Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om nyanläggning av industri i Byske.
1955-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1955:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om nyanläggning av industri i Byske.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning
och förslag om nyanläggning av industri i Byske.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 155 i första kammaren av herr Persson, Helmer, och herr
öhman samt nr 193 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl., har föreslagits
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om tillsättande
av en utredning, i vilken företrädare för Byske kommun, domänverket,
Statens skogsindustrier, arbetsmarknadsorganen i länet samt berörda
arbetares fackliga organisationer kallas att ingå, med uppdraget att
framlägga förslag till sådan nyanläggning av industri i Byske, att befolkningen
säkras nya och varaktiga sysselsättningsmöjligheter.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 155.
Över motionen har i vederbörlig ordning yttranden inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Västerbottens län.
Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.
Byske kommun hör till de kommuner i Norrland, som drabbades hårt
av sågverksnedläggelserna under 1920- och 1930-talen. År 1925 nedlades
Furuögrunds sågverk och mekaniska verkstad samt Ytterstfors såg. Sammanlagt
sysselsattes vid dessa företag cirka 400 arbetare. År 1930 nedlades
Brännfors sågverk vid Renholmen, vilket då hade 350 anställda. Denna
decimering av sysselsättningsmöjligheterna förorsakade en betydande
folkminskning i kommunen. Sedan år 1930 har antalet invånare minskat
med 1 800 personer och uppgick år 1953 till 8 650. Genom nettoutflyttning
förlorade kommunen under åren 1930—1950 omkring 3 000 personer, därav
850 under perioden 1946—1950.
Den förvärvsarbetande befolkningens yrkesfördelning enligt folkräkningen
år 1950 framgår av följande tabell.
Män
Kvinnor
S:a
%
Jordbruk med binäringar ......
...... 1 668
96
1 764
55,7
Industri och hantverk ........
...... 597
37
634
20,0
Samfärdsel ..................
...... 182
40
222
7,0
Handel ......................
...... 116
98
214
6,8
Off. tjänster m. in.............
...... 76
119
195
6,2
Husligt arbete ................
96
96
3,0
Övriga ......................
...... 42
1
43
1,3
S:a 2 681
487
3 168
100,0
Mellan åren 1945 och 1950 minskade antalet förvärvsarbetande män inom
jordbruket och dess binäringar med 450, under det att antalet inom övriga
näringsgrenar sysselsatta män ökade med blott 50. Antalet förvärvsarbetan
1
Bihang till riksdagens protokoll 1955. 8 sand. Nr 16
2
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955
de kvinnor inom stadsnäringarna minskade under samma period med 40.
Inom kommunen finnes endast ett större industriföretag, Byske trämassefabrik,
som sysselsätter omkring 100 arbetare. Av dem, som under år 1950
sysselsattes inom industrien, var nära 200 yrkesverksamma inom byggnadsverksamheten.
Av hela antalet förvärvsarbetande år 1950 hade ca 60 sina
arbetsplatser utanför hemortskommunen.
Kommunen hade stor arbetslöshet under 1920- och 1930-talen. År 1933
uppgick antalet hjälpsökande arbetslösa i medeltal per månad till nära
800. Antalet sjönk sedan successivt, och motsvarande siffror var för år
1945 52 och för 1954 12. Kommunens arbetsmarknad är fortfarande mycket
känslig för konjunktur- och säsongväxlingar.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att det föreligger ett stort behov av att
utbygga och differentiera näringslivet i kommunen. I överensstämmelse
härmed har styrelsen sedan många år tillbaka sökt tillföra kommunen nya
industrier som ersättning för de nedlagda sågverken. I samma syfte har
länets företagareförening verkat. Sålunda har föreningen sedan sin start
1939 beviljat omkring 325 000 kronor som lån och bidrag till ett 40-tal
företagare inom industri och hantverk i kommunen. Företagare!''öreningen
har bl. a. i form av lån lämnat sitt stöd åt Föreningen Renholmens mekaniska
verkstäder u. p. a., som startade 1925 och sysselsätter omkring 20
personer.
Förhållandena inom näringslivet och på arbetsmarknaden i Byske har
således tilldragit sig uppmärksamhet från det allmännas sida, och insatser
har gjorts och göres alltjämt i syfte att utbygga industrien och främja
sysselsättningsmöjligheterna i kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen anser,
att utvecklingen i kommunen bör följas med uppmärksamhet. Enligt styrelsens
mening torde dock intet väsentligt vara att vinna med en utredning
av det slag, som förordas i de föreliggande motionerna.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har såsom eget utlåtande i ärendet åberopat
ett av Västerbottens företagareförening u. p. a. avgivet yttrande, i vilket
bl. a. uttalats följande.
Enligt företagna företagsräkningar sysselsattes år 1936 inom hantverk
och industri i Byske 241 personer, varav 168 personer i Byske trämassefabrik
och 73 personer inom diverse småindustrier. Vid senaste företagsräkningen
år 1952 hade sysselsättningen vid massafabriken sjunkit till 100
anställda, men samtidigt hade sysselsättningen inom småföretagen ökat från
73 till 303 anställda, varför sistnämnda år totalt sysselsattes 403 personer
inom hantverk och industri. Till och med år 1954 har Västerbottens företagareförening
beviljat 63 lån om sammanlagt 351 605 kronor till 36 hantverks-
och industriföretag samt 19 företag tillhörande jordbrukets binäringar
inom Byske kommun. Med större resurser till förfogande skulle företagareföreningen
säkerligen ha kunnat åstadkomma ytterligare sysselsättningsmöjligheter.
De redan vunna erfarenheterna ger vid handen, att de största
utvecklingsmöjligheterna torde förefinnas inom den mindre företagsverksamheten.
Enligt av skogsvårdsstyrelsen år 1947 lämnade uppgifter uppgick skogsarealen
inom byskeområdet till 429 600 hektar. Enligt samma källa var det
enda egentliga överskottsområdet för barrskog inom Västerbottens län att
finna inom byskeområdet. Inom Byske och Åby älvars flottningsområde
utsorterades i medeltal under åren i937—1946 6 milj. kubikfot timmer årligen.
Den årliga råvaruförbrukningen inom området inskränkte sig till
2,35 milj. kubikfot.
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955
3
Enligt föreliggande uppgifter torde Byske trämassefabriks framtida existens
vara tämligen oviss. En eventuell utredning torde böra söka klargöra
härmed sammanhängande problem.
En intensifierad skogsvård framstår som särskilt önskvärd och erforderlig.
Härigenom skulle avsevärda sysselsättningsmöjligheter kunna tillskapas
samtidigt som skogens avkastning på längre sikt kunde beräknas öka,
varigenom även nya möjligheter skulle uppstå för en utökning av träförädlingsindustrien
inom Byske socken. Enligt företagareföreningens mening
skulle en grundlig utredning beträffande näringslivet i Byske socken vara
synnerligen önskvärd och måhända ge nya uppslag till förbättring av försörj
ningsunderlaget för kommunens befolkning.
Utskottet. Såsom framgått av motionerna och remissyttrandena har alltsedan
1930-talet förekommit en avsevärd utflyttning från Byske kommun
på grund av de bristande försörjningsmöjligheterna. Det uppges att de
kommunala myndigheterna med oro och bekymmer ser på framtidsutsikterna.
Vunna erfarenheter synes tyda på, att de största utvecklingsmöjligheter»
na torde finnas inom den mindre företagsamheten. Från 1936 till 1952 ökade
antalet anställda inom småföretagen avsevärt eller från 73 till 303. Det
är enligt utskottets mening angeläget att länets företagareförening, i samarbete
med länsstyrelsen och berörda kommun, söker fullfölja sina strävanden
att främja den mindre företagsamheten i Byske kommun. Arbetsmarknadsmyndigheterna
bör följa utvecklingen i kommunen med uppmärksamhet.
Något väsentligt torde dock enligt utskottets mening knappast stå
att vinna med en särskild utredning av det slag motionärerna förordat.
Utskottet hemställer därför,
att de likalydande motionerna I: 155 och II: 193 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 mars 1955
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Mogård, Boo*,
Wehtje, Kronstrand, Eliasson och Björnberg;
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Sköldin, Persson
i Norrby, Johansson i Kalmar, Löfgren, Nelander och Nordqvist i Karlskoga.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.