Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 § rättegångsbalken.

1955-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1955:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 § rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

5

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 6 kap. 1 § och 30 kap.

6 § rättegångsbalken.

Genom en den 12 november 1954 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 11, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 § rättegångsbalken skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP.

1 §•

Protokoll skall------mål särskilt.

Över handläggning------heller protokoll.

Rör mål allenast ansvar för brott,

varå icke kan följa svårare straff än

böter, och har den tilltalade erkänt

gärningen, må i sådant mål i stället

för protokoll föras anteckningar enligt

de närmare föreskrifter, som

meddelas av Konungen.

I mål, som rör allenast ansvar för

brott, må, om den tilltalade erkänt

gärningen och svårare straff än böter

ej ådömes, i stället för protokoll

föras anteckningar enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av

Konungen.

30 KAP.

6 §•

Rör mål allenast ansvar för brott, 7 mål, som rör allenast ansvar för

varå icke kan följa svårare straff än brott, må, om den tilltalade erkänt

böter, och har den tilltalade erkänt gärningen och svårare straff än bögärningen,

må domen utfärdas i för- ter ej ådömes, domen utfärdas i förenklad

form. Dom, varigenom högre enklad form. Dom, varigenom högre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

(Gällande lydelse)

rätt fastställer lägre rätts dom, må

ock utfärdas i förenklad form. Närmare

bestämmelser därom meddelas

av Konungen.

(Föreslagen lydelse)

rätt fastställer lägre rätts dom, må

ock utfärdas i förenklad form. Närmare

bestämmelser därom meddelas

av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1

april 1955.

Beträffande de i propositionen anförda skäl, för vilka redogörelse icke

lämnas här nedan, får utskottet hänvisa till propositionen.

Gällande rätt

Protokoll skall enligt 6 kap. 1 § rättegångsbalken föras för varje mål

särskilt. Härifrån gives dock den undantagsregeln att om målet rör allenast

ansvar för brott, varå icke kan följa svårare straff än böter, och den dilltalade

erkänt gärningen, i sådant mål anteckningar enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Maj :t, må föras i stället för protokoll.

Bestämmelser om dom och beslut i brottmål återfinnes i 30 kap. rättegångsbalken.

Enligt 1 § sker rättens avgörande av saken genom dom medan

annat rättens avgörande träffas genom beslut; beslut, varigenom rätten

annorledes än genom dom skiljer saken från sig, är slutligt beslut. Kapitlets

5 § stadgar, att dom skall avfattas skriftligen, och föreskriver vad domen

skall angiva. I 6 § stadgas härifrån det undantaget, att om mål rör allenast

ansvar för brott, varå icke kan följa svårare straff än böter, och den tilltalade

har erkänt gärningen, domen må utfärdas i förenklad form; närmare

bestämmelser därom skall meddelas av Kungl. Maj :t. Enligt 8 § skall dom

uppsättas särskilt och underskrivas av de lagfarna domare, som deltagit i

avgörandet. Vad i 5 och 8 §§ är stadgat om dom skall enligt 10 § tillämpas

även å slutligt beslut, om frågans beskaffenhet fordrar det. För beslut, som

ej är slutligt, gäller däremot andra regler.

Det för den förenklade formen av protokoll och domar uppställda villkoret

att målet rör allenast ansvar för brott, varå icke kan följa svårare straff

än böter, är samma villkor, som enligt 1 kap. 5 och 11 §§ rättegångsbalken

gäller för att underrätt skall vara domför med mindre kvalificerad sammansättning.

De i rättegångsbalken förutsatta administrativa bestämmelserna om förenklade

protokoll och domar har meddelats i 5, 6 och 13 §§ protokollskungörelsen

den 26 september 1947.

Tidigare ändringsförslag

Frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för förenklade protokoll

och domar i brottmål har av Kungl. Maj :t tidigare förelagts riksdagen,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

nämligen genom proposition nr 200 till 1954 års riksdag. I denna proposition,

soin byggde på ett av 1951 års rättegångskommitté den 10 augusti 1953

avgivet betänkande med förslag till vissa ändringar i rättegångsbalken in. in.

(SOU 1953: 26), föreslogs, att behörigheten för underrätt med mindre kvalificerad

sammansättning skulle, såvitt nu är i fråga, avse —- utom såsom

förut mål rörande ansvar för brott varå icke kunde följa svårare straff

än böter —- även det fall att i straffsatsen tillika inginge svårare straff än

böter men sådant straff med hänsyn till vad som anförts vid åtalets väckande

icke ifrågakomme för gärningen och ej heller sedermera funnes böra

ådömas. Vidare föreslogs sådana jämkningar i 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 §

rättegångsbalken, att den förenklade formen för protokoll och dom skulle

få användas i mål som rörde allenast ansvar för brott, därest vid huvudförhandling

häradsrätten vore domför med tre i nämnden och rådhusrätt

med en lagfaren domare samt den tilltalade erkänt gärningen.

Riksdagen avslog, efter avstyrkande av första lagutskottet i dess utlåtande

nr 25, förslaget om ändring av domförhetsreglerna. Därvid föll även förslagen

om ändring av reglerna rörande förenklade protokoll och domar.

Beträffande sistnämnda fråga anfördes i utskottets av riksdagen godkända

utlåtande, att de i propositionen föreslagna reglerna, som i större

utsträckning än de nu gällande möjliggjorde att föra anteckningar i stället

för protokoll och att utfärda domar i förenklad form, anknöte i den framlagda

lagtexten till att underrätten vore domför i sin mindre kvalificerade

sammansättning. I denna utformning komme de föreslagna reglerna därför

att förfalla vid avslag å propositionen i denna del. Det syntes emellertid

önskvärt med en reform i den avsedda riktningen och betänkligheter syntes

ej heller behöva möta mot att möjligheterna till tabelldom gåves ungefärligen

det utrymme, som i propositionen syntes ha varit avsett. Det borde

således övervägas att i mål rörande allenast ansvar för brott tillåta användande

av tabelldom, då den tilltalade erkänt gärningen och svårare straff

än böter ej ådömdes.

Nytt förslag från rättegångskommittén

I en med skrivelse den 1 september 1954 till Kungl. Maj:t överlämnad

promemoria har 1951 års rättegångskommitté till förnyad prövning upptagit

frågan om utvidgat tillämpningsområde för förenklade protokoll och

domar. Därvid har kommittén vidhållit, att en vidgad användning av denna

enklare form skulle innebära en ej oväsentlig arbetsbesparing. Det vore ej

nödvändigt att anknyta ifrågavarande bestämmelser till domförhetsreglerna.

En lämplig lösning syntes vara att, såsom första lagutskottet vid 1954 års

riksdag antytt, tillåta den förenklade formen i mål, som rörde allenast ansvar

för brott, då den tilltalade erkänt gärningen och svårare straff än böter

ej ådömdes. Liksom enligt nuvarande regler och tidigare förslag förutsattes

förenklat protokoll skola kunna föras endast om tabelldom användes,

medan det icke skulle vara någon förutsättning för användande av tabelldom,

att förenklat protokoll fördes. Mot den nu föreslagna lösningen kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

invändas, att man vid en huvudförhandlings början icke alltid skulle veta,

om tabelldom kunde komma till användning och således heller icke om man

kunde underlåta att föra protokoll. Denna svårighet syntes emellertid utan

olägenhet kunna lösas genom att i tveksamma fall vederbörliga protokollsanteckningar

fördes och att dessa sedan, om tabelldom användes, antingen

makulerades och ersattes med anteckningar i tabellen eller, om undantagsvis

ett fristående protokoll ändock erfordrades, iordningställdes till ett sådant.

Departementschefen

Vid lagrådsremissen har t.f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Lindell, anfört följande:

På sätt framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen förelåg

vid 1954 års riksdag enighet mellan Kungl. Maj:t och riksdagen om att tilllämpningsområdet

för förenklade protokoll och domar borde vidgas och

även om huru långt man därvid borde gå. Någon lösning av frågan kom

dock ej till stånd vid 1954 års riksdag, eftersom det då framlagda förslaget

var lagtekniskt sammankopplat med ett annat reformförslag, vilket riksdagen

ansåg sig icke böra biträda. Det av kommittén nu framlagda förslaget

till en fristående lösning överensstämmer i sak med det vid 1954 års

riksdag behandlade och jag förordar att detsamma nu genomföres. Då det

är önskvärt att reformen vinner tillämpning snarast möjligt, torde lagändringen

böra träda i kraft den 1 april 1955.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 11, måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 3 februari 1955

På första lagutskottets vägnar:

EMIL AHLKVIST

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Branting, Per Olofsson, Lodenius,

fru Gärde Widemar, herr Franzén, fru Wallentheim och herr Ollén;

från andra kammaren: herrar Lindberg, Landgren, Hedqvist, fröken

Liljedahl, herrar östlund, Ekström, Larsson i Stockholm och Larsson i

Luttra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 kap. 1 § och 30 kap. 6 § rättegångsbalken. a1 i texten