakt och önskvärdheten

av att lägga ut nya beställningar och å andra sidan de gränser för medelsförbrukningen

som den preliminära investeringsramen uppdrar, har medels
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

behovet för rullande materiel under nästa budgetår beräknats till ungefär

128 milj. kr, att jämföras med av styrelsen föreslagna 133 milj. kr. Av den

förra siffran utgör ca 104 milj. kr del- och slutlikvider för beställningar,

vartill bemyndiganden tidigare lämnats och vilka bl. a. avser anskaffning

av ca 120 ellok, ca 800 rälsbussfordon av olika slag, ca 110 person-, resgodsoch

postvagnar samt ca 2 100 godsvagnar av olika slag, de senare enligt bemyndigande

av 1953 års riksdag beställda under år 1953. Därutöver beräknas

till förskottslikvider under nästa budgetår 11 milj. kr vid nybeställning

av ett antal diesellok, lokomotorer, personvagnar och godsvagnar. Slutligen

räknas med att den preliminära ramen skall medge ombyggnad av rullande

materiel för ca 12,5 milj. kr. På grund av det starka behov av nya och förbättrade

lok och vagnar som föreligger, anser jag, att de begärda ytterligare

bemyndigandena bör lämnas och tillstyrker vidare, att ombyggnaden av rullande

materiel får fortgå i den takt, som investeringsram och anvisade medel

medger.

I det tidigare nämnda utlåtandet nr 9: 1953 har statsutskottet uttalat, att

sedan slutligt klarläggande av frågan om en ny färja för Tysklandstrafiken

skett, frågan ånyo bör underställas riksdagen. Såsom jag meddelat i ett interpellationssvar

vid höstriksdagen 1953 pågår fortfarande inom järnvägsstyrelsen

cn utredning om våra färjeförbindelser med kontinenten. Denna

utredning omfattar även en undersökning om typ och utrustning för en nv

tågfärja. Sedan frågan var aktuell under vårriksdagen 1953'', har såtillvida

nya förhållanden inträtt, att trafiken så sent som den 17 augusti 1953 återflyttats

från Warnemiinde till den gamla och väsentligt kortare leden Trelleborg—Sassnitz.

Härigenom har förutsättningarna för frågans bedömande

ånyo förändrats, varför nya överväganden bl. a. beträffande den tekniska

utformningen av den planerade färjan blivit erforderliga. Tidpunkten för

utredningens slutförande kan därför ännu ej angivas. När den emellertid

föreligger och innan något byggnadsbeslut fattas, torde frågan på nytt böra

anmälas för riksdagen.

I övrigt föranleder järnvägsstyrelsens petita ingen erinran från min sida.

Beträffande investeringsplanerna för nästa budgetår vill jag slutligen tilllägga,

att ett realiserande av det minimialternativ för investeringarna, som

jag skisserat under punkt 1, för statens järnvägars del bl. a. kommer att

innebära, att i förhållande till normalalternativet en minskning av investeringarna

blir erforderlig med följande ungefärliga belopp, nämligen för byggnader

och anläggningar ca 22 milj. kr, för försvarsberedskap ca 1 milj. kr,

för rullande materiel med ca 6,5 milj. kr, samt för anslagen under rubriken

biltrafik med ca 0,5 milj. kr.

Riksdagen anvisade för budgetåret 1947/48 till Förvärv av aktier i Bergslagernas

med flera järnvägsaktiebolag ett anslag av 80 315 000 kr. Å anslaget

redovisades vid utgången av budgetåret 1952/53 en reservation av ca

260 000 kr. Vidare anvisade riksdagen för budgetåret 1951/52 till Förvärv

av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag ett anslag av 1 505 000 kr.

Av detta kvarstod vid nämnda tidpunkt ca 16 000 kr. Anslagen togs under

det gångna budgetåret i anspråk med resp. 15 000 och 20 000 kr. Då samtliga

aktier i företagen ännu icke blivit inlösta, och det kan förutses, att återstoden

kommer att hembjudas i smärre poster under en följd av år samt att anslagen

därför skulle behöva bli stående på obestämd tid, föreslår jag, att de

reservationer som kan föreligga å anslagen vid utgången av innevarande

budgetår, får överföras tlil dispositionsanslaget och att därefter aktualiserade

förvärv får bestridas från detta anslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

Utskottet. I förhållande till järnvägsstyrelsens beräkningar innebär den

av Kungl. Maj :t preliminärt förordade medelsförbrukningsramen för statens

järnvägar under nästa budgetår en begränsning av den totala investeringsvolymen

med ca 14 milj. kronor. Även om detta med hänsyn till omfattningen

av ännu icke tillgodosedda investeringsbehov inom statsbaneföretagets

verksamhetsområde får betraktas som beklagligt, torde dock enligt vad utskottet

under hand inhämtat de svårigheter som därigenom uppstå kunna

bemästras på ett någorlunda tillfredsställande sätt. Kungl. Maj :ts förevarande

förslag har ej heller, såsom av det föregående redan framgått, givit

utskottet anledning till erinran. Samtidigt vill emellertid utskottet i likhet

med departementschefen fästa uppmärksamheten på att den sålunda tillstyrkta

medelsförbrukningsramen av ca 330 milj. kronor, jämförd med de i

1950 års långtidsprogram redovisade siffrorna, kommer att medföra en

ytterligare eftersläpning av statens järnvägars investeringar.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses inom nyssnämnda totalram investeringsutgifterna

komma att fördela sig med 162,o milj. kronor på byggnadsoch

anläggningsverksamheten, med 4,4 milj. kronor på vissa försvarsberedskapsåtgärder,

med 128,o milj. kronor på anskaffning och ombyggnad av

rullande materiel, med 0,8 milj. kronor på ombyggnad av sjöfartsmateriel,

med 13,o milj. kronor på biltrafiken, med 9,5 milj. kronor på anskaffning

av inventarier samt med 13,o milj. kronor på de ändamal som avses med

dispositionsanslaget. Utskottet har för sin del intet att erinra mot att statens

järnvägars investeringsverksamhet under nästa budgetår utformas enligt

i huvudsak nu angivna riktlinjer, innefattande jämväl vissa beställningsbemyndiganden.

Såsom departementschefen framhållit, bör emellertid

järnvägsstyrelsen ha möjlighet att vidtaga de omdispositioner av medelsförbrukningen

som må befinnas lämpliga.

Till frågan om anslagsanvisningen återkommer utskottet under respektive

punkter i det följande. Redan här vill emellertid utskottet anmäla, att utskottet

biträder förslaget om att de reservationer som vid utgången av innevarande

budgetår kunna komma att föreligga a de i statsverkspropositionen

omnämnda anslagen till förvärv av aktier i vissa järnvägsföretag må

överföras till dispositionsanslaget och att därefter aktualiserade förvärv få

bestridas från detta anslag. Utskottet har heller intet att erinra mot att de

under beredskapsanslaget anvisade medlen i fortsättningen utnyttjas kollektivt

för alla pågående arbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet ovan anfört.

12 :o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 57 70)

föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader

och anläggningar för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa

142 600 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 176 300 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 144 600 000

kronor till följande ändamål.

Bangårdar...................................................

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.....................

Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkan
torp

med Källby—Kinnekleva...............................

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,

Karlskrona—Vislanda och Bredåkra—Växjö...................

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.................

Broar m. m..................;................................

Husbyggnader................................................

Signalsäkerhetsanläggningar....................................

Vägskyddsanläggningar........................................

Telefonanläggningar m. m......................................

Anläggningar för elektrisk tågdrift..............................

Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.........................

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar......................

Anläggningar vid huvudverkstäder..............................

Anläggningar vid förrådsavdelningen............................

12 500 000

22 000 000

1 000 000

14 000 000

24 000 000

6 900 000

10 000 000

3 400 000

4 300 000

6 000 000

12 700 000

18 500 000

5 900 000

100 000

3 300 000

Summa kr 144 600 000

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 58—69).

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar........................... 13 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg
ningar.

........................... 23 000 000 kronor,

c) Ombyggnad till normalspår av linjen Fors
hem—Lidköping—Håkantorp

med Källby—Kinnekleva

.................... 1 000 000 kronor,

d) Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn

— Vislanda och Bredåkra—Växjö..... 9 000 000 kronor,

e) Fortlöpande förstärkning av spåröverbygg
naden

............................. 26 500 000 kronor,

f) Broar m. m.......................... 7 000 000 kronor,

g) Husbyggnader........................ 10 500 000 kronor,

h) Signalsäkerhetsanläggningar............ 3 000 000 kronor,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 29

i) Vägskyddsanläggningar................ 4 700 000 kronor,

j) Telefonanläggningar m. m.............. 5 500 000 kronor,

k) Anläggningar för elektrisk tågdrift....... 10 600 000 kronor,

l) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet ... 19 000 000 kronor,

m) Lokstations- och driftverkstadsanläggningar 6 000 000 kronor,

n) Anläggningar vid förrådsavdelningen..... 3 300 000 kronor.

13 :o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 71—74) föreslagit

riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel

för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 120 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 144 400 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat

anslag å tillhopa 120 000 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

Anskaffning av lok och lokomotorer........................ 33 000 000

Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar ................ 25 600 000

Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar ............ 7 900 000

Anskaffning av godsvagnar................................ 42 400 000

Ombyggnad av rullande materiel .......................... 11 100 000

Summa kronor 120 000 000

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens anslagsäskanden

torde få hänvisas till propositionen (s. 71—74).

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Anskaffning av lok och lokomotorer...... 33 000 000 kronor,

b) Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar 25 600 000 kronor,

c) Anskaffning av person-, resgods- och post
vagnar

............................ 7 900 000 kronor,

d) Anskaffning av godsvagnar............. 42 400 000 kronor,

e) Ombyggnad av rullande materiel......... 11 100 000 kronor.

14:o) Sjöfartsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 17, s.

75) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 11 anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för

budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 800 000

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15 :o) Biltrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 75—77) föreslagit riksdagen

att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1954/55 anvisa vissa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 9 200 000 kronor.

För innevarande budgetår ha under förevarande rubrik anvisats 3 000 000

kronor till garage- och verkstadsbyggnader, 10 500 000 kronor till anskaffning

av bilmateriel och 3 000 000 kronor till förvärv av billinjer.

Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg å anslaget till Garage- och

verkstadsbyggnader en reservation om ca 0,i miljon kronor. Å de två övriga

anslagen fanns den 30 juni 1953 en behållning av respektive 1,4 och 0,7

miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har beträffande anslaget till Garage- och verkstadsbyggnader

framhållit, att den nödvändiga utbyggnaden av verkstads- och garageanläggningar

till följd av byggnadsrestriktioner och investeringsbegränsningar

icke kunnat ske i takt med fordonsbeståndets ökning. Anläggningarna

är därför otillfredsställande och otillräckliga samt i vissa fall olämpliga

ur arbetshygieniska synpunkter. För nästa budgetår har styrelsen till

förevarande ändamål äskat 3 300 000 kronor.

I samband med sitt anslagsyrkande beträffande bilmateriel meddelar styrelsen

att för förnyelse och viss utökning av fordonsparken under nästa

budgetår erfordras 90 vägbussar, 12 lastbilar, 1 personbil samt 15 godssläpvagnar

till en sammanlagd kostnad av ca 7 000 000 kronor.

Då en behållning av 4 000 000 kronor beräknas föreligga å anslaget vid

innevarande budgetårs utgång, hemställer styrelsen om anslag för nästa

budgetår å 3 000 000 kronor.

Slutligen meddelar styrelsen beträffande förvärv av billinjer att för slutförande

av nu pågående köpeförhandlingar samt för att förhindra att styrelsen

i brist på medel nödgas avstå från förvärv, som kan komma att erbjuda

sig, erfordras för nästa budgetår ett anslag om 2 500 000 kronor. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Axel Andersson och Näslund (I: 159) och den andra inom andra

kammaren av fru Sandström m. fl. (II: 176), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 2 500 000 kronor till

förvärv av billinjer åt statens järnvägar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ewerlöf m. fl. (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (II: 193), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, dels

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 2 500 000 kronor

till förvärv av billinjer åt statens järnvägar, dels ock att riksdagen

måtte uttala att den nödiga förnyelsen av statens järnvägars billinjers fordonspark

icke framdeles bör finansieras medelst anslag på kapitalbudgeten.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 176 och II: 193.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

Utskottet. Under förevarande rubrik har Kungl. Maj :t äskat anslag å

sammanlagt 9,2 milj. kronor, varav 3,7 milj. kronor avse garage- och verkstadsbyggnader,

3,o milj. kronor anskaffning av bilmateriel samt 2,5 milj.

kronor förvärv av billinjer. I motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297 och

II: 193 har yrkats avslag på Kungl. Maj:ts framställning om medel för sist

berörda ändamål. Såsom skäl för sin ståndpunkt ha motionärerna framför

allt åberopat den omständigheten, att den statliga trafikpolitiken f. n. är

föremål för omprövning genom en särskild kommitté, 1953 års trafikutredning,

som bl. a. har att klarlägga vissa faktorer av betydelse för konkurrensförhållandena

mellan järnväg och övriga landtransportmedel.

Utskottet vill erinra om att det nu är femte året i följd som yrkanden av

enahanda innebörd motionsledes förelagts riksdagen. Med hänsyn till järnvägsstyrelsens

behov av medel för att genom lämpliga nyförvärv söka rationalisera

och samordna den billinjetrafik statsbaneföretaget upprätthåller

såsom komplement till järnvägsdriften har emellertid riksdagen hittills icke

ansett sig kunna biträda dessa yrkanden. Enligt utskottets mening föreligger

icke anledning för riksdagen att i år intaga någon annan ståndpunkt.

Utskottet kan sålunda icke finna, att ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag

skulle föregripa resultatet av pågående trafikutredning. Beaktas bör nämligen,

att det här är fråga om frivilliga överenskommelser på fullt affärsmässig

basis, föranledda av att privata bussföretag av en eller annan orsak

utbjudas till försäljning. Den bussägare som önskar avyttra sin rörelse

kommer därför självfallet att göra detta helt oavsett om någon trafikutredning

pågår eller ej. Därest statens järnvägar skulle sakna medel för att

antaga ett dylikt anbud i de fall detta vore förmånligt ur allmän synpunkt,

bleve följden med all sannolikhet blott den, att något större privat bussföretag

uppträdde som köpare, vilket med lika stor rätt kunde betecknas såsom

ett föregripande av den kommande trafikutvecklingen. Då utskottet icke finner

det rimligt att av samtliga företagare på den reguljära landsvägstrafikens

område endast statens järnvägar skulle hindras från alt rationalisera

sin biltrafikrörelse, kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionerna

I: 159 och II: 176 samt I: 297 och II: 193 framställda yrkandet om avslag

på Kungl. Maj:ts förevarande medelsäskande.

I de båda sistnämnda motionerna har vidare hemställts, att riksdagen

måtte uttala, att den nödiga förnyelsen av statens järnvägars billinjers fordonspark

icke framdeles bör finansieras medelst anslag på kapitalbudgeten.

Såvitt framgår av de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin ståndpunkt,

synes emellertid denna hemställan bygga på eu missuppfattning om innebörden

av den omläggning av riksstatens kapitalbudget som beslöts vid

1944 års riksdag. Beslutet innebar nämligen att kapitalbudgeten — till skillnad

mot vad tidigare var fallet — i fortsättningen skulle omfatta bruttoinvesteringarna

för olika ändamål, d. v. s. såväl nyinvesteringar som reinvesleringar,

samt att dessa bruttoinvesteringar i första hand skulle finansieras

med vederbörande verks egna avskrivningsmedel och med lånemedel

endast i den mån avskrivningsmedlen icke vore tillräckliga. Tvärtemot vad

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

motionärerna förmoda förhåller det sig också f. n. så, att förnyelsen av statens

järnvägars fordonspark icke regelmässigt eller ens till någon del täckes

med lånemedel. Enligt vad utskottet inhämtat upptar sålunda den plan i

fråga om bilmaterielen som uppgjorts på grundval av nu tillämpade avskrivningsregler,

å ena sidan, ett beräknat förnyelse- och nyanskaffningsbehov

av 35,o milj. kronor och, å andra sidan, beräknade avskrivningar till

ett sammanlagt belopp av 52,2 milj. kronor, allt avseende femårsperioden

1953—1958. Såsom jämförelse må vidare nämnas, att under sistförflutna

budgetår 8,4 milj. kronor faktiskt förbrukades för förnyelse och nyanskaffning,

medan avskrivningarna belöpte sig till 8,6 milj. kronor. Härav framgår

att avskrivningarna mer än väl täcka ifrågavarande kapitalbehov och att

statens järnvägars biltrafik alltså härvidlag är självförsörjande. Någon missvisande

bild av trafikens bärighet, såsom motionärerna uttrycka saken,

kan under sådana förhållanden icke uppkomma på grund av att anslag till

anskaffning av bilmateriel anvisas på kapitalbudgeten. Med hänsyn härtill

kan utskottet icke biträda motionärernas yrkande.

Departementschefens beräkning av behovet av medel för sist angivna

ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

jämväl, att anslaget till garage- och verkstadsbyggnader anvisas med av

departementschefen förordat belopp.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Garage- och verkstadsbyggnader .... 3 700 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel ........ 3 000 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297

och II: 193, sistnämnda båda motioner i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1954/

55 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;

III. att motionerna I: 297 och II: 193, i vad de avse sättet

för finansiering av statens järnvägars anskaffning av bilmateriel,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

16:o) Inventarier m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19,

s. 77 och 78) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 11 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inventarier in. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 8 200 000 kronor.

17:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har (punkt 20,

s. 78) föreslagit riksdagen att såsom statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Såsom statens järnvägars dispositionsanslag har för budgetåret 1953/54

anvisats 14 000 000 kronor. Anslagsbehovet för nästa budgetår har av järn
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

vägsstyrelsen beräknats till ca 13 000 000 kronor. Med hänsyn till en beräknad

behållning -vid innevarande budgetårs utgång av 4 000 000 kronor

äskar styrelsen för nästa budgetår ett anslag av 9 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner väckta, den ena inom första kammaren av herr Magnusson

m. fl. (I: 161) och den andra inom andra kammaren av herr östlund m. fl.

(11:248), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att såsom statens

järnvägars dispositionsanslag för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 9 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 248.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag ha i de båda likalydande

motionerna I: 161 och II: 248 vissa erinringar framförts. Motionärerna finna

det sålunda anmärkningsvärt, att i förhållande till järnvägsstyrelsens äskande

en anslagsuppräkning med 1 milj. kronor ansetts böra ske, och ha

därvid särskilt hänvisat till ett uttalande av chefen för finansdepartementet

om nödvändigheten av ökad återhållsamhet med de statliga investeringarna

under nästa budgetår. I enlighet härmed ha motionärerna hemställt,

att statens järnvägars dispositionsanslag måtte anvisas med allenast 9 milj.

kronor.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att investeringsverksamhetens

omfång vid kommunikationsverken icke i första hand bestämmes av

vederbörande anslags storlek utan av den medelsförbrukningsram som fastställes

för varje särskilt utgiftsändamål. En uppräkning av dispositionsanslaget

med 1 milj. kronor innebär därför icke i och för sig, att investeringsutgifterna

i motsvarande mån komma att ökas. Av statsverkspropositionen

framgår också, att både departementschefen och järnvägsstyrelsen i förevarande

fall räknat med en medelsförbrukning av 13 milj. kronor. Detta belopp

avser det s. k. normalalternativet. Att märka är emellertid, att Kungl.

Maj :t i kommunikationsverkens investeringsplan för nästa budgetår även

upptagit ett minimialternativ och ett maximialternativ. I enlighet med de

allmänna principer för vilka en redogörelse lämnats under punkten 1 i det

föregående ha därför hithörande anslag beräknats på sådant sätt, att medel

skola finnas tillgängliga för finansiering av jämväl den utökade investeringsverksamhet

som sistnämnda alternativ avser att möjliggöra. Det är

av denna anledning som statens järnvägars dispositionsanslag föreslagits

skola anvisas med högre belopp än järnvägsstyrelsen äskat. Motsvarande

förhållande föreligger beträffande en rad andra anslag, däribland postverkets

dispositionsanslag. Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser

sig utskottet icke kunna biträda motionärernas yrkande utan tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag.

!{ Ili!iang till riksdagens protokoll 1954. 6 sand. Nr fl.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:161 och 11:248, såsom

Statens järnvägars dispositionsanslag för budgetåret 1954/55

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

18 :o) Kraftbalansens utveckling samt investeringsläget. I statsrådsprotokollet

har (punkterna 21 och 22, s. 79—91) lämnats en redogörelse för

kraftbalansens utveckling samt investeringsläget.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 1 september 1953 meddelat bl. a.

följande.

Nederbörden har under budgetåret 1952/53 i genomsnitt för hela landet

varit något över den normala. Områdena kring de ur kraftförsörjningssynpunkt

viktiga älvarna Indalsälven och Ångermanälven har för hela året

raknat fått ungefär normal nederbörd men området kring Vänern mindre

än normal. Nederbördens fördelning under året har varit mycket ojämn

och ogynnsam för kraftförsörjningens del. Andra halvåret 1952 uppvisade

således ett betydande underskott i nederbördsområdena kring de kraftproducerande

älvarna. Vattenmagasinen måste därför avtappas snabbare än

normalt, varjämte en omfattande ångkraftproduktion blev nödvändig under

hösten och vintern. Under senare delen av februari förbättrades kraftsituationen

tack vare tidig vårflod. Sedan april månad har ångkraftproduktionen

varit obetydlig, samtidigt som betydande belopp överskottskraft dels levererats

till industrins elektriska pannor för ång- och värmealstring samt dels

exporterats till Danmark.

„^^tningSÖkningen VSr senaste budgetåret 817 miljoner kilowattimmar

(MkWh), d- v. s. nastan lika stor som budgetåret 1951/52. Beträffande utvecklingen

inom de olika belastningsgrupperna hänvisas till följande tabell.

a. Allmän distribution.......

b. Reservkraft...............

c. Andelskraft...............

d. SJ exkl. malmbanan.......

e. Malmbanan och malmfälten

f. Trä- och pappersindustri ..

g. Elektrokemisk industri.....

Ökning ( + ) eller minskning (—) per år

MkWh

1951/52-

52/53

4-årsperioden

1948/49—

52/53

10-årsperioden

1942/43—

52/53

+ 732

+ 436

+ 282

— 25

+ 15

+ 27

+ 41

+ 17

+ 8

+ 6

+ 34

+ 42

+ 23

+ 17

+ 4

— 72

+ 55

+ 53

+ 112

+ 84

+ 71

+ 487

Summa +817 + 658

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

Belastningsökningen i hela landet var under budgetåret 1951/52 ungefär

1 100 MkWh och under det senaste budgetåret ungefär 1 250 MkWh. Utvecklingen

under dessa båda år har således visat en god överensstämmelse

med den av centrala driftledningen 1951 utförda belastningsprognosen. Enligt

denna beräknades den genomsnittliga årliga belastningsökningen under

femårsperioden 1951—1956 till 1 200 MkWh per år samt till 1 500 MkWh

per år under de närmaste åren därefter.

Även om sålunda belastningsökningen för närvarande väl överensstämmer

med prognosen, har det ansetts lämpligt att företaga en ny undersökning

avseende belastningen under de närmaste åren. Den främsta orsaken

härtill är de allmänna tendenserna till avmattning av efterkrigsårens högkonjunktur.

För den nya belastningsundersökningen har som konjunkturförutsättning

gällt, att den omsvängning till köparens marknad, som ägt

rum under det senaste året, kommer att ytterligare accentueras under de

närmaste åren genom en hårdnande konkurrens från utlandet, såväl på

exportmarknaden som på hemmamarknaden, men att dock på längre sikt

en hög aktivitet inom industrin kommer att föreligga.

Resultatet av undersökningen, vilket förelåg sommaren 1953, stämmer i

allt väsentligt med den år 1951 framlagda prognosen. Trots att konjunkturförutsättningarna

borde ha givit en reducerad tillväxt av kraftbehoven, tyder

siffrorna snarast på en något ökad stegring. Det har dock icke framkommit

några reella skäl att för närvarande räkna med snabbare utveckling

än enligt 1951 års belastningsprognos.

Som tidigare angivits, har belastningsökningen det senaste året inom de

områden, som försörjes av vattenfallsverket, varit omkring 820 MkWh eller

nära 65 procent av ökningen i hela landet. Detta innebär, att verket täckt

en större andel än som tidigare förutsatts. Närmast föregående år var valtenfallsverkets

andel i belastningsökningen ännu större. Detta förklaras av

att verkets egna produktionsresurser under åren 1951 och 1952 kraftigt ökades,

främst genom idrifttagandet av Harsprångets kraftstation, samtidigt

som de enskilda och kommunala kraftproducenterna erhöll relativt små

krafttillskott. Under de närmaste åren kan man förutse mer omfattande

krafttillskott från dessa företag, vilket torde medföra, att en större andel

av den totala belastningsökningen faller på dessa än under de senaste åren.

Med anledning härav anser styrelsen, att utbyggnadsplanerna även i fortsättningen

bör grundas på antagandet, att vattenfallsverket måste tillgodose

hälften av ökningen av kraftkonsumtionen. Utbyggnadsprogrammet bör

således fortfarande baseras på en årlig belastningsökning inom vattenfallsverkels

distributionsområde om ca 600 MkWh per år fram till år 1956 samt

därefter ca 750 MkWh per år. Med hänsyn härtill hör i första hand de beslutade

utbyggnaderna av nya vattenkraftanläggningar fullföljas i avsedd

takt.

Beträffande pågående utbyggnader och behovet av nya anläggningar anför

vattenfallsstyrelsen bl. a. följande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Under sommaren och hösten 1954 kommer de båda aggregaten i Ligga

kraftstation i Lule älv att tagas i drift. Ett år senare beräknas Näverede i

Indalsälven vara färdig, och samtidigt blir även utvidgningen av Midskog

med ett tredje aggregat klar. Bergeforsen i Indalsälven beräknas kunna tagas

i drift under hösten 1955 och efterföljande vinter. Kraftstationen i

Stugun, som är belägen omedelbart nedströms Näverede, kommer i drift ett

år senare, således hösten 1956. Utvidgningen av Forsmo i Ångermanälven

beräknas vara klar under år 1957 och nybyggnaden av Lasele i Ångermanälven

under vintern 1956/1957. De beslutade kraftstationerna i Umcälven

kommer enligt planerna att tagas i drift under åren 1957-—1959. I övre delen

av älven färdigställes sålunda Umluspen under år 1957, Grundfors år

1958 och Stensele år 1959 samt i nedre delen Stornorrfors år 1959.

Såsom styrelsen förra året meddelade, ingår ytterligare ett par utbyggnader

i det program, som motsvarar den väntade belastningsutvecklingen. En

av dessa bör nu komma till utförande, nämligen kraftstationen vid

Järkvissle, vilken bör färdigställas till år 1958. Utom krafttillskottet medför

denna utbyggnad fördelar för flottning och reglering genom att Indalsälven

nedanför sjön Gesunden blir helt utbyggd och avtrappad. Byggnadsarbetet

ligger dessutom väl till för att omhändertagas av den byggnadsorganisation

som redan finns för övriga utbyggnader i Indalsälven.

Preliminärt begär styrelsen dessutom vid sidan om det egentliga utbyggnadsprogrammet

anslag till utbyte av enfasutrustning mot trefasutrustning

i Porj us kraftstation. Åtgärderna sammanhänger med den avsedda ökningen

av järnmalmsexporten över Narvik. Ett genomförande av dem är emellertid

beroende av ekonomiska uppgörelser mellan berörda intressenter. Om sådana

uppgörelser inte kommer till stånd under höstens lopp bortfaller anslagsbehovet.

''

Med de nu beslutade och föreslagna utbyggnaderna ernås, om belastningsutvecklingen

följer prognosen, vid 1950-talets slut ungefär den 10 procents

marginal mellan vattenkrafttillgången under normalår och den belastning,

som är önskvärd såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn till elkraftförsörjningen

under extrema torrår.

Även om utbyggnaderna får den omfattning, som ger den önskade marginalen,

står det emellertid kiart, att den successivt stegrade belastningen gör

det nödvändigt att bygga ut statsblockets ångkraftresurser. Den energimängd,

som bortfaller under extrema torrår blir nämligen i absolut mått allt

större, vilket ökar det erforderliga tillskottet av bränslealstrad kraft, om

man vill undvika ransoneringar och tvångsbortkopplingar. Men även ur effektreserv-

och beredskapssynpunkter och av driftsekonomiska skäl är ökade

ångkraftresurser motiverade. Så länge dessa resurser är otillfredsställande,

är det nödvändigt, när utvecklingen av vattentillgången är oviss, att tidigare

än eljest skulle ha varit erforderligt, övergå till att alstra kraft med

bränsle. I många fall, som t. ex. höstarna 1951 och 1952, skulle det med större

disponibel ängkraftkapacitet ha varit möjligt att vänta längre med ång- 1

1 Förslaget har återkallats av styrelsen i skrivelse den 8 december 19öi>.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

kraftproduktionen, varigenom den totala alstringen av denna skulle ha

minskat, enär vattentillgången sedermera inte blev så dålig, som man förutsatt.

Det erforderliga nya kraftverket anser styrelsen bör ligga i kraftsystemets

sydliga del och, då en ytterligare utvidgning av kraftstationen i Västerås

inte kan komma i fråga, söder om denna stad. Enär belastningen inom

statsblockets västsvenska område (Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.)

stigit långt över de där befintliga vattenkraftresurserna har det stått klart,

att verket borde förläggas till detta område och så att möjligheten att importera

bränsle med stora, oceangående fartyg kunde utnyttjas. Även ur krigsberedskapssynpunkt

har en sådan lokalisering ansetts fördelaktig.

Delvis på grund av att det varit möjligt att utvidga Västeråsverket har

»västkustverket» skjutits fram i tiden. Vattenfallsstyrelsen angav i 1953 års

petita, att det kunde anstå ytterligare ett par år, om vissa kompletteringar

genomfördes i Västerås. Med beaktande av alla föreliggande synpunkter har

styrelsen kommit till slutsatsen att det nya ångkraftverket bör kunna tagas

i bruk år 1959, men att ett uppskov till år 1960 inte kommer att medföra

större olägenheter. De driftsekonomiska skälen talar för ett färdigställande

så snart som möjligt. Enbart risken för direkt kraftbrist under torrår möjliggör

å andra sidan ytterligare något uppskov. Utredningarna om kraftverkets

förläggning och utformning i huvuddrag har slutförts och givit ett enligt

styrelsens mening entydigt resultat, nämligen att det bör uppföras i

Stenungsund i Bohuslän. Beträffande denna placering har emellertid anförts

invändningar, närmast föranledda av farhågorna för kringliggande bygd.

Det är emellertid önskvärt, att en diskussion i lokaliseringsfrågan inte drager

allt för långt ut på tiden och att erforderliga markförvärv snarast kan

komma till stånd. Styrelsen hemställer därför om ett principbeslut beträffande

kraftverket men äskar anslag endast för markköp och vissa förberedelser.

Vid bifall till framställningen kan anläggningen i sin första etapp

vara färdig under år 1959.

Vattenfallsstyrelsen har i sina petita lämnat följande sammanställning

av de för budgetåren 1951/52—1953/54 anvisade samt nu å tilläggsstat för

budgetåret 1953/54 och å riksstaten för budgetåret 1954/55 äskade anslagen

under vattenfallsverkets fond.

1951/52

1952/53

1953/54

anvisat på äskat på

riksstat tilläggsstat

summa

1954/55

m i

1 j o n e r

k r o n

o r

Kraftstationer...............

89,4

114,5

143,5

5,0

148,5

186,0

Regleringsföretag.............

Distributionsanläggningar......

Kraftöverföring till Gotland ...

Inventarier och material......

10,0

102,0

13.0

150,0

35.0

15.0

150,0

14.0

20.0

3,0

15,0

18,0

165,0

14.0

20.0

13,0

165,0

2,5

Diverse anslag...............

4,0

4,5

7,0

—

7,0

5,5

Summa

205,4

317,0

349,5

23,0

372,5

372,0

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission (s. 85 och

86).

Departementschef en har anfört följande.

Under år 1953 har ytterligare ett antal nya eller utökade, statliga och

privata vattenkraftstationer kunnat tas i drift. Normalårstillgången på vattenkraft

har därmed stigit med ca 10 procent till 22 miljarder kWh, vilket

innebär att produktionskapaciteten hunnit i kapp belastningen och numera

även överstiger denna med några procent. Vattenfallsverkets andel i nämnda

siffra uppgår, sedan bl. a. det ombyggda tredje aggregatet i Porjus samt

två aggregat i Kilforsen under året tagits i bruk, till närmare 45 procent

eller ca 9 800 MkWh.

Såsom jag anförde i 1953 års statsverksproposition syftar det statliga utbyggnadsprogrammet

dels till en sådan ökning av kraftproduktionen, att

denna tillsammans med de krafttillskott, som kan komma från kommunala

och enskilda utbyggnader, läcker den årliga uppgång i kraftförbrukningen,

som kan förutses, dels dessutom att bidraga till att så småningom ett sådant

produktionsöverskott av vattenkraft uppstår, att en torrårsreserv av

åtminstone 10 procent kommer att föreligga. Till grund för programmet ligger

den prognos rörande belastningsutvecklingen, som år 195i uppgjordes

av centrala driftledningen. Enligt denna prognos förutses, att det totala

kraftbehovet i landet kommer att öka med ca 1 200 MkWh per år fram

till och med budgetåret 1956/57 och med ca 1 500 MkWh under den återstående

delen av 1950-talet. Belastningsökningen beräknas genomsnittligt

komma att fördela sig med ungefär lika belopp på det statliga kraftsystemet

och på övriga kraftproducenter.

Belastningsökningen under de två budgetår, som gått till ända sedan

prognosen gjordes, har uppgått till ca 1 100 MkWh under 1951/52 och 1 250

MkWh. under 1952/53. Såtillvida föreligger en god överensstämmelse med

beräkningarna. Under båda åren har emellertid belastningsökningen varit

relativt större inom de områden, som försörj es av vattenfallsverket än inom

Övriga. Under budgetåret 1951/52 täckte sålunda vattenfallsverket ca 90

procent och under 1952/53 närmare 65 procent av ökningen. Dessa avvikelser

från prognosen torde man emellertid tills vidare icke få fästa alltför

stort avseende vid. De öknings- och fördelningstal, som prognosen innehåller,

är nämligen att betrakta som genomsnittstal för en följd av år, från

vilka avvikelserna under enstaka år kan bli betydande utan att därför

prognosen är att anse som orealistisk.

Med hänsyn till den avmattning, som ägt rum i konjunkturen sedan 1952,

har dock vattenfallsstyrelsen funnit sig föranlåten att ompröva de tidigare

förutsägelserna rörande belastningsutvecklingen. Resultatet därav har blivit,

att man, trots ändrade och mer pessimistiska antaganden rörande konjunkturutvecklingen,

icke funnit anledning att väsentligt ändra 1951 års

prognos. Styrelsen förordar därför, att utbyggnadsprogrammet fortfarande

skall baseras på en årlig belastningsökning inom vattenfallsverkets distributionsområde

om ca 600 MkWh per år fram till 1956 och om ca 750 MkWh

per år under senare hälften av 1950-talet.

Med ledning av dessa överväganden föreslår styrelsen i första hand, att

redan beslutade utbyggnader av nya vattenkraftanläggningar skall fullföljas

i avsedd takt. Av skäl, som jag återgivit under punkt"l, innebär detta

i anslagshänseende bl. a., att ett tilläggsstatsanslag om 5 milj. kr till kraftstationen

i Kilforsen blir erforderligt under innevarande budgetår. För nästa

budgetår erfordras i fortsatta anslag till redan påbörjade utbyggnader 170.5

milj. kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

Utöver vad nu nämnts, vrkar emellertid vattenfallsstyrelsen även att ytterligare

en vattenkraftstation skall påbörjas under nästa budgetår, nämligen

den planerade kraftstationen i Järkvissle vid Indalsälven. Dessutom framhåller

styrelsen, att det ur olika synpunkter är önskvärt, att det planerade

ångkraftverket på västkusten under nästa budgetår får påbörjas åtminstone

såtillvida, att ett principbeslut fattas om verkets förläggning till en plats

strax norr om Stenungsund i Bohuslän och att ett anslag ställes till styrelsens

förfogande för erforderliga markförvärv och vissa förberedelser. Påbörjandet

av de egentliga anläggningsarbetena skulle däremot kunna anstå

till budgetåret 1955/50. Anslagsbehovet för dessa nya ändamål beräknar

styrelsen till 10 milj. kr. för kraftstationen i Järkvissle och 5 milj. kr. för

ångkraftverket. Den totala medelsförbrukningen för kraftstationsbyggena

under nästa budgetår skulle därmed komma att uppgå till ca 186 milj. kr.

att jämföras med ca 158 milj. kr. under innevarande budgetår, därest tillläggsstatsanslaget

av 5 milj. kr. till stationen i Kilforsen anvisas.

Vid sidan av dessa företag, som alltså enbart gäller kraftstationer, har

vattenfallsstyrelsen beträffande distributionsanläggningarna anfört, att så

omfattande utvidgningar av stamlinjenätet erfordras under de närmaste

åren för överföring av elektrisk kraft för verkets egen och enskilda företags

räkning, att arbetena måste forceras även under innevarande budgetår, om

de skall hinnas med. Utöver de 150 milj. kr., som redan anvisats för nu löpande

budgetår, har styrelsen därför äskat ytterligare 15 milj. kr. på tilläggsstat.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för samma ändamål till

165 milj. kr.

I övrigt har styrelsen till Regleringsföretag in. in. äskat dels 3 milj. kr. a

tilläggsstat för innevarande budgetår för regleringsåtgärder i Ångermanälven,

dels sammanlagt 13 milj. kr. för budgetåret 1954/55. Slutligen har till

Kraftöverföring från fastlandet till Gotland äskats 2,5 milj. kr., till dispositionsanslaget

5 milj. kr. och till förvärv av distributionsföretag 0,5 milj. kr.

Styrelsens äskanden, som jag här summariskt redogjort för, grundar sig

på att medelsförbrukningen på investeringsanslagen under budgetåret 1954/

55 förutsatts uppgå till sammanlagt ca 377 milj. kr., jämfört med ca 363

milj. kr. under innevarande budgetår enligt de av styrelsen under den

gångna hösten framlagda beräkningarna. Den senare siffran motsvarades i

de kalkyler som redovisades i 1953 års statsverksproposition, av ett belopp

om ca 332 milj. kr. Den ökning i medelsförbrukningen under innevarande

budgetår, som sålunda förutses,"faller väsentligen på de ändamål, vartill anslag"

på tilläggsstat äskats, och förutsätter sålunda att dessa anslag anvisas.

De nya projekt, som vattenfallsstyrelsen nu föreslagit, måste synbarligen

förr eller senare komma till utförande, och goda skäl kan anföras för att

arbetena på redan igångsatta kraftstationer och linjebyggnader forceras.

Såsom anförts under punkt 1, medger dock icke det reala investcringsutrymme,

som bedömts stå till förfogande för kommunikationsverkens investeringar

under innevarande och nästa budgetår, att dessas totala volym

nämnvärt ökas. Att inom den ram som därmed är given, ytterligare öka

vattenfallsverkcts investeringar på de övriga verkens bekostnad kan icke

utan allvarliga olägenheter ske. .lag har därför sett mig tvingad att i viss

utsträckning hålla tillbaka de förra. En som jag anser självfallen utgångspunkt

för bedömningen har därvid varit, att redan påbörjade arbeten icke

bör avbrytas. I enlighet därmed har jag funnit mig böra tillstyrka, att medelsförbrukningen

å vattenfallsverkcts investeringsanslag under innevarande

budgetår får sliga till ett högsta belopp av 366 milj. kr., vilket dock förutsätter

att sammanlagt 18 milj. kr. anvisas på tilläggsstat. Beloppet fördelar

sig med 5 milj. kr. på kraftstationen vid Kilforsen, 3 milj. kr. på regleringsåtgärder

i Ångermanälven och 10 milj. kr. på distributionsanUiggningar. Jag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Under samma förutsättningar har jag för nästa budgetår ansett det nödvändigt

och möjligt att något begränsa vattenfallsverkets investeringsutgifter.

Till en del har denna begränsning möjliggjorts av, att styrelsen i skrivelse

den 8 december 1953 förklarat, att det kapitaltillskott till Bergeforsens

kraftaktiebolag om It milj. kr., som äskats för nästa budgetår, icke längre

erfordras, då bolaget nu anser möjligheter föreligga att täcka en väsentlig

del av medelsbehovet under budgetåret genom ett obligationslån. I samma

skrivelse har styrelsen även meddelat, att det planerade utbytet av enfasutrustningen

i Porjus kraftstation mot trefasutrustning och därmed sammanhängande

arbeten tills vidare icke torde komma till" stånd, varför anslagsbehovet

för nästa budgetår därigenom minskas med ytterligare 5 milj. kr.

— Den av mig förordade begränsningen av totalramen för vattenfallsstyrelsens

investeringar innebär emellertid vidare, att påbörjandet av kraftstationen

i Järkvissle och förberedelserna för ångkraftverket på västkusten

måste anstå ett år. Den förra förskjutningen medför, att ett beräknat krafttillskott

om ca 420 MkWh, som enligt styrelsens planer skulle ha erhållits

år 1958, först kommer att stå till förfogande under år 1959. Enligt styrelsens

prognoser kommer en marginal mellan beräknad normalårsproduktion

och beräknad belastning om ca 5 % att föreligga 1958, även om kraftstationen

i Järkvissle inte står färdig detta år. Denna marginal är inte så stor,

som i och för sig skulle vara önskvärt, men innebär dock en förbättring

jämfört med de förhållanden, varunder kraftproduktionen under senare år

fått arbeta. Jag anser därför framflyttningen försvarbar. Beträffande ångkraftverket

på västkusten har styrelsen framhållit, att ett uppskov med anläggningsarbetena

på något år inte medför större olägenhet, men samtidigt

yrkat på att åtminstone ett principbeslut om verkets förläggning borde fattas

av 1954 års riksdag. De meningsskiljaktigheter, som under höstens lopp

yppats beträffande verkets förläggning, och de ytterligare undersökningar,

som dessa nödvändiggjort, har emellertid medfört, att jag ännu inte ansett

mig kunna ta ställning till denna fråga. Med hänsyn till styrelsens intresse

av att för projekteringsarbetets planmässiga fullföljande snarast möjligt få

förläggningen av ångkraftverket fastställd, ämnar jag, därest detta under

ärendets fortsatta beredning visar sig möjligt, senare föreslå proposition till

riksdagen därom.

På grundval av dessa överväganden bar jag kommit till att vattenfallsverkets

investeringsutgifter under nästa budgetår bör begränsas till högst

350 milj. kr. Hur detta belopp ungefär fördelar sig på de olika nu anmälda

ändamålen framgår av de tabeller, som redovisas vid resp. anslagstitlar.

Med anledning av vad jag sålunda anfört, kommer jag att tillstyrka, att

med undantag av anslaget till Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag

de av styrelsen under rubrikerna Kraftstationer in. in., Regleringsåtgärder

in. in. samt Kraftöverföring från fastlandet till Gotland för nästa''budgetår

äskade fortsättningsanslagen anvisas. I likhet med vad hittills varit fallet,

bör även investeringskostnaden under nästa budgetår för gotlandskabeln

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag i annat

sammanhang hemställt därom.

Beträffande distributionsanläggningarna har styrelsen äskat 165 milj. kr.

för nästa budgetår. Den ram för medelsförbrukningen under innevarande

budgetår som jag förordat, medför emellertid, att medelsbehovet för nästa

budgetår för nämnda ändamål ökas med 5 milj. kr. Å andra sidan minskas

äskandet med ca 4 milj. kr., enär den däri ingående kostnaden för en 130 kV

ledning Kiruna—Vassijaure bortfaller, sedan styrelsen i skrivelsen den 8 december

1953 återkallat sitt förslag på denna punkt. Jag kommer sålunda i

det följande att tillstyrka att till Distributionsanläggningar m. in. anvisas

166 milj. kr. ‘

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

I sistnämnda belopp ingår 4,o milj. kr. avseende kostnaderna för inköp

och upprustning av nät tillhöriga distributionsföreningar i Norrbottens och

Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Förslaget härom har av styrelsen

framlagts i en utredning, som tillkommit på uppdrag av Kungl. Maj :t. Jag

har ingenting att erinra mot styrelsens förslag eller de grunder för övertagandet

av näten, som förordats. Styrelsen har i sammanhanget hemställt, att

i den form så är möjligt klargöres och fastställes, att bidrag ur de av sjöregleringsföretagens

regleringsavgifter bildade medlen skall kunna utgå till

statens vattenfallsverk enligt samma grunder och i lika mån som till lokala

distributionsföretag. Till denna fråga anser jag mig emellertid tills vidare

icke kunna taga ställning i avvaktan på den utredning rörande grunderna

för utgörande av regleringsavgifter enligt vattenlagen jämte därmed sammanhängande

spörsmål, varom riksdagen i enlighet med tredje lagutskottets

utlåtande 1953:33 hemställt. Beträffande här berörda del av anslaget till

distributionsanläggningar har styrelsen slutligen föreslagit, att investeringskostnaderna

på anförda grunder skall avskrivas med 80 %. I likhet med

riksräkenskapsverket anser jag, att så bör ske. Chefen för finansdepartementet

har i annat sammanhang föreslagit, att ett avskrivningsanslag om

3,2 milj. kr. anvisas på driftbudgeten för ändamålet.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har vattenfallsstyrelsen

verkställt en ny undersökning rörande den väntade belastningsutvecklingen

under de närmaste åren. Anledningen härtill är främst den avmattning

i konjunkturen som numera inträtt. Oaktat själva utgångspunkten

för beräkningarna sålunda ändrats, utvisar resultatet av den nya undersökningen

god överensstämmelse med den prognos som uppgjordes år 1951 och

som ligger till grund för det statliga utbyggnadsprogranunet på förevarande

område. I den mån avvikelser föreligga, tyda siffrorna snarast på en något

ökad tillväxt av kraftbehoven. Vattenfallsstyrelsen förordar för sin del,

att utbyggnadsprogrammet fortfarande skall baseras på en årlig belastningsökning

inom vattenfallsverkets distributionsområde av ca 600 MkWh

fram till år 1956 och av ca 750 MkWh under senare hälften av 1950-talet.

Med hänsyn härtill böra enligt styrelsens mening i första hand de redan

beslutade utbyggnaderna av nya vattenkraftanläggningar fullföljas samt

dessutom en ny kraftstation vid Järkvissle påbörjas under nästa budgetår,

avsedd att tagas i drift år 1958.

Av i statsverkspropositionen närmare angivna skäl har vattenfallsstyrelsen

nu räknat med att investeringsutgifterna under innevarande budgetår

skola kunna höjas från ca 332 till ca 363 milj. kronor, vilket förutsätter tillläggsstatsanslag

å inalles 23 milj. kronor. Departementschefen har emellertid

ansett en begränsning av utgiftsstegringen till 360 milj. kronor vara erforderlig.

1 anslagshänseende innebär detta att på tilläggsstat behöva anvisas

sammanlagt 18 milj. kronor, varav 5 milj. kronor avse kraftstationen vid

Kilforsen, 3 milj. kronor regleringsåtgärder i Ångermanälven och 10 milj.

kronor distributionsanläggningar. Såsom av det under punkten 1 gjorda

uttalandet framgår, har utskottet intet att erinra mot detta förslag och kominer

alt i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka den äskade medelsförstärkningen.

För nästa budgetår har departementschefen funnit det nödvändigt med

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

en ytterligare begränsning av vattenfallsverkets investeringsutgifter, vilka

föreslagits skola maximeras till 350 milj. kronor. I förhållande till vattenfallsstyrelsens

beräkningar innebär detta en reducering med ca 27 milj.

kronor. Därvid är emellertid att märka, att den av departementschefen förordade

investeringsbegränsningen delvis möjliggjorts av att vattenfallsstyrelsen

efter petitaskrivelsens avgivande återkallat vissa anslagsäskanden,

varigenom utgifter å sammanlagt ca 12,i milj. kronor beräknas bortfalla.

Styrelsen har vidare meddelat att vissa förberedande åtgärder för en planerad

ångkraftstation på västkusten, för vilket ändamål begärts 5 milj. kronor,

utan större olägenhet kunna anstå något år, om blott principbeslut om

stationens förläggning fattas av 1954 års riksdag. Departementschefen har

också förklarat sig ha för avsikt att såvitt möjligt återkomma till denna

fråga i en särskild proposition. Reellt sett kan därför skillnaden mellan

Ivungl. Maj :ts och vattenfallsstyrelsens förslag sägas inskränka sig till det

belopp av 10 milj. kronor som äskats av styrelsen för påbörjande av den nya

kraftstationen i Järkvissle men som departementschefen, under motivering

att det i nuvarande läge måste anses försvarbart att tidpunkten för kraftstationens

färdigställande framflyttas ett år, icke funnit sig kunna tillstyrka.

Enligt utskottets mening ger emellertid ett dylikt uppskov anledning till

vissa betänkligheter. Såsom ovan berörts torde av den nya prognos som numera

uppgjorts närmast kunna dragas den slutsatsen, att i förhållande till

tidigare beräkningar en ökad kraftkonsumtion är att förvänta. Av de upplysningar

utskottet inhämtat framgår vidare, att utvecklingen rentav synes

gå i snabbare takt än vad som förutsetts i denna prognos. Om sålunda belastningen

de senaste månaderna korrigeras till normaltemperaturvärde och

jämtöres med motsvarande korrigerade belastning förra året, finner man att

stegringen är inemot dubbelt så stor som prognosens siffror. I vad mån denna

allmänna tendens blir bestående är självfallet svårt att bedöma. Belastningsutvecklingen

torde dock knappast lämna stöd åt uppfattningen, att

utbyggnaden av Järkvissle bör fördröjas. För ett beslut i frågan redan i år

talar jämväl önskvärdheten av att snarast möjligt få till stånd en mera tillfredsställande

marginal mellan beräknad normalårsproduktion och beräknad

belastning.

Enligt vad utskottet erfarit har vattenfallsstyrelsen undersökt möjligheten

att lärdigställa Järkvissle till år 1958, även om anslag erhålles först

för budgetåret 1955/56. Detta synes emellertid kunna ske endast med stora

svårigheter och till avsevärda merkostnader. Däremot torde det vara möjligt

att forcera arbetet med en måttlig merkostnad, därest vissa förberedelsearbeten

utföras under nästa budgetår. Dessa arbeten skulle huvudsakligen

bestå i tillfartsvägar, provisorisk bro och vissa husbyggnader. Kostnaderna

härför ha beräknats till 2 milj. kronor. Något särskilt anslag anses

dock icke vara erforderligt för ändamålet, under förutsättning av att medel

ur vattenfallsverkets dispositionsanslag få temporärt utnyttjas intill dess

anslagsfrågan blir definitivt reglerad vid 1955 års riksdag. En anordning

av denna innebörd finner utskottet vara en godtagbar lösning av förevarande

spörsmål. Utskottet tillstyrker sålunda att principbeslut om den nya

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

kraftstationen vid Järkvissle fattas redan nu samt att Kungl. Maj :t bemyndigas

att på framställning av vattenfallsstyrelsen lämna styrelsen tillstånd

att utföra vissa förberedelsearbeten vid Järkvissle med anlitande av medel

ur dispositionsanslaget. Utskottet gör hemställan härom under punkten 19.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande. I enlighet härmed

kommer utskottet under respektive punkter i det följande att tillstyrka, att

för bestridande av vattenfallsverkets investeringsutgifter under nästa budgetår

anvisas sammanlagt 346,5 milj. kronor, fördelade med 159,5 milj. kronor

på kraftstationer m. m., med 13,o milj. kronor på regleringsföretag, med

166,o milj. kronor på distributionsanläggningar m. m., med 2,5 milj. kronor

på kraftöverföring från fastlandet till Gotland och med 5,5 milj. kronor på

övriga utgiftsändamål.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

19:o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 91—98) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer m. m.

för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 159 500 000

kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar

för budgetåret 1954/55 följande företag.

Beräknad

Tidigare

Äskade anslag

kostnad

anvisat

1954/55

tusental kronor

Stenungsunds ångkraftstation...............

135 0001

—

5 000

Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag

2

42 800

11 000

Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och

Gesunden ................................

100 000

54 500

30 000

Kraftstation vid Järkvissle..................

70 000

—

10 000

Kraftstation vid Kilforsen..................

141 000

130 000

6 000

Kraftstation vid Lasele.....................

104 000

+ 5 0003

31 000

30 000

Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftsta- tion.....................................

44 000

5 000

15 000

Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman och

Blåviken................................

175 000

15 000

33 000

Stornorrfors kraftstation....................

163 000

15 500

25 500

Lån till Aktiebolaget Umeforsen.............

37 000

3 500

5 500

Kraftstation vid Liggaforsen................

85 000

70 500

14 500

Utbyte av enfasutrustning i Porjus kraftstation

mot trefasutrustning4.....................

2 400

—

500

Summa

186 000

1 Preliminär siffra. 2 Den slutliga finansieringen är oviss. 8 Äskat å tilläggsstat för budgetåret

1953/54. 4 Förslaget har återkallats av vattenfallsstyrelsen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas till

propositionen (s. 91—98).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1954/55 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Kraftstationer i Indalsälven mellan Lit
-

selet och Gesunden ................. 30 000 000 kronor,

b) Kraftstation vid Kilforsen.............. 6 000 000 kronor,

c) Kraftstation vid Lasele................ 30 000 000 kronor,

d) Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraft
station

............................ 15 000 000 kronor,

e) Kraftstationer i Umeälven mellan Stor
uman

och Blåviken................. 33 000 000 kronor,

f) Stornorrfors kraftstation................ 25 500 000 kronor,

g) Lån till Aktiebolaget Umeforsen........ 5 500 000 kronor,

h) Kraftstation vid Liggaforsen............ 14 500 000 kronor;

II. medgiva att förberedande åtgärder för anläggning av

en ny kraftstation vid Järkvissle få vidtagas under nästa

budgetår enligt av utskottet under föregående punkt angivna

riktlinjer.

20:o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 99—101) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag

för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 13 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen äskar för nästa budgetår 7 000 000 kr till regleringsåtgärder

i Ångermanälvens flodområde samt 6 000 000 kr till regleringsåtgärder

i Umeälvens flodområde. Till det förra ändamålet hemställer styrelsen

därjämte om anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår med 3 000 000

kr.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens äskanden får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 99—101).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde .................... 7 000 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Umeälvens flod
område

........................ 6 000 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

21 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 101 104) föreslagit

riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 166 000 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats

150 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har under förenämnda rubrik hemställt om ett anslag

av 165 000 000 kronor. Av nämnda belopp avser ca 50 miljoner kronor åtgärder

för den kraftöverföring pa stamlinjenätet, som styrelsen enligt erhållet

uppdrag skall verkställa för enskilda och kommunala företags räkning.

I detta sammanhang har i propositionen (s. 102—104) lämnats en kort

redogörelse för vissa förslag framlagda av den enligt beslut av Kungl. Maj :t

den 30 juni 1952 verkställda utredningen rörande det ekonomiska läget

inom de enskilda företagen för elektrisk detalj distribution inom Västerbottens

och Norrbottens läns skogsbygder.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 166 000 000

kronor.

22 :o) Kraftöverföring från fastlandet till Gotland. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 26, s. 104 och 105) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 18 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kraftöverföring från fastlandet till

Gotland för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

23:o) Övriga anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 105 och 106) föreslagit

riksdagen att under förenämnda rubrik för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag

å tillhopa 5 500 000 kronor.

Under denna punkt har sammanförts vissa anslag av i huvudsak finansiell

natur. I skrivelse den 2 september 1953 äskar vattenfallsstyrelsen till

förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet 500 000

kronor och såsom statens vattenfallsverks dispositionsanslag 5 000 000 kronor.

Till anslaget för Inköp av vattenfall och fastigheter anser vattenfallsstyrelsen

under viss angiven förutsättning något tillskott inte erforderligt

under nästa budgetår.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande den närmare innebörden av vattenfallsstyrelsens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 105 och 106).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Förvärv av enskilda företag för elek
-

trisk distributionsverksamhet..... 500 000 kronor,

b) Statens vattenfallsverks dispositions
anslag

.......................... 5 000 000 kronor.

Luftfartsfonden.

24:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 107_

116) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret

1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 7 025 000 kronor.

Under förevarande punkt har för budgetåret 1953/54 anvisats samt för

budgetåret 1954/55 äskats följande investeringsanslag:

1953/54

1954/55

Markförvärv...............

1 000

Flygfältsbyggen.............

5 850 000

4 200 000

Byggnader .................

600 000

1 700 000

Teleutrustning m. m.........

90 000

100 000

Belysningsanläggningar......

1 470 000

1 200 000

Fordon, maskiner och redskap

375 000

300 000

Försvarsberedskap..........

—

350 000

Luftfartsverkets dispositions- anslag...................

1 000 000

500 000

Summa kr

9 386 000

8 350 000

I enlighet med vad som förutsattes i 1953 års statsverksproposition (bil.

27 p. 32) har per den 30 juni 1953 förefintliga behållningar å investeringsanslagen

under luftfartsfonden, sammanlagt ca 7,8 milj. kronor indragits

med undantag av 1 milj. kronor av den till ca 2,9 milj. kronor uppgående

behållningen å anslaget till Byggnader.

Beträffande de av luftfartsstyrelsen i skrivelse den 27 augusti 1953 lämnade

uppgifterna angående de för innevarande och nästa budgetår planerade

investeringarna torde få hänvisas till propositionen (s. 107_113).

Över luftfartsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av Aktiebolaget

Aerotransport, arbetsmarknadsstyrelsen samt statens handels- och

industrikommission (s. 113).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

47

Departementschefen har först beträffande investeringsutgifterna för innevarande

budgetår samt summan av investeringsutgifterna för nästa budgetår

anfört följande.

För innevarande budgetår har riksdagen till investeringar i luftfartsfonden

anvisat ca 9,4 milj. kr, vartill kommer ytterligare 0,2 milj. kr, som för

försvarsberedskapsändamål vid luftfartsverket anvisats under televerkets

fond. Anslagssumman innebär en väsentlig ökning i förhållande till de för

budgetåret 1952/53 anslagna medlen, som uppgick till ca 2,4 milj. kr. ökningen

beror på, att för nu löpande budgetår såsom förutsättning för anslagsanvisningen

gällde, att vid utgången av budgetåret 1952/53 föreliggande

reservationer å luftfartsfondens investeringsanslag skulle avvecklas. Såsom

jag anmälde i 1953 års statsverksproposition, hade nämligen luftfartsstyrelsen,

i enlighet med riksdagens skrivelse 1952:98, fått i uppdrag att

avgiva förslag till reglering av dessa reservationer, och regleringen beräknades

kunna äga rum vid utgången av budgetåret 1952/531. Så har nu också

skett, och rörande beslutet därom vill jag anföra följande.

Efter det luftfartsstyrelsens förslag om avvecklingen framlagts i juni

1953, föreskrev Kungl. Maj :t den 26 juni 1953, att de per den 30 juni samma

år kvarstående reservationerna på investeringsanslagen under luftfartsfonden

skulle indragas, så när som på 1 milj. kr å anslaget till Byggnader.

Genom beslutet har de investeringsändamål, för vilka riksdagen anvisat medel

t. o. m. budgetåret 1952/53 och som icke till någon del kommit till utförande,

förfallit. Beträffande sådana bemyndiganden, i anledning av vilka

arbeten igångsatts eller beställningar utlagts senast under budgetåret 1952/

53, har Kungl. Maj :t emellertid förutsatt, att de även i fortsättningen skall

få utnyttjas, i den mån de på respektive anslag för innevarande budgetår

anvisade medlen förslår därtill och fastställd investeringsram icke överskrides.

Ett undantag från den förra begränsningen har dock gjorts_beträffande

byggnadsanslaget. Av behållningen på detta per den 30 juni 1953 har nämligen,

såsom nyss nämnts, till innevarande budgetår överförts 1 milj. kr i

syfte att täcka kostnaderna för inredning av hangar A på Bromma flygplats,

vilket företag påbörjats under år 1952. Därjämte har Kungl. Maj:t

medgivit, att den tidigare av riksdagen beslutade, men ännu ej påbörjade

tillbyggnaden till stationsbyggnaden på Torslanda flygplats får kvarstå å

luftfartsstyrelsens arbetsprogram.

De investeringsändamål, som på grund av nämnda beslut av Kungl. Maj :t

samt riksdagens medelsanvisningar för innevarande budgetår är aktuella,

framgår av det arbetsprogram, som luftfartsslyrelsen framlagt och som tidigare

redovisats under denna punkt.

För budgetåret 1954/55 har luftfartsstyrelsen förordat samma ram för

investeringsutgifterna som för innevarande budgetår, d. v. s. 8 milj. kr.

För att inom denna ram erhålla en viss valfrihet mellan olika projekt, räknar

emellertid styrelsen med att ett anslagsbelopp, inklusive anslaget till

försvarsberedskap, av sammanlagt ca 10,7 milj. kr bör stå till dess förfogande.

Med hänsyn till förutsedda behållningar å anslagen vid utgången av

innevarande budgetår — ca 2,4 milj. kr — äskar styrelsen därför nya anslag

om 8 350 Odi) kr.

Under punkt 1 har jag beträffande luftfartsverkets investeringsutgifter

under nästa budgetår preliminärt förordat samma ram av 8 milj. kr, som

styrelsen föreslagit. Den ungefärliga fördelningen av detta belopp framgår

av de tabeller, som redovisats vid resp. anslag och som även innehåller uppgifter

rörande styrelsens anslagsäskanden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande styrelsens investeringsplaner för nästa budgetår anför departementschefen.

För fullborda,nde av första utbyggnadsetappen till storflygplatsen vid

Halmsjön har styrelsen för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av

2 850 000 kr under anslaget till Flygfältsbyggen, 800 000 kr under byggnadsanslaget

och 840 000 kr under anslaget till Belysningsanläggningar. I den

första summan ingår dels fortsatta utgifter om ca 2,6 milj. kr för de beläggningsarbeten,

som påbörjats detta budgetår, och dels 250 000 kr för en

dräneringskulvert. Det belopp, som upptagits under byggnadsanslaget avser

ett kontrolltorn, en mindre passagerarebyggnad av provisorisk karaktär

samt vidare en byggnad för garageverkstad och förråd m. in. Byggnaderna

anses erforderliga för att flygplatsen vid början av år 1955 skall kunna

mottaga viss begränsad trafik. Medelsbehovet för belysningsanläggningar

avser kostnader för arbeten, som enligt medgivande av föregående års riksdag

redan påbörjats.

Med anledning av dessa anslagsäskanden vill jag erinra om, att Kungl.

Maj:t den 25 april 1952 i enlighet med riksdagens skrivelse 1952: 98 anbefallt

luftfartsstyrelsen att verkställa en förberedande utredning rörande användningen

och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid Halmsjön.

Denna utredning är ännu icke slutförd. I avvaktan på de resultat, som kan

framkomma därav, bör redan påbörjade beläggningsarbeten och belysningsanläggningar

fortsättas. Beträffande de byggnadsarbeten däremot, som styrelsen

föreslagit, förordar jag för att undvika, att ett beslut med anledning

av nu pågående överväganden rörande flygplatsens användning föregripes,

att endast sådana arbeten utföres, som redan före utredningens slutförande

kan visa sig nödvändiga för flygplatsens drift och skötsel. Jag förutsätter

därför att det må tillkomma Kungl. Maj :t att inom ramen för det förslag,

som styrelsen i petita framlagt, sedermera pröva vilka byggnadsarbeten som

bör igångsättas.

För Bromma flygplats erfordras för nästa budgetår 200 000 kr till beläggningsarbeten

och 250 000 kr till belysningsanläggningar. Beloppet avser i

det förra fallet reparationer och i det senare en ny mottagningsstation för

den elektriska kraftleveransen m. m. Jag har ingenting att erinra mot att

dessa arbeten och anskaffningar kommer till stånd.

Beträffande Torslanda flygplats erfordras under nästa budgetår enligt

styrelsen 1 600 000 kr för fortsatta utvidgningsarbeten. Dessa arbeten, som

avser av flygsäkerhetsskäl påkallade sprängningar och banförlängningar,

har pågått sedan föregående budgetår. Med den nu föreslagna medelsanvisningen

skulle de i huvudsak kunna slutföras, och jag förordar därför att

medel anvisas för arbetenas fortsättande.

Styrelsen har vidare föreslagit, att 730 000 kr skall anvisas för nästa

budgetår för tillbyggnad av stationsbyggnaden på Torslanda flygplats. En

utökning av stationsbyggnaden har länge varit påkallad och riksdagen har

tidigare anvisat medel för den, men arbetet har bl. a. på grund av investeringsbegränsningen

icke kunnat igångsättas. Som jag förut nämnt, har

Kungl. Maj :t medgivit, att företaget, trots att det icke påbörjats före regleringen

av anslagsbehållningarna den 30 juni 1953, får kvarstå på luftfartsstyrelsens

arbetsprogram för innevarande budgetår. Tillgängliga medel å

byggnadsanslaget, inklusive den från föregående budgetår överförda behållningen

av 1 milj. kr, anses emellertid nu icke tillräckliga för ait tillbyggnaden

skall kunna komma i gång. Jag förordar därför, att av styrelsen äskade

medel för tillbyggnaden anvisas för nästa budgetår och förutsätter, att

därest det skulle visa sig lämpligt att igångsätta företaget redan inneva
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

rande budgetår, detta får ske och att därvid medel får förskottsvis anvisas

från dispositionsanslaget.

Utvidgnings- och rullbanearbetena på Bulltofta flygplats beräknas bli helt

färdiga under innevarande budgetår. Såsom jag anmälde i föregående års

statsverksproposition måste emellertid de hittills bedrivna arbetena kompletteras

med vissa dräneringsarbeten. Kostnaderna härför uppskattar styrelsen

till 300 000 kr. Jag tillstyrker, att dessa arbeten utföres.

Utöver vad nu nämnts, har luftfartsstyrelsen för nästa budgetår äskat

100 000 kr till teleutrustning, 110 000 kr till belysningsanläggningar vid

andra flygplatser än Halmsjön och Bromma, 300 000 kr till fordon, maskiner

och redskap, 500 000 kr till dispositionsanslaget samt 350 000 kr till

försvarsberedskap. Med undantag för de två sistnämnda ändamålen tillstyrker

jag de äskade beloppen i deras helhet. Någon förstärkning av dispositionsansiaget

anser jag däremot icke erforderlig. Beträffande försvarsberedskapsanslaget

förordar jag, att 225 000 kr anvisas för ändamål, som nämnes

under punkten 3 a i den PM som finnes fogad till styrelsens skrivelse

av den 27 augusti 1953t Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag

hemställt, att anslagsbeloppet avskrives. Jag har intet att erinra mot, att de

under punkterna 3 c och 3 d i nämnda PM berörda beställningsbemyndigandena

om sammanlagt 170 000 kr lämnas.

Vid tillämpning av det minimialternativ, som jag redovisat under punkt

1, måste sprängningsarbetena på Torslanda bedrivas i långsammare takt.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj :ts förslag skola luftfartsverkets investeringsutgifter

under nästa budgetår hållas inom samma ram av 8 milj. kronor

som fastställts för innevarande budgetår. Av nämnda investeringssumma avses

drygt 4,6 milj. kronor komma att disponeras för flygfältsbyggen, 1,5 milj.

kronor för byggnader, l,o milj. kronor för belysningsanläggningar och inemot

0,9 milj. kronor för hithörande utgiftsändamål i övrigt. Departementschefen

har därvid förutsatt, att det med hänsyn till pågående utredning rörande

användningen och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid

Halmsjön må tillkomma Kungl. Maj :t att närmare pröva, i vilken utsträckning

de av luftfartsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena å nämnda flygplats

böra komma till utförande. Beträffande en tidigare anmäld tillbyggnad

av stationsbyggnaden på Torslanda flygfält, vilken av vissa skäl ännu

icke kunnat påbörjas men för vilken särskilda medel äskats för nästa budgetår,

har departementschefen dessutom förordat, att ifrågavarande företag

får igångsättas redan innevarande budgetår genom förskottsvis ianspråktagande

av dispositionsanslaget.

Vad departementschefen sålunda och även i övrigt anfört rörande luftfartsverkets

investeringsutgifter anser sig utskottet kunna biträda. I enlighet

härmed tillstyrker utskottet, att under luftfartsfonden anvisas sammanlag

7 025 000 kronor för nästa budgetår med den i statsverkspropositionen

angivna fördelningen på olika anslag.

Under erinran jämväl, att den av utskottet i dess av 1952 års riksdag godkända

utlåtande nr 9 förordade regleringen av vissa anslagsbehållningar

numera verkställts, hemställer utskottet,

4 Bi hd ny till riksdagens protokoll I95t. G samt. Nr 9.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Flygfältsbyggen .................. 3 800 000 kronor,

b) Byggnader ...................... 1 700 000 kronor,

c) Teleutrustning m. m............... 100 000 kronor,

d) Belysningsanläggningar .......... 900 000 kronor,

e) Fordon, maskiner och redskap...... 300 000 kronor,

f) Försvarsberedskap vid luftfartsverket 225 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

25 :o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.

127) föreslagit riksdagen dels godkänna att vid utgången av innevarande

budgetår förefintliga behållningar å vissa i statsrådsprotokollet angivna

anslag fa sammanföras till ett gemensamt anslag, kallat Byggnadsarbeten

för länsstyrelserna, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att under nästa budgetår

låta igångsätta vissa byggnadsarbeten, dels ock för budgetåret 1954/55 till

det nya investeringsanslaget Byggnadsarbeten för länsstyrelserna anvisa ett

belopp av 1 000 000 kronor.

Til1 byggnadsarbeten för länsstyrelserna har byggnadsstyrelsen för nästa

budgetår i tre särskilda skrivelser äskat sammanlagt 8 535 000 kr. varav

7 725 000 kr. avser ny- och tillbyggnader för länsstyrelserna i Gävleborgs,

.Kopparbergs, Jämtlands, Jönköpings och Hallands län, 700 000 kr. nybyggnad

för vägförvaltningen i Uppsala län samt 110 000 kr. reparation av den

numera av länsstyrelsen i Älvsborgs län disponerade fastigheten Riksbanken

nr 1 i Vänersborg.

I skrivelse den 31 augusti 1953 erinrar byggnadsstyrelsen om att Kungl.

Maj :t i olika sammanhang uppdragit åt styrelsen att utföra nybyggnader

eller om- och tillbyggnader vid landets länsstyrelser eller andra länsorgan

samt att ombesörja i samband med byggnadsarbetena erforderliga markförvärv

och för ändamålet ställt av riksdagen anvisade medel till byggnadsstyrelsens

förfogande. Av skäl, som bland annat sammanhänger med

läget på arbetsmarknaden, har dessa byggnadsföretag hittills endast i begränsad

omfattning kommit till utförande.

Sedan de till grund för förenämnda medelsanvisningar liggande byggnadsförslagen

uppgjorts, har emellertid en sådan omorganisation av länsstyrelserna

och utvidgning av deras arbetsuppgifter företagits, att en genomgripande

översyn av dessa tidigare förslag, i den mån en sådan icke

redan genomförts, ansetts påkallad. Byggnadsstyrelsen har därför med biträde

av en enligt särskild bemyndigande tillkallad sakkunnig företagit en

sådan allmän omprövning. Bearbetning av utredningsmaterialet beträffande

samtliga länsförvaltningar pågår fortfarande, och styrelsen avser att under

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

innevarande budgetår sammanställa en generalplan med förslag till lokalfrågornas

lösning och de i anslutning därtill erforderliga markförvärven.

Redan nu kan emellertid dessa frågor överblickas så långt, att styrelsen,

inom ramen för generalplanen anser sig böra föreslå byggnadsföretag vid

vissa länsstyrelser, där åtgärder av skäl som anges i det följande är särskilt

angelägna.

Resultatet av den förenämnda omprövningen torde i flertalet fall medföra

en väsentlig omläggning av de tidigare planerna och en utökning av

då förutsatta byggnadsprojekt. Rehovet av relativt snabba åtgärder i dessa

avseenden synes så mycket mera påkallat som även de länsstyrelser, vilka

förhållandevis nyligen erhållit tillskott till sina lokaler, redan börjat lida

av en viss trångboddhet, medan flera andra arbetar i direkt olämpliga och

otillräckliga lokaler. Detta senare förhållande sammanhänger med att de

tid efter annan framtvingade utökningarna av lokalerna merendels kunnat

åstadkommas endast genom förhyrningar i öppna marknaden, därvid de

tillgängliga lokalerna ofta icke varit så välbelägna eller eljest lämpade

för sitt nya ändamål som önskvärt vore. Detta har helt naturligt medfört

en för den administrativa verksamheten betungande och kostsam splittring

av de olika avdelningarna. Vidare har de otillfredsställande lokalförhållandena

medverkat till att den praktiska tillämpningen av den i propositionen

nr 155/1952 förutsatta omorganisationen av länsstyrelserna endast

delvis kunnat genomföras.

Vid uppgörandet av nya planer för länsstyrelsernas byggnadsfrågor har

jämväl beaktats behovet av en närmare anknytning rent lokalt till länsstyrelsen

av med denna samarbetande förvaltningsorgan av skilda slag, vilkas

kontakter med länsstyrelsen såväl genom vidtagna organisationsförändringar

som genom utvecklad praxis fått ökad omfattning. Vidare har det ur

ekonomiska och praktiska synpunkter synts riktigt, att i den mån så lämpligen

låter sig göra, i nya byggnader för länsförvaltningarna söka tillgodose

förutsebara lokalbehov även för andra i residensstäderna verksamma statliga

organ, för vilka statsverket nu vidkännes hyreskostnader. Lokaler för

dessa senare organ har i allmänhet ansetts böra planeras så, att de kan utföras

i en senare byggnadsetapp och lokalernas tillkomst göras beroende av

bl. a. det vid varje tillfälle aktuella statsfinansiella läget. För att vederbörande

byggnadsetapp skall kunna erhålla en ur praktisk och ekonomisk

synpunkt lämplig avvägning har det emellertid befunnits lämpligt, att lokaler

av denna art i viss utsträckning redan nu planeras. Detta gäller särskilt

för sådana mindre organ, som genom utflyttning kan lämna plats för

en eventuell framtida ytterligare ansvällning av länsförvaltningens huvuddel.

Slutligen framhåller styrelsen angelägenheten av att vid nuvarande

läge på bostadsmarknaden förhyrda och såsom administrationslokaler disponerade

bostadslägenheter snarast återgår till ursprungligen avsedd användning.

Styrelsen har jämväl lämnat en redogörelse beträffande läget för vissa

aktuella byggnadsföretag (s. 119—123).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har anfört följande.

På åtskilliga av de anslag till byggnadsarbeten vid länsstyrelserna, som

anvisats av riksdagen efter kriget, redovisades fortfarande vid ingången av

nu löpande budgetår rätt betydande behållningar. I vissa fall har endast

utredningskostnader hittills belastat anslagen, i andra har avsedda företag

endast i begränsad utsträckning kommit till utförande. Att så har blivit

fallet beror väsentligen på att sedan anslagen anvisats, det av konjunkturpolitiska

skäl befunnits nödvändigt, att tillsvidare helt eller delvis uppskjuta

de planerade byggnadsföretagen. De behållningar, som därvid uppstått, uppgick

den 1 juli 1953 till ca 11 milj. kr (12 955 000 minus nya anslag,

1 890 000), fördelade på fjorton särskilda anslag. För innevarande budgetår

har till fyra särskilda företag anvisats sammanlagt 1,9 milj. kr. Av dessa

har till ett, nämligen byggnadsföretaget för länsstyrelsen i Södermanlands

län, tidigare utgått delanslag. Totalt står sålunda 13 milj. kr till förfogande

under detta budgetår å specialanslagen. För fem i planen upptagna företag

har anslagsmedlen helt tagits i anspråk, och arbetena skall slutföras med

anlitande av medel från merkostnadsanslaget. Även för övriga i planen upptagna

företag, vilka kostnadsberäknats före år 1952, beräknas tillskott från

sistnämnda anslag bli erforderliga. Den sammanlagda belastningen å merkostnadsanslaget

för landsstatsbyggnader efter utgången av budgetåret

1952/53 uppskattar byggnadsstyrelsen, med utgångspunkt från nu gällande

byggnadskostnadsnivå, till i runt tal 8,5 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. antages

falla på tiden efter den 30 juni 1955.

Såsom framgår av investeringsplanen beräknar byggnadsstyrelsen, att medelsförbrukningen

under innevarande budgetår skall komma att uppgå till

ca 7,7 milj. kr., varav 0,i milj. kr. avser det anslag, som äskats å tilläggsstat

till Grundförstärkning av länsresidenset i Härnösand. Av totalbeloppet, förutses

ca 6 milj. kr. falla på specialanslagen och ca 1,6 milj. kr på merkostnadsanslaget.

Den totala medelsförbrukningen under föregående budgetår

utgjorde ca 4,2 milj. kr, varav 3,5 milj. kr kom på specialanslagen och resten

på merkostnadsanslaget.

För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen räknat med att de hittills anvisade

anslagen skulle behöva tas i anspråk intill ca 5,9 milj. kr. varav 2,9

milj. kr. skulle falla på merkostnadsanslaget och motivera en ytterligare

medelsanvisning å detta. Dessutom har styrelsen för ytterligare byggnadsarbeten

för länsstyrelserna och till dem anknutna organ äskat ca 8,5 milj.

kr., varav styrelsen beräknar att 5,8 milj. kr. skall förbrukas under budgetåret.

Sammanlagda medelsförbrukningen för här berörda ändamål skulle

därmed komma att stiga till ca 11,7 milj. kr.

Den starka ökning i de årliga investeringsutgifterna för landsstatsbyggnader,

som styrelsen sålunda förutsatt, anser jag mig i nuvarande statsfinansiella

läge icke kunna acceptera. Jag är medveten om att lokalbehovet

vid länsstyrelserna är trängande, men med hänsyn till det stora investeringsbehov,

som föreligger på olika områden, torde även de här berörda investeringarna

böra inskränkas till det allra nödvändigaste. Såsom byggnadsstyrelsen

anfört, pågår för närvarande inom styrelsen arbetet på en generalplan

för lösning av länsstyrelsernas lokalfrågor. I avvaktan på att denna framlägges,

synes en ökning av investeringsutgifterna utöver det för innevarande

budgetår beräknade beloppet inte böra ifrågakomma. Jag förordar därför

att den totala medelsförbrukningen för byggnadsarbetena för länsstyrelserna

under nästa budgetår begränsas till 7,5 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har under hand meddelat mig vilka beskärningar i

byggnadsprogrammet, som blir erforderliga vid denna begränsning. Med

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

53

hänsyn till angelägenheten av de olika byggnadsprojekten har styrelsen

förordat, att på programmet får kvarstå, utöver de byggnadsarbeten, som

faller under äldre anslagsanvisningar, de ytterligare byggnadsetapper för

länsstyrelserna i Falun och Östersund, för vilka medel äskats i styrelsens

petita, vidare de nu föreslagna byggnadsarbetena för vägförvaltningen i

Uppsala, reparation av fastigheten Riksbanken nr 1 i Vänersborg samt

den av mig på tilläggsstat för innevarande budgetår tillstyrkta grundförstärkningen

av länsresidenset i Härnösand. Jag förordar, att dessa företag

får påbörjas i enlighet med planen. Följande företag får sålunda anstå tills

vidare, nämligen dels den byggnadsetapp i Gävle, för vilken styrelsen nu

äskat anslag, dels båda de i programmet upptagna etapperna i Jönköping,

av vilka den ena skulle ha förutsatt ny anslagsanvisning, och dels det nya

byggnadsprojektet i Halmstad. Dessa reduceringar av programmet medför,

att utgifterna minskas med 80 000 kr. innevarande budgetår och med 4,3

milj. kr. nästa budgetår.

I samband med att en investeringsram för landsstatsbyggnaderna sålunda

fastställes för nästa budgetår, synes också en omläggning av anslagssystemet

böra äga rum i avsikt att ge bättre överblick än hittills över investeringsverksamhetens

omfattning och utveckling. I detta syfte förordar jag,

att de vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga behållningarna å

anslagen till landsstatsbyggen, sammanföres till ett gemensamt anslag, benämnt

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna, och att från och med nästa

budgetår erforderliga medel anvisas i anknytning till en av byggnadsstyrelsen

framlagd och av statsmakterna godkänd investeringsplan.

Planen bör liksom den här tidigare redovisade, innehålla uppgifter för

varje särskilt byggnadsföretag, som godkänts av riksdagen, varjämte beträffande

nya företag, som föreslås upptagna i planen erforderliga redogörelser

bör lämnas liksom hittills. Slutligen bör i anknytning till denna omläggning,

den nu förekommande anvisningen av medel över merkostnadsanslaget

till täckning av kostnadsstegringar upphöra, i vad avser landsstatsbyggnaderna,

och den totala årliga kostnaden redovisas i investeringsplanen

och anvisas under det nya anslaget.

Såsom den nu framlagda investeringsplanen visar, kommer vid utgången

av innevarande budgetår att till det nya anslaget överföras en reservation

av ca 7 000 000 kr. Beloppet utgör differensen mellan behållningen å anvisade

anslag den 1 juli 1953 och siffran för medelsförbrukningen under

budgetåret 1953/54, den senare korrigerad med hänsyn dels till att byggnadsföretaget

i Jönköping icke kommer i gång, dels till att en del av medelsförbrukningen

fortfarande under innevarande budgetår täckes från

merkostnadsanslaget (12 955 000 — 7 662 000 -)- 80 000 -j- 1 627 000 kr). Med

en anvisning av 1 milj. kr. till anslaget, kommer tillgängliga medel att räcka

för den av mig förordade medelsförbrukningen, 7,5 milj. kr. under nästa

budgetår och dessutom medge en viss ökning av byggnadsverksamheten,

därest arbetsmarknadsläget och de ekonomiska förhållandena i övrigt skulle

tillåta en sådan.

Utskottet. Ivungl. Maj :ts i förevarande sammanhang framlagda förslag innebär,

att en särskild investeringsplan för landsstatsbyggnader skall upprättas,

omfattande de byggnadsföretag som redan godkänts eller framdeles

komma att godkännas av riksdagen. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

skola i fortsättningen bestridas från ett gemensamt anslag, benämnt Byggnadsarbeten

för länsstyrelserna, till vilket skola överföras per den 30 juni

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1954 kvarstående behållningar å för berörda ändamål anvisade specialanslag.

Det nya kollektivanslaget skall beräknas så, att det lämnar täckning

även för de utgifter som hittills, såvitt avser landsstatsbyggnaderna, belastat

anslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Medelsförbrukningen

skall vidare regleras genom en särskild investeringsram.

Mot den sålunda förordade omläggningen har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl att, utöver de byggnadsföretag

för vilka särskilda medel finnas anvisade vid utgången av innevarande budgetår,

å investeringsplanen uppföras de av departementschefen förordade

nya företagen, avseende vissa arbeten i Falun, Östersund, Uppsala och Vänersborg.

I överensstämmelse med vad som gäller i fråga om exempelvis investeringsplanen

för posthusbyggnader torde denna utskottets tillstyrkan,

under förutsättning av riksdagens bifall, få anses innebära bemyndigande

för Kungl. Maj :t att under nästa budgetår låta igångsätta nyssnämnda byggnadsarbeten.

Då reservationsmedel å sammanlagt ca 7 milj. kronor beräknas stå till

förfogande vid instundande budgetårsskifte, har departementschefen funnit

den nu aktuella anslagsanvisningen kunna begränsas till ett belopp av 1

milj. kronor. De för hithörande ändamål per den 1 juli 1954 tillgängliga

medlen skulle därmed förslå för att möjliggöra investeringsutgifter intill ett

av departementschefen förordat högstbelopp av 7,5 milj. kronor och dessutom

medgiva en viss ökning av byggnadsverksamheten, därest arbetsmarknadsläget

och de ekonomiska förhållandena i övrigt skulle tillåta en sådan.

Mot ifrågavarande förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag kommer att tillstyrka att till

grundförstärkning av länsresidenset i Härnösand anvisas ett tilläggsstatsanslag

av 400 000 kronor, får i förevarande sammanhang hemställa,

att riksdagen må

I. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret

1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

II. medgiva att vid utgången av budgetåret 1953/54 förefintliga

behållningar å de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1954 avsedda specialanslagen

till landsstalsbyggnader m. m. få överföras till

ovannämnda investeringsanslag.

26 :o) Administrationsbyggnad inom kvarteret Fältöversten i Stockholm. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 127 och 128) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Administrationsbyggnad inom kvarteret

Fältöversten i Stockholm för budgetåret 1954/55 anvisa

ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

27 :o) Reparation av fasaderna å Svea livgardes f. d. kaserner i Stockholm.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 128 och 129) hemställer

utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 55

att riksdagen må till Reparation av fasaderna å Svea livgardes

f. d. kaserner i Stockholm för budgetåret 1954/55 anvisa

ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

28 :o) Byggnad för statens provningsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 32, s. 129 och 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnad för statens provningsanstalt

för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av

200 000 kronor.

29 :o) Anordnande av förvaltningslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s.

130 och 131) föreslagit riksdagen att till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Till Anordnande av förvaltningslokaler har för budgetåret 1953/54 anvisats

ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. Anslaget är avsett att efter medgivande

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall möjliggöra för byggnadsstyrelsen

att snabbt kunna tillgodose oväntat uppkomna behov av förvaltningslokaler

genom att låta inreda vindslokaler eller utföra andra om- eller

påbyggnader i staten tillhöriga fastigheter samt i vissa fall, då nämnda

åtgärder icke kunnat vidtagas, uppföra provisoriska kontorsbyggnader.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att med hänsyn till de föreliggande stora

lokalbehoven anslaget jämväl för nästa budgetår anvisas med 1 000 000 kronor.

Departementschefen, som biträtt styrelsens förslag, förklarar sig förutsätta

att detta anslag även kan utnyttjas för anordnande av hiss i södra

bancohuset i Stockholm, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen hemställt om

ett särskilt anslag av 75 000 kronor.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

30:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. Kungl. Maj:t har

(punkt 34, s. 131 och 132) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har med hänvisning till behovet av ytterligare tomtförvärv

för den fortsatta utbyggnaden av främst länsstyrelsernas och övriga

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9.

i residensstäderna arbetande myndigheters lokaler äskat ett investeringsanslag

för nästa budgetår av 1 000 000 kronor till inköp av fastigheter för

förvaltningsändamål.

Departementschefen erinrar om att under anslaget till Byggnadsarbeten för

länsstyrelserna närmare redogjorts för de i residensstäderna förlagda statsorganens

byggnadsbehov. Vid en planmässig utbyggnad av främst länsstyrelsernas

lokaler erfordras i vissa fall förvärv av kringliggande äldre fastigheter

för att få tillgång till behövlig tomtmark. Kostnaderna för dylika köp föreslås

även i fortsättningen böra bestridas från ett särskilt inköpsanslag, som

fortlöpande i mån av behov förstärkes. Det av styrelsen nu äskade beloppet

anses dock av departementschefen böra begränsas till 750 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen ma till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

31 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt

35, s. 132—135) föreslagit riksdagen godkänna vissa i statsrådsprotokollet

angivna ändringar beträffande den förteckning som ligger till grund för

användningen av investeringsanslaget till Merkostnader för vissa bvggnadsarbeten.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

byggnadskostnadsstegringen uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden, vilka hänför sig till kommunikations-,

ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget torde få hänvisas till

propositionen 1948: 2 (bil. 14 p. 8).

Byggnadsstyrelsen har hemställt att 4 000 000 kronor måtte anvisas för

budgetåret 1954/55 till merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Styrelsen föreslår att den i propositionen 1948: 2 intagna, sedermera kompletterade

förteckningen över byggnadsföretag, för vilka riksdagen anvisat

anslag till täckande av hela den ursprungliga byggnadskostnaden och för

vilka merkostnader synes böra bestridas från ifrågavarande kollektivanslag,

kompletteras med ytterligare ett tjugotal byggnadsföretag.

Byggnadsstyrelsens redovisning av inträdda merkostnader avseende de

i förteckningen i propositionen 1948: 2 intagna företagen samt senare gjorda

kompletteringar och nu föreslagna ändringar framgår av följande sammandrag:
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

57

Ursprungligen

beräknade

byggnadskost
-

nader

I förteckningen i proposition 1948: 2 intagna

företag jämte kompletteringar t. o. m. 1953

års statsverksproposition................. 102 796 300

Nu föreslagna tillägg till förteckningen..... 4 178 000

Nu föreslagna utmönstringar ur förteckningen —3 601 000

Summa kr 103 373 300

Nu beräknade

merkostnader på

grund av prisstegring
-

33 062 0001

1 526 000

—1 907 000

32 681 000

Tidigare anvisade merkostnadsanslag

Återstår summa kr ...............

Därav äskat för budgetåret 1954/55

25 000 000

7 681 000

4 000 000

Sammanlagt erfordras således för täckande av kostnadsstegringarna för

samtliga de byggnadsföretag, som enligt styrelsens förslag nu bör ingå i

förteckningen, i runt tal 32 700 000 kr. För kostnadsstegringar har riksdagen

tidigare anvisat sammanlagt 25 000 000 kr., varför det återstående medelsbehovet

vid nu rådande kostnadsnivå uppgår till 7 700 000 kronor.

För nästa budgetår beräknar styrelsen medelsbehovet till 4 000 000 kronor.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att den sjunkande tendens,

som byggnadskostnaderna visade sommaren 1952, har fortsatt och att kostnaderna

sommaren 1953 enligt byggnadsstyrelsens beräkningar praktiskt

taget låg på samma nivå som under sommaren 1951, vilket medfört att

den reella belastningen på merkostnadsanslaget nu beräknas bli något lägre

än som förutsattes i fjolårets statsverksproposition.

Departementschefen anför vidare följande.

Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit, att den ursprungligen i propositionen

1948:2 intagna förteckningen över byggnadsföretag, för vilka på

grund av den allmänna kostnadsökningen uppkomna merkostnader får bestridas

från nu ifrågavarande anslag, kompletteras med ytterligare ett tjugotal

företag. Då förteckningen enligt hittills tillämpade principer endast bör

omfatta till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen

hänförliga företag, för vilka merkostnader kan beräknas

uppkomma, har i samråd med byggnadsstyrelsen tilläggen till förteckningen

begränsats till endast fyra företag. De beräknade merkostnaderna för dessa

uppgår till sammanlagt ca 1,5 milj. kr. Då, såsom jag redovisat i proposition"

1953: 58, tre planerade förvaltningsbyggnader i Stockholm på grund av

ändrade förutsättningar inte kommer till utförande, har styrelsen å andra

sidan utmönstrat ifrågavarande byggnadsföretag ur förteckningen samt för

ett fjärde företag gjort en mindre korrigering med hänsyn till att de ursprungliga

ombyggnadsplanerna inte realiserats i full utsträckning. Dessa

1 För det i 1952 års statsverksproposition i förteckningen intagna byggnadsföretaget Statens

rättskcmiska och farmaceutiska laboratorium, ursprungligen kostnadsberäknat till 2 895 000 kr,

har genom misstag tidpunkten för kostnadsberäkningen kommit att angivas till år 1948 i stället

för rätteligen år 1946. Vidtagen korrigering härför medför en ökning av de beräknade merkostnaderna

med 403 000 kr. Därjämte har byggnadsstyrelsen företagit en omräkning av kostnadsstegringarna

mellan sommaren 1950 och sommaren 1951, varvid framkommit att det tidigare upptagna

beloppet, 19 300 000 kr, rätteligen skall vara 19 554 000 kr. Slutligen har siffran korrigerats

för den prissänkning som ägt ram intill sommaren 1953.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 9.

senare åtgärder innebär en minskning av den beräknade totala merkostnaden

med ca 1,9 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen beräknar således nu det totala medelsbehovet för att

täcka hittills uppkomna merkostnader till ca 32,7 milj. kr, varav 25 milj. kr

redan anvisats av riksdagen. I enlighet med vad jag uttalat vid behandlingen

av kollektivanslaget till byggnadsarbeten för länsstyrelserna, bör emellertid

merkostnadsanslaget efter utgången av innevarande budgetår ej längre

belastas med merkostnader, som är att hänföra till nämnda arbeten. De

ändringar, som därav påkallas i den till grund för merkostnadsanslaget liggande

förteckningen, torde få vidtagas vid utgången av innevarande budgetår,

då definitiva uppgifter rörande ianspråktagandet av merkostnadsanslaget

för landsstatsbyggnader kommer att föreligga.

Enligt under hand lämnade uppgifter uppskattar byggnadsstyrelsen belastningen

av merkostnadsanslaget efter innevarande budgetår och för andra

byggnadsföretag än landsstatsbyggnader till sammanlagt ca 2,6 milj. kr., varav

ca 1,6 milj. kr. beräknas falla på budgetåret 1954/55. Den förutsedda

behållningen å anslaget vid utgången av innevarande budgetår utgör ca

2,6 milj. kr., varför någon förstärkning av anslaget tills vidare inte är erforderlig.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen

över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna

byggnadskostnadsstegringen uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola

kompletteras med ytterligare fyra företag. Å andra sidan ha, av i statsverkspropositionen

närmare angivna skäl, tre företag ansetts böra avföras

från förteckningen, varjämte för ett fjärde företag gjorts viss utgiftskorrigering.

Det totala behovet av medel för att täcka hittills uppkomna merkostnader

skulle därefter uppgå till ca 32,7 milj. kronor, varav 25,o milj.

kronor redan anvisats av riksdagen. För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen

äskat ytterligare 4,o milj. kronor.

Under hänvisning till det förslag som närmare berörts under punkten 25

i det föregående har emellertid departementschefen framhållit, att förevarande

anslag efter utgången av innevarande budgetår ej längre bör belastas

med merkostnader som äro att hänföra till byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Då medelsbehovet för nästa budgetår därigenom beräknas komma

att nedgå till ca 1,6 milj. kronor och en behållning å anslaget av ca 2,6 milj.

kronor väntas föreligga per den 30 juni 1954, har departementschefen icke

funnit någon omedelbar anslagsförstärkning vara erforderlig. Departementschefen

har vidare uttalat, att de förändringar som av ovan angivna skäl

påkallas i den till grund för merkostnadsanslaget liggande förteckningen

böra få vidtagas vid utgången av innevarande budgetår, då definitiva uppgifter

rörande anslagets ianspråktagande för landsstatsbyggnader komma att

föreligga.

Mot vad departementschefen sålunda anfört och förordat har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1954 förordade

ändringarna beträffande den förteckning som ligger till

grund för användningen av investeringsanslaget till Merkostnader

för vissa byggnadsarbeten.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

59

Fonden för låneunderstöd.

32:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1953/54. Kungl. Maj:t

har (punkt 36, s. 136 och 137) föreslagit riksdagen att till Garanti till Aktiebolaget

Aerotransport för 1953/54 för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 2 200 000 kronor.

För vart och ett av budgetåren 1951/52—1953/54 har riksdagen till Garanti

till Aktiebolaget Aerotransport för räkenskapsåren 1950/51—1952/53

anvisat investeringsanslag av 2,2 milj. kr. De för budgetåren 1951/52 och

1952/53 anvisade anslagen har ej behövt tagas i anspråk utan har vid resp.

budgetårsskiften i statsbokföringen reglerats över titeln Lånemedel. Då bolagets

bokslut för räkenskapsåret 1/10 1952—30/9 1953 ännu inte föreligger

kan f. n. inte avgöras, om det för innevarande budgetår anvisade anslaget

behöver utnyttjas. Blir så inte fallet skall behållningen vid budgetårets utgång

liksom tidigare regleras över titeln Lånemedel.

För räkenskapsåret 1953/54 är bolaget likaledes berättigat till garanti intill

ett högsta belopp av 2 200 000 kr. enligt de grunder, som angivits i det

vid bildandet av SAS-konsortiet mellan de danska, norska och svenska regeringarna

träffade garantiavtalet (se prop. 1950:260).

I anslutning till förevarande anslagsfråga har i statsrådsprotokollet lämnats

en redogörelse för vissa bokföringsåtgärder som företagits i samband

med likvidationen av AB Flygintressenter.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1953/54- för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag

av 2 200 000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

Yäg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

33:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 37, s. 138—146) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag

å tillhopa 36 600 000 kronor.

Under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har, såvitt angår kommunikationsdepartementet,

för budgetåret 1953/54 anvisats samt för budgetåret

1954/55 äskats följande investeringsanslag:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1953/54

1954/55

Garage- och förrådsbyggnader

m. m.....................

5 000 000

6 300 000

Motorfordon och vägmaskiner

m. m.....................

31 000 000

25 500 000

Flytande materiel...........

2 600 000

2 800 000

Grustag m. m...............

2 000 000

3 000 000

Effektförråd................

4 000 000

6 000 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets

dispositionsanslag..........

1 500 000

1 500 000

Summa kronor

46 100 000

45 100 000

Härutöver hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om höjning av

det av 1953 års riksdag medgivna beställningsbemyndigandet för leveranser

till maskincentralförrådet under budgetåret 1955/56 från 12 000 000 till

18 000 000 kr samt att ett beställningsbemyndigande intill 18 000 000 kr.

måtte medgivas även för budgetåret 1956/57.

I petita den 26 augusti 1953 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bl. a.

framhållit, att styrelsen vid beräkning av anslagsäskandena för nästa budgetår

i princip utgått från vad föredragande statsrådet anförde i 1952 års

statsverksproposition (bil. 27, s. 141) rörande riktlinjer för väg- och vattenbyggnadsverkets

investeringar i förrådsfonden för tiden efter budgetåret

1952/53. De då anförda beloppen hänförde sig emellertid till löne- och prisnivån

år 1951, varför de nu måst uppräknas med hänsyn till den höjda kostnadsnivån.

Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 139—143).

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har yttranden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen och statens handels- och industrikommission (s.

144).

Föredraganden har anfört följande.

För budgetåret 1954/55 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat de

under förrådsfonden erforderliga investeringsutgifterna till sammanlagt 45,i

milj. kr. Därav har 36,x milj. kr. upptagits å anslagen till Garage- och förrådsbyggnader.

Motorfordon och vägmaskiner m. m., och Flytande materiel

jämte dispositionsanslaget, för vilka anslag, enligt vad jag anfört under

punkt 1, under innevarande budgetår den totala medelsförbrukningen är

maximerad. Resterande 9 milj. kr. av äskandena hänför sig till anslagen till

Grustag m. in. och Effektförråd. Styrelsen har vid anslagsberäkningen förutsatt,

att en höjning av nu gällande investeringsram intill beloppet av den

anslagssumma, som disponeras under nu löpande budgetår, skulle vara möjlig

och därför upptagit anslagsbehovet för 1954/55 lika med den beräknade

medelsförbrukningen. Såsom anförts under punkt 1, har jag emellertid icke

ansett mig kunna tillstyrka en större höjning av investeringsramen för innevarande

budgetår än från 35 till 36,4 milj. kr. Jag har där också förordat,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

61

att ramen för nästa budgetår preliminärt fixeras till 35 milj. kr. och därvid

förutsatt, att den skall omfatta samma anslag som tidigare. Medelsförbrukningen

å övriga anslag synes även nästa budgetår kunna regleras genom anslagsanvisningen.

I det föregående har vid varje anslag redovisats tabeller, vari styrelsens beräkningar

rörande medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår

angivits och varav även framgår vilka anslag styrelsen med ledning

av dessa" beräkningar äskat för budgetåret 1954/55. Tabellerna visar därjämte,

hur medelsförbrukningen vid de av mig förordade ramarna för 1953/

54 och 1954/55 kan förutses bli fördelad på resp. anslagstitlar och vilka anslag

jag förordar för nästa budgetår.

Enligt de riktlinjer för investeringarna i förrådsfonden, som godkändes

av 1952 års riksdag, beräknades vid 1951 års penningvärde det normala ersättningsbehovet

av garage- och förrådsbyggnader in. in. till 2 650 000 kr.

per år samt av motorfordon och vägmaskiner till 17 000 000 kr. per år. Samtidigt

godkändes femårsplaner för dels återhämtande av eftersläpningen i

garage- och förrådsbyggandet med en beräknad årskostnad av 1 340 000 kr.,

dels upprustning av färjebeståndet med en årskostnad av 1 200 000 kr. Kostnaderna

under nästa budgetår för detta program uppskattar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till sammanlagt ca 24,8 milj. kr., i vilken siffra inräknats

tillägg för de prisförändringar, som skett från våren 1951 till sommaren

1953. De senare har beräknats efter 6 procent för byggnader, 13 procent

för fordon och maskiner och 11 procent för flytande materiel och uppgår

sammanlagt till ca 2,6 milj. kr., att jämföras med ca 4,4 milj. kr. för innevarande

budgetår. Jag har ingenting att erinra mot dessa beräkningar.

Med den utveckling, som väginvesteringarna tagit under de senaste åren

måste mellertid redan nu 1952 års program för investeringarna i förrådsfonden

betraktas som ett minimiprogram. Ytterligare investeringar för fordon

och maskiner blir erforderliga, om en effektiv organisation av byggnads-

och underhållsverksamheten på vägområdet skall kunna upprätthållas.

Detta drar vidare med sig, att garage- och förrådsorganisationen måste

utbyggas. I vad gäller motorfordon och vägmaskiner, räknar styrelsen därför

med ett medelsbehov av 6 250 000 kr. för fortsatta nyanskaffningar under

nästa budgetår. Beträffande garagebyggnaderna förordar styrelsen, att

ett femårsprogram upplägges, enligt vilket med en årlig investeringskostnad

av 1,2 milj. kr. ett behövligt tillskott av sammanlagt 400 garageplatser beräknas

kunna åstadkommas. Dessutom föreslår styrelsen, att ytterligare 11

depåverkstäder skall uppföras under en period av 6 ä 7 år med en beräknad

årlig investeringskostnad av ca 0,5 milj. kr. Då jag funnit det möjligt att

begränsa medelsförbrukningen å vissa andra anslag, till vilka jag strax återkommer,

finner jag mig kunna tillstyrka, vad styrelsen sålunda föreslagit.

I äskandena för innevarande budgetår föreslog väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att beredskapslager av grus skulle uppläggas till en kostnad av 6

milj. kr., vilken i huvudsak skulle fördelas på två år. För ändamålet anvisade

1953 års riksdag 2 milj. kr. Styrelsen har nu äskat ytterligare 3 milj.

kr. — För innevarande budgetår yrkade styrelsen även, att under anslaget

till Effektförråd skulle anvisas 10 milj. kr. till elt beredskapslager av klorkalcium.

På Kungl. Maj :ts förslag anvisade riksdagen 4 milj. kr. Styrelsen

har nu för nästa budgetår äskat återstående belopp, 6 milj. kr.

.lag anser, att bär berörda beredskapsplaner bör fullföljas. Jag har emellertid

funnit det nödvändigt och möjligt alt så sker i en något långsammare

takt än den styrelsen förutsatt, varför jag föreslår att för nästa budgetår

till (irustag in. in. anvisas 1 milj. kr. och till Effektförråd 2 milj. kr.

Styrelsens investeringsplaner i övrigt har inte givit mig anledning till någon

erinran.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Under de senaste åren har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit successiva

bemyndiganden att utlägga beställningar av fordon och maskiner.

Senast 1953 års riksdag medgav sålunda, att styrelsen för leveranser till

maskincentralförrådet under budgetåret 1955/56 lämnades beställningsbemyndigande

intill ett belopp av 12 milj. kr. Styrelsen har nu under hänvisning

till den ökade medelstilldelningen för inköp av vägmaskiner m. m. föreslagit,

att sistnämnda bemyndigande skall ökas till 18 milj. kr. och att ett

motsvarande bemyndigande med avseende på 1956/57 om likaledes 18 milj.

kr. skall lämnas. Med hänsyn till den omslutning, som fordons- och maskinanskaffningarna

redan har, och sannolikheten för, att dessa även i fortsättningen

måste hållas på en hög nivå, anser jag mig kunna tillstyrka styrelsens

förslag.

En tillämpning av det minimialternativ, som redovisats under punkt 1,

kommer för förrådsfondens del att medföra beskärningar av byggnadsprogrammet

och inskränkningar i anskaffningarna för maskincentralförrådet

om sammanlagt 3,5 milj. kr.

Utskottet. De ramreglerade investeringsutgifterna under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond ha för innevarande budgetår maximerats till

sammanlagt 35,o milj. kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu

hemställt, att detta rambelopp höjes till 43,i milj. kronor. Föredraganden

har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka en större höjning än till 36,4

milj. kronor.

Under punkten 1 har utskottet redan anmält, att utskottet intet har att

erinra mot detta förslag. Av vad utskottet därvid anfört framgår vidare,

att utskottet delar föredragandens uppfattning, att investeringarna i förrådsfonden

under nästa budgetår böra hållas inom en ram av 35,o milj. kronor,

vilket i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar

innebär en reducering med l,i milj. kronor.

Den under förevarande punkt lämnade redogörelsen ger vid handen, att

nyssnämnda investeringssumma föreslagits skola fördelas med 6,3 milj. kronor

på garage- och förrådsbyggnader m. m., med 25,5 milj. kronor på motorfordon

och vägmaskiner m. m„ med 2,8 milj. kronor på flytande materiel

samt med 0,4 milj. kronor på sådana utgifter som bestridas från dispositionsanslaget.

Utgångspunkten för denna fördelning har varit de riktlinjer

för investeringarna i förrådsfonden som godkändes av 1952 års riksdag,

varvid vederbörlig hänsyn tagits till inträdda kostnadsstegringar. Därutöver

ha emellertid vissa utgiftsposter ytterligare uppräknats, vilket i hu\udsak

erhållit. För finansiering av ifrågavarande byggnads- och anskaffningsprogram

anses en anslagsförstärkning på sammanlagt 33,6 milj. kronor vara

erforderlig. Medelsbehovet under de icke ramreglerade anslagen till grustag

m. in. och effektförråd har därjämte beräknats till respektive 1 och 2

milj. kronor.

Vad föredraganden i berörda avseenden anfört och förordat har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl, att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen lämnas äskade bemyndiganden i fråga om beställning

av viss materiel till maskincentralförrådet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

63

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Garage- och förrådsbyggnader m. m. 6 000 000 kronor,

b) Motorfordon och vägmaskiner m. m. 25 500 000 kronor,

c) Flytande materiel ................ 2 100 000 kronor,

d) Grustag m. m..................... 1 000 000 kronor,

e) Effektförråd ...................... 2 000 000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,

Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving

och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward,

Malmborg i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm,

Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, fröken Elmén, herrar

Jansson i Kalix, Onsjö och Birke;

dock att herr Löfroth deltagit i stället för herr Malmborg i Skövde vid

behandlingen av punkten 15.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Reservation

vid punkten 15 (Biltrafik) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin,

Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Ljungskile, fröken Elmén,

herrar Birke och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297 och II: 193, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 31, som börjar med »Utskottet vill»

och slutar med »förevarande medelsäskande», bort ha följande lydelse:

»Genom den inköpspolitik som järnvägsstyrelsen bedriver på förevarande

område sker en successiv förändring av den reguljära landsvägstrafikens

struktur, i det att den statliga sektorn ständigt vidgas. Den principiellt viktiga

frågan om billinjerörelsens ställning och organisation inom det samlade

transportsystemet har dock ännu icke blivit avgjord. Ett dylikt klarläggande

kan emellertid väntas ske genom den trafikutredning som nyligen tillsatts.

I likhet med motionärerna finner utskottet det därför mindre lämpligt att

den statliga linjetrafiken ytterligare utvidgas, innan resultatet av pågående

utredningsarbete föreligger. Av i motionerna lämnade exempel framgår också,

att detta arbete i andra sammanhang tillmätts sådan betydelse, att vissa

åtgärder ej ansetts böra genomföras för att icke den kommande utvecklingen

skall föregripas. Då den nu ifrågavarande inköpsverksamheten dessutom

får anses innebära en stark tendens till monopolisering av linjetrafiken,

vilket ur olika synpunkter framstår såsom betänkligt, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297

och II: 193 framställda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 159 och

11:176 samt 1:297 och 11:193, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag

till förvärv av billinjer.»

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

540634

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55, a1 i texten