Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1954-04-27 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AV 92—93.

Statsutskottets utlåtande nr 92.

1

Nr 92.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de

allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln punkterna

173, 176, 178 och 182 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1954/55 beräkna

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av

118 000 000 kronor,

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag

av 2 947 000 kronor,

dels till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag

av 2 140 000 kronor,

dels ock till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. ett anslag av 925 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 103, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

19 februari 1954, framlagt de närmare förslag i dessa hänseenden, vilka

framgår av den följande redogörelsen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl vissa

i det följande angivna motioner.

Bo) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Kungl.

Maj:t har (s. 3—10 samt 35 och 36 av förutnämnda statsrådsprotokoll den

19 februari 1954) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad

och Oskarshamn från och med budgetåret 1954/55 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk

med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen

tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas

och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet

färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner åtager sig

att tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

1 — Bihang till riksdagens protokoll t.9.5,}. G sand. Nr 0S—93.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 92.

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller efter Kungl. Maj ds medgivande i varje särskilt fall motsvarande

kontant ersättning,

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium

från och med budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas vid högre allmänna

läroverket i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig

dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller

efter Kungl. Maj ds medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant

ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek

bevilja ett engångsbidrag av 10 000 kronor eller det lägre belopp,

Kungl. Majd bestämmer,

dels ock bemyndiga Kungl. Majd att fastställa linjeorganisationen vid

det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Damström

m. jl. (I: 424) och den andra inom andra kammaren av fru Lindskog

m. fl. (II: 545), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att samrealskolorna

i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping, Mariestad,

Nässjö och Oskarshamn från och med budgetåret 1954/55 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Majd bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk

med den linjeorganisation, Kungl. Majd bestämmer, skolande ombildningen

tillgå på det sätt och på de villkor, som av Kungl. Majd föreslagits

beträffande fem av nämnda samrealskolor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas,

i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionen I: 424.

Departementschefen har i frågan om ombildning av samrealskolor

till högre allmänna läroverk genom förstatligande

av de med samrealskolorna förenade kommunala gymnasierna anfört

följande.

Vid behandlingen år 1952 av frågan om anslag till de allmänna läroverken

uppdrogs vissa riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av den statliga

gymnasieorganisationen. Samtidigt beslöts som en första etapp av ett sådant

utbyggande successivt förstatligande av sex kommunala gymnasier.

Som en andra etapp beslöts därefter vid förra årets riksdag förstatligande

av ytterligare sex kommunala gymnasier, varjämte beslut fattades om utbyggande

av samrealskolan i Lycksele — vilken ej var förenad med något

kommunalt gymnasium — till högre allmänt läroverk. Skolöverstyrelsen

har nu som en tredje etapp föreslagit förstatligande av åtta kommunala

gymnasier, nämligen i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping,

Mariestad, Nässjö och Oskarshamn. Därjämte föreligger framställningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9%. 3

från kommunalt håll om förstatligande av de kommunala gymnasierna i

Filipstad och Lysekil.

Vid min prövning av denna fråga har jag stannat för att nu föreslå förstatligande

av fem gymnasier. Vid riksdagsbehandlingen för två år sedan

av frågan om utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen diskuterades

ingående, vilka principer som borde tillämpas vid urvalet av gymnasier

till förstatligande. Det torde därför icke vara nödvändigt att nu gå

närmare in härpå. Att till förstatligande välja ut fem av de gymnasier, som

nu är i fråga, erbjuder emellertid vissa svårigheter, då skillnaden mellan

vissa av dem ur olika synpunkter är tämligen obetydlig. Efter att ingående

ha övervägt spörsmålet anser jag mig böra föreslå, att de kommunala

gymnasierna i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn nu

övertages av staten.

Förstnämnda fyra gymnasier är nu alla organiserade med treårig latinoch

treårig reallinje, medan gymnasiet i Oskarshamn endast har treårig

reallinje. Överstyrelsen synes förutsätta, att denna organisation skall bibehållas

vid förstatligandet utom beträffande gymnasiet i Oskarshamn, där

överstyrelsen räknar med att behov kommer att föreligga redan nästa år

av ytterligare en linje. Någon framställning om en dylik har överstyrelsen

dock ännu ej gjort. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t av förra årets riksdag

erhöll bemyndigande att fastställa linjeorganisationen för de särskilda

läroverkens gymnasier, torde ställning ej nu behöva tagas till frågan

om linjeorganisationen vid de fem gymnasierna. Vid mina beräkningar i det

följande av det erforderliga antalet tjänster kommer jag emellertid att utgå

från att även gymnasiet i Oskarshamn skall omfatta två linjer.

Förstatligandet bör börja med budgetåret 1954/55 eller vid den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, och tillgå så att första året första ringen

av varje gymnasielinje upprättas och därefter successivt en ring om året.

Rektorst jänsterna vid de samrealskolor, med vilka ifrågavarande kommunala

gymnasier är förenade, bör utbytas mot samma antal rektorstjänster

vid högre allmänt läroverk med av överstyrelsen föreslagen placering,

nämligen för tjänsterna i Köping och Lidköping avlöningsgrupp III, lönegrad

Cb 14, och för tjänsterna i Bollnäs, Mariestad och Oskarshamn avlöningsgrupp

II, lönegrad Cb 14. Dessutom bör två lektorstjänster inrättas

vid varje läroverk.

Som villkor för omorganisationen bör föreskrivas, att vederbörande kommuner

skall åtaga sig att tillhandahålla för läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande

kontant ersättning.

Kostnadsökningen för statsverket efter fullbordad omorganisation kan

beräknas till omkring 800 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 4%4 och 11:549 gjorda yrkandet, att

ombildningen av samrealskolor till högre allmänna läroverk denna gång

skall omfatta alla de av skolöverstyrelsen föreslagna åtta skolorna, anföres

bland annat följande.

Det har redan tidigare med skärpa framhållits, att de kommuner, som i

egen regi startat ett gymnasium, i dessa sammanhang fått bära ekonomiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 92.

bördor, vilka fått en ytterligare tyngd därigenom, att lärjungarna till nära

hälften kommit från andra kommuner än skolortens. Det är i dessa sammanhang

också värt att erinra om de svårigheter, som skulle ha uppstått

för de statliga högre allmänna läroverken, om ej de kommunala gymnasierna

avlastat dem från den alltjämt ökande elevtillströmningens tryck.

Det förtjänar även framhållas, att föräldraintresset av att få behålla sina

barn i förhållandevis näraliggande läroverk blivit tillgodosett genom upprättandet

av de kommunala gymnasierna. Det förefaller även, som om

Kungl. Maj:t genom att ur SÖ:s förslag utesluta Borlänge komme att åstadkomma

en säkerligen icke åsyftad komplikation. För närvarande arbeta i

Dalarna bland annat samrealskolor i Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen,

vilka av gammalt tillhört Falu läroverks upptagningsområde. Från och

med höstterminen 1954 förändras Falu läroverk till en läroanstalt med

fyraåriga real- och latinlinjer. Detta kommer för Borlänge kommunala

gymnasium att innebära, att ett större antal gymnasieelever söka sig dit

med den ökade belastning för kommunen, som detta kommer att innebära.

I längden är det emellertid ej heller försvarligt, att kommuner på detta

sätt ikläda sig förpliktelser på undervisningens område, vilka principiellt

måste anses tillkomma området för en gemensam statlig insats. Denna princip

har även av riksdagen genom beslut på Kungl. Maj:ts förslag vid 1952

års riksdag godtagits. Det är oss likväl angeläget att framhålla att bördan

för de kommuner, vilka icke ännu kunnat komma i fråga till ett förstatligande

av utav dem igångsatta kommunala gymnasier, är så besvärande,

att det förefaller nödvändigt att så snart som möjligt få den lättad.

Vi skulle alltså för vår del vilja förorda, att skolöverstyrelsens förslag

att vid årets riksdag förstatliga åtta kommunala gymnasier bleve godtaget.

Detta synes för statsverket — i enlighet med vad vi inhämtat — innebära,

i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 103, en kostnadsökning

av mellan 200 000 och 300 000 kronor.

I fråga om det. föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå

anför skolöverstyrelsen följande.

I underdånig skrivelse den 24 oktober 1952 angående inrättande av

försöksgymnasier framhöll överstyrelsen beträffande vissa försöksdistrikt,

däribland Skellefteå, att det borde ankomma på vederbörande kommunala

myndighet att föreslå inrättande av eventuell försökslinje, så snart

anledning därtill förefunnes. Av en nu föreliggande hemställan framgår, att

Skellefteå stad anser tiden vara inne att börja en försökslinje för att kunna

taga emot elever från försöksområdet Skelleftehamn inom Skellefteå

stads skoldistrikt. Antalet elever i klass 9 g uppgår där innevarande läsår

till 15 och väntas läsåret 1954/55 utgöra 14 samt läsåret 1955/56 stiga till

17. Från och med läsåret 1956/57 har försöksverksamheten nått klass 9

även inom Skelleftestrands försöksområde, likaledes beläget inom Skellefteå

stads skoldistrikt. Detta innebär, att hela klass 9 inom skoldistriktet då

kommer att ha omkring 120 elever mot 46 innevarande läsår. Då man

vidare synes räkna med att genomföra enhetsskolan även i den s. k. gamla

stadsdelen från och med läsåret 1955/56, finns utan tvivel ett klart framtida

behov av försöksgymnasium i Skellefteå. Det torde därför enligt överstyrelsens

mening vara lämpligt att redan från och med läsåret 1054/55

inrätta en försökslinje vid högre allmänna läroverket, varigencm man

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

5

på ett tidigt stadium kan vinna erfarenheter av värde för den framtida

utvecklingen av stadens skolväsende.

Departementschefen anför bland annat följande.

Gymnasiet bör i första hand vara avsett för elever från enhetsskolans

klass 9 g. Dessa bör därför utgöra minst halva elevantalet. För gymnasiets

upprättande bör i huvudsak gälla samma villkor, som föreskrivits för de

förra året beslutade försöksgymnasierna. För nästa budgetår räknar jag

endast med en försökslinje. Som förutsättning för att denna linje skall

komma till stånd torde böra gälla, att minst tio godkända elever med avgångsbetyg

från klass 9 g anmäles till inträde. Överstyrelsens förslag om

maximering av antalet elever till 24 är jag icke beredd att nu tillstyrka.

Överstyrelsen har lämnat frågan huruvida försöksgymnasiet nästa år

bör omfatta allmän linje eller reallinje öppen. Med hänsyn härtill föreslår

jag, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att fastställa

linjeorganisationen liksom fallet var vid fjolårets beslut om försöksgymnasier.

För det nya gymnasiet föreslår jag i likhet med överstyrelsen inrättande

av en lektorstjänst i lönegraden Ca 33 eller 31. I övrigt räknar jag med att

endast timlärare skall erfordras.

I detta sammanhang behandlar departementschefen jämväl frågan om

anslag till två av de av förra årets riksdag beslutade försöksgymnasierna,

För det ena av dem, som jämlikt fjolårets beslut skulle förläggas till

Sundsvall eller dess grannskap och som enligt beslut av Kungl. Maj:t har

anknutits till Sundsvalls högre allmänna läroverk, föreslås inrättande av en

lektorstjänst samt anvisande av medel härför samt för erforderliga lärarkrafter

i övrigt för en gymnasielinje. I fråga om det förra året beslutade

försöksgymnasiet i Göteborg anför departementschefen följande.

Frågan om organisationen av det försöksgymnasium, som enligt riksdagens

beslut skall upprättas i Göteborg från och med budgetåret 1954/55

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, är ännu icke färdigberedd

inom skolöverstyrelsen. Enligt vad jag under hand inhämtat synes

det vara ovisst, om man redan från och med nästa budgetår kan påräkna

så många godkända inträdessökande från enhetsskolans nionde klass, som

enligt förra årets riksdagsbeslut borde vara förutsättningen för upprättande

av en försökslinje. I detta läge förutsätter jag, att det skall få ankomma

på Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för beredande av gymnasieundervisning

för de elever från försöksdistrikt, som här iir i fråga. Jag

torde här även få erinra om att statsutskottet vid förra årets riksdag förklarat

sig icke ha något att invända mot att de allmänna läroverkens ickeordinariepost

toges i anspråk för viss stödundervisning åt lärjungar, som

från enhetsskolan övergått till annat gymnasium än försöksgymnasium

och som där behövde hjälp för inhämtande av de kursdifferenser, som till

äventyrs kunde förefinnas. Jag förutsätter, att detta uttalande skall gälla

även om övergång skett till kommunalt gymnasium.

Utskottet. Den utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, som

påbörjades år 1952 och fortsattes genom beslut vid fjolårets riksdag, innebär,

att sammanlagt tolv kommunala gymnasier för närvarande iiro under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stat&utskottets utlåtande nr 92.

successiv ombildning till statliga gymnasier, medan i Lycksele ett helt nytt

statligt gymnasium är under uppbyggnad. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

innebär förstatligande av ytterligare fem kommunala gymnasier nämlien

i Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn. I motionerna

I: 424 och II: 545 har däremot yrkats, att nästa etapp av förstatligandet

utöver nämnda gymnasier skall omfatta även de kommunala gymnasierna

i Borlänge, Enköping och Nässjö. Motionärernas yrkande sammanfaller

med det förslag i ämnet, som framlagts av skolöverstyrelsen.

Såsom i motionerna framhållits innebär inrättandet och underhållandet

av ett kommunalt gymnasium en avsevärd ekonomisk börda för vederbörande

kommun, en börda som får en särskild tyngd därigenom att eleverna

i ett dylikt gymnasium regelmässigt till betydande del komma från andra

kommuner än den egna skolkommunen. För de kommuner, som upprätthålla

gymnasier, är det därför ett naturligt och enligt utskottets mening

mycket rimligt önskemål, att de icke alltför länge skola behöva svara för

dessas bestånd. Vid riksdagsbehandlingen år 1952 av frågan om förstatligande

av kommunala gymnasier torde också ha förutsatts, att så ej borde

bli fallet i fråga om kommuner, vars gymnasier vore klart behövliga och

icke företedde påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden eller dylikt.

Utskottet får i anslutning härtill framhålla, att utskottet finner det önskvärt,

att det fortsatta förstatligandet av kommunala gymnasier kan ske i

jämn takt och utan eftersläpning. Härför talar icke minst önskvärdheten

av att såvitt möjligt uppnå en rättvis och enhetlig behandling av kommunerna,

både de vilkas gymnasiefrågor äro aktuella vid samma tillfälle och

de som redan fått sina gymnasier förstatligade.

Vad angår de åtta kommunala gymnasier, varom här är fråga, torde goda

skäl kunna anföras för att samtliga redan nu förstatligas. I nuvarande läge

har utskottet dock icke ansett sig böra gå utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna

antalet av fem. Att göra ett urval bland gymnasierna är, som departementschefen

framhållit, vanskligt, eftersom skillnaden dem emellan

i flera fall är obetydlig. Vid den prövning utskottet ägnat förevarande fråga

har utskottet emellertid icke funnit sig böra ifrågasätta något avsteg från

Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande är utskottet icke berett att

biträda det i motionerna I: 424 och II: 545 framställda yrkandet, vilket

avser ett förstatligande jämväl av de kommunala gymnasierna i Borlänge,

Enköping och Nässjö.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om försöksgymnasier

i Sundsvall och Skellefteå har icke givit utskottet anledning till erinran

liksom ej heller departementschefens uttalande angående viss stödundervisning

för elever, som från enhetsskola övergå till annat gymnasium än

försöksgymnasium. Utskottet vill tillägga, att dylik stödundervisning, om

så visar sig erforderligt, bör kunna få anordnas jämväl för elever från realskola,

vilka vinna inträde i försöksgymnasium.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Majrts förslag samt med avslag

å motionerna I: 424 och II: 545, i den män de skilja sig

från Kungl. Maj:ts förslag, besluta, att samrealskoloma i

Bollnäs, Köping, Lidköping, Mariestad och Oskarshamn

från och med budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre

allmänna läroverk med den linjeorganisation, Kungl. Maj :t

bestämmer, skolande ombildningen tillgå sålunda, att första

ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och

sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin

helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande

kommuner åtager sig att tillhandahålla för respektive högre

allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig

vaktmästarpersonal eller efter Kungl. Maj:ts medgivande

i varje särskilt fall motsvarande kontant ersättning;

II. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom

öppet försöksgymnasium från och med budgetåret

1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall successivt upprättas vid högre allmänna läroverket

i Skellefteå under villkor att Skellefteå stad åtager sig

dels att tillhandahålla för detta gymnasium erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter Kungl.

Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande kontant

ersättning, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av

10 000 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer;
III.

bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen

vid det föreslagna försöksgymnasiet i Skellefteå.

2:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 10—

37) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledes av vad departementschefen förordat,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 92.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —

tills vidare under budgetåret 1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 117 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Wahlund (I: 449) och den andra inom andra kammaren av fru

Andrén m. fl. (II: 582), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga sådan ändring i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, att de nuvarande två skolkuratortjänsterna inplaceras

i lönegrad Ce 25, och dels förhöja vederbörande avlöningsanslag med

21 600 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m. fl. (I: 450) och den andra inom andra kammaren av fröken

Höjer m. fl. (II: 583), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

vid de allmänna läroverken enligt skolöverstyrelsens förslag inrätta ytterligare

sju skolskötersketjänster i Ca 14 samt en i Ce 14,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Arrhén och Lundgren (I: 451) och den andra inom andra kammaren

av herr Nestrup in. fl. (II: 584), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att i personalförteckningen för de allmänna läroverken upptaga 80

adjunktstjänster i lönegrad Ca 29 utöver de av Kungl. Maj:t redan föreslagna

samt att bemyndiga Kungl. Maj:t att av dessa adjunktstjänster tillfälligt

utbyta ett begränsat antal mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad

Ca 27,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. väckt motion

(II: 544), vari hemställts att riksdagen måtte dels fatta beslut om rätt att

uppdela klassavdelning vid undervisning i hemkunskap inom de allmänna

läroverken i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, dels

ock bevilja härför erforderlig höjning av anslaget för budgetåret 1954/55

till avlöningar vid dessa läroverk.

Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionerna

II: 582, II: 583, II: 584 och II: 544.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

9

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fem samrealskolor,

som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster nämligen 45

lektorstjänster, 158 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 och 85 övningslärartjänster,

3) uppflyttning i högre lönegrad av 16 övningslärartjänster,

4) inrättande av 20 nya vaktmästartjänster och i samband därmed ordinariesättning

och uppflyttning i högre lönegrad av vissa befintliga dylika

tjänster samt förändring av vissa vaktmästartjänster till värmeskötartjänster,

5) inrättande från och med nästa budgetår av egentlig lärarkurs vid statens

normalskola samt från och med därpå följande budgetår av dylik kurs

vid ytterligare ett läroverk,

6) utvidgad användning av s. k. utbytestjänster,

7) ökad medelsanvisning till undervisning i övningsämnen.

Därjämte har i detta sammanhang berörts frågan om fortsatt tillämpning

av vissa besparingsföreskrifter.

Vad angår antalet ordinarie adjunktstjänster i lönegraden

C a 2 9 har skolöverstyrelsen föreslagit inrättande av sammanlagt

347 nya dylika. Överstyrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt 1949 års tjänsteförteckningskommittés av riksdagen godkända avtal

med vissa lärarorganisationer (prop. 1952: 241) skall 150 adjunktstjänster i

Ca 29 inrättas frän och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsen har fattat

denna siffra såsom preliminär och som ett minimiantal, bestämd med hänsyn

till vid överenskommelsen föreliggande uppgifter. Överstyrelsen har

nu med ledning av rektorernas uppgifter angående det beräknade antalet

lärartimmar m. m. för läsåret 1953/54 gjort en beräkning av det antal

adjunktstjänster i Ca 29, som vid tillämpning av de i avtalet angivna

grunderna borde finnas vid de allmänna läroverken från och med budgetåret

1954/55. Överstyrelsen har därvid funnit, att sammanlagt 1 889 dylika

tjänster borde finnas inrättade. Då från och med budgetåret 1953/54

1 550 adjunktstjänster i Ca 29 inrättats, skulle således från och med budgetåret

1954/55 med denna utgångspunkt ytterligare 339 sådana tjänster

erfordras. Härtill kommer ytterligare 8 tjänster vid vissa realskolor, som är

under uppbyggnad. Vid förhandlingarmed överstyrelsen har Läroverkslärarnas

riksförbund anhållit, att överstyrelsen vid årets petitaarbete måtte föreslå,

att av de befordringstjänster—-utöver de redan avtalade 150 tjänsterna

i Ca 29 — som på grundval av överstyrelsens beräkningar ytterligare borde

inrättas, ett antal måtte utbytas mot ämneslärarinnetjänster i lönegrad

Ca 27. Detta förslag synes överstyrelsen böra upptagas till övervägande. Det

är uppenbart, att vid den träffade löneuppgörelsen ämneslärarinnorna med

hänsyn till denna kårs relativt höga tjänsteålder blivit missgynnade i fråga

om antalet befordringstjänster. Överstyrelsen iir emellertid icke nu beredd

att precisera det antal ämneslärarinnetjänster i Ca 27, som kan anses erfor
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 92.

derligt, utan föreslår, att Kungl. Maj:t med hänsyn till det anförda utverkar

riksdagens bemyndigande att av de adjunktstjänster i lönegrad Ca 29,

som kan komma att inrättas från och med budgetåret 1954/55 utöver

de redan avtalade 150 tjänsterna, utbyta ett antal mot ämneslärarinnetjänster

i lönegrad Ca 27.

Överstyrelsen anför vidare, att den vid en beräkning läroverk för läroverk

av hur många dylika tjänster, som överhuvudtaget med hänsyn till

tjänstefördelning, ämneskombinationer, förut befintliga tjänster i Ca 29

etc. skulle kunna placeras, kommit till ett antal av 230 tjänster, de i det

föregående nämnda åtta nya tjänsterna oräknade. Överstyrelsen beräknar

därför endast medel för sammanlagt 238 nya tjänster i Ca 29.

Statskontoret anför i fråga om beräkningen av antalet nya tjänster i

lönegraden Ca 29 följande.

Överstyrelsen har gjort en uppskattning av det antal adjunktstjänster i

Ca 29, som vid tillämpning av gällande bestämmelser borde finnas från

och med budgetåret 1954/55, samt har därvid funnit, att det erforderliga

antalet uppgår till 1 889. Under hand har den uppgiften erhållits, att överstyrelsen

härvid utgått från det beräknade totala antalet ämneslärartimmar

i gymnasiet och realskolans två högsta klasser samt därifrån dragit det

timantal, som belöper på rektorer och lektorer. Återstoden har ansetts ankomma

på lärare i Ca 29. Överstyrelsen har alltså icke tagit hänsyn till att

undervisningen i viss utsträckning — överstyrelsen har själv i tidigare anslagsäskanden

räknat med tio procent — bör och måste upprätthållas av

timlärare och annan icke-ordinarie personal. Enligt statskontorets mening

bör det nu anlitade beräkningssättet icke godtagas. För nästa budgetår

synes antalet tjänster i Ca 29 i enlighet med av riksdagen godkända uppskattningar

rörande behovet böra ökas med 150 till 1 700.

Departementschefen erinrar om att enligt den s. k. läraröverenskommelsen

antalet adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 i huvudsak skall motsvara

behovet av ämneslärartjänster å gymnasiet och i realskolans två högsta

klasser bortsett från rektors- och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster

i Ca 27 samt fortsätter:

För täckande av detta behov beräknades i samma överenskommelse 150

nya tjänster skola inrättas för budgetåret 1954/55. Då varje beräkning av

detta behov måste vara ganska osäker, anser jag mig icke böra gå längre

än till att föreslå inrättande av sistnämnda antal nya tjänster. Vid bifall

härtill synes anledning icke finnas att närmare gå in på överstyrelsens förslag

om utbyte mot ämneslärarinn et jänster i lönegraden Ca 27 av ett antal

av de nya adjunktstjänster i Ca 29, som kunde komma att inrättas utöver

150. I

I motionerna 1:431 och II: 584 anföres i huvudsak följande som stöd för

de i dessa motioner gjorda yrkandena om inrättande av 80 nya adjunktstjänster

i Ca 29 utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna 150 samt om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att göra visst utbyte av dessa tjänster mot

ämneslärarinnetjänster i Ca 27.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Av propositionen framgår icke på vilket sätt skolöverstyrelsens beräkningar

eventuellt skulle vara oriktiga eller ens osäkra. Med anledning därav

vill vi uttala, att vi finner det otillfredsställande, om riksdagen, utan att

själv vara i tillfälle att bedöma om icke fog föreligger för skolöverstyrelsens

förslag, skulle fatta ett beslut, som faktiskt utgör ett avsteg ifrån en träffad

förhandlingsöverenskommelse. Det må här dessutom erinras om att

skolöverstyrelsens förslag framkommit efter förhandlingar i samband med

petitaarbetet, därvid arbetstagarparten hemställt, att 29-gradstjänster

borde inrättas till ett antal, som motsvarar skolöverstyrelsens beräkningar

för det kommande budgetårets skolorganisation. _

Med hänsyn till att skolöverstyrelsen uppgivit sig icke kunna utnyttja

mer än 230 av de motiverade 339 tjänsterna vill vi icke sträcka oss längre

än att hemställa, att riksdagen så till vida måtte besluta i enlighet med

skolöverstyrelsens förslag, att 230 tjänster skall nyinrättas i stället för 150.

Därjämte vill vi föreslå, att riksdagen på skäl som skolöverstyrelsen anfört

bemyndigar Kungl. Maj:t att tillfälligt utbyta ett mindre antal a a

dessa tjänster mot ämneslärarinnetjänster i Ca 27.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget om förläggande av egentlig

lärark urs till statens normalskola har med hänsyn till kostnaderna

avstyrkts av statskontoret. Departementschefen anför emellertid

följande om behovet av en utökning av antalet läroverk med egentlig lärarkurs.

Som överstyrelsen framhållit överstiger för närvarande tillströmningen

av aspiranter till den praktiska lärarutbildningen vida antalet^ tillgängliga

utbildningsplatser. Antalet lärarkandidater, som nu väntar pa att fa genomgå

lärarkurs, torde i själva verket uppgå till flera hundra. Med tanke

på den brist, som råder på lärare med full kompetens, är detta, ett allvarligt

missförhållande, och åtgärder måste därför enligt min mening snarast

vidtagas för att öka möjligheterna att erhålla praktisk lärarutbildning.

Härför talar även hänsyn till de läraraspiranter, som nu icke kan erhålla

hänvisning till lärarkurs.

Överstyrelsen föreslår en utökning av antalet läroverk med egentlig

lärarkurs med två, varav ett från och med nästa budgetar och ett från och

med därpå följande år. Denna utökning anser överstyrelsen erforderlig,

även om den planerade lärarhögskolan också kommer att upprättas från

och med budgetåret 1954/55. Överstyrelsens bedömning av situationen är

enligt min mening riktig.

Alltifrån tillkomsten av statens normalskola har avsikten vård, att

praktisk lärarutbildning skulle förläggas till denna skola, ehuru så hittills av

olika skäl icke kommit att bli fallet. Även om kostnaderna för anordnande

av egentlig lärarkurs vid denna skola, enligt vad överstyrelsens utredning

ger vid handen, kommer att bli ganska betydande, anser jag mig 1

nuvarande läge böra biträda överstyrelsens förslag. Jag anser också i likhet

med överstyrelsen, att beslut nu bör fattas om anordnande av egentlig

lärarkurs från och med budgetåret 1955/56 vid ytterligare ett läroverk.

Därest riksdagen ej framställer erinran häremot, torde Kungl. Maj:t ta

bestämma till vilket läroverk denna kurs skall förläggas. Jag vill framhalla,

att ett bifall till vad jag bär förordat enligt de prognoser, som nu kan

göras, endast kommer att möjliggöra ett relativt måttligt nedbringande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 92.

av antalet lärarkandidater, som ej kunnat erhålla hänvisning till lärarkurs,

och detta även om en lärarhögskola inrättas nagot av de närmaste

åren.

Med utgångspunkt i den för nästa budgetår motsedda ökningen i antalet

klassavdelningar beräknar skolöverstyrelsen, att omfattningen av undervisningen

i övningsämnen kommer att öka med sammanlagt 3 073 veckotimmar.

Till väsentlig del är denna ökning en automatisk följd av tillkomsten

av nya klassavdelningar, men överstyrelsen föreslår också viss icke-automatisk

ökning av timtalen. I hemskunskap och hushållsgöromål beräknar

överstyrelsen sålunda utöver en automatisk ökning med 382 veckotimmar

en icke-automatisk ökning med 200 veckotimmar för genomförande av viss

uppdelning av klass av delning vid undervisningen

i hemkunskap.

Statskontoret ställer sig avvisande till överstyrelsens förslag om ickeautoinatiska

ökningar, däribland också till det nu nämnda förslaget beträffande

hemkunskap.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan i årets statsverksproposition

av frågan om anslag till bland annat högre kommunala skolor

avstyrkt ett förslag om rätt att uppdela klassavdelning vid undervisning

i hemkunskap. Han avstyrker även det nu föreliggande förslaget om dylik

uppdelning vid de allmänna läroverken.

Till stöd för det i motionen II: 5U framförda förslaget om rätt till uppdelning

av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap anföres bland

annat följande.

,,£51 anmärkningar till timplanerna för rikets allmänna läroverk

(1950:60) kan skolöverstyrelsen medgiva, att årsklass eller avdelning av

arsklass ma, då antalet lärjungar, som deltager i undervisningen, överstiger

16, uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i bland

annat hushållsgöromål. I det för samtliga elever i klasserna 34 eller 43 av

rea skolan obligatoriska ämnet hemkunskap är emellertid uppdelning av

arsklass eller avdelning av årsklass ej medgiven.

Skolöverstyrelsen har funnit, att det även för de elever, som icke deltager

i undervisningen i hushållsgöromål utan endast i hemkunskap, vore

i nog grad behövligt med en uppdelning efter samma principer som vid

Jaborationer i t. ex. fysik och kemi, åtminstone vid undervisning i det

avsnitt av ämnet, som skall omfatta kostlära, bostads- och hemvårdsfrågor

samt klädvård. Med framhållande av att sådan undervisning, som fordrar

att eleverna skola vara självverksamma, icke kan effektivt meddelas ett

storre elevantal än 16, samt att lokalerna för undervisning i hushållsgöromaj,

dit undervisningen i hemkunskap bör förläggas, ej heller är beräknade

for mer än 16 lärjungar, har överstyrelsen framlagt följande förslag.

. ^ ay eleverna i en klassavdelning icke deltager i undervisning

* hushållsgöromål, skall dessa undervisas för sig i hemkunskap under läsarets

ena termin. Da antalet sådana elever i årsklass eller avdelning av

arsklass överstiger 16, skall dessa efter medgivande av överstyrelsen kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 92.

uppdelas på två undervisningsavdelningar. Liknande skall kunna ske under

en av terminerna i hemkunskap, då undervisning i hushållsgöromål icke

alls förekommer i klassen.»

Vid kostnadsberäkningen har skolöverstyrelsen för sådan uppdelning

räknat med en ökning av 200 veckotimmar utöver den automatiska ökningen

för budgetåret 1954/55. .

Undervisningen i hemkunskap är av utomordentlig betydelse, särskilt

för det stora antal elever, som lämna skolan utan att ha deltagit i undervisningen

i hushållsgöromål. För att eleverna skola fa den avsedda praktiska

nyttan av kurserna i hemkunskap är det emellertid nödvändigt, att

undervisningen lägges laborationsmässigt och organiseras sa, att vissa

arbetsmoment kan demonstreras och eleverna kan få öva sig att utföra vissa

handgrepp och praktiska sysslor, vilket allt förutsätter möjlighet till uppdelning

i mindre grupper enligt ovan angivna principer. •

Syftet med undervisningen i hemkunskap är icke enbart att meddela eleverna

kunskap och övning i praktiska göromal. Av minst lika stor betydelse

är, att deras reflexionsförmåga väckes och utvecklas och att tillfälle

till diskussion beredes dem i anslutning till de praktiska övningarna. Dep

nära kontakt med eleverna, som är nödvändig för vinnande av dessa syften,

kan icke uppnås, om grupperna är för stora.

Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke ansett

sig kunna tillstyrka må ytterligare nämnas dels förslag om en utökning av

antalet heltidsanställda skolsköterskor, dels förslag om utvidgning av kuratorsinstitutionen

innebärande bland annat inrättande av tva extra ordinarie

tjänster som skolkurator i lönegraden Ce 25.

Vid de allmänna läroverken finnes nu It ordinarie tjänster som

skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen

föreslår i sina anslagsäskanden inrättande av ytterligare sju dylika

tjänster och har därjämte i särskilt yttrande tillstyrkt en framställning

från rektorerna vid högre allmänna läroverket, folkskoleseminariet och

kommunala flickskolan i Lulea om inrättande av en för dessa läroanstalter

gemensam heltidstjänst som skolsköterska. Denna tjänst bör dock enligt

överstyrelsens mening som icke-ordinarie placeras i lönegraden Ce 14. Till

stöd för sitt förslag om inrättande av sju nya ordinarie skolskötersketjänster

anför överstyrelsen, att det under de senaste åren blivit allt svarare

att erhålla kompetenta sköterskor för deltidstjänstgöring i läroverken, under

det att befattningar på heltid visat sig vara mycket eftersökta även av

högt kvalificerade sköterskor.

Statskontoret avstyrker, att antalet befattningar för heltidsanställda

skolsköterskor utökas.

Till stöd för det i motionerna I: J+50 och II: 583 framförda yrkandet om

inrättandet i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av sammanlagt atta

nya skolskötersketjänster anföres i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9%.

I sitt anslagsäskande för budgetaret 1954/55 har skolöverstyrelsen kraftigt

understrukit svårigheten att erhålla kompetenta skolsköterskor för

deltidstjänstgöring vid läroverken. Däremot, säger styrelsen, har befattningarna

pa heltid visat sig mycket eftersökta av högt kvalificerade sjuksköterskor.

Bristen på sökande till typen deltidstjänst-skolskötersketjänst

bär framtvingat förslaget om heltidsanställda skolsköterskor.

Behovet av hälsovård i skolor av olika slag är väl numera så väl dokumenterat,

att några utläggningar härom ej torde vara påkallade. Vad som

däremot icke är tillfredsställande det är, att befattningshavare med de för

tjänsten fastställda kvalifikationerna ej står att erhålla. Av skolöverstyrelsens

hemställan framgår, att kompetenta aspiranter till dessa tjänster väl

tinnes, ehuru vederbörande icke anser de erbjudna deltidstjänsterna åtråvarda.

Deltidstjänst som skolsköterska vid läroverk är organiserad med en sammanhängande

tjänstgöringstid på cirka 1—9 veckor på hösten. Övriga läsaret

ar uppdelat på viss timtjänstgöring med ett sammanlagt timtafvarielande

fram 2 till 20 timmar per vecka. Arvode utgår per vecka vid veckotjanst

och per timme övriga delen av året. Vederbörande erhåller inga som

förmåner vid sidan om timarvodet, vare sig semester eller annan anställningsförmån.

En gift sjuksköterska är på detta sätt bunden vid en

splittrad tjänstgöring, som hindrar henne från att åtaga sig annat arbete,

t. ex. halvtidstjänst, som ger henne utöver avlöningen även sociala förmåner.

Skolöverstyrelsen har år från år påtalat dessa förhållanden men icke

kunnat erhalla någon som helst förståelse för sina synpunkter på denna

viktiga fråga.

, skolhälsovården skall kunna upprätthållas är det nödvändigt att

nartor erhalla kvalificerade befattningshavare. Skolöverstyrelsens förslag

ytterligare åtta skolskötersketjänster synes oss välbetänkt och

bor bifallas.

Vad angår skolkuratorerna har skolöverstyrelsen framlagt en

utredning rörande kuratorsinstitutionen vid de högre skolorna.

Överstyrelsen framhåller i denna, att överstyrelsen kunnat följa kuratorsverksamheten

vid några skolor och alltmer styrkts i sin uppfattning

att denna verksamhet är ytterst värdefull och bör utvidgas. Samtidigt

bär emellertid överstyrelsen insett nödvändigheten av att åt innehavarna

av kurators befattningarna beredes så betryggande anställnings- och aviomngsvillkor,

att väl utbildade sökande till befattningarna kommer att

sta till förfogande. Skolväsendets nuvarande rörlighet, inriktningen på

försöksverksamhet och på provisoriska reformer i olika avseenden gör

att överstyrelsen icke varit beredd att föreslå en definitiv utformning av

kuratorsverksamheten. De förslag, överstyrelsen framlagt i skrivelsen, angives

huvudsakligen taga sikte pa att ge bättre underlag för en gynnsam

utveckling än nuvarande, mera lösliga och för befattningshavarna i stort

sett mindre tillfredsställande förhållanden. Överstyrelsens förslag, vilket

upprepats i dess anslagsäskanden för nästa budgetår, avser anvisande av

ett avrundat belopp av 102 000 kronor enligt följande sammanställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

15

2 kuratorstjänster i lönegrad Ce 25.............

4 kuratorstjänster i lönegrad Cg 21 .............

Ersättning åt kuratorer i arvodesbefattning, högst

Praktikantarvoden, högst.......................

Rörligt tillägg ................................

21 600

34 000

10 000

7 200

29 200

Summa kronor 102 000

Statskontoret har på anförda skål funnit nagot mera markerat behov av

en utbyggnad av kuratorsverksamheten knappast föreligga och har i föreliggande

läge ej heller velat förorda, att två nu befintliga heltidstjänster

som kurator ombildas till extra ordinarie befattningar. För den händelse

en inplacering i lönegrad av kuratorstjänster skulle anses motiverad, \ill

statskontoret framhålla, att skolkuratorerna närmast torde böra jämställas

med kuratorerna vid sjukhus och sålunda i regel placeras i lönegrad

17. Därest undantagsvis särskilda skäl för en högre lönegradsplacermg

anses föreligga, synes enligt statskontorets mening lönegrad 19 böra kunna

ifrågakomma. , ..

Statens lönenämnd är icke beredd att för skolkuratorer tillstyrka, högre

löneställning än den för kuratorer i allmänhet gällande, det vill saga 17

lönegraden. Sedan ytterligare erfarenhet vunnits av skolkuratorernas verksamhet,

synes enligt lönenämnden frågan om en eventuell differentiering

av dessa tjänster på 17 och högre lönegrad kunna upptagas till övervägande.

I motionerna 1:1+1$ och 11:582 anföres bland annat följande som stöd

för det i dessa motioner framförda förslaget om två skolkuratorstjänster i

Ce 25.

Det måste anses i högsta grad önskvärt, att den kuratorsinstitution, som

prövats i mer än ett decennium och nu visat sig just svara mot de behov,

vilka förändringarna inom skolorna fört med sig, ges en fastare utformning,

säkrare ekonomisk ställning samt möjlighet till utbyggnad. Hittills har en

viss utbildning av kuratorsaspiranter skett genom kuratorerna vid Norra

latin och Flickläroverket på Söder. Får dessa emellertid ej fastare anställning,

kommer de säkerligen att söka sig till andra anställningar, och den

erfarenhet, som de i sitt arbete som skolkuratorer vunnit, skulle alltså ga

förlorad och möjligheterna till organisk utveckling av kuratorsverksamheten

beskäras.

Utskottet. I den av 1952 års riksdag godkända överenskommelsen den

4 oktober 1952 mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande

organisationer fastslogs, att antalet adjunktstjänster i lönegraden

Ca 29 vid de allmänna läroverken i huvudsak skulle motsvara behovet av

ämneslärartjänster å gymnasiet och i realskolans två högsta klasser, bortsett

från rektors- och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27.

För täckande av detta behov beräknades i överenskommelsen 150 nya

tjänster skola inrättas för budgetåret 1954/55. Skolöverstyrelsen har nu

verkställt en ny beräkning av hur många dylika tjänster, som enligt överenskommelsen

borde inrättas från och med nästa budgetar, och kommit till

siffran 339. Statskontoret har mot denna beräkning gjort den invändning
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 92.

en, att överstyrelsen icke tagit hänsyn till att undervisningen i viss utsträckning

— överstyrelsen har själv enligt statskontoret i tidigare anslagsäskanden

räknat med tio procent — borde och måste upprätthållas av timlärare

och annan icke-ordinarie personal. Statskontoret har fördenskull underkänt

överstyrelsens beräkningssätt och för sin del funnit att antalet

nya adjunktstjänster i Ca 29 kan begränsas till 150.

Departementschefen har uttalat, att varje beräkning av behovet av

ifrågavarande befattningar maste vara ganska osäker, och ansett sig icke

böra föreslå inrättande av fler än 150 adjunktstjänster i Ca 29. Det i motionerna

I: 451 och II: 584 gjorda yrkandet beträffande antalet tjänster

synes utgå från överstyrelsens beräkningssätt men avser, med hänsyn till

att överstyrelsen ej räknat med att kunna placera fler än 230 tjänster, endast

inrättande av 80 utöver de 150, som Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad angår det av överstyrelsen tillämpade beräkningssättet, vilket statskontoret

ansett icke böra godtagas, får utskottet framhålla, att ordalagen

i överenskommelsen icke ge någon ledning för ett bedömande av huruvida

beräkningssättet bör accepteras eller ej. Det faktiska läget i läroverken

torde emellertid regelmässigt vara sadant, att icke-ordinarie lärarpersonal

i viss utsträckning måste anlitas för undervisning på angivna stadium.

L tskottet finner häri ett visst fog för en restriktivare beräkning av behovet

av nya adjunktstjänster i Ca 29 än den överstyrelsen gjort. I detta läge

har utskottet ansett sig icke böra ifrågasätta någon utökning av det antal

av 150, som Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Härav följer, att

utskottet ej heller ifrågasätter något bemyndigande för Kungl. Maj:t att

i enlighet med motionärernas förslag utbyta adjunktstjänster mot ämneslärarinnetjänster.

Utskottet avstyrker förtv bifall till motionerna 1-451

och II: 584.

Kungl. Maj.ts förslag angaende utökning av antalet läroverk med egentlig

lärarkurs har icke givit utskottet anledning till erinran. Den föreslagna

lärarkursen vid statens normalskola i Stockholm beräknas kunna mottaga

sammanlagt 16 lärarkandidater per år och draga en kostnad av i runt tal

82 000 kronor. Utskottet får i anslutning till denna beräkning framhålla,

att det såväl av ekonomiska skäl som av hänsyn till det trängande behovet

av utbildningsplatser synes utskottet angeläget, att man på olika sätt —

exempelvis vid tillsättningen av lärartjänster i läroverk med lärarkurs —

stravar efter ett så fullständigt utnyttjande av lärarkurskapaciteten som

möjligt.

Det i motionerna I: 4o0 och II: 583 framställda yrkandet om inrättande

av ytterligare åtta heltidstjänster som skolsköterska anser sig utskottet

icke böra biträda.

Den rätt till uppdelning av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap,

varom förslag framställts i motionen II: 544, skulle om den infördes

utan tvivel bli av värde för undervisningen i ämnet. Härför beräknas emel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

17

lertid en ökning av det totala timantalet i hemkunskap med icke mindre

än 200 veckotimmar vara erforderlig. Med hänsyn till rådande brist på

lärarinnor i ifrågavarande ämne inger detta vissa betänkligheter. Utskottet

anser sig icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Skolöverstyrelsen har vitsordat, att de erfarenheter, som hittills vunnits

av verksamheten med skolkuratorer i de allmänna läroverken, varit gynnsamma,

och det kan enligt utskottets mening icke heller råda något tvivel

om att det i skolorna finnes arbetsuppgifter, som många gånger med fördel

kunna anförtros åt kuratorer. Samtidigt måste emellertid beaktas, att man

icke bör vidtaga åtgärder, som i realiteten kunna medföra ett tillbakaskjutande

av den skyldighet till personlig omvårdnad av eleverna, som åvilar

lärarna och särskilt klassföreståndarna. Den personliga kännedom om eleverna

i klassen, som en klassföreståndare kan vinna, särskilt om han följer

klassen i flera år, torde många gånger ge honom bättre möjligheter att

riktigt bedöma en lärjunges situation än vad en för hela skolan gemensam

kurator har. Utskottet finner det emellertid värdefullt med en fortsatt försöksverksamhet

på området, under vilken olika möjligheter kunna prövas.

Däremot anser sig utskottet icke böra tillstyrka inrättande i enlighet med

yrkandet i motionerna I: 449 och II: 582 av två kuratorstjänster i lönegraden

Ce 25. På sätt departementschefen förordat torde frågor om anslag

till kuratorsverksamheten liksom hittills få prövas av Kungl. Maj:t från

fall till fall.

Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare män än

som framgår av det föregående givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 584,1: 450 och

II: 583, II: 544 samt I: 449 och II: 582,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad departementschefen förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av

fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1954/55, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjiinst

eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 92—93.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9S.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 56 425 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.............. 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 19 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 466 100

Summa kronor 117 967 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

]yse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 500 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 117 500 000 kronor.

3:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:t har (s. 38—41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 880 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning med 67 000 kronor föranledd av

att en minskad belastning pa kassorna kan beräknas bli en följd av inrättandet

av ett antal nya vaktmästartjänster vid läroverken.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

19

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 82), vari hemställts

att riksdagen vid behandlingen av hithörande frågor i budgetförslaget

för 1954/55 för sin del måtte besluta, att terminsavgifterna helt skall

avskaffas vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga högre kommunala

läroanstalter.

Vid de allmänna läroverken utgår enligt läroverksstadgan följande terminsavgifter

nämligen dels en avgift av högst trettio kronor till ljus- och

vedkassan, dels en avgift av högst tio kronor eller efter medgivande av

Kungl. Maj:t högst femton kronor till biblioteks- och materielkassan, dels

ock en avgift av fem kronor till byggnadsfonden. Beträffande samtliga avgifter

gäller, att de skall utgå för varje lärjunge, som ej i föreskriven ordning

helt eller delvis befrias därifrån.

I motionen II: 82 erinras om att 1950 års riksdagsbeslut om en skolreform

innebar, bland annat, att terminsavgiftssystemet vid de allmänna

läroverken och därmed jämförliga högre kommunala läroanstalter skulle

avvecklas. I anslutning härtill framhålles bland annat vikten av att ekonomiska

utbildningshinder undanröjes, varvid ett första steg bör vara slopandet

av terminsavgifterna.

Utskottet. I de av 1950 års riksdag godkända riktlinjerna för skolväsendets

utveckling uttalades, att terminsavgiftssystemet vid de allmänna läroverken

och därmed jämförliga högre kommunala läroanstalter skulle snarast

möjligt avvecklas i den ordning, som framdeles bestämdes. Därvid

torde ha förutsatts, att närmare utredningar och överväganden angående

de ekonomiska konsekvenserna av beslutet vore erforderliga. För de allmänna

läroverkens del kommer avgifternas avskaffande totalt sett att innebära

ett mycket betydande inkomstbortfall, vilket nödvändiggör kompensation

genom medelsanvisning å riksstaten, och även beträffande de kommunala

skolorna är frågan i många fall av väsentlig ekonomisk betydelse.

Enligt vad utskottet har sig bekant pågår för närvarande inom skolöverstyrelsen

en utredning angående läroverkskassornas ekonomiska ställning.

Först när resultatet av denna utredning föreligger, torde det vara möjligt

att taga ställning till frågan om de ekonomiska förutsättningarna för terminsavgiftsreformens

genomförande. På motsvarande sätt erfordras en utredning

även i vad gäller de högre kommunala skolorna.

I det föregående ha angivits de maximibelopp, som må utgå i form av

terminsavgifter vid de allmänna läroverken. I anslutning till dessa sifferuppgifter

får utskottet framhålla, att den möjlighet, som läroverksstadgan

ger till nedsättning av eller befrielse från terminsavgift, enligt vad utskottet

inhämtat, utnyttjas i betydande utsträckning. Den ekonomiska börda,

som terminsavgifterna kunna innebära för den enskilde, blir därigenom just

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 92.

i de mest trängande fallen helt avlyftad och i många andra fall väsentligt

lättad. Av sålunda angivna skäl avstyrker utskottet bifall till det i motionen

I: 82 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 82, till Allmänna läroverken:

Bidrag till ljus- och vedkassoma för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 880 000 kronor.

4:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (s. 42), vilket innebär en anslagshöjning med

140 000 kronor, föranledd av förslaget om utökning från och med nästa

budgetår av antalet läroverk med egentlig lärarkurs, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i ''praktiska

lärarkurser m. m. för budgetåret 1954/55 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 140 000 kronor.

5:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 43—45), vilket

innebär en anslagssänkning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd

åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av

820 000 kronor.

Stockholm den 27 april 1954.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 93.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92.

21

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen)

a) av herr Karl Andersson, som ansett att utskottet bort — med hänsyn

till hittills tillämpad omfattning av förstatligandet av kommunala gymnasier

och i förhållande till antalet förefintliga dylika gymnasier samt med

beaktande i övrigt av vad i motionerna I: 424 och II: 545 anförts —

tillstyrka bifall till nämnda motioner samt att förty utskottets hemställan

under I. bort ha följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 424 och II: 545 besluta, att samrealskolorna

i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Köping, Lidköping,

Mariestad, Nässjö och Oskarshamn från och med

budgetåret 1954/55 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk med

den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande

ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen

omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring

per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt

under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att tillhandahålla

för respektive högre allmänna läroverk erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller efter

Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall motsvarande

kontant ersättning;»

b) av herrar Hesselbom och Arrhén.

2) vid punkten 2 (Allmänna läroverken: Avlöningar)

a) av herr Karl Andersson, som under förutsättning av bifall till reservationen

1 a) ansett att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort

ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 584, I: 450

och II: 583, II: 544 samt I: 449 och II: 582,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad departementschefen och utskottet

förordat;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 92.

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 56 585 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

............... 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 19 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 556 100

Summa kronor 118 217 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad . . 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 750 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 117 750 000 kronor.»

b) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Sunne, Arrhén, Staxäng och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till de i motionerna

I: 451 och II: 584 framställda yrkandena samt att därför utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 92.

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 451 och II: 584 ävensom

med avslag å motionerna I: 450 och II: 583, II: 544 samt

I: 449 och II: 582,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad departementschefen och utskottet

förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, skolöverstyrelsen att dels tillfälligt utbyta

ett begränsat antal adjunktstjänster i lönegraden Ca 29

mot ämneslärarinnetjänster i lönegraden Ca 27, dels ock —

utan hinder av fastställd personalförteckning — tills vidare

under budgetåret 1954/55, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämncslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom

adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

TJtgijter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 57 465 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................ 615 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 264 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ... 1 180 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ...... 15 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

............... 1 200 2 075 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ 18 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 40 626 100

Summa kronor 118 367 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 92.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad ... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ....................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

tyse ........................ 140 400 467 000

Nettoutgift kronor 117 900 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 117 900 000 kronor.»

c) beträffande undervisning i hemkunskap av herr Widén, fröken Vinge

och fröken Ager;

d) beträffande skolsköterskor av herr Sunne och fröken Vinge;

e) beträffande skolkuratorer av fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. a1 i texten