Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående orsakerna till den ökade brottsligheten.

1955-03-31 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1955:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående orsakerna till den ökade brottsligheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

1

Nr 15

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta

motioner om utredning angående orsakerna till den ökade

brottsligheten.

I de inom riksdagen väckta, till allmänna beredningsutskottet hänvisade

motionerna I: 377 av herr Näsgård m. fl. och II: 462 av herr Pettersson

i Dahl to. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begära utredning rörande orsakerna till den ökade brottsligheten.

I motionerna säges, att den ständigt ökade brottsligheten och särskilt

förskjutningen mot mera kvalificerade brott inger bekymmer. De stora

barnkullarna från krigsåren och de första efterkrigsåren kommer de närmaste

åren att befinna sig i de åldrar, som är mest mottagliga för asocial

påverkan, varför risker finns, att brottsligheten kommer att öka i ännu

snabbare takt. Åtgärder bör därför snarast vidtagas för att stävja tendensen

till stegring av antalet begångna brott. En nödvändig förutsättning

härför är, att orsakerna till den ökade brottsligheten utreds.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statistiska centralbyrån,

socialstyrelsen, riksåklagarämbetet och strafflagberedningen.

Statistiska centralbyrån framhåller bl. a. att kriminalstatistikens siffror

måste tolkas med största varsamhet. Jämförelser mellan olika tidsperioder

försvåras bl. a. av vidtagna ändringar i lagstiftningen.

Centralbyrån redovisar i ett antal tablåer den siffermässiga utvecklingen

under de senare åren. En sammanställning av vissa siffror ur dessa

tablåer har som bilagor fogats till detta utlåtande.

Centralbyrån anför avslutningsvis, att tillfälliga utredningar väl är av

värde men att ett allsidigt och ingående studium av brottslighetens variationer

och orsakerna till dem näppeligen kan åstadkommas annorledes än

genom en för ändamålet inrättad permanent forskningsinstitution. Såsom

underlag för forskningen krävs bl. a. en fyllig och tillförlitlig kriminalstatistik.

Förslag till en förbättrad statistik har framlagts av kriminalstatistikutredningen

i dess betänkande (SOU 1954: 35).

Socialstyrelsen anser, i likhet med statistiska centralbyrån, att en statlig

kommitté icke är ett lämpligt organ för genomförande av de undersökningar,

som krävs. Orsakssammanhangen bör i första hand göras till föremål

för intensifierad forskning ur sociologiska, psykologiska och medicinska

synpunkter genom de organ, som sysslar med kriminologi och närbe
Bihang

till riksdagens protokoll 1955. 11 samt. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

slaktade vetenskaper. Socialstyrelsen erinrar om att 1949 års kommitté

för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen föreslagit inrättande

av en professur i kriminologi vid Stockholms högskola (SOU

1953:16) och framhåller vidare behovet av en förbättrad kriminalstatistik,

därvid styrelsen hänvisar till förutnämnda förslag.

Riksåklagarämbetet anknyter till det av statistiska centralbyrån framlagda

materialet och framhåller, att frågan om brottsligheten och dess

orsaker torde vara ett av de mest invecklade och svårlösta samhällsproblemen.

En mängd undersökningar har företagits, och förefintlig litteratur

i ämnet är enorm och oöverskådlig. Årligen redovisas mer än tusentalet

arbeten och artiklar i dessa ämnen.

Ända från början av det vetenskapliga studiet av brottsligheten har

man sökt studera brottslingarna och klarlägga deras personliga egenskaper

och förhållanden. Man har undersökt dels, huruvida och i vad mån

brottslingar i allmänhet eller de brottslingar, som begått brott av viss

typ, på något sätt skiljer sig från personer, som icke begått brott, dels

ock huruvida man i förhållanden under brottslingens uppväxt eller i den

omgivande miljön kan finna företeelser, som kan antagas ha verkat brottslighetsbefrämjande.

Dessa undersökningar har i stor utsträckning varit

statistiska — av särskild betydelse torde den officiella löpande kriminalstatistiken

vara — men därutöver finnes en mängd statistiska specialundersökningar,

utförda av enskilda forskare eller av offentliga organ. I

många fall föreligger emellertid behov av mera ingående undersökningar

av de enskilda brottslingarna för belysning av speciella problem. Man talar

då om fallstudier (care studies). Fallstudier användes bl. a. vid medicinska

undersökningar av brottslingarna; det är därvid ofta fråga om faktorer,

som är så svåra att objektivt konstatera, att de ej kan redovisas i

den löpande kriminalstatistiken.

Eftersom ett stort antal brott begås av redan tidigare straffade personer,

är det av vikt att studera, hur brottslingarna reagerar inför den behandling,

samhällets organ underkastar dem, och i vilken utsträckning resocialiseringen

lyckas vid olika behandlingsformer och för olika grupper

av brottslingar. Betydelsen av dylik behandlingsforskning sammanhänger

med den nutida brottslingsbehandlingens syfte. Medan man förr lade huvudvikten

vid att den brottslige genom ett ”rättvist” straff skulle underkastas

ett visst, efter det begångna brottets art och svårhet avvägt lidande

är nu målet att genom individuell behandling resocialisera brottslingen

och därigenom hindra honom från att begå flera brott. Det är uppenbart,

att behandlingsforskningen är av betydelse inte bara för det kriminalpolitiska

reaktionssystemets framtida utformning utan att det i lika hög

grad är ägnat att belysa brottslighetens orsaksproblem.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955 3

Vid utforskandet av brottsligheten och dess orsaker har man ej endast

tagit sikte på de brottsliga individerna utan även ställt samman brottsligheten

med andra företeelser i samhällslivet och med samhällsutvecklingen

i stort. Brottsligheten är ej enbart ett individuellt fenomen utan

en massföreteelse och som sådan betingad av förändringar i samhällets

struktur och i de ekonomiska och tekniska samhällsförhållandena. Att i

och för sig gynnsamma förändringar i detta avseende kan inverka kriminalitetsbefrämjande

framgår bl. a. av att bilismens genombrott ju utgör

förutsättningen för två av de mest uppmärksammade och oftast förekommande

brottstyperna, nämligen biltillgrepp och rattfylleri.

Den allmänna samhällsutvecklingen inverkar emellertid på kriminaliteten

också på andra, mindre påtagliga sätt. Endast några få synpunkter

kan här beröras. De gamla beteendenormerna ersättes vid ändrade samhällsförhållanden

av nya. Den konfliktsituation, som därvid lätteligen uppstår,

kan naturligen verka kriminalitetsfrämjande. Detta förhållande gör

sig naturligtvis starkare gällande ju snabbare utvecklingen fortgår och ju

mera genomgripande omvandlingar den medför. I detta avseende är

särskilt att uppmärksamma den alltmer tilltagande utflyttningen från

jordbruks- och skogstrakter till tätorter. Höjningen av den ekonomiska

standarden medför vidare, att de materiella krav individerna ställer på livet

alltmera ökas. Detta leder till att, ehuru i vårt land ett starkt differentierat

näringsliv och socialvårdens utveckling i huvudsak har eliminerat

ekonomisk nöd som brottsorsak, bristande behovstillfredsställelse likväl

alltjämt gör sig gällande såsom kriminalitetsfaktor. Ytterligare kan

nämnas att i det moderna samhället frestelserna och möjligheterna att begå

brott starkt ökat. Det räcker att erinra om att den moderna butiksskyltningen,

tobaksautomaterna och kioskerna med sina relativt oskyddade

varor, för att inte nämna motorfordonen, utgör frestelsemoment,

som i äldre tider saknades. Att det råder ett samband mellan alkoholseden

och kriminaliteten är vidare påtagligt. Orsaksforskningen kan sålunda

inte begränsas till att omfatta endast de enskilda individerna; den måste

utsträckas till att avse samhällslivet i dess helhet.

Av vad sålunda anförts anser ämbetet framgå, att brottslighetens orsaker

knappast kan klarläggas genom den föreslagna utredningen. Det

erfordras i stället ständigt pågående, av vetenskapsmän och praktiker bedrivna

undersökningar.

Slutligen hänvisar ämbetet till de ovannämnda utredningarna om förbättring

av kriminalstatistiken och om inrättande av en professur i kriminologi

m. m.

Strafflagberedningen instämmer i uppfattningen, att det är angeläget

att vinna kunskap rörande orsakerna till den utveckling av brottsligheten,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

som äger rum. Det är enligt beredningen obestridligt, att på området mycket

ännu är okänt eller åtminstone föremål för starkt delade meningar,

varför ett fortsatt och intensifierat forskningsarbete är i hög grad behövligt.

Det är fråga om ett forskningsarbete av vetenskaplig art, därvid

även statistisk metodik måste användas. Det är ytterst angeläget, att

från statens sida göres en insats för organiserande och bekostande av

sådant forskningsarbete. En utredning genom en på relativt kort sikt arbetande

statlig kommitté är dock icke den väg man bör gå för att vinna

ökad kunskap rörande de viktiga spörsmålen om brottslighetens orsaker.

Motionens syfte kan endast vinnas genom en effektiv organisation av det

kriminologiska forskningsarbetet.

Utskottet. Att åstadkomma effektiva åtgärder för förebyggande av

brottsligheten är en av det moderna samhällets angelägnaste uppgifter.

Frågorna huruvida brottsligheten på senare tid ökat och en förskjutning

skett emot mera kvalificerade brott torde väl vara så komplicerade, att

de icke kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Enligt utskottets uppfattning

torde det dock finnas ett visst fog för den pessimism beträffande

dessa förhållanden, som motionärerna givit uttryck åt. Om brottsligheten

har ökat och förgrovats eller ej är f. ö. icke av avgörande betydelse för

det självklara ståndpunktstagandet, att stora ansträngningar bör göras

för att minska brottsligheten. Uppenbarligen är det därvid ytterst betydelsefullt

att orsakssammanhangen bakom de brottsliga handlingarna erhåller

bästa möjliga belysning.

Kriminalstatistikutredningen har i sitt betänkande framlagt synpunkter

på orsaksforskningens möjligheter. Utredningen uttalar bl. a. att ett

fullständigt, teoretiskt klarläggande av orsakerna till brottsligheten icke

torde vara möjligt men heller icke är nödvändigt för det praktiska kriminologiska

arbetet. Vad man i första hand måste syfta till är att påvisa

några av de faktorer, som verkat brottsbefrämjande. Om man genom kriminalstatistiken

funnit, att en viss faktor förekommer i större utsträckning

bland personer, som begått ett visst brott, än bland andra människor,

anser man sig kunna antaga, att faktorn verkar brottsbefrämjande, och

kan lägga detta antagande till grund för såväl kriminologien som kriminalpolitiska

åtgärder. Utredningen påvisar dock olika förhållanden som

bör föranleda viss försiktighet vid bedömningen av statistikens resultat

och framhåller, att, även om kriminalstatistikens siffror kan tillmätas

högt värde för den kriminologiska forskningen, en varning likväl är befogad

för den överskattning härav, som tidigare i stor utsträckning förekommit.

Utredningen gör vidare bl. a. ett uttalande av innebörd, att man

för att praktiskt kunna i kriminalitetsförebyggande syfte utnyttja resul
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955 5

tat, som genom kriminalstatistiken nåtts beträffande en viss faktor, i

många fall dessutom måste söka klarlägga på vad sätt faktorn utövat sin

inverkan. Utredningen synes genom detta uttalande hänvisa till den kriminologiska

forskningens uppgift att bl. a. arbeta vidare på kriminalstatistikens

resultat. Kriminalstatistikutredningens betänkande utmynnar i

ett förslag till genomgripande förbättringar av den svenska kriminalstatistiken.

Förslaget är föremål för remissbehandling.

Även frågan om den kriminologiska forskningens framtid har nyligen

behandlats av en utredning. I ett av 1949 års kommitté för den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen avgivet betänkande har nämligen

framlagts förslag om inrättande av dels en professur i kriminologi och

dels, i anslutning till professuren, ett institut för kriminologisk forskning.

Vad gäller de enligt utskottets mening mycket starka skäl, som talar för

dessa förslag, får utskottet hänvisa till vad de över motionerna hörda

myndigheterna anfört.

Motionärerna föreslår, att frågan om orsakerna till den ökade brottsligheten

överlämnas till behandling av en utredning. I de över motionerna

avgivna yttrandena förklaras emellertid samstämmigt att här ifrågavarande

problem icke är av den art att de kan lösas genom en utredning.

Man bör i stället inrikta sig på att giva orsaksforskningen ökade möjligheter

genom att realisera de framlagda förslagen om förbättring av kriminalstatistiken

och om inrättande av en professur i kriminologi och ett

institut för kriminologisk forskning.

Vad remissmyndigheterna anfört till stöd för sina ståndpunktstaganden

har synts utskottet utgöra övertygande skäl för att icke förorda bifall

till motionärernas förslag om en utredning. Det är uppenbart, att

frågan om brottsligheten och dess orsaker innefattar mycket stora och

svårlösta problemkomplex. Problemens omfattning belyses i någon mån

av riksåklagarens uppgift att årligen mer än tusen arbeten och artiklar

publiceras i dessa ämnen. Det är vidare av vikt att brottslighetsutvecklingens

relation till samhällsutvecklingen i övrigt på skilda områden kan

följas kontinuerligt genom ett permanent organ för forskning. Mycket

talar, enligt utskottets mening, för att ett genomförande av de ovannämnda

förslagen beträffande kriminalstatistiken och kriminologien skulle

medföra en avsevärd effektivisering av orsaksforskningen. Det synes dock

utskottet som om med det slutliga ståndpunktstagandet till dessa förslag

bör anstå, tills förslagen slutbehandlats inom respektive departement.

Det må sammanfattningsvis framhållas, att motionerna enligt utskottets

uppfattning berör samhällsfrågor av största vikt och att utskottet

vill ansluta sig till motionärernas uppfattning, att brottslighetens orsaker

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

bör klarläggas. Den väg motionärerna anvisat har emellertid icke synts

utskottet lämplig härför. Utskottet får därför hemställa,

att de likalydande motionerna I: 377 och II: 462 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1955

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

Närvarande:

från f örsta kammaren: herr Andersson, Lars, fru Wallentheim,

herrar Jansson, Erik*, Persson, Johan, Holmqvist*, Persson, Karl, Strandler*,

Svensson, Rikard, Nord, Sörlin* och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: herr Svensson i Alingsås, fru Sjöstrand, fru

Svedberg, herrar Nilsson i Bästekille*, Nordkvist i Kalmar, Sehlstedt*,

Hammar*, Andersson i Ronneby, Svensson i Krokstorp*, Ekström, Hansson

i Önnarp och Lundqvist.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

Bil. 1

c
-

Utvecklingen under vissa år av antalet personer, som i första instans sakfällts för brott enligt strafflagen (utom

fylleri, förargelseväckande beteende och brott av krigsmän)

Personer, vilka erhållit åtalseftergift, är inräknade.

(medel! = medelfolkmängden)

Mord,

mordför- sök och

dråp

Andra misshan- delsbrott

Våldtäkts- och

otuktsbrott

Skadegörelse-

brott

Tillgrepps-

brott

Förfalskning,

bedrägeri, för- skingring m.m.

övriga brott

Samtliga

brott

År

Pa 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 100 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

På 1G0 000

av den

straff- myndiga

medelf.

I % av

år 1939

1939

0,0

59,8

100,0

4,1

100,0

19,2

100,0

66,5

100,0

32,6

100,0

73,9

100,0

256,1

100,0

1940

—

48,9

81,8

3,0

73,2

11,6

60,4

65,4

98,3

34,7

106,4

61,9

83,8

225,5

88,1

1941

0,1

62,0

T03,7

4,3

104,9

12,8

66,7

97,0

145,9

52,2

160,1

75,8

102,6

304,2

118,8

1942

—

72,3

120,9

4,6

112,2

13,0

67,7

126,9

190,8

66,0

202,5

84,4

114,2

367,2

143,4

1943

0,1

78,9

131,9

6,3

153,7

14,8

77,1

147,2

221,4

82,4

252,8

85,4

115,6

415,1

162,1

1944

0,0

72,1

120,6

5,3

129,3

13,6

70,8

131,8

198,2

85,2

261,3

88,7

120,0

396,7

154,9

1945

0,1

76,0

127,1

4,7

114,6

13,1

68,2

125,7

189,0

81,8

250,9

83,3

112,7

384,7

150,2

1946

0,1

66,9

111,9

4,4

107,3

13,1

68,2

116,9

175,8

75,8

232,5

72,4

98,0

349,6

136,5

1947

0,0

62,9

105,2

3,8

92,7

14,6

76,0

123,8

186,2

63,3

194,2

73,0

98,8

341,4

133,3

1948

0,1

51,4

86,0

2,9

70,7

15,4

80,2

107,6

161,8

55,8

171,2

42,0

56,8

275,2

107,5

1949

0,1

61,3

102,5

4,9

119,5

13,6

70,8

124,4

187,1

66,2

203,1

60,0

81,2

330,5

129,1

1950

0,2

62,9

105,2

4,5

109,8

15,9

82,8

135,2

203,3

75,8

232,5

70,5

95,4

365,0

142,5

1951

0,2

61,2

102,3

6,6

161,0

18,0

93,7

159,4

239,7

82,2

252,1

73,4

99,3

401,0

156,6

1952

0,1

62,1

103,8

6,1

148,8

22,1

115,1

173,8

261,4

84,9

260,4

73,8

99,9

422,9

165,1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1955

Bil. 2

Antal brott som kommit till polisens kännedom åren 1950—1954

Brott

1950

1951

1952

1953

1954

10 kap. Brott mot allmän verksamhet

11 kap. Brott mot allmän ordning (utom

fylleri och förargelseväckande

3 358

3133

3186

2 989

3 346

beteende) ...........................

519

560

423

443

473

12 kap. Förfalskningsbrott ...............

13 kap. Mened, falskt åtal och annan

1612

1154

1401

1255

1154

osann utsaga ........................

323

490

545

642

771

14 kap. Mord, dråp o. annan misshandel

8 375

8 211

8 338

8 228

8 658

15 kap. Brott mot annans frihet el. frid

1700

1933

1917

1988

1985

18 kap. Sedlighetsbrott .....................

1980

2 387

1977

2 272

2 217

19 kap. Allmänfarliga brott ...............

20 kap. Stöld, rån, egenmäktigt förfa-

2 209

2 357

2 795

2 856

2 707

rande .................................

21 kap. Bedrägeri och dylik oredlighet,

111743

132 417

128 929

138 539

141119

utpressning, ocker och häleri ...

13 6661

20 762

14 670

14 099

15 812

22 kap. Förskingring o. annan trolöshet

5 285

5 259

5 830

5 549

5 881

23 kap. Gäldenärsbrott .....................

24 kap. Skadegörelse, tagande av olov-

277

285

317

351

318

lig väg .................................

4 979

5 208

5 811

6 259

7 068

25 kap. Ämbetsbrott ........................

övriga straff lagsbrott (utom fylleri och

629

618

698

705

761

förargelseväckande beteende) .

3 402

3 818

3132

3169

3 096

Summa

160 0571

188 592

179 969

189 344

195 366

Lönnbränning .................................

409

379

391

316

326

Rattfylleri .......................................

3 431

4 516

5 399

6 343

7 332

1 Därav 4 523 brott begångna av en postorderfirma.

Alfa Boktryckeri, Stockholm 1955

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.