Sök i Ratio Lex

Betänkande angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1955/5

1955-05-19 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:53, Betänkande angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1955/5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

1

Nr 53

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1955/5(i, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1955/56 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1955 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen 1955: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1955/56

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1954 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 29 april 1955 dagtecknad proposition nr 190 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56, m. m., har Kungl. Maj:t

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för

inkomst under samma budgetår in. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit

riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 190 har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till

bevillningsutskottet.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av proposition

nr 190 väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 542 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 672 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj :ts proposition nr 190 måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik

enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta, att

statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare hälften av budgetåret 1955/

56 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet; samt

II) de likalydande motionerna 1:543 av herr Ohlon in. fl. och II: 673 av

herr Ohlin in. fl., vari hemställts, att »riksdagen med ändring av Kungl.

Maj:ts förslag i proposition nr 190 om en uttagningsprocent av 110 för hela

budgetåret 1955/56 måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall för se
1

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

nare hälften av budgetåret 1955/56, d. v. s. från 1 januari 1956, sänkas till

att utgå med 100 procent av grundbeloppet».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

A) de likalydande motionerna I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 19b7 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av december månad

1955.»

B) de likalydande motionerna I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att kvarlåtenskapsskatten

avskaffas från utgången av innevarande budgetår, dels

att i skrivelse till Kungi. Maj:t begära utredning om en mindre höjning av

arvslottsbeskattningen enligt de riktlinjer som i motionerna angivits samt

framläggande för riksdagen av de förslag utredningen kan föranleda;

C) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte antaga följande

1) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

Skatt utgår---följande belopp:

a) för tvåhjulig---fyrtio kronor;

b) för tvåhjulig----sextio kronor;

c) för annan automobil med ringar av mjuk kautschuk:

för personautomobil dels grundavgift med etthundra kronor dels ock

tjuguåtta kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med niohundra kilogram;

för lastautomobil dels grundavgift med etthundra kronor dels ock trettiosju

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt minskad med niohundra kilogram; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 3

för omnibus dels grundavgift med etthundra kronor dels ock trettiotre

kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens tjänstevikt

minskad med niohundra kilogram;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med etthundra kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

tjänstevikt;

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen kilogram, med åttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusen men icke ettusenfemhundra kilogram,

med etthundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra men icke tvåtusen kilogram,

med tvåhundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till tvåtusen men icke tretusen kilogram, med trehundratjugu

kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen men icke femtusen kilogram, med

fyrahundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen men icke åttatusen kilogram, med

fyrahundraåttio kronor; samt

om totalvikten uppgår till åttatusen kilogram, med femhundrasextio kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956.

2) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild

skatt å bensin och motorsprit skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall erläggas särskild

skatt av trettioett öre för liter. Skatt skall —--för liter.

I denna —----såsom motorsprit.

För bensin---för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om brännoljeskatt skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

3 §.

Brännoljeskatt utgår med tjugusex öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.»

D) de likalydande motionerna I: 149 av herr Ohlon in. fl. och II: 184 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

a) sänka fordonsskatten till de skattesatser, som var gällande före den

av 1954 års riksdag beslutade höjningen, att träda i kraft den 1 januari

b) sänka skatten å bensin med 1 öre per liter från och med den 1 juli

c) sänka skatten å motorbrännolja med 6 öre per liter ävenledes från och

med den 1 juli 1955;

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext»

; ävensom

E) de likalydande motionerna 1:352 av herr Gustaf Elof sson in. fl. samt

II: 168 av herr Persson i Norrby m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning och förslag

angående avskaffande av'' kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedöms

nödvändigt som kompensation härför, en skärpning av arvsskatten

på större förmögenheter».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 101, 1:352, II: 135, II:

177, II: 184, II: 672 och II: 673.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1955/56 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

1956;

1955;

Statsverkspropositionen

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Kupongskatt ............................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.....

Fondskatt ...............................

Skogsvårdsavgifter .......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ..........................

4 840 000 000

6 000 000

1 000 000

1 000 000

7 800 000

750 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

5

Kronor Kronor

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

................................... 70 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstäinplar m. m. 68 000 000 5 042 550 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 280 000 000

Bensinskatt ............................. 585 000 000 865 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................... 500 000 000

Varuskatt ............................... 210 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror in. m. . . . 54 000 000

Skatt å kaffe ............................ 18 000 000

Tobaksskatt ............................. 650 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................... 12 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

................................... 35 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................. 820 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .. 50 000 000

Maltdrycksskatt ......................... 100 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 42 000 000

Statlig nöjesskatt ........................ 59 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................... 36 000 000 2 586 000 000

Postverket (överskott) ................................ 20 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1954/55

som 1955/56.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga

om verksamhetsåret 1953 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under

verksamhetsåren 1954 och 1955 samt under de första månaderna av år

1956. I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande

antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska

personer och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att

inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5

av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1953 sti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

git med 4,0 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att

med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under år 1954

angives ännu vara starkt begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens

ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatislik

avseende industriarbetare, som dock endast täcker en mindre del av den

totala lönesumman, låg i maj och augusti 1954 den genomsnittliga timförtjänsten

för ifrågavarande arbetargrupper cirka 4 procent över 1953 års

motsvarande siffror. Samtidigt registrerades en sysselsättningsökning på

någon procent. Utvecklingen under återstoden av året anses kunna ha inneburit

ytterligare någon uppgång av timförtjänst och sysselsättning. För vissa

andra grupper anses en lönestegring av samma storleksordning sannolik,

men för betydande grupper anställda torde utvecklingen ha varit mindre

gynnsam. Enligt ämbetsverkets uppfattning får emellertid också vid bedömning

av den sammanlagda lönesummans stegring hänsyn tagas till att

sysselsättningen totalt sett sannolikt har stigit något och att icke oväsentliga

överflyttningar av arbetskraft från låglöneyrken till bättre betalda yrken

och näringsgrenar har skett. Ämbetsverket anser sig sammanfattningsvis

kunna räkna med en ökning av den totala lönesumman med 5 å 6 procent.

Vid uppskattningen av taxeringsutfallet har riksräkenskapsverket även räknat

med att den effektivisering av preliminärskatteuppbörden vid korttidsanställning,

som torde ha blivit följden av nya uppbördsbestämmelser från

och med år 1954, också skall medföra en mera fullständig registrering av

sådana inkomster vid taxeringen. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en

uppgång av inkomst av tjänst vid taxeringen 1955 med omkring 6 procent

sannolik. Vid sin beräkning i mars 1954 räknade riksräkenskapsverket med

4 procent. Beträffande övriga förvärvskällor angives bristen på statistiskt

material vara ännu mer utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket

räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för

inkomst av rörelse, medan för förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet

icke förutses några mera betydande förändringar. Sammanfattningsvis pekar

riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster

med omkring 6 procent.

I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1955 framhåller

riksräkenskapsverket, att antagandena givetvis nära sammanhänger

med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen,

som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för

beräkningen av statsverkets inkomster. De expansionstendenser, som för

närvarande synes vara förhärskande i den svenska ekonomin, torde enligt

ämbetsverket komma att sätta sin prägel även på utvecklingen under den

närmaste framtiden. Inga tecken av någon betydelse på försvagning av vare

sig investeringsbenägenheten inom näringslivet eller konsumenternas efterfrågan

kan för närvarande skönjas. Hög sysselsättning och en stark strävan

bos löntagarna inför år 1955 till förbättrade inkomster gör en fortgående

konsumtionsstegring sannolik. Goda exportkonjunkturer och livlig inhemsk

efterfrågan medför stigande investeringsvilja och stark efterfrågan på ar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 7

betskraft hos näringslivet. Även om de nuvarande tendenserna pekar på

en fortgående stegring av inkomsterna, angives dock osäkerheten vara betydande

både vad beträffar stegringstakten och varaktigheten i de nuvarande

tendenserna.

När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till en början, att på

grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under

år 1954 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1955 bör något

överstiga den för år 1954 genomsnittliga. Även under år 1955 torde med

hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen

en viss sysselsättningsökning och löneglidning uppåt kunna förutsättas.

Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver

kan komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, givetvis ännu icke

låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget

för avtalsrörelsen synes det emellertid verket sannolikt, att lönesummans

stegring under år 1955 blir större än under år 1954. Till detta antagande

fogas dock reservationen, att utvecklingen givetvis kan komma att påverkas

av nu oförutsebara faktorer. Såsom av ämbetsverket inledningsvis

betonats, blir utvecklingen bl. a. starkt beroende av förhållandena på de

internationella marknaderna. Riksräkenskapsverket framhåller, att en reservation

för osäkerheten beträffande denna utveckling givetvis får större

tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen

under år 1956 saknas sålunda enligt ämbetsverkets mening för närvarande

skäl att anta annat än en mindre stegring av lönesumman i anslutning till en

måttlig stegring av produktionen.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år

1955 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1956 har gjorts motsvarande

antagande som beträffande inkomst av tjänst.

Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt

ämbetsverket en uppgång under verksamhetsåret 1953 med drygt 13 procent.

Stegringen kunde till väsentlig del återföras på förbättringen för verkstadsindustrin,

den elektro-tekniska industrin, bruksföretagen, skogsindustrierna

samt den kemisk-tekniska industrin. För samtliga dessa grupper

torde år 1954 ha medfört en ytterligare förbättring. Även för åtskilliga andra

branscher finnes enligt ämbetsverket anledning räkna med förbättrade

resultat för år 1954. För gruvindustrin, som redovisade nedgång år 1953,

torde utvecklingen under år 1954 ha inneburit ytterligare någon försämring.

Sammanfattningsvis framhåller riksräkenskapsverket, att utvecklingen under

år 1954 för bolagens del pekar på en förbättring av den redovisade nettoinkomsten

vid 1955 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar

samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra

grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt

taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1955 års taxering

skall komma att utvisa en stegring av samma storleksordning som vid 1954

års taxering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Det understrykes fortsättningsvis, att ett bedömande av utvecklingen av

aktiebolagens inkomster under år 1955 inrymmer stora osäkerhetsmoment.

Då de nuvarande tendenserna dock pekar snarast på en viss ytterligare uppgång

för sådana branscher som väger tungt i skattehänseende, har riksräkenskapsverket

räknat med ytterligare någon stegring av bolagens sammanlagda

inkomster vid 1956 års taxering, dock icke av samma storleksordning

som vid 1955 års taxering. Härvid har i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens

framtida utformning förutsatts, att vid 1956 års taxering

kommer att gälla samma regler för begränsning av rätten till fri avskrivning

som vid 1955 års taxering.

Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att på inkomsttiteln skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som

skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder

samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den

allmänna skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under

budgetåren 1954/55 och 1955/56 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres

frånsett inflytande restantier av äldre skatter av statlig inkomstskatt, statlig

förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. Till och med budgetåret

1953/54 redovisades folkpensionsavgifterna på en särskild inkomsttitel i

riksstaten, till vilken titel omfördes ett beräknat belopp från inkomstskattetiteln

i samband med bokslutet. Sådan omföring skall icke längre ske.

I och med att den allmänna sjukförsäkringen träder i kraft den 1 januari

1955 kommer att över inkomstskattetiteln även passera till försäkringen

hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag. Till titeln kommer under budgetåret

1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel.

Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss

ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda

statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen

i september 1954. På grundval av nämnda material och under de gjorda

antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket

uppbörden av preliminärskatt på följande sätt.

Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna

skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära

följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten

under hela budgetåret 1955/56 utgår med oförändrad uttagningsprocent,

d. v. s. 110 procent. Därtill skall beaktas, att de nya sjukförsäkringsavgifterna

från den 1 januari 1955 kommer att stegra källskatteinkomsterna,

medan å andra sidan en mindre sänkning av den kommunala utdebiteringen

— enligt preliminära uppgifter med 13 öre per skattekrona från

den under år 1954 gällande medelutdebiteringen av 12,39 — i någon mån

verkar i motsatt riktning. Det beräknas, att som preliminär A-skatt skall

inflyta sjukförsäkringsavgifter med 110 miljoner kronor under budgetåret

1954/55 och 370 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare erinras

om att i A-skatteuppbörden kan komma att ingå mindre belopp preliminärt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 dr 1955 9

erlagd garantiskatt för fastighet. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis,

att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1955 56 och

de första terminerna av uppbördsåret 1956—57 kan väntas stiga betydligt

utöver nivån under innevarande uppbördsår.

Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1955—56

och de två terminer av uppbördsåret 1956—57, som faller inom budgetåret

1955/56, framhålles att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration,

debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan

komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig

skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra förutsätta

en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär

B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren

1955_56 och 1956—57. Det erinras vidare om att bestämmelserna om ränta

på kvarstående skatt numera också föranleder, att den preliminära skatten

i varje fall för bolag blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten

genom att fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt verkställes efter

uppbördsårets utgång. Under våren 1953 och våren 1954 inflöt fyllnadsinbetalningar

av preliminärskatt med resp. 390 och 575 miljoner kronor. Med utgångspunkt

från ämbetsverkets antaganden om vad som kommer att påföras

de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1955 års taxering räknas med ett

betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar, och väsentliga belopp antages

komma att inflyta under våren 1955 i form av sådana betalningar. Även under

våren 1956 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning, till

en del föranledda av fastighetsägares önskan att undgå kvarstående skatt

som följd av fastighetsinnehav.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta

under budgetåren 1954/55 och 1955/56 totalt inflytande preliminär A- och

B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till cirka 7 730

resp. 8 910 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt erlagda

sjukförsäkringsavgifter till 110 resp. 380 miljoner kronor samt under det

senare budgetåret preliminärt inbetalad garantiskatt med 200 miljoner kronor.

I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt

angives dock vara synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt understrvkes,

att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn

till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten

för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas

erläggande.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1953 års

taxering ett belopp av i runt tal 975 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga

såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av 434 miljoner kronor

skulle återbetalas som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående

skatten uppgick till 16 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna

infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund

av 1954 års taxering till i runt tal 710 miljoner kronor, medan återbetalningarna

kan beräknas till omkring 590 miljoner kronor. Räntan på den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kvarstående skatten uppgår till 13 miljoner kronor. Saldot mellan kvarstående

och överskjutande skatt, nettokvarskatten, har sålunda från 1953 års

till 1954 års taxering gått ner från omkring 540 miljoner kronor till 120

miljoner kronor, vilken nedgång angives falla helt på fysiska personer. Den

starka nedgången av nettokvarskatten för fysiska personer anses till stor

del vara ett resultat av omlagda källskattetabeller. Den kvarstående skatt,

som kan komma att påföras på grundval av 1955 års taxering, finner riksräkenskapsverket

sannolikt komma att bli av samma storleksordning som

vid 1954 års taxering. Vid beräkningen av de belopp kvarstående skatt, som

kommer att inflyta under budgetåren 1954/55 och 1955/56, har riksräkenskapsverket

tagit hänsyn till att en mindre del av de påförda beloppen icke

inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande

kvarstående skatten uppskattas till 610 å 620 miljoner kronor för

vartdera budgetåret.

Till inkomsterna på titeln skall för budgetåret 1954/55 läggas den enligt

1954 års fastighetstaxering utgående fastighetsskatten. Den beräknas inflyta

med cirka 300 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 kommer bortsett

från restantier icke att inflyta fastighetsskatt enligt den gamla ordningen.

Vidare har riksräkenskapsverket förutsatt, att de bidrag och avgifter från

s. k. större arbetsgivare till den allmänna sjuk- och moderskapsförsäkringen

respektive yrkesskadeförsäkringen, som kommer att inflyta till riksförsäkringsanstalten,

skall redovisas över inkomstskattetiteln. Med ledning av

uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten, har avgifter till yrkesskadeförsäkringen

beräknats inflyta med 40 miljoner kronor under innevarande

och 37 miljoner kronor under nästföljande budgetår. Häri ingår även

avgifter enligt den hittills gällande olycksfallsförsäkringen. Bidrag från större

arbetsgivare till sjuk- och moderskapsförsäkringen ävensom vissa mindre

belopp i form av byggnadsforskningsavgift har beräknats inflyta under budgetåret

1954/55 med cirka 65 miljoner kronor och under budgetåret 1955/

56 med cirka 190 miljoner kronor. I sistnämnda belopp har medräknats statens

arbetsgivarbidrag för år 1955, vilket uppskattningsvis beräknas uppgå

till 30 miljoner kronor, varav hälften på affärsverken.

Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen

skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 200 resp. 205

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna

på förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret

1954/55 till 8 950 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 9 955 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att utöver de för

budgetåret 1954/55 beräknade inkomsterna skall till titeln även återföras

Irån fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel ett

belopp av 300 miljoner kronor, utgörande återstoden av de medel på sammanlagt

900 miljoner kronor, som avsattes till fonden under budgetåren

1951/52 och 1952/53 och av vilka sammanlagt 600 miljoner kronor återfördes

under budgetåren 1952/53 och 1953/54. För återföring under budgetåret

1955/56 finnes inga belopp avsatta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 11

Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel bestämmes i huvudsak av tre

faktorer, förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten

samt slutavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet

på den kommunala inkomstskatten. Beträffande utbetalningarna under

budgetåret 1954/55 är dessa kända för första hälften av budgetåret. För

senare hälften av samma budgetår blir de beroende av storleken av kommunernas

fordran för kalenderåret 1955. Med ledning av uppgifter om den

beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen

har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal

inkomstskatt under kalenderåret 1955 till 2 850 miljoner kronor.

Utbetalningarna av fastighetsskatt har för samma kalenderår uppskattats till

300 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1953 utbetalade

förskottet på kommunal inkomstskatt har med hänsyn till det kommunala

inkomstskatteunderlagets ökning från 1952 års till 1954 års taxering

beräknats till omkring 470 miljoner kronor. Sammanlagt kan sålunda

utbetalningarna under kalenderåret 1955 beräknas till omkring 3 620 miljoner

kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften

av budgetåret 1954/55. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln alltså

antagas komma att under budgetåret 1954/55 belastas med utbetalningar till

kommunerna med ett belopp av omkring 3 850 miljoner kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1955/56 skulle enligt de refererade

beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 810

miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår har de med utgångspunkt

från den antagna inkomstutvecklingen under år 1954 samt under förutsättning

av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1954

beräknats till omkring 1 920 miljoner kronor. Härvid bär riksräkenskapsverket

tagit hänsyn till att enligt särskilda bestämmelser det under år 1956

utbetalade förskottet skall baseras på ett skatteunderlag, som även innefattar

ett med utgångspunkt från 1955 års fastighetstaxering beräknat garantibelopp

för fastighet. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under

budgetåret 1955/56 har sålunda av ämbetsverket beräknats komma att uppgå

till 3 730 miljoner kronor.

Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket

beräknats till 590 miljoner kronor under budgetåiet 1954/

55 och till omkring 600 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Övriga

restitutioner bar för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med

50 miljoner kronor.

Som utgifter på titeln har riksräkenskapsverket även upptagit de avgifter

och bidrag från större arbetsgivare till yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen

resp. sjuk- och moderskapsförsäkringarna, som verket ansett skola

redovisas på titeln och som upptagits bland de beräknade inkomsterna.

Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att förskott skall utgå till

sjukkassorna på dem tillkommande statsbidrag, arbetsgivarbidrag och sjukförsäkringsavgifter.

Förskotten är avsedda att utgå med så stora belopp, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kassornas löpande behov av rörelsemedel fylles. I den män behovet icke täckes

på annat sätt, äger riksförsäkringsanstalten att disponera inkomstskattetiteln

för ändamålet. Riksräkenskapsverket har beräknat behovet av förskott

från inkomstskattetiteln, utöver tillgängliga arbetsgivarbidrag, till 225

resp. 395 miljoner kronor under innevarande och nästföljande budgetår.

Ämbetsverket har därvid räknat med att riksförsäkringsanstalten under budgetåret

1955/56 skall kunna tillgodoföra sig det på statsverket, inklusive de

af färsdrivande verken, belöpande arbetsgivarbidraget för år 1955, beräknat

till cirka 30 miljoner kronor.

Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter,

skogsvårdsavgifter, annuiteter m. in. har antagits komma att belasta

titeln med omkring 35 resp. 40 miljoner kronor under de båda budgetåren.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter

kunna beräknas till för budgetåret 1954/55 4 855 miljoner kronor samt för

budgetåret 1955/56 5 040 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen

m. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter

har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1954/55 till avrundat

4 400 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till avrundat 4 900

miljoner kronor. Såsom tidigare nämnts beräknas 350 miljoner kronor av

de för budgetåret 1955/56 upptagna inkomsterna motsvara kommunalskattemedel,

som riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjämningsfonden

för kommande utbetalningar till kommunerna. Jag kommer

i det följande att närmare redogöra för ämbetsverkets förslag i denna fråga.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats

till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket

upptagits till 6 miljoner kronor eller samma belopp som i gällande riksstat.

Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt

har ämbetsverket för budgetåret 1955/56 beräknat till oförändrat 1 miljon

kronor.

Riksräkenskapsverket har vidare föreslagit, att i riksstaten för budgetåret

1955/56 uppföres en ny inkomsttitel, benämnd fondskatt. Ämbetsverket

har hänvisat till att enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en

särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag.

Enligt ämbetsverket saknas underlag för en säker bedömning av

storleken av den fondskatt, som kommer att påföras enligt 1955 års taxering.

Det anses dock kunna tagas för givet, att huvuddelen av det belopp, som

förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången

av budgetåret 1955/56. Då å andra sidan skatten till någon mindre

del kan komma att erläggas tidigare, har det synts riksräkenskapsverket

lämpligast att redan i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptaga ett beräknat

inkomstbelopp avseende fondskatt. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 13

inkomsterna på den nya inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 beräknas till

1 miljon kronor.

Inkomsten å titeln skogs vårdsavgifter---har riksräken
skapsverket

upptagit---med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner kronor.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med

650 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och

ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 750 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för innevarande budgetår

till 67 miljoner kronor. Intäkterna för budgetåret 1955/56 bör enligt styrelsens

uppfattning beräknas till högst 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

beräknar inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel till 70 miljoner

kronor för budgetåret 1954/55 eller till samma belopp som i gällande

riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes

70 miljoner kronor.

Lotteri vinstskatten, som för budgetåret 1953/54 uppgått till

cirka 43 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen

beräknas inflyta med i runt tal 45 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för budgetåret 1954/55 beräknats till 47 miljoner kronor.

För budgetåret 1955/56 föreslår ämbetsverket, att titeln uppföres med 48

miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat

med 3 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar

m. m., som i gällande riksstat upptagits med 62 miljoner kronor,

beräknas av riksräkenskapsverket, med hänsyn till den ökning av inkomsterna

som föreligger under de fem första månaderna av innevarande

budgetår jämfört med motsvarande tid föregående budgetår, till 68 miljoner

kronor. För budgetåret 1955/56 förordar riksräkenskapsverket, att

inkomsttiteln upptages med samma belopp eller 68 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 245 resp. 495 miljoner kronor. Med utgångspunkt

från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket

beräknat fordonsskatten till 260 miljoner kronor för innevarande

budgetår och till 280 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Enligt

generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas beräkningar

skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 487

miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 572 miljoner kronor

under budgetåret 1955/56. Vid beräkningen får såsom framhålles av generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen uppmärksammas dels att den under

budgetåret 1954/55 inflytande bensinskatten till en del räknas efter den

före den 1 juli 1954 gällande lägre skattesatsen och dels att under budgetåret

1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals brännoljeskatt.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 495

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 585 miljoner kronor för

budgetåret 1955/56.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln t u 11 in e d e 1, som under budgetåret

1953/54 gav en behållen intäkt av cirka 433 miljoner kronor, är i riksstaten

för löpande budgetår uppförd med 420 miljoner kronor. Vid i november

1954 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden

till 450 miljoner kronor för såväl innevarande som nästföljande budgetår.

Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning bl. a.

att villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt

försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i

stort sett oförändrade. Vidare har bortsetts från sådana ändringar i tulleller

skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kan komma

att ske under den tid beräkningarna avser.

På grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna

delen av innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna

av tullmedel för budgetåret 1954/55 till 480 miljoner kronor samt förordar

under antagande av en fortsatt stegring av den tullbelagda delen av importen

och under förutsättning av oförändrade tullsatser, att titeln för budgetåret

1955/56 uppföres med 500 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen

till ett belopp av 200 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen

och länsstyrelserna gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd

inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1954/55 och 1955/56 på 194

resp. 199 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln

till 200 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 210 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56.

Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fettvaror

m. in., som under budgetåret 1953/54 uppgick till cirka 36 miljoner kronor,

har i gällande riksstat uppförts med 53 miljoner kronor. I anslutning till

jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket

uppskattat inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret

1954/55 och till 54 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår

är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen

beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner kronor, för vart och ett

av budgetåren 1954/55 och 1955/56. Statens jordbruksnämnd har för samma

budgetår beräknat ifrågavarande inkomster till 17 resp. 18 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret

1954/55 till 17 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 18 miljoner

kronor..

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 660 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 15

för innevarande budgetår till 640 miljoner kronor. Vid beräkning av det

tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret

1955/56, har tobaksmonopolet funnit, att tendensen för närvarande

är en ökning av omsättningen av cigarrer och cigarrcigaretter företrädesvis

i den lättare skattegruppen, medan övriga varuslag är i stort sett oförändrade

eller visar en obetydlig ökning. Vad beträffar cigarretter synes nu gällande

priser medföra en allt större övergång av konsumtionen från de

högre beskattade importerade tobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade.

Tobaksmonopolets beräkningar slutar på 640 miljoner kronor

eller samma belopp som för budgetåret 1954/55, varvid tobaksmonopolet

utgått från förutsättningen av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen

nämnvärd förändring i konjunkturförhållandena. Riksräkenskapsverket har

beräknat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 640 miljoner

kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret

1955/56 upptages till 650 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag

inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,

vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor,

för budgetåret 1954/55 till 12 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning

att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål

skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till likaledes

12 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 35

miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter

uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret

1954/55 till 33 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 35 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 800 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen erinrar om att en genomgripande omläggning av rusdrycksbeskattningen

genomfördes den 1 april 1954, varvid bl. a. i omsättningsskatten

inarbetades brännvinstillverkningsskatten och en däremot svarande

andel av tullen å importerade spritdrycker. Omläggningen innebar

samtidigt en skärpning av spritdrycksbeskattningen och medförde för de

flesta varor höjningar av både utminuterings- och utskänkningspriserna med

18—20 procent. Med ledning av bl. a. uppgifter om konsumtion och uppbörd

under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår beräknar kontrollstyrelsen

inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel till avrundat 765

miljoner kronor för innevarande budgetår. Kontrollstyrelsen framhåller

vidare, att en beräkning av skatteuppbörden under budgetåret 1955/56 är

tämligen vansklig med hänsyn till slopandet av det nuvarande restriklionssystemet

den 1 oktober 1955. Vad beträffar inlevereransen av skattemedel

under månaderna juli—oktober 1955, vilken hänför sig till försäljningen

under månaderna juni—september 1955 och följaktligen icke påverkas av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

den nämnda förändringen, har densamma beräknats till 260 miljoner kronor.

För tiden därefter har kontrollstyrelsen, med hänsyn till ransoneringsbestämmelsernas

upphävande och den därmed följande utökningen av

kundkretsen med bl. a. årsklasserna i åldrarna 21—24 år, räknat med att

till en början en icke oväsentlig ökning av försäljningen, uppskattningsvis

med 10 procent, skall äga rum. Inkomsterna av omsättningsskatten skulle

därigenom för de 8 månaderna november 1955—juni 1956 komma att öka

med cirka 50 miljoner kronor. Samtidigt torde någon minskning av utskänkningsskatten

komma att ske. Den totala nettouppbörden å ifrågavarande

skattetitel under budgetåret 1955/56 har av kontrollstyrelsen angivits

icke böra beräknas till högre belopp än 820 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som understrukit svårigheterna att förutse utvecklingen

av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar i

samband med det nuvarande restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna

av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker till 775

miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 820 miljoner kronor för

budgetåret 1955/56.

Omsättnings - och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har anfört, att vinförsäljningen under senare år ökat mycket starkt

men att i samband med skärpningen av spritdrycksbeskattningen den 1

april 1954 inträffat en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande

vin. ökningen av vinförsäljningen angives vidare huvudsakligen härröra

från de svaga vinerna, vilka inbringar väsentligt mindre skatt per liter

än starkvinerna. Nettouppbörden å förevarande skattetitel under budgetåret

1954/55 har av kontrollstyrelsen beräknats till 52 miljoner kronor. Vad

angår budgetåret 1955/56 har kontrollstyrelsen framhållit, att upphävandet

av inköpsrestriktionerna för spritdrycker den 1 oktober 1955 och den

samtidigt inträffande frigivningen av starkölet kan väntas komma att medföra

en viss minskning i efterfrågan på vin. Inkomsten under detta budgetår

har därför beräknats till 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

beräknar inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret 1954/

55 och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen innevarande

budgetår inflyta med 85 miljoner kronor eller samma belopp, som upptagits

i gällande riksstat. Beträffande inkomsterna under budgetåret 1955/56

framhåller kontrollstyrelsen, att till följd av den ändrade lagstiftningen

beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje klassen totalutlämningen

av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 1955—maj 1956

torde bli större än vad tidigare varit fallet. Med hänsyn till hl. a. vissa från

branschmannahåll inhämtade upplysningar har det ansetts troligt, att försäljningsvolymen

av maltdrycker av tredje klassen kommer att uppgå till

bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker. Den

ökade konsumtionen av starköl har antagits medföra viss minskning i försäljningen

av maltdrycker av andra klassen. Kontrollstyrelsen har uppta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 17

git inkomsten av maltdrycksskatt under budgetåret 1955/56 till avrundat

100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsen

inkomsttiteln till 85 miljoner kronor för budgetåret 1954/55

och 100 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptages till

45 miljoner kronor, antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 39 miljoner

kronor under budgetåret 1954/55 och med 40 miljoner kronor under

budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av läskedrycksskatten

till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår,

att inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 uppföres med 42 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsterna på titeln statlig nöjesskatt komma att

uppgå till 53,77 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 53,91

miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar

uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor

samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1955/56 upptages

till 59 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår

upptagits till 32 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

i runt tal 33 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och med 35 miljoner

kronor under budgetåret 1955/56. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en

beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar

med hänsyn till att bl. a. någon statistik icke finnes över landets slutliga

kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning bl. a. att för

elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt

vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas

till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 42,5 miljoner

kronor för budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna

av elskatten för innevarande budgetår till 34 miljoner kronor

samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 36 miljoner

kronor.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1953/54 uppgick

till omkring 16 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln

uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens

nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma

att uppgå till 19,2 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 18,2 miljoner

kronor för budgetåret 1955/56. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

för postverkets del av genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen

har emellertid gcneralpoststyrelsen ansett sig böra uppskatta

överskottet för sistnämnda budgetår till 20 miljoner kronor. Styrelsen har

föreslagit, att titeln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med nämnda

belopp.

Vid uppskattningen av inkomsterna bar styrelsen emotsett en ökning från

budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/55 med 11,2 miljoner kronor till

‘2 llilutng till riksdagens protokoll 1955. 7 sand. Xr 5o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

363,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1955/

56 med 7,5 miljoner kronor till 371,2 miljoner kronor. Frankoteckensuppbörden

har beräknats stiga från budgetåret 1953/54 till det nu löpande budgetåret

med 3,5 miljoner kronor till 215 miljoner kronor. Stegringen begränsas

till följd av en från och med den 1 juli 1954 vidtagen sänkning av

avgifterna för in- och utbetalningskort, vilket dock kompenseras av en

motsvarande ökning av postverkets inkomster av postgirorörelsen. Från

budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 beräknas frankoteckensuppbörden

stiga med ytterligare 6 miljoner kronor till 221 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden för innevarande och nästkommande

budgetår har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande

gäller för olika försändelseslag, samt ansett sig kunna räkna med en

viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1955/56. Även beträffande

inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen, ersättning

från postsparbanken, ersättning för bestyret med skatteuppbörden

samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar

styrelsen med ökade intäkter. Dessa poster beräknas sålunda stiga med

sammanlagt 9,6 miljoner kronor från budgetåret 1953/54 till budgetåret

1954/55 samt med 0,5 miljon kronor från sistnämnda budgetår till budgetåret

1955/56. Beträffande inkomster för befordran av tjänsteförsändelser

räknas för budgetåret 1954/55 med en nedgång av icke fullt 1,2 miljoner

kronor som en följd av en mellan statskontoret och styrelsen preliminärt

träffad överenskommelse om ändrade grunder för beräkning av ersättningen.

Från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 räknas däremot med

en mindre uppgång. Inkomsterna å övriga imkomstposter beräknas icke

komma att undergå större förändringar under innevarande eller nästkommande

budgetår.

De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande

budgetår till 344,5 miljoner kronor samt för nästa budgetår till 353 miljoner

kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning)

kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som

nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större

förändringar i nuvarande prisnivå.

Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för

det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket

för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 20 miljoner

kronor.

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1955/56 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58. I promemorian

framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas

med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket

ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

19

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits bli bestående under

hela den period beräkningarna avser. Hänsyn har sålunda icke tagits till sådana

förslag rörande skattelagstiftningen etc., vilka ännu icke föranlett beslut.

Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling

har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande

utvecklingen under år 1955, som legat till grund för verkets beräkning

av statsinkomsterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56. För

utvecklingen från och med år 1956 har antagits en fortgående jämn stegring

av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning

och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln

samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin.

I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster

antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har

kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna. Stegringstakten

är dock icke jämn, vilket sammanhänger med att speciella förhållanden

påverkar de enskilda inkomsttitlarna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,

i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1953/54 och

de i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren

1954/55 och 1955/56 (miljoner kronor).

1953/51

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.........................

4 2991

4 400

4 900

Folkpensionsavgifter ............

övrig skatt å inkomst, förmögen-

221 j

5000

5 200

het och rörelse................

193

201

202

210

215

Automobilskattemedel ..........

602

755

865

910

965

Tullar och acciser ..............

Uppbörd i statens verksamhet och

2 332

2 479

2 586

2 640

2 700

diverse inkomster..............

346

387

412

435

455

Statens affärsverksfonder........

260

290

290

305

320

Övriga kapitalfonder ............

282

293

310

330

345

Summa 8 535

8 805

9 565

9 830

10 200

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.

har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Liksom under gångna år kommer inkomstskattetiteln enligt beräkningarna

att förete en tämligen oregelbunden utveckling. För budgetåren 1956/

57 och 1957/58 har resultatet av kalkylerna blivit en förhållandevis liten

stegring efter nedgången 1954/55 och den kraftiga uppgången 1955/56.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling

har beträffande denna titel bland annat antagits oförändrad uttagningsprocent

med 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer,

oförändrade regler för företagsbeskattningen samt eu kommunal utdebitering

med 12,40. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelser
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

na om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar

av preliminärskatt i sådan utsträckning att — bortsett från nedan

berörda övergångsfenomen i samband med fastighetsbeskattningens omläggning

— en förhållandevis god anpassning av den preliminära skatten till

den slutliga erhålles.

Flera tillfälliga faktorer påverkar det kassamässiga utfallet av titeln under

ifrågavarande period. Såsom framgått av inkomstberäkningen räknas

för budgetåret 1954/55 med en nettobelastning på titeln med mer än 100

miljoner kronor föranledd av med sjukförsäkringen sammanhängande

transaktioner. För de följande åren har däremot icke antagits någon motsvarande

påverkan av betydelse på titelns nettoresultat, ett antagande som

kan komma att visa sig felaktigt. Omläggningen av fastighetsbeskattningen

har också betydelse. Under budgetåret 1954/55 inflyter fastighetsskatt sista

gången enligt den hittillsvarande ordningen. Under budgetåret 1955/56 har

skatt på garantibelopp för fastighet antagits inflyta som preliminär skatt

med ca 200 miljoner kronor, vilket innebär en tillfällig inkomstminskning

för statsverket med ca 100 miljoner kronor. Under budgetåret 1956/57 har

antagits inflyta ca 250 miljoner kronor och från och med budgetåret 1957/

58 bör i princip hela garantiskatten inflyta preliminärt. Antagandena om

den ofullständiga preliminärskatteuppbörden av garantiskatt under åren

1955 och 1956 innebär, att en motsvarande uppgång av den inflytande kvarstående

skatten under budgetåren 1956/57 och 1957/58 kan förutsättas. Under

vartdera av dessa budgetår kommer å andra sidan inkomstskattetiteln

att belastas med ca 150 miljoner kronor till följd av att under år 1957 kommer

att till kommunerna utbetalas »dubbel» fastighetsskatt, dels i form av

förskott på 1957 års skatt, dels i form av slutavräkning på 1955 års skatt.

Den antagna ökningen av den kvarstående skatten uppväger icke helt denna

extra belastning.

För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten — bortsett från

på det kassamässiga utfallet inverkande omständigheter — av de statliga

inkomst- och förmögenhetsskatterna lämnas i promemorian följande uppgifter

om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna 1956—

1959 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter

(miljoner kronor):

1956 1957 1958 1959

4 880 5110 5 390 5 690

+ 230 + 280 + 300

En uttagningsprocent av 100 i stället för 110 skulle enligt promemorian

innebära ett bortfall av slutlig skatt på ca 285 miljoner kronor vid taxeringen

1956 och 340 miljoner kronor vid taxeringen 1959. Riksräkenskapsverket

understryker i anslutning till denna sifferserie, att det vid ett bedömande

av statsverkets inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/58 bör observeras,

att den »dubbla» fastighetsskatteutbetalningen till kommunerna

representerar ett definitivt bortfall av statsinkomster.

Beträffande beräkningarna i övrigt framhålles fortsättningsvis:

Även på vissa övriga betydelsefulla inkomsttitlar inverkar speciella förhållanden

på det beräknade utfallet. Beträffande automobilskattemedlen

har antagits en förhållandevis snabb ökning av fordonsbestånd och drivme
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 7.955

delsförbrukning. Den stora stegringen under budgetåret 1955/56 förklaras

dock delvis av att de vid 1954 års riksdag beslutade skattehöjningarna icke

slår belt igenom förrän under nämnda budgetår och av att under budgetåret

tillfälligt inflyter fem kvartals brännoljeskatt, vilket ger en tillfällig

inkomst på närmare 20 miljoner kronor. Av samma skäl blir stegringen till

budgetåret 1956/57 förhållandevis liten.

Beträffande tullar och acciser bör nämnas, att rusdrycksmedelstitlarna

under budgetåret 1955/56 beräknats stiga kraftigare än normalt till följd

av motbokssystemets avskaffande hösten 1955.

Beräkningen av inkomsterna av statens affärsverk är vansklig med hänsyn

till de speciella förhållanden som påverkar vart och ett av dem. Det har

dock ansetts rimligt att räkna med någon fortgående stegring av de sammanlagda

inkomsterna från affärsverken.

Med hänvisning till i det föregående redovisade förhållanden har riksräkenskapsverket

framhållit, att flera omständigheter bidrager till att ökningen

särskilt under budgetåret 1956/57 blir mindre än som vid den

antagna ökningen av skatteunderlaget kan anses normalt. Riksräkenskapsverket

har vidare understrukit, att beräkningarna även bortsett från det

schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas

på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller detta det

kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln, där komplicerade uppbördstekniska

förhållanden, delvis sammanhängande med fastighetsbeskattningens

omläggning och den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande, försvårar

överblicken. Förskjutningar mellan åren kan sålunda inträda, som leder

till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna även om bedömningen

av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har

sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga

förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga

tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån

hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren

1956/57 och 1957/58 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande

inkomster under budgetåren 1954/55 och 1955/56. I den mån denna

utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av

annat slag tillkommer, måste givetvis beräkningarna för 1956/57 och 1957/

58 revideras.

I promemorian anmärkes slutligen, att frågan om eventuella avsättningar

till och återföringar från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

icke berörts vid beräkningarna. Såsom framgår av den

tidigare redogörelsen har riksräkenskapsverket i särskild skrivelse föreslagit,

att eventuella avsättningar av kommunalskattemedel skall reserveras

på budgetutjämningsfonden och att avsättningar och återföringar förutsatts

skola uppföras separat på riksstaten och sålunda icke beröra inkomstskattelitclns

beräknade eller redovisade belopp. Saldot mellan avsättningar och

återföringar beräknas vid gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling

bli av mindre storleksordning under budgetåren 1956/57 och 1957/58.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives

i det följande.

Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 915 miljoner kronor eller avrundat

4 900 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid, till skillnad från nu

gällande ordning, icke reducerat titeln med den avsättning å 350 miljoner

kronor till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel,

som verket vid nu föreliggande beräkningar av inkomstskattetitelns inkomster

föreslagit för budgetåret 1955/56. I stället föreslås, att i riksstaten

uppföres ett mot resultatet av transaktionerna med regleringsfonden svarande

belopp att avsättas till eller, i förekommande fall, återföras från budgetutjämningstonden.

På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden

särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemedelsfonden.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, erhålles genom denna

bokföringsmässiga anordning ökad klarhet beträffande innebörden av de på

budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning.

Jag biträder därför ämbetsverkets förslag. Jag har icke heller

någon erinran mot beräkningen av det belopp, 350 miljoner kronor, som •—

i avvaktan på senare översyn av inkomsterna —- nu föreslås skola avsättas

till regleringsfonden. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen för riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning har ämbetsverket vidare förordat, att

eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel regelmässigt skall

föranleda årliga avsättningar till regleringsfonden. Vad riksräkenskapsverket

sålunda anfört synes mig lämpligen böra beaktas på så sätt, att riksräkenskapsverket

årligen i samband med inkomstberäkningen, eller eljest

när förhållandena så påkallar, avger förslag rörande de avsättningar till

regleringsfonden, som ämbetsverket finner erforderliga. Det torde sedan

lå ankomma på Kungl. Maj:t att i vanlig ordning pröva ifrågavarande förslag.

Utöver vad som här omnämnts förutsätter jag icke några ändringar

i de bestämmelser, som nu gäller beträffande fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel.

Vad beträffar beräkningen i övrigt av ifrågavarande inkomsttitel har jag

redan tidigare antytt, att jag har för avsikt att hemställa om avlåtande till

1955 års riksdag av proposition med förslag till vissa regler i syfte att förenkla

taxeringen. Såvitt nu kan överblickas kommer förslaget att medföra

ett visst bortfall av skatteintäkter, som för nästa budgetår kan beräknas

till omkring 75 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av

inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen,

förordar jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten

alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln

preliminärt uppföres med (4 915 — 75 =) 4 840 miljoner kronor för nästa

budgetår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

23

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 190 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 24 mars 1955 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1955/56. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak

anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beräkningen av denna titel står

till följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som

göras beträffande utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som

beräkningen omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den

sammanlagda löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag

i avseende på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna

om ränta å kvarstående skatt inedföra även, att samma förhallande

i betydande utsträckning kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag.

Under budgetåret 1953/54 kompletterades sålunda inbetalningarna

av preliminärskatt under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande

fyllnadsinbetalningar under våren 1954, sammanlagt uppgående till

cirka 575 miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har

den enligt taxeringen 1954 påförda kvarstående skatten för aktiebolagen

nedbringats till cirka 90 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast

med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande

skatten för bolag.

Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster

är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser,

som kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst

och det slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även

sättet för skatteuppbörden. Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan

inflytande skatteinkomster och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget.

Uppbörden av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning

beroende av frivilliga höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster

in. in. Likaså är omfattningen av fyllnadsinbetalningarna helt

beroende av de skattskyldigas egna överväganden. I vilken mån de skattskyldigas

skatteförpliktelser komma att fullgöras genom erläggande av

preliminärskatt, inklusive fyllnadsinbetalningar, under ett budgetår eller

kvarstående skatt under det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas.

Ej minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av

skattetiteln för innevarande budgetår och beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår bedömas i ett sammanhang.

I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar

för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under ar 1955,

vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en viss glidning

uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1954, varigenom denna

vid ingången till år 1955 något översteg den för år 1954 genomsnittliga.

Eu viss sysselsättningsökning liksom icke oväsentliga överflyttningar av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

arbetskiaft från laglöneyrken till bättre betalda yrken och näringsgrenar

syntes likaså ba bidragit till en stegring av den totala lönesumman under

år 1954, vilken beräknades överstiga 1953 års lönesumma med 5 å 6 procent.

Även för år 1955 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande

den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss sysselsättningsökning och

löneglidning uppåt kunna förutsättas. Den ökning av lönesumman, som därutöver

kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, lät sig givetvis

icke överblickas. Det antogs emellertid, att denna skulle komma att

leda till genomsnittligt större lönehöjningar än under de två närmast föregående

åren och att lönesummans sammanlagda stegring år 1955 skulle

hli större än under år 1954. I kalkylerna räknades med en stegring av den

sammanlagda lönesumman från 1954 till 1955 med närmare 9 procent.

Även om det slutliga resultatet av avtalsrörelsen ännu icke kan säkert bedömas,

synes det enligt riksräkenskapsverkets mening rimligt att även nu

räkna med en stegring av den angivna storleksordningen. I de fortsättningsvis

redovisade beräkningarna har riksräkenskapsverket räknat med

en stegring av inkomst av tjänst från 1954 till 1955 med cirka 9 procent

och en viss ytterligare uppgång för våren 1956.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1954 och

som innebar en viss stegring under år 1955.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 12 procent

för verksamhetsåret 1954 i jämförelse med år 1953. Riksräkenskapsverket

har icke funnit anledning att nu justera detta antagande. För verksamhetsåret

1955 räknades med en ytterligare stegring. Härvid förutsattes,

i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens framtida utformning, att

vid 1956 års taxering skulle gälla samma regler för begränsning av rätten

till fri avskrivning som vid 1955 års taxering. I proposition nr 100 har årets

riksdag förelagts förslag till ändrade regler för företagsbeskattningen, vilka,

om de antagas av riksdagen, få tillämpning på 1956 års taxering.

Även den av riksdagen beslutade investeringsavgiften för år 1955 får betydelse

för utfallet av 1956 års inkomsttaxering. Under hänsynstagande till

nämnda förhållanden samt med utgångspunkt från en bedömning av de

allmänekonomiska betingelserna under verksamhetsåret 1955 har riksräkenskapsverket

funnit en uppgång av bolagens taxerade inkomster vid

1956 års taxering av storleksordningen 10 procent sannolik, vilket är något

mera än vad som antogs i december.

Vid beräkningen av inkomstskattetitelns behållna inkomster för budgetåret

1955/56 får vidare hänsyn tagas till att investeringsavgiften för år

1955 torde komma att tillföra titeln inkomster av storleksordningen 75

miljoner kronor. Å andra sidan komma de i anslutning till förslaget om

förenklat deklarations- och taxeringsförfarande föreslagna ändringarna i

uppbördsförordningen att föranleda minskade preliminärskatteinkomster

från och med år 1956. Härtill togs provisoriskt hänsyn i det framlagda

riksstatsförslaget. Minskningen kan till den del den faller inom ramen för

budgetåret 1955/56 nu uppskattas till närmare 100 miljoner kronor.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas, att det liksom vid decemberberäkningen

fortfarande räknas med eu uttagningsprocent av 110

för den statliga inkomstskatten för fysiska personer under såväl år 1955

som 1956 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering för år 1956

av samma höjd som gällde för år 1954 (12,40).

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

ränta å kvarstående skatt skulle, liksom under de närmast föregående

åren, föranleda aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsinbetalningar

till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under

uppbördsåret. Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från

samma antagande. Bland utgifterna beräknas med ledning av nu föreliggande

uppgifter utbetalningarna av kommunalskattemedel komma att ligga

35 miljoner kronor högre under båda budgetåren.

Beträffande de till sjuk- och moderskapsförsäkringen hänförliga transaktionerna

bar icke funnits underlag för några justeringar. Det bör emellertid

understrykas, att utfallet av ifrågavarande inkomst- och utgiftsposter

allt fortfarande är svårt att överblicka. Det synes vidare motiverat

att erinra om osäkerheten i de gjorda antagandena om storleken av preliminärbetalningarna

av garantiskatt och över huvud taget omfattningen

av fyllnadsinbetalningarna.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som givetvis även

vid denna tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. för budgetåret 1954/55 till 4 400 miljoner kronor och förordar, att

samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56 uppföres

med 5 000 miljoner kronor.

Beträffande de eftersläpningar i utbetalningarna av koinmunalskattemedel,

som nämnda inkomstbelopp innefatta, finnes för budgetåret 1954/

55 inget skäl till ändring av det i december 1954 angivna avrundade beloppet,

250 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 kan eftersläpningen

uppskattas till cirka 400 miljoner kronor, mot 350 miljoner kronor enligt

decemberberäkningen. Om dessa 400 miljoner kronor avsättas för reglering

av senare kommunalskatteutbetalningar, böra de återföras med 125

miljoner kronor under budgetåret 1956/57, 200 miljoner kronor under

budgetåret 1957/58 och 75 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Kupongskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 6 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som nu uppskattar uppbörden under löpande

budgetår till 4,5 miljoner kronor, anser att en nedräkning med 1

miljon kronor bör ske för nästföljande budgetår. Ämbetsverket föreslår

alltså, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 5 miljoner

kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. 1 statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har i skrivelse den 7 mars 1955 förordat, att ifrågavarande inkomster i

den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till

likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1955/56 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 48 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1954 beräknade inkomsterna

på denna titel till 47 miljoner kronor, har i sin ovan nämnda

skrivelse efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för

budgetåret 1955/56 synas böra beräknas till 48 miljoner kronor. För löpande

budgetår uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna till 46 miljoner

kronor. Ämbetsverket förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till oförändrat 48 miljoner kronor.

Omsättnings- och cxpcditionsstämplar in. in. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 68 miljoner kronor. Gcneralpoststyrel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

sen, som i november 1954 uppskattade inkomsterna till 65 miljoner kronor,

anser efter förnyad beräkning, att uppbörden under titeln bör beräknas

till högst 70 miljoner kronor. Styrelsen uppskattar visserligen inkomstutfallet

för löpande budgetår till 74 miljoner kronor, men den anser

att stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner samt lagfarter,

vilka under löpande budgetår visat kraftig stegring, sannolikt icke

komma att lämna lika hög avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket

anser en uppräkning av det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet med 2 miljoner kronor vara befogad och föreslår, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 280 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december

1954. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 260 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter översteg den

debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari

1955 förra årets debiterade skatt med 28 procent. Detta innebär ett större

fordonsbestånd vid ingången av år 1955 än vad som tidigare antagits och

skulle även innebära en ökning av inkomsterna på titeln med närmare 10

miljoner i jämförelse med decemberberäkningen. Till följd av bestämmelserna

i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt

för år 1955 (SFS nr 778/1954) kommer emellertid ett belopp på

mellan 7 och 8 miljoner kronor att inflyta först under budgetåret 1955/56.

''Irots det större fordonsbeståndet räknar riksräkenskapsverket därför titelns

inkomster för löpande budgetår fortfarande till 260 miljoner kronor.

Vid beräkning av titeln för nästföljande budgetår har riksräkenskapsverket

förutsatt, att även för år 1956 skall komma att gälla likartade anståndsbestämmelser

som under år 1955. Ämbetsverket har vidare i jämförelse

med decemberberäkningen nu räknat med en något lägre tillväxthastighet

hos fordonsbeståndet under år 1955 som en följd av den särskilda

investeringsavgiften. Med utgångspunkt härifrån föreslår riksräkenskapsverket,

att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 285 miljoner kronor eller 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten beräknades av riksräkenskapsverket i december 1954 för

nästföljande budgetår till 585 miljoner kronor, vilket belopp även upptagits

i statsverkspropositionen. Med hänsyn till vad som ovan anförts om

investeringsavgiftens sannolika effekt på fordonsbeståndets utveckling,

torde i jämförelse med decemberberäkningen böra antagas en något långsammare

ökning av drivmedelskonsumtionen. Då emellertid nu verkställda

beräkningar av skatteinkomsterna för löpande budgetår tyda på en

något högre uppbörd än vad som antogs i december 1954, eller 500 miljoner

kronor, saknas enligt riksräkenskapsverkets mening skäl att ändra

statsverkspropositionens belopp för nästföljande budgetår. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget

beräknas till oförändrat 585 miljoner kronor.

Särskild investeringsavgift för motorfordon. Den av innevarande års

riksdag beslutade särskilda investeringsavgiften för motorfordon för år

1955, vilken icke är upptagen i statsverkspropositionen, har ännu varit i

kraft alltför kort tid för att ge mera säkra hållpunkter för en bedömning

av hur stora inkomster, som avgiften kommer att tillföra statsverket. Riksräkenskapsverket

har uppskattat inkomsterna under löpande budgetår till

50 miljoner kronor. Då enligt förordningen investeringsavgiften endast

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

skall utgå under halva budgetåret, har riksräkenskapsverket för budgetåret

1955/56 beräknat titeln till likaså 50 miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1954 till 500 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 8 mars 1955 har generaltullstyrelsen, som i november

1954 upptagit tullmedlen till 450 miljoner kronor, anfört, att styrelsen

icke ansett sig ha tillräckligt skäl att för budgetåret 1955/56 beräkna

nettouppbörden av tullmedel lägre än till det i riksstatsförslaget upptagna

beloppet. Generaltullstyrelsen har dock härvid understrukit, att importen av

transportmedel, som under år 1954 motsvarade en debiterad tullmedelsuppbörd

av inemot 110 miljoner kronor, kan komma alt i negativ riktning påverkas

av den nyligen införda avgiften vid investering i motorfordon år 1955

och att en sålunda uppkommen mera avsevärd minskning av de relativt högt

tullbeskattade transportmedlens andel i importen skulle kunna medföra en

minskning av tullmedelsuppbörden. Enligt styrelsen ger emellertid den hittills

under mycket begränsad tid vunna erfarenheten av verkningarna avnämnda

särskilda investeringsavgift icke någon möjlighet till en säker bedömning

av den kommande utvecklingen. Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket

beräknats till 490 miljoner kronor under innevarande budgetår,

vilket är 10 miljoner kronor mera än vad som antogs i december 1954

och 70 miljoner kronor mera än vad som upptagits i riksstaten. Riksräkenskapsverket

anser en mindre nedgång av de på motorfordon belöpande tullinkomsterna

sannolik som en följd av den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon. Denna nedgång torde emellertid komma att mer än kompenseras

av en uppgång av den övriga tulluppbörden. Riksräkenskapsverket

har i nuvarande svårbedömda läge ansett sig sakna skäl att ändra det i

statsverkspropositionen upptagna beloppet och föreslår därför, att titeln

tullmedel under förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor uppföres

med oförändrat 500 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

210 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 199 miljoner kronor. För innevarande

budgetår beräknar riksräkenskapsverket, att titeln skall lämna en

inkomst av cirka 200 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande

samtliga under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande

uppbörd. Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln

varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 210 miljoner

kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 54 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.

Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,

främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella

fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening

synes titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 54 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1954 denna titel

till 650 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet bär vid förnyad beräkning den il mars 1955 föreslagit

samma belopp, 640 miljoner kronor, som vid dess beräkning i oktober 1954.

Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstutfallet för löpande budget
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

år till 645 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till 650 miljoner kronor eller i förhållande till statsverkspropositionen

oförändrat belopp.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 9

mars 1955 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets

mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs

i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning av riksräkenskapsverket i december

1954 till 820 miljoner kronor, vilket belopp upptagits i statsverkspropositionen.

Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning den 9 mars 1955

bibehållit statsverkspropositionens belopp. För löpande budgetår uppskattar

riksräkenskapsverket nu inkomstutfallet till 790 miljoner kronor mot

775 miljoner kronor vid decemberberäkningen. Ehuru det förutsedda inkomstutfallet

för löpande budgetår kan tyda på att inkomsterna under nästföljande

budgetår kunna komma att överstiga de i statsverkspropositionen

beräknade, har riksräkenskapsverket, med hänvisning till osäkerheten i bedömningen

av konsumtionsutvecklingen efter det nuvarande restriktionssystemets

slopande under budgetåret, ändock icke ansett sig böra föreslå någon

ändring av den tidigare beräknade inkomsten. Riksräkenskapsverket föreslår

därför, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med 820 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1954 i anslutning till kontrollstyrelsens förslag

av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor, och samma belopp har upptagits

i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

bibehållit detta belopp. Nedgången i förhållande till löpande budgetår,

som beräknas inbringa 55 miljoner kronor, är en följd av förutsedda förskjutningar

i konsumtionen efter motbokssystemels avskaffande. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med oförändrat 50 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 100 miljoner

kronor, vilket belopp föreslagits av riksräkenskapsverket i anslutning till

kontrollstyrelsens beräkning. Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse den 9 mars

1955 bibehållit sin tidigare beräkning." Inkomstökningen i förhållande till

löpande budgetår, då 85 miljoner kronor beräknas inflyta, har motiverats

av den ökade konsumtion av starköl som anlages inträda under det nya

budgetåret. Riksräkenskapsverket finner icke skäl att föreslå förändring av

det i statsverkspropositionen beräknade inkomstbeloppet, 100 miljoner kronor.

*

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 42 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen, som i novemher 1954 beräknade titeln till

40 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit oförändrat belopp.

Riksräkenskapsverket, som för löpande budgetår uppskattar inkomsterna

till 40 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 42 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats

till 59 miljoner kronor. Uppbörden synes under det senaste bud
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

29

getåret ha stagnerat och beräknas för innevarande budgetår komina att uppgå

till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar därför, att det i

statsverkspropositionen upptagna beloppet nedräknas med 2 miljoner kronor

till 57 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 36 miljoner

kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa

34 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkning

förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

beräknas till 37 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1954 i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 20 miljoner

kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse

den 4 mars 1955 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna

på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med

motsvarande kalkyl i november 1954 relativt små förskjutningar av postverkets

inkomster och utgifter och resulterar i ett inkomstöverskott på cirka

21 miljoner kronor. Härvid är att märka, att generalpoststyrelsen vid båda

beräkningstfllfällena antagit, att lönerna till postverkets personal komma

att utgå efter oförändrade grunder. Då inverkan på postverkets driftkostnader

av resultatet av pågående förhandlingar angående de statsanställdas

löner nu icke kan bedömas, har även riksräkenskapsverket utgått från nu

gällande lönenivå vid beräknandet av överskotten från postverket liksom

från övriga affärsdrivande verk. Riksräkenskapsverket har givetvis icke heller

kunnat bedöma, huruvida resultatet av nämnda förhandlingar kan komma

att påverka nuvarande av post- och televerket samt statens järnvägar

tillämpade taxor. Från dessa utgångspunkter föreslår riksräkenskapsverket

i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning, att som inkomst av postverket

preliminärt beräknas 21 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera

än i riksstatsförslaget.

Departementschefen

Som motivering för det i propositionen nr 190 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten bar departementschefen anfört bl. a. följande:

I riksstaten för budgetåret 195^/55 har inkomsterna upptagits med 8 599

miljoner kronor och utgifterna med 8 603 miljoner kronor. Driftbudgeten

var alltså enligt riksstaten praktiskt taget balanserad. Såsom jag konstaterade

i finansplanen till årets statsverksproposition, hade emellertid den

skärpning av högkonjunkturen, som inträdde under senare delen av år 1954,

medfört förskjutningar i den statsfinansiella utvecklingen. Enligt beräkningarna

vid årsskiftet skulle sålunda på driftbudgeten för det löpande

budgetåret uppkomma ett formellt överskott av 170 miljoner kronor. Hänsyn

hade därvid ej tagits till de utgiftsstegringar som kunde väntas till följd

av lönc- och pensionsregleringar för de statsanställda.

De budgetberäkningar som nu framlägges innebär ytterligare förändringar

på inkomst- och utgiftssidorna gentemot uppskattningarna i statsverkspropositionen,

resulterande i ett överskott på 136 miljoner kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar, vari hänsyn även tagits

till nyssnämnda löneuppgörelser, skulle inkomsterna bli närmare 90

miljoner kronor högre än vad som förutsattes i statsverkspropositionen,

d. v. s. cirka 300 miljoner mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å

driftbudgeten för 1954/55 upptages följaktligen med sammanlagt (8 599 +

293 = ) 8 892 miljoner kronor. Den ytterligare inkomstökningen förklaras

till drygt halva beloppet av tillkomsten av den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon. Intäkterna härav beräknas för 1954/55 till 50 miljoner

kronor.

Vad utgifterna beträffar har å tilläggsstat II sedan statsverkspropositionen

framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt

121 miljoner kronor. Merparten härav, 82,5 miljoner kronor, hänför sig till

löne- och pensionsökningar för de statsanställda. Jag vill framhålla, att sistnämnda

siffra icke innefattar de ökade lönekostnaderna vid affärsverken.

Hänsyn härtill har tagits vid beräkningen av inkomsterna. I övrigt avser

ökningarna huvudsakligen avskrivningar, framför allt av investeringar på

bostadsområdet. I förhållande till riksstaten uppgår utgiftsstegringen till

153 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån uppskattas utgifterna för

1954/55 till (8 603 + 153 =) 8 756 miljoner kronor.

Förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten för löpande

budgetår ger alltså till resultat ett formellt överskott av (8 892 —

8 756 =) 136 miljoner kronor jämfört med 170 miljoner kronor enligt beräkningarna

i statsverkspropositionen. Detta överskott skall emellertid korrigeras

med hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen

och dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt

av riksräkenskapsverket gjorda undersökningar skulle för 1954/55 uppkomma

en reservationsmedelsökning av 65 miljoner kronor och på övriga anslag

besparingar om 15 miljoner kronor. Budgetöverskottet skulle alltså, så

vitt nu kan överblickas, komma att uppgå till (136 + 65 + 15 =) 216 miljoner

kronor. Motsvarande beräkningar i statsverkspropositionen ledde till

balans mellan inkomster och utgifter. Jag räknade nämligen i finansplanen

med att behållningarna på reservationsanslagen skulle minska med omkring

170 miljoner kronor. Till grund för denna siffra låg uppskattningar

som verkställts av vederbörande myndigheter under hösten 1954. Jag framhöll

emellertid samtidigt, att en viss minskning av statsutgifterna vore att

räkna med till följd av det i december införda beställningsstoppet.

Det är icke möjligt att närmare precisera hur stor del av den nu konstaterade

differensen på (170 + 65 ==) 235 miljoner kronor i uppskattningarna

av reservationsmedelsförändringarna som beror på beställningsstoppet

respektive förskjutningar i medelsförbrukningen av andra skäl. Gjorda

överslagsberäkningar tyder emellertid på, att skillnaden till ett belopp av

mellan 100 och 150 miljoner kronor förklaras av beställningsstoppet. Den

återstående differensen torde i huvudsak sammanhänga med av andra skäl

företagna jämkningar i anskaffningsplanerna ävensom vissa förskjutning
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 är 1955

31

ar av betalningsperioderna. Jag vill i detta sammanhang även nämna, att

fram till mitten av mars 1955 beställningar till ett värde av i runt tal 500

miljoner kronor skjutits framåt i tiden. Det bör observeras, att ifrågavarande

siffra avser anskaffningar som icke endast hänför sig till driftbudgeten

utan även till kapitalbudgeten och driftkostnadsstaterna för affärsverken.

Vidare är det till icke oväsentliga delar fråga om beställningar som enligt

de ursprungliga planerna skulle ha skett med stöd av beställningsbemyndiganden

och som alltså icke skulle ha förorsakat utgifter förrän om ett

eller annat år.

Jag vill i detta sammanhang vidare nämna, att 74 miljoner kronor av

överskottet är att hänföra till en överbalansering av automobilskattemedlens

specialbudget. Denna överbalansering sammanhänger främst med att inkomsterna

av den särskilda investeringsavgiften för motorfordon i sin helhet

tillföres automobilskattemedelsfonden för att sålunda på längre sikt

komma vägväsendet till godo.

Jag skall slutligen något beröra frågan om eftersläpningarna i utbetalningarna

av kommunalskattemedel. Dessa har av riksräkenskapsverket beräknats

till 250 miljoner kronor för innevarande budgetår, medan verkets

antaganden i mars 1954 rörande skatteunderlagets utveckling innebar en

eftersläpning av storleksordningen 100 miljoner kronor. Jag vill även erinra

om att utfallet av inkomstskattetileln för 1953/54 visade sig innebära en

eftersläpning med omkring 300 miljoner kronor. Några avsättningar till

kommunregleringsfonden för ifrågavarande båda budgetår har varken föreslagits

av riksräkenskapsverket eller förutsatts i vederbörande riksstatsförslag.

Jag anser mig ej heller nu mot slutet av budgetåret böra framföra förslag

härom. Däremot bör, såsom jag framhållit i finansplanen till årets statsverksproposition,

från och med 1955/56 vissa av riksräkenskapsverket föreslagna

åtgärder genomföras i syfte att åstadkomma en för den statsfinansiella

utvecklingen mer rättvisande redovisning än som varit möjligt med den

nuvarande ordningen.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret

1955/56. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten

till 9 506 miljoner kronor och utgifterna till 9 106 miljoner kronor,

innebärande ett budgetöverskott av 400 miljoner kronor. Av förenämnda inkomstsumma

beräknades emellertid ett belopp av 350 miljoner kronor utgöra

kommunalskattemedel, som inflyter under budgetåret 1955/56, men som

till följd av gällande system för avräkning mellan staten och kommunerna

utbetalas först under budgetåren 1956/57—1958/59. Ur statsfinansiell synvinkel

uppgick därför överskottet till ett väsentligt lägre belopp, nämligen

50 miljoner kronor.

Sedan kalenderårsskiftet har bilden av den statsfinansiella utvecklingen

i hög grad skiftat beroende på förändringar i fråga om såväl inkomsterna

som utgifterna. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas sålunda

på inkomstsidan en nettoökning med 403 miljoner kronor till 9 909 miljoner

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kronor och på utgiftssidan, inklusive avsättningen till kommunregleringsfonden,

en nettoökning om 178 miljoner kronor till 9 634 miljoner kronor.

Resultatet blir ett formellt överskott på driftbudgeten av 275 miljoner kronor

jämfört med 50 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.

Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början framhålla,

att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar — inkluderande de

förändringar som uppkommit till följd av de höjda lönerna och pensionerna

för statsanställda — utvisar en nettoökning med 208 miljoner kronor

jämfört med statsverkspropositionen. Sålunda har inkomstskattetiteln uppräknats

med 160 miljoner kronor. Vidare beräknas investeringsavgiften för

motorfordon tillföra statsverket 50 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Till följd av lönehöjningarna för de statsanställda har inkomsterna från

post-, tele- och vattenfallsverken nedräknats med 44 miljoner kronor.

Såsom framgår av min tidigare redogörelse har jag för avsikt att senare

denna dag hos Kungl. Maj :t hemställa om att förslag förelägges riksdagen

om en höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska

föreningar. Höjningen, som i uppbördshänseende avses få verkan från och

med hösten innevarande år, kan beräknas tillföra staten ytterligare inkomster

under budgetåret 1955/56 av i runt tal 200 miljoner kronor. Med utgångspunkt

härifrån föreslår jag, att inkomstskattetiteln uppräknas från

av riksräkenskapsverket angivna 5 000 miljoner kronor till 5 200 miljoner

kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på inkomstskattetiteln,

som leder fram till beloppet 5 200 miljoner kronor, kan med ledning

av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som

jämförelse har därvid medtagits såväl utfallet för budgetåret 1953/54 och

beräkningarna för innevarande budgetår som de i finansplanen till årets

statsverksproposition redovisade uppskattningarna. Beloppen anges i mil
-

joner kronor.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll-

1953/54

Utfall

1954/55

Enl. stv.

prop. 1955

Ny ber.

1955/56

Enl. stv.

prop. 1955

Ny ber.

nadsbetalningar............

Preliminärskatt avseende sjuk-

6 965

7 620

7 630

1 8 255

8 425

försäkringsavgifter..........

Preliminärskatt avseende garan-

—

no

110

380

380

tiskatt.....................

—

0

0

200

200

Kvarstående skatt............

833

615

615

615

610

Fastighetsskatt...............

Avgifter och bidrag från större

arbetsgivare:

Yrkesskade- (olycksfalls-) för-

350

300

300

säkringen................

—

40

40

35

35

'' Inklusive beräknat bortfall av preliminärskatt om 75 mkr genom skatteförenklingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år

i 9 55

33

1953/54

1954/55

1955/56

Utfall

Enl. stv.

Ny ber.

Enl. stv.

Ny ber.

prop. 1955

prop. 1955

Sjuk- och moderskapsförsäk-

ringen ..................

—

65

65

190

190

Tillkommande skatt..........

30

40

40

45

45

Restantier m. m..............

147

160

160

160

160

Summa inkomster

8 525

8 950

8 960

9 880

10 045

Utgifter

Kommunalskattemedel........

3 743

3 850

3 885

3 730

3 765

Överskjutande skatt..........

431

590

590

600

600

Restitutioner.................

Avgifter och bidrag från större

46

50

50

50

50

arbetsgivare:

Yrkesskade- (olycksfalls-) för- säkringen ...............

Sjuk- och moderskapsförsäk-

—

40

40

35

35

ringen..................

—

65

65

190

190

Förskott till sjukkassorna ....

Omföring av folkpensionsav-

—

225

225

395

395

gifter......................

222

—

—

—

Övriga omföringar...........

33

35

35

40

40

Summa utgifter

4 475

4 855

4 890

5 040

5 075

Inkomster utöver utgifter.....

Återföring från fonden för reg-

3 850

4 095

4 070

4 840

4 970 ''

lering av utbetalningarna av

kommunalskattemedel......

450

300

300

_

Höjd statsskatt för bolag och

ekonomiska föreningar......

—

—

—-

—

200

Nettoinkomst på titeln

4 300

4 395

4 370

4 840

5170

Avrundat

4 400

4 400

5 200

Bortsett från den berörda höjningen av statsskatten för bolag och ekonomiska

föreningar visar en jämförelse med motsvarande beräkning i statsverkspropositionen

endast smärre förändringar. Preliminärskatteuppbörden

för 1955/56, inklusive fyllnadsbetalningar, antages nu bli 170 miljoner

kronor högre. Detta sammanhänger å ena sidan med tillkomsten av investeringsavgiften

för år 1955, beräknad till 75 miljoner kronor, och vidare

med en mindre uppjustering av inkomstantagandena beträffande bolag

och löntagare. Ä andra sidan kan förenklingen av deklarations- och taxeringsförfarandet

numera beräknas leda till ett bortfall av preliminärskatt

om närmare 100 miljoner kronor. Bland utgifterna uppskattas med ledning

av nu föreliggande uppgifter utbetalningarna av kommunalskattemedel komma

att bli 35 miljoner kronor större. Totalresultatet av nu föreliggande upp3

Iiihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 53

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

gifter blir en nettointäkt på inkomstskattetiteln av 5 170 miljoner kronor,

vilket belopp torde avrundas uppåt till 5 200 miljoner kronor.

Vad beträffar de eftersläpningar i utbetalningarna av kommunalskaltemedel,

som innefattas i nämnda inkomstsumma, har riksräkenskapsverket

nu uppskattat dessa till 400 miljoner kronor, d. v. s. 50 miljoner kronor

mer än som antagits tidigare. Jag vill erinra om att ifrågavarande belopp,

såsom föreslagits i statsverkspropositionen, bör uppföras som en särskild

avsättningspost på riksstatens utgiftssida och alltså icke såsom under tidigare

år frånräknas inkomstskattetiteln.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar kommer i det följande smärre jämkningar

att föreslås. Jag återkommer senare härtill.

I enlighet med vad jag här anfört skulle inkomsterna, som förut nämnts,

komma att uppgå till 9 909 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta

inkomstbelopp kominer att uppnås endast under de samhällsekonomiska förutsättningar

som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket

likaså understryka de osäkerhetsmoment i övrigt som

givetvis även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten, vilka i statsverkspropositionen

upptagits till 9 106 miljoner kronor, underströk jag i finansplanen att

ökade utgifter var att emotse bland annat som resultat av förestående löneuppgörelser

med de statsanställda. Ett förslag till överenskommelse i denna

fråga har numera framlagts för riksdagen. Innebörden härav är en ökad anslagsbelastning

på driftbudgeten om 165 miljoner kronor. Detta belopp får

dock ej tolkas som ett uttryck för de totala kostnaderna av årets löne- och

pensionsregleringar. Nyssnämnda siffra innefattar nämligen icke kostnadsökningen

för affärsverken, vilken kan uppskattas till i runt tal 110 miljoner

kronor. Sammanlagt uppgår de ökade kostnaderna för tjänstemannalöner och

pensioner till cirka 280 miljoner kronor. Därutöver kan förutses ytterligare

utgiftsökningar genom bland annat höjda kollektivavtalslöner. I vad mån

detta kommer att påkalla anslagsöverskridanden eller anslag på tilläggsstat

kan för närvarande icke överblickas, då definitiva uppgörelser ännu icke träffats

på ett flertal områden.

Nettoresultatet av övriga utgiftsförändringar på driftbudgeten innebär eu

minskning med 37 miljoner kronor, främst sammanhängande med ett lägre

medelsbehov på jordbruksregleringens område än som tidigare antagits.

Av vad nu sagts framgår att driftbudgeten för budgetåret 1955/56 kan

beräknas lämna ett överskott av (9 909 — 9 634 ==) 275 miljoner kronor

efter avsättning med 400 miljoner kronor till kommunregleringsfonden, vilket

belopp motsvarar eftersläpningen i utbetalningarna till kommunerna av

under 1955/56 preliminärt inflytande kommunalskattemedel.

Vid bedömningen av budgetutfallet bör även förändringarna i reservationsmedelsbehållningarna

beaktas. I statsverkspropositionen beräknades

dessa komma att minska med endast omkring 25 miljoner kronor. Någon

ny undersökning har icke företagits sedan dess. Då emellertid beställningsstoppet,

såsom jag tidigare nämnt, medfört en icke oväsentlig minskning av

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

anslagsbelastningen för innevarande budgetår och då avsikten är att efter

band avveckla de nuvarande inskränkningarna, torde man kunna förutse en

ökad reservationsmedelsförbrukning under nästa budgetår. Närmare hållpunkter

för en revidering av den i finansplanen angivna siffran saknas dock,

varför denna här upptages oförändrad. Under dessa förutsättningar skulle

alltså på driftbudgeten uppkomma ett överskott av 250 miljoner kronor.

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56, sådant det under häi

angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare

gjorda beräkningar, framgår av följande sammanställning.

Jag vill understryka att något budgetöverskott ej skulle ha uppkommit,

om icke vissa tillfälliga, av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster

förelegat. Resultatet skulle under sådana förhållanden i stället ha

blivit en jämnt balanserad budget. Såsom tidigare nämnts beräknas nämligen

den allmänna investeringsavgiften och den bebådade höjningen av bolagsskatten

under nästa budgetår tillföra statsverket inkomster om 75 respektive

200 miljoner kronor, eller tillhopa 275 miljoner kronor, d. v. s. samma

belopp vartill budgetöverskottet antagits uppgå. Jag har härvid bland de

tillfälliga inkomsterna icke medräknat den särskilda investeringsavgiften för

DrifUradgeten

Miljoner kronor

Budgetår

In-

koms-

ter

Utgif-

ter

över-

eller

under-

skott

Reserva-

tionsme-

delsför-

ändringar

över- eller un- derskott inkl.

reservationsme- delsför ändringar

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

5 821

5 449

1 +

372

(-175)

+

372

7 507

6 423

l +

1084

(+138)

+

1084

7808

7 647

'' +

161

(- 21)

+

161

8 535

8130

* +

405

(+175)

+

4 5

8 599

8 603

4

- 60

—

64

» stv. prop. 1955..........

8 805

8 892

8 635

»8 756

"f

3 +

170

136

-170

s+ 65

4 +

0

216

1955/56

9 506

9106

+

400

- 25

375

efter avsättning (350 mkr) till

fonden för reglering av utbe- talningarna av kommunal-

+

50

- 25

4-

25

9 909

9 234

+

675

- 25

+

650

efter avsättning (400 mkri till

fonden för reglering av utbe- talningarna av kommunal-

+

275

- 25

+

250

efter avsättning (275 mkr) till

särskilt konto i riksbanken

av tillfälliga, konjunkturpo- litiskt betingade inkomster

—

- 25

25

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

2 Avser å riksstat och tibäggsstater upptagna anslag om 8 603 resp. 153 mkr.

* Exkl. indragna reservationsmedel.

4 Inkl. besparingar å anslag om 15 mkr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

motorfordon, vilken ju i sin helhet skall tillgodoföras automobilskattemedelsfonden.

Jag återkommer till denna fråga i det följande.

De tillfälliga inkomsterna härleder sig, som nyss nämnts, från skattepolitiska

åtgärder som vidtagits icke av statsfinansiella skäl utan för att dämpa

efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet. Jag finner

det motiverat, att de medel som på detta sätt beräknas bli indragna till

statsverket tillsvidare steriliseras. Härigenom bortfaller den invändningen

mot budgetöverskottet som konjunkturutjämnande medel, att överskott på

driftbudgeten endast leder till ökade statsutgifter. Genom steriliseringen uppnås

även en förstärkning av de åtgärder som nyligen vidtagits i kreditåtstramande

syfte. Jag förordar för den skull att ett belopp av 275 miljoner

kronor avsättes till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas samt

att motsvarande belopp får av statskontoret överföras till ett särskilt konto

i riksbanken. Jag kommer i det följande att göra hemställan härom. Ifrågavarande

överföring bör med utgångspunkt från nämnda belopp jämnt fördelas

över budgetåret. De medel som vid utgången av budgetåret 1955/56

kommer att innestå på det särskilda kontot bör, med beaktande av statsfinansiella

och kreditmarknadsmässiga synpunkter, användas till att nedbringa

riksgäldskontorets skulder, i första hand kontorets skuld till riksbanken.

Det torde få ankomma på riksdagen att senare, efter förslag av Kungl.

Maj :t, meddela närmare beslut om tidpunkten för medlens disposition.

Jag har i det föregående framhållit, att det beräknade överskottet på driftbudgeten

är sammansatt av inkomster, som i sin helhet hänför sig till den

allmänna investeringsavgiften och den höjda bolagsskatten. Bortses från

dessa tillfälliga, av konjunkturpolitiska skäl motiverade inkomster, är budgeten

balanserad. Jag vill i detta sammanhang å andra sidan nämna, att

automobilskattemedlens specialbudget, vilken utgör en del av driftbudgeten,

för nästa budgetår beräknas lämna ett överskott av inkomster utöver utgifter

på 131 miljoner kronor. Bland inkomsterna har därvid inräknats den

särskilda investeringsavgiften för motorfordon. Då ifrågavarande inkomstöverskott

enligt gällande grunder skall särredovisas i bokföringen och alltså

kommer att reserveras för vägväsendets behov, skulle utifrån nu angivna

förutsättningar den allmänna delen av driftbudgeten vara underbalanserad

med samma belopp.

Det finns ingen anledning att av vad nu sagts draga några andra slutsatser

i fråga om den framtida skattepolitiken än dem som skisserades i finansplanen.

Jag har vid upprepade tillfällen tidigare haft anledning framhålla

som min mening, att tillfälliga statsinkomster icke bör användas för finansiering

av en allmän skattesänkning; i all synnerhet icke om de tillfälliga

inkomsterna härleder sig från åtgärder som vidtagits för att dämpa efterfrågan.

Med denna utgångspunkt anser jag att en skattereform med verkan

redan under nästa budgetår icke kan komma i fråga. Å andra sidan bör de

statsfinansiella förhållandena under budgetåren 1956/57 och 1957/58 —

även sedan de tillfälliga inkomsterna bortfallit — alltjämt ge utrymme för en

allmän skattesänkning med verkan från och med år 1957. Från samhälls
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

37

ekonomiska synpunkter är de ytterligare stabiliseringsåtgärder som nyligen

vidtagits eller, beträffande höjningen av bolagsskatten, som i dag kommer

att föreslås, ägnade att medverka till en lugn konjunkturutveckling med

balans i ekonomin, vilket är förutsättningen för ett realiserande av skattesänkningsprogrammet.

Jag har med det anförda än en gång velat understryka min avsikt att

i sinom tid hemställa att förslag till en allmän skattesänkning med tyngdpunkten

lagd på de mindre inkomsttagarna förelägges nästa års riksdag.

Särskilda sakkunniga har i detta syfte tillkallats för att verkställa erforderliga

utredningar.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser

den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten

för budgetåret 1955/56, likaledes uttages med 110 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1955 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1954.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 190 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1955/

56 med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å

driftbudgeten för budgetåret 1955/56 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att i specifikationen under rubriken Automobilskatteinedel

uppförts en ny inkomsttitel, benämnd Särskild investeringsavgift för motorfordon

med belopp av 50 miljoner kronor, samt att inkomsterna å följande

inkomsttitlar beräknats sålunda:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 5 200 000 000

Kupongskatt .......................................... 5 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 70 000 000

Fordonsskatt .......................................... 285 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m................. 56 000 000

Statlig nöjesskatt....................................... 57 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................................. 37 000 000

Postverket ............................................ 6 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 190

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 403 miljoner

kronor.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 190 har Kungl. Maj:t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1955/56 med

110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

I de likalydande motionerna I: 542 (av herr Ewerlöf m. fl.) och II: 672

(av herr Hjalmarson m. fl.) har yrkats, att riksdagen måtte, under uttalande

av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort

och borde föras, besluta, att uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

skall vad angår senare hälften av budgetåret 1955/56 fastställas till

100. Jämväl i de likalydande motionerna I: 543 (av herr Ohlon m. fl.) och

II: 673 (av herr Ohlin m. fl.) har framställts yrkande om en sänkning av uttagningsprocenten

vid den statliga inkomstskatten från 110 till 109. I motionerna

har understrukits betydelsen av en skattelättnad för att stimulera

produktion, arbetsvilja och sparande samt framhållits att en sänkning av

uttagningsprocenten nu borde komma till stånd som en första etapp i en allmän

sänkning av skatterna. I motionerna I: 542 och II: 672 har därvid motionärerna,

med framhävande av behovet av en omprövning av den statliga

utgiftspolitiken, anknutit förverkligandet av en skattesänkning omedelbart

och på längre sikt till ett program för den statliga budgetpolitiken enligt i

motionerna angivna riktlinjer.

Utskottet har vidare i detta sammanhang att taga ställning till vissa vid

riksdagens början väckta, ännu icke behandlade motioner angående avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten in. m. och sänkning av motorfordonsskatterna.

Till de yrkanden som härutinnan framställts återkommer utskottet i det

följande.

De i propositionen nr 190 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

för budgetåret 1955/56 utvisar i förhållande till beräkningarna i stats
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år W55 39

verkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning av ca 403 miljoner kronor

och på utgiftssidan en nettoökning av ca 128 miljoner kronor. Driftbudgeten

för budgetåret 1955/56 beräknas sålunda lämna ett överskott av 275

miljoner kronor, sedan till kommunregleringsfonden avsatts ett belopp av

400 miljoner kronor, motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel,

som kommer att inflyta vid den preliminära skatteuppbörden

under budgetåret 1955/56. Nämnda överskott väntas i huvudsak motsvara

inkomsten under nästa budgetår av den vid början av innevarande år

införda allmänna investeringsavgiften och den höjda bolagsskatt, som utskottet

denna dag tillstyrkt i betänkandet nr 52. Inkomsten av nämnda

skattepolitiska åtgärder förordas skola undandragas omedelbar disposition

och i enlighet härmed föreslås att ett belopp av 275 miljoner kronor särredovisas

som avsättning till budgetutjämningsfonden och steriliseras. Detta

förslag liksom förslaget om avsättning till kommunregleringsfonden har

hänvisats till behandling av statsutskottet.

Av det anförda framgår att budgeten är balanserad, om man frånser ovannämnda

tillfälliga konjunkturpolitiskt motiverade inkomster. Enligt vad departementschefen

uttalat bör dylika inkomster icke användas för finansiering

av en allmän skattesänkning. Detta uttalande, som ligger i linje med

tidigare framförd uppfattning från statsmakternas sida rörande dispositionen

av inkomster av berörd natur, kan utskottet biträda. Då sålunda de för

nästa budgetår beslutade statsutgifterna kan bedömas taga i anspråk de för

samma tid påräkneliga inkomsterna med oförändrad uttagsprocent, saknas

utrymme för en sänkning av skattesatsen med verkan från nästa budgetår.

Angelägenheten av att tillvarataga möjligheterna till en skattesänkning har

tidigare understrukits, bl. a. av 1954 års bevillningsutskott i dess betänkande

nr 57. Tillika har emellertid påpekats att en skattesänkning i ett högkonjunkturläge,

som det nu rådande, icke bör genomföras genom en faktisk underbalansering

av budgeten. Denna ståndpunkt bör enligt utskottets mening

alltjämt hävdas. Såsom framgår av statsverkspropositionen och ytterligare

understrukits i propositionen nr 190 kan med hänsyn till statsfinansernas förmodade

utveckling på något längre sikt och vid bevarad samhällsekonomisk

balans möjligheterna till sänkning av statsskatten framstå som påtagliga.

Mot denna bakgrund har chefen för finansdepartementet numera låtit tillkalla

särskilda sakkunniga för att närmare utreda frågan om en skattesänkning

med tyngdpunkten lagd på de lägre inkomsttagarna. Det framstår enligt

utskottets mening med hänsyn härtill som angeläget att förutsättningarna

för genomförandet av den skattesänkning, som kan bli resultatet av

nämnda utredningsarbete, icke i nämnvärd mån rubbas, vilket enligt utskottets

uppfattning skulle bli fallet vid bifall till föreliggande motionsyrkanden

om sänkning av uttagsprocenten med verkan från nästa budgetår.

I anslutning härtill vill utskottet jämväl understryka departementschefens

i statsverkspropositionen gjorda uttalande om angelägenheten av alt en försiktig

utgiftspolitik upprätthålles. Med det anförda avstyrker utskottet de inbördes

likalydande motionerna 1: 542 och II: 672 samt I: 543 och II: 673.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Vad angår inkomsterna å inkomstskattetiteln har dessa uppräknats med

360 miljoner kronor i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen.

Denna uppräkning innebär ett godtagande av riksräkenskapsverkets

senast gjorda uppskattning, med tillägg av de ca 200 miljoner kronor den föreslagna

höjningen av bolagsskatten väntas inbringa under nästa budgetår.

Utskottet har ingen erinran mot den föreliggande beräkningen av inkomstskattetiteln.

Utskottet har vidare att behandla ett flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten.

Sålunda yrkas i de likalydande motionerna I: 101 (av herr

Ewerlöf m. fl.) och II: 132 (av herr Hjalmarson m. fl.) samt i de likalydande

motionerna I: 102 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 135 (av herr Ohlin m. fl.)

att kvarlåtenskapsskatten skall avskatfas med utgången av innevarande kalenderår

respektive med utgången av innevarande budgetår; i de båda sistnämnda

motionerna yrkas därjämte skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran

om utredning om en mindre höjning av arvslottsbeskattningen. I de likalydande

motionerna I: 352 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) samt II: 168 (av

heri Persson i Norrby in. tl.) hemställes om skrivelse med begäran om utredning

och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt,

om sa bedömes nödvändigt som kompensation härför, en skärpning av

arvsskatten på större förmögenheter. De här redovisade yrkandena överensstämmer

i huvudsak med yrkanden, som motionsvis framförts vid 1952, 1953

och 1954 års riksdagar. Utskottet får erinra om att en omprövning av kvarlåtenskapsbeskattningens

bestånd och utformning skedde vid 1952 års riksdag

i samband med omläggningen av statsbeskattningen. Därvid genomfördes

den lättnaden i kvarlåtenskapsbeskattningen att skattepliktsgränsen

från och med den 1 januari 1953 höjdes från 30 000 kronor till 50 000 kronor,

varjämte en därmed sammanhängande justering av skatteskalan vidtogs.

Frågans behandling vid 1953 och 1954 års riksdagar i anledning av

väckta motioner i ämnet innebar ett godtagande av den av 1952 års riksdag

intagna ståndpunkten. Da i de föreliggande motionerna icke framförts några

väsentligen nya synpunkter på frågan och förutsättningarna för kvarlåtenskapsbeskattningen

icke undergått sådana förändringar som kan motivera

ett annat ställningstagande från riksdagens sida än som skett de senare

åren, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka de föreliggande motionerna

rörande kvarlåtenskapsbeskattningen och därmed sammanhängande spörsmål.

Inkomsten å titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

bör i enlighet härmed upptagas i överensstämmelse med den i propositionen

nr 190 gjorda beräkningen.

Utskottet har ytterligare att i förevarande sammanhang taga ställning till

de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 148 (av herr

Ewerlöf in. fl.) och II: 177 (av herr Hjalmarson in. fl.) samt de likalydande

motionerna I: 149 (av herr Ohlon in. fl.) och II: 184 (av herr Ohlin in. fl.),

i vilka motioner framställts yrkanden om sänkning av skatterna å motorfor
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 41

donstrafiken. Sålunda föreslås fordonsskatten skola sänkas till den nivå som

gällde enligt de före 1954 års skattehöjning föreskrivna skattesatserna. I

fråga om drivmedelsskatterna yrkas i motionerna en sänkning av bensinskatten

med 1 öre per liter och av brännoljeskatten med 6 öre per liter. Dessa

skattesänkningar, som av motionärerna beräknas medföra ett intäktsbortfall

för helt budgetår räknat av ca 50 miljoner kronor, har föreslagits skola

träda i kraft, såvitt avser drivmedelsskatterna, den 1 juli 1955 och, såvitt

avser fordonsskatten, den 1 januari 1956.

Som huvudsakligt skäl för dessa yrkanden har motionärerna anslutit sig

till en uppfattning om den budgettekniska uppläggningen av medelsanvisningen

för vägväsendets behov, vars godtagande anses möjliggöra ett lägre

skatteuttag. Sålunda borde enligt motionärernas mening den nuvarande

principen om kalenderårsberäknade anslag ersättas med ett system, enligt

vilket för kalenderåret fastställdes en investeringsram för väginvesteringarna,

medan anslagsanvisningen begränsades till vad som erfordrades för att

täcka utgifterna fram till utgången av budgetåret. Med anledning härav vill

utskottet erinra om att de av motionärerna framförda budgettekniska synpunkterna

var föremål för ingående uppmärksamhet vid 1954 ars riksdag i

samband med behandlingen av frågorna om motorfordonsbeskattningen och

anslagen till vägväsendet, därvid det av motionärerna förordade systemet avvisades.

Utskottet får tillika erinra om att innevarande års riksdag i samband

med behandlingen av anslagsfrågorna under sjätte huvudtiteln ånyo tagit

ställning till det av motionärerna upptagna spörsmålet om sättet för redovisningen

av väganslagen och därvid icke funnit skäl frångå den hittills

tillämpade budgetordningen. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

utskottet anledning ej föreligga att bedöma behovet av automobilskattemedel

med utgångspunkt från en annan ordning än den sålunda godtagna.

Som ytterligare skäl för en skattesänkning har framhållits, att automobilskatteinkoinsterna

enligt föreliggande uppskattningar komme att öka förhållandevis

mera än vad som kunnat förutses vid fjolårets beslut i automobilskattefrågan.

Inkomsterna å titeln autoinobilskattemedel har i propositionen nr 190

uppskattats till 920 miljoner kronor mot 865 miljoner kronor i statsverkspropositionen,

innebärande en höjning med 55 miljoner kronor. Bland inkomsterna

har därvid inräknats avkastningen av den vid innevarande års

början genomförda särskilda investeringsavgiften för motorfordon, vilken

antagits under nästa budgetår inbringa 50 miljoner kronor. Av automobilskattemedlen

i övrigt har fordonsskatten i det nu föreliggande förslaget uppräknats

med 5 miljoner kronor.

De anslag för budgetåret 1955/56 som skall avräknas mot automobilskattemedlen

uppgår enligt beslut av innevarande års riksdag till i runt tal 789

miljoner kronor. Härav följer att å automobilskattemedlens specialbudget

för nästa budgetår beräknas uppkomma ett överskott, nyssnämnda tilliälliga

inkomster inbegripna, å 1.81 miljoner kronor vid oförändrat skatteuttag.

Den av riksdagen beslutade medelsanvisningen ansluter sig till den investe
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

ringsplan för vägväsendet som låg till grund för förra årets beslut i automobilskattefrågan.

Rörande denna investeringsplan må anmärkas, att dess genomförande

med successivt stegrade väginvesteringar har ansetts förutsätta

ett genomsnittligt ökat skatteuttag, som vid investeringsperiodens början förutsågs

skola medföra ett överskott av automobilskattemedel, som emellertid

väntades komma att tagas i anspråk mot periodens slut. Väl har utvecklingen

i fråga om inkomsterna av motorfordonsskatterna till följd av fordonsparkens

snabba tillväxt varit gynnsammare än man tidigare räknat med,

vilket i förening med en av konjunkturmässiga skäl betingad återhållsamhet

beträffande investeringsvolymen för vägväsendet kommer att medföra

ett i motsvarande mån ökat överskott av automobilskattemedel. Det bör

emellertid å andra sidan icke förbises att på vägväsendets område föreligger

mycket stora investeringsbehov, som i den takt det samhällsekonomiska utrymmet

medger kommer att föranleda en utökad verksamhet på vägbyggnadsområdet

och därmed även vidgade finansieringskrav, som kan tillgodoses

med föreliggande överskott av automobilskattemedel. Utskottet vill i anslutning

härtill erinra om den förutsättning på vilken utgörandet av motorfordonsskatterna

vilar, nämligen att avkastningen därav under alla förhållanden

skall komma vägväsendet till godo. Med det nu anförda avstyrker utskottet

de föreliggande motionerna om sänkning av motorfordonsskatterna. I

enlighet härmed och då utskottet icke funnit anledning till erinran mot de

föreliggande beräkningarna av inkomsterna av automobilskattemedel bör

dessa upptagas på sätt föreslås i proposition nr 190.

Mot de i nämnda proposition gjorda inkomstberäkningarna i de delar desamma

av utskottet ej särskilt berörts har utskottet ingen erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts i

proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 542 av

herr Ewerlöf m. fl. och 11:672 av herr Hjalmarson m. fl.

samt de likalydande motionerna I: 543 av herr Ohlon m. fl.

och 11:673 av herr Ohlin m. fl. — besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet;
B)

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 101 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 132 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

motionerna I: 102 av herr Ohlon in. fl. och II: 135 av herr

Ohlin in. fl., sistnämnda motioner såvitt avser avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten,

2) de likalydande motionerna I: 102 av herr Ohlon in. fl.

och II: 135 av herr Ohlin m. fl., i vad de ej behandlas under

B 1),

3) de likalydande motionerna I: 352 av herr Gustaf Elofsson

m. fl. och II: 168 av herr Persson i Norrby in. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 177 av herr Hjalmarson in. fl. samt de likalydande

motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr

Ohlin in. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen

den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt,

5) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 177 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr

Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,

ävensom

6) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 177 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr

Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen

den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. .. 5 200 000 000

Kupongskatt ......................... 5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Fondskatt ............................. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter...................... 7 800 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter....................... 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

............................... 70 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. 70 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 285 000 000

Bensinskatt ........................... 585 000 000

Särskild investcringsavgift för motorfordon 50 000 000

Kronor

5 403 550 000

920 000 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................

Varuskatt..............................

Införselavgift och accis å fettvaror m. in. ..

Skatt å kaffe...........................

Tobaksskatt ...........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.........................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .........................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

Maltdrycksskatt ........................

Skatt å läskedrycker....................

Statlig nöjesskatt ......................

Skatt å elektrisk kraft.................

Postverket (överskott) ....................

Stockholm den 19 maj 1955

Kronor Kronor

500 000 000

210 000 000

56 000 000

18 000 000

650 000 000

12 000 000

35 000 000

820 000 000

50 000 000

100 000 000

42 000 000

57 000 000

37 000 000 2 587 000 000

6 000 000

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz*, Gustaf Elofsson,

Eriksson, Söderquist, Velander, Snygg, Bengtson* och Falk; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby*,

Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Vigelsbo, Allard, Kollberg, Kärrlander

och Henriksson.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

Reservationers

I) av herrar Gustaf Elofsson, Bengtson och Vigelsbo, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till de likalydande motionerna I: 352 och II: 168

samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med orden »Utskottet

har» och slutar med orden »gjorda beräkningen», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har — — — (== utskottet s. 40 råd 8—rad 20 uppifrån)

större förmögenheter. I anledning av de angivna motionerna vill

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 45

utskottet framhålla att kvarlåtenskapsskatten allt ifrån dess införande

varit föremål för mycket starka invändningar. Den kritik som sålunda

riktats mot denna beskattningsform har alltefter erfarenheterna vunnit

i styrka. Tillsammans med den årliga progressiva förmögenhetsbeskattningen

och den under lång tid gällande arvslottsbeskattningen utövar kvarlåtenskapsskatten

såsom pålägg till dessa förutnämnda skatter ofta en i

vissa lägen framträdande konfiskatorisk och destruktiv verkan. Särskilt är

detta förhållandet inom familjeföretag där, förutom de svårigheter som är

förenade med ett ledarskifte, även följer verkningarna av att företaget genom

kvarlåtenskapsskatten ofta till alltför stor del berövas det produktionskapital

som är nödvändigt för nyetablering, rationalisering och en ostörd

kontinuerlig drift. Härtill kan läggas skattens uppenbart orättvisa verkningar

inom familjer med många barn, där arvsförmögenheten ofta är resultatet

av familjemedlemmarnas gemensamma insatser och arbete. Särskilt

är detta ej sällan förhållandet inom de jordbrukarfamiljer som i större eller

mindre grad drabbas av skatten. Särskilt otillfredsställande i förhållande

till principen om jämlikhet i beskattningen är att kvarlåtenskapsskatten

först avräknas dödsboets odelade förmögenhetsmassa, varigenom de arvsberättigade

inom flerbarnsfamiljerna drabbas av en långt hårdare beskattning

än som är förhållandet inom familjer med få barn.

Allt tydligare framträder numera kvarlåtenskapsskattens minskade betydelse

ur budgetär synpunkt. Vid skattens införande år 1947 beräknades

kvarlåtenskapsskatten inbringa ett årligt belopp av ca 40 miljoner kronor;

för budgetåret 1955/56 kan beräknas att beloppet nedgår till omkring 18

miljoner kronor. Tydligt är att detta belopp icke kompenserar de obestridliga

nackdelar i produktionshämmande hänseende som skattens uttagande

innebär.

Det anförda ger otvivelaktigt ett starkt stöd åt den uppfattningen att landet

skulle vinna på kvarlåtenskapsskattens omedelbara avskaffande. Utan att

eftersätta kravet på att detta slutmål snarast möjligt förverkligas torde det

dock vara välbetänkt att låta frågan om sättet för själva avvecklingen föregås

av en skyndsam utredning. Huruvida inkomstbortfallet bör kompenseras

eller om behov härav ens föreligger exempelvis genom någon mindre höjning

av arvslottsskatten på vissa förmögenheter, torde bli utredningens uppgift

att utreda. Det bör dock framhållas, att genom de starkt stegrade taxeringsvärdena

och penningvärdets fall arvslottsskatten redan undergått en

stark stegring.

Med hänvisning till det nu sagda och till vad som anförts i de likalydande

motionerna 1:352 och II: 168 förordar utskottet skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om skyndsam utredning samt förslag angående avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten.»

dels ock utskottets hemställan under punkten 13 3 bort ha följande lydelse:
>3)

att riksdagen inåttc, med bifall till de likalydande motionerna

I: 352 av herr Gustaf Elofsson m. fl. och II: 168 av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

herr Persson i Norrby m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville låta verkställa skyndsam utredning

angående avveckling av kvarlåtenskapsskatten samt för

riksdagen framlägga förslag om dess avskaffande.»

II) av herrar Spetz, Söderquist, Velander, Kristensson i Osby, Hagberg i

Malmö, Sjölin och Kollberg, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till de likalydande motionerna I: 148 och II: 177 samt I: 149 och II: 184 samt

att därför

dels den del av utskottets yttrande som börjar å s. 41 med orden »Som

huvudsakligt» och slutar å s. 42 med orden »proposition nr 190» bort ha

följande lydelse:

»I de förevarande motionerna har framhållits att de regler som för närvarande

tillämpas i fråga om väganslagens redovisning på riksstaten icke

är tillfredsställande, eftersom de medför att ett större uttag sker av bilskatter

än vad som behövs för att täcka de faktiska vägutgifterna under budgetåret.

Under förutsättning att de för budgeten uppförda väganslagen stiger

år från år — vilket den vid fjolårets riksdag antagna finansplanen för vägbyggandet

innebär — leder det nuvarande systemet till en år från år ökad

behållning av icke utnyttjade anslagsmedel. Den i motionerna förordade

ändringen av anslagstekniken, vilken bl. a. skulle inneburit en anpassning

av väganslagen till det faktiska medelsbehovet för budgetåret, har behandlats

av statsutskottet och riksdagen. Majoriteten har därvid fasthållit vid

den nu gällande ordningen. Detta ställningstagande bör dock enligt utskottets

mening icke föranleda ett avslag på motionerna i vad avser en sänkning av

skattesatserna. Det reella utrymmet för en sänkning av motorfordonsbeskattningen

föreligger oberoende härav. Utskottet vill peka på de redan förefintliga

stora reservationsmedelsbehållningarna på väganslagen, vilka vid utgången

av innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 230 miljoner kronor

samt på att vägbudgeten under nästa budgetår vid oförändrat skatteuttag

beräknas lämna ett överskott på 80 miljoner kronor. Härtill kommer sedan

intäkterna av den tidigare av innevarande års riksdag beslutade bilaccisen,

vilka beräknas till 50 miljoner kronor. Den sänkning av motorfordonsbeskattningen,

som motionärerna föreslagit, kan beräknas föranleda ett inkomstbortfall

för staten av ca 50 miljoner kronor. Den kan därför uppenbarligen

rymmas inom vägbudgetens ram. Utskottet tillstyrker därför motionerna.

Vid detta ställningstagande har utskottet vidare fäst stor vikt vid

angelägenheten att genom en skattesänkning nedbringa kostnaderna för

motorfordonstrafiken, vilket icke minst i dagens läge måste anses vara av

den största betydelse.»

dels ock utskottets hemställan under punkterna B 4—6 bort erhålla följande

lydelse:

»4) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av herr

Hjalmarson in. fl. samt de likalydande motionerna I: 149 av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 47

herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin in. fl., såvitt

motionerna avser ändring i förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt, antaga det i motionerna I: 148

och II: 177 intagna förslaget till förordning angående ändrad

lydelse av 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om

automobilskatt,

5) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av herr

Hjalmarson m. fl. samt de likalydande motionerna I: 149

av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin m. fl., såvitt

motionerna avser ändring i förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, antaga

det i motionerna I: 148 och II: 177 intagna förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den

3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,

6) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 148 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 177 av herr

Hjalmarson in. fl samt de likalydande motionerna I: 149 av

herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin m. fl., såvitt

motionerna avser ändring i förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt, antaga det i motionerna I: 148

och II: 177 intagna förslaget till förordning angående ändrad

lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954 (nr 260)

om brännoljeskatt.»

HD av herrar Velander och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottet

under punkterna A), B 1) och C) bort hemställa:

3>A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts

i proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten

icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt

med bifall till de likalydande motionerna 1: 542 av herr

Ewerlöf m. fl. och 11:672 av herr Hjalmarson m. fl. —

måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt

i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta,

att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1955/

56 med 110 procent av grundbeloppet och för senare hälften

av samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna 1:543 av herr Ohlon

in. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt;

B 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 101 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 132 av herr

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Hjalmarson m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna

I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr

Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande av kvarlåtenskapsskatten,

antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

skall upphöra att gälla med utgången av december månad 1955.

C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögen
-

het m. m................. 4 835 000 000

Kupongskatt ................ 5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

................ 1 000 000

Fondskatt .................. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ........... 5 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter .. 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........ 62 000 000

Lotterivinstskatt . ............ 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar

in. m.............

70 000 000 5 027 950 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ................ 260 000 000

Bensinskatt ................. 560 000 000 820 000 000

Tullar och acciser: —--(= utskottet s. 44 rad 1—rad

18 uppifrån)--- 6 000 000»

IV) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Kollberg,

vilka

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1:543

av herr Ohlon m. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. ansett, att utskottet

under punkten A) bort hemställa:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 49

•»A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts i

proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med bifall till de likalydande motionerna I: 543

av herr Ohlon m. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. ävensom

de likalydande motionerna I: 542 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 672 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt avser skatteprocenten

— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av

budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet och

för senare hälften av samma budgetår med 100 procent av

grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna 1: 542 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 672 av herr Hjalmarson m. fl. måtte, i den

mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd;»

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna I: 102 av

herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr Ohlin m. fl. samt de likalydande motionerna

I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av herr Hjalmarson m. fl. ansett,

att utskottet under punkterna B 1—2 bort hemställa:

»1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av herr

Hjalmarson m. fl. samt de likalydande motionerna I: 102 av

herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr Ohlin m. fl., sistnämnda

motioner i vad de avser upphävande av förordningen om

kvarlåtenskapsskatt, antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1955.

2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr

Ohlin in. fl., i vad motionerna avser utredning om en mindre

höjning av arvslottsbeskattningen, i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om en sådan utredning enligt i motionerna

angivna riktlinjer samt om framläggande snarast möjligt

för riksdagen av de förslag utredningen kan föranleda.»

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 saml. Nr 53

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

dels ock ansett att utskottet under punkten C) bort hemställa:

»C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m...................

Kupongskatt ................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

................

Fondskatt ..................

Skogsvårdsavgift ...........

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter . .

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........

Lotterivinstskatt .............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

in. m.............

4 910 000 000

5 000 000

1 000 000

1 000 000

7 800 000

750 000

55 000 000

48 000 000

70 000 000 5 098 550 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ................ 260 000 000

Bensinskatt ................. 560 000 000

Särskild invesfieringsavgift för

motorfordon .............. 50 000 000 870 000 000

Tullar och acciser:---(= utskottet s. 44 rad 1—rad

18 uppifrån)--- — 6 000 000»

550970 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 194 a1 i texten