Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

1955-11-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:55, Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående vissa åtgärder till stöd åt den svenska

fruktodlingen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 133 av herr Karl Persson m. fl. och

II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att tillverkning och försäljning av ciderdrycker med en alkoholhalt

av högst 2,8 viktprocent må äga rum enligt de regler som gäller för

maltdrycker, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför

erforderlig författningstext»; samt

2) de likalydande motionerna I: 134 av herr Fritiof Karlsson m. fl. och

II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl., vari hemställts att riksdagen i

överensstämmelse med motionernas syfte måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t begära utredning och förslag snarast möjligt rörande skattefrihet för

läskedrycker, som innehåller must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest

så befinnes lämpligt, annat stöd åt framställningen av sådana drycker.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 157 och II: 170.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 50 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen

av de föreliggande motionerna.

Ciderfrågan

Enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521),

som reglerar handeln med rusdrycker, hänföres till sådana drycker spritdrycker,

vin och starköl. Med vin förstås enligt förordningen varje dryck,

som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt

eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej

mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol. Rätten att tillverka vin för avsalu

grundar sig på bestämmelse i näringsfrihetsförordningen; för upptagande

av sådan tillverkning erfordras tillstånd av Kungl. Maj:t.

Enligt 1 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker förstås med maltdryck varje jäst,

alkoholhaltig, odestillerad dryck, vid vars framställning torkat, rostat eller

bränt malt kommit till användning; dock skall genom hembrygd tillverkad

sådan dryck anses som maltdryck allenast om vid tillverkningen såsom

1 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

extraktgivande ämne använts huvudsakligen malt och alkoholhalten icke

överstiger fem viktprocent. Maltdryckerna indelas i tre klasser. Första klassen

omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger en och åtta

tiondels viktprocent (lättöl), andra klassen omfattar maltdrycker, vilkas

alkoholhalt överstiger en och åtta tiondels men icke två och åtta tiondels

viktprocent (Öl), och tredje klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt

överstiger två och åtta tiondels viktprocent (starköl).

För försäljning av lättöl och andra drycker med en alkoholhalt av högst

två och en fjärdedels volymprocent alkohol gäller bestämmelserna i förordningen

den 25 februari 1955 (nr 38) om försäljning av alkoholfria drycker.

I ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 522) regleras handeln

med Öl. Såsom tidigare nämnts återfinnes bestämmelserna om tillhandahållande

av rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen.

En redogörelse för ciderfrågan har lämnats i proposition nr 151 till 1954

års riksdag angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken

in. m., s. 581—587, vartill utskottet tillåter sig hänvisa. Här må endast

erinras om följande.

Ciderfrågan har under senare år livligt diskuterats. Från fruktodlarhåll

gjordes våren 1950 hos Kungl. Maj :t framställning att ciderdrycker med en

alkoholhalt motsvarande den för maltdrycker av andra respektive tredje

klassen fastställda måtte få försäljas efter samma regler som gällde för

dessa maltdrycker. Framställningen, som remissbehandlades, överlämnades

till 1944 års nykterhetskommitté.

Vid 1951 års riksdag väcktes motioner med yrkande av samma innebörd

som i ovannämnda- framställning. Motionerna föranledde emellertid icke

någon riksdagens åtgärd. Liknande motioner väcktes även vid 1953 års riksdag

men avslogs av riksdagen. Som motivering för dessa beslut hänvisades

till pågående utredning och prövning av frågan om utformningen av lagstiftningen

om alkoholdryckerna.

Nykterhetskommittén behandlade ciderfrågan i sitt principbetänkande,

nr V, SOU 1952: 53, s. 117—121. Något förslag i ämnet framlades icke av

kommittén, som gav uttryck åt uppfattningen att man hellre borde uppmuntra

den för folkhälsan betydligt värdefullare konsumtionen av färsk,

konserverad och torkad frukt samt fruktmuster. En ledamot av kommittén

reserverade sig för en försöksanordning, enligt vilken cider med en alkoholhalt

av högst 2,8 viktprocent tills vidare skulle få försäljas på i huvudsak

samma sätt som enligt kommittéförslaget skulle gälla för försäljning av Öl

(klass II).

I ovannämnda proposition nr 151 uttalade departementschefen bl. a. följande.

Om man skulle genomföra de från fruktodlarhåll framkomna förslagen,

skulle detta innebära att marknaden tillfördes en ny lättillgänglig alkoholdryck.

Möjligt är att man härigenom skulle vinna någon minskning av konsumtionen

av starkare drycker. Den totala effekten skulle emellertid troli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955 3

gen bli en nettoökning av alkoholkonsumtionen. Såsom nykterhetskornmittén

och flera remissorgan framhållit, finns nämligen stor anledning antaga

att cidern i första hand skulle konkurrera med alkoholfria fruktdrycker

och läskedrycker. Jag finner därför liksom nykterhetskommittén icke anledning

att ‘föreslå ändrade bestämmelser rörande cider. Självfallet måste

bär som eljest i frågor av nykterhetspolitisk betydelse producentintressena

träda i bakgrunden.

I anledning av propositionen väcktes ett flertal motioner i ciderfrågan

av innebörd bl. a. att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skulle

få försäljas enligt de regler som komrne att gälla för Öl (klass II). Särskilda

utskottet vid 1954 års riksdag, som behandlade propositionen nr

151 jämte i anledning därav väckta motioner i sitt utlåtande nr 1, uttalade

beträffande cidern — under framhållande av att delade meningar rådde om

en eventuell cidertillverknings möjligheter att stödja fruktodlingen -— bl. a.

att frågan om eventuella stödåtgärder för denna näringsgren torde böra prövas

i ett vidare sammanhang. Utskottet erinrade därvid om trädgårdsutredningens

år 1952 avgivna betänkande med förslag rörande avsättningen av

trädgårdsprodukter m. m., vilket vore beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Utskottet kunde sålunda icke tillstyrka att åtgärder i motionernas syfte, innan

sådan prövning ägt rum, vidtoges från riksdagens sida. Vid utskottets

utlåtande fanns fogad en av flera ledamöter avgiven reservation, vari i anledning

av de i ämnet väckta motionerna hemställdes om förslag till 1954 års

höstriksdag om ändrade bestämmelser om tillverkning, beskattning och försäljning

av ciderdrycker, framställda av svensk frukt. Detta yrkande avvisades

emellertid av riksdagen, i första kammaren med 77 röster mot 37 och

i andra kammaren med 133 röster mot 61.

I de nu föreliggande motionerna i ämnet framhåller motionärerna att

cider med 2,8 procent alkohol i första hand icke skulle komma att konkurrera

med läskedryckerna, enär sådan cider aldrig kunde säljas till så

billigt pris som nämnda drycker. Det torde i stället bli vinkonsumtionen,

som skulle minskas genom ändrade bestämmelser för ciderförsäljningen

enligt de av motionärerna föreslagna grunderna. En sådan ändring skulle i

betydande utsträckning öppna marknaden för cidern och medföra stora ekonomiska

fördelar för vårt land. Därigenom skulle den nuvarande stora importen

av lätta viner motverkas till gagn för vår valutareserv. Men framför

allt skulle möjligheter skapas för avsättning av den svenska frukten. Nykterhetskonunittén

ansåg visserligen att cidertillverkningen icke skulle kunna

bli av någon större ekonomisk betydelse för fruktodlingen. Denna uppfattning

delades icke av de stora fruktorganisationerna, vilka understrukit

cidertillverkningens betydelse för fruktodlingen. Även lantbruksstyrelsen

hade framhållit att det vore angeläget, att den svenska fruktodlingen ej

hindrades i sina strävanden att vinna ökat avsättningsutrymme. I de stora

fruktproducerande länderna vore ciderframställningen av stor betydelse för

avsättningen av frukten, framför allt av sådan frukt som icke kunde säljas

som konsumtionsfrukt. Det vore enligt motionärernas uppfattning nödvän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

digt, att även i vårt land fruktodlingen på detta sätt erhölle stöd från det

allmännas sida. Då cider i framställning ställde sig dyrare än maltdrycker,

förutsatt att fruktodlarna skulle få skälig ersättning för råvaran, vore det

önskvärt, att cidertillverkningen i beskattningshänseende finge en välvillig

behandling. Det syntes böra eftersträvas, att cidern skulle kunna säljas till

ungefär samma pris som Öl.

Skattefrihet för vissa läskedrycker

Beskattningen av läskedrycker beslöts vid 1939 års riksdag. Enligt förordningen

i ämnet den 22 december 1939 (nr 919), som trädde i kraft den

1 februari 1940, omfattar beskattningen mineralvatten samt kolsyrade och

därmed jämförliga drycker, vilka icke är hänför liga till rusdrycker eller

maltdrycker. Med avseende å förordningens tillämpning må här nämnas,

att skatteplikt föreligger för vissa slag av fruktsaft i konsumtionsfärdigt

skick men däremot icke för outspädd fruktmust.

Läskedrycksskatten utgick ursprungligen med 10 öre för liter men höjdes

sedermera till 12 öre. Som ett led i den allmänna skärpningen av den

indirekta beskattningen år 1948 fastställdes en skattesats av 18 öre för iiter.

Från och med den 1 december 1950 genomfördes en ytterligare skattehöjning

till 21 öre för liter, vilken skattesats alltjämt är gällande.

Frågan om beskattningen av drycker innehållande fruktmust har vid

flera tillfällen aktualiserats, varom må nämnas följande.

I anledning av den till 1939 års urtima riksdag avlåtna propositionen nr

81 med förslag till förordning om skatt å läskedrycker framställdes i motionen

11:54 yrkande att fruktmust, beredd enligt i motionen angiven metod

och utan tillsats av socker, måtte undantagas från beskattning. I sitt i ärendet

avgivna utlåtande nr 66 uttalade första särskilda utskottet i denna fråga

följande.

I anslutning till vad i motionen 11:54 framhållits finner utskottet till en

början, att det med statsmakternas bistånd igångsatta tillvaratagandet av

svensk frukt vid s. k. musterier icke bör försvåras genom påläggandet av

en särskild skatt å fruktmust, som försäljes i konsumtionsfärdigt skick.

Detta önskemål synes kunna uppnås utan ändring i författningstexten.

Det ankommer nämligen på kontrollstyrelsen att avgöra vad som skall anses

jämförligt med kolsyrade drycker och sålunda bliva föremål för beskattning.

Utskottet finner på grund härav tillfyllest att för kontrollstyrelsens

beaktande uttala, att fruktmusten icke bör anses utgöra med kolsyrade

läskedrycker jämförlig vara.

I en den 23 april 1953 dagtecknad framställning till Kungl. Maj :t anhöll

Sveriges musteriförbund, Fruktodlingens förhandlingsorgan och Föreningen

fruktdrycker om skattefrihet för läskedrycker innehållande minst 36

procent ren must tillverkad av svenska äpplen. Framställningen överlämnades

till den kort tid därefter tillsatta, åt dåvarande överdirektören Sven

Almgren anförtrodda utredningen angående avvägningen av beskattningen

av spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker. I en den 16 oktober

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

5

1953 dagtecknad promemoria i ämnet behandlade utredningsmannen utförligt

berörda framställning, särskilt med avseende å frågan om och på vilket

sätt skattefrihet ur tekniska synpunkter skulle kunna anordnas för läskedrycker,

tillverkade av äppelmust. Utredningsmannen framhöll därvid bl. a.

att en av honom skisserad teknisk anordning för skattefrihetens genomförande

skulle innebära, att musterinäringen — räknat efter då senast tillgängliga

försäljningssiffror — skulle komma att erhålla ett statligt ekonomiskt

stöd av endast omkring 60 000 kronor för år. Även om mustförbrukningen

inom läskedrycksindustrien skulle fördubblas eller måhända tredubblas,

kunde det knappast anses motiverat att införa det omständliga

förfarande som en skattebefrielse i av utredningsmannen antydd form

skulle innebära för att åstadkomma det avsedda understödjandet av musterinäringen

med så relativt blygsamma belopp. Sammanfattningsvis uttalade

utredningsmannen rörande den ifrågasatta skattefriheten att med

hänsyn bl. a. till de stora tekniska svårigheter, som vore för handen att

anordna en dylik skattebefrielse, man tills vidare borde avvakta utvecklingen

rörande förekomsten i marknaden av läskedrycker, beredda av fruktmust.

Utredningspromemorian lades, efter remissbehandling, såvitt avsåg förslag

rörande maltdrycks- och läskedrycksbeskattningen, till grund för proposition

nr 154 till 1954 års riksdag. 1 propositionen uttalade departementschefen

beträffande den ovannämnda av Sveriges musteriförbund gjorda

framställningen om skattefrihet för vissa läskedrycker, beredda av fruktmust,

att han, med hänsyn till de invändningar som framkommit mot att

skattevägen understödja tillverkningen av dessa drycker, ansåg sig böra

avstyrka bifall till framställningen. Därest stöd åt musterinäringen kunde

anses påkallat torde denna fråga, framhöll departementschefen vidare, få

utredas och övervägas i annat sammanhang.

I anledning av förenämnda proposition framfördes i de likalydande motionerna

1:443 av herr Karl Persson in. fl. och 11:577 av herr Hansson i

Skegrie in. fl. yrkande om utredning och förslag snarast möjligt rörande

skattefrihet för läskedrycker, som innehölle must, tillverkad av svenska

äpplen, eller, därest så befunnes lämpligt, annat stöd åt framställningen

av sådana läskedrycker.

Ovannämnda proposition och motioner behandlades av särskilda utskottet

vid 1954 års riksdag, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4

i nu förevarande avseende anförde följande.

I anledning av motionerna 1:443 och 11:577 vill utskottet i likhet med

departementschefen framhålla att en skattefrihet för vissa av must tillverkade

läskedrycker skulle vara förbunden med betydande kontrollsvårigheter

och att frågan om stöd åt musterinäringen torde få utredas och övervägas

i annat sammanhang. Denna fråga torde för övrigt, såsom antytts i

propositionen nr 153, delvis falla inom området för den ännu arbetande

särskilda utredningen angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt

umgängesliv.

Med det anförda ansågs motionerna besvarade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

Utredning och förslag angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt

umgängesliv har med skrivelse den 8 juli 1954 avlämnats av särskilt tillkallade

sakkunniga. Betänkandet har sedermera, efter remissbehandling,

lagts till grund för proposition, nr 22, i ämnet till innevarande års riksdag.

I propositionen framlades förslag om en av statsmedel stödd kampanj

för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv.

Vidare förordades ett statsbidrag till Föreningen fruktdrycker för kontinuerlig

upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Slutligen föreslogs som en försöksanordning att lån av statsmedel

skulle kunna beviljas till inrättandet av alkoholfria restauranger. Propositionen

har vid vårsessionen bifallits av riksdagen (skr. nr 106).

I huvudsak samma synpunkter som i de vid 1954 års riksdag väckta motionerna

I: 443 och II: 577 framföres i de nu föreliggande motionerna. Det

framhålles bl. a. att det vore av mycket stor betydelse, att en läskedrycksproduktion,

baserad på äppelmust, kunde komma till stånd i största möjliga

utsträckning. Att en kvalitetsgaranterad fruktdryck kunde säljas till

lågt pris vore ur folkhälso-, nykterhets- och trafiksynpunkt av största intresse.

Detta måste också sägas vara i överensstämmelse med principerna

för den nya nykterhetslagstiftningen. I proposition nr 154 till 1954 års

riksdag hade förutsatts, att frågan om stödet åt musterinäringen skulle omprövas,

därest så skulle visa sig påkallat. Enligt motionärernas uppfattning

talade såväl nykterhetspolitiska skäl som fruktodlingens berättigade intressen

för att tillverkningen och försäljningen av mustdryckerna erhölle stöd

snarast möjligt. Det borde därvid understrykas, att ett stöd av 60 000 kronor

årligen, vilket efter nuvarande försäljningssiffror skulle uppnås genom

den av utredningsmannen skisserade anordningen, visserligen vore ringa

men dock inte skulle vara oväsentligt för den under blygsamma ekonomiska

villkor arbetande musterinäringen. Ifrågavarande tillverkning befunne sig

ännu på begynnelsestadiet, varför några slutsatser knappast kunde dragas

av tillgängliga omsättningssiffror.

De åtgärder, som i proposition nr 22 förordats, måste anses otillräckliga

vad beträffade tillverkningen av mustdrycker. Eu sådan skattefrihet, som

utredningsmannen i sin promemoria skisserat, borde övervägas. Även andra

möjligheter till ett effektivare stöd borde kunna ifrågakomma.

Utskottet. I de föreliggande motionerna förordar motionärerna vissa åtgärder

för att stödja avsättningen av svensk frukt. Sålunda hemställes i de

likalydande motionerna I: 133 och II: 170 att cider med en alkoholhalt av

högst 2,8 viktprocent skall få tillverkas och försäljas enligt samma bestämmelser

som gäller för maltdrycker. I de likalydande motionerna I: 134 och

II: 157 föreslås riksdagsskrivelse med begäran om utredning och förslag

snarast möjligt rörande skattefrihet för sådana läskedrycker som innehåller

must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest så befinnes lämpligt,

annat stöd åt framställningen av sådana drycker.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

7

Enligt gällande bestämmelser hänföres cider till vin därest alkoholhalten

överstiger 2 1/4 volymprocent; sådan cider får sålunda tillhandahållas endast

i den ordning rusdrycksförsäljningsförordningen föreskriver. Cider med

lägre alkoholhalt får däremot försäljas fritt enligt lagstiftningen om alkoholfria

drycker. Med motionerna synes därför väsentligen avses att cider med

en alkoholhalt motsvarande ölets skall få säljas efter samma regler som

gäller för Öl. Därvid förutsätter motionärerna att en skattesänkning för sådan

cider skall komma till stånd.

Den ordning i vilken ciderdrycker sålunda må saluföras har i princip varit

gällande även före de vid 1954 års riksdag genomförda ändringarna i alkohollagstiftningen;

några särskilt på ciderdryckerna inriktade lagstiftningsåtgärder

vidtogs således icke av statsmakterna i detta sammanhang. Inom

riksdagen motionsvis framförda yrkanden om sådana åtgärder, i främsta

rummet siktande till att cider skulle få säljas på sätt förordas i de nu föreliggande

motionerna, föranledde icke någon riksdagens åtgärd.

Riksdagens ställningstagande i ciderfrågan föregående år bör enligt utskottets

mening alltjämt hävdas. Därvid skedde en omprövning av nykterhetspolitiken

i dess helhet, och lagstiftningen om försäljning av alkoholhaltiga

drycker fick en väsentligen ny utformning. Att tillföra marknaden en

ny lättillgänglig alkoholdryck av den ifrågasatta typen ansågs kunna medföra

en nettoökning av alkoholkonsumtionen, detta så mycket mera som

konkurrensen från den nya drycken framför allt skulle träffa alkoholfria

muster och läskedrycker. Det torde därför framstå som mindre lämpligt att,

innan närmare erfarenhet vunnits rörande den nya lagstiftningens verkningar

i olika avseenden, företaga ett så vittutseende ingrepp i den sålunda

gjorda avvägningen som föreslås i föreliggande motioner. Enligt utskottets

mening bör således i avvaktan på den kommande utvecklingen valet av åtgärder

till stöd för den svenska fruktodlingen avse andra alternativ än ändrade

bestämmelser för ciderdryckernas försäljning och beskattning. I enlighet

härmed avstyrker utskottet åtgärder i det i de likalydande motionerna

I: 133 och II: 170 angivna syftet.

Beträffande härefter frågan om stöd åt musterinäringen genom skattefrihet

för läskedrycker innehållande must, tillverkad av svenska äpplen, var

jämväl detta spörsmål föremål för prövning vid 1954 års riksdag, som på

hemställan av särskilda utskottet i utlåtande nr 4 avslog i ämnet väckta

motioner. Den av såväl departementschefen som nämnda utskott rörande

ifrågavarande angelägenhet u Halade uppfattningen, alt de besvär och kostnader

som skulle vara förenade med den ifrågasatta skattefrihetens anordnande

och administrativa handhavande icke skulle stå i rimlig proportion

till de fördelar man med åtgärden skulle ernå, må bär ytterligare understrykas.

Utskottet vill även tillägga att motionärernas förslag framstår som

mindre tillfredsställande utifrån den vid åtskilliga tillfällen principiellt hävdade

grundsatsen, att del vore angeläget tillse att, i den mån stöd från statens

sida för något ändamål befunnes påkallat, detta stöd lämnades i form

av anslag till det ifrågavarande ändamålet och icke genom lättnader vid hc
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

skattningen. I sammanhanget torde få erinras om de stödåtgärder som vid

innevarande års riksdags vårsession beslutats för att främja ett alkoholfritt

umgängesliv och som i viss utsträckning torde komma musterinäringen

till godo. Tillika må erinras om att den statliga kreditgaranti för lån som

enligt beslut vid vårsessionen må utlämnas till trädgårdsnäringens rationalisering

även må avse rationaliseringsåtgärder inom bestående anläggningar

för musttillverkning. Såsom ock antytts i proposition nr 154 till 1954 års

riksdag samt i det ovannämnda utlåtandet nr 4 av samma års särskilda utskott

torde få förutsättas att, i den mån ytterligare åtgärder till stöd åt riiusterinäringen

befinnes erforderliga, en prövning av denna fråga i lämpligt

sammanhang kommer att äga rum. Med det anförda avstyrker utskottet de

likalydande motionerna I: 134 och II: 157.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) alt de likalydande motionerna I: 133 av herr Karl Persson

m. fl. och II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl. angående

rätt att tillverka och försälja ciderdrycker icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

2) att de likalydande motionerna I: 134 av herr Fritiof

Karlsson m. fl. och II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl.

om skattefrihet för läskedrycker, som innehåller must av

svenska äpplen, m. in., icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 november 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Eriksson, Velander,

Niklasson, Werner, Erik Jansson, Kronstrand* och Falk; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Sjölin, Brandt,

Kollberg*, Kärrlander, fru Eriksson i Stockholm samt herrar Nilsson i Svalöv,

Larsson i Luttra* och Stenberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

9

Reservationer

I) av herrar Velander, Kollberg, Nilsson i Svalöv och Stenberg, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville — i anslutning till innehållet i de likalydande

motionerna I: 133 av herr Karl Persson m. fl.

och II: 170 av herr Hansson i Skegrie m. fl. samt de likalydande

motionerna 1:134 av herr Fritiof Karlsson m. fl.

och II: 157 av herr Jansson i Benestad m. fl. — i proposition

till nästkommande års riksdag framlägga förslag till

ändrade bestämmelser angående tillverkning, beskattning

och försäljning av ciderdrycker, framställda av svensk

frukt, samt läskedrycker, innehållande must, tillverkad av

svenska äpplen.

II) av herrar Werner, Niklasson och Larsson i Luttra, vilka ansett att

utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att frågan om en vidgad användning

av produkter tillverkade av svensk frukt är av stor betydelse såväl

ekonomiskt som ur folkhälsosynpunkt. Särskilt gäller detta fruktmusl

och cider med låg alkoholprocent, exempelvis av samma alkoholhalt som

de alkoholsvaga maltdryckerna. De farhågor, som emellanåt kommit till

uttryck, att den alkoholsvaga cidern skulle kunna påverka alkoholvanorna

i skadlig riktning, torde i betraktande av den stigande förbrukningen av

exempelvis det importerade starkvinet och starkölet vara betydligt överdrivna.

Det väsentliga synes emellertid vara, att safter eller s. k. must och

cider av svenska äpplen i större omfattning än hittills kan ingå i den dagliga

hushållsförbrukningen.

Erfarenheterna från fjolårets rika äppelskörd ger vid handen, att hundratals

ton både användbar fallfrukt och fullgod frukt lämnades att förfaras

på grund av att otillfredsställande avsättningsförhållanden hindrade fruktskördens

ändamålsenliga tillvaratagande. Visserligen kan invändas, att vissa

av de av motionärerna föreslagna åtgärderna torde tarva smärre ändringar

eller kompletteringar i av riksdagen år 1954 fattade beslut i ämnet. Om

sådana ändringar skulle visa sig påkallade, torde dessa mycket väl ligga

i linje med de nykterhetsvårdande syften, som den samtidigt antagna nykterhetslagstiftningen

till väsentlig del avser att tjäna. Erfarenheterna ger

tyvärr redan vid handen, att förbrukningen av starka alkoholdrycker och

starköl ökat på ett oroväckande sätt, sedan den nya lagstiftningen trätt i

kraft. Det är ej uteslutet, att en ökad användning av på lämpligt sätt tillredda

fruktsafter skulle gynnsamt motverka påtalade tendens.

Den svenska fruktodlingen, som inom de närmaste åren kan beräknas

komma att uppvisa en ytterligare starkt ökad produktion, torde icke utan

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 55

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1955

statligt stöd i olika avseenden kunna vinna en tillfredsställande avsättning

för samma produktion, därest särskilda åtgärder ej snarast vidtages i det

av motionärerna avsedda syftet. Detta syfte synes emellertid ej kunna tillgodoses

utan en föregående utredning och bearbetning av med frågan sammanhängande

detaljer. Denna utredning bör dock kunna bedrivas med sådan

skyndsamhet, att förslag till lämpliga åtgärder för ett bättre tillvaratagande

och en vidgad avsättning av svensk frukt bör kunna framläggas

för riksdagen under år 1956.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 133 av herr Karl Persson m. fl. och II: 170 av

herr Hansson i Skegrie m. fl. samt de likalydande motionerna

I: 134 av herr Fritiof Karlsson m. fl. och II: 157 av

herr Jansson i Benestad m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om skyndsam utredning och förslag till 1956 års

höstriksdag i syfte att verksamt underlätta tillverkning och

avsättning av sådana fruktmuster och av sådana ciderdrycker

med låg alkoholprocent som framställts av svensk

frukt.»

551657

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.