Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss förbättring av semesterrätten för flottningsarbetare.

1955-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:35, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss förbättring av semesterrätten för flottningsarbetare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1955

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss förbättring

av semesterrätten för flottningsarbetare.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

466, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindström m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte besluta att flottningsarbetare, som under

flottningen är anställd hos flottningsförening, i vilken hans huvudsakliga

arbetsgivare under övriga tider av året ingår som medlem, för utfående av

semester eller semesterersättning får betrakta flottningsföreningen och

skogsägaren-arbetsgivaren som en och samma arbetsgivare, samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.

För de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, redogöres

i det följande.

Gällande bestämmelser

Lagen den 29 juni 1945 om semester äger enligt 1 § tillämpning å arbetstagare

i allmän eller enskild tjänst med undantag av sådana arbetstagare

hos staten, för vilka gäller särskilda föreskrifter rörande semester. Arbetstagaren

äger enligt 3 § på grund av det arbete, som han under ett kalenderår

(kvalifikationsår) utfört för arbetsgivarens räkning, rätt att av denne

erhålla semester.

Semester utgår enligt 7 § första stycket med eu och en halv dag för varje

kalendermånad av kvalifikationsåret, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens

räkning utfört arbete å minst sexton dagar. Arbetstagare som

lämnar sin anställning innan han åtnjutit semester vartill han förvärvat

rätt enligt lagen skall enligt 5 § erhålla ersättning härför (semesterersättning).

Vissa arbetstagare, nämligen de som utför arbetet i sitt hem eller eljest

under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren

att vaka över arbetets anordnande — s. k. okontrollerade arbetstagare —

är, enligt vad i 4 § stadgas, icke berättigade till semester utan äger i stället

uppbära särskild semesterlön. Förutsättning för rätt till sådan lön är

enligt 17 §, att vederbörandes årsinkomst under ett kalenderkvartal hos

arbetsgivaren uppgår till belopp, motsvarande minst sexton gånger den

genomsnittliga dagsförtjänsten å orten för arbete av den art, varom fråga

är, under en arbetstid av åtta timmar.

or,4 85 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 sand. 2 avd. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1955

Motionen

I motionen uttalas, alt den intjänta semesterrättens fastlåsning till

kalendermånad leder till vissa ur rättvisesynpunkt stötande konsekvenser,

och anföres vidare:

Det finns ett tlertal relativt kortvariga säsongarbeten, vars igångsättande

är beroende av vindförhållanden och vattenföring, t. ex. flottningsarbete.

De som i regel utföra detta i de flesta fall påfrestande arbete har oftast

under andra tider av året anställning hos något skogsbolag. Men när flottningen

börjar, står som regel en tlottningsförening som arbetsgivare. Om

nu flottningen tar sin början omkring mitten på en kalendermånad och

avslutas i mitten på nästföljande månad, kan den däri deltagande arbetstagaren

med nuvarande bestämmelser icke göra anspråk på semesterersättning,

därest arbetet utföres mot timlön. I den flottningsförening, som

därvid står som arbetsgivare, äro som regel de skogsbolag och andra skogsägare,

hos vilka flottningsarbetarna arbeta under de övriga årstiderna,

medlemmar. Det bör därför betraktas som ett mycket skäligt rättvisekrav,

att en flottningsarbetare, som under större delen av året arbetar åt i flottningsförening

som medlem ingående skogsägare, i lagens mening får betrakta

skogsägaren och flottningsföreningen som eu och samma arbetsgivare.

Tidigare förslag i ämnet, ni. in.

Den i motionen behandlade frågan om semesterrätt för arbetstagare,

som börjar eller slutar en anställning i mitten av en kalendermånad, uppmärksammades

vid 1945 års riksdag av andra lagutskottet i dess utlåtande

nr 59 i anledning av den proposition, varigenom förslag till den

nu gällande semesterlagen förelädes riksdagen. Utskottet anförde i sitt

av riksdagen godkända utlåtande i nämnda fråga följande.

Utskottet förbiser icke, att regeln, att rätt till semester endast föreligger

för kalendermånad under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning

utfört arbete å minst 16 dagar, kan medföra vissa ojämnheter. Detta fran£

träder säl skilt i fråga om kortvariga anställningar, som börja i mitten av

eu kalendermånad för att upphöra omkring mitten av en annan kalendermånad.

Inom utskottet ha uttalats farhågor för att nämnda regel skulle

kunna föranleda arbetsgivarna att avsiktligt förlägga en kortvarig anställning

så, att arbetstagaren icke uppnår 16 arbetsdagar under vare sig den

kalendermånad, då han tillträtt anställningen, eller den, under vilken hans

anställning upphör. I sakens natur ligger att uppställandet av en fix gräns

sådan som vissa dagars arbete i månaden alltid kan föranleda påstående,

att de arbetstagare som falla under gränsen bli orättvist behandlade. Det

torde emellertid med den utformning förslaget erhållit icke vara möjligt

att minska faktorn 16. Ej heller synes det låta sig göra att tillföra lagen

någon regel av huvudsakligt innehåll att arbetstagare — som fullgjort

minst 16 dagars arbete tillhopa under den månad varunder anställningen

tillträtts och den under vilken anställningen frånträtts utan att likväl för

någondera månaden ha förvärvat semesterrätt — skall för dessa månader

gemensamt äga rätt till en semesterdag. I båda fallen skulle nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr .ro dr 1955

3

följden bli, att arbetstagaren enligt lagen kunde bli berättigad till mer än

en betald ledighetsdag i månaden. Såvitt utskottet kunnat finna, torde

ett förhindrande av ifrågakomna ojämnheter ej kunna ske i annan ordning

än genom att lagens konstruktion ändras.

I två likalydande motioner (I: 358 och II: 470) vid 1951 års riksdag,

vilka väcktes i anledning av propositionen nr 72 med förslag till genomförande

av treveckorssemester, hemställdes att vid utformningen av lagtext

och motivering måtte beaktas vissa i motionerna berörda spörsmål.

I motionerna hade anförts bl. a. följande.

En---fråga som i vissa fall blivit aktuell, särskilt för flottnings
arbetare,

är, att de icke erhålla semester eller semesterlön därest de, som

i bäckflottningarna kan bli fallet, arbeta t. ex. femton dagar den ena månaden

och lika lång tid den andra, alltså på bägge sidor om ett månadsc.

ller kvar talsskifte. I själva verket är flottningsarbetet ett integrerande led

i deras årliga arbete inom skogsbruket, ehuru flottningsföreningen som

juridisk person är en särskild arbetsgivare. Då frågan om att taga sig semesterledighet

blir aktuell minskas i sådana fall de ekonomiska möjligheterna

att kunna tillgodogöra sig sådan, om de berövas semesterlönen för

flottningen. Ett belopp på 30—40 kronor spelar en roll i frågan om en eller

flera familjemedlemmar skall kunna företaga en resa. Vederbörande utskott

bör undersöka om lagen kan formuleras så, att månads- eller kvaitalsskiftets

infallande icke berövar flottningsarbetaren hans semester eller

semesterlön.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och motionerna i sitt

utlåtande nr 28, uttalade att de förhållanden som påpekats i motionerna

enligt utskottets mening vore mindre tillfredsställande. I fortsättningen

anförde utskottet:

Utskottet uttalade emellertid redan i sitt år 1945 avgivna utlåtande, att

det låge i sakens natur att uppställandet av en fix gräns alltid kunde föranleda

påstående, att de arbetstagare, som fölle under gränsen, bleve orättvist

behandlade; det torde med den utformning 1945 års semesterlag erhållit

icke vara möjligt att minska faktorn 16. Såvitt utskottet då kunde

finna borde ett förhindrande av ifrågakomna ojämnheter ej kunna ske i

annan ordning än genom att lagens konstruktion ändrades. I vissa kollektivavtal

bär man, enligt vad utskottet erfarit, löst frågan genom att frångå

begränsningen till kalendermånad eller kalenderkvartal. Utskottet anser

sig dock icke nu kunna förorda en så genomgripande ändring av semesterlagen,

som ett tillmötesgående av motionerna på denna punkt skulle innebära.

Utskottet hemställde, att motionerna i här berörda delar icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd, och riksdagen beslöt i överensstämmelse

härmed.

Vid 195 2 års riksdag behandlades eu fråga av likartad natur. I eu

inom andra kammaren väckt motion, nr 26, hade hemställts om utredning

beträffande ändring av 7 § semcsterlagen, så alt vissa i motionen på
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 år 1955

talade olägenheter undanröjdes. I motionen hade anförts bl. a., att om

en arbetstagare råkade ut för ett sjukdomsfall som sträckte sig över tjugu

dagar förlorade vederbörande en och en halv semesterdag, om sjukdomstiden

infölle i en och samma månad. Om däremot sjukdomsfallet inträffade

i anslutning till ett månadsskifte och sjukdomstiden fördelade sig

över två månader kunde arbetstagaren, trots att antalet bortfallande arbetsdagar

vore detsamma, undgå reducering av semestertiden. I motionen

uttalades, att det måste anses otillfredsställande att icke sjukdomstiden

utan tidpunkten när sjukdomen infölle skulle vara avgörande för

lagens verkningar. — I sammanhanget torde böra erinras om att även tid

för vanlig sjukdom numera, efter eu lagändring vid 1954 års riksdag,

kvalificerar till semester.

Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt utlåtande nr 7, erinrade

om att spörsmål, likartade med dem som berörts i motionen, varit

föremål för uppmärksamhet sedan lång tid tillbaka. Den föreslagna, enkla

regeln om arbetsdagarnas anknytning till kalendermånad hade emellertid

ansetts förenad med stora praktiska fördelar. Vidare anförde utskottet:

I de av motionärerna påtalade fallen synas de gällande bestämmelserna

kunna medföra otillfredsställande resultat, och en beräkning av semestertiden

efter antalet arbetsdagar under kvalifikationsåret skulle i dylika fall

måhända vara att föredraga. Möjligt är att spörsmålet skulle kunna lösas

genom en särskild kompletterande bestämmelse, som toge hänsyn till totala

antalet arbetsdagar under kvalifikationsåret. Utskottet, som finner frågan

böra uppmärksammas, anser den dock vara ett sådant gränsdragningsproblem,

som tills vidare bör lösas genom avtal. I samband med "att andra

ifrågasatta ändringsförslag berörande skilda delar av semesterlagen av

Kungl. Maj: t upptagas till prövning, torde jämväl detta spörsmål kunna

förväntas bliva närmare övervägt.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd, och riksdagen avslog motionen.

Utskottet

Såsom utskottet redan vid antagandet år 1945 av gällande semesterlag

uttalade, kan regeln att rätt till semester föreligger endast för kalendermånad,

under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete

å minst 16 dagar, medföra vissa ojämnheter. Detta framträder särskilt i

fråga om kortvariga anställningar som börjar i mitten av eu kalendermånad

för att upphöra omkring mitten av en annan kalendermånad. Den i

motionerna föreslagna lösningen kan utskottet emellertid icke förorda.

Genom en bestämmelse, att flottningsarbetarc i sådana särskilda fall som

beröres i motionen skulle få betrakta sin huvudarbetsgivare och flottningsföreningen

som en och samme arbetsgivare, skulle visserligen en lösning av

semesterfrågan kunna vinnas i dessa fall. En sådan lösning skulle emellertid

föra med sig andra problem, såsom vilken av arbetsgivarna som skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 35 är 1955

svara för semesterlönen eller semesterersättningen eller hur dessa kostnader

skulle fördelas. Man skulle alltså nödgas att i semesterlagen införa en detaljreglering

av olika frågor för att lösa vissa särfall. Härtill kommer, att semesterfrågan

alltjämt skulle vara olöst för vissa flottningsarbetare, vilkas huvudarbetsgivare

icke är medlem i flottningsföreningen.

Den ojämnhet av semesterförmånerna vid övergång från ett arbete till

ett annat, som kan bli en följd av lagens konstruktion i fråga om kvalifikationstiden

för semester, torde enligt utskottets mening icke kunna lagstiftningsvägen

undvikas på annat sätt än genom att lagens konstruktion ändras.

Utskottet har vid behandling av tidigare motioner i ämnet uttalat, att utskottet

icke ansett sig kunna förorda en så genomgripande ändring av semesterlagen,

och utskottet finner ej skäl att nu frångå denna uppfattning.

Utskottet vill emellertid uttala, att i den mån en förkortad arbetstid av

fem dagar i veckan blir mera vanlig, en annan lösning av kvalifikationsspörsmålet

än enligt gällande rätt torde få övervägas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 466, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

fru Carlqvist*, herrar Magnusson, Anders E. Johansson*, fru HamrinThorell*

och herr Alvar Andersson;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fru Johansson i Norrköping,

herrar Nilsson i Göteborg, Odhe, Bengtsson i Varberg*, fröken Wetterström*

samt herrar Königson* och Uarsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Kartong

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.