Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-15 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:21, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisutjämningsavgift m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

Nr 21

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående prisutjämningsavgift m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 11 februari 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 72, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för tiden

till och med den 30 juni 1956 att, med iakttagande av vad i propositionen

anförts, meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift

samt att godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande dispositionen

av influtna prisutjämningsavgifter.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Fortsatt bemyndigande att meddela föreskrifter om prisutjämningsavgift

begäres för tiden till och med den 30 juni 1956.

I propositionen redogöres för ett betänkande av Södra Sveriges skogsindustriutredning

angående klenvirke. Det föreslås, att av ännu icke disponerade

prisutjämningsmedel 50 000 kronor årligen under budgetåren 1955/56—

1958/59 får användas för viss utökning av personalen vid Svenska träforskningsinstitutets

trätekniska avdelning; avsikten härmed är att forskningen

beträffande sågverkstekniken och träavfallets nyttiggörande skall kunna intensifieras

samt forskningsresultaten i större utsträckning än hittills delges

berörda industriföretag.

Vidare föreslås att av prisutjämningsmedel ett belopp av 100 000 kronor

får disponeras för bidrag till kostnader för framställning av filmer för upplysning

och undervisning beträffande olika frågor på det skogliga området.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

a) de likalydande motionerna I: 401 av herrar Ebbe Ohlsson och Wehtje

samt 11:498 av herrar von Seth och östlund, vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 72, i vad densamma avser fortsatt

bemyndigande för Kungl. Maj :t att för tiden t. o. in. den 30 juni 1956 uttaga

prisutjänmingsavgift»;

b) de likalydande motionerna I: 404 av herr Anders Johansson m. fl. och

11:502 av fru Sandström m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955 5

1. avslå det av Kungl. Maj:l i proposition nr 72 begärda bemyndigandet

att meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift,

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj:t snarast måtte

vidtaga åtgärder för tillsättande av styrelse för skogsvårdsfonden»; samt

c) de likalydande motionerna I: 405 av herr Pålsson m. fl. och II: 503 av

herr Ericsson i Näs m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

av under år 1951 influtna prisutjämningsavgifter för pappersved och pappersavfall

200 000 kronor må ställas till Kungl. Maj :ts förfogande att användas

till forskning rörande gödsling av skogsmark med näringshaltigt avfallsvatten

i enlighet med motionernas syfte.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:405, 11:498 och 11:502.

Vad angår motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande

av departementschefen, till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen

härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen nämligen

Prisutjämningsavgifter m. m. å vissa skogsprodukter åren 1945—1952,

s. 2—4.

Framställningar rörande användningen av influtna prisutjämningsavgifter

m. m., s. 4—15.

Beträffande frågan om fortsatt bemyndigande att uttaga

prisutjämningsavgift har departementschefen anfört följande.

Kungl. Maj :t har sedan den 1 juli 1945 haft riksdagens bemyndigande

att för stabilisering av den inhemska prisnivån uttaga prisutjämningsavgift

vid export av varor. Syftet med avgiften har väsentligen varit att hindra,

att höga utlandspriser på vissa varor verkar prisstegrande inom landet.

Det har förutsatts att, när fråga uppkommer om att uttaga prisutjämningsavgift,

man bör söka nå överenskommelse med vederbörande exportörer.

Härutöver har uttalats att, vid övervägande av spörsmål rörande prisutjämningsavgift,

i varje särskilt fall också andra synpunkter än de rent

prispolitiska, bl. a. handelspolitiska synpunkter, bör vinna beaktande. Bemyndigandet

att uttaga prisutjämningsavgift gäller till innevarande budgetårs

utgång.

Hittills har prisutjämningsavgift endast uttagits på skogsprodukter. I de

flesta fall har det visat sig möjligt att träffa avtal med berörda organisationer

eller företag om utgående avgifter, då benämnda konjunkturutjämningsavgifter.

I huvudsak som komplettering härtill har prisutjämningsavgifter

uttagits genom formellt åläggande gentemot exportörer, som icke

anslutit sig till avtalen.

Som framgår av vad tidigare anförts upphörde uttagandet av pris- och

konjunkturutjämningsavgifter under år 1952 till följd av den då inträffade

prisnedgången. Något omedelbart behov av att uttaga avgift av berört

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

slag har sedan dess icke förelegat. När det oaktat fortsatt bemyndigande

att uttaga prisutjämningsavgift begärts och erhållits av riksdagen, har flera

skäl andragits. Tidigare erfarenheter har givit vid handen, att tvära omkastningar

i prisutvecklingen kan inträffa, särskilt vad angår de produkter

av råvarunatur, av vilka den svenska exporten till stor del består. Dylika

omkastningar har mycket kännbara återverkningar på kostnadsläget

inom landet. Uteslutet är icke, att liknande omständigheter som de, vilka

under åren 1950 och 1951 medförde kraftiga prisförskjutningar i vår utrikeshandel,

åter kan inträffa. Om ett sådant läge skulle uppkomma, bör

Kungl. Maj:t äga befogenhet att för stabilisering av den inhemska prisnivån

meddela föreskrift om uttagande av prisutjämningsavgift.

Det kan erinras om att i den allmänna ransoneringslagen upptagits bestämmelser,

enligt vilka, då lagen är i tillämpning, prisutjämningsavgift

kan utgå i vissa fall. Här är det emellertid fråga om avgifter, som är motiverade

av försörjningsmässiga synpunkter. Av de skäl, som tidigare anförts

och som alltjämt äger giltighet, bör prisutjämningsavgift kunna uttagas

även då detta av prispolitiska hänsyn är påkallat. Det särskilda bemyndigande

för Kungl. Maj:t att uttaga prisutjämningsavgift, varom nu är fråga,

torde därför, böra förlängas, förslagsvis med ett år eller t. o. m. den

30 juni 1956. Liksom hittills bör det göras generellt och alltså utan begränsning

till vissa varuslag.

I fråga om användningen av influtna prisutjämningsavgifter

har departementschefen anfört följande.

lidigare har vid skilda tillfällen frågor angående dispositionen av influtna

prisutjämningsavgifter underställts riksdagen. Även nu föreligger vissa

spörsmål, som är av sådan beskaffenhet, att riksdagen bör beredas tillfälle

att ta ställning till dem. Sålunda bör anmälas dels vissa förslag, vilka framlagts

av Södra Sveriges skogsindustriutredning i ett betänkande angående

ldenvirke, och dels tre framställningar om bidrag till kostnader för filmer

i ämnen, hämtade från det skogliga området. Därjämte bör erinras att, närmast

i anledning av en framställning om medel för ett omfattande forskningsprogram

för statens skogsforskningsinstitut, en utredning pågår rörande

möjligheterna att för central skoglig forskning utnyttja konjunkturutjämningsavgiftsmedel,

vilka enligt ingångna överenskommelser skall disponeras

av vissa länsstiftelser för det enskilda skogsbruket.

Vad först angår skogsindustriutredningens betänkande om klenvirket

törstås med dylikt virke dels barrvirke av vissa klenare dimensioner, dels

allt lövvirke och dels sågverksavfall. Utredningen konstaterar, att betydande

kvantiteter dylikt virke av olika skäl, för vilka redogöres i betänkandet,

icke kommer till nyttig användning, samt framlägger ett antal förslag

och rekommendationer med syfte att råda bot på detta missförhållande. Sålunda

har utredningen föreslagit ökat statligt stöd till sådan forsknings-, försöks-

och upplysningsverksamhet som kan bidraga till en lösning av klenvirkesproblemet.

Vidare har utredningen pekat på betydelsen av att en utbyggnad

av skogsindustrien, främst i södra Sverige, kommer till stånd i så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955 7

dan utsträckning att icke blott nu förefintliga tillgångar av gagnvirke utan

även tillgängliga klenvirkeskvantiteter skall kunna nyttiggöras. I övrigt har

utredningen till diskussion tagit upp en rad olika omständigheter, som enligt

utredningens uppfattning utgör hinder för att klenvirket nu tillgodogöres

i önskvärd omfattning.

Frågan om ett bättre utnyttjande av klenvirket är av stort intresse icke

blott för skogsbruket och skogsindustrien utan även, med hänsyn till dessa

näringsgrenars centrala ställning i vårt näringsliv, för landet i dess helhet.

Utredningen synes mig på ett förtjänstfullt sätt ha belyst de föreliggande

problemställningarna. Vad angår arten och räckvidden av de åtgärder som

bör vidtagas för att åvägabringa en lösning av de föreliggande spörsmålen,

kan självfallet, såsom remissbehandlingen av betänkandet utvisar, delade

meningar göra sig gällande. I stort sett har dock utredningens förslag gillats

av flertalet av de hörda remissinstanserna.

Vissa av de förslag, som utredningen framlagt eller som framkommit under

remissbehandlingen, torde få närmare övervägas inom vederbörande departement

och föranleder sålunda icke i detta sammanhang något särskilt

uttalande från min sida. Jag syftar härvid bl. a. på förslaget om förstäikning

av skogsforskningsinstitutets avdelning för arbetslära.

Vad beträffar förslaget om inrättande av ett särskilt rationaliseringsorgan

för sågverksindustrien anser jag mig på de skäl, som anfördes, då denna

fråga år 1954 anmäldes, ej böra förorda att från statens sida något initiativ

tages till att inrätta ett dylikt organ. Det bör i detta sammanhang erinras

om det inflytande, som långivningen från den förra året inrättade sågverkslånefonden

kan få på strukturutvecklingen inom skogsindustrien.

Utredningen har ansett det vara av betydelse, att forskningen på sågverksteknikens

område och rörande möjligheterna att utnyttja sågverksavfallet

utvidgas, samt därför hemställt, att ett tidigare framlagt förslag om

viss förstärkning av personalen vid träforskningsinstitutets trätekniska avdelning

i viss utsträckning förverkligas. Sålunda föreslår utredningen att

statsmedel anvisas för ytterligare tre befattningshavare vid institutet. Kostnaderna

härför beräknas till i runt tal 50 000 kronor ärligen.

Jag är av skäl, som anförts bl. a. av statskontoret, icke beredd att förorda

någon ökning av den medelsanvisning över riksstaten, som avses för träforskningsinstitutets

verksamhet. Med hänsyn till den betydelse, som utredningen

och flertalet remissinstanser, däribland styrelsen för träforskningsinstitutet,

tillmäter forskningen på ifrågavarande område, vill jag emellertid

tillstyrka att prisutjämningsmedel avsättes för den föreslagna personalförstärkningen

för den tid nuvarande avtal angående träforskningsinstitutets

drift gäller, alltså till och med utgången av budgetåret 1958/59. Därvid

förutsätter jag, att det skall befinnas möjligt att på ett ändamålsenligt sätt

inpassa de nya befattningshavarna i träforskningsinstitutets nuvarande organisation

samt att deras arbetsuppgifter skall kunna utformas på ett sådant

sätt, att det med utredningens framställning avsedda syftet tillgodoses.

Det torde få ankomma på institutets styrelse att uppgöra förslag till riktlin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

jer för den utvidgade verksamheten vid institutets ifrågavarande avdelning.

Det hör framhållas, att medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, vilket

enligt vad nyss sagts är avsett att täckas av prisutjämningsmedel, icke kan

etter utgången av löpande avtalsperiod få föranleda medelsanvisning över

riksstaten.

Vad utredningen anfört om angelägenheten av en utbyggnad av skogsindustrien

främst i södra Sverige behöver icke i och för sig föranleda något

uttalande från min sida. Med hänsyn till vad som framkommit vid remissbehandlingen

finner jag att det t.v. bör kunna anstå med den föreslagna

utredningen om en svensk träsockerindustri.

De av utredningen upptagna bränslefrågorna synes mig förtjäna stor uppmärksamhet

i förevarande sammanhang. Först må erinras om att riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap avser att genomföra ett av nämnden

upprättat program för försök med fliseldning och vissa därmed sammanhängande

undersökningar. Det är min förhoppning att dessa försök och undersökningar

skall leda till betydelsefulla framsteg på vedeldningens område

och därmed tjäna de syften, för vilka utredningen gjort sig till tolk.

— Att, såsom i vissa remissyttranden föreslagits, inrätta en särskild lånefond

för stöd vid anskaffning av utrustning för fliseldning är enligt min

mening f. n. icke behövligt.

Utredningens förslag om förstärkning av riksnämndens personal med en

befattningshavare för handläggning av beredskapsfrågor på bränsleområdet

samt om medelsanvisning för viss upplysningsverksamhet beträffande vedeldning

anser jag böra genomföras på försök under viss tid. De av riksnämnden

anförda synpunkterna angående befattningshavarens arbetsuppgifter

samt upplysningsverksamhetens inriktning bör därvid beaktas. Medel för

ändamålet torde böra utgå från fonden för forskning och försöksverksamhet

på bränsleområdet. Bidrag av prisutjämningsmedel erfordras alltså ej.

Jag delar till fullo utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning,

att det framtida utfallet av klenvirke bör nedbringas i möjligaste mån. I

detta sammanhang intar skogsvårdsfrågorna en framträdande plats. Såsom

utredningen och vissa remissinstanser starkt framhållit, torde klenvirkesutfallet

kunna minskas i väsentlig grad om röjning och gallring i skogen

verkställes i större utsträckning än som f. n. synes vara fallet. De frågor,

som sammanhänger med bl. a. plantskogsröjning, är emellertid, enligt vad

som framhålles av utredningen, icke tillräckligt utforskade. Jag anser det

därför vara i och för sig angeläget att forskningen på detta område ges

ökade resurser och hyser den förhoppningen att det skall visa sig möjligt

att tillgodose utredningens önskemål härom på så sätt, att medel anvisas

för ändamålet ur de fonder, som inrättats för skogliga ändamål. Härvidlag

får jag erinra om den pågående utredningen om möjligheterna att för central

skoglig forskning få utnyttja vissa för lokala ändamål avsedda konjunkturutjämningsmedel.

Frågan om förstärkning av skogsstyrelsens personal med två konsulenter

samt av skogsvårdsstyrelsernas driftsmedel torde böra närmare övervägas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955 9

inom jordbruksdepartementet. Vad angår föreslagen medelsanvisning för

viss kursverksamhet torde böra undersökas, huruvida icke även här medel

från skogliga fonder kan ställas till förfogande.

Från vissa föreningar har inkommit framställningar om prisutjämningsmedel

för framställning av filmer för upplysning, undervisning och propaganda

beträffande olika frågor på det skogliga området. Vid remissbehandling

av förslagen har medelsanvisning för ändamålet förordats. Då vidare

medel för inspelning av skogsfilmer tidigare ställts till förfogande i

viss utsträckning och, såvitt kan bedömas, de med stöd av dessa medel framställda

filmerna synes ha varit till gagn, vill jag föreslå att ytterligare 100 000

kronor av prisutjämningsmedel anvisas för ifrågavarande filmproduktion.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande

sättet för medlens fördelning samt angående villkoren för åtnjutande av

bidrag, varom här är fråga. Därvid synes vad som anförts av skogsstyrelsen

böra beaktas.

Av innehållet i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna I: 401 och 11:498 har

motionärerna framhållit bl. a., att den allt hårdare konkurrensen syntes

numera så påverka prisutvecklingen, att de prispolitiska skälen för ett fortsatt

bemyndigande inte längre vore bärande. Skulle mot förmodan prisutvecklingen

under kommande budgetår medföra behov av särskilda åtgärder,

funnes möjlighet att förelägga riksdagen därav föranledda förslag i ärendet

vid höstsessionen eller nästa vår.

I de likalydande motionerna I: 404 och II: 502 har motionärerna — under

erinran att riksdagens bemyndigande vid den tidpunkt, då prisutjämningsavgifterna

infördes, ansetts böra tagas i anspråk endast för att bemästra

uppkommande svårigheter under en övergångsperiod omedelbart efter kriget

och att avgifter under senare år icke uttagits — uttalat att det nu, mer

än tio år efter krigsslutet, inte längre funnes några skäl för försatt bemyndigande.

Motionärerna har vidare framhållit, att till skogsvårdsfonden hittills avsatts

ca 26 miljoner kronor samt att det skulle ankomma på fondens styrelse

att bestämma om fondens användning. Någon styrelse hade emellertid

ännu icke tillsatts. Då det syntes angeläget, att klarhet snarast vunnes om

hur skogsvårdsfondens medel skulle disponeras, ansåge motionärerna att

styrelse för fonden måtte tillsättas omedelbart.

Till stöd för det i de likalydande motionerna I: 405 och II: 503 framförda

yrkandet har motionärerna framhållit bl. a., att den fortgående föroreningen

i jättelik skala av vattendrag och sjöar inte bara medförde en ödesdiger

förgiftning av vattnet utan också innebure att jorden oavbrutet berövades

enorma mängder värdefulla näringsämnen, en rovdrift som på längre sikt

hotade att bli väl så ödesdiger som själva vattenföroreningen. Det vore därför

av vikt att vattenvården inriktades även på att det näringshaltiga av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

fallsvattnet komme jorden och inte minst skogsmarken till godo. Sedan

något år hade en grupp forskare planerat och utfört kostnadskalkyler för

skogsbevattningsförsök vid Rikstens gård. Det gällde försök med flytande

gödselmedel som i själva verket vore avfallsprodukter, och försöken innefattade

bl. a. jämförelser mellan effekten av vanligt vattenledningsvatten

och avloppsvatten. Forskargruppen vore organiserad, men försöken hade

ännu inte kunnat komma till utförande av brist på medel.

Beträffande skogs vårdsfond en inhämtas bl. a. följande. Fonden

bildades i anslutning till de avtal om konjunkturutjämningsavgifter för år

1952 som under hösten 1951 träffades mellan statens handels- och industrikommission

för Kungl. Maj :t och kronan samt Svenska cellulosaföreningen,

Svenska trämasseföreningen och Svenska pappersbruksföreningen. Enligt

avtalen skulle 12 procent (i fråga om avtalet med pappersbruksföreningen

dock 10 procent) av influtna avgifter tillföras en inom riksgäldskontoret

bildad fond för åtgärder till fromma för skogsvården (skogsvårdsfonden).

Rörande denna fond stadgas bl. a. att densamma skall användas,

när detta ur konjunktursynpunkt finnes lämpligt, varvid Kungl. Maj:t bestämmer

tidpunkten för användningen och den omfattning, i vilken medlen

vid olika tidpunkter får tagas i anspråk. Beslut om utbetalning må icke

fattas senare än att utbetalning kan påbörjas med ingången av år 1962.

För fonden skall finnas en styrelse, bestående av nio ledamöter, av vilka

fyra utses av de enskilda parterna och fyra av Kungl. Maj :t. Dessa ledamöter

utser gemensamt en person, som skall vara ordförande; kan de ej enas,

utses ordföranden av presidenten i Svea hovrätt. Sedan Kungl. Maj:t fattat

beslut, att utbetalning ur fonden må ske, ankommer det på fondens styrelse

att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag om medlens användning.

Kungl. Maj:t må ej gå utanför av styrelsen framlagt förslag.

För anslag ur skogsvårdsfonden gäller att dessa, i den mån de icke beviljas

för forskning eller annat ändamål av allmänt intresse i regel icke skall

avse statliga skogar.

Behållningen å skogsvårdsfonden utgjorde vid utgången av budgetåret

1953/54 i runt tal 26 miljoner kronor.

Utskottet. Riksdagen har alltsedan år 1945 bemyndigat Kungl. Maj:t att, när

behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga, meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift för varor, som utföres ur riket.

Avgiftens syfte är att förhindra, att höga utlandspriser på vissa varor skall

utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna. Det av 1954 års riksdag

lämnade bemyndigandet gäller till och med den 30 juni 1955.

I förevarande proposition nr 72 hemställes dels om fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj :t till och med den 30 juni 1956 att meddela föreskrifter om

uttagande av prisutjämningsavgift och dels om riksdagens godkännande av

vad i propositionen föreslagits beträffande dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

Prisutjämningsavgift har hittills ej uttagits på andra varor -in skogsprodukter

och ej heller på varor, för vilka jämlikt av Kungl. Maj:t godkänd

överenskommelse medel skolat avsättas i annan ordning än i form av prisutjämningsavgift.

Sedan under år 1952 enligt skilda av Kungl. Maj:t meddelade

beslut prisutjämningsavgifterna successivt upphävts, har sådana avgifter

därefter ej utgått.

Vad först angår frågan om förlängning av det gällande bemyndigandet för

Kungl. Maj:t att uttaga prisutjämningsavgift har utskottet jämväl att beakta

det i föreliggande motioner framställda avslagsyrkandet å propositionen

i denna del. Samma yrkande förelåg till bedömande även då riksdagen föregående

år lämnade det nu gällande bemyndigandet i ämnet.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 29 tillstyrkte 1954 års bevillningsutskott,

med bifall till proposition nr 62 till samma års riksdag, förlängning

till och med den 30 juni 1955 av bemyndigandet för Kungl. Maj :t

att meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift. I nämnda

betänkande erinrades om att 1953 års bevillningsutskott uttalat, att det

icke vore möjligt att avgöra, huruvida behov komme att föreligga att i fortsättningen

uttaga prisutjämningsavgift, att möjligheten därav icke borde

uteslutas liksom ej heller att ett läge kunde uppkomma, i vilket det framstode

som önskvärt att man bevarat möjligheterna till snabba åtgärder för

att stabilisera den inhemska prisnivån samt att uttagande av prisutjämningsavgifter

och därmed sammanhängande åtgärder borde betraktas såsom

speciella anordningar, betingade av exceptionella förhållanden. Då dessa

uttalanden alltjämt ägde giltighet fann 1954 års bevillningsutskott skäl föreligga

för förlängning av gällande bemyndigande.

Då utskottet nu har att taga ställning till frågan huruvida fortsatt bemyndigande

skall lämnas Kungl. Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift, är läget

i huvudsak detsamma som förelåg, då riksdagen lämnade det nu gällande bemyndigandet.

Med hänvisning härtill och till ovannämnda uttalanden i förevarande

fråga tillstyrker utskottet den föreliggande propositionen, i vad däri

hemställts om fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t för tiden till och med

den 30 juni 1956 att meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift.

I enlighet härmed avstyrker utskottet det i föreliggande motioner

framställda yrkandet om avslag å propositionen i denna del.

I propositionen upptages jämväl frågor rörande dispositionen av influtna

prisutjämningsavgifter och vissa därmed sammanhängande spörsmål. Därvid

har departementschefen till en början anmält de förslag, som framlagts

av Södra Sveriges skogsindustriutredning i ett betänkande angående klcnvirke.

Den ståndpunkt departementschefen intagit till olika av utredningen aktualiserade

spörsmål föranleder ej erinran eller särskilt uttalande från utskottets

sida. I enlighet härmed har utskottet intet att invända mot att, på

sätt i propositionen förordas, prisutjämningsmedel må tagas i anspråk för

viss personalförstärkning vid träforskningsinstitutets trätekniska avdelning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

i syfte att möjliggöra vidgad forskning och delgivande av forskningsrön rörande

sågverksteknik och nyttiggörande av träavfall.

I propositionen anmäles vidare framställningar från vissa organisationer

om bidrag av prisutjämningsmedel för produktion av upplysnings- och undervisningsfilmer

i skogliga frågor. Departementschefen förordar att — utöver

tidigare för ändamålet anvisade medel — ytterligare 100 000 kronor av

prisutjämningsmedel disponeras för ifrågavarande filmproduktion enligt

Kungl. Maj :ts närmare bestämmande. Mot detta förslag har utskottet ingen

erinran.

I de likalydande motionerna I: 405 och II: 503 har hemställts om anvisande

av ett belopp av 200 000 kronor av prisutjämningsmedel alt ställas till

Kungl. Maj :ts förfogande för att användas till forskning rörande gödsling av

skogsmark med näringshaltigt avfallsvatten. Motionärerna understryker angelägenheten

av att försöksverksamhet på förevarande område understödjes.

Utskottet vill med anledning härav framhålla, att det icke utan närmare

utredning — som i förevarande sammanhang lämpligen icke kan verkställas

— bör förekomma att riksdagen beslutar om medelsanvisning på sätt

motionärerna tänkt sig. Utskottet har ej heller kunnat bilda sig någon klar

uppfattning om de i motionerna avsedda forskningsuppgifternas angelägenhetsgrad

och praktiska betydelse för aktuella strävanden på skogsvårdens

område. I det avseendet har utskottet uppmärksammat, att vattenvårdskommittén

i sitt den 1 december 1954 avgivna betänkande (SOU 1955:6) icke

upptagit frågan till närmare belysning. Utskottet anser sig emellertid böra

utgå ifrån att det i förevarande motioner berörda spörsmålet från Kungl.

Maj :ts sida ägnas all den uppmärksamhet, även på längre sikt, som må föranledas

av ett ådagalagt intresse för insatser från statens sida på ifrågavarande

område.

Utskottet har slutligen att taga ställning till det i de likalydande motionerna

I: 404 och II: 502 framställda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om åtgärder för att styrelse för skogsvårdsfonden snarast måtte

tillsättas. Med erinran om att riksdagen föregående år på hemställan av bevillningsutskottet

i betänkande nr 29 avslog ett motionsvis framställt yrkande

av samma innebörd, samt att motionärernas uttalanden i fråga om

angelägenhetsgraden av den förordade åtgärden delvis torde bygga på missuppfattning

angående tidpunkten för fondmedlens disponerande för avsett

ändamål — beslut om utbetalning får icke fattas senare än att denna kan

påbörjas med ingången av år 1962 — anser sig utskottet icke böra tillstyrka

förevarande motionsyrkande. Utskottet vill ytterligare tillägga, att utskottet

— i likhet med vad 1954 års bevillningsutskott uttalat — anser sig böra utgå

ifrån att Kungl. Maj :t kommer att medverka till att styrelse för skogsvårdsfonden

utses, när så anses erforderligt för vidtagande av de dispositioner av

fondens medel som kan äga samband med bl. a. den fortsatta prövningen av

frågor om anvisande av pris- och konjunkturutjämningsmedel för skoglig

forskning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 72 samt med avslag å de likalydande

motionerna I: 401 av herrar Ebbe Ohlsson och Wehtje samt

II: 498 av herrar von Seth och östlund ävensom de likalydande

motionerna 1:404 av herr Anders Johansson m. fl. och

II: 502 av fru Sandström in. fl., sistnämnda båda motioner i

vad avser det däri framställda avslagsyrkandet,

1) lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för tiden till

och med den 30 juni 1956 att, med iakttagande av vad i propositionen

anförts, meddela föreskrifter om uttagande av

prisutjämningsavgift; samt

2) godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande

dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter; ävensom

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:404 av herr Anders Johansson

m. fl. och II: 502 av fru Sandström m. fl., i vad

desamma ej behandlats under A), samt

2) de likalydande motionerna I: 405 av herr Pålsson m. fl.

och II: 503 av herr Ericsson i Näs m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Franzon,

Eriksson*, Söderquist, Velander*, Niklasson, Snygg och Bengtson*; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Orgård,

Sundström, Hagberg i Malmö*, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard och

Anderson i Sundsvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1955

Reservationer:

I) beträffande utskottets hemställan under punkten A 1) av herrar Spetz,

Söderquist, Velander, Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Sjölin och Anderson

i Sundsvall, vilka, under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 401 av herrar Ebbe Ohlsson och Wehtje samt II: 498 av herrar

von Seth och östlund ävensom vad i de likalydande motionerna 1: 404 av herr

Anders Johansson m. fl. och II: 502 av fru Sandström in. fl. anförts rörande

det ifrågasatta bemyndigandet, ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 72, såvitt densamma avser fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att för tiden till och med den 30 juni 1956

meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift.

II) beträffande utskottets hemställan under punkten B 1) av herrar Spetz,

Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Anderson i Sundsvall, vilka ansett

dels att utskottets yttrande på sid. 12, sista stycket, bort ersättas med text

av följande lydelse:

*} de likalydande motionerna I: 404 och II: 502 har därjämte yrkats om

skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om åtgärder för att styrelse för

skogsvårdsfonden snarast måtte tillsättas. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts

proposition nr 62 till 1954 års riksdag har ett antal skogliga organ redan i

november 1953 i gemensam skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om att styrelse

för fonden skulle tillsättas. Det ankommer på styrelsen att upprätta

och till Kungl. Maj :t ingiva förslag om fondmedlens användning. Först sedan

styrelsen upprättat en plan över medlens disposition kan alltså avgöras,

i vilken utsträckning medlen blir tillgängliga för skoglig forskning. Då detta

torde vara av väsentlig betydelse för de organ och institutioner, som ägnar

sig åt dylik forskning, finner utskottet angeläget att styrelse för skogsvårdsfonden

nu tillsättes med det snaraste. Utskottet tillstyrker alltså de likalydande

motionerna I: 404 och II: 502 i denna del.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t snarast måtte vidtaga åtgärder för tillsättande

av styrelse för skogsvårdsfonden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1955 skall u s. 1 i texten