Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring.

1955-03-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:26, Betänkande i anledning av väckta motioner om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

1

Nr 26

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 109 av herrar Erik Olsson och Olsén samt II: 152 av herr

Nilsson i Östersund in. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att

familjebidrag under militärtjänstgöring skall betraktas som skattefri inkomst

samt att vederbörande utskott måtte utforma erforderlig lagtext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 152.

Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen den

29 mars 1946 om familjebidrag till värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)

(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1950:188, 1951:117,

1952:28, 1953:38 och 1954:364) och familjebidragskungörelsen samma

dag (SFS 1946: 101 med ändringar 1947:711, 1951: 118, 1952:58 och 1953:

39).

Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare bestämmelserna

fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen

krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen (SFS

521 och 524/1942). Dessa ersatte i sin tur år 1940 utfärdade krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar

(SFS 223 och 422/1940).

Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och

hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om hemortslön kräves dock

särskilt förordnande av Kungl. Maj :t, och dylikt förordnande har ej meddelats.

Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.

Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförfattningarna.

Familjebidrag kan utgå i följande former, nämligen familjepenning,

bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag samt begravningsbidrag.

I princip utgår familjebidrag — oberoende av bidragsformen — efter behovsprövning.

I regel skall familjebidrag utbetalas kontant men kan också

meddelas in natura.

Under den värnpliktiges militärtjänstgöring måste i första hand uppehälle

och bostad tryggas åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den

1 liihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

värnpliktige. Detta sker i allmänhet genom familjepenning och bostadsbidrag.

Det högsta belopp, varmed familj epenning för dag kan utgå för olika kategorier

av familjemedlemmar, angives i 6 § förordningen. Familj epenning

utgår för hustru eller annan som förestår hemmet för värnpliktig med hemmavarande

barn under 16 år med 5 kronor per dag. För annan familjemedlem

över 16 år utgår 3 kronor per dag, och för familjemedlem under 16 år

utgår 2 kronor per dag.

Bestämmelserna rörande bostadsbidrag är meddelade i 9—12 §§ förordningen.

Bidraget utgår i princip med belopp, motsvarande den faktiska hyran

för den bostad, den värnpliktige hade vid inryckningen. Under vissa

förutsättningar, varom stadgas i 9 § 2 inom., kan bostadsbidrag också utgå

till värnpliktig, som ej har familjemedlem. Särskilt bostadsbidrag kan beviljas

för uppvärmningskostnader. Härom stadgas i 10 §. Bostadsbidrag kan

även utgå för flyttningskostnader, 11 § 1 inom., och för kostnader för förvaring

under den värnpliktiges militärtjänstgöring av möbler och andra

lösören, 11 § 2 mom.

Näringsbidrag kan utgå för upprätthållande av näring eller rörelse, 14 §

förordningen, eller för att möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse,

som under den värnpliktiges militärtjänstgöring måst nedläggas, 15 §. Bidraget

är avsett för avlöning av särskild arbetskraft som ersättare för den

värnpliktige. Näringsbidrag för upprätthållande av rörelse, högst 15 kronor

för dag, utesluter familjepenning och bostadsbidrag, medan näringsbidrag

för nedlagd rörelse, högst 150 kronor för månad, kan utgå vid sidan av

familjepenning och bostadsbidrag.

Sjukbidrag och begravningsbidrag, 18 och 19 §§ förordningen, är avsedda

att täcka de ytterligare behov, som uppkommer i anledning av familjemedlems

sjukdom eller frånfälle.

Enligt kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning

utgår till värnpliktig under fredstjänstgöring penningbidrag, naturaförmåner

in. m. Sålunda utgår penningbidrag med vissa belopp för dag beroende

på den värnpliktiges grad. Menig erhåller kr. 2:50, efter 304 dagars

tjänstgöring kr. 3: 40, korpral erhåller kr. 4: 20 och furir kr. 5: —. För högre

grader är beloppet högre, t. ex. för vpl kapten kr. 11:—. Härutöver utgår

särskilda ersättningar under sjö- och flygtjänstgöring. Den värnpliktige erhåller

vidare under tjänstgöringen fri förplägnad, inkvartering, utrustning

och sjukvård. Till värnpliktig, som med godkända vitsord genomgått viss

utbildning, utgår särskilda premier, exempelvis 200 kronor för underbefälsutbildning,

1 200 kronor för underofficersutbildning och 2 400 kronor för

officersutbildning. Härjämte har värnpliktig vissa förmåner, såsom t. ex.

nedsatta biljettpriser vid permissionsresor.

Enligt krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) gäller andra

bestämmelser rörande värnpliktigs avlöningsförmåner under krigstjänstgöring.

Värnpliktig åtnjuter under sådan tjänstgöring i huvudsak samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 dr 1955

naturaförmåner som vid fredstjänstgöring men erhåller krigslön. Denna utgår

i form av terminslön, men värnpliktig med korprals- eller högre tjänsteställning

åtnjuter därutöver månadslön.

Föreskrifter rörande beskattningen av värnpliktigs förmåner har meddelats

i punkt 6. av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, varest stadgas

följande.

Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penningbidraget samt premie till värnpliktig

för genomgången fortsatt befälsutbildning eller för jämlikt 27 § 1 inom. C

värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning skola icke upptagas såsom skattepliktig

intäkt. Familjebidrag ävensom under fredstjänstgöring utgående flygtillägg

och sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För tid då

krigsavlöningsreglementet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke

räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i

sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslönen för den värnpliktige

enligt 6 § krigsavlöningsreglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig

intäkt. Vad i detta stycke sägs skall gälla jämväl i fråga om annan

personal vid krigsmakten, som avlönats enligt de för värnpliktiga gällande

grunder.

För annan under krigsavlöningsreglementet hänförlig personal än som i

föregående stycke avses skola under tid, då reglementet är tillämpligt, naturaförmåner

eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skattepliktig

intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom intäkt endast

för tid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen

utan att lämna den vanliga bostads- och verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring

eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptages den

del av terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning, i den

mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan

lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit

för den skattskyldige genom att han för fullgörande av militär tjänstgöring

vistats utom den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. I följd

härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras

såsom utgift även om terminslönen icke förslår till deras bestridande.

Förenämnda punkt 6 i anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen tillkom

vid 1940 års urtima riksdag och erhöll då i huvudsak sin nuvarande

utformning. Vissa tillägg och smärre ändringar har därefter vidtagits, men

dessa berör ej frågan om skatteplikt för familjebidrag, vilken fråga erhöll

sin nuvarande reglering vid 1940 års urtima riksdag. Rörande förarbetena

till 1940 års lagstiftning må här nämnas följande. Då beträffande de värnpliktigas

avlönings- och övriga förmåner nya bestämmelser tillkommit,

men reglerna för beskattningen av dessa förmåner icke avpassats efter de

nya förhållandena lät chefen för finansdepartementet verkställa en utredning

i ämnet. Resultatet av utredningen sammanfattades i en den 4 maj

1940 dagtecknad promemoria angående beskattning av förmåner, utgående

under värnpliktstjänstgöring och till fast anställd militär personal. Rörande

familjebidragen, såväl under krigstjänstgöring som under fredstjänstgö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

ring, föreslogs i promemorian att de skulle utgöra skattepliktig inkomst.

Såsom motivering härför åberopades, vad särskilt anginge familjebidragen

under krigstjänstgöring, att — på sätt chefen för försvarsdepartementet uttalat

vid framläggande av proposition i ärendet — för en familj av genomsnittlig

storlek det föreslagna familjebidraget jämte den värnpliktiges krigslön

och värdet av hans naturaförmåner i allmänhet icke syntes komma att

avsevärt understiga de löner, som utgingc enligt gällande kollektivavtal

inom industrien. Det kunde då ej göras gällande, att billigheten krävde att

skattefrihet skulle, kanske för ett och samma inkomstbelopp, väl inträda

under värnpliktstjänstgöring men icke under civilt arbete. Vidare framhölls,

att viss del av familjebidraget utgingc utan varje behovsprövning

och således komrne även den till del som vore ekonomiskt fullt oberoende

eller som under militärtjänstgöringen åtnjöte full lön från sin arbetsgivare.

Varje anledning syntes i dylikt fall saknas alt åberopa billighetshänsyn såsom

anledning till skattebefrielse i fråga om familjebidraget. Vad näringsbidragen

beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag

sattes i stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och

därmed åtnjuta samma inkomst av rörelsen, som då han själv dreve densamma,

syntes ej heller rimligen kunna påstås, att billigheten krävde att

näringsbidraget bleve skattefritt. Slutligen påpekades den stora betydelse

spörsmålet ägde icke blott ur statsfinansiell synpunkt utan även för kommunernas

finanser. Ett bibehållande i full utsträckning av tidigare gällande

regler angående skattefrihet för de värnpliktigas förmåner konnne att i

många fall nödga till betydande höjningar av kommunalskatten för de icke

värnpliktiga och därmed drabba dessa på ett sätt, som föga överensstämde

med billighetens krav. Väsentligt ökade krav på skattebidrag från statsmakternas

sida till dessa skattetyngda kommuner skulle därav troligen bliva

en följd och detta just i tider, då det statsfinansiella läget vore mera bekymmersamt

än eljest. Anledning syntes icke föreligga att i beskattningsavseende

behandla de familjebidrag, som utginge under fredstjänstgöring, på

annat sätt än bidragen vid krigstjänstgöring.

Vid remissbehandlingen av promemorian tillstyrktes allmänt förslaget,

att familjebidragen skulle upptagas till beskattning. Endast arméförvaltningen

anmälde avvikande uppfattning, enär enligt arméförvaltningens

mening familjebidragen ej vore att anse som en den värnpliktiges avlöning.

De myndigheter, som tillstyrkte förslaget om beskattning av familjebidragen,

åberopade i allmänhet de skäl som i promemorian anförts för förslaget.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhöll, alt promemorians ståndpunkt

angående familjebidragens beskattning av sociala skäl möjligen kunde väntas

bliva föremål för gensagor. Häremot syntes kunna göras gällande, att

beskattningsnämnderna genom tillämpning av bestämmelserna angående

avdrag vid nedsatt skatteförmåga kunde förhindra, alt oskälig beskattning

drabbade personer, som av sociala skäl borde skonas. Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län erinrade, att i en provins, där skattetrycket vore så

högt genomsnittligt och skattekraften under ogynnsamma förhållanden ble
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

ve så hastigt reducerad till ett minimum som i Bohuslän, hänsynen till

kommunernas behov av skattekronor utan tvekan krävde, att dessa tillvaratoges

genom alt hittillsvarande skattefrihet för bland annat värnpliktigas

familjebidrag upphävdes såväl vid freds- som krigstjänstgöring.

Förslag om ändrade bestämmelser på förevarande område förelädes 1940

års urtima riksdag genom proposition nr 15. Till stöd för förslaget i denna

del anförde departementschefen följande.

Den mest betydelsefulla utvidgningen av skatteplikten enligt det i promemorian

framlagda förslaget avser familjebidragen. Såsom framgår av det

förut lämnade referatet av yttrandena har förslaget nästan undantagslöst

tillstyrkts på denna punkt. Själv är jag också av den uppfattningen att —

huru önskvärt det ur social synpunkt än må vara att genom skattefrihet

för familjebidragen lätta bördan för de inkallade — det dock icke kan undvikas

att familjebidragen tagas till beskattning. Icke minst kommunernas

intresse av att skatteunderlaget i tider av vikande konjunkturer icke ytterligare

minskas genom de militära inkallelserna talar starkt för ett upphävande

av den nuvarande skattefriheten, vilken för övrigt knappast från

början varit avsedd att omfatta familjebidrag av den storleksordning varom

nu är fråga. Härtill kommer, såsom i promemorian särskilt understrukits,

att i många fall familjebidraget tillsammans med den värnpliktiges

krigslön och värdet av hans naturaförmåner är nästan lika stort som den

avlöning han åtnjuter i det civila arbetet. Vad nu sagts äger närmast tilllämpning

på de nu utgående familjebidragen under krigstjänstgöring, men

anledning torde saknas att behandla familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

på annat sätt i skattehänseende.

Propositionen upptogs till behandling av första särskilda utskottet i dess

betänkande nr 4, vari anfördes hl. a. följande.

På sätt framgår av den av departementschefen i statsrådsprotokollet lämnade

redogörelsen har i de yttranden, som avgivits över förslaget till ändrade

bestämmelser rörande beskattningen av de värnpliktigas och den fast

anställda militära personalens löne- och övriga förmåner, allmänt vitsordats,

att behov av ändrade bestämmelser på ifrågavarande område föreligger.

Utskottet delar denna uppfattning och finner det vara angeläget, att

förevarande beskattningsregler anpassas icke blott efter de nya författningar

rörande avlöningsförhållanden och familjebidrag, som tillkommit under den

senaste tiden, utan även med beaktande av att i nuvarande läge under

längre tid tillämpats krigsavlöningsreglementet med dess för personalen förmånligare

bestämmelser. Då det i propositionen framlagda förslaget till

ändrade bestämmelser i ämnet synes innebära en lämplig lösning av frågan,

får utskottet förorda bifall till nämnda förslag.

Betänkandet godkändes av riksdagen.

Rörande omfattningen av de familjebidrag, som utgick enligt 19i0 års

förordningar må nämnas följande. Bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen

utgick efter i huvudsak samma grunder som bidrag enligt nu gällande

familjehidragsförordning. Bidraget var sålunda uppdelat på familjepenning,

bostadsbidrag, näringsbidrag och sjukbidrag. Väsentligaste skillnaden

var att viss de! av familjepenningen utgick utan behovsprövning samt

att de högsta beloppen för familjepenning var beroende på ortsgrupp och var

betydligt lägre än vad nu är fallet. Högsta bidrag för hustru utgjorde sålun
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

da kr. 1:75—2:25 beroende på ortsgrupp, för annan familjemedlem över

16 år kr. 1: 00—1: 50 och för familjemedlem under 16 år kr. 0: 70—0: 90.

Enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgick endast familjepenning, som

i gengäld var något större för hustru, nämligen kr. 2: 50—3: 75 och avsedd

att jämväl täcka bostadskostnad.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har anförts bl. a., att

familjebidrag helt naturligt icke kunde kompensera det inkomstbortfall och

alla de extra utgifter, som vederbörande hade under den tid han vore inkallad.

Till detta komme för många inkallade, som hade sin familj att dra

försorg om, ökade ekonomiska bekymmer och ännu större svårigheter att

klara sin försörjningsbörda såväl under som strax efter militärtjänstgöringen.

Det syntes därför befogat att familjebidragen, i likhet med många

andra sociala bidrag betraktades som skattefri inkomst.

Utskottet. Enligt familjebidragsförordningen kan till värnpliktig under

militärtjänstgöring utgå familjebidrag. Bidraget utgår efter behovsprövning

och följande bidragsformer finns, nämligen familj epenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningshjälp. Familj epenning utgår med

vissa högsta belopp för dag, nämligen 5 kronor för hustru, 3 kronor för annan

hushållsmedlem över 16 år och 2 kronor för hushållsmedlem under 16

år. Bostadsbidrag utgår med i princip den faktiska hyran. Näringsbidrag utgår

som regel med visst belopp för dag, högst 15 kronor, och utesluter dä

familjepenning och bostadsbidrag.

Jämlikt stadgande i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

utgör familjebidrag skattepliktig intäkt. I de föreliggande motionerna

har yrkats ändring häri och att sådant bidrag följaktligen skulle bliva

skattefritt. Motionärerna anför bl. a., att bidraget utgår efter behovsprövning

samt att det icke kan kompensera inkomstbortfallet och alla extra utgifter

för den värnpliktige under inkallelsetiden.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår motiverades skatteplikten

för familjebidrag vid förenämnda stadgandes tillkomst år 1940 i första

hand med att bidraget var avsett att utgöra en ersättning för den skattskyldiges

inkomstbortfall. Härjämte framhölls, att i många fall familjebidraget

tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner torde vara nästan lika

stort som den avlöning han åtnjöte i det civila arbetet. Vad näringsbidraget

beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag sattes i

stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och därmed åtnjuta

samma inkomst av rörelsen som då han själv dreve densamma, kunde

ej rimligen påstås, att billigheten krävde, att näringsbidraget bleve skattefritt.

Vidare syntes det vara i kommunernas intresse att i tider av vikande

konjunkturer skatteunderlaget icke ytterligare minskades genom de militära

inkallelserna. Dessa synpunkter bör enligt utskottets mening alltjämt vara

vägledande vid bedömandet av frågan om familjebidragens behandling i

skattehänseende. Utskottet vill jämväl fästa uppmärksamheten på att käll
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

skatteavdrag icke verkställes på familjebidrag samt att värnpliktig under

vissa förutsättningar kan erhålla anstånd med inbetalning av skatt. Vidare

må anmärkas, att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna om avdrag

för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de fall, då sociala

hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att familjebidragens nuvarande

storlek fastställts under den förutsättningen, att bidragen utgör skattepliktig

intäkt. Frågan om införande av skattefrihet för desamma synes med hänsyn

härtill äga visst samband med avvägningen av bidragens storlek. Till

sistnämnda spörsmål ankommer det emellertid icke på utskottet att taga

ställning.

Utskottet finner sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 109 av herrar Erik Olsson

och Olsén samt II: 152 av herr Nilsson i Östersund

in. fl. om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Gustaf

Elofsson, Söderquist, Niklasson, Snygg, Erik Jansson och Magnusson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard, Kollberg och Nilsson

i Svalöv.

560693. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.