Betänkande i anledning av väckta motioner angående skatteinbetalning hos postverket medelst check.
1955-04-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1955:35, Betänkande i anledning av väckta motioner angående skatteinbetalning hos postverket medelst check.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1955
1
Nr 35
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta
motioner angående skatteinbetalning hos postverket
medelst check.
(l:a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 11 av herr Näsgård och II: 14 av herr
Adolfsson, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om åtgärder i syfte att möjliggöra skatteinbetalning hos postverket
medelst check»; samt
2) de likalydande motionerna 1:29 av herr Björnberg m. fl. och 11:68
av herr Eliasson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring av bestämmelserna i Kungl.
Maj:ts kungörelse den 16 oktober 1953 (nr 628) med vissa föreskrifter
angående tillämpningen av uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272),
att skatteinbetalning, för vilken check lämnats såsom likvid, angives sakna
giltighet därest checken ej infrias».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna 1:11 och 11:68.
Bestämmelser om den allmänna skatteuppbörden återfinnes i uppbördsförordningen
den 5 juni 1953, nr 272, samt i kungörelsen den 16 oktober
1953, nr 628, med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen.
Därjämte finnes uppbördsbestämmelser meddelade i vissa
specialförfattningar angående skatter.
Enligt 52 § uppbördsförordningen verkställes uppbörd av skatt genom
postverket samt de penninginrättningar (banker, sparbanker och centralkassor
för jordbrukskredit), med vilka Kungl. Maj:t därom träffat avtal.
Arbetsgivare har att för arbetstagare ombesörja inbetalning av skatt, som
innehållits å dennes lön. I övrigt ankommer skatteinbetalningen på den
skattskyldige själv.
Jämlikt bestämmelserna i 53 § uppbördsförordningen äger skattskyldig
efter eget val med företeende av skatteanvisning inbetala skatt å fast
postanstalt eller i bank eller, medelst girering, till postgirokontorets skatteavdelning.
750 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 sand. Nr 36
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1955
I fråga om arbetsgivares inbetalning av arbetstagares skatt
gäller att det åligger arbetsgivare med minst två arbetstagare stadigvarande
anställda att då inbetalning sker medelst skatteanvisning inbetala
genom skatteavdrag innehållna skattebelopp till skatteavdelning vid postkontor
i residensstaden. Hinder möter därvid icke för arbetsgivaren att
vid inbetalningen, som sker medelst inbetalningskort eller girokort, redovisa
även sin egen skatt. Beträffande övriga arbetsgivare gäller, där vederbörande
myndighet icke annat föreskrivit, i fråga om sättet för inbetalning
av arbetstagares skatt samma regler som beträffande skattskyldigs
erläggande av egen skatt.
Å inbetalning av skatt medelst skatteanvisning å postanstalt eller penninginrättning
ävensom å skattebetalning som skett medelst girering till
postgirokontorets skatteavdelning skall lämnas kvitto.
Ytterligare må här nämnas bl. a. att Kung], Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, generalpoststyrelsen äger, då särskilda skäl därtill
är, medgiva att viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare må inbetala
skatt för arbetstagare i annan ordning än som stadgas i uppbördsförordningen.
Den för arbetsgivare i allmänhet gällande föreskriften om inbetalning
av arbetstagarnas skatt till vederbörande lokala skatteavdelning vid postkontoren,
vilken innebär eu begränsning i förhållande till tidigare gällande
möjligheter att välja inbetalningssätt, har samband med en samtidigt genomförd
effektivisering av kontrollen över arbetsgivarnas skatteinbetalningar.
Denna skärpta kontroll bygger på den anordningen, att särskilda
register över arbetsgivarna skall föras hos de lokala skattemyndigheterna
för den löpande kontrollen. Dessa register föres med ledning av uppgifter
för varje uppbördstermin från postverkets skatteavdelning i residensstäderna
om de skattebelopp, som arbetsgivare inbetalar till avdelningarna. En
förutsättning för att denna registrering skulle kunna bli av verkligt värde
har ansetts vara att arbetsgivarna i avsevärt större utsträckning än tidigare
utnyttjade skatteavdelningarna för sina skatteinbetalningar.
I fråga om de nuvarande möjligheterna att inbetala skatt till postverket
medelst check inhämtas följande. Enligt de bestämmelser, som för närvarande
gäller för postanstalterna, må vid inbetalning till postverket i
stället för kontanter som betalningsmedel godtagas dels check, som är utställd
eller överlåten av statsmyndighet eller utställd av sparbank, dels
check, som är utställd eller överlåten av korrespondent, som av vederbörande
postmästare erhållit särskilt tillstånd att lämna check vid inbetalning
till postverket. Som förutsättning gäller, att det belopp, varå check
lyder, i sin helhet eller i varje fall till väsentlig del avser likvid för samtidig
inbetalning. Vid prövning av framställning från korrespondent om
rätt att lämna check vid inbetalning till postverket har postmästare att
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 är 1955
bedöma, i vad mån ekonomiska risker kan befaras uppstå för postverket
genom att check mottages i stället för kontanta medel. Tillstånd får endast
lämnas, om postmästaren på grund av personlig kännedom eller inhämtade
upplysningar är av den bestämda uppfattningen, att någon ekonomisk
risk för postverket ej därigenom uppkommer. Tillstånd att lämna
check brukar i regel lämnas endast i fråga om sådana korrespondenter,
som ofta har att verkställa större inbetalningar.
1 skrivelse till Konungen den t» april 1954 har generalpoststyrelsen i anledning
av därom hos styrelsen gjorda framställningar upptagit frågan om
ökade möjligheter att använda check som betalningsmedel vid inbetalning
av skatt enligt uppbördsförordningen. I skrivelsen har styrelsen uttalat,
att styrelsen med hänsyn särskilt till vikten av att anordningarna föi inbetalning
av skatt vore sådana, att inbetalningen i möjligaste mån undeilättades,
ansett sig för sin del kunna gå med på ett generellt godtagande
av check som betalningsmedel vid inbetalning av skatt som avsåges i uppbördsförordningen,
dock endast under förutsättning, att en författningsbestämmelse
utfärdades av innebörd, att skatteinbetalning, för vilken check
lämnats som likvid, saknade giltighet, om checken ej infriades. Styrelsen
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte utfärda en sådan författningsföreskrift,
vilken förslagsvis kunde införas i tillämpningsföreskrifterna till uppbördsförordningen.
I skrivelsen framhåller styrelsen bl. a. att, om möjlighet öppnades föi
envar att vid skattebetalning använda check, detta säkerligen komme att
i hög grad öka risken för att vid inbetalning använd check icke komme
att infrias. I en dylik situation skulle, med tillämpning av gällande bestämmelser,
postverket -— såvitt generaipoststyrelsen kunde bedöma icke
undgå att drabbas av den ekonomiska förlust, som ett uteblivet infriande
i varje fall tills vidare måste medföra. Om en skattebetalning skulle ske
med check, som sedermera icke infriades, torde nämligen en sådan betalning
få anses vara i dess egenskap av skattelikvid fullgjord. Den uppkommande
förlusten torde bli en sak uteslutande mellan postverket och skattebetalaren.
Styrelsen anför vidare:
Ett till sin storlek helt oberäkneligt ansvar av nu angivet slag anser
sig styrelsen icke kunna taga. Enligt styrelsens uppfattning skulle emellertid
ett införande av det ifrågasatta betalningsförfarandet vara möjligt
utan att något särskilt ekonomiskt ansvar för postverket skulle behöva
ifrågakomma. Styrelsen utgår därvid från att fråga här är om likvid av
ur vissa synpunkter alldeles speciell beskaffenhet. Den som för skattebetalning
använt check, som sedermera icke infrias, har i realiteten icke erlagt
någon skatt. Det synes icke finnas någon anledning, varför skattebetalaren
i en dylik situation skulle komma i ett annat läge än om han helt
underlåtit att taga någon befattning med skattebetalningen. För en tilllämpning
av detta betraktelsesätt och för vinnande av befrielse för post
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 är 1955
verket från det ovanberörda särskilda ekonomiska ansvaret synes det
emellertid nödvändigt att i allmän författning intages en uttrycklig bestämmelse
om att skattebetalning, för vilken check lämnats som likvid,
saknar giltighet, om det visar sig, att den för inbetalning nyttjade checken
ej infrias. Bestämmelsen skulle förslagsvis kunna intagas i Kungl. Maj :ts
kungörelse den 16 oktober 1953 (nr 628) med vissa föreskrifter angående
tillämpningen av uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och ges
följande lydelse:
»Skatteinbetalning, för vilken check lämnats som likvid, saknar giltighet,
om checken ej infrias.»
Om en sådan bestämmelse införes, kominer generalpoststyrelsen att för
postanstalterna utfärda sådana föreskrifter, att check må användas vid
inbetalning av skatt under förutsättning att checken icke lyder på högre
belopp än beloppet för skatteinbetalningen. Generalpoststyrelsen kommer
vidare att utfärda föreskrifter om att postfunktionär, som mottager check
av här ifrågavarande slag, skall på densamma göra sådan anteckning att
därav framgår, att checken använts för inbetalning av skatt.
Generalpoststyrelsens framställning, som tillstyrkts av riksräkenskapsverket,
har genom beslut av Kungl. Maj :t den 19 november 1954 lämnats
utan åtgärd.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här anföras följande.
I de likalydande motionerna I: 11 och II: 14 har motionärerna, under
framhållande av att företagare som t. ex. jordbrukare numera i mycket
stor utsträckning finge sina likvider insatta på personligt checkkonto, uttalat,
att det syntes föreligga skäl att ytterligare överväga om inte en lösning
kunde uppnäs i enlighet med vad generalpoststyrelsen föreslagit.
Skulle detta icke kunna realiseras, borde dock andra utvägar kunna övervägas,
exempelvis att penninginrättning till vederbörande postanstalt överlämnade
förteckning å kontoinnehavare, som önskade fullgöra skatteinbetalning
medelst check och för vilka penninginrättningen ansågc sig kunna
garantera, att täckning funnes för den utfärdade checken.
Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1:29 och 11:68
har motionärerna åberopat generalpoststyrelsens framställning, som motionärerna
funne synnerligen välmotiverad.
Utskottet
Särskilda föreskrifter om användande av check som betalningsmedel
vid erläggandet av skatt finnes icke i allmän författning; huruvida betalning
med check kan ske beror på betalningsmottagaren d. v. s. vederbörande
postanstalt, bank, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit.
Såvitt avser postverket tillämpas, i enlighet med av verket utfärdade instruktioner,
den anordningen, att check må i allmänhet användas vid be
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 är 1955
talning endast av den som därtill erhållit särskilt tillstånd, som det ankommer
på vederbörande postmästare att meddela. Dylikt tillstånd brukar
i regel endast lämnas sådana kunder som ofta har att verkställa större
inbetalningar.
De möjligheter alt vid postanslalt betala skatt med check som följer av
de av postverket sålunda tillämpade principerna har på vissa håll ansetts
för snäva, ett förhållande som accentuerats sedan genom 1953 års ändringar
i uppbördsförfarandet postverket från och med innevarande år blivit
ensamt mottagare av skattemedel som arbetsgivare med minst två anställda
har att inleverera till statsverket för de anställdas räkning. Visserligen
torde arbetsgivarnas inbetalningar i betydande omfattning verkställas medelst
girering från eget postgirokonto eller på sådant sätt att penninginrättning,
med vilken arbetsgivaren har affärsförbindelser, å dennes vägnar
medelst girering inbetalar den innehållna skatten; för dessa fall lärer inget
intresse från arbetsgivarnas sida föreligga av ökade möjligheter att använda
check som betalningsmedel. I andra fall åter, där arbetsgivarna
själva verkställer inbetalning å postanstalt, har sådana ökade möjligheter
ansetts vara av värde. Även en skattskyldig med B-skatt, som inbetalar
sin skatt å postanstalt, kan självfallet ha intresse av möjligheten att använda
check. Organisationer inom jordbrukets föreningsrörelse har också
hos generalpoststyrelsen hemställt om åtgärder i syfte att ernå ett ökat
användande av checken som betalningsmedel vid skattelikvid.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har generalpoststyrelsen,
som ansett det vara ett allmänt intresse att inbetalning av skatt
i möjligaste mån underlättades, funnit sig kunna generellt godtaga check
som betalningsmedel för skatt endast under den förutsättningen att i allmän
författning — lämpligen i tilläinpningskungörelsen till uppbördsförordningen
— intogs eu föreskrift av innebörd, att skatteinbetalning, för
vilken check lämnats som likvid, saknade giltighet om checken ej infriades.
I skrivelse till Konungen den 9 april 1954 har styrelsen hemställt
om utfärdande av eu sådan författningsbestämmelse. Genom beslut den
19 november 1954 har emellertid Kungl. Maj:t lämnat denna framställning
utan åtgärd. Detta ställningstagande torde, enligt vad utskottet erfarit,
vara att so, hl. a. mot bakgrunden av att eu sådan föreskrifts förenlighet
med checklagstiftningens grunder kan synas i viss mån tveksam,
varjämte svårlösta problem i avseende å restföring, indrivning, förmånsrätt
in. in. skulle uppkomma.
Jämväl de föreliggande motionerna syftar till alt åstadkomma ett vidgat
användande av checken som betalningsmedel vid inbetalning av skattclikvidcr
hos postverket. I de likalydande motionerna I: 29 och II: 68 hemställes
sålunda om riksdagsskrivelse med begäran att generalpoststyrclsens
ovannämnda förslag skall genomföras. De likalydande motionerna
1:11 och 11:14 har eu vidare innebörd och utmynnar i ett yrkande om
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1955
skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om åtgärder i syfte att möjliggöra
skatteinbetalning hos postverket medelst check. Som stöd härför har
motionärerna framhållit bl. a. att, om generalpoststyrelsens förslag inte
ansåges kunna genomföras, andra utvägar borde övervägas, exempelvis ett
system med godtagande av checkar, beträffande vilka penninginrättning
ansåge sig kunna garantera att utfärdaren konune att infria desamma.
Att anordningarna för skatteuppbörden bör vara sådana att skattebetalningarna
så långt sig göra låter underlättas, därom torde råda fullständig
enighet. Såsom motionärerna framhållit torde det ur denna synpunkt vara
av värde om möjligheterna att fullgöra skattebetalning med check ökades,
särskilt för sådana företagare och jordbrukare, som erhåller periodiska
betalningar till av dom innehavda checkkonton. Huruvida önskemålet
härom skall tillgodoses genom särskilda lagstiftningsåtgärder, vilka
i så fall enligt utskottets mening måste grundas på en ingående utredning
rörande de frågor av civilrättslig och annan art som därvid uppställer
sig, är en fråga som lämpligen torde få bedömas mot bakgrunden
av någon tids erfarenhet av möjligheten att på andra vägar nå godtagbara
resultat i förevarande avseende. Den närmast till hands liggande
lösningen, och den ur många synpunkter naturligaste, är att postverket
i större utsträckning än vad för närvarande synes vara fallet medger, att
check mottages som betalning. Den som verkställer kontinuerliga skatteinbetalningar
bör sålunda kunna hos den lokala postmyndigheten påkalla
rätt att tills vidare använda check vid skatteinbetalning, varefter myndigheten
prövar framställningen och lämnar erforderligt besked. Postverket
synes ha fulla möjligheter att handlägga sådana frågor utifrån allmänna
affärsekonomiska synpunkter. En annan möjlighet synes vara den i de
likalydande motionerna 1:11 och II: 14 framförda tanken på ett samarbete
i viss utsträckning mellan postverket och kreditinstituten.
Av det anförda framgår att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka
yrkandet i de likalydande motionerna 1:29 och 11:68 om skrivelse till
Kungl. Maj:t med begäran om den i motionerna förordade lagstiftningen.
Den av utskottet redovisade inställningen till förevarande spörsmål i övrigt
torde icke påkalla särskild framställning från riksdagens sida i ämnet till
Kungl. Maj:t, varför utskottet ej heller anser sig böra förorda riksdagsskrivelse
av den innebörd som yrkats i de likalydande motionerna I: 11
och 11:14. Utskottet vill emellertid understryka att syftet med de föreliggande
motionerna är värt uppmärksamhet och att varje möjlighet att
underlätta skatteinbetalning till postverket medelst check bör tillvaratagas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:11 av herr Näsgård och
7
Bevillningsutskottets betänkande nv 35 år 1955
II: 14 av herr Adolfsson angående skatteinbetalning hos postverket
medelst check; samt
2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Björnberg
in. fl. och II: 68 av herr Eliasson m. fl. angående viss ändring
av bestämmelserna om inbetalning av skatt medelst
check;
mätte, i den män de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 19 april 1955
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Franzon, Gustaf
Elofsson, Eriksson, Söderquist, Velander, Snygg, Anders Johansson och
Werner; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Sundström, Sjölin, Brandt, Vigelsbo och Strandh, fru Eriksson i Stockholm
samt herrar Asp och Nilsson i Svalöv.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.