Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet

1955-11-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1955:58, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955

Nr 5S

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition om godkännande av vissa inom ramen för

det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) lämnade

tullkoncessioner jämte därav föranledda ändringar

i gällande tulltaxa, m. m.

I en den 28 oktober 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 212, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels för sin del godkänna de nytillkommande och ändrade svenska tullkoncessioner

inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),

som angivits i Bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende;

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)

fogade tulltaxan skall i angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår

av Bilaga 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende;

dels förklara, att de föreslagna ändringarna i tulltaxan skall träda i kraft

å dag som Kungl. Maj:t bestämmer;

dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår sålunda sänkta tullar, skall

äga att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i förevarande

överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa avgifterna till

nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I samband med Japans inträde såsom avtalsslutande part i det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT) har under våren 1955 tullförhandlingar

ägt rum mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Japan och Amerikas

törenta stater. Förhandlingarna har lett till överenskommelser om vissa ömsesidiga

tullkoncessioner, avsedda att bindas i GATT. Vidare har tullförhandlingar

ägt rum med Förbundsrepubliken Tyskland, vilka likaledes resulterat

i tullkoncessioner som skall ingå i de båda ländernas GATT-åtaganden.

I syfte att modifiera de tidigare från svensk sida lämnade tullbindningarna

å färska äpplen och päron har Sverige därjämte fört s. k. återförhandling,

varvid vissa nya, kompenserande tullbindningar erbjudits från

svensk sida.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de nya tullkoncessioner

inom ramen för GATT, som tör Sveriges del är en följd av dessa förhand
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955

9

lingar. Vidare framlägges förslag om de av överenskommelserna betingade

ändringarna i gällande tulltaxa.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har Sverige

deltagit i tullförhandlingar i Annecy år 1949 och i Torquay vintern 1950—51.

De åtaganden som Sverige genom dessa förhandlingar iklätt sig och därav

föranledda ändringar i tulltaxan har på förslag av Kungl. Maj :t godkänts

av riksdagen (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950 samt prop. nr

209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951). Riksdagen har därefter godkänt

Sveriges anslutning till en deklaration om fortsatt tillämpning av de inom

GATT lämnade tullkoncessionerna (prop. nr 170, rskr nr 273 år 1955).

Under våren och sommaren 1955 har tullförhandlingar ägt rum med Japan

och Amerikas förenta stater i syfte att möjliggöra Japans inträde som avtalsslutande

part i GATT. Vidare har Sverige fört bilaterala tullförhandlingar

med Förbundsrepubliken Tyskland. De vid nämnda förhandlingar

överenskomna ömsesidiga tullkoncessionerna är avsedda att ingå i respektive

länders åtaganden inom GATT och sålunda få samma karaktär som de

vid tidigare tullförhandlingar lämnade koncessionerna. Med stöd av artikel

XXVIII i GATT har Sverige vidare — inför den beslutade förlängningen av

tullkoncessionernas giltighet — ingått i s. k. återförhandling beträffande de

från svensk sida GATT-bundna tullarna för färska äpplen och päron. Kungl.

Maj :t har — med förbehåll för ratifikation — för sin del godkänt de vid

nämnda förhandlingar träffade överenskommelserna.

Resultaten av förhandlingarna, såvitt angår svenska tullkoncessioner, har

sammanfattats i förenämnda Bilaga 1. De förslag till ändringar i gällande

tulltaxa som föranletts av de från svensk sida lämnade koncessionerna framgår,

såsom ovan anmärkts, av den vid ovannämnda statsrådsprotokoll fogade

Bilaga 2. Rörande lydelsen av dessa bilagor tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 15—29).

Vad angår förberedelserna och gången av förhandlingarna med vederbörande

stater ävensom innebörden av de med dem träffade överenskommelserna

får utskottet likaledes hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Redogörelsen härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen

Tullförhandlingar med Japan och Amerikas förenta stater, s. 3—6.

Tullförhandling med Förbundsrepubliken Tyskland, s. 6—9.

Äterförhandling angående tullarna på äpplen och päron m. in., s. 9—11.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

har departementschefen anfört följande.

»De tullförhandlingar som redovisats i det föregående är att betrakta som

en komplettering till de tullöverenskommelser inom ramen för GATT som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955

Sverige ingick vid Annecy- och Torquaykonferenserna. Såsom i annat sammanhang

redovisats för riksdagen har — av olika skäl — arbetet på fortsatta

tullsänkningsåtgärder inom ramen för GATT stött på avsevärda svårigheter

under senare år. Under sådana förhållanden har samarbetet inom

organisationen i första hand inriktats på att bevara och säkra fortsatt giltighet

åt tidigare uppnådda resultat. Det ligger därför i sakens natur att

de förhandlingsresultat som här redovisats är av förhållandevis begränsad

omfattning, vad gäller tullsänkningar, men det måste likväl enligt min mening

allmänt sett hälsas med tillfredsställelse att ytterligare framsteg

kunnat göras samtidigt som de tidigare förhandlingsresultaten kunnat bevaras

i stort sett intakta.

Vad först angår förhandlingen med Japan och Amerikas förenta stater

står denna i samband med Japans inträde i GATT. Med hänsyn till storleken

av den svensk-japanska handeln och det begränsade antalet varor, för vilka

Sverige respektive Japan intar ställning som huvudleverantör, är det naturligt

att denna förhandling inte kunnat medföra några vidsträckta resultat.

Det viktigaste resultatet av förhandlingen blir att handels- och tullförhållandena

mellan Sverige och Japan i fortsättningen kommer att regleras av

GATT-avtalets bestämmelser och att de båda länderna tillerkänner varandra

ömsesidig mest-gynnad-nationsbehandling. Så blir vad Japan beträffar fallet

med samtliga de länder med vilka tullförhandlingar inom GATT:s ram nu

genomförts. Däremot har ett antal länder, däribland Storbritannien och vissa

stater inom sterlingområdet, Frankrike samt Benelux-staterna, visserligen

medgivit Japans inträde i GATT men tills vidare förbehållit sig att för egen

del inte tillämpa GATT-avtalet i sina handelsförbindelser med Japan.

Den förhandling som genomförts med Förbundsrepubliken Tyskland är

av större omfattning. Som bekant intar Förbundsrepubliken numera en dominerande

plats bland våra handelspartners. Utvecklingen av det svensktyska

varuutbytet har under senare år kännetecknats av ett ständigt stigande

tyskt exportöverskott. Med hänsyn härtill och till de gynnsamma betingelserna

-— i fråga om såväl låga tullar som frihet från kvantitativa

restriktioner — för den tyska exporten till Sverige har vid bilaterala handelsförhandlingar

vid upprepade tillfällen från svensk sida framställts krav

på lättnader för den svenska exporten till Förbundsrepubliken. Bland de handelshinder

som möter den svenska exporten har tullarna med tiden kommit

alltmer i förgrunden. Den tullrevision som genomfördes i Tyskland år 1951

har nämligen för många svenska exportvaror kommit att innebära allvarliga

avsättningssvårigheter. Önskemålen om en tullförhandling med Tyskland

har från svensk sida fått ökad aktualitet allteftersom arbetet på en

revision av vår egen tulltaxa närmat sig sin fullbordan. Det måste med

hänsyn härtill betraktas som ett framsteg i de svensk-tyska handelsförbindelserna

att en tullförhandling av relativt stor omfattning nu kunnat genomföras

med Förbundsrepubliken. Den utgör en naturlig fortsättning på

de i Torquay bedrivna förhandlingarna, och åtskilliga kvarstående svenska

önskemål har därigenom kunnat bättre tillgodoses.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955 11

Värdet av de olika tullkoncessionerna är givetvis växlande. Vad särskilt

de tyska åtagandena beträffar berör de emellertid en relativt omfattande

svensk export och innebär, framför allt i fråga om manufakturerade produkter,

avgjorda fördelar.

De svenska koncessionerna innebär i stor utsträckning bindning av gällande

tull. I de fall sänkningar medgivits har detta kunnat samordnas med

arbetet inom 1952 års tulltaxekommitté på sådant sätt, att tullsänkningarna

inte torde komma att strida mot det väntade förslaget till ny tulltaxa, över

huvud taget har de svenska koncessionerna avvägts så att de så långt möjligt

inte skall prejudicera behandlingen av detta förslag. Liksom vid tidigare

förhandlingar har vid bindning av en specifik tull i regel förbehåll

gjorts om rätt att övergå till värdetull av viss angiven höjd.

Vad angår frågan om återtaganden och jämkningar av de tullkoncessioner

som tidigare lämnats i GATT vill jag framhålla att det ur svensk synpunkt

givetvis ter sig angeläget att motverka de tendenser till en allmän höjning

av tullnivåerna, som i vissa länder gör sig gällande. Å andra sidan måste

beaktas att tullbindningarna inom GATT numera varit oförändrade i kraft

under förhållandevis lång tid och att till följd därav vissa justeringar visar

sig ofrånkomliga. I betraktande härav och med hänsyn även till omfattningen

av tullbindningarna måste det anses tillfredsställande att medlemsländerna

kunnat förmås att så starkt som skett begränsa sina krav på återförhandlingar.

GATT-avtalets betydelse för att bevara stabilitet på tullområdet har

därigenom ytterligare stadfästs.

Vad beträffar de svenska GATT-bundna tullarna på äpplen och päron

vill jag erinra om att frågan om en revision av dessa bindningar vid olika

tillfällen uppmärksammats i riksdagen. Det har därför synts lämpligt att

nu utnyttja den möjlighet som erbjudit sig att upptaga s. k. återförhandlingar.

Den svenska fruktodlingen har under senare år haft att kämpa med

stora svårigheter vilka delvis betingats av konkurrensen från utlandet. Gällande

vikttullar har genom penningvärdets fall delvis förlorat sin effekt

och samtidigt har den svenska produktionen ökat i rask takt. Detta har

framtvingat särskilda regleringsåtgärder för att undanhålla import under

den tid på året då huvuddelen av den svenska frukten föres i marknaden.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag det motiverat att en viss höjning

av dessa tullar nu genomföres och att den s. k. skyddsperioden för äpplen

förlänges. Det förhandlingsresultat som uppnåtts gentemot Amerikas

förenta stater innebär möjlighet att höja tullen från 20 öre till 25 öre per

kg för såväl äpplen som päron under tiden juli—december samt dessutom

för äpplen från It) öre till 25 öre per kg under januari och från 0 till 25 öre

per kg under februari månad. För egen del finner jag detta förhandlingsresultat

godtagbart. Jag har också erfarit att det rimmar väl med den uppfattning

om fruktodlingens skyddsbehov som föreligger inom 1952 års tulltaxekommitté.

Ifrågavarande tullhöjningar torde böra genomföras så snart

som möjligt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955

Förutom nyssnämnda ändringar i fråga om tullarna på äpplen och päron

synes jämväl de ändringar i tulltaxan böra genomföras, som påkallas för att

sätta överenskommelserna med Japan, Amerikas förenta stater och Förbundsrepubliken

Tyskland i kraft. Några betänkligheter mot att inför en

väntad revision av hela tulltaxan nu genomföra dessa ändringar torde —

med hänsyn till de informationer som erhållits av tulltaxekommittén —

inte behöva hysas.

De ändringar i gällande tulltaxa som föranleds av från svensk sida erbjudna

tullsänkningar och av mig ifrågasatta höjningar av frukttullarna

framgår närmare av Bilaga 2. I denna har medtagits samtliga de i Bilaga 1

redovisade svenska koncessioner vilka förutsätter ändring av nu utgående

tull. Endast i två fall har avvikelse skett från koncessionerna enligt överenskommelserna.

Beträffande äpplen och päron innebär överenskommelsen med

Amerikas förenta stater ändring av nu utgående tull å färska frukter. Ur

tullteknisk synpunkt har emellertid synts lämpligt att låta tulländringen

avse jämväl kokade frukter, vilka för nu ifrågavarande tidsperiod icke är

bundna i GATT. Generaltullstyrelsen har tidigare uttalat sig för ett dylikt

arrangemang (jfr prop. 1950: 53 s. 4). Beträffande pressar och pressmaskiner

(tulltaxenr 955—958) avser tullkoncessionen i den svensk-tyska överenskommelsen

endast pressar och pressmaskiner för metallbearbetning. Av

tulltekniska skäl torde ändringen i gällande tulltaxa böra omfatta alla slag

av pressar och pressmaskiner.

Liksom i tidigare liknande sammanhang synes det lämpligt att Kungl.

Maj:t erhåller bemyndigande att bestämma dag för ikraftträdandet av ändringarna

i tulltaxan. Vidare bör Kungl. Maj :t erhålla bemyndigande att,

därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill

anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande

sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande

ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen därför.»

Utskottet. Resultaten av de tullförhandlingar, varom här är fråga, utgör en

komplettering till tidigare tullöverenskommelser som Sverige ingått inom

ramen för GATT-organisationen. Även om med överenskommelserna icke

nåtts tullsänkningar annat än i relativt begränsad omfattning, synes förhandlingsresultaten,

såvitt utskottet kunnat finna, utgöra ett värdefullt led

i vårt lands deltagande i det internationella samarbetet inom tullområdet.

Beträffande det i förevarande sammanhang för svenskt näringsliv mest betydelsefulla

förhandlingsresultatet, avtalet med Förbundsrepubliken Tyskland,

ser utskottet med tillfredsställelse att det varit möjligt att genomföra

en tullförhandling av så relativt stor omfattning med detta land.

Särskild uppmärksamhet förtjänar resultatet av den återförhandling som

törts beträffande tullkoncessionerna för färska äpplen och päron och som,

på sätt framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, lett till

modifikationer i de tidigare från svensk sida lämnade tullbindningarna på

dessa produkter och därav betingade förslag till ändring av frukttullarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1955

13

Med åtgärderna avses att ge ökat stöd åt den svenska fruktodlingen, varom

under senare år från fruktodlarhåll framförts upprepade krav.

Med åberopande av vad ovan anförts får utskottet, som sålunda icke funnit

anledning till erinran mot de i propositionen framställda förslagen,

hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 212.

Stockholm den 29 november 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Eriksson,

Söderquist, Velander, Niklasson, Werner* och Erik Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle,, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström*, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard*, Anderson i Sundsvall

och Nilsson i Svalöv.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

6B1698, Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet a1 i texten