Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om tillsättande av en parlamentarisk skattcutredning.

1955-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:29, Betänkande i anledning av väckta motioner om tillsättande av en parlamentarisk skattcutredning.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1955

Nr 29

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om tillsättande av en parlamentarisk skattcutredning.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 106 av herrar Öhman och Helmer Persson samt II: 138 av

herr Hagberg i Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär tillsättande av en parlamentarisk skatteutredning, som

i anslutning till de i motionerna angivna riktlinjerna gör en grundlig översyn

av nuvarande skattesystem, samt att utredningen tillsättes så snabbt att

förslag om skattesänkning kan föreläggas 1956 års riksdag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet,, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 106.

I de föreliggande motionerna har anförts bl. a. följande. Den taxerade inkomsten

för fysiska personer hade enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

till årets statsverksproposition stigit med 110 procent från taxeringsåret

1946 till 1954. Samtidigt som skattetrycket, mycket på grund av

att de nominella inkomsterna stigit i samband med försämringen av penningvärdet,

ökat för alla inkomsttagare, hade skatten på aktiebolagens vinster

inte skärpts sedan 1947 års skattereform. En skärpning av bolagsskatten

och snävare regler för avskrivning och lagervärdering vore därför befogade.

Beträffande förmögenhetsskatten, som taxeringsåret 1949 givit en inkomst

till staten på 116 miljoner kronor, hade denna för taxeringsåret 1954 endast

ökat till 133 miljoner kronor. Denna blygsamma ökning motsvarade

på intet sätt den väldiga förmögenhetsökning som skett under samma tid.

En skärpning av denna skatt vore befogad. De indirekta skatterna hade drivits

upp till en sådan höjd som endast för några år sedan ansetts otänkbar.

Enbart sådana indirekta skatter, som uttoges på varor som inginge i praktiskt

taget varje familjs konsumtion, beräknades ge staten en inkomst under

budgetåret 1955/56 på inte mindre än 1 840 000 000 kronor. Det framstode

alltmera som ett ofrånkomligt krav att denna form av beskattning

omlades så, att de mindre inkomsttagarna inte drabbades orättfärdigt som

de gjorde för närvarande. Vissa skatter, som exempelvis kaffeskatten, borde

omedelbart kunna slopas. En omläggning av spritskatten så att skatten

bleve progressiv i fråga om kvaliteten (priset) på varan borde upptagas till

övervägande i syfte att åstadkomma ett rimligt mått av rättvisa i skatteavvägningen.

I samband med en sådan översyn syntes det nödvändigt att genomföra

en sänkning av tobaksskatten eller i varje fall en sådan omlägg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1955

ning av beskattningen att de billigare tobaks- och cigarrettsorterna beskattades

mindre och de högre kvaliteterna finge en motsvarande skattehöjning.

Det vore högst otillfredsställande att nödvändiga konsumtionsvaror

skulle vara belagda med en så kraftig beskattning som nu vore fallet. Däremot

funnes andra objekt som skulle kunna bli föremål för beskattning.

Sålunda ansåge motionärerna det möjligt och rimligt att belägga omsättningen

av aktier med en lämpligt avvägd skatt. Vid en översyn av skattepolitiken

borde också kommunalskatten komma upp till granskning med

sikte på att göra den progressiv för att åstadkomma en rättvisare fördelning

av det kommunala skattetrycket.

Enligt motionärernas mening borde riktpunkten vara ■— genomsnittligt

sett — att den första intjänta hundralappen i veckan för gift skattebetalare

skulle vara helt fri från statlig beskattning. För att åstadkomma detta borde

en höjning av ortsavdragen genomföras. I samband med en sådan höjning

borde man ta sikte på att successivt avveckla nuvarande gruppindelning.

En bearbetning av nuvarande skatteskalor borde göras så att en skattelättnad

i första hand komme de inkomsttagare till del som hade en årsinkomst

upp till 12 000 kronor. Vidare borde sambeskattningsfrågan upptagas till

prövning i syfte att eliminera de uppenbara orättvisor, som vore förenade

med den nuvarande sambeskattningen.

Det inkomstbortfall som genom en skattereform skulle uppstå för staten

borde i största utsträckning kunna kompenseras genom skärpning av

beskattningen på stora inkomster, genom en höjning av bolagsbeskattningen,

genom skärpning av taxeringskontrollen, genom skärpning av förmögenhetsbeskattningen

och genom den av motionärerna förordade särskilda

omsättningsskatten på aktier. Därtill komme att avsevärda besparingar i

statens utgifter borde kunna göras genom en omläggning av vårt försvarssystem.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts om skrivelse till

Kungl. Maj :t med begäran om tillsättandet av en parlamentarisk skatteutredning

med uppgift att verkställa en grundlig översyn av skattesystemet

enligt riktlinjer som angivits i motionerna och som innefattar krav

på en vittgående omfördelning av skattebördan inom området för såväl

den direkta som den indirekta beskattningen med sikte på att ernå lättnad

i den totala skattebördan för flertalet medborgare. Enligt motionärernas

mening bör förslag i ämnet kunna föreläggas nästa års riksdag.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att utredning rörande den

indirekta beskattningen för närvarande pågår genom 1952 års kommitté

för indirekta skatter, som enligt utredningsdirektiven bl. a. har att närmare

överväga av 1949 års skatteutredning anförda synpunkter beträffande

avvägningen mellan direkt och indirekt beskattning. Enligt riksdagsberättelsen

till årets riksdag beräknas utredningen slutföra sitt arbete under

år 1955.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1955

Utskottet vill även framhålla, att frågan om att åvägabringa lättnader

i den direkta beskattningen av fysiska personer ägnats ingående uppmärksamhet

från Kungl. Maj:ts sida, såväl när det gäller sådana skattskyldiga

som icke erhöll avsedd skattelättnad genom 1952 års statsskattereform

som när det gäller möjligheterna att i förevarande avseende genomföra åtgärder

av större räckvidd. I sådant syfte har numera även uppdragits åt

1950 års skattelagssakkunniga att utreda berörda spörsmål och avge förslag

i ämnet, som kan läggas till grund för proposition till 1956 års riksdag.

Av det anförda framgår att de i förevarande motioner berörda spörsmålen

i väsentliga hänseenden redan är föremål för utredning. Utskottet anser

sig fördenskull icke kunna förorda en sådan utredning som i motionerna

föreslås. Med anledning av den av motionärerna anvisade utvägen att åstadkomma

besparingar i statens utgifter vill utskottet endast tillägga, att

under de senaste åren inom riksdagen framkommit åtskilliga förslag rörande

möjligheterna att genom utgiftsbesparingar skapa utrymme för skattesänkningar,

vilka förslag emellertid icke föranlett åtgärder från riksdagens

sida. Utskottet vill tillika erinra om att chefen för finansdepartementet

i en interpellationsdebatt i andra kammaren den 25 februari 1955

förklarat sig beredd att överväga frågan om en utredning rörande möjligheterna

att sänka statens utgifter. Denna betydelsefulla fråga är sålunda

föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet, och utskottet anser sig i anledning

av förevarande motioner icke ha anledning i vidare mån än som skett

ingå härpå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 106 av herrar öhman

och Helmer Persson samt II: 138 av herr Hagberg i Stockholm

m. fl. om tillsättande av en parlamentarisk skatteutredning

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 mars 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon,

Eriksson*, Söderquist, Velander, Niklasson, Snygg och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby*,

Orgård*, Sundström*, Hagberg i Malmö, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard

och Anderson i Sundsvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.