Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939

1955-02-15 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:6, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§

lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207) dels

ock i ämnet väckt motion.

Genom en den 7 januari 1955 dagtecknad proposition, nr 27, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen

den 19 maj 1939 (nr 207).

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Lotteri må — — —---- nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke överstiger

5 kronor,

att vinstfördelning — -----

samt att, om för deltagande i lotteriet

fordras insats, denna icke överstiger

25 öre eller, där vinsterna utgöras

uteslutande av varor, 50 öre.

att värdet å högsta vinst icke överstiger

10 kronor eller, där vinsterna

utgöras uteslutande av varor, 15 kronor,

- i lotteriet,

samt att, om för deltagande i lotteriet

fordras insats, denna icke överstiger

50 öre eller, där vinsterna utgöras

uteslutande av varor, en krona.

5 §.

Utan anmälan — — — —--insats, samt

att värdet å högsta vinst icke över- att värdet å högsta vinst icke överstiger

100 kronor. stiger 200 kronor.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1955.

i Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

I samband med propositionen har utskottet behandlat en i anledning av

densamma väckt motion, nämligen nr 198 i andra kammaren av herr Gustafson

i Göteborg.

I motionen yrkas, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i de nuvarande

bestämmelserna, att lotterier av i § 3 i lotteriförordningen angiven

karaktär får anordnas efter anmälan till polismyndighet, om sammanlagda

lottvärdet uppgår till högst 5 000 kronor, och efter tillstånd av polismyndighet

om sammanlagda lottvärdet uppgår till högst 10 000 kronor samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext».

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

Förslag framlägges om att höja värdegränserna i lotterier enligt 2 § (basar-

och tivolilotteri) samt enligt 5 § (tidningslotteri). Dessa gränser har

icke ändrats sedan förordningens tillkomst 1939. Högsta vinstens värde i

basar- och tivolilotterier, som nu icke får överstiga 5 kronor, föreslås skola

få uppgå till 10 kronor, där vinsterna utgöres av anvisningar, och till 15

kronor, där vinsterna uteslutande består av varor. Värdet å insats föreslås

höjt i lotterier med vinster i form av anvisningar från 25 till 50 öre och i

rena varulotterier från 50 öre till en krona. För tidningslotteriernas del

föreslås en höjning av högsta vinstens värde från 100 till 200 kronor.

Beträffande de skäl, som ligger till grund för det genom propositionen

framlagda förslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionären anfört till

stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke

lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionen.

Nuvarande bestämmelser om rätt att anordna lotteri

Lotteri för vilket tillstånd icke fordras

Enligt lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207) får lotteri i vissa

fall anordnas utan särskilt tillstånd. Detta gäller lotterier med karaktär av

tivoli- eller basarnöjen (2 §), s. k. egentliga lotterier av ringa omfattning

[3 § a)] och smärre s. k. tidningslotterier (5 §).

I 2 § stadgas sålunda, att lotteri må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten

minst 7 dagar innan under följande förutsättningar. Lotteriet

skall anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål samt bedrivas

allenast inom för tillställningen avsett område. Vinsterna skall uteslutande

utgöras av varor eller av anvisningar, vilka gäller som betalningsmedel

allenast inom nämnda område. Värdet å högsta vinst får icke överstiga

5 kronor och eventuell insats får icke överstiga 25 öre eller, om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

3

vinsterna utgöres uteslutande av varor, 50 öre. Vinstfördelningen skall äga

rum i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet. Lotteri av angivet

slag benämnes i det följande basar- och tivolilotteri.

Vidare får enligt 3 § a) lotteri, däri insatser och vinster är till storlek

bestämda enligt uppgjord plan — s. k. egentligt lotteri — anordnas efter

anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan på följande villkor.

Lotteriet skall anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande,

kulturellt eller allmännyttigt ändamål och bedrivas allenast inom

för tillställningen avsett område. Behållningen i lotteriet skall användas

uteslutande för det ändamål, till vars förmån tillställningen äger rum. Vinsterna

får icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras

av penningar eller värdepapper. Anmälan må icke avse anordnande vid

samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp

än 3 000 kronor.

Enligt 5 § må lotteri under vissa förutsättningar anordnas i samband

med utgivande av tryckt periodisk skrift utan vare sig anmälan eller tillstånd.

Högsta vinsten i dylikt s. k. tidningslotteri må icke överstiga 100

kronor.

Lotteri för vilket tillstånd fordras

I andra fall än de förut nämnda fordras tillstånd för att anordna lotteri.

Tillstånd gives av Kungl. Maj :t, länsstyrelse eller polismyndighet.

För att egentligt lotteri skall få anordnas efter tillstånd av polismyndighet

eller länsstyrelse gäller, att lotteriet anordnas till förmån för välgörande,

kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller till svenska konstidkares

understöd och uppmuntran samt att vinsterna icke till större del än som

motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller värdepapper.

Uppfylles dessa villkor, kan egentligt lotteri anordnas efter tillstånd av polismyndighet,

om det bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde

och insatserna icke uppgår till högre sammanlagt belopp än

5 000 kronor [3 § b)]; bestämmelserna gäller dock icke beträffande Stockholms

stad. Egentligt lotteri, som uppfyller samma villkor, må anordnas

efter tillstånd av länsstyrelse, om det bedrives allenast inom länet och insatserna,

stämpelavgift däri ej inbegripen, icke uppgår till högre sammanlagt

belopp än 30 000 kronor [3 § c)] (länsstyrelselotteri). I övriga fall

fordras tillstånd av Kungl. Maj :t.

Propositionen

Till grund för propositionen ligger en inom handelsdepartementet upprättad

promemoria.

I promemorian framhålles, att basar- och tivolilotterierna — gängse lotterier

med sedlar, olika gissningstävlingar t. ex. »peka rätt» och annat,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

»chokladhjul» m. m. — ofta ordnas för mycket behjärtansvärda ändamål

av barnensdags- och andra föreningar med välgörande syfte, idrottsklubbar

m. fl. Å andra sidan ordnas sådant lotteri också ofta för att tillgodose rent

merkantila intressen av tivoli- och nöjesparksägare. Den förändring av penningvärdet

som skett sedan år 1939 har säkerligen skapat besvärligheter av

flera slag för de nu nämnda lotterianordnarna. Det torde sålunda numera

vara förenat med stora svårigheter att för 5 kronor anskaffa en förstklassig

och attraktiv högsta vinst, som bidrager till att underlätta lottförsäljningen.

De låga insatserna medför vidare — i förhållande till nuvarande kostnadsläge

— blygsamma netton, som icke ger t. ex. en barnens dagsförening samma

möjligheter som tidigare att lämna bidrag till olika ändamål och som ej

heller står i rimlig proportion till det arbete som måste nedläggas på lottförsäljning

in. m.

Det syntes enligt promemorian motiverat att närmare överväga att höja

värdegränserna för basar- och tivolilotterier. Förslag till sådana höjningar

framlägges i promemorian. Dessa förslag överensstämmer med dem som

upptagits i propositionen.

I promemorian ifrågasättes vidare att höja värdet å högsta vinsten i tidningslotterier

från 100 till 200 kronor.

Beträffande sådana lotterier, som kan anordnas efter anmälan till eller

med tillstånd av polismyndighet, erinras i departementspromemorian om

att nuvarande maximibelopp tillkom genom en författningsändring år 1949

efter förslag av den s. k. decentraliseringsutredningen. I den proposition i

frågan, som förelädes 1949 års riksdag (prop. nr 97), framhölls, att det syntes

lämpligt att på vissa punkter gå något längre i decentralisering än som

motiverades av penningvärdesförändringen, bl. a. med hänsyn till den tillståndssökande

allmänheten. I propositionen föreslogs, att maximibeloppet

för egentligt lotteri som får anordnas efter anmälan hos polismyndighet höjdes

från 1 000 till 2 000 kronor, samt att tillståndsgivningen för egentligt

lotteri i form av rent lokala varulotterier med en insatssumma av högst

5 000 kronor överflyttades från länsstyrelserna till polismyndigheterna

(dock icke beträffande Stockholm). Riksdagen beslöt för sin del (första

lagutskottets utlåtande nr 27, r.skr. nr 209) att höja maximibeloppet för

anmälningslotterier till 3 000 kronor.

I departementspromemorian framhålles, att penningvärdesändringen skulle

kunna tagas till intäkt för att höja värdegränserna även för egentligt lotteri,

som får anordnas efter anmälan hos polismyndighet, eftersom dessa

gränser ej ändrats sedan år 1949. Den värdegräns, som då fastställdes, var

emellertid högre än som motiverades av den dåvarande penningvärdesförändringen

och det kan därför enligt promemorian ifrågasättas om en ytterligare

höjning är motiverad.

Värdegränsen för lotteri efter tillstånd av polismyndighet enligt 3 § b)

föreslås däremot i promemorian höjd med hänsyn till penningvärdesändringen

och på grund av önskvärdheten att avlasta länsstyrelserna en del av

det merarbete som uppkommit genom en år 1952 genomförd decentralise
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

5

ring av lotteriärendena. Som gräns för polismyndigheternas tillståndsgivning

föreslås 8 000 kronor.

över departementspromemorian har yttranden avgivits av överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,

Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs och Norrbottens län samt Svenska penninglotteriet aktiebolag

och Aktiebolaget Tipstjänst. I ärendet har därjämte inkommit framställning

från Sveriges tivoliägareförening.

Flertalet av de remissinstanser, som avgivit yttranden över departementspromemorian,

har tillstyrkt eller lämnat utan erinran vad däri föreslagits.

Värdegränsen för lotteri, vilket kan anordnas efter anmälan hos polismyndighet,

bör emellertid enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län höjas

till 5 000 kronor. Samma länsstyrelse föreslår, att gränsen för polismyndighetens

tillståndsgivning höjes till 10 000 kronor. Några länsstyrelser

framhåller, att den arbetsbesparing, som skulle uppkomma, om värdegränsen

för tillståndslotterierna höjdes, vore helt obetydlig. Flertalet länsstyrelser

har vid sina remissvar fogat från polismyndigheter i länet infordrade

yttranden. I ett antal sådana yttranden uttalas, att de nuvarande maximibeloppen

om 3 000 kronor för anmälnings- och 5 000 kronor för tillståndslotterier

vore tillräckliga och att det med hänsyn till de inskränkningar som

gäller för ifrågavarande lotterier skulle möta svårigheter att finna avsättning

för större sådana lotterier.

Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson,

anför i propositionen i fråga om basar- och tivolilotterier samt tidningslotterier

följande.

»Det skäl som framför allt framförts till stöd för de nu ifrågasatta höjningarna

av ett antal värdegränser i lotteriförordningen är penningvärdesförändringen.

När det gäller basar- och tivolilotterier har värdet å högsta

vinst och insatser icke ändrats sedan förordningens tillkomst 1939. Detta torde,

som närmare påpekats i promemorian, medföra att det numera kan föreligga

svårigheter vid anordnande av dylika lotterier. Angelägenheten av en

ändring har också understrukits av de organisationer som främst sysslar

med lotterier av detta slag, Folkets parkers centralorganisation in. fl. Denna

uppfattning delas också av övervägande flertalet remissinstanser. Även jag

finner en jämkning vara påkallad. Penningvärdesförändringen ger i och för

sig anledning till en förhållandevis kraftig höjning, men de relativt begränsade

möjligheter till kontroll som myndigheterna har vid dessa lotterier gör

att viss försiktighet bör iakttagas. En lämplig anordning synes vara att vinsters

och insatsers värde är något lägre i lotterier med anvisningar eller polletter

som vinster än i rena varulotterier. Enligt min mening är de värdegränser

som föreslås i departementspromemorian väl avvägda och de synes

ge tillräcklig kompensation för penningvärdesförändringen samtidigt som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

de icke torde i nämnvärd grad öka risken för missbruk. Att, som från ett

håll föreslagits, införa tillståndstvång vid detta slag av lotterier torde ej i så

väsentlig grad minska denna risk att därigenom vunnen fördel uppväger

med tillståndsgivning förenade olägenheter. Jag förordar alltså, att 2 § lotteriförordningen

ändras så att i lotterier, där vinsterna utgöres uteslutande

av varor, högsta vinstens värde skall få uppgå till högst 15 kronor och insatserna

till högst en krona samt att i de lotterier, där vinsterna utgöres av

polletter eller anvisningar, motsvarande värden fastställes till 10 kronor

respektive 50 öre.

Förslaget att höja värdet å högsta vinsten i tidningslotteri enligt 5 § till

200 kronor föranleder ingen erinran från min sida.»

Beträffande de sedermera i motionen berörda lotterierna anför departementschefen:
»Någon

ändring av värdegränsen för egentligt lotteri som får anordnas

efter anmälan hos polismyndighet enligt 3 § a) anser jag mig med hänsyn

till de omständigheter som angivits i promemorian icke böra förorda.

Ej heller finner jag anledning föreslå någon höjning av gränsen för egentligt

lotteri som må anordnas efter tillstånd av polismyndighet. Som skäl för

en dylik höjning har angivits förutom penningvärdesändringen önskvärdheten

att avlasta länsstyrelserna en del av det merarbete som uppkom genom

den år 1952 genomförda decentraliseringen av lotteriärenden. En del länsstyrelser

har närmare undersökt, i vad mån förslagets genomförande skulle

minska deras arbetsbörda, och funnit att minskningen skulle bli praktiskt

taget betydelselös. Det finns anledning förmoda, att förhållandet är detsamma

även i andra län. Mot förslagets genomförande talar även den omständigheten

att polismyndighetens utökade befogenhet sannolikt skulle utnyttjas

i ringa grad. Ett tillstånd av polismyndighet kan nämligen blott avse

dennas förvaltningsområde och det torde ej sällan bli förenat med svårigheter

att placera ett lotteri med insatser upp till 8 000 kronor inom ett så

begränsat område som det här ofta är fråga om.»

Motionen

Det genom motionen framlagda förslaget berör icke basar- och tivolilotterierna

eller tidningslotterierna utan endast sådana s. k. egentliga lotterier,

som får anordnas efter anmälan hos resp. tillstånd av polismyndighet. Beträffande

dessa lotterier föreslås, såsom av det föregående framgår, inga

ändringar i propositionen.

I motionen anföres bl. a.:

De ideella föreningarna finansierar i betydande utsträckning sin verksamhet

genom lotterier. Givetvis är en noggrann kontroll över dessa lotterier

nödvändig, men på vissa områden synes lättnader i de nuvarande bestämmelserna

kunna genomföras, som skulle bli kostnads- och arbetsbesparande

för arrangörerna utan att äventyra en skälig kontroll.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr G år 1955

7

Vidare erinras i motionen om de av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län i dess remissvar gjorda förslagen och anföres:

Jag vill för min del ansluta mig till sistnämnda förslag. Härigenom skulle

länsstyrelserna befrias från en del ärenden, men denna arbetsbesparing torde

inte bli så stor att den ensam kan motivera ändrade bestämmelser. Viktigare

är att arrangörerna befrias från en hel del formaliteter och kostnader,

som uppstår i samband med de s. k. länsstyrelselotterierna. Då t. ex.

stämpelavgift ej utgår vid lotterier som anordnas efter anmälan till eller

tillstånd av polismyndighet bör vid ändring av § 3 i lotteriförordningen också

§ 8 i stämpelförordningen ändras i tillämpliga delar.

Enligt 8 § Ivungl. förordningen den 19 november 1914 ang. stämpelavgiften

gäller, att lottsedel för deltagande i lotteri, som anordnats med Konungens

tillstånd, eller för deltagande i sådant efter tillstånd av KB anordnat

lotteri, där insatserna uppgår till högre sammanlagt belopp än 5 000

kronor, skall, då lotteriet avser andra värdeföremål än penningar, av lotteriets

anordnare före utlämnandet förses med stämpel av 10 öre för varje

lottsedel.

Utskottet

I propositionen framlägges förslag om höjning av värdegränserna i basaroch

tivolilotterier och i tidningslotterier. Dessa gränser har icke ändrats sedan

lotteriförordningens tillkomst 1939, och förslaget har föranletts av den

peningvärdesändring som sedan dess ägt rum. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och får därför tillstyrka detsamma.

I motionen yrkas, att maximibeloppen för insatserna i vissa s. k. egentliga

lotterier också skall höjas, nämligen från 3 000 till 5 000 kronor för lotterier

som får anordnas efter anmälan hos polismyndighet och från 5 000 till

10 000 kronor för lotterier som får anordnas efter tillstånd av polismyndighet.

Frågan om en höjning av värdegränserna för dessa lotterier behandlas

i propositionen, men föredragande departementschefen har ej funnit anledning

föreslå sådan höjning.

Omfattningen av sådana lotterier som får anordnas efter anmälan hos

polismyndighet begränsas genom bestämmelser om att de får bedrivas endast

i samband med viss tillställning och inom det för tillställningen avsedda

området. Maximibeloppen för dessa lotterier höjdes år 1949 från 1 000 till

3 000 kronor. Denna höjning gick väsentligt utöver vad som betingades av

den dåvarande penningvärdesförändringen. Av den remissbehandling som

föregått propositionen framgår, att behov av en ytterligare höjning av värdegränsen

för dessa lotterier i allmänhet icke föreligger. Utskottet vill också

erinra om alt möjlighet afl anordna större lotterier, upp till 5 000 kronor,

föreligger om — i stället för att anmälan göres hos polismyndighet — tillstånd

sökes hos samma myndighet. För att det enklare förfarandet med anmälan

skall förbehållas endast lotterier av relativt ringa omfattning talar även kontrollsynpunkter.

Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Rätten att anordna lotteri efter tillstånd av polismyndighet infördes år

1949 i decentraliseringssyfte och fastställdes att gälla lotterier, vari insatserna

icke uppgår till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor. Motsvarande

tillstånd hade tidigare meddelats av länsstyrelse, och för rätt att anordna

större lotterier fordras alltjämt tillstånd av länsstyrelse eller Kungl.

Maj :t. Från synpunkten att ytterligare avlasta länsstyrelserna en del av deras

arbetsbörda synes en fortsatt decentralisering av lotteriärendena med

hänsyn till det ringa antalet lotterier i ifrågavarande storleksordning vara

praktiskt taget betydelselös. En utökad befogenhet för polismyndigheten

att meddela lotteritillstånd skulle vidare, såsom departementschefen framhåller,

sannolikt utnyttjas i ringa grad. Sådant tillstånd kan nämligen avse

endast polismyndighetens förvaltningsområde, och redan med nuvarande

värdegräns om 5 000 kronor föreligger enligt vad som framkommit vid remissbehandlingen

flerstädes svårigheter att inom ett sådant område under

en begränsad tid finna avsättning för lotterier med högsta tillåtna insatsbelopp.

Vid bestämmandet av värdegränsen bör även beaktas, att anordnarna

av lotterier icke föranledes att begära tillstånd för större lotterier än de

kan avsätta. En för hög värdegräns kan förutom svårigheter för lotterianordnarna

föra med sig ansökningar om uppskov med vinstdragning och vid

bifall härtill försämrade kontrollmöjligheter. Det må också framhållas, att

även vid bifall till den i motionen föreslagna höjningen till 10 000 kronor de

numera vanliga billotterierna kommer att kräva tillstånd av länsstyrelse.

Vad beträffar den i motionen berörda frågan om en minskning av kostnaderna

för lotterier mellan 5 000 och 10 000 kronor genom att lotterna i

dessa lotterier icke skulle beläggas med stämpel, vill utskottet framhålla,

att denna fråga i och för sig kan lösas utan samband med frågan om vilken

myndighet som bör vara tillståndsgivande, men utskottet finner ej anledning

att i nu förevarande sammanhang närmare beröra detta spörsmål. På

grund av det anförda finner utskottet i likhet med departementschefen icke

anledning föreslå någon höjning av värdegränsen för lotterier som må anordnas

efter tillstånd av polismyndighet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med avslag å motionen II: 198 måtte bifalla

propositionen nr 27.

Stockholm den 15 februari 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes behandling bär närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne*, fru Carlqvist, herrar

Nils Theodor Larsson*, Grönkvist, Göran Karlsson och Eskilsson*;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping*, herrar Hagård,

Lundberg, Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, herrar Odhe, Bengtsson i Varberg

och Rimmerfors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

9

Reservation

av herrar Sunne, Lundberg, fröken Höjer och herr Rimmerfors, vilka ansett,

att utskottets yttrande bort ha följande lydelse.

I propositionen----tillstyrka detsamma.

I motionen yrkas, att maximibeloppen för insatserna i vissa s. k. egentliga

lotterier också skall höjas, nämligen från 3 000 till 5 000 kronor för lotterier

som får anordnas efter anmälan hos polismyndighet och från 5 000 till

10 000 kronor för lotterier som får anordnas efter tillstånd av polismyndighet.

Dessa lotterier får anordnas endast för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt

ändamål — såvitt avser tillståndslotterierna också till svenska

konstidkares understöd och uppmuntran — och bedrivs i stor utsträckning

av folkrörelsernas olika organisationer, vilka härigenom i betydande mån

erhåller medel för sin samhällsgagnande gärning.

Vid den departementsbehandling som föregått propositionens framläggande

har i en inom handelsdepartementet upprättad promemoria framhållits,

att penningvärdesändringen skulle kunna tagas till intäkt för att höja värdegränserna

även för egentligt lotteri, som får anordnas efter anmälan hos

polismyndighet, eftersom dessa gränser ej ändrats sedan år 1949. Utskottet

anser det med hänsyn till den penningvärdesändring som inträffat efter 1949

motiverat att — på sätt föreslagits under remissbehandlingen av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län och nu även i motionen — höja värdegränsen

till 5 000 kronor. För en sådan höjning talar även det minskade besvär

för lotterianordnarna som skulle bli en följd av att även lotterier mellan

3 000 och 5 000 kronor finge anordnas efter anmälan till polismyndighet

och alltså utan att polismyndighetens formella tillstånd avvaktades. Detta

skulle enligt utskottets mening icke behöva försämra polismyndighetens

kontroll över lotteriets bedrivande.

Beträffande sådana lotterier som får anordnas först efter tillstånd av polismyndighet

fastställdes värdegränsen liksom för anmälningslotterierna år

1949. I departementspromemorian föreslogs i fråga om dessa lotterier med

hänsyn till bl. a. penningvärdesförändringen sedan 1949 en höjning av värdegränsen

till 8 000 kronor. Vid remissbehandlingen har detta förslag i flertalet

fall tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län har, liksom motionären, föreslagit att gränsen för polismyndigheternas

tillståndsgivning sättes vid 10 000 kronor. Utskottet ansluter sig

till denna uppfattning. Länsstyrelserna synes visserligen ha haft att handlägga

ett relativt litet antal ärenden angående tillstånd till lotterier med ett

sammanlagt insatsbelopp mellan 5 000 och 10 000 kronor, men anledningen

härtill torde icke vara, alt behov icke föreligger av lotterier i denna storleksordning,

utan all lotterianordnarna icke velat påtaga sig det besvär och de

kostnader ett sådant lotteri till följd av gällande bestämmelser skulle ha

medfört. Vid ett genomförande av den i motionen föreslagna höjningen av

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr G

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1955

värdegränsen kommer lotterier upp till 10 000 kronor, i den mån de anordnas

efter tillstånd av polismyndighet, att bli fria från stämpelavgift. Detta

skulle vara av betydande värde för folkrörelserna. Såsom i motionen framhålles

bör som en konsekvens av nyssnämnda stämpelfrihet sådan ändring

göras i stämpelförordningen, att även lotterier mellan 5 000 och 10 000 kronor,

som anordnas efter tillstånd av länsstyrelse, göres stämpelfria. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad härpå och

förelägger riksdagen förslag i ämnet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till propositionen nr 27 och motionen

II: 198 måtte för sin del antaga följande förslag till

Förordning

om ändrad lydelse av 2, 3 och 5 §§ lotteriförordningen

den 19 maj 1939 (nr 207).

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj

19391 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuuarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

2 §.

Lotteri må-------nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke överstiger

5 kronor,

att vinstfördelning----—----

samt att, om för deltagande i lotteriet

fordras insats, denna icke överstiger

25 öre eller, där vinsterna utgöras

uteslutande av varor, 50 öre.

att värdet å högsta vinst icke överstiger

10 kronor eller, där vinsterna

utgöras uteslutande av varor, 15 kronor,

i lotteriet,

samt att, om för deltagande i lotteriet

fordras insats, denna icke överstiger

50 öre eller, där vinsterna utgöras

uteslutande av varor, en krona.

3 §•

Lotteri, däri insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och

storlek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna

icke äro för handen, anordnas

a) efter anmälan------anordnat, samt

att anmälan icke avser anordnande att anmälan icke avser anordnande

vid samma tillställning av lotterier vid samma tillställning av lotterier

med insatser till högre sammanlagt med insatser till högre sammanlagt

belopp än 3 000 kronor; belopp än 5 000 kronor;

1 Senaste lydelsen av 3 § se SFS 1952:387

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr G år 1955

11

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

b) i annan-------värdepapper, samt

att insatserna icke uppgå till högre att insatserna icke uppgå till högre

sammanlagt belopp än 5 000 kronor; sammanlagt belopp än 10 000 kronor;

c) efter tillstånd------ 30 000 kronor.

Varor, vilka — —----—• nyss sagts.

5 §■

Utan anmälan --------insats, samt

att värdet å högsta vinst icke över- att värdet å högsta vinst icke överstiger

100 kronor. stiger 200 kronor.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1955.

550481. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:115 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj a1 i texten