Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden in. in.

1955-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1955:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag ur kyrkofonden in. in.

Genom en den 21 januari 1955 dagtecknad proposition, nr 61, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att dels antaga ett

vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen

den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond, dels ock med bifall till

under särskilda punkter upptagna förslag medgiva,

1. att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga medel ur

kyrkofonden må disponeras för bestridande av arbetsgivarbidrag till den

allmänna sjukförsäkringen m. m. för biskopar och övriga stiftspräster samt

andra befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning ur kyrkofonden;

2. att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga medel ur

kyrkofonden må disponeras för anställande av ytterligare en stiftsadjunkt;

3. att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga medel ur

kyrkofonden må disponeras för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas

expenser för skrivmateriel och telefon;

4. att från och med den 1 juli 1955 tills vidare det i 6 § andra stycket 9)

lagen om kyrkofond omförmälda anslaget till extra utgifter må utgå med

70 000 kronor för budgetår.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond* 1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse, se 1954: 272.

1 —Bihang till riksdagens ''protokoll 1956. 9 samt. d avd. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Gällande lydelse

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
-

3) bidrag, som---åt döv
stumma;
4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen, för

arvoden åt icke prästvigda tjänstebiträden

åt församlingspräster;

6) anslag, som — — — äger

samband;

7) kostnad för — — — till

kyrkofonden;

8) belopp, som---avlö
ningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Föreslagen lydelse

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
2

a) annan kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen,

för i prästlönereglementet

avsedda präster;

3) bidrag, som---åt döv
stumma;
4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen, för

icke prästvigda tjänstebiträden åt

församlingspräster;

6) anslag, som — — — äger

samband;

7) kostnad för — — — till

kyrkofonden;

8) belopp, som — — — avlöningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1955.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

I fråga om det under punkt 1. här ovan angivna förslaget om disponerande

av medel ur kyrkofonden för arbetsgivarbidrag för vissa präster till

den allmänna sjukförsäkringen m. m. har departementschefen, statsrådet

Persson, i propositionen anfört bland annat följande.

»Enligt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring är arbetsgivare pliktig att

erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

för tilläggssjukpenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra, såvitt

angår sjuk vårdsförsäkringen 0,1 procent och beträffande försäkringen för

tilläggssjukpenning 1 procent, allt av den lön i penningar eller naturaförmåner,

som arbetsgivaren under året utgivit till arbetstagare anställda

hos honom. Härvid skall hänsyn dock icke tagas till arbetstagares lön i vad

den överstiger 15 000 kronor för år räknat. Enligt 12 § lagen om moderskapshjälp

är arbetsgivare vidare skyldig att för varje kalenderår erlägga

bidrag till kostnaderna för tilläggspenning med 0,04 procent av den lön i

penningar eller naturaförmåner, som han under året utgivit till arbetstagare

anställda hos honom. I fråga om sådant bidrag skall i övrigt tillämpas vad

som i, bland annat, 38 § lagen om allmän sjukförsäkring finnes stadgat om

arbetsgivares bidrag till försäkringen för tilläggssjukpenning.

Enligt ett i propositionen 1954: 167 gjort uttalande, vilket lämnats utan

erinran av riksdagen, skall de bidrag till den allmänna sjukförsäkringen

och till den allmänna moderskapsförsäkringen, som staten i egenskap av

arbetsgivare har att erlägga, i fråga om affärsverken, riksbanken och riksgäldskontoret

bestridas av vederbörande förvaltningsmyndigheter själva

med anlitande av till respektive myndighets förfogande stående medel. Vad

beträffar övriga statliga verk och inrättningar skall nämnda arbetsgivarbidrag

beräknas av riksräkenskapsverket på grundval av den av verket

förda statistiken över statens arbetstagare samt bestridas från ett för samtliga

huvudtitlar gemensamt anslag, vilket ställes till nämnda ämbetsverks

förfogande.

Vad angår prästerna inom statskyrkan åvilar skyldigheten att erlägga

arbetsgivarbidrag beträffande de i pastoraten anställda församlingsprästerna

vederbörande pastorat. I fråga om övriga präster inom statskyrkan,

d. v. s. biskopar, garnisonspastorn i Boden, stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter

och pastoratsadjunkter — i den mån sist avsedd präst icke är

församlingspräst — följer icke av gällande reglering med vilka medel

arbetsgivarbidragen skall bestridas. Då avlöningen till dessa präster utgår

ur kyrkofonden, synes det ligga närmast till hands, att jämväl arbetsgivarbidragen

för ifrågavarande präster bestrides ur kyrkofonden. Ur nämnda

fond utgår även avlöning till de i G § andra stycket 5) lagen om kyrkofond

avsedda icke prästvigda tjänstebiträdena åt församlingspräster. Jämväl

arbetsgivarbidrag för nu avsedda tjänstebiträden torde böra bestridas ur

kyrkofonden.

De ur kyrkofonden utgående arbetsgivarbidragen torde böra beräknas

av statskontoret, som förvaltar kyrkofonden. Statskontoret bör därvid i

fråga om de närmare beräkningsgrunderna samråda med riksförsäkringsan

st alten. Bidragen bör av statskontoret utbetalas efter utgången av det

kalenderår, som bidragen avser. Å bidragen bör dock förskott utgå.

Enligt verkställda överslagsberäkningar torde det sammanlagda beloppet

av de arbetsgivarbidrag, som enligt vad här föreslagits skall bestridas ur

kyrkofonden, för år 1955 kunna beräknas till omkring 30 000 kronor.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Vad därefter angår propositionens under 2. här ovan upptagna förslag

om anställande av ytterligare en stiftsadjunkt, må enligt 3 § prästlönereglementet

stifts- cch kontraktsadjunkttjänster av Kungl. Maj:t inrättas

högst till det antal riksdagen medgiver. Jämlikt 6 § andra stycket 1) lagen

om kyrkofond skall kostnaderna för nämnda prästers avlöningsförmåner

bestridas ur kyrkofonden.

Med bifall till en i propositionen 1953: 96 gjord framställning har riksdagen

(skr 181) medgivit, att tillhopa 45 stifts- och kontraktsadjunkttjänster

må finnas inrättade från och med den 1 juli 1953 tills vidare. Ifrågavarande

antal tjänster har av Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli 1953—den

30 juni 1956 fördelats sålunda, att Luleå stift erhållit fem stiftsadjunkttjänster

och fyra kontraktsadjunkttjänster samt övriga stift tilldelats följande

antal stiftsadjunkttjänster, nämligen Lunds stift fem, Uppsala stift

fyra samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,

Göteborgs, Karlstads och Härnösands stift tre, Stockholms stift två och

Visby stift en.

I anledning av två väckta — likalydande — motioner (I: 54 och II: 73)

har 1954 års riksdag i skrivelse nr 223, under hänvisning till tredje lagutskottets

utlåtande nr 22, anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för inrättande

av en stiftsadjunkttjänst för sjömansvård i Stockholms stift.

I förutnämnda motioner föreslogs att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att en stiftsadjunktur för sjömansvård inrättas i Stockholm.

Beträffande de i motionerna anförda skälen till stöd för vad däri

föreslagits torde få hänvisas till motionerna.

Över motionerna inhämtades yttranden av kammarkollegiet, statskontoret,

domkapitlet i Stockholm och Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård

— Sjömansinstitutet. Motionerna avstyrktes av kammarkollegiet.

Dessa tillstyrktes däremot av domkapitlet och nämnda stiftelse. Statskontoret

ansåg, att möjlighet förelåg att tillgodose det i motionerna framförda

önskemålet utan ökning av den av riksdagen fastställda stiftsadjunktsorganisationen,

Utskottet fann, med hänsyn till att sjömanskåren till lågt räknat 60 procent

bestode av personer i åldern 16—25 år och till sjömännens oregelbundna

levnadsförhållanden, att det vore särskilt betydelsefullt att den

andliga och sociala omvårdnaden om dem behörigen tillgodosåges. Att

någon statlig tjänst för sjömansvård, i motsats till vad som vore fallet i

de flesta av rikets övriga större hamnstäder, icke funnes i Stockholm, ansag

utskottet ha sin förklaring i att sjömansvården i Stockholm ansetts tillfredsställande

ordnad genom den av Sjömansinstitutet därstädes bedrivna

verksamheten. Institutet finge emellertid för sin verksamhet huvudsakligen

lita till frivilliga bidrag, och medelsanskaffningen krävde avsevärt arbete

för institutets personal. Därest en stiftsadjunkt för sjömansvård anställdes

i Stockholm och finge sin verksamhet i huvudsak förlagd till institutet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955 5

skulle dess personal kunna ägna mera tid åt själva sjömansvården. Enligt

utskottets uppfattning måste den kostnad det allmänna sknlle få vidkännas

för avlöning åt nämnde stiftsadjunkt betraktas såsom ringa i förhållande

till den samhälleliga nyttan av institutets verksamhet.

Departementschefen anför: »Av skäl, som anförts i utskottets av riksdagen

godkända utlåtande, anser jag mig böra tillstyrka, att en stiftsadjunkttjänst

för sjömansvård inrättas i Stockholms stift. Behovet av en dylik

tjänst har synts statskontoret kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande

stiftsadjunktsorganisation. Ämbetsverket har härvidlag anvisat två

alternativ. Det ena är att en av de två i stiftet nu tjänstgörande stiftsadjunkterna

skall lösgöras från sina nuvarande uppgifter och i stället avdelas

för kyrklig verksamhet bland sjömän. Det andra alternativet går ut

på att stiftsadjunkttjänsten i Visby stift skall indragas för att härefter

tilldelas Stockholms stift. Till stöd för det första alternativet anför ämbetsverket,

att såvitt angår den del av Stockholms stift, som utgöres av huvudstaden

med förstäder, något behov av stiftsadjunkt icke torde föreligga, om

man bortser från den kyrkliga sjömansvården. För återstoden av stiftet

erfordras enligt ämbetsverkets mening endast en stiftsadjunkt. Ämbetsverkets

nu återgivna uppfattning anser jag mig av flera skäl icke kunna godtaga.

Jag får sålunda erinra om att, då antalet stiftsadjunkter i Stockholms

stift år 1947 ökades från en till två, behov ansågs föreligga inom stiftet av

två dylika präster för andra stiftsadjunktsuppgifter än sjömansvård. Sedan

dess har folkmängden i detta stift stigit med något över 150 000 eller nära

fem gånger mer än i övriga stift i genomsnitt, varjämte stiftsadjunkternas

arbete kommit att utvidgas till allt fler verksamhetsgrenar. Vid inrättandet

av de nuvarande stiftsadjunkttjänsterna i Stockholms stift var tanken,

att vederbörande stiftsadjunkters verksamhet även skulle omspänna

huvudstaden med förstäder. Enligt vad jag under hand inhämtat av biskopen

i stiftet är stiftsadjunkternas verksamhet också i praktiken till stor

del inriktad på huvudstaden och dess förstäder. Såsom exempel härpå må

nämnas hållande av församlings- och ungdomsaftnar samt det på stiftets

ungdomsinstitut å Graninge bedrivna ungdomsarbetet, omfattande kurser

för utbildning av ungdomsledare och annan kursverksamhet avseende ungdom.

Med hänsyn till vad jag här framhållit anser jag mig ej kunna tillstyrka

det av statskontoret anvisade första alternativet. Ej heller finner

jag mig kunna biträda det av ämbetsverket framförda andra alternativet,

som bland annat innebär en indragning av den ende stiftsadjunkten i Visby

stift. I anslutning härtill får jag erinra om att jag i propositionen 1953: 90

i samband med en där behandlad fråga avstyrkte en av ämbetsverket även

då ifrågasatt indragning av sistnämnda tjänst. Vid propositionens riksdagsbehandling

lämnades mitt uttalande utan erinran av riksdagen. Den till

inrättande föreslagna tjänsten bör tilldelas Stockholms stift. Tjänstens

innehavare bör väsentligen ägna sig åt den kyrkliga sjömansvården i lin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

vudstaden och ha sin verksamhet i huvudsak förlagd till sjömansinstitutet

där.»

Beträffande det under 3. ovan upptagna förslaget om anvisande av medel

till stifts- och kontraktsadjunkters expenser innehåller propositionen

bland annat följande.

I anledning av väckt motion har 1953 års kyrkomöte i skrivelse nr 12

— under åberopande av första tillfälliga utskottets vid skrivelsen fogade

betänkande nr 4 — anhållit att, efter av utskottet förutsatt utredning,

erforderliga medel måtte ställas till förfogande ur kyrkofonden för bestridande

av stiftsadjunkternas expenser för skrivmateriel och tjänstetelefon.

Kyrkomötets framställning tillstyrkes av samtliga domkapitel samt

kammarkollegiet och statskontoret. Domkapitlet i Luleå föreslår, att även

frågan om ersättning till kontraktsadjunkterna för deras expenser för

skrivmateriel och telefon upptages till prövning, då sistnämnda präster

intar en tjänsteställning likartad med stiftsadjunkternas.

Departementschefen anför: »Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas

ur kyrkofonden för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas

expenser för skrivmateriel och telefon.

I sina i ärendet avgivna yttranden har såväl kammarkollegiet som statskontoret

varit inne på frågans författningstekniska sida. Det förslag, som

därvid framförts av förstnämnda ämbetsverk, finner jag mig av flera skäl

icke kunna biträda. I likhet med statskontoret anser jag det principiellt

riktigast att i 6 § kyrkofondslagen införa ett stadgande, enligt vilket medel

må utgå ur kyrkofonden för här avsett ändamål. I samband härmed vill

jag även framhålla, att jag instämmer i statskontorets uttalande om det

mindre tillfredsställande däri, att med nämnda lagrums nuvarande utformning

varje utvidgning av kyrkofondens användningsområde oavsett

räckvidd och betydelse för med sig en ändring av lagrummet. Jag delar

därför ämbetsverkets uppfattning, att en mera allmän omarbetning av

detta lagrum i den av ämbetsverket antydda riktningen bör komma till

stånd — något som för övrigt i ett tidigare sammanhang övervägts inom

ecklesiastikdepartementet. En dylik omarbetning har dock synts statskontoret

kunna anstå. För egen del anser jag, att en nu åsyftad omarbetning

av berörda lagrum är en fråga av sådan natur, att den icke lämpligen

bör upptagas till närmare prövning, förrän den nu pågående sakkunnigutredningen

om kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter m. in. avslutats.

I avbidan på en här avsedd omarbetning av 6 § kyrkofondslagen föreslår

statskontoret, att medel till stifts- och kontraktsadjunkternas expenser

skall bestridas från det i 6 § andra stycket 9) kyrkofondslagen angivna

extrautgiftsanslaget. Härigenom skulle ett nu eljest erforderligt tillägg till

de nuvarande bestämmelserna i nämnda lagrum kunna undvikas, vilket

statskontoret torde ha ansett önskvärt. Jag får emellertid erinra om att

jag förut vid anmälan av frågan om anvisande av medel till arbetsgivar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

bidrag för vissa präster till den allmänna sjukförsäkringen m. in. föreslagit,

att dessa bidrag ävenledes skall bestridas ur kyrkofonden. Ett undvikande

av en lagändring i förevarande sammanhang förutsätter därför, att såväl

här ifrågavarande expenser som berörda arbetsgivarbidrag bestrides från

nämnda extrautgiftsanslag. En sådan anordning synes mig emellertid från

flera synpunkter mindre lämplig. Såsom ett provisorium i avbidr.n på den

av mig förutsatta mera allmänna omarbetningen av förutnämnda lagrum

föreslår jag, att nu i stället sådana, mindre ändringar av lagrummet göres,

att med stöd därav nämnda expenser och arbetsgivarbidrag kan utgå ur

kyrkofonden. Förslag till här avsedda ändringar har uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet

.

Såsom framhållits vid remissbehandlingen av kyrkomötets framställning,

föreligger svårigheter att i nuvarande läge med någon större säkerhet beräkna

medelsbehovet för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas

expenser för skrivmateriel och telefon. Av denna anledning synes mig nu

en viss återhållsamhet böra iakttagas vid medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål. Med hänsyn till det sagda anser jag mig tills vidare

böra räkna med en årlig medelstilldelning av i genomsnitt 250 kronor per

stiftsadjunkt och 200 kronor per kontraktsadjunkt. Ett med ledning av

nämnda genomsnittsbelopp för budgetår beräknat anslag för varje stift

bör av Kungl. Maj:t ställas till vederbörande domkapitels disposition. Anslaget

bör av domkapitlet före budgetårets ingång fördelas mellan ifrågavarande

befattningshavare, därvid nämnda myndighet bör äga rätt att,

om så prövas skäligt, jämka de av mig angivna genomsnittsbeloppen inom

ramen för tilldelat anslag. Ersättning bör utgå endast för verifierade, av

domkapitlet godkända utgifter. Av domkapitlet medgiven ersättning bör

utbetalas av stiftsnämnden i egenskap av medelsförvaltande organ inom

stiftet. I fråga om expenser för telefon bör ersättning utgå enligt samma

grunder, som för närvarande gäller för jämförliga befattningshavare.

Vad beträffar ianspråktagande av medel ur kyrkofonden för bestridande

av reseersättning åt stifts- och kontraktsadjunkter gäller nu, att Kungl.

Maj:t må disponera erforderligt belopp ur fonden för nämnda ändamål.

Det synes från praktisk synpunkt lämpligt, att Kungl. Maj:t även äger

disponera erforderliga medel ur kyrkofonden för bestridande av samma

befattningshavares expenser. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål till It 300 kronor.»

Angående slutligen förslaget under 4. ovan om bidrag till Lutherska

världsförbundet må anföras följande.

Med bifall till en i propositionen 1954:57 gjord framställning medgav

riksdagen, att det jämlikt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond tills

vidare med högst 50 000 kronor för budgetår utgående anslaget till extra

utgifter för innevarande budgetår tillfälligt höjdes med 20 000 kronor för

beviljande av ett bidrag å sistnämnda belopp till Lutherska världsför
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

bundets svenska sektion för bestridande av dess medlemsavgift till förbundet
I

skrivelse den 19 oktober 1954 har världsförbundets svenska sektion

anhållit, att för nästa budgetår ett bidrag av 25 000 kronor måtte utgå till

bestridande av sektionens medlemsavgift till förbundet.

Departementschefen anför bland annat: »Vid min anmälan föregående år

av den av världsförbundets svenska sektion gjorda framställningen om bidrag

för innevarande budgetår lämnade jag en redogörelse för förbundets

uppgift, verksamhet och organisation. Därjämte uttalade jag, bland annat,

att det med hänsyn till den framskjutna ställning, som den svenska

kyrkan av ålder intoge bland de lutherska kyrkosamfunden, och med tanke

på insatserna hittills från svenskt håll i de ekumeniska strävandena enligt

min mening icke kunde anses annat än rimligt, att ett skäligt bidrag ur

kyrkofonden lämnades till bestridande av den på världsförbundets svenska

sektion ankommande medlemsavgiften till förbundet. Ett dylikt bidrag

syntes mig icke mindre motiverat än det, som årligen utginge från riksstaten

till ekumeniska nämnden för bestridande av den svenska andelen i årsavgiften

till Kyrkornas världsråd.

Jag anser mig böra tillstyrka, att bidrag ur kyrkofonden utgår även

under nästa budgetår till världsförbundets svenska sektion för bestridande

av sektionen åvilande medlemsavgift till förbundet. Ifrågavarande bidrag,

avseende medlemsavgiften för verksamhetsåret den 1 maj 1955 — den 30

juni 1956, synes mig böra bestämmas till samma belopp, varmed bidrag

utgår under innevarande budgetår, d. v. s. 20 000 kronor. Liksom sistnämnda

bidrag torde det nu föreslagna böra bestridas ur kyrkofondens

extrautgiftsanslag. Enligt vad som framförts till mig av företrädare för

världsförbundets svenska sektion kommer denna att vara i trängande behov

av årligt bidrag ur kyrkofonden även för bestridande av medlemsavgifterna

för verksamhetsåren efter det förutnämnda. Med hänsyn härtill

synes mig möjlighet böra beredas Kungl. Maj:t att, i den mån världsförbundets

svenska sektion prövas vara i behov av årligt bidrag ur kyrkofonden

även för bestridande av nu åsyftade medlemsavgifter, bevilja dylikt

bidrag. Jag anser mig därför böra föreslå, att nämnda extrautgiftsanslag,

vilket för närvarande är maximerat till 50 000 kronor för budgetår, från

och med nästa budgetår tills vidare må utgå med högst 70 000 kronor för

budgetår.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955

9

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda förslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 23 februari 1955

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Ivar Nilzon,

Axel Jansson, Herbert Hermansson, Ebbe Ohlsson och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Mölndal, Johansson i Toip,

Nyberg, fru Torbrink, herr Persson i Appuna, fru Boman, herrar Hansson

i Skegrie och Berggren.

2 —Biltang till riksdagens protokoll 1955. 9 mini. S avd. Nr 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde a1 i texten