Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

1955-03-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:19, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen

den 30 juni 1947 (nr 303), dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 11 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 71, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303)

Härigenom förordnas, att prisregleringslagen den 30 juni 19471, vilken

jämlikt lag den 7 maj 1954 (nr 194) gäller till och med den 30 juni 1955,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1956.

I samband med propositionen har utskottet behandlat fyra i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 402 i första kammaren av herr Svärd

och nr 499 i andra kammaren av herr Cassel m. fl.,

dels ock de likalydande motionerna nr 407 i första kammaren av herr

Ohlon m. fl. och nr 504 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna I: 402 och II: 499 har hemställts, att riksdagen måtte

1) besluta att återkalla sitt samtycke till förordnandet av år 1947 om

tillämpning av prisregleringslagens huvudbestämmelser, samt

2) antaga följande

Förslag

till

Lag angående ändring av prisregleringslagen.

Härigenom förordnas, att 1 § prisregleringslagen måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Vid krig —--till efterrättelse.

Prövas under---där avses.

Giltighetstiden för dylikt förordnande må vara högst ett år.

1 Senaste lydelse av 2 § so 1948:408.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

I motionerna I: 407 och II: 504 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta

återkalla sitt godkännande av förordnandet av år 1947 om tillämpning

av prisregleringslagens huvudbestämmelser.

Beträffande de skäl, som ligger till grund för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas nedan, hänvisa till propositionen samt motionerna 11:499

och II: 504.

Nu gällande prisregleringslag utfärdades den 30 juni 1947 och trädde i

kraft den 1 juli samma år. Lagen gällde ursprungligen till och med den 30

juni 1948 men har därefter successivt förlängts, senast genom lagen den 7

maj 1954, nr 194. Enligt sistnämnda lag har prisregleringslagen erhållit fortsatt

giltighet till och med den 30 juni 1955.

Enligt den inledande bestämmelsen i 1 § prisregleringslagen erfordras,

för att lagens huvudbestämmelser skall träda i tillämpning, alt särskilt

förordnande därom meddelats. Sådant förordnande må meddelas vid krig

eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med

riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt

förordnande må meddelas av Konungen. Genom kungörelsen den 30 juni

1947 (nr 304) meddelade Konungen med riksdagens samtycke förordnande,

varom nyss är sagt, att gälla från och med den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet

är alltjämt gällande.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av prisregleringslagen har

av Kungl. Maj:t meddelats genom kungörelse den 30 juni 1947 (nr 305).

Denna kungörelse gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1948 men

har sedermera successivt förlängts, senast genom kungörelsen den 7 maj

1954, nr 195, för tiden till och med den 30 juni 1955.

Bestämmelser rörande allmänt prisstopp har utfärdats dels av statens priskontrollnämnd

den 31 oktober 1942 dels ock av Kungl. Maj :t genom kungörelser

den 4 juni 1943, nr 310, den 25 maj 1945, nr 209, och den 30 juni

1947, nr 306. Sistnämnda kungörelse, som trädde i kraft den 1 juli 1947

samt gällde till och med den 31 december samma år, har därefter successivt

förlängts, senast genom kungörelsen den 3 december 1954, nr 714. Enligt

sistnämnda kungörelse har 1947 års kungörelse erhållit fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1955. Prisstoppdagen är i flertalet fall den 31

oktober 1942.

Vidare må nämnas, att Kungl. Maj :t den 29 december 1949 utfärdat vissa

föreskrifter angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden. Genom beslut

den 5 juni 1953 har vidare Kungl. Maj :t utfärdat nya direktiv för den prisreglerande

verksamheten.

Slutligen må i detta sammanhang erinras om att chefen för handelsdepartementet,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954, tillkallat

särskilda sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

3

fråga om behovet av en fortsatt statlig priskontroll och grunderna för den

prisreglerande verksamhet, som kan finnas erforderlig.

I direktiven för utredningen har chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Ericsson, anfört bl. a. följande.

Till ledning för de sakkunnigas arbete kan bl. a. framhållas att det ur allmän

synpunkt måste vara angeläget att i en krissituation kunna snabbt ingripa

med erforderliga åtgärder även på prisområdet. På grund härav bör

vid utredningen övervägas huruvida detta intresse lämpligen kan tillgodoses

genom en lagstiftning av beredskapsnatur. De sakkunniga bör emellertid

också utreda behovet av att under mera normala förhållanden utöva en viss

statlig verksamhet av priskontrollerande natur. Även om behovet av en sådan

verksamhet för närvarande inte gör sig gällande i samma omfattning

som tidigare kan en viss prisövervakning vara påkallad för att motverka

tendenser till oskäliga prisstegringar, som kan orsakas exempelvis av tillfälliga

rubbningar i den samhällsekonomiska balansen. Prisövervakning och

utredningsverksamhet från det allmännas sida kan vidare visa sig vara ändamålsenliga

för att tillgodose konsumenternas intresse av en viss insyn i

prissättningen. Frågan härom överväges f. n. inom 1953 års varudistributionsutredning,

med vilken de sakkunniga bör taga kontakt vid sin behandling

av detta spörsmål. Vid utformningen av ett förslag om prisövervakning

bör bl. a. beaktas, att möjlighet skapas till överläggningar med berörda parter

samt över huvud till en nära kontakt med näringslivet och dess organisationer.

På de sakkunniga torde även böra ankomma att bedöma huruvida en

verksamhet av detta slag kan ges större effekt genom någon form för offentliggörande

av utredningsresultat som framkommer. Vidare bör övervägas

om verksamheten bör förenas med möjligheter att i särskilda undantagsfall

ingripa med prisreglering. Av naturliga skäl bör tillses att en samordning

sker med den statliga verksamheten för motverkande av konkurrensbegränsningar.

I skrivelse den 15 januari 1955 har statens priskontrollnämnd — under

erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen utgår den 30 juni 1955 —

hemställt, att lagen skall givas fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1956.

Nämnden redogör i skrivelsen för den under år 1954 bedrivna verksamheten

och uttalar, att erfarenheterna ger vid handen, att behov alltjämt

föreligger av att prisutvecklingen följes och att åtgärder vidtages i syfte

att främja prissänkningar.

Enligt priskontrollnämndens mening borde den priskontrollerande verksamheten

bedrivas efter nuvarande riktlinjer intill dess resultatet föreligger

av den nyligen tillsatta priskontrollutredningens arbete. Å ena sidan

borde sålunda en fortsatt avveckling av den direkta prisregleringen även i

fortsättningen ske på varuområden där tillgången vore tillfredsställande

och där en effektiv priskonkurrens kunde väntas göra sig gällande vid fri

prisbildning. Även på tjänsteområdena borde möjligheterna till avveckling

av prisreglering beaktas. Å andra sidan borde prisreglering återinföras på

sådana områden där prisläget icke vore kostnadsmässigt motiverat. På områden

där den direkta prisregleringen slopades borde — såsom hitintills —- prisövervakning träda i stället.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

Mot priskontrollnämndens beslut har ledamöterna herrar Bergstrand,

Gorpe och Verner-Carlsson anmält reservation.

Med hänsyn till att frågan om fortsatt statlig priskontroll är under utredning

och förslag i anledning av denna icke kan föreläggas årets riksdag

vill reservanterna av beredskapsskäl icke motsätta sig den av nämndens

majoritet förordade förlängningen av prisregleringslagens giltighet. Reservanterna

hemställer emellertid att förenämnda förordnande av år 1947 om

tillämpning av prisregleringslagens huvudbestämmelser skall återkallas. Enligt

reservanternas mening saknades för närvarande förutsättningar att med

stöd av prisregleringslagen utfärda bestämmelser av för det ekonomiska

livet så vittgående karaktär.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, uttalade i samband

med att lagförslaget remitterades till lagrådet bl. a. följande.

»I finansplanen till årets statsverksproposition underströk jag — på tal

om de aktuella konjunkturdämpande åtgärderna — bl. a. betydelsen av

priskontrollnämndens prissänkningsaktioner. Nedskärningen av otillbörligt

stora marginaler i företagens prissättning framstode såsom ett självklart

element i varje politik som avser att undanröja inflationistiska stimulansfaktorer

i näringslivet. Jag erinrade i sammanhanget också om den nyligen

tillsatta priskontrollutredningen samt framhöll att avsikten med denna utredning

bland annat är att undersöka möjligheterna för den aktiva prissänkningspolitik,

som det under förhandenvarande omständigheter föreligger

behov av.

I avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet — och detta

kan uppenbarligen icke föreligga i sådan tid att därpå grundade förslag

kan föreläggas årets riksdag — torde den prisreglerande verksamheten få

bedrivas efter i huvudsak de av priskontrollnämnden angivna riktlinjerna.

Jag tillstyrker sålunda att prisregleringslagen även i år förlänges för ett år

eller sålunda till utgången av juni månad 1956.»

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

I propositionen föreslås, att prisregleringslagens giltighetstid skall förlängas

ytterligare ett år eller till och med den 30 juni 1956.

Efter hemställan av fjolårets riksdag har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 17 december 1954 tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa

utredning och avgiva förslag i fråga om behovet av en fortsatt statlig

priskontroll och grunderna för den prisreglerande verksamhet, som kan finnas

erforderlig. Resultatet av det pågående utredningsarbetet kan uppenbarligen

icke föreligga i sådan tid att därpå grundat förslag kan föreläggas

årets riksdag. Vid detta förhållande bör enligt utskottets mening giltighets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

tiden för gällande prisregleringslag förlängas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen bifaller propositionen.

För att lagens huvudbestämmelser skall träda i tillämpning erfordras

särskilt förordnande därom. Sådant förordnande har av Konungen med

riksdagens samtycke meddelats att gälla fr. o. in. den 1 juli 1947 tills vidare.

Förordnandet är alltjämt gällande.

Samtliga de i anledning av propositionen väckta motionerna upptar ett

yrkande om att riksdagen måtte besluta återkalla sitt samtycke till nämnda

förordnande. Ett bifall till motionerna i denna del skulle innebära, att priskontrollen

komme att upphöra fr. o. in. den 1 juli 1955.

Utskottet vill i denna fråga till en början erinra om de former, i vilka den

prisreglerande verksamheten, om förordnandet icke återkallas, kan väntas

bli bedriven i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Å

ena sidan torde en avveckling av den direkta prisregleringen även i fortsättningen

ske på varuområden där tillgången är tillfredsställande och där en

effektiv priskonkurrens kan väntas göra sig gällande vid fri prisbildning.

Å andra sidan kan prisreglering väntas bli återinförd om prisläget icke är

kostnadsmässigt motiverat. På områden där den direkta prisregleringen

slopas torde såsom hitintills prisövervakning träda i stället.

Med priskontrollnämndens verksamhet enligt de sålunda angivna riktlinjerna

bör jämföras den statliga verksamhet av priskontrollerande natur

under mera normala förhållanden, som — enligt direktiven för utredningen

rörande behovet av en fortsatt statlig priskontroll m. m. — nu skall utredas.

I direktiven för utredningen anföres att även om behovet av en sådan

priskontrollerande verksamhet för närvarande inte gjorde sig gällande i

samma omfattning som tidigare, kunde en viss prisövervakning vara påkallad

för att motverka tendenser till oskäliga prisstegringar, som kunde förorsakas

exempelvis av tillfälliga rubbningar i den samhällsekonomiska balansen.

Vidare kunde prisövervakning och utredningsverksamhet från det allmännas

sida visa sig vara ändamålsenliga för att tillgodose konsumenternas

intresse av en viss insyn i prissättningen. Vid utformningen av ett förslag

om prisövervakning borde bl. a. beaktas, att möjlighet skapades till överläggningar

med berörda parter samt över huvud till en nära kontakt med

näringslivet och dess organisationer. Vidare borde övervägas om verksamheten

borde förenas med möjligheten att i särskilda undantagsfall ingripa

med prisreglering.

Den av priskontrollnämnden nu planerade verksamheten framstår således

som en avvecklingsform av den reglering som bedrivits enligt 1947 års prisregleringslag

och skulle samtidigt möjliggöra en smidig övergång till en under

mera normala förhållanden eventuellt bedriven fortsatt priskontrollerande

eller prisreglerande verksamhet.

Enligt utskottets mening — och utskottet kan här ansluta sig till den av

priskontrollnämnden uttalade uppfattningen — ger erfarenheterna från

föregående år vid handen att behov alltjämt föreligger av att prisutveck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

lingen följes och att åtgärder vidtages i syfte att främja prissänkningar. Det

kan därför enligt utskottets mening icke vara tillfredsställande att nu låta

all prisövervakning och prisreglering upphöra under det den av riksdagen

begärda utredningen om en fortsatt priskontroll även under mera normala

förhållanden pågår. Utskottet avstyrker således motionärernas yrkande, att

samtycket till det år 1947 givna förordnandet skall återkallas.

I motionerna I: 402 och II: 499 yrkas vidare sådan ändring av prisregleringslagen,

att giltighetstiden för förordnande om ikraftträdande av lagens

huvudbestämmelser begränsas till att gälla högst ett år.

En sådan ändring skulle bli av direkt betydelse endast för den nuvarande

prisregleringslagens fortsatta giltighetstid av ett år. För denna tid bör,

såsom utskottet ovan uttalat, förordnandet bestå, och den föreslagna lagändringen

synes därför ha mindre praktiskt intresse. Utskottet får därför

avstyrka den föreslagna ändringen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition;

B) att riksdagen måtte avslå motionerna 1:402 och

II: 499, i vad de avser förslag till lag angående ändrad lydelse

av 1 § prisregleringslagen den 30 juni 1947; samt

C) att riksdagen måtte avslå motionerna 1:402 och

II: 499, i vad däri yrkats att riksdagen måtte besluta att

återkalla sitt samtycke till förordnandet av år 1947 om

tillämpning av prisregleringslagens huvudbestämmelser,

ävensom motionerna 1:407 och 11:504.

Stockholm den 15 mars 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

fru Carlqvist, herrar Magnusson, Anders E. Johansson, Nils Theodor

Larsson och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Nilsson i

Göteborg, fru Västberg*, herr Lundberg, fru Sjöstrand*, herr Rimmerfors,

fröken Wetterström och herr Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

7

Reservationer:

1) av herr Magnusson och fröken Wetterström, vilka ansett att utskottets

yttrande bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås, att prisregleringslagens giltighetstid skall förlängas

ytterligare ett år eller till och med den 30 juni 1956.

Efter hemställan av fjolårets riksdag har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 17 december 1954 tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa

utredning och avgiva förslag i fråga om behovet av en fortsatt statlig

priskontroll och grunderna för den prisreglerande verksamhet, som kan finnas

erforderlig. Resultatet av det pågående utredningsarbetet kan uppenbarligen

icke föreligga i sådan tid att därpå grundat förslag kan föreläggas

årets riksdag. Detta är enligt utskottets mening att beklaga. Det hade kunnat

undvikas om utredningen hade tillkallats utan onödigt dröjsmål som nu

varit fallet.

För att lagens huvudbestämmelser skall träda i tillämpning erfordras särskilt

förordnande därom. Sådant förordnande har av Konungen med riksdagens

samtycke meddelats att gälla fr. o. m. den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet

har ansetts alltjämt vara gällande.

Samtliga de i anledning av propositionen väckta motionerna upptar ett

yrkande om att riksdagen måtte besluta återkalla sitt samtycke till nämnda

förordnande. Ett bifall till motionerna i denna del skulle innebära, att priskontrollen

komme att upphöra fr. o. m. den 1 juli 1955.

Enligt utskottets mening är det av utomordentlig betydelse att fullmaktslagar

av den art det här gäller verkligen tillämpas enligt sin lydelse. Förutsättningen

för att enighet skall kunna uppnås i en kritisk situation om

utfärdande av en fullmaktslagstiftning är ju uppenbarligen, att man på alla

håll kan känna fast förvissning om att fullmaktslagen endast tillämpas i den

situation för vilken den är avsedd.

Utskottet är ense med motionärerna om att ingen av de förutsättningar

som uppräknas i 1 § prisregleringslagen i dagens situation kan anses uppfylld.

Här råder sålunda varken krig, krigsfara eller av krig föranledda

utomordentliga förhållanden. Under sådana omständigheter skulle riksdagen

enligt utskottets mening icke lagligen kunna lämna sitt samtycke till ett förordnande

av Kungl. Maj:t, att prisregleringslagens huvudbestämmelser

skulle träda i kraft. Enahanda förutsättningar som råder beträffande samtycke

till ett nytt förordnande om prisreglering måste enligt sakens natur

också gälla i fråga om förlängning av redan tidigare meddelat förordnande.

Utskottet delar således motionärernas uppfattning, att riksdagen icke utan

att göra våld på prisregleringslagens egna bestämmelser kan meddela Kungl.

Maj:t sitt samtycke till fortsatt förordnande om prisreglering efter den 1

juli 1955. Det år 1947 meddelade samtycket bör därför återkallas fr. o. m.

nämnda datum.

Mot Kungl. Maj :ts förslag om en förlängning av själva fullmaktslagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

har utskottet intet att erinra. Oaktat lagens utformning för närvarande är

föremål för utredning, vill utskottet emellertid med bifall till motionerna

1:402 och 11:499 tillstyrka, att giltighetstiden för ett förordnande begränsas

till ett år. Därigenom kan den slentrianmässigt skeende tysta förlängningen

av riksdagens samtycke som här under flera år förekommit undvikas.

Till 1 § prisregleringslagen bör således fogas ett tillägg av i motionerna

föreslagen lydelse.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition;

B) att riksdagen måtte besluta att för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse av 1 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303).

Härigenom förordnas, att 1 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr

303) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Vid krig---till efterrättelse.

Prövas under---där avses.

Giltighetstiden för dylikt förordnande

må vara högst ett år.

Denna lag skall träda i kraft den 1

juli 1955.

C) att riksdagen, med bifall till motionerna 1:402 och

II: 499, så vitt nu är i fråga, samt till motionerna 1: 407 och

II: 504, måtte besluta att från och med den 1 juli 1955 återkalla

sitt samtycke till förordnandet av år 1947 om tillämpning

av prisregleringslagens huvudbestämmelser.

2) av herr Anders E. Johansson, fru Hamrin-Thorell, fru Sjöstrand och

herr Rimmerfors, vilka ansett

dels att i utskottets motivering tredje t. o. m. åttonde styckena, vilka

hänför sig till utskottets hemställan under C), bort ersättas av följande:

Vid behandlingen av propositionen till föregående års riksdag om förläng
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

9

ning av prisregleringslagen förklarade andra lagutskottet, att den nu gällande

prisregleringslagen inte är avsedd att utgöra grund för en under mera

normala förhållanden verkande statlig priskontroll. Riksdagen delade denna

uppfattning och hemställde om en utredning, som syftade till att någon ytterligare

tillämpning av den nu gällande prisregleringslagen inte skulle behöva

ifrågakomma. Riksdagen har alltså redan 1954 funnit, att en tillämpning

av prisregleringslagen vore olämplig i nuvarande försörjningsläge.

För närvarande råder full varuförsörjning, och på vissa delar av marknaden

råder varuöverflöd. Situationen kontrasterar alltså skarpt mot det läge

av varuknapphet och av att konkurrensen satts ur spel, i vilket prisregleringslagen

kom till för att hindra oskäliga prisstegringar. Konkurrensen har

nu återtagit sin plats och i en betydande omfattning, särskilt när det gäller

livsmedel och många andra konsumtionsvaror, pressat ner fabrikanternas

och handelns marginaler, i många fall vida längre än vad priskontrollen

tidigare kunnat ifrågasätta.

Utskottet delar den uppfattning, som framförs i de två likalydande motionerna

I: 407 och II: 504, att priskontroll är ett otjänligt medel för bekämpandet

av höga marginaler, vare sig dessa beror på oekonomiska produktions-

eller distributionsmetoder eller på bristande konkurrens. I motionen

hänvisas bl. a. till att den priskontrollerande verksamheten måste taga hänsyn

till de beräknade faktiska kostnader som företagarna arbetar med och i

praktiken inte kan nedsätta priset så, att täckning inte erhålles för dessa

kostnader, under hänvisning till att produktions- eller distributionssättet är

oekonomiskt.

Det innebär att i en bransch, där vissa företagare arbetar väsentligt mer

rationellt än andra, priskontrollen inte rimligen kan påbjuda prissättning

etter en kalkyl, grundad på de mest rationaliserade företagens kostnader.

Det finns också en psykologisk tendens att uppfatta av en priskontrollerande

myndighet fastställda eller godtagna priser som de lägsta möjliga. Endast

vid fri konkurrens som inte återhålls av statligt bestämda priser kommer

den variation av prissättningen till stånd, som är betingad av skilda företagares

olika driftighet och förmåga att sänka sina kostnader. Utskottet instämmer

i motionärernas åsikt att priskontrollen — särskilt på längre sikt —

i själva verket arbetar i strid mot do strävanden till ökning av den fria konkurrensen,

som ligger bakom den häromåret antagna lagen om motverkande

i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Denna lagstiftning

utgör ett verksamt alternativ till priskontrollen och är vida att föredraga

såsom ett medel att befrämja ur allmänna synpunkter tillfredsställande

marknadsförhållanden.

Det särskilda utredningsorganet, kommerskollegii monopolutredningsbyrå,

har emellertid inte utrustats på sådant sätt att det blivit i stånd att mer

än till viss del fullgöra sina uppgifter. Av särskilt värde skulle vara att kommerskollegium,

såsom ursprungligen torde ha varit meningen, sattes i tillfälle

alt effektivt bearbeta prisstatistik och analysera prisutvecklingen, så att

den fullständiga konkurrensens inverkan på prissättningen bättre skulle

2 Bihang till riksdagens protokoll .9 samt. 2 and. AV 19

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1955

kunna bedömas. Denna prisstatistik skulle även kunna utformas så, alt

den kunde läggas till grund för en publiceringsverksamhet, ägnad att utveckla

allmänhetens prismedvetenhet. Som i motionerna I: 407 och II: 504

framhålles skulle en del av de icke obetydliga summor som nu nedläggs på

priskontrollen komma till mycket god användning, om de i stället ansloges

till en förstärkning av kommerskollegii verksamhet på detta område. Ett

förslag i denna riktning har framlagts vid årets riksdag i motion II: 206, där

anslag begärts till ytterligare en avdelning fr. o. m. den 1 juli 1955.

Det torde råda enighet om att priskontroll i dess hittills bedrivna form

inte kan ifrågakomma som ett hjälpmedel i den ekonomiska politiken i framtiden.

Likaså råder det väl knappast delade meningar i fråga om nödvändigheten

av att det allmänna framdeles energiskt strävar att främja fri konkurrens.

Då, såsom i de berörda motionerna utvecklats, priskontrollen otvivelaktigt

motverkar fri konkurrens, måste ett första steg vara att omedelbart

upphöra med en priskontroll sådan den kan bedrivas på grund av gällande

prisregleringslag och samtidigt utan dröjsmål och på sätt här angivits

sörja för ett effektivt klarläggande av förekomsten av monopolistiska inslag

i prisbildningen.

Utskottet föreslår därför i linje med motionerna 1:407 och 11:504 samt

motionerna 1:402 och 11:499 att riksdagen återkallar sitt samtycke av år

1947 till förordnandet om tillämpning av prisregleringslagen. Förslaget innebär

att priskontrollen upphör fr. o. in. den 1 juli 1955.

dels ock att utskottet under C) bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionerna 1:402 och II:

499, så vitt nu är i fråga, samt till motionerna 1:407 och

II: 504, måtte besluta att från och med den 1 juli 1955 återkalla

sitt samtycke av förordnandet av år 1947 om tillämpning

av prisregleringslagens huvudbestämmelser.

550603. Stockholm 1955. Isaac Marcas Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:166 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj ris proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 a1 i texten