Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om ändringar av bestämmelserna rörande det s. k. förvärvsavdraget för gift kvinna.

1955-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:47, Betänkande i anledning av väckta motioner om ändringar av bestämmelserna rörande det s. k. förvärvsavdraget för gift kvinna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om ändringar av bestämmelserna rörande det s. k.

förvärvsavdraget för gift kvinna.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 28 av herr Anderberg in. fl. och II: 39

av herr Engkvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta vidtaga

sådan ändring i förordningen om statlig inkomstskatt § 4 mom. 2, att punkten

komme att lyda: Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru

och som under större delen av beskattningsåret varit här bosatt, under året

haft inkomst av jordbruksfastighet eller av odlingar på jord taxerad som

annan fastighet eller av rörelse---åtnjuta avdrag med 300 kronor;

2) de likalydande motionerna I: 140 av fru Svenson in. fl. och II: 428 av

herr Larsson i Luttra m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

att ett fast avdrag på 300 kronor skall medgivas vid taxering till såväl statlig

som kommunal inkomstskatt, om gift kvinna deltagit i mannens förvärvsarbete

inom jordbruk eller rörelse, eller om gift man deltagit i hustruns

förvärvsarbete inom dessa förvärvskällor»; samt

3) motionen 11:93 av herr Andersson i Essvik, vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta om en sådan ändring av § 4 mom. 2 andra stycket

av förordningen om statlig inkomstskatt, att hustru, som äger jordbruksfastighet

och deltager i skötseln därav till ett värde av minst 300 kronor,

även må åtnjuta avdrag med 300 kronor».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 28, I: 140 och II: 93.

I 46 § 3 mom. kommunalskattelagen stadgas, att därest gift kvinna, som

levt tillsammans med sin man och under större delen av beskattningsåret

varit här i riket bosatt, haft inkomst av rörelse eller eget arbete, hon må i

hemortskommunen erhålla avdrag med 300 kronor, om och i den mån sådan

hennes inkomst därtill förslår. Berörda s. k. förvärvsavdrag höjdes genom

beslut av 1947 års riksdag till nyssnämnda belopp från tidigare gällande

200 kronor.

Motsvarande bestämmelser i förordningen om statlig inkomstskatt innefattas

i 4 § 2 mom. Sagda författningsrum erhöll ny lydelse jämlikt beslut

av 1952 års riksdag. De nya bestämmelserna, som gäller från och med

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

1954 års taxering, innebär i huvudsak följande. Gift kvinna med inkomst

av rörelse eller av eget arbete erhåller, i den män inkomsten därtill förslår,

avdrag med högst 300 kronor eller, om den gifta kvinnan haft hemmavarande

barn, för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, med 300

kronor jämte 10 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock med högst

1 000 kronor. Vidare är gift man, som haft inkomst av jordbruksfastighet

eller av rörelse och vars hustru utfört arbete i förvärvskällan till ett värde

av minst 300 kronor, berättigad att, om och i den män inkomsten i förvärvskällan

därtill förslår, åtnjuta avdrag med 300 kronor. De nu nämnda

avdragen må dock för makarna tillsammans icke överstiga 300 respektive

1 000 kronor.

Sedan bestämmelserna om förvärvsavdraget vid 1952 års riksdag erhöll

sin nuvarande utformning har årligen väckts motioner om ändringar i desamma.

Senast behandlade bevillningsutskottet frågan vid 1954 års riksdags

höstsession i betänkande nr 62 i anledning av väckta motioner i ämnet.

I betänkandet lämnades en redogörelse över vad som dessförinnan

förevarit i frågan, varjämte utskottet anförde bl. a. följande.

Såsom framgår av det ovan sagda finnes nu två avdrag av olika storlek.

Det högsta avdraget tillkommer gift kvinna med barn om hon haft inkomst

av rörelse eller av eget arbete. Det lägre avdraget åtnjutes av gift kvinna

utan barn om hon haft inkomst som nyss sagts ävensom av gift man, vars

hustru — oavsett om hon har barn eller ej — biträtt mannen i jordbruk

eller rörelse. I sistnämnda fall utgår avdraget dock icke vid kommunalbeskattningen,

varför man beträffande det lägre avdraget har två till sitt

värde olika avdrag. Samtliga nu nämnda avdrag är tillkomna för att lindra

verkningarna av sambeskattningen, men de gift kvinna tillkommande avdragen

har sin främsta motivering däri att man velat beakta de icke eljest

avdragsgilla omkostnader, som kvinnans förvärvsarbete utom hemmet medför.

Av ofrånkomliga praktiska skäl har emellertid avdragsrätten fått en

schablonmässig utformning, och densamma torde vara förankrad i överväganden,

där väsentligt utrymme givits den psykologiska effekten av ett

sådant avdrag för kvinnor med förvärvsarbete utom hemmet. I avdragets

schablonmässiga karaktär ligger att det tar sikte på vissa normalfall. Mera

ovanliga former av gift kvinnas arbetsinsats har icke dragits in under bestämmelserna.

Detta gäller för övrigt icke blott det avdrag, som tillkommer

gift kvinna, utan även det 300-kronorsavdrag, som efter den år 1952 gjorda

utbyggnaden av avdraget kan medgivas gift man vid den faktiska sambeskattningen.

Utom avdragsrätten faller sålunda icke endast fall, då en gift

kvinna har inkomst av egen jordbruksfastighet eller av egen annan fastighet,

utan också sådana fall, då en hustru biträder sin man i förvärvskällan

tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Emellertid torde, om schablonmässigheten

i avdraget skall uppgivas och ersättas med en uppläggning

strängt efter principiella linjer, detta leda till att avdraget icke låter sig

praktiskt hanteras.

Det berättigade i att medgiva förvärvsavdrag av förevarande slag ur ren

beskattningssynpunkt finnes här ej anledning närmare diskutera; det må i

förevarande sammanhang endast konstateras, att ur synpunkter, som varit

bestämmande för avdragets medgivande, den nuvarande avgränsningen av

avdragsrättens tillämplighetsområde återspeglar en restriktivitet i betraktelsesättet

som det ansetts angeläget att upprätthålla. Den frågan kan gi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

3

velvis ställas huruvida den nuvarande ordningen är ur alla synpunkter

tillfredsställande med hänsyn till samtliga de intressen som måste vägas

mot varandra. Å ena sidan kan med fog göras gällande, att det i och för

sig är riktigt att på sätt som skett vid avdragsrättens utformning beakta

den omständigheten att kvinnor med förvärvsarbete utom hemmet i allmänhet

måste antagas ha kostnader härför, som i regel icke förekommer

för hustrur som med sin arbetsinsats biträder mannen i dennes verksamhet.

Ä andra sidan kan hävdas, att nuvarande ordning medför en i och för sig

icke önskvärd komplicering av beskattningsreglerna, vars undanröjande

av olika skäl måste i första hand anses angeläget. Såsom framgår av den

ovan lämnade redogörelsen har riksdagen såväl år 1952 som år 1953 ställt

sig på den första ståndpunkten. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 17 gjorde 1953 års bevillningsutskott — efter att ha erinrat om att den

nuvarande utformningen av förvärvsavdraget närmast vore att uppfatta

såsom resultatet av en sammanjämkning av skilda ståndpunkter och sålunda

icke kunde sagas återspegla en enhetlig princip - det allmänna uttalandet,

att detta förhållande dock tedde sig mindre väsentligt, då resultatet

av statsskatteomläggningen innebure skattelättnader för de gifta yrkeskvinnorna.

Utskottet erinrade i sammanhanget särskilt om det inbördes

samband som rådde mellan utformningen av förvärvsavdraget, ortsavdragens

avvägning och storlek samt, vid statsbeskattningen, skatteskalornas

uppbyggnad.

Under senare år har ägnats en alltmer ökad uppmärksamhet åt önskemålet

att genom en viss schablonisering av den skattemässiga inkomstberäkningen

åstadkomma ett förenklat deklarations- och taxeringsförfarande.

Det har framstått som uppenbart alt mer väsentliga resultat på detta område

inte kan uppnås annorledes än genom att medge vissa schablonmässigt

bestämda avdrag, vilket i sin tur medför ett visst skattebortfall och följaktligen

en skattelindring för vissa inkomsttagare. Förslag i sådan riktning

u~.r för någon tid sedan framlagts av 1950 års skattelagssakkunniga (SOU

54: 18); detta förslag är för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts pröv
-

har

1954

ning.

Vidare har från skilda håll uttalats angelägenheten av att söka ernå eu

allmän skattelättnad. Möjligheten att genomföra en sådan är givetvis beroende

av utvecklingen på området för statens utgifter och inkomster. Det

kan förutsättas att denna betydelsefulla fråga är föremål för Kungl. Maj :ts

uppmärksamhet. Utskottet vill — utan att därmed ha i dagens läge tagit

någon ståndpunkt till utformningen av en eventuell allmän skattesänkning

— understryka att till en diskussion i delta ämne självfallet hör även spörsmålen

om utformningen av skatteskalorna och ortsavdragen. Det är också

uppenbart att ett visst samband föreligger mellan sistnämnda frågor och

utformningen av förvärvsavdraget.

Med hänsyn till angivna samband och till att reglerna för såväl statsbeskattningen

som kommunalbeskattningen i nyss nämnda hänseenden är

föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet synes det utskottet som om

övervägande skäl talar för att riksdagen icke för närvarande tager ställning

till frågan om eu sådan utvidgning av förvärvsavdraget som förordas i

de förevarande motionerna. Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla att

det torde nära överensstämma med synpunkter som tidigare anlagts på

detta spörsmål att riksdagens ställningstagande i frågan löregående år inte

bör hindra den ändring av reglerna för förvärvsavdragets utformning, som

bl. a. med hänsyn till förenklingssynpunkter vid fortsatta överväganden kan

befinnas önskvärd. 1 enlighet härmed torde från riksdagens sida den upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

att till närmare undersökning upptaga frågan om förvärvsavdragets lämpligaste

utformning i skilda hänseenden. Huruvida detta bör ske i samband

med de överväganden, vilka såsom utskottet antytt för närvarande torde

vara aktuella hos Kungl. Maj:t, eller i annat sammanhang kan utskottet

icke uttala sig om. Beaktande torde böra skänkas det kommunala skatteunderlagets

känslighet och sambandet med övriga aktuella reformfrågor på

kommunalbeskattningens område.

Riksdagen godkände betänkandet och beslöt i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla att Kungl. Maj :t ville i lämpligt sammanhang låta verkställa en

översyn av reglerna om förvärvsavdraget.

I en vid innevarande års riksdag framställd interpellation har fru Gärde

Widemar frågat chefen för finansdepartementet, om han vore villig att

skyndsamt igångsätta en översyn av förvärvsavdraget i syfte att åstadkomma

sådana ändrade bestämmelser att förvärvsavdraget bättre motsvarade

de faktiska merkostnader som åsamkades gifta kvinnor med förvärvsarbete

utanför hemmet. I sitt interpellationssvar framhöll departementschefen,

att han igångsatt en utredning om en skattesänkning, som vore avsedd

att kunna genomföras vid nästa års riksdag. I direktiven för utredningen

hade angivits, att denna allmänna skattesänkning, där tyngdpunkten

borde läggas på de mindre inkomsttagarna, borde taga formen av en

omarbetning av skatteskalorna. Utredningen skulle icke behandla frågor

som hade betydelse för sambeskattningen av äkta makar. När den skattesänkning,

som han hoppades skulle bli resultatet av den igångsatta utredningen,

genomförts, borde närmare undersökas om möjligheter funnes till

ytterligare sänkningar av de direkta skatterna under den närmaste framtiden.

Bedömdes så vara troligt, borde man enligt departementschefens

mening överväga om dessa icke i främsta rummet borde åstadkommas genom

höjningar av ortsavdragen, så att dessa i större mån än nu komme att

motsvara vad som kunde anses utgöra existensminimum. I samband med

övervägandena om höjningar av ortsavdragen borde också förvärvsavdragen

omprövas både med hänsyn till storleken och till möjligheten att göra

dem likartade vid statlig och kommunal beskattning. Bortsett från denna

fråga och från vad som kunde framkomma som konsekvenser av höjningarna

av ortsavdragen funne departementschefen, såvitt f. n. kunde bedömas,

icke anledning föreligga att nu ånyo ompröva sambeskattningsfrågan,

som finge anses ha blivit i princip löst genom riksdagens beslut i ämnet

år 1952.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återgivas följande.

I de likalydande motionerna I: 28 och II: 39 har framhållits,

att det förvärvsavdrag, som tillkomme gift man, gällde endast då inkomsten

erhölles från jordbruksfastighet eller rörelse. I vissa delar av landet, bl. a.

i Skåne, funnes områden där tobak odlades å fastigheter, vilka vore taxerade

som annan fastighet. Mannen hade inkomst av arbete eller förvärvs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955 5

verksamhet och hustrun skötte tobaksodlingen. Med nuvarande lagstiftning

kunde mannen ej erhålla ovannämnda avdrag, då odlingen skedde å

jord taxerad som annan fastighet. Man hade alltså en olika värdering av

arbetsinsatsen, beroende på hur fastigheten rubricerades.

Till stöd för det i de likalydande motionerna 1:140 och II:

4 2 8 framförda yrkandet har anförts bl. a., att om jordbruksfastighet eller

rörelse ägdes eller dreves av hustrun och mannen deltoge i hennes arbete

vore förvärvsavdrag icke medgivet. Detta vore en uppenbar inkonsekvens

eftersom även i sådana fall båda makarna gemensamt bidroge till inkomstens

förvärvande. Om en gift kvinna ägde ett småbruk och mannen deltoge

i gårdens skötsel, skulle det säkerligen vara av ej ringa ekonomisk betydelse,

om förvärvsavdrag medgåves. Avdraget borde liksom i fråga om avdraget

för hustrus arbete vara 300 kronor. Det vore svårt att förstå, varför

det avdrag, som nu beviljades för hustru, som deltoge i arbetet i mannens

jordbruk eller rörelse, endast skulle få tillämpas vid den statliga beskattningen.

Likformiga principer borde därvidlag tillämpas. Någon inverkan

av nämnvärd betydelse på kommunernas skatteunderlag kunde inte uppstå

därigenom. Genom kommunreformen hade ju de enskilda kommunerna

på landsbygden erhållit ett stabilare skatteunderlag än vad småkommunerna

tidigare ägde. Även vid den kommunala beskattningen torde det vara

lämpligt att ett fast avdrag på 300 kronor beviljades, så att likformighet

över hela linjen uppnåddes.

I motionen 11:93 har anförts, att bestämmelserna om rätt för

gift man, vilkens hustru utfört arbete i förvärvskällan jordbruksfastighet eller

rörelse, att åtnjuta avdrag med 300 kronor främst torde ha tillkommit

för att söka jämställa arbetande jordbrukarhustrur med övriga förvärvsarbetande

hustrur. I praktiken hade detta väl medfört, att för de flesta

jordbrukarhustrur, som deltagit i arbetet, mannen fått ett avdrag med 300

kronor. En grupp hade däremot ställts utanför, nämligen de hustrur som

stode som ägare till jordbruksfastighet och avgåve deklaration över resultatet.

Trots att de gemensamt med maken deltoge i jordbruksarbetet på

samma sätt som andra jordbrukarhustrur ägde de inte denna avdragsrätt.

Avdraget kunde endast ske om mannen ägde fastigheten och redovisade

resultatet. Det syntes skäligt att avdragsrätten i sådant fall utsträcktes

att även gälla jordbrukarhustrur, som stode som fastighetens ägare.

Utskottet. Gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och som under

större delen av beskattningsåret har varit bosatt här i riket, äger vid inkomsttaxering

rätt till särskilt avdrag, s. k. förvärvsavdrag, om hon haft inkomst

av rörelse eller eget arbete. — Har den gifta kvinnan haft inkomst

av egen jordbruksfastighet är hon däremot icke berättigad till avdrag som

nu sagts. — Förvärvsavdraget är vid taxering till såväl kommunal som statlig

inkomstskatt begränsat till högst 300 kronor; om den gilla kvinnan har

hemmavarande barn, för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, må

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

dock avdrag vid statsbeskattningen medgivas med högst 1 000 kronor. Ett

liknande avdrag kan härjämte medgivas gift man vid taxering till statlig

inkomstskatt. Sistnämnda avdrag, som uppgår till 300 kronor, tillkommer

gift man. som haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och vars

hustru utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kronor.

Detta avdrag vid s. k. faktisk sambeskattning har icke någon motsvarighet

vid den kommunala taxeringen. De nu återgivna reglerna i fråga om taxering

till statlig inkomstskatt tillkom i samband med den av 1952 års riksdag

beslutade omläggningen av statsbeskattningen.

I de föreliggande motionerna har yrkats vissa ändringar i nämnda bestämmelser.

De yrkade ändringarna syftar samtliga till en utvidgning av

rätten till avdrag vid s. k. faktisk sambeskattning. Sålunda yrkas i de likalydande

motionerna 1:28 (av herr Anderberg in. fl.) och 11:39 (av herr

Engkvist in. fl.) att det avdrag, vilket enligt vad ovan nämnts kan vid den

statliga taxeringen medgivas gift man som haft inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse, måtte kunna få åtnjutas jämväl, därest han haft inkomst

av odlingar på jord, taxerad som annan fastighet. Motionärerna syftar därvid

i främsta rummet på de tobaksodlingar, vilka bl. a. i Skåne i viss utsträckning

anlagts på fastigheter taxerade såsom annan fastighet. I de likalydande

motionerna 1:140 (av fru Svenson in. fl.) och 11:428 (av herr

Larsson i Luttra in. fl.) yrkas en sådan utvidgning av ifrågavarande avdrag,

att detsamma skulle kunna medgivas även då gift man deltagit i

hustruns förvärvsarbete inom jordbruk eller rörelse samt att avdraget skulle

utsträckas till att avse jämväl den kommunala taxeringen. I motionen II: 93

(av herr Andersson i Essvik) har yrkats att det gift man vid taxeringen

till statlig inkomstskatt medgivna avdraget måtte få åtnjutas jämväl i det

fall att hustrun ägt jordbruksfastighet och deltagit i skötseln av densamma.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har, sedan vid 1952 års

riksdag de nu gällande bestämmelserna på förevarande område infördes, årligen

motioner väckts om ändringar i desamma. Senast behandlades frågan

vid 1954 års riksdags höstsession i bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Utskottet erinrade därvid om 1953 års bevillningsutskotts uttalande, att den

nuvarande utformningen av förvärvsavdraget närmast vore att uppfatta såsom

resultatet av en sammanjämkning av skilda ståndpunkter och sålunda

icke kunde sägas återspegla en enhetlig princip men att detta förhållande

dock tedde sig mindre väsentligt, då resultatet av statsskatteomläggningen

år 1952 inneburit skattelättnader för de gifta yrkeskvinnorna. Härjämte

tramhöll utskottet, att under senare år en alltmer ökad uppmärksamhet ägnats

åt önskemålet att genom en viss schablonisering av den skattemässiga

inkomstberäkningen åstadkomma ett förenklat deklarations- och taxeringstörfarande.

Vidare hade från skilda håll uttalats angelägenheten av att söka

ernå en allmän skattelättnad. Utskottet ville understryka, att till en diskussion

i detta ämne självfallet hörde även spörsmålen om utformningen av

skatteskalorna och ortsavdragen. Det vore också uppenbart, att ett visst

samband förelåge mellan sistnämnda frågor och utformningen av förvärvs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 dr 1955 7

avdraget. Med hänsyn till angivna samband och till att reglerna för såväl

statsbeskattningen som kommunalbeskattningen i nyss nämnda hänseenden

vore föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet syntes det utskottet som

om övervägande skäl talade för att riksdagen icke för det dåvarande toge

ställning till frågan om en sådan utvidgning av förvärvsavdraget som förordades

i de väckta motionerna. Utskottet ville emellertid samtidigt framhålla

att det torde nära överensstämma med synpunkter som tidigare anlagts

på detta spörsmål att riksdagens ställningstagande i frågan år 1953

inte borde hindra den ändring av reglerna för förvärvsavdragets utformning,

som bl. a. med hänsyn till förenklingssynpunkter vid fortsatta överväganden

kunde befinnas önskvärd. I enlighet därmed torde från riksdagens sida

den uppfattningen böra komma till uttryck, att det borde ankomma på

Kungl. Maj:t att till närmare undersökning upptaga frågan om förvärvsavdragets

lämpligaste utformning i skilda hänseenden. Huruvida detta borde

ske i samband med de överväganden, vilka såsom utskottet antytt för det

dåvarande torde vara aktuella hos Kungl. Maj:t, eller i annat sammanhang

kunde utskottet icke uttala sig om. Beaktande torde böra skänkas det kommunala

skatteunderlagets känslighet och sambandet med övriga aktuella

reformfrågor på kommunalbeskattningens område. På utskottets hemställan

beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

ville i lämpligt sammanhang låta verkställa en översyn av" reglerna om förvärvsavdraget

samt så snart förutsättningar därför förelåge för riksdagen

framlägga det förslag i ämnet som därav kunde föranledas.

Spörsmålet angående förvärvsavdragets utformning har därefter vid innevarande

års riksdag varit föremål för en interpellation av fru Gärde Widemar.

I interpellationssvaret framhöll chefen för finansdepartementet, att

han igångsatt en utredning om en allmän skattesänkning, som vore avsedd

att genomföras vid nästa års riksdag. Denna sänkning borde taga formen

av en omarbetning av skatteskalorna. Utredningen skulle icke behandla

frågor som hade betydelse för sambeskattningen av äkta makar. När den

avsedda skattesänkningen genomförts, borde undersökas, huruvida möjligheter

till ytterligare sänkningar av de direkta skatterna förelåge genom höjningar

av ortsavdragen. I sistnämnda sammanhang borde också förvärvsavdragen

omprövas både med hänsyn till storleken och till möjligheten att

göra dem likartade vid statlig och kommunal beskattning.

Utskottet inser väl, att det ur rent principiella synpunkter kan finnas

skäl att beakta de yrkanden, som nu föreligger till bedömande. Såsom ovan

antytts har emellertid de gällande bestämmelserna på området icke utformats

efter en enhetlig princip utan utgjorde en kompromiss mellan de skilda

synpunkter och intressen som vid avdragets bestämmande gjorde sig gällande

från olika håll. Det synes utskottet uppenbart, att det — därest ett förvärvsavdrag

anses erforderligt i beskattningssystemet — vore i och för sig

önskvärt med ett avdrag uppbyggt efter mer enhetliga linjer. Såsom 1954

års bevillningsutskott uttalade äger emellertid frågan om förvärvsavdragets

utformning ett visst samband med spörsmålen om skatteskalornas uppbygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

nåd samt om ortsavdragens avvägning och storlek. Departementschefen har

i sitt ovannämnda interpellationssvar givit till känna, att en av honom tillsatt

utredning är sysselsatt med en omarbetning av skatteskalorna samt att

han, sedan denna omarbetning genomförts, åsyftar en översyn av ortsavdragen

och i samband därmed av förvärvsavdraget.

Det synes utskottet kunna förutsättas, att de nu föreliggande yrkandena

kommer att bli behandlade vid den av 1954 års riksdag begärda översynen

av reglerna om förvärvsavdraget, vilken enligt departementschefens uttalande

avses att verkställas i samband med en prövning av ortsavdragens utformning.

Utskottet anser, att resultatet av denna översyn bör avvaktas

innan ställning tages till de nu aktualiserade spörsmålen, och kan således

icke tillstyrka lagstiftningsåtgärder i anledning av motionerna. Med hänsyn

till att nämnda översyn begärdes av riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

så sent som den 24 november 1954 finner utskottet ej heller anledning att

förorda skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet avstyrker sålunda de

förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 28 av herr Anderberg

in. fl. och II: 39 av herr Engkvist in. fl. om viss ändring av

bestämmelserna rörande det s. k. förvärvsavdraget för gift

kvinna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

2) att de likalydande motionerna I: 140 av fru Svenson

m. fl. och 11:428 av herr Larsson i Luttra m. fl. om viss

ändring av bestämmelserna rörande det s. k. förvärvsavdraget

för gift kvinna vid beskattning icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

3) att motionen II: 93 av herr Andersson i Essvik om viss

ändring av 4 § 2 mom. andra stycket av förordningen om

statlig inkomstskatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf

Elofsson, Eriksson, Söderquist, Velander, Snygg, Anders Johansson och

Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Brandt, Kärrlander, Strandh, Jansson

i Aspeboda och Asp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

9

Reservationer

I) av herrar Velander och Hagberg i Malmö, som ansett, att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 28 av herr Anderberg m. fl. och II: 39 av herr Engkvist

in. fl., de likalydande motionerna I: 140 av fru Svenson

in. fl. och 11:428 av herr Larsson i Luttra in. fl. samt

motionen II: 93 av herr Andersson i Essvik,

§jr
1)

för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 samt punkt 2 av anvisningarna till 20 § samma lag skola erhålla

följande ändrade lydelse.

46 §.

3 mom. Har gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under

större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst

av jordbruk, som hon självt bedrivit, eller av rörelse eller eget arbete,

må hon, i den män sådan hennes inkomst därtill förslår, i hemortskommunen

åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru och under större deien

av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst av

jordbruksfastighet eller rörelse och har den skattskyldiges hustru utfört

arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kronor, må mannen, i den

mån inkomsten i förvärvskällan därtill förslår, i hemortskommunen åtnjuta

avdrag med 300 kronor.

Avdrag enligt detta moment må icke för makarna tillsammans överstiga

300 kronor.

Anvisningar

till 20 §.

2. Från föreskriften om alt skattskyldig ej må avdraga värdet av arbete,

som i hans förvärvsverksamhet utförts av andre maken, föreligger såsom

framgår av 46 § 3 mom. i vissa fall undantag i fråga om arbete, som utförts

av gift kvinna.

Hemmavarande barn----enligt 51 §.

Frågan om----— taxeringsåret (se 65 §).

2 liihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Xr 47

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1955

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1956; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1956 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1956 eller tidigare år.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1957 (nr 576)

om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 4 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

4 §•

2 mom. Har gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och som under

större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft

inkomst av jordbruk, som hon själv bedrivit, eller av rörelse eller eget arbete,

må hon, i den mån sådan hennes inkomst därtill förslår, åtnjuta av*- drag med 300 kronor eller, om hon haft hemmavarande barn för vilket rätt

till allmänt barnbidrag förelegat, med 300 kronor jämte 10 procent av nämnda

inkomst, sammanlagt dock högst med 1 000 kronor.

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru och som under större

delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst

av jordbruksfastighet eller av odlingar på jord taxerad som annan fastighet

eller av rörelse och har den skattskyldiges hustru utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kronor, må mannen, i den mån inkomsten

i förvärvskällan därtill förslår, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Avdrag enligt--- 1 000 kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1956 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1956 eller tidigare år.

II) av herrar Söderquist, Anders Johansson, Kristensson i Osby, Sjölin och

Strandh, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande

lydelse:

»Utskottet. Gift kvinna -—--(== utskottet s. 5 rad 8 nedifrån — s. 7

rad 11 nedifrån)---kommunal beskattning.

Utskottet inser väl, att det ur rent principiella synpunkter kan finnas skäl

att beakta de yrkanden, som nu föreligger till bedömande. Dessa bör emellertid

prövas i ett större sammanhang. Utskottet anser nämligen, att den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1955

11

lösning, som frågan om förvärvsavdragens utformning erhöll genom 1952 års

riksdags beslut, inte kan anses tillfredsställande. Utskottet vill vid detta

konstaterande särskilt fästa uppmärksamheten på att de då fastställda förvärvsavdragen

i alltför begränsad omfattning kan anses täcka de merkostnader,

som gift kvinna får bära vid förvärvsarbete. Detta är särskilt framträdande

i de fall, då familjen har minderåriga barn. Även i andra avseenden

är, såsom utskottet bl. a. vid föregående års riksdag framhållit, de regler,

som för närvarande gäller för förvärvsavdragen, inte tillfredsställande

utformade.

Som ovan erinrats beslöt 1954 års riksdag i anledning av då väckta motioner

och på utskottets förslag, att i skrivelse till Kungi. Maj :t hemställa

om en närmare undersökning av frågan om förvärvsavdragens lämpligaste

utformning i skilda hänseenden samt om förslag till nya regler så snart förutsättningar

därför förelåge. Av ovannämnda vid innevarande års riksdag av

chefen för finansdepartementet avgivna interpellationssvar till fru Gärde

Widemar framgår emellertid, att frågan om förvärvsavdragens reformering

enligt hans mening borde upptagas till prövning i ett senare sammanhang.

Med anledning av statsrådets meddelande vill utskottet framhålla, att det

inte delar statsrådets uppfattning, att frågan om förvärvsavdragens reformering

måste bli beroende av prövningen av frågan om en höjning av ortsavdragen.

Frågan om förvärvsavdragen bör kunna lösas utan hinder för den

avsedda prövningen av frågan om ortsavdragen och ett förslag kunna utarbetas

att med hänsyn till frågans angelägenhetsgrad snarast föreläggas riksdagen.

Utskottet vill härmed understryka sin vid föregående års riksdag uttalade

uppfattning, att en översyn av reglerna för förvärvsavdraget bör komma

till stånd. Med anledning av innehållet i finansministerns ovan lämnade

interpellationssvar anser sig utskottet böra föreslå att riksdagen i anledning

av de nu väckta motionerna i skrivelse till Kungl. Maj :t gör en framställning

om en snar översyn av reglerna för förvärvsavdragen, dels i syfte att

bättre anpassa dem till sitt ändamål att utgöra täckning för de med ifrågavarande

förvärvsarbete förenade merkostnaderna och dels i syfte att göra dem

mera enhetliga. Förslag i anledning härav bör snarast föreläggas riksdagen.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

1: 28 av herr Anderberg in. fl. och II: 39 av herr

Engkvist m. fl., de likalydande motionerna I: 140 av fru

Svenson m. fl. och II: 428 av herr Larsson i Luttra m. fl.

samt motionen II: 93 av herr Andersson i Essvik, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av reglerna om det

s. k. förvärvsavdraget vid taxering till skatt, så att förslag i

i ärendet snarast kan föreläggas riksdagen.»

560856. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.