Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

1955-03-15 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1955:10, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den

30 juni 1943 (nr H4) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 11 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 75, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om

tillståndstvång för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete* 1, vilken enligt lag den 4 juni 1954 (nr 373) gäller till och

med den 30 juni 1955, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1956.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft dels

två före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen inom första

kammaren nr 218 av herr Ewerlöf m. fl. samt inom andra kammaren nr

283 av herr Hjalinarson m. fl. dels ock sex i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen inom första kammaren nr 408 av fröken Andersson

och herr Bergh, nr 409 av herr Lindblom m. fl. och nr 410 likaledes

av herr Lindblom m. fl. samt inom andra kammaren nr 505 av herr Gustafsson

i Borås in. fl., nr 507 av herr Birke in. fl. och nr 508 av herr

Ohlin m. fl.

I motionerna 1:218 och 11:283, vilka är likalydande, hemställes, »att

1 Senaste lydelse 1 vissa delar, se SFS 1948: 186 och 749.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 saml. 3 avd. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr tf) år 1955

riksdagen måtte, i händelse beslut om byggnadsregleringens slopande ej

fattas, i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva tillkänna, att

byggnadsregleringen bör så tillämpas, att den kyrkliga nybyggnadsverksamheten

får ett utrymme av minst 15 miljoner kronor inom den uppgjorda

investeringsramen».

I motionerna 1: 409 och II: 505, vilka ävenledes är av samma lydelse,

föreslås att riksdagen vid behandling av propositionen »ville förorda en

ökning av den byggkvot som fastställts för kyrkor, församlingshem och

krematorier till 15 miljoner kronor».

I motionerna I: 408 och II: 507, som är likalydande, hemställes, att riksdagen

vid behandling av propositionen »ville anhålla hos Kungl. Maj :t, att

skyndsamma åtgärder måtte vidtagas för ett slopande av byggnadsregleringen,

så att regleringen i sin helhet är avvecklad senast den 31 december

1955».

Motionerna I: 410 och II: 508 — även de likalydande — utmynnar i en

hemställan »att riksdagen beslutar att byggnadsregleringens tillståndstvång

skall avvecklas från och med den 1 oktober 1955 och åtgärder i säsongutjämnande

syfte av i motionen angiven art i samband därmed vidtagas».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget ävensom i fråga om de av motionärerna till stöd

för deras yrkanden åberopade skälen får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om

tillståndstvång för byggnadsarbete utgör ett led i statsmakternas strävan

att upprätthålla ett fast penningvärde och främja en ändamålsenlig användning

av förnödenheter och arbetskraft. Lagen gäller — sedan dess giltighetstid

vid olika tillfällen blivit förlängd, senast genom lag den 4 juni

1954 (nr 373) — till och med den 30 juni 1955.

Enligt 1 § i lagen äger Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar förordna,

att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning. Har dylikt förordnande meddelats,

följer därav att byggnadsarbete icke får bedrivas utan särskilt tillstånd

(byggnadstillstånd). Sådant tillstånd meddelas av Konungen eller,

i den mån Konungen förordnar därom, av myndighet, åt vilken Konungen

uppdrager att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen, eller myndighet,

som är underordnad tillsynsmyndigheten.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter

till lagen, vilken kungörelse trätt i kraft den 1 augusti 1943, har Kungl.

Maj:t förordnat, att 2—7 §§ i lagen skall äga tillämpning samt meddelat

tillämpningsföreskrifter till lagen.

Enligt dessa tillämpningsföreskrifter, vilka ändrats vid flera tillfällen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

får åtskilliga slag av byggnadsarbeten bedrivas utan byggnadstillstånd.

Härom ävensom beträffande frågan hur tillståndsgivningen är ordnad torde

få hänvisas till tredje lagutskottets utlåtande nr 27 vid 1954 års riksdag.

Den där lämnade redogörelsen är alltjämt aktuell; sedan byggnadsreglcringen

dryftades vid 1954 års riksdag har således ej vidtagits någon ändring

i hithörande bestämmelser.

Vad angår frågan om behovet av fortsatt byggnadsreglering anföres i

propositionen bland annat följande.

Efter en under år 1953 jämförelsevis återhållsam byggnadsverksamhet

har under år 1954 förmärkts en icke oväsentligt stegrad investeringsvilja,

varigenom trycket på de i stort sett redan fullt utnyttjade resurserna av

arbetskraft och material ökades. För att belysa ökningen av investeringsönskemålen

i fråga om företag, för vilka byggnadstillstånd erfordras, må

hänvisas till följande sammanställning:

Tablå 1. Till länsarbetsnämnderna inkomna ansökningar om byggnadstillstånd och

igdngsättningstillstånd för bostadshus. Kostnad i milj. kronor

Byggnadsarbetets art

1953

19541

Bostadshus...............................................

1 915,2*

2,6

282.9

168.3

124.1

243.4

273.9

332.2

377.4

16,4

2 105,0*

1,1

530.2

181.3

154,1

342.0

201.0

343,6

381,1

34,7

Jordbruk, skogsbruk och fiske..............................

Industri..................................................

Kraft- och belysningsverk (ej statliga).......................

Samfärdsel (ej de statliga kommunikationsverkens investeringar)

Handel..................................................

Förvaltning, sociala ändamål m. m...........................

Skolor, kyrkor, samlingslokaler m. m.........................

Vägar och gator (ej statliga), vatten och avlopp ..............

Militära arbeten..........................................

3 736,4

4 274,1

1 Avser tiden januari—november.

1 Uppgifterna för 1953 avser såväl flerfamiljshus som egnahem men uppgifterna för 1954

endast flerfamiljshus.

Som framgår av tablån har det belopp inkomna ansökningar om byggnadstillstånd

avsett varit betydligt högre under år 1954 än under år 1953,

trots att siffrorna för år 1954 endast avser 11 månader och att dessutom

uppgifter för egnahemsbyggandet ingår i 1953 års siffror men ej i 1954 års.

Ansökningarna har ökat på nära nog alla områden, men den relativt sett

största ökningen hänför sig till industri och handel. Industriansökningarna

under år 1954 uppgår sålunda till ungefär det dubbla värdet mot året förut.

Investeringsönskemålen i fråga om byggnader och anläggningar överstiger

alltjämt det beräknade investeringsutrymmet. Detta framgår bl. a.

av i följande sammanställning redovisade uppgifter, som inkommit i samband

med uppgörandet av budgeten för byggnadstillstånd för år 1955:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

Tablå 2. Tillståndsbudget samt anmälda invesleringsönskemål. Kostnad i milj. kronor

Byggnadsarbetets art

Tillstånds-

budget

Anmälda investerings- önskemål

1955

1955

1954

3

3

200

529

371

120

175

200

Samfärdsel (ej de statliga kommunikationsverkens investe-

101

224

201

81

370

273

155

642

596

263

839

941

240

300

300

90

280

290

120

De anmälda investeringsönskemålen för år 1955 är som synes mer än

dubbelt så stora som det i tillståndsbudgeten beräknade utrymmet för ifrågavarande

investeringar. En del av investeringsplanerna torde visserligen

ännu ej ha framskridit så långt att de kan realiseras under året även om

utrymmet i tillståndsbudgeten vore större. Å andra sidan föreligger sannolikt

en del mera realistiska önskemål, som ännu icke kommit till myndigheternas

kännedom. Då en ökning av investeringsviljan skett även inom

den icke tillståndsberoende byggnadssektorn, är således anspråken på de

tillgängliga resurserna för närvarande mycket starka.

Som riktpunkt för tillståndsgivningen har för år 1955 liksom för tidigare

år inom byggnad sberedningen upprättats en investeringsbudget, som anger

ramen för tillstånd under detta år för byggnads- och anläggningsverksamhet

inom olika huvudområden. I bihang 2 av inkomstbilagan till årets statsverksproposition

har lämnats en närmare redogörelse för denna budget.

Ett sammandrag av tillståndsbudgeten återfinnes även i den förut åberopade

såsom tablå 2 betecknade sammanställningen.

Tillståndsbudgeten för år 1955 är oförändrad i förhållande till år 1954

såväl totalt som för de olika kvotområdena. Med hänsyn till omfattningen

av den nu pågående byggnadsverksamheten och angelägenheten av att motverka

en överansträngning av byggnadsmarknaden under våren och sommaren

har föreskrivits, att under första halvåret 1955 byggnadstillstånd

må — där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar — för varje kvotområde

meddelas endast för byggnadsföretag, vilka kan utföras för en beräknad

sammanlagd byggnadskostnad motsvarande högst 25 procent av resp. kvoter.

Beträffande den omfattning, i vilken återstoden av de olika byggnadskvoterna

må tagas i anspråk, torde Kungl. Maj :t sedermera få besluta.

Det bör anmärkas, att tillståndsbudgeten bör betraktas som enbart ett

arbetsinstrument, som ger riktlinjer för tillståndsgivningen. Ändringar i

tillståndsbudgeten kan företagas i den mån så erfordras för att i varje läge

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

ernå en snabb anpassning av planerna efter de ekonomiska förändringarna

och arbetsmarknadsläget.

Beträffande det i motionerna 1:218 och 11:283 samt 1:409 och 11:505

framförda önskemålet om ökad kvot för den kyrkliga byggnadsverksamheten

må anmärkas, att i den förut nämnda tillståndsbudgeten för år 1955

för kyrkor, församlingshem och krematorier upptagits ett från år 1954 oförändrat

belopp å 10 miljoner kronor. Enligt en inom arbetsmarknadsstyrelsen

upprättad, till utskottet överlämnad sammanställning över byggnadstillståndsärenden

för nyssnämnda slag av byggnader har av Kungl. Maj:t

och av arbetsmarknadsstyrelsen under åren 1951—1954 beviljats byggnadstillstånd

för ifrågavarande ändamål å 1951 5,3 miljoner, 1952 11 miljoner,

1953 16 miljoner och 1954 19 miljoner kronor. Härtill kommer länsarbetsnämndernas

tillståndsgivning, som för år 1954 uppskattas till 6 miljoner

kronor. Medan under tidigare år avslag å ansökningar om byggnadstillstånd

beträffande förevarande slag av arbeten förekommit i viss utsträckning,

har så icke varit fallet under åren 1953 och 1954.

Departementschefen

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anförde vid lagrådsremissen

bland annat följande.

Vid frågans behandling år 1954 uttalade jag, att varken det dåvarande

ekonomiska läget eller hänsynen till vissa andra mera långsiktiga faktorer

syntes göra det möjligt att då avveckla byggnadsregleringen. De aktuella

skälen för regleringens bibehållande är nu än starkare. Som framgår av

finansplanen i årets statsverksproposition föreligger en tendens till en tillspetsning

av högkonjunkturen. Inom landet ökar efterfrågan för såväl

konsumtions- som investeringsändamål. Nödvändigheten av en återhållsam

ekonomisk politik i dagens läge är oomtvistlig. Vid sidan av de

finans- och kreditpolitiska åtgärderna mot en överkonjunktur spelar byggnadsregleringen

en viktig roll i investeringsbegränsande syfte. Jag anser

det sålunda nödvändigt att byggnadsregleringen tills vidare bibehålies.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete erhåller förlängd giltighet, lämpligen till och med den

30 juni 1956. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang ej

påkallad.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat det genom propositionen framlagda lagförslaget

utan erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

Utskottet

Medan samhällsekonomien under 1953 i stort sett kännetecknades av en

dämpning av den tidigare rådande överkonjunkturen, har den ekonomiska

utvecklingen i landet under 1954 utmärkts av en kraftig expansion. Härvidlag

har en stegrad investeringsvilja utgjort ett betydelsefullt inslag i konjunkturbilden.

I fråga om byggnads- och anläggningsverksamheten har sålunda, efter

att investeringstakten på detta område under 1953 varit förhållandevis återhållsam,

under 1954 förmärkts en icke obetydligt ökad benägenhet för investeringar

med åtföljande tryck på tillgängliga resurser av arbetskraft

och material. Denna tendens till ökning av byggnads- och anläggningsverksamheten,

som gäller de flesta områden men är särskilt påfallande för

industriens och handelns vidkommande, kan med hänsyn till de för 1955

anmälda och eljest sannolika investeringsönskemålen förväntas bli än mera

skärpt under innevarande år, låt vara att investeringsavgiften kan antagas

verka i viss mån återhållande på investeringsviljan.

Eftersom de för byggnadsverksamheten tillgängliga resurserna redan är

i stort sett fullt utnyttjade, skulle en investeringsverksamhet på byggnadsområdet

av den omfattning, som skulle bli följden av ett förverkligande av

alla föreliggande investeringsplaner, vara ägnad att äventyra den samhällsekonomiska

balansen. Behovet av en återhållsam ekonomisk politik måste

under sådana förhållanden framstå såsom uppenbart.

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner att byggnadsregleringen

vid sidan av finans- och kreditpolitiska åtgärder spelar en viktig

roll i investeringsbegränsande syfte, anser med hänsyn till det anförda att

i dagens läge skälen för ett bibehållande av byggnadsregleringen är starkare

än föregående år. Utöver de rent konjunkturpolitiska övervägandena

vill utskottet hänvisa till den ökning av byggnadstiderna för bostadshus,

som kunnat iakttagas under det sistförflutna året. Om byggnadsregleringen

i nuvarande läge avskaffas, kan en ökad byggnadsverksamhet på handelns

och industriens område förmodas inträda med åtföljande stegrad efterfrågan

på de redan knappa arbetskraftsresurserna, varigenom svårigheter

skulle kunna uppstå att tillgodose behovet av arbetskraft för bostadsbyggandet.

En dylik utveckling, som skulle medföra minskning av antalet

färdigställda bostadslägenheter och ökade kostnader för bostadsproduktionen,

måste givetvis förebyggas. Jämväl hänsynen till att största möjliga

säsongutjämning för byggnadsarbetarnas del måste eftersträvas talar enligt

utskottets uppfattning med styrka för att byggnadsregleringen icke nu

bör avskaffas.

På anförda skäl vill utskottet tillstyrka bifall till det genom propositionen

framlagda förslaget samt hemställa om avslag å de motionsvis framställda

yrkandena om byggnadsregleringens avveckling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955 ‘

Vad angår de i motionerna 1:218 och 11:283 samt 1:409 och 11:505

gjorda yrkandena om ökad byggnadskvot för kyrkliga ändamål, vill utskottet

erinra om att utskottet vid fjolarets riksdag hade att ta ställning

till i motioner framställda yrkanden av likartat innehåll, varvid utskottet

i sitt utlåtande nr 27 yttrade: »Det är obestridligen riktigt att det föreligger

ett stort behov av ytterligare lokaler för religiösa ändamål. Särskilt torde

detta vara fallet inom de under senare år hastigt tillväxande städerna. Det

är emellertid lika klart, att stora otillfredsställda lokalbehov finnes även

på andra områden med hög angelägenhetsgrad, t. ex. i fråga om sjukvården,

undervisningsväsendet och allmänna samlingslokaler. Da det för en fördelning

av den byggnadsvolym som tillståndsgivningen anses kunna omfatta

måste göras en avvägning mellan de olika byggnadsbehoven och då

en sådan avvägning kräver en ingående kännedom om dessa behov och

överblick över möjligheterna att tillgodose dem, bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att obunden pröva frågan om de jämkningar av tillståndsramarna

som kan anses påkallade. Ehuru utskottet finner syftet med nu ifrågavarande

motioner behjärtansvärt, kan utskottet därför icke förorda att

riksdagen gör något uttalande i enlighet med vad som föreslagits i motionerna.

Utskottet utgår emellertid från att vid de uppmjukningar i byggnadsregleringen

som kan ifrågakomma även möjligheterna att öka tillståndsgivningen

till den kyrkliga nybyggnadsverksamheten överväges.»

Såsom framgår av den här ovan lämnade redogörelsen för tillståndsgivningen

för ifrågavarande ändamål har under 1954 — bortsett från länsarbetsnämndernas

tillståndsgivning — beviljats byggnadstillstånd för kyrkliga

ändamål å tillhopa 19 miljoner kronor. Byggnadsregleringen synes således

på detta område under 1954 ha handhafts på ett sätt, som överensstämmer

med utskottets nyssnämnda uttalande.

Utskottet vidhåller för sin del den ståndpunkt, som kommit till uttryck i

utskottets förenämnda utlåtande år 1954, och förutsätter att även om möjligheterna

att i år tillgodose önskemålen på förevarande område icke är

oförändrade i förhållande till 1954 likväl de utvägar till ökad tillståndsgivning,

som kan komma att stå till buds, utnyttjas även under 1955.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 408

och II: 507 samt I: 410 och II: 508 bifalla förevarande proposition;
B.

att motionerna I: 218 och II: 283 samt I: 409 och II: 505

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1955

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10 år 1955

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl,

Grym, Ivar Nilzon, Axel Jansson, Herbert Hermansson och Ebbe Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Mölndal, Johansson i Torp,

Nyberg, Levin, fru Torbrink, herrar Carlsson i Stockholm, Hansson i

Skegrie* och Munktell.

* Ej närvarande vid utl&tandets justering.

Reservation:

(avseende utskottets hemställan under A) av herrar Osvald, Ebbe Ohlsson,

Ngberg, Carlsson i Stockholm och Munktell, vilka ansett,

dels att utskottets utlåtande till och med det stycke, som slutar med

orden »byggnadsregleringens avveckling», bort ha följande lydelse:

Medan samhällsekonomien etc.---— (första stycket lika med utskottet)

---inslag i konjunkturbilden.

Otvivelaktigt är det nuvarande konjunkturläget sådant, att en återhållsam

ekonomisk politik är påkallad för upprätthållande av den samhällsekonomiska

balansen. Enligt departementschefens uppfattning spelar byggnadsregleringen

vid sidan av finans- och kreditpolitiska åtgärder en viktig

roll härvidlag.

Emellertid betyder byggnadsregler ingen i själva verket endast att man

skjuter de egentliga problemen på framtiden och undviker att ta ställning

till den centrala frågeställningen hur en bestående och naturlig balans i

ekonomien skall kunna åstadkommas. Enligt utskottets mening kan sistnämnda

mål uppnås främst genom en lämplig avvägning av generellt verkande

medel, i första hand en riktigt tillämpad penning- och kreditpolitik.

Erfarenheten bestyrker att knapphet på kreditmarknaden kan utöva ett

väsentligt begränsande inflytande på investeringarna inom byggnads- och

anläggningsverksamheten.

Beträffande bostadsbyggandet är den statliga lånegivningen ett medel att

förebygga att omfattningen av byggnadsverksamheten växer över de tillgängliga

resurserna härför. För statens byggnadsverksamhet, vars omfattning

bestämmes i statsbudgeten, erfordras uppenbarligen icke någon särskild

detaljreglering. Sedan de i propositionen omförmälda investeringsönskemålen

framfördes har också investeringsavgiften införts, vilket medför

att åtskilliga investeringar inom näringslivet skjutes på framtiden.

Utskottet hävdar därför som sin mening, att läget f. n. icke är sådant att

det bör hindra en avveckling av byggnadsregleringen.

Såsom motivering för byggnadsregleringens bibehållande anföres i propositionen,

utöver de konjunkturpolitiska övervägandena, att regleringen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr it) ur 1955

utgör ett betydelsefullt medel för åstadkommande av största möjliga säsongutjämning

för arbetarna inom byggnadsfacken.

Utskottet önskar för sin del starkt betona vikten av att en dylik utjämning

eftersträvas men ifrågasätter om byggnadsregleringen härutinnan har

den betydelse som departementschefen velat tillmäta densamma. Den tekniska

utvecklingen på byggnadsområdet har nämligen under senare år

medfört betydande förändringar i det hänseende varom nu är fråga. Inom

byggnadsproduktionen har sålunda storföretagen kommit att erhålla alltmer

ökad betydelse. För dessa företag som håller en fast anställd arbetarstam

och en dyrbar maskinpark är det ekonomiskt betydelsefullt att arbetsstyrkan

och maskinparken är kontinuerligt sysselsatt liksom att företagens

centrala administrationskostnader fördelas på arbeten under hela året.

Semesterlagstiftningen bidrar även till att motverka en koncentration av

byggnadsverksamheten till sommarmånaderna. Även om en viss reglering

under en kortare övergångstid kan anses påkallad i säsongutjämningens

intresse, torde således utvecklingen inom byggnadsbranschen leda till att

säsongvariationerna inom densamma minskas. Under övergångstiden bör

frågan om åtgärder som kan ytterligare reducera säsongarbetslösheten

skyndsamt utredas.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet förorda att tillståndstvånget

skall vara avskaffat den 1 oktober 1955, varefter under en kortare övergångsperiod

endast må kvarstå sådana befogenheter för de lokala arbetsmarknadsmyndigheterna

som ha till syfte alt underlätta säsongutjämningen;
dels

ock att utskottet i följd härav bort under punkten A hemställa,

A. att riksdagen måtte dels bifalla förevarande proposition och i samband

därmed i anledning av motionerna I: 408 och II: 507 samt I: 410 och

11:508 hos Kungl. Maj :t anhålla, att åtgärder vidtages, så att tillståndstvånget

för byggnadsarbete helt avskaffas från och med den 1 oktober

1955 och att därefter under en kortare övergångstid endast kvarstår befogenheter

för vederbörande myndigheter att bestämma tidpunkten för

byggnadsarbetes påbörjande och antalet byggnadsarbetare, som får sysselsättas

däri, dels oek att nyssnämnda motioner — i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställ! — icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

o

Bihang till riksdagens protokoll 1905. 9 sand. .‘I and. Nr 10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:163 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 a1 i texten