Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss komplettering av lagen om förskottering av underhållsbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 173 i första kammaren av fru Carlqvist samt nr 203 i andra kammaren av fru Holmqvist.

1955-04-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss komplettering av lagen om förskottering av underhållsbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 173 i första kammaren av fru Carlqvist samt nr 203 i andra kammaren av fru Holmqvist.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss komplettering

av lagen om förskottering av underhållsbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 173 i första kammaren av

fru Carlqvist samt nr 203 i andra kammaren av fru Holmqvist.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen ville

uttala att vad i § 1 i lag om förskottering av underhållsbidrag för barn

säges om faders underhållsskyldighet även skall gälla moder».

En redogörelse för de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan

lämnas i det följande.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttrande från kungl. socialstyrelsen.

Gällande bestämmelser

Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap.

föräldrabalken. Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets

uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten

upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med

hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och

ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år (1 §). Är barnet, sedan dess

rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik

orsak ur stånd att själv försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga

skyldiga att giva barnet skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets

underhåll skall envar av föräldrarna taga del efter sin förmåga. Fader

eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag

(2 §). Adoptant och adoptivbarn har samma plikt att underhålla

varandra som föräldrar och barn (5 §).

Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn

i äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till

dess det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer

emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av för
027

os Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955

åldrarna sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid

vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande

medel, eller för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom

eller annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden,

äger rätten förordna, att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre

(6 §). Lever föräldrarna på grund av söndring åtskilda, skall rätten på

ansökan av endera förordna, vilken av dem som skall ha vårdnaden om

barnen eller, om ej alla barnen bör stå under den enes vårdnad, huru de

skall fördelas mellan föräldrarna. Dömes till återgång'' av föräldrarnas

äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad mellan dem, skall

rätten tillika meddela förordnande angående vårdnaden om barnen (7 §).

Barn utom äktenskap står under moderns vårdnad till dess det fyllt tjuguett

år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna ense, att fadern skall träda

i moderns ställe, skall han, på anmälan, av rätten förordnas att övertaga

vårdnaden om barnet, om han är lämplig därtill. Vidare gäller, att om

modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden, skall rätten överflytta

vårdnaden å fadern eller särskilt förordnad förmyndare (12 §).

I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt

regler i lagen den It juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag till

barn (bidragsförskottslag). Barn, vars fader enligt rättens beslut eller

skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av

lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, äger

att, där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning

och under de villkor som anges i lagen att av allmänna medel erhålla förskott

å underhållsbidraget (bidragsförskott). Vad sålunda stadgats äger

dock icke tillämpning i fråga om barn, vars moder sammanbor med barnets

fader, eller beträffande barn, som bor tillsammans med sin fader

(1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med dagen före

den, då barnet fyller sexton år (2 §), och skall vidare ej utgå, sedan

faderns skyldighet att utge underhållsbidrag till barnet upphört (12 § 1

inom.). Förskottet utgår med det belopp barnets fader jämlikt rättens beslut

eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock högst

med 600 kronor för år räknat (8 §). Ansökning om bidragsförskott skall

i allmänhet prövas av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnets

moder är mantalsskriven vid den tidpunkt, då förskottet sökes (3 §). För

lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot den underhållsskyldige (15 §). Utgift för bidragsförskott

bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige,

till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun,

vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955

3

Frågans tidigare behandling

Vår första bidragsförskottslag var den vid 1937 års riksdag antagna

lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag till barn.

Till grund för lagen låg ett av 1934 års barnpensionerings sakkunniga utarbetat

förslag, vilket framlades i ett år 1936 avgivet betänkande (SOU

1936:47). Ät de sakkunniga hade uppdragits att utreda frågan om samhällets

bistånd åt ensamstående mödrar och invalider. De sakkunnigas

förslag i vad gällde bidragsförskott innebar i korthet, att det allmänna

skulle utbetala underhållsbidrag, som den mot barnet försörjningsskyldige

icke erlade, med rätt för det allmänna att återkräva bidraget av den försörj

ningsskyldige. Från principen om förskottering av icke erlagda underhållsbidrag

föreslog de sakkunniga det undantaget, att förskotteringen ej

skulle omfatta fall, då fadern hade den rättsliga vårdnaden om barnet och

modern vore skyldig att betala underhållsbidrag men underläte detta. De

sakkunniga uttalade, att de ansåge det icke vara nödvändigt medtaga dessa

fall med hänsyn till deras ringa förekomst.

De sakkunnigas ståndpunkt, att endast faderns underhållsbidrag men

ej moderns skulle kunna förskotteras, mötte kritik i vissa av de remissyttranden,

som inhämtades över betänkandet. Medicinalstyrelsen föreslog

sålunda, att i detta avseende fader och moder måtte bli likställda. Samma

uppfattning hävdades av svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.

Socialstyrelsen ifrågasatte, huruvida den omständigheten, att fadern sällan

hade vårdnaden om barn, borde stå hindrande i vägen för rätt till bidragsförskott.

Statskontoret ansåg, att underhållsskyldigheten i förslaget kommit

att alltför mycket betonas i fråga om barnets fader, medan moderns

skyldighet att underhålla sitt barn skjutits i bakgrunden.

Förslag till lagstiftning i ämnet förelädes riksdagen genom propositionen

nr 276 år 1937. Föredragande departementschefen uttalade i propositionen,

att goda skäl kunde anföras för att utsträcka förskotteringen

till fall, då fadern hade vårdnaden om barnet och modern bruste i sin

betalningsskyldighet. Emellertid ansåg departementschefen, att den av de

sakkunniga föreslagna begränsningen i detta avseende tills vidare borde

bibehållas. Departementschefen uttalade att begränsningen överensstämde

med den föreslagna lagstiftningens karaktär av hjälp åt ensamstående

mödrar och hänvisade till att begränsningen beträffande vissa i samma

proposition föreslagna barnbidrag i viss mån hade sin motsvarighet i det

förhållandet, att dylikt bidrag ej utginge för barn till arbetsför änkling.

Propositionen behandlades av sammansatt stats- och andra lagutskott i

dess utlåtande nr 1. Utskottet berörde icke särskilt frågan om bidragsförskott

i fall då fadern hade vårdnaden om barn men uttalade, att de föreliggande

förslagen enligt utskottets mening i allt väsentligt hade erhållit

en tillfredsställande utformning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955

1937 års lag ersattes efter beslut vid 1943 års riksdag av lagen den

11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag till barn (bidragsförskottslag)

, vilken alltjämt gäller. Förslag till den nya lagen hade framlagts

av socialvårdskommittén i dess betänkande IV med förslag till ändrad

bidragsförskottslag in. in. (SOU 1942: 29). Kommittén upptog ej till diskussion

frågan om förskottering av underhållsbidrag till barn från dess moder

och föreslog ej heller någon ändring i vad som härutinnan gällde enligt

1937 års lag. Ej heller i den proposition, nr 183 år 1943, vari förslag till

ny lag i ämnet förelädes riksdagen, eller i det utlåtande, nr 28, vari andra

lagutskottet behandlade propositionen, diskuterades frågan om en sådan

utvidgning av förskotteringen.

Vissa ändringar i bidragsförskottslagen genomfördes sedermera vid

1947 års riksdag på grundval av ett av socialvårdskommittén avgivet

betänkande XV med utredning och förslag angående särskilda barnbidrag

och bidragsförskott in. in. (SOU 1947:21). Beträffande bidragsförskottslagens

omfattning kunde enligt kommittén ifrågasättas, buruvida icke förskott

borde kunna utgå även å moders underhållsbidrag. Då antalet fall, i

vilka fadern hade vårdnaden och modern vore skyldig betala underhållsbidrag,

vore ringa, och då, enligt det av kommittén framlagda förslaget till

lag om särskilda barnbidrag, sådant bidrag icke skulle utgå för barn till

arbetsför änkling, fann kommittén ej skäl att föreslå ändring av barnbidragsförskottslagen

i förevarande avseende.

I proposition nr 288 till 1947 års riksdag förelädes riksdagen bl. a. förslag

till lag om ändring i bidragsförskottslagen på grundval av socialvårdskommitténs

ovannämnda betänkande XV. Föredragande departementschefen

uttalade i propositionen, att han i fråga om kommitténs förslag, att

bidragsförskott icke skall kunna utgå å moderns underhållsbidrag, funne

vad kommittén anfört vara övertygande. Departementschefen föreslog härutinnan

ej ändring i gällande regler. Sammansatt stats- och andra lagutskott,

som behandlade propositionen i sitt utlåtande nr 5, berörde icke däri

förevarande fråga.

Motionerna

I motionerna anföres, att vid skilsmässa i en del färre fall fadern tillerkännes

vårdnaden om makarnas barn och modern förpliktas att utge

underhållsbidrag. Utebleve i sådant fall moderns underhållsbidrag kunde

bidragsförskott icke beviljas. För fadern bleve vårdnaden om barnen dyr

genom behov av anställd arbetskraft eller hjälp med vård av kläder och

dylikt. Bortsett härifrån vore det ur rättvisesynpunkt inte mer än riktigt,

att även den ensamme fadern finge samma stöd av samhället som den ensamma

modern, särskilt som bidragsförskottet inte vore behovsprövat och

inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis utjämnats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 är 1955

5

Remissyttrandet

Kungl. Socialstyrelsen anför i sitt remissyttrande, att det såsom socialvårdskommittén

framhållit inträffade relativt sällan, att en moder av rätten

ålades eller genom avtal förbunde sig att utgiva underhållsbidrag för sitt

barn. Faderns ekonomiska ställning torde enligt styrelsen i de fall, då han

tilldömes vårdnaden om barnet, ofta vara så mycket bättre än moderns,

att han ansåges ensam böra bära kostnaderna för barnets underhåll.

Den omständigheten, att antalet barn i sådana fall där modern vore

skyldig att betala underhållsbidrag vore ringa kunde emellertid, anför

socialstyrelsen vidare, icke tillmätas avgörande betydelse. I stället trädde

i förgrunden, att det förelåge ett lika stort intresse av att bidragsförskott

skulle kunna ifrågakomma för dessa barn som för övriga barn. Därtill

komme, att det icke vore någon principiell skillnad mellan ett underhållsbidrag

från fadern och ett sådant bidrag från modern. Ur nu angivna synpunkter

måste det, uttalar styrelsen, anses otillfredsställande, att bidragsförskott

endast kan grundas på det ena av bidragen.

I fortsättningen påpekar socialstyrelsen, att en ändring i bidragsförskottslagen,

som syftade till en utvidgning av denna till att avse underhållsbidrag

även från modern, ansetts öppna möjligheter till missbruk. En

fader, som hade vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk

ställning ensam borde kunna svara för kostnaderna för barnets

underhåll, hade sålunda antagits kunna förmå barnets moder att underskriva

avtal om underhållsbidrag i avsikt att få bidragsförskott på grund

av avtalet.

I remissyttrandet erinras om att styrelsen tidigare varit i tillfälle att

yttra sig i förevarande fråga och anföres:

I yttrande den 3 september 1949 till Kungl. Maj :t med anledning av en

framställning från Håkan Hallberg, Malmö, om sådan ändring av bidragsförskottslagen,

som avses i här ifrågavarande motion, framhöll styrelsen

—. _ — att det vore svårt bedöma, huruvida risken för missbruk av här

antydd art vore så stor att den borde uppväga intresset av att tillgodose

de relativt fåtaliga fall, där en förskottering av moderns underhållsbidrag

kunde te sig motiverad och rättvis. Styrelsen ansåg dock, att frågan om en

utvidgning av bidragsförskottslagen till att gälla även moderns underhållsbidrag

vore av så ringa räckvidd och betydelse, att den borde tagas under

förnyad omprövning, först då en revision av bidragsförskottslagen i andra

avseenden bleve aktuell.

Det kan förefalla, uttalar styrelsen, som om frågan om förskottering av

moderns underhållsbidrag icke vore mera angelägen nu än den enligt socialstyrelsens

bedömande var år 1949. Styrelsen ville dock fästa uppmärksamheten

på att kvinnolönerna sedan dess visat eu sådan tendens till ökning,

att antalet fall, där modern genom avtal åtoge sig eller av domstol ålades

att utgiva underhållsbidrag, torde bli allt flera. Härigenom komme den ur

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955

principiell synpunkt opåkallade skillnaden i förevarande avseende mellan

underhållsbidrag från fadern och sådant bidrag från modern att bliva allt

mera accentuerad. I detta sammanhang komme även i betraktande, att den

pågående utvecklingen mot likställighet mellan könen vore särskilt framträdande

på det ekonomiska området. När problemet nu åter aktualiserats,

ville socialstyrelsen därför understryka angelägenheten av en lagändring,

varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund av moderns underhållsbidrag.

Utskottet

Barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer

bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utge underhållsbidrag till barnet, äger enligt bidragsförskottslagen

att, där fadern underlåter att betala förfallet belopp, av allmänna medel

erhålla förskott å underhållsbidraget, s. k. bidragsförskott. Motsvarande

rätt till förskott föreligger icke i fråga om belopp som barnets moder kan

vara pliktig att utge men underlåter att erlägga. — I motionerna yrkas nu,

att lagen skall ändras att avse även sistnämnda fall.

Mot en utvidgning av området för bidragsförskottslagen till att gälla

underhållsbidrag från modern har främst åberopats dels att det icke vore

nödvändigt att medtaga dessa fall med hänsyn till deras ringa förekomst,

och dels att begränsningen till att gälla faderns underhållsbidrag i viss

mån hade sin motsvarighet i det förhållandet, att bidrag enligt lagen om

särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn ej kan utgå för

barn till arbetsför änkling.

De anförda skälen kan enligt utskottets mening icke tillmätas avgörande

betydelse. I de fall där modern är pliktig att utge underhållsbidrag

till ett barn kan det för barnet vara av lika stor vikt som i andra fall att

bidragsförskott kan utgå. Motionärerna har pekat på att fadern då han

har vårdnaden om barnet kan få vidkännas kostnader för anställd arbetskraft

eller eljest för hjälp med vård av kläder o. d. och på att inkomstförhållandet

mellan man och kvinna delvis utjämnats. Det är med hänsyn

till det anförda enligt utskottets mening icke tillfredsställande, att bidragsförskott

icke kan utgå i de fall då plikten att utge underhållsbidrag åvilar

modern. Mot den gällande ordningen talar jämväl, att man av principiella

skäl icke bör upprätthålla en sådan skillnad mellan man och kvinna som

här göres i lagen.

I ett till utskottet avgivet remissyttrande över motionerna har socialstyrelsen

berört de möjligheter till missbruk som den i motionerna föreslagna

utvidgningen kunde öppna. En fader som hade vårdnaden om ett

barn och som på grund av god ekonomisk ställning ensam borde kunna

svara för barnets underhåll hade antagits kunna förmå barnets moder att

underskriva avtal om underhållsskyldighet i avsikt att få bidragsförskott

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1955 7

på grund av avtalet. Utskottet kan dela uppfattningen, att risken för missbruk

kan vara förtjänt av att uppmärksammas, men anser icke risken vara

av sådan storleksordning, att den bör hindra en ändring.

Utskottet vill slutligen framhålla, att socialstyrelsen understrukit angelägenheten

av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas

även på grund av moderns underhållsbidrag.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna utvidgningen av området för

bidragsförskottslagen kommer till stånd.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 173

och II: 203, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag

till lag om sådan utvidgning av området för bidragsförskottslagen

som i motionerna avses.

Stockholm den 1 april 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, fru Carlqvist,

herrar Magnusson*, Anders E. Johansson, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell*

och herr Älvar Andersson; samt

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Lundberg,

Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, herrar Odhe, Svensson i Göteborg, fru

Ewerlöf och herr Rimmerfors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:212 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss komplettering av lagen om förskottering av underhållsbidrag. a1 i texten