Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande avdragsrätten för periodiskt understöd till studerande m. m.

1955-04-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:41, Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande avdragsrätten för periodiskt understöd till studerande m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1955

Nr 41

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om ändrade bestämmelser rörande avdragsrätten för

periodiskt understöd till studerande m. m.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 105 av fröken Andersson m. fl. och II: 137

av herr Munktell m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte — i syfte att möjliggöra framläggande

av proposition för 1956 års riksdag rörande frågan om avdrag vid

inkomsttaxeringen för studiekostnader och för periodiskt understöd — ge

1950 års skattelagssakkunniga sådana direktiv att denna fråga upptages till

skyndsam prövning eller ock uppdraga åt särskild utredning att framlägga

förslag i frågan»;

2) de likalydande motionerna I: 141 av herr Åman m. fl. och 11:431 av

herr Håstad m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om att proposition med förslag till ändrade bestämmelser

rörande avdragsrätten för periodiskt understöd till studerande

och för amortering av studieskuld måtte föreläggas 1956 års riksdag»;

samt

3) motionen II: 432 av herr Helén, vari hemställts, »att riksdagen i en

skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att proposition framlägges vid 1956 års

riksdag om rätt till avdrag för amortering av studieskulder samt rätt till

avdrag för periodiska understöd åt studerande».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 141, II: 137 och II: 432.

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §

kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag må därvid icke

ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

I praxis har avdrag för studiekostnader icke ansetts kunna medgivas (se

t. ex. RÅ 1936 Fi not. 211).

Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen njuta avdrag

för bland annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955 7

dock att avdrag icke må ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens

hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd, för

vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. I 31 § och 32 §

1 mom. stadgas, att till intäkt av tjänst hänföres periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk intäkt, därest givaren enligt bland annat 46 §

är berättigad till avdrag därför. Samma bestämmelser med avseende å avdragsrätt

och skattskyldighet för periodiskt understöd gäller jämväl enligt

2 § och 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga

beskattningen.

Jämlikt 19 § kommunalskattelagen skall till skattepliktig inkomst enligt

nämnda lag icke räknas stipendier till studerande vid undervisningsanstalt

eller eljest avsedda för mottagarens utbildning. Enligt 2 § förordningen om

statlig inkomstskatt skall nämnda bestämmelse äga tillämpning jämväl vid

den statliga taxeringen. Ifrågavarande stadgande tillkom vid 1928 års skattelagstiftning

efter förslag av 1921 års kommunalskattekommitté. Någon särskild

motivering härför anfördes icke i kommitténs betänkande, där det endast

uttalades, att »motsvarande bestämmelse saknas för närvarande men

vad som sålunda föreslagits innebär icke någon ändring i vad som hittills

i praktiken tillämpats».

I praxis har frågan om stipendiers behandling i beskattningshänseende

endast i ringa omfattning blivit belyst. Några rättsfall finnes dock. Sålunda

har docentstipendier förklarats vara i sin helhet skattepliktiga i ett flertal

rättsfall (RÅ 1930 ref. 78, 1931 not. 1312 m. fl.). Av professor vid Uppsala

universitet från statskontoret uppburet, såsom forskningsbidrag betecknat

belopp har ansetts utgöra skattepliktig inkomst (RA 1943 not. 332). Stipendium

å 750 kronor för genomgående av polisskola har ansetts utgöra skattepliktig

inkomst (RÅ 1934 not. 35). Löneförmån, som utgått under studieresor,

har icke betraktats såsom stipendium utan beskattats (RÅ 1938 not.

272). Arvoden, som enligt kungl. brev den 30 juni 1943 utgått till landsfiskalselever

och landsfiskalsaspiranter under utbildningstiden, har ansetts icke

skattepliktiga (RÅ 1948 ref. 51). Däremot har såsom skattepliktig inkomst

ansetts bidrag till uppehälle åt elev vid telegrafverkets undervisningsanstalt,

provårsarvode samt förmåner, som under utbildningstiden utgår till sjuksköterskeelever

vid Röda korsets sjukhem och Sophiahemmet (RÅ 1952

ref. 23). Ett av en författare uppburet stipendium från Albert Bonniers stipendiefond

har ansetts ej vara skattepliktigt med hänsyn till de omständigheter,

under vilket stipendiet utgått (utan ansökan och utan utförande av

något särskilt arbete) (RÅ 1936 ref. 55). Däremot har fast understöd av

statsmedel åt skönlitterära författare ansetts utgöra skattepliktig inkomst

(RÅ 1935 ref. 36); likaså statliga stipendier åt yngre svenska musikidkare

in. in. (RÅ 1948 not. 1209) samt bidrag från Björnska fonden till operaelev

(RÅ 1947 not. 418). Även ett från den under riddarhusets förvaltning stående

Carlesonska stipendiefonden uppburet belopp har ansetts skattepliktigt

(RÅ 1940 not. 937).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1955

19H års allmänna skattekommitté (herrar Edgar Sjödahl, ordf., E. Browaldh,

Erik Hjolman, Erik Lindahl, Einar Sivert, Axel Strand och Oscar

Werner) påbörjade utredningen av förevarande spörsmål under år 1948.

I sitt år 1950 avgivna betänkande nr IV (SOU 1950:21) har kommittén

framlagt förslag angående bl. a. ändrade bestämmelser för beskattning av

periodiskt understöd. Vidare har kommittén år 1951 avgivit betänkande nr

V (SOU 1951:13) angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende.

I förstnämnda betänkande har kommittén i fråga om periodiskt understöd

och därmed jämförlig periodisk utbetalning såsom huvudregel föreslagit,

att utbetalningar, vilka innebär överflyttning av förmögenhet eller

vilka skett i syfte att mildra progressionen vid beskattning, icke skall anses

utgöra periodiskt understöd. Om det utgivna beloppet är större än som

kan anses skäligt med hänsyn till mottagarens ekonomiska förhållanden och

omständigheter i övrigt, skall utbetalningen enligt kommitténs förslag helt

eller delvis betraktas såsom gåva. Den föreslagna begränsningen av avdragsi

ätten skall dock icke gälla, da utbetalningen utgör omkostnad i viss förvärvskälla

eller utgår på grund av skilsmässodom, utgör skadestånd, utgår

från familjestiftelse, på grund av testamente o. d.

Kommittén har i fråga om periodiskt understöd till annans undervisning

eller uppfostran föreslagit den ändringen, att avdrag skall medgivas för dylikt

understöd till barn, vilket under beskattningsåret fyllt minst 17 år och

icke tillhör givarens hushåll. Understödet skall utgöra skattepliktig intäkt

för mottagaren.

Har skattskyldig under större delen av beskattningsåret underhållit hemmavarande

barn, som under samma år fyllt minst 17 år och åtnjutit heltidsundervisning

vid läroanstalt, skall den skattskyldige enligt kommitténs

förslag vid taxering till inkomstskatt erhålla ett särskilt avdrag å 700 kronor.

Detta dock under förutsättning att barnet icke åtnjutit inkomst överstigande

700 kronor.

Kommittén har slutligen föreslagit en ändring av 39 § b) förordningen

om arvsskatt och gåvoskatt. Den nuvarande bestämmelsen om skattefrihet

för gåva till undervisning och uppfostran kan tolkas på ett sätt som medgiver

obehörig skattelindring. Syftet med den föreslagna författningsändringen

är att hindra dylika missbruk. Detta syfte har kommittén ansett sig

kunna vinna genom att i författningsrummet angiva att skattefrihet för sådan

gåva endast skall åtnjutas om omständigheterna är sådana, att gåvotagaren

genom gåvan kan anses ha tillförsäkrats en förmån, som han eljest

icke skulle ha åtnjutit.

I ett särskilt yttrande till betänkandet har herrar Sjödahl och Werner förklarat

sig icke kunna ansluta sig till förslaget om avdrag för och beskattning

av periodiska understöd till annans undervisning och uppfostran samt

om särskilt avdrag för studerande barn över 17 års ålder, som vistas i

hemmet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 ur 1955 9

I avseende å studiekostnaders skatterättsliga behandling har kommittén

i betänkandet nr V föreslagit i huvudsak följande. Under förutsättning

att skattskyldig utövar sådan förvärvsverksamhet, att det är sannolikt, att

hans genom akademisk eller därmed jämförlig examen vunna utbildning är

till väsentligt gagn i förvärvsverksamheten, skall avdrag medgivas för under

beskattningsåret verkställd avbetalning å studieskuld, dock att avdrag

för sådan avbetalning icke får medgivas med högre belopp än som svarar

mot vad som återstår av intäkten i förvärvskällan, sedan övriga utgifter

fråndragits. Avdrag för amortering får endast medgivas, därest den skattskyldiges

förmögenhet vid beskattningsårets ingång är negativ. Sammanlagt

får skattskyldig för skuldavbetalningar icke erhålla avdrag med högre

belopp än som godkänts såsom vid taxering avdragsgill studieskuld. Såsom

sådan skuld må godkännas ett belopp icke överstigande en beräknad kostnad

av 2 500 kronor för studieår, dock högst under det antal år, som kan

anses utgöra genomsnittlig studietid för avläggande av den examen, varom

är fråga. Befinnes det uppenbart, att studieskuld, som skattskyldig ådragit

sig för bestridande av kostnader för akademisk eller därmed jämförlig

examen, belöper allenast å del av studietiden, må den avdragsgilla studieskuldens

belopp jämkas med hänsyn till vad som kan anses skäligt på

grund av omständigheterna. Icke i något fall må såsom avdragsgill studieskuld

godkännas högre belopp än skillnaden mellan den skattskyldiges samtliga

skulder och hans till statlig förmögenhetsskatt skattepliktiga tillgångar

vid utgången av det år, under vilket den skattskyldige avslutat sina studier.

I avdragsgill studieskuld får endast inräknas sådan skuld, som skattskyldig

ådragit sig för bestridande av utgifter för studier efter avlagd studentexamen

eller därmed jämförlig examen.

Har efter utgången av det beskattningsår, under vilket examen avlagts,

arvs- eller testamentslott eller gåva, för vilken skatt skall utgå enligt förordningen

om arvsskatt och gåvoskatt, tillfallit skattskyldig, skall värdet

av vad sålunda tillfallit honom avräknas från vad som enligt vad ovan

sagts kan godkännas såsom avdragsgill studieskuld.

Mot av kommittén föreslagna bestämmelser om avdragsrätt för avbetalning

har ledamoten herr Strand anmält reservation dock utan att avgiva

särskilt yttrande.

I sitt betänkande nr IV har kommittén jämväl berört frågan om beskattningen

av stipendier. Beträffande stipendier till studerande vid undervis

ningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning har kommittén

föreslagit, att i 19 § kommunalskattelagen något utförligare skall

angivas när skattefritt stipendium föreligger. De principer, som kommittén

följt vid utformningen av sitt förslag, avviker endast i vissa hänseenden

från de nu i praxis tillämpade. Kommittén föreslår sålunda, att ifrågavarande

stipendier skall vara skattefria därest bidraget icke kan anses hava

föranletts av ett anställningsförhållande mellan bidragsgivaren och mottagaren

eller grundar ett sådant anställningsförhållande eller utgör ersätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1955

ning för mistade löneförmåner. Kommittén har vidare uttalat, att i samband

med spörsmålet om nyssnämnda stipendier uppkomme frågan hur

exempelvis statens stipendier till skönlitterära författare skulle behandlas

i beskattningshänseende. Enligt kommitténs mening kunde här icke vara

fråga om bidrag till mottagarens utbildning utan snarare ett bidrag för

möjliggörande av viss förvärvsverksamhet. Om skattefrihet för dylika bidrag

skulle införas, borde detta tydligen ske på annan grund än den på

vilken gällande skattefrihet för stipendier för undervisning och uppfostran

byggde. Skillnaden mellan statens författarestipendier och de understöd,

som utginge av samma anslag, vore så obetydlig att därest stipendierna fritoges

från beskattning en dylik förmån borde införas även för understöden.

Kommittén funne emellertid för sin del att denna fråga vore av sådan beskaffenhet

att den lämpligen borde upptagas i annat sammanhang.

Frågan om ändrade bestämmelser angående beskattning av periodiskt

understöd samt om rätt att vid inkomsttaxering åtnjuta avdrag för vissa

studiekostnader var föremål för behandling vid 1952 års riksdags vårsession.

Då hemställdes nämligen i flera motioner om lagstiftningsåtgärder

i anledning av de förslag kommittén framlagt i dessa hänseenden, under

det att i andra motioner förordades en översyn av förslagen. Sålunda yrkades

i de likalydande motionerna 1:214 och 11:285, att riksdagen måtte

besluta författningsändringar av i huvudsak den innebörd kommittén föreslagit

samt att ändringarna måtte träda i kraft den 1 januari 1953. Motionärerna

förordade i sistberörda motioner väsentligen följande ändringar

i kommitténs förslag, nämligen viss uppmjukning rörande avdragsrätten

för bidrag till studerande tillhörande givarens hushåll, viss ändring av underlaget

för beräknande av avdragsgill studieskuld, avdragsrätt för avbetalning

av icke förvärvsarbetande makes studieskuld samt sådana övergångsbestämmelser,

att även den som avlagt examen tidigare än fem år

före författningsändringarnas ikraftträdande måtte kunna erhålla avdrag

lör återstående amortering. Vidare yrkades i de likalydande motionerna

I: 291 och II: 382, att riksdagen måtte besluta sådana ändringar i kommunalskattelagen,

att avdrag medgåves för studiekostnader oavsett hur studierna

finansierats samt att riksdagen i övrigt måtte antaga det av kommittén

framlagda förslaget i fråga om studiekostnadernas skatterättsliga

behandling. Slutligen yrkades i de likalydande motionerna I: 216 och II: 287

skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om förslag till 1953 års riksdag

beträffande avdragsrätt för studiekostnader avseende såväl akademiska

och därmed jämförliga studier som yrkesutbildning inom jordbruk, handel,

hantverk, sjuk- och hälsovård, socialt arbete m. m. I sitt betänkande

nr 16 anförde 1952 års bevillningsutskott, att utskottet givetvis icke vore

berett att då taga ställning till skattekommitténs förslag i förevarande

delar och de ändringar däri, varom yrkande framställts. Den nuvarande

regleringen av avdragsrätten för periodiskt understöd och därmed jämförlig

periodisk utbetalning hade emellertid under senare år blivit föremål

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1955 11

för åtskillig kritik, och utskottet ansåge därför angeläget, att riksdagen

bereddes tillfälle att pröva ett förslag till ändrade bestämmelser i fråga

om avdragsrättens utformning. Utskottet ansåge även frågan om den skatlerättsliga

behandlingen av studiekostnader vara av den vikt, att en lösning

av densamma icke borde uppskjutas. Utskottet föreslog därför riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om proposition, om möjligt

till 1953 års riksdag, med förslag till ändrade regler angående den

skatterättsliga behandlingen av periodiskt understöd m. m. och studiekostnader.

Betänkandet godkändes av riksdagen.

Vid samma års riksdags höstsession anförde chefen för finansdepartementet

i anledning av en framställd interpellation, att det befunnits erforderligt

med en ytterligare översyn av de av skattekommittén framlagda

förslagen till bestämmelser om periodiskt understöd och avdrag för studiekostnader.

I anledning därav hade Kungl. Maj :t den 20 juni 1952 överlämnat

förslagen till 1950 års skattelagssakkunniga för att överses ur de

synpunkter skattelagssakkunniga hade att beakta. Med hänsyn till planen

för de skattelagssakkunnigas arbete torde det i varje fall vara uteslutet att

översynen kunde hinna ske å sådan tid att förslag i berörda ämnen skulle

kunna föreläggas 1953 års riksdag.

Jämväl vid 1953 års riksdag var frågan föremål för uppmärksamhet. Då

hemställdes i de likalydande motionerna I: 162 och II: 215 om skrivelse till

Kungl. Maj :t med anhållan om förslag till 1954 års riksdag om sådana författningsändringar,

att periodiskt understöd till studerande jämställdes med

övriga avdragsgilla periodiska understöd samt att avdrag finge åtnjutas för

studiekostnader. Vidare yrkades i de likalydande motionerna I: 269 och II:

213, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att 1950 års

skattelagssakkunniga finge sådana direktiv att frågan om beskattningen av

stipendier snarast möjligt bleve föremål för en allsidig utredning. I sitt av

riksdagen godkända betänkande nr 8 avstyrkte samma års bevillningsutskott

motionerna och anförde därvid bl. a. följande.

I likhet med vad 1952 års riksdag uttalat anser utskottet önskvärt att ett

förslag till lösning av frågan om den skatterättsliga behandlingen av periodiskt

understöd m. in. och studiekostnader så snart som möjligt förelägges

riksdagen. Med hänsyn till att föregående års riksdag hemställt därom i

skrivelse till Kungl. Maj:t finner utskottet skäl ej föreligga att nu förorda

skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.

Vad särskilt angår det i de likalydande motionerna 1:269 och 11:213

framförda yrkandet får utskottet erinra om att skattekommittén i sitt betänkande

nr IV berört den skatterättsliga behandlingen av stipendier över

huvud taget, även om kommittén i sitt slutliga förslag endast tagit ställning

till frågan om beskattningen av sådana stipendier, som utgår till undervisning

eller utbildning. I detta sammanhang vill utskottet för sin del blott

framhålla, att i beskattningshänseende ett nära samband råder mellan periodiskt

understöd samt stipendier och andra liknande bidrag ävensom att

nu gällande ordning medfört åtskilliga tolkningssvårigheter. På grund härav

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1955

torde vid 1950 års skattelagssakkunnigas översyn av kommitténs förslag

även de i sistnämnda motioner berörda mera allmänna spörsmålen komma

att ytterligare belysas.

I svar på en interpellation vid 1954 års riksdags höstsession av herr Helén

angående rättvisare behandling i skattehänseende av studiebidrag och

studieskulder uttalade chefen för finansdepartementet bl. a., att åt 1950 års

skattelagssakkunniga uppdragits att överse de genom 1944 års allmänna skattekommittés

förslag aktualiserade problemställningarna. De sakkunniga hade

emellertid haft eu rad andra arbetsuppgifter som av olika skäl bedömts

vara av mer brådskande natur. Med dessa uppgifter vore de alltjämt sysselsatta.

Departementschefen kunde därför inte ange när de till omprövning

kunde upptaga de av interpellanten berörda frågorna. Om de sakkunniga

funne sig kunna avge förslag till lagstiftning i ämnet, måste detta därefter

bli föremål för remissbehandling. Departementschefen sade sig med hänsyn

till angivna omständigheter inte vara beredd göra det av interpellanten önskade

uttalandet, att lagstiftningsförslag skulle framläggas senast vid 1956

års riksdag.

Av innehållet i de nu förevarande motionerna må här återgivas följande.

I de likalydande motionerna 1:105 och 11:137 har erinrats om

att 1950 års skattelagssakkunniga hade ett stort antal beskattningsproblem att

lösa. Det vore uppenbart att de sakkunniga erhållit ett så omfattande arbetsprogram

att en del av dessa problem icke konnne att kunna behandlas inom

den närmaste framtiden. Frågan om avdrag för studiekostnader och för periodiskt

understöd, varom riksdagen år 1952 begärt förslag från Kungl.

Maj :t, borde enligt motionärernas mening icke längre skjutas på framtiden.

Den syntes därför böra erhålla förmånsrätt inom 1950 års skattelagssakkunniga

och där snarast upptagas till behandling. Därest detta på grund av

andra arbetsuppgifter icke befunnes möjligt, borde denna fråga hänskjutas

till särskild utredning.

I de likalydande motionerna 1:141 och 11:431 har motionärerna

vitsordat att de här aktualiserade frågorna vore av en skattetekniskt

komplicerad natur. Det måste emellertid beklagas, att den fortsatta utredningen

kommit att fördröja frågans lösning under så lång tid, som redan

förflutit, och att ytterligare tidsutdräkt, kanske med flera år, kunde befaras.

Nuvarande bestämmelser i förenämnda hänseenden måste betecknas som

otidsenliga, och den ekonomiska situationen för här ifrågavarande grupper

påkallade statsmakternas åtgärder. Så syntes det, exempelvis, direkt orimligt,

att en bevisning om att mottagaren av periodiskt understöd ginge sysslolös

medförde en gynnsammare skattemässig behandling än om bidraget utgått

för att möjliggöra kvalificerad yrkesutbildning. Därtill komme, att de

stigande levnadskostnaderna och den långa studietiden, framför allt för

akademiska examina, hade lett till en studieskuldsättning, som vore ägnad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1955

att inge allvarliga bekymmer. Stipendieanslagen vore fortfarande så anpassade,

att man måste ta hänsyn till föräldrainkomster långt ner i de

grupper (i enbarnsf amil jer taxerad inkomst omkring 10 000 kr.) där utbetalandet

av studieunderstöd måste innebära synnerligen kännbara uppoffringar

för föräldrarna. Student-, akademiker- och tjänstemannaorganisationer

hade vid upprepade tillfällen understrukit angelägenheten av en omprövning

av ifrågavarande skattebestämmelse. För den händelse tekniska eller

andra skäl skulle tala mot en omedelbar, definitiv lösning av samtliga i sammanhanget

uppkommande spörsmål, vore måhända en stegvis företagen reform

tänkbar, varvid ordningen syntes böra bestämmas med hänsyn till såväl

tekniska som sociala synpunkter.

I motionen 11:432 har framhållits att hemmen inom socialgrupp

III fortfarande svarade för en ytterst ringa del av den ungdom, som ägnade

sig åt högre studier. Det vore därför ett demokratiskt intresse, som ofta

hade påpekats, att särskilda åtgärder vidtoges för att vidga rekryteringsbasen.

Det vore naturligt att ungdomar från hem, som inte vore särskilt välsituerade,

droge sig för att skaffa sig studieskulder, som de sedan kunde

kämpa med i decennier. Stipendiemöjligheterna vore klart otillräckliga, och

de skattelättnader, som 1944 års skattekommitté föreslagit, skulle, även om

de vore begränsade, för många betyda, att de högre studierna skulle te sig

mindre ekonomiskt riskabla än vad de nu gjorde. I de fall, där föräldrar eller

andra anhöriga hade möjlighet att ge ett visst periodiskt understöd till studierna,

skulle det innebära en väsentlig lättnad, om givarna finge rätt att i

sina deklarationer göra avdrag för sina bidrag. Det skulle också i motsvarande

grad minska den nödvändiga skuldsättningen. Rätt till amorteringsavdrag

skulle dels uppmuntra ungdomar med begränsade ekonomiska resurser att

studera, dels ge en avgörande lättnad åt de många akademiker och andra

som nu hade en svår ekonomisk kamp att utkämpa för att jämsides med

familjebildning klara av amortering av sina studieskulder. Det vore i linje

med de intentioner i denna fråga, som riksdagen år 1952 givit uttryck för,

att behandlingen av de här berörda frågorna gåves förtur på arbetsordningen

för 1950 års skattelagssakkunniga, så att propositionen kunde framläggas

vid nästa års riksdag.

Utskottet. I de föreliggande motionerna I: 105 av fröken Andersson m. fl.

och II: 137 av herr Munktell m. fl., I: 141 av herr Åman m. fl. och II: 431

av herr Håstad m. fl. ävensom II: 432 av herr Helén har framförts yrkanden

av väsentligen samma innebörd. Sålunda har i samtliga motioner yrkats

skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om proposition till 1956 års riksdag

med förslag till ändrade bestämmelser rörande avdrag vid inkomsttaxeringen

för studiekostnader och för periodiskt understöd till studerande.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1944 års allmänna

skattekommitté i avgivna betänkanden framlagt förslag angående ändrade

bestämmelser för beskattningen av periodiskt understöd m. in. samt röran
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1955

de studiekostnaders behandling i beskattningshänseende, därvid kommittén

även berört frågan om beskattningen av stipendier.

Förevarande spörsmål har därefter vid upprepade tillfällen varit föremål

för riksdagens uppmärksamhet. Vid 1952 års riksdag framställdes i flera

motioner yrkanden om lagstiftningsåtgärder i anledning av ovannämnda

kommittéförslag såvitt anginge frågan om den skatterättsliga behandlingen

av periodiskt understöd och studiekostnader. I andra motioner åter förordades

en översyn av förslagen i dessa delar. I sitt i anledning av nämnda

motioner avgivna betänkande nr 16 anförde 1952 års bevillningsutskott, att

utskottet givetvis icke vore berett att då taga ställning till kommitténs förslag

i berörda delar och de ändringar däri, varom yrkande framställts i

motionerna. Utskottet uttalade emellertid, att den nuvarande regleringen

av avdragsrätten för periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk

utbetalning under senare år blivit föremål för åtskillig kritik, varför utskottet

ansåge det angeläget, att riksdagen bereddes tillfälle att pröva ett

förslag till ändrade bestämmelser i fråga om avdragsrättens utformning.

Även frågan om den skatterättsliga behandlingen av studiekostnader ansåge

utskottet vara av den vikt, att en lösning av densamma icke borde

uppskjutas. Utskottet föreslog därför riksdagen att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om förslag, om möjligt till 1953 års riksdag, till ändrade

bestämmelser i berörda hänseenden. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Kommittéförslagen blev därefter överlämnade till 1950 års skattelagssakkunniga

för ytterligare översyn.

Jämväl vid 1953 års riksdag var frågan föremål för behandling i anledning

av väckta motioner. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt av

riksdagen godkända betänkande nr 8, att utskottet ansåge önskvärt att ett

förslag till lösning av frågan om den skatterättsliga behandlingen av periodiskt

understöd m. m. och studiekostnader så snart som möjligt förelädes

riksdagen. Med hänsyn till att föregående års riksdag hemställt därom i

skrivelse till Kungl. Maj :t fann utskottet ej skäl förorda skrivelse till Kungl.

Maj :t i ämnet. Vad särskilt angick ett yrkande om en allsidig utredning

angående beskattningen av stipendier erinrade utskottet om att 1944 års

allmänna skattekommitté i sitt betänkande nr IV berört den skatterättsliga

behandlingen av stipendier över huvud taget, även om kommittén i sitt

slutliga förslag endast tagit ställning till frågan om beskattningen av sådana

stipendier, som utginge till undervisning eller utbildning. I detta sammanhang

ville utskottet för sin del blott framhålla, att i beskattningshänseende

ett nära samband rådde mellan periodiskt understöd samt stipendier

och andra liknande bidrag ävensom att nu gällande ordning medfört åtskilliga

tolkningssvårigheter. På grund härav torde vid 1950 års skattelagssakkunnigas

översyn av kommitténs förslag även de i sistnämnda motioner

berörda mera allmänna spörsmålen komma att ytterligare belysas.

Senast vid 1954 års riksdags höstsession aktualiserades de förevarande

frågorna i anledning av en interpellation av herr Helén angående rättvisare

behandling i skattehänseende av studiebidrag och studieskulder. Chefen för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1955

15

finansdepartementet sade sig i svar på interpellationen icke vara beredd

att göra det av interpellanten önskade uttalandet, att lagstiltningsförslag i

ämnet skulle framläggas senast vid 1956 års riksdag.

Utskottet finner att, såsom också den tidigare diskussionen kring förevarande

spörsmål utvisar, en omprövning av gällande bestämmelser på dessa

områden är synnerligen önskvärd. Särskilt synes detta vara fallet i fråga

om regleringen av avdrag för periodiskt understöd. De förslag i ämnet som

framlagts av 1944 års allmänna skatlekommitté kan uppenbarligen icke i

föreliggande skick godtagas som grund för lagstiftning, varför ytterligare

utredning torde vara erforderlig för bedömandet av dessa frågor. I de motioner

som väckts på dessa områden sedan nämnda förslag framlades har

berörts en del av kommittén icke behandlade spörsmål, vilka synes böra

bli föremål för överväganden i samband med en sådan ytterligare utredning.

Bland dessa må nämnas frågan om avdrag för utbildningskostnader

över huvud taget och beskattningen av stipendier. Dessa yrkanden ger ävenledes

stöd åt utskottets uppfattning, att åtskilliga svårbedömbara gränsdragningsproblem

och avvägningsfrågor uppkommer vid prövningen av föreliggande

spörsmål. Emellertid har de antydda svårigheterna föranlett utskottet

att ifrågasätta, huruvida icke en lösning av problemen lättare kunde

åvägabringas, därest reformförslagen behandlades etappvis, och att eventuellt

frågan om de periodiska understöden behandlades för sig. I anslutning

härtill må erinras om att en sådan uppdelning skedde vid skattekommitténs

behandling av dessa frågor. Huruvida en behandling av de föreliggande

frågorna var för sig är möjlig eller lämplig är givetvis vanskligt

att avgöra utan närmare prövning. Med det sagda har utskottet endast

velat framhålla, att det synes böra undersökas, huruvida en sådan behandling

kan utgöra en framkomlig väg till en tillfredsställande lösning av dessa

frågor. Dessa överväganden har föranlett utskottet att föreslå riksdagen att

i förnyad skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändrade regler

angående den skatterättsliga behandlingen av de föreliggande frågorna. Det

vore enligt utskottets mening önskvärt, därest ett förslag i ämnet kunde

framläggas vid 1956 års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 105 av fröken Andersson in. fl. och II: 137 av

herr Munktell m. fl., de likalydande motionerna I: 141 av

herr Åman in. fl. och II: 431 av herr Håstad in. fl. ävensom

motionen II: 432 av herr Helén, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj :t ville för riksdagen snarast framlägga

förslag till ändrade regler angående den skatterättsliga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1955

behandlingen av periodiskt understöd m. m. och studiekostnader.

Stockholm den 26 april 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande: Se under betänkandet nr 40.

Reservation

av herrar Velander och Hagberg i Malmö, som ansett att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte — med bifall till de likalydande motionerna

I: 105 av fröken Andersson m. fl. och II: 137 av

herr Munktell m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna

1:141 av herr Åman m. fl. och 11:431 av herr

Håstad m. fl. ävensom motionen II: 432 av herr Helén — i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

— i syfte att möjliggöra framläggande av proposition för

1956 års riksdag rörande frågan om avdrag vid inkomsttaxeringen

för studiekostnader och för periodiskt understöd —

ge 1950 års skattelagssakkunniga sådana direktiv att denna

fråga upptages till skyndsam prövning eller ock uppdraga

åt särskild utredning att framlägga förslag i frågan.

550840.

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds ;proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 1 och 4 förordningen den 15 november 1912 s. 1 i texten