Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om nyanläggning av industri i Byske.

1955-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1955:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om nyanläggning av industri i Byske.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning

och förslag om nyanläggning av industri i Byske.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 155 i första kammaren av herr Persson, Helmer, och herr

öhman samt nr 193 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl., har föreslagits

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om tillsättande

av en utredning, i vilken företrädare för Byske kommun, domänverket,

Statens skogsindustrier, arbetsmarknadsorganen i länet samt berörda

arbetares fackliga organisationer kallas att ingå, med uppdraget att

framlägga förslag till sådan nyanläggning av industri i Byske, att befolkningen

säkras nya och varaktiga sysselsättningsmöjligheter.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 155.

Över motionen har i vederbörlig ordning yttranden inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Västerbottens län.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört följande.

Byske kommun hör till de kommuner i Norrland, som drabbades hårt

av sågverksnedläggelserna under 1920- och 1930-talen. År 1925 nedlades

Furuögrunds sågverk och mekaniska verkstad samt Ytterstfors såg. Sammanlagt

sysselsattes vid dessa företag cirka 400 arbetare. År 1930 nedlades

Brännfors sågverk vid Renholmen, vilket då hade 350 anställda. Denna

decimering av sysselsättningsmöjligheterna förorsakade en betydande

folkminskning i kommunen. Sedan år 1930 har antalet invånare minskat

med 1 800 personer och uppgick år 1953 till 8 650. Genom nettoutflyttning

förlorade kommunen under åren 1930—1950 omkring 3 000 personer, därav

850 under perioden 1946—1950.

Den förvärvsarbetande befolkningens yrkesfördelning enligt folkräkningen

år 1950 framgår av följande tabell.

Män

Kvinnor

S:a

%

Jordbruk med binäringar ......

...... 1 668

96

1 764

55,7

Industri och hantverk ........

...... 597

37

634

20,0

Samfärdsel ..................

...... 182

40

222

7,0

Handel ......................

...... 116

98

214

6,8

Off. tjänster m. in.............

...... 76

119

195

6,2

Husligt arbete ................

96

96

3,0

Övriga ......................

...... 42

1

43

1,3

S:a 2 681

487

3 168

100,0

Mellan åren 1945 och 1950 minskade antalet förvärvsarbetande män inom

jordbruket och dess binäringar med 450, under det att antalet inom övriga

näringsgrenar sysselsatta män ökade med blott 50. Antalet förvärvsarbetan
1

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 8 sand. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955

de kvinnor inom stadsnäringarna minskade under samma period med 40.

Inom kommunen finnes endast ett större industriföretag, Byske trämassefabrik,

som sysselsätter omkring 100 arbetare. Av dem, som under år 1950

sysselsattes inom industrien, var nära 200 yrkesverksamma inom byggnadsverksamheten.

Av hela antalet förvärvsarbetande år 1950 hade ca 60 sina

arbetsplatser utanför hemortskommunen.

Kommunen hade stor arbetslöshet under 1920- och 1930-talen. År 1933

uppgick antalet hjälpsökande arbetslösa i medeltal per månad till nära

800. Antalet sjönk sedan successivt, och motsvarande siffror var för år

1945 52 och för 1954 12. Kommunens arbetsmarknad är fortfarande mycket

känslig för konjunktur- och säsongväxlingar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att det föreligger ett stort behov av att

utbygga och differentiera näringslivet i kommunen. I överensstämmelse

härmed har styrelsen sedan många år tillbaka sökt tillföra kommunen nya

industrier som ersättning för de nedlagda sågverken. I samma syfte har

länets företagareförening verkat. Sålunda har föreningen sedan sin start

1939 beviljat omkring 325 000 kronor som lån och bidrag till ett 40-tal

företagare inom industri och hantverk i kommunen. Företagare!''öreningen

har bl. a. i form av lån lämnat sitt stöd åt Föreningen Renholmens mekaniska

verkstäder u. p. a., som startade 1925 och sysselsätter omkring 20

personer.

Förhållandena inom näringslivet och på arbetsmarknaden i Byske har

således tilldragit sig uppmärksamhet från det allmännas sida, och insatser

har gjorts och göres alltjämt i syfte att utbygga industrien och främja

sysselsättningsmöjligheterna i kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen anser,

att utvecklingen i kommunen bör följas med uppmärksamhet. Enligt styrelsens

mening torde dock intet väsentligt vara att vinna med en utredning

av det slag, som förordas i de föreliggande motionerna.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har såsom eget utlåtande i ärendet åberopat

ett av Västerbottens företagareförening u. p. a. avgivet yttrande, i vilket

bl. a. uttalats följande.

Enligt företagna företagsräkningar sysselsattes år 1936 inom hantverk

och industri i Byske 241 personer, varav 168 personer i Byske trämassefabrik

och 73 personer inom diverse småindustrier. Vid senaste företagsräkningen

år 1952 hade sysselsättningen vid massafabriken sjunkit till 100

anställda, men samtidigt hade sysselsättningen inom småföretagen ökat från

73 till 303 anställda, varför sistnämnda år totalt sysselsattes 403 personer

inom hantverk och industri. Till och med år 1954 har Västerbottens företagareförening

beviljat 63 lån om sammanlagt 351 605 kronor till 36 hantverks-

och industriföretag samt 19 företag tillhörande jordbrukets binäringar

inom Byske kommun. Med större resurser till förfogande skulle företagareföreningen

säkerligen ha kunnat åstadkomma ytterligare sysselsättningsmöjligheter.

De redan vunna erfarenheterna ger vid handen, att de största

utvecklingsmöjligheterna torde förefinnas inom den mindre företagsverksamheten.

Enligt av skogsvårdsstyrelsen år 1947 lämnade uppgifter uppgick skogsarealen

inom byskeområdet till 429 600 hektar. Enligt samma källa var det

enda egentliga överskottsområdet för barrskog inom Västerbottens län att

finna inom byskeområdet. Inom Byske och Åby älvars flottningsområde

utsorterades i medeltal under åren i937—1946 6 milj. kubikfot timmer årligen.

Den årliga råvaruförbrukningen inom området inskränkte sig till

2,35 milj. kubikfot.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1955

3

Enligt föreliggande uppgifter torde Byske trämassefabriks framtida existens

vara tämligen oviss. En eventuell utredning torde böra söka klargöra

härmed sammanhängande problem.

En intensifierad skogsvård framstår som särskilt önskvärd och erforderlig.

Härigenom skulle avsevärda sysselsättningsmöjligheter kunna tillskapas

samtidigt som skogens avkastning på längre sikt kunde beräknas öka,

varigenom även nya möjligheter skulle uppstå för en utökning av träförädlingsindustrien

inom Byske socken. Enligt företagareföreningens mening

skulle en grundlig utredning beträffande näringslivet i Byske socken vara

synnerligen önskvärd och måhända ge nya uppslag till förbättring av försörj

ningsunderlaget för kommunens befolkning.

Utskottet. Såsom framgått av motionerna och remissyttrandena har alltsedan

1930-talet förekommit en avsevärd utflyttning från Byske kommun

på grund av de bristande försörjningsmöjligheterna. Det uppges att de

kommunala myndigheterna med oro och bekymmer ser på framtidsutsikterna.

Vunna erfarenheter synes tyda på, att de största utvecklingsmöjligheter»

na torde finnas inom den mindre företagsamheten. Från 1936 till 1952 ökade

antalet anställda inom småföretagen avsevärt eller från 73 till 303. Det

är enligt utskottets mening angeläget att länets företagareförening, i samarbete

med länsstyrelsen och berörda kommun, söker fullfölja sina strävanden

att främja den mindre företagsamheten i Byske kommun. Arbetsmarknadsmyndigheterna

bör följa utvecklingen i kommunen med uppmärksamhet.

Något väsentligt torde dock enligt utskottets mening knappast stå

att vinna med en särskild utredning av det slag motionärerna förordat.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna I: 155 och II: 193 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Mogård, Boo*,

Wehtje, Kronstrand, Eliasson och Björnberg;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Sköldin, Persson

i Norrby, Johansson i Kalmar, Löfgren, Nelander och Nordqvist i Karlskoga.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.