Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 32 § 2 inom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1955-05-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 32 § 2 inom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr )2 ur 1955

1

Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

32 § 2 inom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) jämte eu

i ämnet väckt motion.

I eu den 18 mars 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 166, bär Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag til! lag om

ändrad lydelse av 32 § 2 inom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehall må här anföras följande

I propositionen föreslås att livränta, som utgått på grund av försäkring

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, i sin helhet skall utgöra skattepliktig

intäkt och således icke —- som gäller beträffande bl. a. livränta enligt

1916 års lag om olycksfall i arbete — beskattas allenast till reducerat belopp.

Detsamma föreslås skola gälla livränta, som utgår enligt militärersättningsförordningen

och vissa andra författningar på grund av skadefall,

som inträffat efter utgången av år 1954.

Del ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 sand. Nr ''i2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr fi2 ur lltöö

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 32 § 2 mom. och anvisningarna till 19 § kommunal''

skattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 32 § 2 mom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

32 §.

2 in o in. Har livränta enligt vad

i lag eller särskild författning är

stadgat utgått vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring

eller har livränta

eljest vid sjukdom eller olycksfall

utgått på grund av försäkring, som

icke tagits i samband med tjänst,

skall såsom skattepliktig intäkt räknas

nedan angivna del av livräntans

belopp, nämligen om livräntetagaren

under beskattningsåret fyllt:

högst

35

år

80 procent

36 till

och med 47

år

70 >

48 »

»

»

56

* .

60 »

57 »

»

»

63

»

. 50 »

64 »

»

»

69

» .

40 »

70 »

»

76

» ,

. 30 »

77 »

»

86

»

20 »

minst

87

år

10 »

A nvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp

— — — influtna medlemsavgifter.

32 §.

2 m o in. Har livränta utgått vid

sjukdom eller olycksfall på grund

av försäkring, som icke tagits i samband

med tjänst och ej heller utgör

obligatorisk försäkring enligt lagen

om yrkesskadeförsäkring, skall såsom

skattepliktig intäkt räknas nedan

angivna del av livräntans belopp,

nämligen om livräntetagaren under

beskattningsåret fyllt:

högst 35 år 80 procent

315 till och med 47 år . 70 »

48 » » » 56 » . . 60 »

57 » » » 63 » . . 50 »

64 » » » 69 » 40 »

70 » » > 76 » 30 »

77 » > » 86 » . 20 »

minst 87 år 10 »

Anvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp

— —- — influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan livränta eller del

därav, som enligt bestämmelserna i

32 § i sin helhet skall räknas såsom

skattepliktig intäkt, mot belopp för

en gång, skall beträffande detta belopp

i beskattningshänseende gälla

vad om sådan livränta är stadgal.

Sker utbyte, helt eller delvis, av an
-

Scuastc lydelse av 32 § 2 mom. so 1950: 308 och av anvisningarna till 19 § se 1951: 201.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1955

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

nan livränta än nyss sagts mot engångsbelopp,

skall beloppet anses

utgöra icke skattepliktig intäkt.

Bestämmelsen att ----sist- Bestämmelsen att —--sistnämnda

lag. nämnda lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband

därmed skall följande iakttagas.

Äldre bestämmelser skola fortfarande gälla i fråga om 1955 års taxering

samt i fråga om eftertaxering för år 1955 eller tidigare år.

Vidare skola äldre bestämmelser fortfarande äga tillämpning med avseende

å livräntebelopp, som enligt vad i lag eller särskild författning är

stadgat utgått vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring,

under förutsättning att fråga om ersättning i anledning av

sjukdomen eller olycksfallet prövats jämlikt de bestämmelser som gällde

före den 1 januari 1955.

Till utskottets behandling har hänvisats den i anledning av propositionen

väckta motionen I: 481 av herrar Norling och Helmer Persson, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av .12 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 32 § 2 mom. erhåller följande ändrade lydelse:

32 §.

2 mom. Har livränta utgått vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkring,

som icke tagits i samband med tjänst och ej heller utgör obligatorisk

försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, skall såsom skattepliktig

intäkt räknas nedan angivna del av livräntans belopp, nämligen om

livräntetagaren

högst 35 år

under beskattningsåret fyllt:

80

procent

36 till och

i med 47 år

70

48 » »

»

56 »

60

»

57 » »

63 » .............................

50

»

64 » »

69 » .............................

40

»

70 » »

»

76 » .............................

30

»

77 » »

»

A

w

oc

20

»

minst 87

år

It)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1955

Utgår livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

räknas som skattepliktig intäkt 80 procent av livräntans

belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionen.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring och lagen

den 14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring trädde i kraft den 1

januari 1955. Enligt ikraftträdandebestämmelserna i sistnämnda lag skall

1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete (ÖL) och lagen den 14

juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar icke gälla skadefall,

som inträffat efter utgången av år 1954. Försäkringsformerna enligt dessa

lagar har avlösts av en gemensam försäkring för yrkesskada. Vid nyssnämnda

tidpunkt trädde jämväl åtskilliga andra till yrkesskadeförsäkringen

anknutna ersättningsförfattningar i kraft, såsom lagen den 14 maj 1954

(nr 246) om krigsförsäkring för sjömän in. fl. och förordningarna sistnämnda

dag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring i civilförsvaret (nr 249) och om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. (nr 250). Vidare har

genom förordningen den 4 juni 1954, nr 460, med verkan från den 1 januari

1955 vidtagits vissa ändringar i militärersättningsförordningen den 2

juni 1950 (nr 261).

I samband med sjukförsäkringsreformen har även vidtagits vissa ändringar

i skatteförfattningarna. I den proposition, nr 64, till 1954 års riksdag,

vari vissa förslag om sådana ändringar framlades, uttalade chefen för

finansdepartementet att det kunde ifrågasättas, huruvida icke en omprövning

borde ske av reglerna för beskattning av livräntor på grund av yrkesskadeförsäkringen,

men att han för det dåvarande icke var beredd att utan

närmare utredning förorda en ändring i detta avseende.

I en den 14 februari 1955 dagtecknad, av kammarrättsfiskalen E. Eklund

upprättad promemoria angående beskattningen av vissa livräntor, som

utgått vid sjukdom eller olycksfall i arbete in. in., har föreslagits viss omläggning

av beskattningen av livräntor på grund av yrkesskadeförsäkringen

och vissa andra livräntor.

Med anledning av nämnda promemoria har, efter remiss, yttranden avgivits

av kammarrätten, statskontoret, riksskattenämnden, försäkringsinspektionen,

riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, socialstyrelsen,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Göteborgs och

Bohus, Kopparbergs och Västernorrlands län, Landsorganisationen i Sve
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1955

rige, försäkringsanstalterna Folket och Samarbete (Folksam), Svenska

arbetsgivareföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska

personal-pensionskassan, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund,

Thulebolagen samt Tjänstemännens centralorganisation.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande beskattningsregler, in. m., s. 5—8

Förslag rörande beskattningen av livränta på grund av yrkesskadeförsäkringen,

s. 8—22

Förslag rörande beskattningen av livräntor, som utgår på grund av försäkring

enligt ÖL, s. 22—32

Förslag rörande beskattning av livräntor, som utgår enligt vad i lag eller

särskild författning stadgas, s. 32—35

Av innehållet i den förenämnda motionen må här återgivas följande.

Det nuvarande beskattningssystemet hade den fördelen, att hänsyn toges

till att skattetrycket ej borde drabba invaliden lika hårt som en frisk och

arbetsför människa. Propositionsförslaget innebure däremot att invaliden

beskattades utan hänsyn till vare sig graden av invaliditet eller invalidens

beroende av andra människors vård. Särskilt ofördelaktigt bleve det nya

beskattningssystemet vid inkomster upp till 7 200 kronor per år. I dessa

fall komme en livräntetagare i bättre läge, om olyckan eller yrkesskadan

skett före 1955 och livräntan utbetalades enligt nuvarande bestämmelser

i olycksfallsförsäkringslagen. En beskattning av hela livräntebeloppet komine

att betyda en försämring av livräntans kompensationsgrad i förhållande

till nuvarande beskattningsform. En viss procent av invalidräntan

borde liksom hittills vara skattefri som en kompensation för de besvärligheter

och merkostnader som alltid medföljde invaliditet. Invaliden måste

nämligen utgiva en del av sin invalidränta för vårdkostnader och andra

kostnader, som orsakats av invaliditeten. Motionärerna föresloge därför att

endast en viss procent av livräntan beskattades och att denna gräns bestämdes

till 80 procent av utgående livräntebeloppet oberoende av livräntans

storlek.

Utskottet. I den föreliggande propositionen bar förslag framlagts om

ändrade beskattningsregler för vissa livräntor. Sålunda föreslås, att livränta,

som utgår på grund av den obligatoriska försäkringen enligt yrkesskadeförsäkringslagen

skall i sin helhet hänföras till skattepliktig intäkt.

Detsamma skall gälla livränta, som utgår enligt militärersättningsförordningen

och vissa andra författningar på grund av skadefall, som inträffat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Henillningsutskottets betänkande nr 12 är 1955

efter utgången av år 1954. Däremot förordas icke någon ändring av gällande

regler om reducerad beskattning av sådana livräntor, som utgår bl. a.

på grund av olycksfallsförsäkringslagen. För de fall då livränta utbytes

mot engångsbelopp har föreslagits uttryckliga bestämmelser i anvisningarna

till kommunalskattelagen om den skatterättsliga behandlingen.

Frågan om ändrade grunder för beskattningen av ifrågavarande livräntor

får ses mot bakgrunden av de avsevärda höjningar av livräntebeloppen

som delvis redan genomförts och delvis förelagts riksdagens prövning

innevarande år. Såsom framgår av den i propositionen förebragta

utredningen kan den reducerade beskattningen av förevarande livräntor

icke återföras på principiella överväganden utan har en klart social motivering;

med hänsyn till livräntornas begränsade skattekraft har dessa i beskattningshänseende

inordnats under de regler i kommunalskattelagen om

reducerad beskattning som närmast avsett vissa andra livräntor, där utfallande

belopp till en del utgjorde återbetalning av insatt kapital och alltså

icke skulle inkomstbeskattas i denna del. Eu avsevärd förbättring av livräntebeloppen

och därmed livräntetagarnas ekonomiska villkor har ansetts

böra aktualisera eu omprövning av skälen för de ifrågavarande legala livräntornas

beskattning med reducerat belopp. Sålunda må framhållas bl. a.

att differensen i skattebelastningen olika åldersgrupper emellan med bibehållande

av nuvarande regler skulle i påfallande grad skärpas. Vidare

skulle, om å inkomsten belöpande skatt beaktas, livränta i vissa fall komma

att erhålla större värde än den arbetsinkomst, efter vilken livräntan beräknats.

I likhet med flertalet remissinstanser har departementschefen ansett atl

i och för sig icke funnes anledning att av sociala eller liknande skäl avvika

från den ur principiell synpunkt mest följdriktiga lösningen att beskatta

de ifrågavarande livräntorna till fulla beloppet. Såvitt gäller redan

utgående livräntor har departementschefen emellertid, med hänsyn till atl

i ett stort antal fall en försämring av livräntornas reella värde skulle uppkomma

med tull beskattning — stundom med förhållandevis avsevärda

belopp — funnit sig icke böra föreslå ändrade beskattningsregler. I anslutning

härtill framhåller departementschefen att det icke vore eu framkomlig

väg att företaga eu sådan uppräkning av förevarande livräntor, att

berörda olägenheter skulle elimineras. I enlighet härmed har de ändrade

reglerna icke ansetts böra omfatta livräntor, som utgår på grund av olycksfallsförsäkringslagen

och ej heller enligt vissa andra författningar utgående

livräntor, där dessa beräknats enligt samma grunder som nyssnämnda

livräntor, d. v. s. avser skadefall som inträffat före utgången av år 1954.

Den lösning som i propositionen givits denna beskattningsfråga anser

sig utskottet kunna biträda. Vid remissbehandlingen har från något håll

uttalats den meningen, att lösningen av den föreliggande beskattningsI

rågan borde uppskjutas i avvaktan på eu blivande utredning av den större

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 ur 11155

frågan om beskattningen av försäkringsersättningar över huvud. Denna

ståndpunkt — som framförts även inom utskottet — kan utskottet icke

dela. Såsom framhållits av departementschefen lärer ett undanskjutande

av föreliggande spörsmål vara ägnat att avsevärt försvåra och till äventyrs

omöjliggöra införandet framdeles av principiellt riktiga beskattningsregler

rörande de med propositionsförslaget avsedda livräntorna.

I motionen 1:481 har yrkats att livränta som utgår på grund av den

obligatoriska yrkesskadeförsäkringen i samtliga fall skall beskattas med

80 procent av livräntans belopp. Som skäl härför har i huvudsak åberopats,

att en viss del av livräntan borde vara skattefri som kompensation för

besvär och kostnader som vore förenade med invaliditet. Med anledning

härav vill utskottet framhålla att den föreliggande utredningen inte ger

stöd för att med detta förslag ernås en rationell lösning. Enligt utskottets

mening bör eu ändring av förevarande beskattningsregler icke genomföras

så, att man tillskapar en ny grupp livräntor med reducerad beskattning.

Då såsom framhållits i propositionen förevarande livräntor uppgår till

sådana belopp att en beskattning till fulla värdet kan anses motiverad,

bör eu ändring av denna innebörd genomföras. Utskottet avstyrker i enlighet

härmed den föreliggande motionen. Tilläggas bör emellertid att i ömmande

fall möjlighet föreligger att tillämpa de i kommunalskattelagen

givna reglerna om avdrag för nedsatt skatteförmåga. Därvid torde finnas

anledning framhålla att vid ett genomförande av det föreliggande förslaget

beskattningsnämnderna synes böra ägna särskild uppmärksamhet åt sådana

fall där skäl för tillämpning av nyssnämnda bestämmelser kan föreligga,

ehuru formligt yrkande därom icke framställts av den skattskyldige.

Det föreliggande författningsförslaget i övrigt föranleder cj erinran eller

särskilt uttalande från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 166, för sin del antaga det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändrad lydelse

av 32 § 2 mom. och anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

B) att motionen 1:481 av herrar Norling och Helmer

Persson icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 ur 1955

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Franzon,

Gustaf Elofsson, Eriksson, Söderquist, Velander, Snygg och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Sundström*, Hagberg i Malmö, Sjölin, Kärrlander, Strandh, Jansson i Aspeboda,

Asp och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 55

605819

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 32 § 2 inom. och anvisningarna till 19 § kommunalskat a1 i texten