Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar i lagen den 19 juni 1942

1955-04-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1955:20, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar i lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 är 1955

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar

i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. in. jämte därmed sammanhängande lagstiftning.

Tredje lagutskottet har behandlat nio inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren

nr 114 av herr Jansson, Erik,

nr 172 av herr Persson, Karl,

nr 362 av herr Andersson, Alvar, och

nr 390 av herr Ewerlöf in. fl.

samt inom andra kammaren

nr 144 av herrar Hedquist och Johansson i Södertälje,

nr 439 av herrar Gustafsson i Skellefteå och Widén,

nr 440 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.,

nr 484 av herr Hjalmarson m. fl. och

nr 485 av herrar Munktell och Nygren.

Motionerna 1: 362 och 390 samt II: 439, 440, 484 och 485 har väckts i

anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 39 till innevarande års riksdag,

vilken proposition innefattade förslag till lagar om förlängning av

gällande hyresregleringslagstiftning, d. v. s. ovannämnda lag den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering in. m., lagen samma dag (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. samt lagen

den 28 maj 1948 (nr 245) med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad

eller äktenskapsskillnad m. m. Propositionen har behandlats av

tredje lagutskottet. Av skäl, som redovisas i utskottets utlåtande, nr 4, i

anledning av propositionen, har utskottet vid behandlingen av denna ej behandlat

jämväl de motioner, som väckts i anledning av densamma, utan

bordlagt nämnda motioner i avvaktan på att klarhet skulle vinnas, huruvida

någon proposition rörande ändringar i hyresregleringslagstiftningen

komme att framläggas under innevarande vårsession.

Då det numera visat sig, att någon proposition av antytt innehåll icke

är att vänta före vårsessionens slut, har utskottet till behandling upptagit

de ifrågavarande motionerna I: 362 och 390 samt II: 439, 440, 484 och 485.

I samband härmed har utskottet behandlat även motionerna I: 114 och

172 samt II: 144, vilka väckts utan samband med propositionen nr 39 men

berör hyresregleringslagstiftningen.

831 65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 3 avd. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

Yrkandena i motionerna m. m.

1. Motionerna I: 11b och 11: lbb. I motionerna, vilka är likalydande,

föreslås, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om snabba

åtgärder i syfte att eliminera de missförhållanden på bostadsmarknaden

som bl. a. tar sig uttryck i att till oskäligt höga priser sälja s. k. ideella andelar

i fastigheter».

2. Motionen I: 172. I motionen yrkas, »att riksdagen beslutar, att hyresregleringen

i hus byggda före 1940 slopas och att en fri hyresmarknad i

dessa hus medgives».

3. Motionerna I: 362 och 11: bbO. I motionerna, vilka är likalydande,

hemställes, att riksdagen måtte besluta, att hyresregleringen av affärslokaler,

kontor, garage och andra dylika lokaler uppmjukas i enlighet med

vad som i motionerna sägs, samt att erforderlig lagtext utformas av utskottet.

Den i motionerna föreslagna ändringen innebär, att för de angivna lokalerna,

som nu är underkastade bestämmelserna i 3—5 §§ hyresregleringslagen,

i stället skulle i huvudsak gälla den mindre snäva regleringen enligt

6 § i lagen.

4. Motionerna 1:390 och II: 48b. I motionerna, vilka är likalydande,

framlägges dels förslag till lagändringar i form av utarbetat förslag till

ny lagtext och dels yrkande om rikdagsskrivelse till Kungl. Maj :t av

här nedan angivet innehåll.

Den föreslagna lagtexten har följande lydelse.

1) Lag angående ändrad lydelse av 1, 2 och 26 §§ lagen den 19 juni 1942

(nr 429) om hyresreglering m. m., så ock om fortsatt giltighet

av samma lag.

Härigenom förordnas, dels att 1, 2 och 26 §§ lagen den 19 juni 1942

(nr 429) om hyresreglering m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels ock att samma lag, vilken enligt lag den 19 mars 1954 (nr 105)

gäller t. o. m. den 30 september 1955, skall äga fortsatt giltighet t. o. m.

den 30 september 1956.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola, där Konungen så förordnar, äga tilllämpning

i stad, köping, municipalsamhälle eller annan tätbebyggd ort

eller del därav.

Vad nedan---å municipalsamhälle.

2 §•

För lägenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del utnyttjas till

bostad och ej uthyres i möblerat skick, regleras hyran enligt bestämmelserna

i 3—5 §§.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

3

26 §.

Vad i — — —- tillämpning därpå.

Ej heller skall vad i denna lag stadgas äga tillämpning på upplåtelse av

bostad i enfamiljshus, tvåfamilj shus där den ena lägenheten bebos av ägaren

själv, fastighet som äges av kommun, kommunal stiftelse eller kommunalt

bolag eller sådant pensionärshem eller sådan pensionärslägenhet

som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1955.

2) Lag om ändring av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, dels att 11 och 16 §§ lagen den 19 juni 1942 (nr

430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt rubriken

till 11 § skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att

5—10 §§ samma lag jämte rubriken till 5 § skola upphöra att gälla, dels

ock att samma lag, vilken enligt lag den 19 mars 1954 (nr 106) gäller

t. o. m. den 30 september 1955, skall äga fortsatt giltighet t. o. m. den

30 september 1956.

Om upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

11 §.

Förening, som--— -—- lägenheten upplåtits.

Vad i 4 § första stycket stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande

tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag,

varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

16 §.

Den som — ---eller fängelse.

Till enahanda straff dömes den som bryter mot 4 § första eller andra

stycket, 11 § andra stycket i vad det hänför sig till 4 § första stycket, eller

mot 12 §. Vad i — —- — där sägs.

Den som underlåter att lämna uppgift, varom föreskrift meddelats enligt

4 § tredje stycket, eller mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift,

straffes ock med dagsböter eller fängelse.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1955.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

Enligt motionärernas yrkande om riksdagsskrivelse skulle i denna hemställas,

a) att hyresregleringskommittén får i uppdrag att i god tid före 1956 års

riksdag framlägga förslag till sådana ändringar av hyresregleringslagen att

eu successiv avveckling av hyresregleringen kan komma till stånd,

b) att vederbörande instanser gives sådana anvisningar att hyressättningen,

så länge hyresregleringen består, innefattar utrymme för erforderliga

reparationer och underhåll.

5. Motionen II: 439. I motionen hemställes, »att riksdagen måtte dels

för sin del besluta sådan ändring av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. in., att möjligheter öppnas för avveckling, helt eller delvis,

av hyresregleringen på orter, där bostadsförsörjningen kan befinnas

tillfredsställande, samt att utskottet utarbetar förslag till erforderlig ändring

i lagtexten; dels besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag

till sådant undantagande från hyresregleringslagen av statsbelånade

hyresfastigheter som här ovan ifrågasatts».

Den i motionen ifrågasatta ändringen beträffande statsbelånade hyresfastigheter

innebär, att hyresnämnds befattning med hyrorna i sådana fastigheter

skulle inskränkas till det fall, att någon hyresgäst vore missnöjd

med hyresvärdens fördelning på de särskilda lägenheterna av den maximihyra

för hela fastigheten, som bostadsstyrelsen såsom ett lånevillkor fastställt.

Uppsägningsskyddet för hyresgästerna skulle enligt motionärernas

mening därvid bibehållas.

6. Motionen II: 485. I motionen föreslås, att riksdagen måtte »företaga

sådan ändring i 2 § hyresregleringslagen att avtal om upplåtelse av bensinstation

icke faller under nämnda lags tillämpningsområde samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Gällande rätt

Hyresregleringslagstiftningen omfattar lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering in. in. (hyresregleringslagen), lagen samma dag (nr

430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (bostadsrättskontrollagen)

samt lagen den 28 maj 1948 (nr 245) med vissa

bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad m. m.

I det följande redogöres för vissa bestämmelser i de båda förstnämnda

lagarna, som beröres av yrkandena i motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

5

Hyresregleringslagens 1 § reglerar hyresregleringens omfattning i lokalt

avseende. Där stadgas, att lagen äger tillämpning i varje stad, köping eller

municipalsamhälle, som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare,

samt, efter särskilt förordnande av Kungl. Maj :t, jämväl i annan tättbebyggd

ort.

I fråga om hyresregleringens konstruktion må först framhållas, att det

finns två olika former av hyresreglering, en snävare som behandlas

i 3—5 §§ och en mindre ingripande som avses i 6 §.

Den snävare regleringen omfattar dels bostadslägenheter, som uthyres

omöblerade, och dels lägenheter, som uthyres för annat ändamål än för att

användas som bostad — i huvudsak sålunda affärslokaler, kontor och

garage — dock ej om hyran den 1 januari 1942 var fastställd att utgå

med växlande belopp för skilda tider. Innebörden av denna snävare reglering

är i huvudsak, att hyran i princip ej får överstiga den för ifrågavarande

lägenhet gällande grundhyran, vilken fastställes enligt särskilda

regler.

Den mindre ingripande hyresregleringen enligt 6 § avser sådana lägenheter,

som icke är underkastade regleringen enligt 3—5 §§, sålunda dels

bostadslägenheter, som uthyres i möblerat skick, och dels affärslokaler,

kontor, garage etc. med varierande hyra. Med »lägenhet» avser hyresregleringslagen

även enstaka rum. Vid denna mindre ingripande reglering gäller

icke någon allmän, automatiskt verkande spärr för hyrorna. Det står således

parterna fritt att avtala om de hyresbelopp, som de anser skäliga. För

hy resreglering enligt 6 § fordras ett individuellt beslut angående den enskilda

lägenheten. Härom stadgas att hyresnämnden, om hyran är avsevärt

högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleder,

äger nedsätta hyran efter vad som finnes skäligt. Därvid äger

nämnden också föreskriva, att lägenheten skall vara underkastad den snävare

regleringen enligt 3—5 §§. Uppsägningsskydd föreligger vid båda formerna

av hyresreglering.

I 26 § hyresregleringslagen stadgas vissa undantag från lagens tillämpningsområde.

Bl. a. gäller lagen icke i fråga om upplåtelse av bostad i sådant

pensionärshem eller sådan pensionärslägenhet, som Konungen bestämmer.

Syftet med bostadsrättskontrollagen är att förebygga, att hyresregleringen

kringgås genom att fastigheter upplåtes som »föreningshus» i

stället för att hyras ut. Enligt bostadsrättskontrollagen har dels ett särskilt

kontrollförfarande anordnats beträffande upplåtelse av bostadsrätt

och dels föreskrivits, att överlåtelse av bostadsrätt mot vederlag fordrar

godkännande av vederbörande hyresnämnd, som har att pröva vederlagets

skälighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

Inom hyresrådet framställda ändringsförslag

Några motionsyrkanden har helt eller delvis samma syfte som vissa förslag,

som under hösten 1954 framställdes inom statens hyresråd i samband

med att hyresrådet beslöt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om förlängning

av hyresregleringen. För dessa förslag och deras vidare behandling

lämnas därför här en redogörelse.

Hyresrådet. I skrivelse den 25 november 1954 till Kungl. Maj :t hemställde

hyresrådet om Kungl. Maj :ts åtgärder för att ge hyresregleringslagstiftningen

förlängd giltighet till och med den 30 september 1956, med

öppen lämnad möjlighet att under den fortsatta giltighetstiden vidtaga de

ändringar i lagstiftningen som kunde finnas påkallade. Vidare föreslog

hyresrådet i skrivelsen, att Kungl. Maj :t skulle vidtaga åtgärder för att -—

oavsett huruvida andra ändringar i lagstiftningen funnes påkallade —

orter, där behov av hyresreglering visades icke föreligga, måtte kunna

undantagas från lagstiftningens tillämpning. Sistnämnda förslag återfinnes

i motionerna I: 390 samt 11:439 och 484.

Inom hyresrådet reserverade sig tre av de fyra i beslutet deltagande

ledamöterna mot det sist angivna förslaget samt uttalade — under hänvisning

till att 1951 års hyresregleringskommitté enligt sina direktiv hade

att utarbeta regler för en avveckling av hyresregleringen — att hyresrådets

hemställan endast bort avse en förlängning av hyresregleringslagstiftningen.

I motsatt riktning — sålunda för ytterligare förslag om ändring i lagstiftningen

— reserverade sig två av de ledamöter som i nyss angiven del

utgjorde hyresrådets majoritet. Dessa båda ledamöter, vilka utgjorde

fastighetsägarrepresentanter i hyresrådet, anförde i sin reservation följande.

Förutom de av hyresrådet föreslagna åtgärderna för hyresregleringens

avveckling i vissa orter anse vi, att man — utan att avvakta hyresregleringskommitténs

utredning rörande en avveckling av lagen — jämväl bör vidtaga

en ändring av 2 § hyresregleringslagen. Beträffande de olika hvresobjekt,

som nu äro föremål för reglering, bör man således överväga i vad mån en

avveckling av lagen kan förberedas därigenom, att regleringen upphäves

eller uppmjukas för vissa lokaler. Därvid bör i första hand komma i fråga

affärslokaler, kontor, garage in. fl. Två vägar synes man här kunna välja

mellan, antingen att helt frisläppa ifrågavarande lokaler eller att för alla

lokaler, som icke äro bostadslägenheter, uppmjuka regleringen på det sättet,

att dessa i fortsättningen icke skola vara underkastade den s. k. snävare

regleringen i 3—5 §§. I stället skulle dessa vara underkastade en reglering

i stort sett i enlighet med vad som f. n. gäller för möblerade rum och lägenheter

enligt 6 §. Uppsägningsskyddet skulle tillsvidare bibehållas, men parterna

äga att fritt avtala om skäligt hyresbelopp, medan hyresnämnderna

skulle medgivas rätt att på ansökan av hyresgäst nedsätta uppenbart oskäliga

hyresbelopp. Vi ha stannat inför att förorda det senare alternativet såsom

en förberedelse till en fullständig avveckling av lagen för dessa lokalers

vidkommande. Den utbredda svartabörshandeln på hyresmarknaden

är särskilt framträdande, när det gäller affärs- och kontorslokaler. Alltför

ofta för att icke säga regelmässigt får man vid förhyrande av dylika lokaler

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

i dag erlägga två hyror, en till hyresvärden och en till den avträdande hyresgästen,

även om sistnämnda hyra många gånger erlägges i form av ett kapitalbelopp.

Någon möjlighet att komma till rätta med denna svartabörshandel

genom lagstiftning torde icke föreligga.

Dessa båda reservanters förslag om uppmjukning av hyresregleringen

beträffande affärslokaler, kontor, garage etc. återfinnes i motionerna I: 362

och 390 samt II: 440 och 484.

Remissyttranden, över hyresrådets framställning har efter remiss J''jttranden

avgivits av socialstyrelsen, bostadsstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund

och Hyresgästernas riksförbund. Samtliga remissinstanser

tillstyrker uttryckligen förlängning av hyresregleringen eller förklarar sig

icke vilja motsätta sig densamma.

Beträffande det förslag hyresrådets majoritet framlagt rörande åtgärder

för att orter, där behov av hyresreglering visas icke föreligga, må kunna

undantagas från hyresregleringslagstiftningens tillämpningsområde, är meningarna

delade bland remissinstanserna. Förslaget tillstyrkes uttryckligen

av fastighetsägareförbundet, medan socialstyrelsen förklarar sig intet ha att

erinra mot att Kungl. Maj :t erhåller sådan möjlighet till lokal avveckling

av hyresregleringen som förslaget innebär. Bostadsstyrelsen och Hyresgästernas

riksförbund avstyrker förslaget under åberopande av att 1951 års

hyresregleringskommitté erhållit i uppdrag att utarbeta regler för en avveckling

av hyresregleringen samt att kommitténs förslag härom bör avvaktas.

Det av de två reservanterna i hyresrådet framförda förslaget tillstyrkes

av fastighetsägareförbundet men avstyrkes av bostadsstyrelsen och Hyresgästernas

riksförbund under hänvisning till hyresregleringskommitténs

ännu ej avslutade arbete. Socialstyrelsen berör i sitt yttrande ej detta

förslag.

Departementschefen i proposition nr 39/1955. I denna proposition,

vari Kungl. Maj :t framlade förslag till förlängning till och med den 30 september

1956 av hyresregleringslagstiftningen, uttalade sig föredragande

departementschefen, statsrådet Zetterberg, jämväl om de övriga inom

hyresrådet framlagda förslagen. Statsrådet anförde därvid följande.

Vad först beträffar frågan huruvida hyresregleringslagen nu bör ändras

så, att Kungl. Maj:t bcredes möjlighet att besluta om regleringens avskaffande

på vissa orter, torde en lagändring med detta syfte ej i och för sig

vara erforderlig med avseende å de orter, vilka icke automatiskt lyder under

lagen utan genom senare beslut av Kungl. Maj :t förklarats skola tillhöra

de hyresreglerade orterna. Enligt allmänna regler äger nämligen Kungl.

Maj :t befogenhet alt självständigt upphäva sina egna beslut. Emellertid är

att märka, att hyresregleringen i vissa avseenden är så konstruerad, att den

icke utan komplikationer torde kunna övergå i en oreglerad marknad. Så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

lunda ingriper regleringen på olika sätt i avtalsförhållandena, och det är icke

klart vilka avtalsbestämmelser som skulle bli tillämpliga, om regleringen

utan vidare upphörde. Det lär därför vara erforderligt att i samband med

ett e\entuellt beslut om regleringens avskaffande meddela vissa övergångsbestämmelser,

i första hand rörande hyrestidens längd och hyrans storlek,

och detta gäller vare sig beslutet blir generellt eller blott kommer att avse

vissa särskilda orter och, i det senare fallet, givetvis oavsett huruvida orten

automatiskt eller först genom ett Kungl. Maj :ts särskilda beslut hänförts

under lagen. Då dylika övergångsbestämmelser alltså kommer att ingripa

i ci\ilrättsliga avtalsförhållanden, kan de icke meddelas utan riksdagens

samtycke eller bemyndigande.

Hyresrådets majoritet har nu tydligen menat, att detta krav på formen

för bestämmelsernas antagande skulle kunna tillgodoses genom ett i lagmeddelat

fullmaktsstadgande, enligt vilket Kungl. Maj :t tillerkändes befogenhet

att meddela erforderliga övergångsbestämmelser. Därefter skulle

hyresregleringen kunna avskaffas på sådana orter, där regleringen enligt

verkställd utredning ej längre ansåges erforderlig. Såsom en minoritet inom

hyresrådet framhållit förhåller det sig emellertid så, att 1951 års hyresregleringskommitté

enligt sina direktiv har att utreda frågan vilka övergångsbestämmelser

som kan erfordras för den situation, som uppkommer när

hyresregleringen — helt eller delvis, i riket i dess helhet eller blott på vissa

tei skall upphöra. Visserligen har kommittén på grund av andra arbetsuppgifter

ännu icke slutfört denna del av sitt uppdrag, men enligt vad

kommitténs ordförande uppgivit kommer detta att ske under loppet av

tiedje kvartalet år 1955. Med hänsyn härtill kan det enligt min mening icke

anses välbetänkt att, innan kommittén framlagt sitt förslag i ämnet, antaga

ett sådant fullmaktsstadgande som förutsättes för genomförande av det av

hyresrådets majoritet förordade förslaget. Det är enligt min mening påkallat

att riksdagen får taga ställning till övergångsbestämmelserna. Skulle

det, sedan kommitténs förslag väl föreligger, befinnas önskvärt och lämpligt

att utan dröjsmål genomföra en lagändring, kan detta ske redan under

hyresregleringslagens nästa förlängningsperiod.

\ ad häretter beträffar frågan huruvida affärslokaler, kontor, garage och

andi a dylika lokaler bör undantagas från den s. k. snävare regleringen i

lagens 3—5 §§, så torde även här gälla att övergångsbestämmelser kan bli

aktuella, om man överför vissa lägenheter från den kategori som är underkastad

nämnda regler till den grupp som följer de mindre restriktiva bestämmelserna

i lagens 6 §. Då jämväl detta spörsmål kan väntas bli behandlat

av hyresregleringskommittén, synes det — alldeles oavsett vilken

ställning som i sak bör intagas till frågan — ej lämpligt att föregripa kommitténs

utredning.

Hyresregleringskommittén

I ett av 1951 års hyresregleringskommitté i oktober 1954 avgivet delbetänkande

(SOU 1954:34) föreslogs bl. a. vissa bestämmelser i hyresregleringslagen,

som syltade till att förhindra att lagen kringginges genom

försäljning till överpris av ideella andelar i fastighet, vilka andelar förenats

med anvisning på en lägenhet i fastigheten. I detta syfte föreslogs

förbud att mot högre vederlag än vederbörande hyresnämnd godkände över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 ur 1955

9

låta mindre fastighetsandel än en fjärdedel. Förbudet skulle dock endast

gälla fastigheter, varå funnes hus med mer än fyra lägenheter. De närmare

reglerna rörande kontrollen föreslogs utformade i överensstämmelse med

dem, som gäller i fråga om kontrollen av bostadsrättsöverlåtelse. Det

spörsmål detta förslag från kommittén avser att lösa har tagits upp till

behandling i motionerna I: 114 och II: 144, i vilka det emellertid säges

vara tvivelaktigt, om kommitténs förslag är tillräckligt.

Vid remissbehandlingen av kommitténs nyss angivna betänkande ställde

sig flertalet remissorgan, som uttalat sig om den ifrågasatta kontrollen

över försäljning av ideella andelar i fastighet, positiva därtill. Bland dessa

remissorgan kan nämnas socialstyrelsen, bostadsstyrelsen och Hyresgästernas

riksförbund. Förslaget avvisades av några remissinstanser, bland

vilka kan nämnas hyresrådet — två reservanter yrkade dock på tillstyrkande

— Sveriges fastighetsägareförbund och Stockholms handelskammare.

Hyresregleringskommitténs betänkande med däri framlagda förslag är

f. n. under prövning inom justitiedepartementet.

Utskottet

Samtliga motioner utom motionerna I: 114 och II: 144 har det gemensamt,

att de åsyftar en successiv avveckling eller eljest en uppmjukning av

hyresregleringen. Motionerna 1:114 och 11:144 åter innehåller yrkande

om utvidgning av regleringen i visst hänseende. De förslag om uppmjukningar

som framlägges är av skiftande natur.

Vad först angår frågan om en successiv avveckling av hyresregleringen

överensstämmer motionsyrkandena härom till sitt syfte nära med det

förslag, som hyresrådet framlade i sin ovan (s. 6) omnämnda skrivelse

den 25 november 1954 till Kungl. Maj:t. I de likalydande motionerna I: 390

och 11:484 föreslås att 1 § i hyresregleringslagen erhåller sådan lydelse,

att lagen icke såsom nu obligatoriskt skall gälla å vissa orter utan att tilllämpningen

utan undantag skall vara beroende av Kungl. Maj :ts förordnande.

Av motiveringen i motionerna framgår, att motionärerna åsyftar ett

upphävande av hyresregleringen i ett flertal samhällen. I motionen II: 439

framlägges ej som i de båda nyss nämnda motionerna något utarbetat förslag

till lagtext. I stället hemställes, att riksdagen för sin del beslutar

sådan ändring av hyresregleringslagen, att möjligheter öppnas för avveckling,

helt eller delvis, av hyresregleringen på orter, där bostadsförsörjningen

kan befinnas tillfredsställande. Motionärerna överlämnar till utskottet

att utarbeta förslag till erforderlig ändring i lagtexten.

Vid behandlingen tidigare år av frågan om hyresregleringens förlängning

bär tredje lagutskottet vid flera tillfällen — senast i utlåtandet nr 11

till 1954 års riksdag — uttalat, att utskottet betraktar regleringen såsom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

direkt beroende av bostadsbristen samt anser att regleringen bör avvecklas,

så snart normala förhållanden inträder på bostadsmarknaden. Utskottet

bär emellertid också framhållit att, eftersom regleringen på olika sätt ingriper

i hyresavtalen, det icke utan vidare skulle stå klart, vilka avtalsbestämmelser

som vore tillämpliga efter regleringens hävande. 1951 års

hyresregleringskommitté har i uppdrag bl.a. att överväga frågan, vilka särskilda

föreskrifter som erfordras vid övergången från eu reglerad marknad

till en fri sådan. Med beaktande härav har utskottet de senaste åren intagit

den ståndpunkten, att någon avveckling av hyresregleringen icke lämpligen

kan påbörjas, innan kommittén framlagt förslag till övergångsbestämmelser

samt detta förslag resulterat i den lagstiftning, som kan finnas erforderlig.

Utskottet har icke funnit anledning att nu intaga någon annan ståndpunkt.

Då det i motionerna 1: 390 samt II: 439 och 484 förordas, att avvecklingen

påbörjas utan avvaktan på förslag till övergångsbestämmelser, kan utskottet

därför icke ansluta sig till dessa motionsyrkanden.

Utskottet vill emellertid understryka vad utskottet i utlåtandet nr 11

vid föregående års riksdag anförde om angelägenheten av att hyresiregleringskommittén

snarast slutför sitt arbete, såvitt avser möjligheten att

påbörja en successiv avveckling av hyresregleringen. Enligt en uppgift av

chefen för justitiedepartementet i propositionen nr 39 vid årets riksdag

(s. 11) torde ett betänkande i denna fråga vara att vänta från kommittén

under loppet av tredje kvartalet i år. Utskottet förutsätter att de förslag,

vartill kommitténs arbete i denna del kan föranleda, framlägges för riksdagen

snarast och om möjligt vid 1956 års riksdag.

Vad härefter angår de förslag till lagändringar som åsyftar en uppmjukning

av hyresregleringen är dessa av skiftande innehåll. I motionen

I: 172 yrkas sålunda, att hyresregleringen slopas i hus, byggda före år 1940.

I motionerna 1:362 och 11:440 föreslås en uppmjukning så till vida att

affärslokaler, kontor, garage och andra dylika lokaler, som nu är underkastade

bestämmelserna i 3—5 §§ hyresregleringslagen om grundhyra man.,

i stället i huvudsak hänföres under den mindre snäva regleringen enligt

6 § i lagen. Denna sistnämnda innebär som ovan nämnts att parterna i

princip själva genom avtal sinsemellan överenskommer om skälig hyra,

vilken dock under vissa förutsättningar kan jämkas av vederbörande hyresnämnd.

Dessa regler gäller nu bl. a. för lägenheter, som uthyres i möblerat

skick. — Det förslag till ändrad lagtext som framlägges i motionerna

I: 390 och II: 484 innebär, utöver den nyss behandlade frågan om lokal avveckling

av hyresregleringen, dels i princip samma uppmjukning beträffande

affärslokaler, kontor, garage etc. som yrkas i motionerna I: 362 och

11:440, dels undantagande från hyresregleringen av enfamiljshus, tvåfamilj

shus där den ena lägenheten bebos av ägaren själv samt fastighet

som äges av kommun, kommunal stiftelse eller kommunalt bolag, dels

slopande av den i hyresregleringen ingående priskontrollen vid överlåtelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

av lägenhet, som innehas med bostadsrätt eller därmed jämställd besittningsrätt.

— Motionen II: 439 innehåller, utöver det redan omnämnda

yrkandet om lokal avveckling av hyresregleringen, ett förslag att statsbelånade

hyresfastigheter i viss utsträckning skall undantas från hyresregleringen.

Enligt motionärernas mening erfordras ej något fastställande av

grundhyror i sådana fastigheter, eftersom bostadsstyrelsen i samband med

långivningen såsom ett lånevillkor fastställer den maximihyra som sammanlagt

får uttagas för bostadslägenheterna i den ifrågavarande fastigheten.

För lägenheter av annat slag brukar bostadsstyrelsen samtidigt fastställa

särskilda maximihyror. Motionärerna framhåller att fördelningen av

maximihyran på de särskilda bostadslägenheterna borde kunna överlämnas

till fastighetsägaren, med rätt dock för hyresgäst att vända sig till hyresnämnd

för att få dess prövning härav. — I motionen II: 485 slutligen föreslås

ett mera speciellt undantag från hyresregleringen, nämligen såvitt

angår avtal om upplåtelse av bensinstation. Motionärerna öveilämnai åt

utskottet att utarbeta härför erforderlig lagtext.

Beträffande samtliga dessa motionsyrkanden om uppmjukningar i

hyresregleringen torde gälla vad som ovan uttalats beträffande regleringens

avveckling eller sålunda att övergångsbestämmelser kan bli erforderliga och

att resultatet av hyresiregleringskommitténs arbete i denna del därför bör

avvaktas, innan någon lagändring vidtages. I den mån yrkandet i motionen

11:439, att statsbelånade hyresfastigheter ii viss utsträckning skall undan
-

tagas från hyresregleringen, avser nytillkomna fastigheter, erfordras dock

inga övergångsbestämmelser. Rent principiellt kan utskottet emellertid ej

finna det tilltalande att skapa en sådan kategoriklyvning mellan fastigheter,

där hyresregleringen gäller, och fastigheter, som i hög grad lämnas

utanför regleringen. Motionsyrkandet sammanfaller f.ö. delvis med det

förslag till hyressättning i nybyggda hus, .som hyresregleningskommittén

framlagt i ett den 24 september 1953 dagtecknat betänkande. Detta förslag

berördes av chefen för justitiedepartementet i propositionen nr 83 till 1954

års riksdag med förslag om förlängning av hyresregleringslagstiftningen.

Departementschefen framhöll där, att en särskild utredning paginge angående

ersättande av de nuvarande statliga bostadslånen med ett system avstatliga

kreditgarantier samt att resultatet kunde tänkas bli att såväl bostadsstyrelsens

som länsbostadsnämndernas befattning med hyressättningen

i nya statsbelånade hus inskränktes. Under sådana omständighet!i

ansåg departementschefen att det slutliga ställningstagandet till hyresregleringskommittcns

förslag borde uppskjutas. Utskottet delai denna mening

samt anser att samma skäl talar för att ej heller t. n. föietaga den

i motionen 11:439 föreslagna ändringen beträffande hyresregleringen i

fråga om de statsbelånade hyresfastigheterna.

Utöver vad nu sagts rörande yrkandena om uppmjukning i hyresregleringen

vill utskottet tillägga, att starka skäl jämväl av annan art talar mot

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

In ’ hyresregleringen skall slopas i hus, byggda före

ar 940. Följden av en sådan åtgärd skulle på grund av den rådande bostadsbnsten

kunna bil, att fastighetsägarna betingade sig högre hyra för

lagenheterna i de äldre husen än den hyra, som tillätes i nybyggda hus med

deras i regel högre standard. Däremot bör enligt utskottets mening uppmärksamhet

ägnas åt spörsmålet, huruvida ägarna av de äldre husen genom

e s. k. generella hyreshöjningar som medgivits erhållit tillräcklig kompensation

för ökade reparations- och underhållskostnader.

I fråga om affärslokaler, kontor, garage m. in. kan tilläggas, att det

enhot utskottets mening icke synes lämpligt att i nu rådande situation med

stor efterfrågan pa sådana lägenheter — i fråga om garage bör därvid de

senaste arens stora ökning av bilparken uppmärksammas — uppmjuka

yresregleringen på det sätt som föreslagits i motionerna I: 362 och II: 440

samt I: 390 och II: 484. — Vad angår yrkandet i motionen II: 485 rörande

upplåtelse av bensinstation delar utskottet motionärernas uppfattning så

till vida, att utskottet anser att spörsmålet är förtjänt av uppmärksamhet.

L t skottet förutsätter, att hyresregleringskommittén under sitt fortsatta

arbete tar upp frågan till närmare undersökning.

Av det ovan sagda framgår, att utskottet ickeVan förorda bifall till nå«ot

av de motionsyrkanden, som avser lagändringar, åsyftande en successiv avveckling

eller eljest en uppmjukning av hyresregleringen. Med hänsyn till

''ad utskottet uttalat om angelägenheten av att de förslag, vartill hyresregleringskommitténs

arbete kan föranleda, snarast möjligt förelägges riksdagen,

finner utskottet ej heller anledning att i vidare mån tillmötesgå förslaget

i motionerna 1:390 och 11:484 om särskild hemställan till Kungl.

Maj:t i denna fråga. Vad åter angår yrkandet i samma motioner, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t skall begära anvisningar till de hyresreglerande

myndigheterna att hyressättningen skall innefatta utrymme för erforderliga

reparationer och underhåll, har denna fråga ovan antytts vid behandlingen

a\ yrkandet i motionen I: 172 om slopande av hyresregleringen i

aldre hus. Härutöver anser utskottet ej något uttalande erforderligt.

Det återstående motionsyrkandet, framställt i motionerna 1:114 och

II: 144, åsyftar åtgärder för att motverka försäljning av fastighetsandelar

till överpris, varvid överpriset beror på att köparen tillförsäkras bostadslägenhet

i fastigheten i fråga. Här är det alltså närmast fråga om en utvidgning

av hyresregleringen. Ett förslag i ämnet har, såsom ovan (s. 8__9)

nämnts, framlagts av hyresregleringskommittén. Förslaget är beroende på

Kungl. Maj :ts provning. Utskottet finner uppenbart, att de av motionärerna

påtalade förhållandena är osunda. Då frågan, vilka åtgärder som lämpligen

höi

invecklad art, synes det utskottet lämpligast att resultatet av Kungl. Maj:ts

piövning avvaktas. Utskottet förutsätter, att denna prövning i görligaste

män påskyndas, och anser därför ej anledning föreligga att f. n. föreslå

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

13

någon riksdagens åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker således även yrkandet

i motionerna I: 114 och II: 144.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att motionerna I: 114 och II: 144 med yrkande om åtgärder

mot försäljning till oskäligt höga priser av ideella

fas tighet sandelar icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

B. att motionen 1:172 med yrkande, att hyresregleringen

slopas i hus byggda före 1940, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

C. att motionerna I: 362 och II: 440 med yrkande om viss

ändring i hyresregleringen i fråga om affärslokaler, kontor,

garage och andra dylika lokaler ävensom motionerna 1:390

och II: 484 till den del de innehåller motsvarande yrkande icke

måtte iföranlåta någon riksdagens åtgärd;

D. att motionerna I: 390 och II: 484 samt motionen II: 439

till den del nämnda motioner innehåller yrkande, avseende

möjlighet till avveckling av hyresregleringen på vissa orter,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E. att motionerna 1:390 och 11:484, i den mån de ej behandlats

under C. eller D. här ovan, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

F. att motionen II: 439 till den del den innehåller yrkande

om undantagande i viss utsträckning av statsbelånade hyresfastigheter

från gällande hyresreglering icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

G. att motionen II: 485 med yrkande om sådan ändring i

2 § hyresregleringslagen, att avtal om upplåtelse av bensinstation

icke faller under lagens tillämpningsområde, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1955

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från f örsta kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl,*

Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Oihlsson och Erik Olsson;*

från andra kammaren: herrar Andersson i Mölndal, Nyberg,* Levin,

Andersson i Dunker,* fru Torbrink, herrar Carlsson i Stockholm,* Bengtsson

i Halmstad och Munktell.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

Reservation

av herrar Munktell och Ebbe Ohlsson, vilka anfört:

I de likalydande motionerna I: 390 och II: 484 har framställts konkreta

förslag till en successiv avveckling av hyresregleringen. Vi anser det iframlagda

förslaget väl befogat. Starka skäl talar nämligen för att en avveckling

av den ifrågavarande kristidsbetonade regleringen snarast bör påbörjas.

I synnerhet är detta viktigt för att söka åstadkomma en normal bostadsmarknad

med en marknadsmässig prisbildning för bostäderna. En fri prisbildning

utgör nämligen den grundläggande förutsättningen för att produktionskostnaderna

för bostadsbyggandet genom rationalisering av byggnadsmetoderna,

förbättring av planlösningarna, förkortning av byggnadstiderna

etc. skall kunna pressas. Jämväl det förhållandet att det allmänna ränteläget

justerats något uppåt gör det angeläget att den fastlåsning av hyrorna,

som tillsammans med statens och kommunernas direkta engagemang

på bostadsmarknaden lett till en svårbemästrad desorganisation på

bostadsmarknaden, icke förvärras genom ett fasthållande av hyresregleringen.

De erfarenheter som under senare år vunnits från exempelvis Finland

och Belgien i vad avser där påbörjade försök till avveckling av hyresregleringen

stöder oss i vår uppfattning att regleringen även i Sverige redan

nu bör successivt slopas.

Vidkommande de förslag till avveckling som lagts fram i de ovan

nämnda motionerna vill vi endast på en punkt förorda en jämkning därav.

Den uppmjukning av regleringen beträffande affärslokaler, kontor, garage

m.fl. lokaler, som föreslagits, synes nämligen, med hänsyn till de olikartade

och många gånger speciella lokala förhållanden, som kan råda i enskilda

städer och orter, böra ske endast om de kommunala myndigheterna anser

omständigheterna vara sådana att åtgärden är lämplig och erforderlig.

Enligt uppgift av chefen för justitiedepartementet i proposition nr 39

vid årets riksdag torde ett betänkande av 1951 års hyresregleringskommitté,

såvitt avser möjlighet att påbörja en successiv avveckling av regleringen,

vara att vänta under loppet av tredje kvartalet i år. Det synes oss angeläget

att de förslag kommittén sålunda kommer att framlägga föranleder proposition

till 1956 års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts får vi hemställa,

A. att riksdagen måtte i anledning av motionerna 1: 390 och

II: 484

1) antaga följande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 är 1955

15

Förslag

till

Lag angående ändrad hjdelse av 1, 2 och 26 §§ lagen den 19

juni 1912 (nr 429) om hgresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 26 §§ lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering in. m. skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola, där Konungen så förordnar,

äga tillämpning i stad, köping, munitipalsamhälle

eller annan tätbebyggd ort eller del därav.

Vad nedan---å municiipalsamhälle.

2 §•

För lägenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del

nyttjas till bostad och ej uthyres i möblerat skick, regleras

hyran enligt bestämmelserna i 3—5 §§. Samma lag vare, där

Konungen så förordnar, beträffande lägenhet, som icke är

avsedid att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad,

såframt ej hyra den 1 januari 1942 var fastställd att utgå

med växlande belopp för skilda tider.

26 §.

Vad i —--tillämpningen därpå.

Ej heller skall vad i denna lag stadgas äga tillämpning på

upplåtelse av hostad i enfamiljshus, i tvåfamiljshus där den

ena lägenheten bebos av ägaren själv, fastighet som äges av

kommun, kommunal stiftelse eller kommunalt bolag eller

sådant pensionärshem eller sådan pensionärslägenhet som

Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1955.

2) antaga följande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 20 år 1955

Förslag

till

Lag om ändring av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av lupplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, dels att 11 och 16 §§ lagen den 19

juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt samt rubriken till 11 § skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 5—10 §§ samma

lag jämte rubriken till 5 § skola upphöra att gälla.

Om upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

11 §’

Förening, som---lägenheten upplåtits.

Vad i 4 § första stycket stadgas om bostadsrätt skall äga

motsvarande tillämpning med avseende å annan andelsrätt i

förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller

hyra lägenhet.

16 §.

Den som —---eller fängelse.

Till enahanda straff dömes den som bryter mot 4 § första

eller andra stycket, 11 § andra stycket i vad det hänför sig

till 4 § första stycket eller mot 12 §. Vad i---där

sägs.

Den som underlåter att lämna uppgift, varom föreskrift

meddelats enligt 4 § tredje stycket, eller mot bättre vetande

lämnar oriktig sådan uppgift, straffes ock med dagsböter eller

fängelse.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1955.

3) besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

a) att hyresregleringskommittén får i uppdrag att i god

tid före 1956 års riksdag framlägga förslag till sådana ändringar

av hyresregleringslagen att en successiv avveckling av

hyresregleringen kan komma till stånd,

b) att vederbörande instanser gives sådana anvisningar att

hyressättningen, så länge hyresregleringen består, innefattar

utrymme för erforderliga reparationer och underhåll.

B. att motionerna I: 114 och II: 144, I: 172,1:362 och 11:440,

II: 439 och II: 485, i den mån de icke kan anses besvarade

med vad ovan under 1) anförts, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.