Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 2 i första kammaren av herr Persson, Helmer, m. fl. samt nr 5 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.

1955-02-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1955:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 2 i första kammaren av herr Persson, Helmer, m. fl. samt nr 5 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande

av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 2 i första kammaren av herr

Persson, Helmer, m. fl. samt nr 5 i andra kammaren av herr Holmberg

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

besluta om upphävande av 1928 års lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet

hänvisa till motionen 11:5.

I lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal ges ej regler om kollektivavtalens

materiella innehåll, men avtalens form och rättsverkan regleras

i lagen. Enligt 4 § må arbetsgivare eller arbetare, som är bundna av kollektivavtal,

under den tid avtalet är gällande icke vidtaga arbetsinställelse

(lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig

stridsåtgärd:

1. på grund av tvist om avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd

eller på grund av tvist, huruvida visst förfarande strider mot avtalet eller

mot vad i lagen om kollektivavtal stadgas;

2. för att åstadkomma ändring i avtalet;

3. för att genomföra bestämmelse, avsedd att träda i tillämpning efter

det avtalet utlupit; eller

4. för att bispringa annan i fall, då denne icke själv äger vidtaga stridsåtgärd.

År förening eller medlem däri bunden av kollektivavtal, må föreningen

enligt nämnda § 4 ej anordna eller eljest föranleda stridsåtgärd, som enligt

vad ovan angivits icke är lovlig, ej heller genom lämnande av understöd

eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd, som medlem

vidtagit. Förening, som själv är bunden av kollektivavtal, vare jämväl

pliktig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga olovlig stridsåtgärd

eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.

Vad i 4 § stadgas skall gälla, ändå att avtalet innehåller bestämmelse,

344 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 sand. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955

som strider häremot. Har i kollektivavtal upptagits föreskrift om längre

gående förpliktelse, skall den lända till efterrättelse.

Åsidosätter arbetsgivare eller arbetare sina förpliktelser enligt kollektivavtal

eller kollektivavtalslagen skall han enligt 8 § i lagen gälda därav

uppkommen skada. Detsamma gäller om förening. Vid bedömande om

och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till intresset i avtalets

upprätthållande och övriga sådana omständigheter av annan än rent

ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa

skuld, den skadelidandes förhållande i avseende å tvistens uppkomst, skadans

storlek eller omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må skadeståndets

belopp nedsättas; fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet må

ock äga rum. Ej må i något fall skadestånd ådömas enskild arbetare till

högre belopp än tvåhundra kronor.

Arbetsdomstolen skall enligt 2 § lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol

bestå av ordförande och sju ledamöter, av dem en särskild ledamot

för tjänstemannamål.

Ordföranden och två ledamöter förordnas enligt 3 § av Konungen för

viss tid bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller

arbetarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken förordnas

att vara vice ordförande, skall vara lagkunniga och i domarvärv erfarna.

Den andre ledamoten skall äga särskild insikt och erfarenhet i arbetsförhållanden

och därmed förbundna avtalsfrågor.

Övriga ledamöter, vilka skall vara i arbetsförhållanden erfarna och kunniga,

förordnas enligt 4 § av Konungen för två år i sänder, två ledamöter

efter förslag av de svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd, två

ledamöter efter förslag av Landsorganisationen i Sverige och den särskilde

ledamoten efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation. Sistnämnde

ledamot skall inträda på arbetarsidan i stället för en av de efter Landsorganisationens

förslag utsedda ledamöterna vid handläggning av mål,

däri tjänstemannaförening, som icke är ansluten till Landsorganisationen,

eller medlem i sådan förening är part å nämnda sida, såframt icke jämväl

till Landsorganisationen ansluten förening eller medlem i sådan förening

är part å arbetarsidan och tvisten huvudsakligen rör sistnämnda

part.

Enligt It § i lagen må tvist, som eljest skulle höra under arbetsdomstolen,

i stället enligt avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän; dock

göres undantag för viss i paragrafen särskilt angiven förklaring, som i

förevarande sammanhang torde vara av mindre intresse.

Förslag om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol

har tidigare förekommit till behandling vid 1929—1931, 1933,

1935—1939 och 1946 års riksdagar. Vid samtliga dessa riksdagar blev

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955

3

motioner med yrkanden att lagarna eller endera av dem måtte upphävas,

efter hemställan av andra lagutskottet (utlåtanden nr 4/1929, 7/1930,

6/1931, 2/1933, 4/1935, 1/1936, 6/1937, 1/1938, 32/1939 och 4/1946), av riksdagen

avslagna.

I samband med behandlingen av de vid 1939 års riksdag väckta motionerna

i ämnet lämnade utskottet Landsorganisationen i Sverige och Svenska

arbetsgivareföreningen tillfälle att yttra sig i ärendet. I avgivna yttranden

hemställde såväl landssekretariatet å Landsorganisationens vägnar som

Arbetsgivareföreningen, att utskottet måtte avstyrka bifall till yrkandet om

lagarnas upphävande.

Vid 1945 års riksdag yrkades i en inom andra kammaren väckt motion,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

framläggande av proposition med förslag till sådana ändringar av kollektivavtalslagen,

att »arbetarnas möjligheter att hävda sina rätts- och intressefrågor

icke omintetgjordes».

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 17,

att utskottet icke kunde dela den i motionen framförda uppfattningen, att

lagen i dess nuvarande utformning vore ägnad att skapa rättslöshet för

arbetarna gentemot arbetsgivarna, och hemställde, att motionen icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan bifölls.

I ovan berörda utlåtande nr 4 vid 1946 års riksdag i anledning av motioner

med yrkande, att lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol måtte

upphävas, erinrade andra lagutskottet om att motionärerna till stöd för

sitt yrkande åberopat, att enligt deras uppfattning nämnda lagar lade

hinder i vägen för arbetarnas strävanden att skapa trygghet i sin anställning

och att över huvud förbättra sina arbetsvillkor. Utskottet uttalade,

att denna uppfattning i allmänhet icke torde biträdas av någondera parten

på arbetsmarknaden, och förklarade, att utskottet ej heller kunde dela

den, samt avstyrkte motionen. Riksdagen godtog som ovan nämnts utskottets

utlåtande.

Utskottet tillåter sig lämna följande statistiska uppgifter angående de

mål som under den tid arbetsdomstolen varit i verksamhet t. o. in. år 1952

anhängiggjorts eller avgjorts av domstolen.

Under nämnda tid har vid arbetsdomstolen anhängiggjorts 3 586 mål,

därav

från arbetarsidan .......................................... 3 164 mål eller 88,23 %

från arbetsgivarsidan .................................... 403 » » 11,24 %

av båda parterna gemensamt ........................... 17 » » 0,47 %

på anmälan av förlikningsman ........................ 2 » » 0,06 %

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1955

Arbetsdomstolen har under samma tid fällt 2 807 domar, därav i mål

som anhängiggjorts av

a) arbetarsidan 2 469 domar eller 87,96 %, vari

talan bifallits helt eller delvis i ..................... 1 566 domar eller 63,43 %

talan ogillats i .......................................... 858 » » 34,75 %

sakfrågan ej prövats i ................................. 45 » » 1,82 %

b) arbetsgivarsidan 319 domar eller 11,36 %, vari

talan bifallits helt eller delvis i

talan ogillats i ......................

sakfrågan ej prövats i .............

234 domar eller 73,35 %

74 » » 23,20 %

11 » » 3,45 %

c) båda parterna gemensamt 18 domar eller 0,64 %, vari

arbetarsiaans talan bifallits i .............................. 7 domar eller 38,89 %

arbetsgivarsidans talan bifallits i ........................ 3 » » 16,67 %

parternas talan bifallits ömsevis i ..................... 7 » » 38,89 %

sakfrågan ej prövats i ....................................... 1 dom » 5,55 %

Reservationer har under åren t. o. in. år 1952 avgivits i 777 domar eller

27,5 % av samtliga domar. I de mål, vari reservation avgivits, har talan

anhängiggjorts av

arbetarsidan i ................................................... 612 mål eller 79,27 %

arbetsgivarsidan i ............................................. 157 s> » 20,34 %

parterna gemensamt i ....................................... 3 » » 0,39 %

Under åren 1948—1952 har hela antalet fällda domar varit 329. I dessa

har reservation avgivits i 47 domar eller 14,29 %.

Samtliga domar i de mål som särskilt berörts i motionerna är enhälliga.

Av hela antalet domar t. o. m. år 1952 har behandlats

olovlig stridsåtgärd i .................................... 152 domar eller 5,4 %

föreningsrättskränkning i .............................. 163 » » 5,8 %

frågor om fordran, tolkning av avtal, etc. i ...... 2 492 » » 88,8 %

Utskottet

Kollektivavtalens materiella innehåll regleras icke i kollektivavtalslagen

utan beror av parternas fria överenskommelser. Frågan om vilka medel en

part på den kollektiva arbetsmarknaden må tillgripa för att genomföra

sina intressen vid slutande av avtal behandlas ej heller i kollektivavtalslagen.

I s. k. intressetvister är parterna sålunda oförhindrade att tillgripa

stridsåtgärder. I och med att kollektivavtal slutes mellan parterna inträder

emellertid en fredsplikt enligt regler, som närmare angives i kollektivavtalslagen.

Sålunda stadgas i arbetsfredens intresse förbud mot stridsåtgär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955

5

der i s. k. rättstvister. Arbetsgivare eller arbetare som är bunden av kollektivavtal

får icke under den tid avtalet är gällande vidtaga stridsåtgärd på

grund av tvist om avtalets tolkning eller för att åstadkomma ändring i

avtalet.

Den reglering av avtalens rättsverkan som sålunda gives i kollektivavtalslagen

torde stå i god överensstämmelse med den uppfattning i hithörande

frågor som är allmän bland arbetsmarknadens parter.

Beträffande den form för slitande av tvister som stadgats i lagen om

arbetsdomstol vill utskottet framhålla, att lagen lämnar möjligheten öppen

för avtalsparterna att låta tvist rörande kollektivavtal avgöras av skiljemän

i stället för av arbetsdomstolen, men att denna möjlighet sällan begagnats.

Då detta likväl skett har det i regel gällt endast tvister rörande

ackordsprislistor, och anledningen till att man här valt skiljedomsförfarandet

torde ha varit att man ansett att detta bättre lämpat sig för den

rent tekniska och mera skönsmässiga behandling man funnit önskvärd i

fråga om tvister av detta slag. Utskottet vill också hänvisa till den statistiska

undersökning, som redovisats ovan i utlåtandet och som utvisar, att

arbetarsidan i mycket betydande utsträckning vänt sig till arbetsdomstolen.

I fråga om det misstroende mot arbetsdomstolen som uttryckts i motionerna

vill utskottet endast erinra om att arbetsdomstolen består av dels

ledamöter vilka icke företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och

dels representanter för såväl arbetsgivar- som arbetarsidan samt att samtliga

domar i de mål som särskilt berörts i motionerna är till alla delar enhälliga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 2 och II: 5, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1955

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Axel E. Svensson, fru Svensson,

fru Carlqvist, herrar Magnusson, Anders E. Johansson, Grönkvist och

Alexanderson;

från andra kammaren: fru Västberg*, fröken Höjer, herr Svensson i

Göteborg, fru Ewerlöf*, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson*, Ivönigson

och Larsson i Hedenäset*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.