Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts''proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik, dels ock i ämnet väckta motioner.

1955-05-13 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:32, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts''proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts''proposition med

förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 112, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett

vid propositionen fogat förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik.

I samband med propositionen har utskottet behandlat

dels fyra i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen de

likalydande motionerna nr 452 i första kammaren av herr Englund m. fl.

och nr 543 i andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. samt de

likalydande motionerna nr 478 i första kammaren av herrar Weiland och

Sunne och nr 587 i andra kammaren av herrar Swedberg och Christenson i

Malmö,

dels ock två före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna nr 6 i första kammaren av herr Elofsson,

Gustaf, m. fl. och nr 8 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl.

Beträffande de skäl som ligger till grund för det genom propositionen

framlagda lagförslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

i det följande, hänvisa till propositionen. I fråga om de skäl motionärerna

åberopat till stöd för sina yrkanden får utskottet hänvisa till motionerna

I: 452, II: 587 och II: 8.

Till utskottet har från justitiedepartementet överlämnats en från överståthållarämbetet

till departementet inkommen skrivelse med en vid densamma

fogad framställning från Stockholms stads valnämnd jämte protokollsutdrag

och promemoria. Redogörelse för skrivelsen och framställningen

lämnas i det följande.

I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må

här endast anmärkas följande.

I propositionen föreslås lagstiftning om anordnande av en allmän folkomröstning

angående högertrafik. Omröstningen föreslås äga rum den 16

oktober 1955. Förslaget behandlar i övrigt frågeställningen vid omröstningen

samt de tekniska anordningarna i samband med densamma.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om folkomröstning angående högertrafik

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den 16 oktober 1955 skall genom allmän folkomröstning folkets mening

inhämtas om frågan, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket.

Den som önskar att högertrafik införes röstar ja.

Den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.

Röstande, som icke önskar taga ställning till frågan om höger- eller vänstertrafik,

äger avlämna blank röstsedel.

2 §•

För omröstningen indelas riket i omröstningsdistrikt. Kommun eller del

av kommun, som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt,

skall utgöra ett omröstningsdistrikt.

Omröstningsförrättare är inom varje omröstningsdistrikt den som vid val

till andra kammaren är valförrättare; och skall vad i lagen om val till riksdagen

finnes stadgat om sådan valförrättare äga motsvarande tillämpning

beträffande omröstningsförrättare.

3 §.

Vid omröstningen skall då gällande röstlängd för val till andra kammaren

lända till efterrättelse.

Varje röstande äger en röst.

4 §.

Kungörelse angående omröstningen skall utfärdas av länsstyrelsen sist

den 27 september 1955. Om kungörelsen skall anslag äga rum efter vad

därom stadgas i lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande

i kyrka. Kungörelsen skall tillika i erforderlig omfattning införas

i ortstidningar.

I kungörelsen skall angivas:

a) den fråga som skall besvaras vid omröstningen och det sätt på vilket

de röstande därvid äga giva sin mening till känna;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

3

b) dag och tid för omröstningen;

c) omröstningsstället för varje omröstningsdistrikt; samt

d) erinran om rätt för röstande att i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

5 §•

Omröstningen förrättas å den tid på dagen, som i 58 § första stycket

Jagen om val till riksdagen är stadgad för val till andra kammaren; dock

skall vad i andra stycket nämnda paragraf är föreskrivet om rätt för länsstyrelse

att förordna om annan tid äga motsvarande tillämpning.

Jämväl i övrigt skola beträffande ordningen för omröstningens förrättande

i tillämpliga delar gälla de bestämmelser som i lagen om val till riksdagen

givas med avseende å val till andra kammaren, såvida ej annat följer av vad

nedan stadgas.

I omröstningslokal skola finnas anslagna exemplar av lagen om val till riksdagen

och av denna lag ävensom av länsstyrelsens kungörelse angående omröstningen.

6 §.

Vid omröstningen skall begagnas röstsedel, som är av vitt papper utan

kännetecken och som innehåller ordet ja eller ordet nej eller är blank. Sådana

röstsedlar, lika till storlek och beskaffenhet, skola vid omröstningstillfället

finnas tillgängliga för de röstande.

7 §.

Vid omröstningen skola användas särskilda röstkuvert. Om beskaffenheten

av dessa och deras tillhandahållande skall i tillämpliga delar gälla

vad om valkuvert för val till andra kammaren är stadgat.

8 §.

Omröstning skall ske i den ordning, som för rösträtts utövande vid andrakammarval

är föreskriven; och äger äkta make, under villkor och på sätt

som för valsedelsförsändelse stadgas, avlämna röstsedel genom andra maken

med begagnande av röstsedelsförsändelse.

9 §.

När alla, som före det för omröstningens slut fastställda klockslaget inställt

sig i omröstningslokalen, avlämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden

omröstningen avslutad.

Omedelbart därefter företages preliminär röstsammanräkning. Bestämmelserna

i 68 § lagen om val till riksdagen skola därvid äga motsvarande

tillämpning. Vid ordnande i grupper av sedlar, som avses under 3. d) av

nämnda paragraf, skall iakttagas att ja-sedlar sammanföras i en grupp,

nej-sedlar i en grupp samt blanka sedlar i en grupp; och skall å omslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

till varje sådan grupp av sedlar antecknas de inneliggande sedlarnas antal

samt den grupp de tillhöra.

Protokoll skall vid förrättningen föras enligt formulär, som av Konungen

fastställes.

10 §.

Sedan det vid omröstningsförrättningen förda protokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, förklaras

förrättningen i denna del avslutad.

Omröstningsförrättaren insänder därefter ofördröj ligen till länsstyrelsen

röstomslagen, vilka skola vara omsorgsfullt förseglade under minst två närvarandes

sigill, samt omröstningsprotokollet och röstlängden. Sker insändandet

med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 §•

Vad i 70 § lagen om val till riksdagen stadgas angående rätt för väljare att

vid val till andra kammaren i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning

eller konsulat skall äga motsvarande tillämpning å den som vid

omröstningen önskar avlämna röstsedel; och skola i fråga om förfarandet

i nämnda avseende gälla de i 71—75 §§ samma lag därom meddelade bestämmelserna.

12 §.

Länsstyrelsen skall, sedan röstomslag, omröstningsprotokoll och röstlängder

inkommit från alla omröstningsdistrikt i länet, vid offentlig förrättning

verkställa sammanräkning av de inom länet avgivna rösterna.

Angående sådan förrättnings förberedande och verkställande skall, med

iakttagande jämväl av bestämmelserna i 13 och 14 §§ denna lag, vad i

/6 78 ävensom 83 och 84 §§ lagen om val till riksdagen är stadgat om

röstsammanräkning vid val till andra kammaren äga motsvarande tillämpning.

Röstsedlarna skola förvaras minst ett år efter det att omröstningsförrättningen

avslutats.

13 §.

Ogill är röstsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken, om den ej är blank, upptar annat ord än »ja» eller »nej».

Finnas i ett röstkuvert två likalydande röstsedlar, skall allenast en sedel

räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett röstkuvert två röstsedlar eller

finnas i ett röstkuvert flera än två röstsedlar, äro de alla ogilla. Där i

röstkuvert finnes jämte röstsedel annat än sådan sedel, är röstsedeln ogill.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

14 §.

Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokollet

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är omröstningsförrättningen

avslutad.

Sedan tid för besvär mot förrättningen utgått, insändes till inrikesdepartementet

avskrift av sammanräkningsprotokollet jämte uppgift, huruvida

besvär anförts.

15 §.

Sedan till inrikesdepartementet från länsstyrelserna inkommit protokoll

över de av dem förrättade sammanräkningarna och omröstningsförrättningarna

vunnit laga kraft, verkställes inför chefen för nämnda departement

sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.

16 §.

Förmenar någon, att folkomröstningen icke försiggått i laga ordning, äger

han att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden

att hos länsstyrelsen äska behörigt protokollsutdrag. Protokoll bör

inom tre dagar därefter till klaganden utlämnas; och skall han vid förlust

av talan sist inom tio dagar efter omröstningsförrättningens slut med sina

till Konungen ställda besvär inkomma till länsstyrelsen, som genom tillkännagivande

i länskungörelserna och i ortstidning utsätter viss kort tid,

inom vilken förklaring över besvären må av vederbörande till länsstyrelsen

avgivas. Sedan denna tid tilländagått, har länsstyrelsen att besvären jämte

de förklaringar, som må hava inkommit, ofördröj ligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

17 §.

Det åligger kommunerna att tillhandahålla lämpliga omröstningslokaler

och att gälda kostnaden för de anordningar, som äga samband därmed.

Röstsedlar, kuvert och omslag skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas;

och skola med avseende härå bestämmelserna i 96 § lagen om val till

riksdagen äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Angående statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen

skall gälla vad därom särskilt bestämmes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, erinrar i propositionen

till en början om att Kungl. Maj:t på föredragning av statsrådet

och chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit, att en rådgivande

folkomröstning angående frågan om högertrafik skall anordnas, varvid

tillika framlagts förslag rörande vissa anslag i samband med omröstningen.

Beträffande det i nu förevarande proposition, nr 112, framlagda förslaget

till lagstiftning i folkomröstningsfrågan anför departementschefen inledningsvis

bl. a. följande.

»Det grundläggande stadgandet om rådgivande folkomröstning upptages i

49 § 2 mom. regeringsformen. Som bekant antogs vid 1954 års riksdag1

såsom vilande ändrad lydelse av nämnda stadgande jämte därtill anslutande

bestämmelser i riksdagsordningen, vilken ändring syftade till ett

utbyggande av folkomröstningsinstitutet i viss omfattning. Den angivna

författningsändringen är emellertid alltjämt beroende på vidare grundlagsenlig

behandling. Enligt den äldre lydelse av 49 § 2 mom. regeringsformen,

som sålunda fortfarande gäller, ankommer det på Konungen och

riksdagen gemensamt att besluta om allmän folkomröstning, när det i

ärende av särskild vikt prövas nödigt att före dess avgörande inhämta

folkets mening. Beslutet skall ges formen av samfällt stiftad lag, vilken

tillika skall innehålla bestämmelser om den eller de frågor som skall besvaras

samt om tid och sätt för omröstningen. Handläggningen av nämnda

lagfråga ankommer på justitiedepartementet. Med anledning härav har

inom justitiedepartementet utarbetats förslag till lag om folkomröstning

angående högertrafik. Detta förslag ansluter sig i tillämpliga delar nära

till det förslag till en allmän folkomröstningslag som tidigare framlagts

av 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning (SOU 1952: 7). Jag

vill emellertid betona att jag med det nu framlagda förslaget icke avsett

att taga ståndpunkt till den närmare utformningen av de generellt tilllämpliga

lagbestämmelser om allmän folkomröstning, vilka enligt vad vid

folkomröstningsreformen förutsatts skall utfärdas i samband med ikraftträdandet

av de nya grundlagsstadgandena i ämnet.»

I fortsättningen lämnar departementschefen en redogörelse för innehållet

i lagförslaget, till vilken utskottet torde få hänvisa. Dock må här anmärkas,

att departementschefen beträffande utformningen av frågeställningen

vid omröstningen hänvisar till vad chefen för kommunikationsdepartementet

anfört i denna del samt anför:

»Enligt förslaget skall endast en fråga föreläggas de röstande, och denna

fråga skall gälla, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket. Frågan

skall besvaras med ja eller nej. Omröstningspropositionen har i anslutning

härtill utformats sålunda, att den som önskar att högertrafik införes

1 Prop. nr 193; KU uti. nr 16.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

röstar ja, medan den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.

För att lämna tillfälle åt röstande, som ej önskar taga ställning till frågan

om höger- eller vänstertrafik, att ge uttryck häråt har det vidare ansetts

lämpligt att i förslaget uttryckligen ange att den röstande i sådant fall äger

avlämna blank röstsedel.»

Vidare må här återgivas följande av vad departementschefen anför om

rätt att deltaga i omröstningen samt om omröstningsdistrikt:

»Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen

en var som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.

Det synes naturligt att även reglerna för förfarandet vid folkomröstningen

utformas i nära överensstämmelse med vad gäller för valen till andra

kammaren. Denna princip ligger också till grund för det förut omnämnda

förslaget av folkomröstningsutredningen till generella bestämmelser om

allmän folkomröstning, och samma system tillämpades även i stort sett

redan vid anordnandet av 1922 års förbudsomröstning. Liksom då skedde

bör således för rösternas avlämnande riket indelas i omröstningsdistrikt

motsvarande valdistrikten vid valen till andra kammaren.»

Motionerna m. m.

I de före propositionens avlämnande väckta likalydande motionerna I: 6

och II: 8 hemställes, att riksdagen för sin del enligt § 49 mom. 2 regeringsformen

måtte besluta antaga lag om allmän folkomröstning i frågan om

eventuell övergång till högertrafik samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till sådan lag.

I de likalydande motionerna 1:452 och 11:543 hemställes, att riksdagen

ville för sin del antaga lag om folkomröstning angående lagstiftning mot

onykterhet hos motorförare av i huvudsak den lydelse som angivits i motionerna.

I de likalydande motionerna I: 478 och II: 587 föreslås, »att riksdagen

med ändring av vad Kungl. Maj:t föreslagit i proposition nr 112 för sin del

måtte besluta avslå det däri framlagda förslaget angående blank sedel vid

1955 års folkomröstning samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till de justeringar i lagtexten som erfordras i anledning härav».

I skrivelsen från Stockholms stads valnämnd föreslås, att förslaget till

lag om folkomröstning angående högertrafik »måtte förses med ett stadgande,

som medger sammanslagning av två eller flera andrakammarvaldistrikt

till ett omröstningsdistrikt». överståthållarämbetet har -—- i den

skrivelse till justitiedepartementet, varmed ämbetet överlämnat valnämndens

framställning — förklarat sig för egen del anse, att det skulle vara en

fördel, om ett dylikt stadgande kunde inflyta i lagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

Utskottet

Utskottet vill till en början erinra om att Kungl. Maj:t i den till statsutskottet

hänskjutna propositionen nr 111 till årets riksdag föreslagit, att

en rådgivande folkomröstning i högertrafikfrågan skall anordnas, samt

att statsutskottet i sitt yttrande nr 131 i anledning av propositionen tillstyrkt

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet har därför icke att ingå på frågan

huruvida folkomröstning i högertrafikfrågan skall äga rum utan endast att

•— för det fall riksdagen fattar beslut i enlighet med statsutskottets tillstyrkan

— behandla frågan om lagstiftning i ämnet.

I anledning av yrkandet i motionerna 1:452 och 11:543, att riksdagen

ville för sin del antaga en lag om folkomröstning angående lagstiftning mot

onykterhet hos motorförare, vill utskottet erinra om att i de likalydande

motionerna I: 453 och II: 544, vilka väckts i anledning av propositionen nr

111 och behandlats i statsutskottets nyssnämnda utlåtande nr 131, yrkats,

att de i propositionen nr 111 för den föreslagna folkomröstningen i högertrafikfrågan

begärda anslagen måtte uppräknas med vissa belopp för bestridande

av merkostnaderna för en samtidig folkomröstning i trafiknykterhetsfrågan.

Statsutskottet har i denna fråga hänvisat till vad statsutskottet

i sitt utlåtande anfört beträffande angelägenheten av att själva frågeställningen

vid den i propositionen behandlade folkomröstningen utformas

så enkelt som möjligt, och uttalat, att detta syfte torde motverkas av ett

sammanförande av helt artskilda spörsmål enligt motionärernas förslag,

samt avstyrkt bifall till de nämnda motionerna.

Utskottet som delar uppfattningen, att frågeställningen vid en folkomröstning

bör vara så enkel som möjligt, anser det ur denna och andra synpunkter

icke lämpligt, att frågan om utformandet av lagstiftningen rörande

onykterhet hos motorförare göres till föremål för folkomröstning samtidigt

med högertrafikfrågan. Utskottet kan därför icke tillstyrka nu förevarande

motioner.

Den i motionerna 1:478 och 11:587 berörda frågan om blank sedel vid

folkomröstningen i högertrafikfrågan har upptagits till behandling i propositionen

nr 111. Statsutskottet har i sitt ovannämnda utlåtande funnit

det tveksamt, om tillräckliga skäl föreligger för redovisning av även en

tredje ståndpunkt, men har dock förklarat, att statsutskottet icke vill motsätta

sig departementschefens förslag. Under hänvisning härtill — och då

frågan om avslag å propositionen nr 112, i vad avser blank sedel, därest

riksdagen godkänner statsutskottes utlåtande, torde ha förfallit — får utskottet

uttala, att lagstiftningen i denna del torde böra utformas på sätt

i propositionen nr 112 föreslagits.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag i förevarande proposition skall riket för

omröstningen indelas i omröstningsdistrikt. Kommun eller del av kommun

som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt, skall

enligt förslaget utgöra ett omröstningsdistrikt. Stockholms stads valnämnd

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955 9

har i en till utskottet överlämnad skrivelse framfört det förslaget, att möjlighet

skulle tillskapas för länsstyrelserna att förordna om sammanslagning

av två eller flera andrakammarvaldistrikt till ett omröstningsdistrikt.

Utskottet kan icke biträda detta förslag. Såsom departementschefen framhållit

synes det naturligt, att reglerna för förfarandet vid folkomröstningen

utformas i nära överensstämmelse med vad som gäller för valen till andra

kammaren. I enlighet härmed bör jämväl enligt utskottets mening riket

indelas i omröstningsdistrikt motsvarande valdistrikten vid valen till andra

kammaren. En sammanslagning av valdistrikten kunde komma att för de

röstberättigade försvåra deltagandet i valet. Mot en sammanslagning talar

även att Kungl. Maj :ts förslag överensstämmer med det förslag till en allmän

folkomröstningslag som framlagts av 1950 års folkomröstnings- och

valsättsutredning och att det synes vara av värde att man nu får tillfälle

att, även i nu förevarande detalj, i praktiken pröva utredningens förslag.

Beträffande de olika detaljbestämmelserna i övrigt i Kungl. Maj :ts lagförslag

har utskottet icke funnit anledning till erinran eller särskilt yttrande.

De före propositionens avlämnande väckta motionerna I: 6 och II: 8 vari

yrkats, att riksdagen måtte besluta antaga lag om allmän folkomröstning i

högertrafikfrågan, torde få anses besvarade genom vad utskottet i anledning

av propositionen anfört.

På grund av det anförda får utskottet — under erinran om vad statsutskottet

i sitt utlåtande nr 131 anfört och hemställt —

dels anmäla, att yrkandet i motionerna 1:478 och II:

587 förfallit;

dels ock hemställa,

A. att riksdagen måtte för sin del antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om folkomröstning angående

högertrafik;

B. att motionerna I: 452 och II: 543 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

C. att motionerna I: 6 och II: 8 måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt.

Stockholm den 13 maj 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Magnusson, Nils Theodor Larsson*, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell*

och herr Alexanderson;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo*, fru Johansson i

Norrköping, herr Nilsson i Göteborg*, herrar Lundberg, Ericsson i Näs,

Rimmerfors, Fredriksson och fröken Wetterström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av herrar Nils Theodor Larsson, Lundberg och Ericsson i Näs; samt

2) vid utskottes hemställan under B. av herr Rimmerfors.

Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

BSO978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik. a1 i texten