Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i fotkbokföringsförordningen den 28 juni 19i6

1955-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1955:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i fotkbokföringsförordningen den 28 juni 19i6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om ändring i fotkbokföringsförordningen

den 28 juni 19i6 (nr 569).

Genom en den 4 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 69, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till

förordning om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 63 § folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469)

Härigenom förordnas, att 35 § 2 mom. och 63 § folkbokföringsförordningen

den 28 juni 19461 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse

35 §.

2 mom. Lika med---menig
het;

samt

4) innehavare av publikt boställe,

prästgård eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt boställe,

prästgård eller på lön anslagen

jord skall anses den tjänsteinnehavare

eller annan, som författningsenligt

äger nyttja fastigheten eller

tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande

i ecklesiastik boställsordning

avsett löneboställe är vederbörande

pastorat att anse som innehavare.

Föreslagen lydelse

35 §.

2 mom. Lika med — ---menig
het;

samt

4) innehavare av publikt boställe

eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt boställe

eller på lön anslagen jord

skall anses den tjänsteinnehavare eller

annan, som författningsenligt

äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta

dess avkastning. Beträffande

i ecklesiastik boställsordning avsett

löneboställe är vederbörande pastorat

att anse som innehavare.

1 Senaste lydelse av 63 § se 1952:336.

P.ihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 3 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Nuvarande lydelse

63 §.

Anmaning, varom--— lämp
ligt

vite.

Polisman, som verkställer delgivning

av anmaning, äger att därför av

den försumlige undfå gottgörelse

med fem kronor för varje förrättning.

Rörande indrivning av gottgörelse

som här avses är särskilt stadgat.

Föreslagen lydelse

63 §.

Anmaning, varom---lämp

ligt vite.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda förslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

i det följande, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att präst, som bebor prästgård, i mantalsskrivningshänseende

icke vidare skall anses likställd med ägare av prästgården

samt att polisman, som verkställer delgivning av anmaning att lämna uppgift

till kyrkobokföring eller mantalsskrivning, icke längre skall äga rätt

till särskild gottgörelse för delgivningen.

1. Ändring av 35 § 2 mom. folkbokföringsförordningen

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, anför följande.

1 35 § 2 mom. folkbokföringsförordningen förekommande stadgande om

att innehavare av prästgård skall anses lika med ägare är föranledd av den

äldre bestämmelsen i kommunalskattelagen att präst, som bebodde prästgård,

skulle utgöra fastighetsskatt för denna. Sedan prästgård blivit undantagen

från skatteplikt, bör nyssnämnda stadgande i folkbokföringsförordningen

utgå. Jag förordar att 35 § 2 mom. nämnda förordning ändras i överensstämmelse

härmed.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

2. Fråga om ändring av 63 § folkbokföringsförordningen

Inledning

I en den 3 november 1954 dagtecknad promemoria har assessorn i kammarrätten

S. F. von Otter, vilken av chefen för finansdepartementet, med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1951, den 30 juni samma

år tillkallats med uppdrag att tills vidare såsom sakkunnig inom finansdepartementet

biträda med utredning av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet,

föreslagit sådan ändring i 63 § folkbokföringsförordningen,

att polisman, som verkställer delgivning av anmaning, varom där förmäles,

icke vidare skall vara berättigad till särskild gottgörelse härför.

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, överståthållaråmbetet —

efter börande av direktionen för Stockholms stads uppbördsväsen, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län —- efter hörande av Göteborgs stads drätselkammare,

länsstyrelsen i Norrbottens län, statspolisintendenten, Svenska

stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund.

Gällande bestämmelser m. m.

Folkbokföringsförordningen innehåller bestämmelser om bl. a. allmänhetens

anmälnings- och uppgiftsskyldighet rörande sådana förhållanden,

som är av betydelse för kyrkobokföring och mantalsskrivning. Underlåtenhet

att fullgöra föreskriven anmälnings- eller uppgiftsskyldighet kan i

vissa fall straffas med böter högst trehundra kronor (jfr 62 §). I

andra fall av underlåtenhet kan den försumlige anmanas att fullgöra sin

skyldighet (jfr 63 §) nämligen: då anmälan om barns födelse icke gjorts

inom föreskriven tid (16 §); då, i samband med att anmälan om flyttning

göres, flyttningsbetyg icke avlämnas eller icke, efter meddelad påminnelse,

insändes (21 §); då någon, som uttagit utvandringscertifikat, icke utvandrat

samt underlåtit att återlämna utvandringscertifikatet (24 § 4 mom.);

då pastor erhåller vetskap om att någon flyttat till eller inom församlingen

men flyttningen icke anmälts inom föreskriven tid (27 §); och då mantalseller

arbetsgivareuppgift eller huvudförteckning ej avlämnats inom föreskriven

tid eller avlämnad uppgift är ofullständig (44 §).

Anmaning bör enligt 63 §, där omständigheterna ej till annat föranleder,

tillställas vederbörande i rekommenderat brev. Då så anses påkallat må

dock polismyndighet anlitas för delgivningen. Om anmaningen icke hörsammas,

må för skyldighetens utkrävande anlitas biträde av länsstyrelsen,

som äger förelägga den försumlige lämpligt vite.

63 § andra och tredje styckena folkbokföringsförordningen har följande

lydelse: »Polisman, som verkställer delgivning av anmaning, äger att därför

av den försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje, lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955

Rörande indrivning av gottgörelse som här avses är särskilt stadgat.»

Av kungörelsen den 15 juni 1944 (nr 441) angående indrivning av polisman

in. fl. tillkommande gottgörelse för infordrande av uppgifter m. m. till

mantals- och kyrkoskrivning framgår, att gottgörelsen under vissa angivna

förutsättningar må uttagas genom utmätning utan föregående dom eller

utslag.

Enligt kungörelse den 4 juni 1954 (nr 317) angående redovisning av andel

i restavgift m. in., som utgår till vissa polismän, vilken kungörelse trätt i

kraft den 1 juli 1954, äger polisman icke längre, såvida han icke jämlikt

övergångsbestämmelserna till polislönereglementet är bibehållen vid sin

rätt till sportler, behålla den gottgörelse, som tillkommer honom jämlikt 63 §

folkbokföringsförordningen. Gottgörelsen skall i stället tillfalla statsverket,

därest statsverket bidrager till kostnaden för polismannens avlöning, samt

eljest vederbörande polisdistrikt.

Promemorian

I promemorian framhålles att delgivning genom polismyndighets försorg

av anmaning enligt 63 § folkbokföringsförordningen numera sker mycket

sällan samt att det torde höra till sällsyntheterna att indrivning sker av

ersättning för delgivningen. Efter polislöneregleringens genomförande syntes

det emellertid få anses vara ett tjänsteåliggande för polisman, som verkställer

sådan delgivning, att avkräva vederbörande den stadgade ersättningen

samt, om denna ej erlägges, föranstalta om indrivning. Det vore

emellertid att befara, att statsverkets kostnader för redovisning och indrivning

av ersättningarna komme att överstiga vad som kunde inflyta. Då ersättningen

ej heller såsom tidigare hade karaktären av gottgörelse till polismannen

för av honom nedlagt arbete, föreslog utredningsmannen den nu

ifrågavarande författningsändringen. I anslutning härtill erinrade utredningsmannen

om att förslag att stadga bötespåföljd för underlåtenhet att

lämna mantalsuppgift m. in. tidigare avvisats av riksdagen samt uttalade

att det enligt hans mening icke förelåge någon anledning att ersätta stadgandet

om gottgörelse till polisman med ett stadgande om bötesstraff.

I promemorian uttalas vidare att, om de föreslagna ändringarna i folkbokföringsförordningen

genomfördes, motsvarande ändring borde göras i

57 § kungörelsen den 19 december 1947 (nr 944) angående folkbokföringen

i Stockholm och 52 § kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 621) angående folkbokföringen

i Göteborg, sådant sistnämnda författningsrum lyder enligt

kungörelse den 30 maj 1952 (nr 340). Därjämte borde den här ovan berörda

kungörelsen den 15 juni 1944 (nr 441) upphävas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 8 år 1955 5

Yttranden

Utredningsmannens förslag tillstyrkes eller lämnas utan erinran av

samtliga remissmyndigheter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

framhåller i sitt yttrande, att i den mån polismännens och exekutorernas

sportler indragits till det allmänna, avgiftens karaktär av ersättning

för utfört arbete bortfölle. I den mån sportlerna icke indragits, kunde dock

avgiftens slopande komma att i förekommande fall innebära en inkomstminskning

för vederbörande exekutor. Då det emellertid, enligt vad länsstyrelsen

inhämtat, ytterst sällan förekomme, att anmaningar delgåves mot sådan

avgift, syntes inkomstbortfallet praktiskt taget bli utan betydelse.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, anför följande.

Enligt utredningsmannens förslag skall nu gällande bestämmelse om rätt

för polisman, som verkställer delgivning av anmaning att lämna vissa uppgifter

till kyrkobokföring och mantalsskrivning, att uppbära gottgörelse därför

upphävas. Enär ersättningen i fråga har viss karaktär av sportel och

sportelsystemet är under avskrivning, får jag förorda att författningsändringen

genomföres. Jag finner mig även böra biträda vad utredningsmannen

uttalat därom, att anledning saknas att ersätta den nuvarande bestämmelsen

med ett stadgande om bötesstraff.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 2 mars 1955

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Ivar Nilzon,

Axel Jansson, Herbert Hermansson, Ebbe Ohlsson och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Mölndal,

Johansson i Torp, Nyberg, Levin, fru Boman, herrar Hansson i Skegrie

och Berggren.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1955

55028»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:127 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § arbetarskyddslagen dem, 3 januari 1949 a1 i texten