Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående spörsmålet om den nordiska penningpolitikens utformande.

1954-05-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1954:4, Utlåtande i anledning av motion angående spörsmålet om den nordiska penningpolitikens utformande.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr i.

5

Nr 4.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motion angående

spörsmålet om den nordiska penningpolitikens utformande.

Uti en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion, nr 206, vilken

hänvisats till utrikesutskottet, föreslås ”att riksdagen måtte hemställa,

att regeringen till Nordiska rådet hänskjuter spörsmålet om den

nordiska penningpolitikens utformande och de åtgärder i form av exempelvis

en gemensam nordisk valuta och en gemensam nordisk centralbank

som kunna befinnas lämpliga och politiskt genomförbara”.

I motiveringen för sitt förslag framhåller motionären bl. a., att den på

sin tid bestående skandinaviska myntunionen säkerligen medförde stora

fördelar för alla parter. En återgång till ett dylikt arrangemang förutsatte

troligen skapandet av en gemensam nordisk valuta, vårdad av en

gemensam nordisk centralbank. Motionären anser, att programmet i och

för sig ganska snabbt skulle kunna förverkligas, men då erfarenheten visade,

att tid behöves för att sådana projekt skola mogna, borde allmänheten

göras förtrogen med tanken och denna diskuteras inför offentligheten.

Utskottet. Jämlikt stadgan för Nordiska rådet är rådet organ för samråd

mellan Danmarks riksdag, Islands alting, Norges storting och Sveriges

riksdag samt dessa länders regeringar i frågor, i vilka gemensamma

åtgärder av dessa länder eller några av dem ifrågakomma. Rådet består

av ombud för de nämnda församlingarna ävensom av representanter för

regeringarna. Rätt att förelägga ärenden för rådet tillkommer envar regering

och envar medlem av rådet. Av förarbetena till stadgan finner

utskottet det framgå, att den normala gången av ett ärendes behandling,

vare sig fråga väckts av regering eller enskild medlem, är att efter handläggning

inom rådet eventuell rekommendation upptas till prövning av

ettvart lands regering och först därefter, ifall frågans art det påkallar,

förelägges riksdagen. Då något hinder däremot icke innehålles i stadgan,

får det visserligen anses vara riksdagen obetaget att i något särskilt fall

hos regeringen hemställa, att den förelägger rådet visst ärende. Men utskottet

vill icke förorda, att den normala proceduren frångås beträffande

det problemkomplex motionen avser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 206 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1954.

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Sjödahl, Näsgård, Ewerlöf,

Elmgren, Werner, Birger Andersson och Lindblom;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Fast, Svensson i

Ljungskile, Hallén, Kristensson och Skoglund i Umeå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.