Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om decentralisering av företagsamhet och förvaltning i storstäderna.

1955-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1955:22, Utlåtande i anledning av väckt motion om decentralisering av företagsamhet och förvaltning i storstäderna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 22—2Jf

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1955

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckt motion om decentralisering av

företagsamhet och förvaltning i storstäderna.

I en inom andra kammaren under nr 196 väckt motion, som hänvisats

till bankoutskottets handläggning, har herr Andersson i Brämhult anhållit,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att frågan

om en decentralisering av företagsamhet och förvaltning i storstäderna

måtte tas upp till prövning i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionären hänvisar inledningsvis till de uttalanden som gjordes i motionerna

I: 341 och II: 290 till 1954 års riksdag om de stora olägenheter

den ojämna befolkningsutvecklingen ur försvarspolitisk synpunkt innebär

för samhället. Bankoutskottet avgav utlåtande över motionerna (nr

36/1954), varvid dock icke de försvarspolitiska synpunkterna upptogs till

behandling.

I fortsättningen anför motionären följande.

I oktober 1954 avgav överbefälhavaren sitt förslag till riktlinjer för

vårt försvars organisation under de närmaste tio åren. Icke heller överbefälhavaren

synes emellertid ha uppmärksammat den enligt motionärens

uppfattning viktiga del av försvarsförberedelserna som ovan berörts.

I fråga om försvarets framtida utformning bör understrykas, att en decentralisation

bör eftersträvas. En träff av en tung flygbomb och ännu

mer av en atombomb har så vidsträckt verkan, att mycket stora förluster

kan tillfogas mera samlade styrkor. Men till Stockholm är förlagda försvarsstab,

arméstab, marinstab, flygstab, arméförvaltning, marinförvaltning

och flygförvaltning med kanske ett tusental officerare och tjänstemän

i ett par stora kvarter, som skulle kunna förintas av var sin bomb.

Om något dylikt inträffade, innan utflyttning vid mobilisering hunnit

verkställas, skulle ett ödesdigert slag kunna tillfogas försvarsmakten.

Det torde också vara ofrånkomligt att frågan om en evakuering redan i

fredstid från storstäderna av industriella anläggningar av vikt för försvaret

och folkförsörjningen tas upp. Likaså torde det vara nödvändigt att icke

koncentrera statliga verk och inrättningar till huvudstaden och att en decentralisering

av förvaltningsapparaten äger rum. Om den nuvarande utvecklingen

på förvaltningsområdet tillåtes fortgå ostörd, kan ett krigsutbrott,

varvid de moderna atomstridsmedlen och robotvapnen kommer till

användning, bli mycket ödesdigert och i ett enda ögonblick sätta hela vår

förvaltningsapparat ur funktion. Härvidlag planerade evakueringar vid

krigsfara kan bli värdelösa. En utflyttning av statliga verk och inrättningar

måste därför äga rum i fredstid.

Det är enligt min uppfattning lika viktigt att sådana verkligt effektiva

fredstida förberedelser sker som att man planlägger försvarsmaktens orga
Bihang

till riksdagens protokoll 1955. 8 sand. Nr 21—2/,.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1955

nisation, styrka och utrustning. Ett försvar utan tryggad försörjning och

med förvaltningsapparaten äventyrad är dömt att misslyckas. Det torde

därför vara ofrånkomligt att dessa viktiga spörsmål tas upp till diskussion

i anslutning till den prövning av överbefälhavarens förslag, som av

statsrådet och chefen för försvarsdepartementet förutsatts skola äga rum,

så att förslag kan föreläggas 1956 års riksdag.

Över motionen har i vederbörlig ordning inhämtats yttranden från överbefälhavaren

och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

överbefälhavaren uttalar, att de i motionen framförda synpunkterna

och principförslagen är ägnade att i viktiga hänseenden höja vår försvarsberedskap

och att minska vår sårbarhet. De biträdes därför i allt väsentligt.

I sitt yttrande erinrar överbefälhavaren om att civilförsvarsstyrelsen

och försvarsstaben i samarbete närmare behandlat vilka försvarsförberedelser

inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde som kan vara

erforderliga för att minska sårbarheten. De synpunkter som härvid framkommit

har sammanställts i en promemoria, vilken den 31 mars 1955

överlämnades till 1953 års civilförsvarsutredning samtidigt som generaldirektören

och chefen för civilförsvarsstyrelsen och chefen för försvarsstaben

i skrivelse efterhörde huruvida 1953 års civilförsvarsutredning vore

villig medverka till ett Kungl. Maj :ts principiella ställningstagande beträffande

civilförsvarets framtida utformning.

överbefälhavaren framhåller, att i den mån hänsyn till försvarssynpunkter

tas vid samhällets utformning i fredstid underlättas den svåra

och riskfyllda omställningen vid krig eller krigsfara.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, som begränsat sitt yttrande

till det ekonomiska beredskapsområdet, har bl. a. uttalat följande.

I yttrande den 7 augusti 1951 till chefen för handelsdepartementet över

ett av särskilda utredningsmän den 26 januari 1951 avgivet betänkande

angående näringslivets lokalisering anförde riksnämnden bl. a. följande:

”1 anslutning till de av utredningen anförda försvarspolitiska synpunkterna

(s. 85—89) kan framhållas att befolkningens och näringslivets ökade

koncentration till större tätorter och den därmed sammanhängande tekniska

utvecklingen medför, att försörjningsapparaten blir känsligare för

störningar i samband med krig och avspärrning än vad som är fallet i ett

samhälle som i större grad grundar sin försörjning på självhushållning.

Å andra sidan torde denna koncentration i stor utsträckning ha varit en

förutsättning för den tekniska utvecklingen, genom vilken möjligheten att

förse befolkningen med nyttigheter av olika slag betydligt ökats. Det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1955

3

torde vara mycket svårt att fastslå vad som på längre sikt är försvarspolitiskt

önskvärt i fråga om utvecklingen av samhällsstrukturen i stort.

Över huvud bör man enligt riksnämndens mening endast då så är oundgängligen

nödvändigt låta beredskapssynpunkterna föranleda avsteg från

vad som för näringslivet är riktigt ur fredsmässiga synpunkter. Ett sunt

närigsliv är en grundläggande förutsättning för att landet skall kunna

bära kostnaderna för ett betryggande försvar. De avsteg, som måste göras

för att t. ex. säkerställa tillgången på krigsmateriel, livsmedel, drivmedel

och dylika oundgängliga förnödenheter böra icke vara större än vad som

i varje särskilt fall erfordras för att uppnå en godtagbar beredskap.”

”1 övrigt torde den ur försörjningsberedskapens synpunkt angelägnaste

lokaliseringsfrågan vara att skaffa bergverkstäder för särskilt krigsviktig

produktion.”

”Riksnämnden anser sålunda, att bedömningen av vad som är en ur

försvarsberedskapssynpunkt önskvärd lokalisering i allmänhet är så osäker,

att man bör låta dessa synpunkter inverka på lokaliseringen endast i

de undantagsfall då mycket klara och viktiga skäl härför föreligga.”

Ledningen av lokaliseringsverksamheten har i enlighet med Kungl.

Maj :ts prop. 127/1952 tills vidare förlagts till arbetsmarknadsstyrelsen.

Styrelsen upprätthåller allt fortlöpande intimt samarbete med, bl. a.,

riksnämnden som härvid företräder de ekonomiska försvarsberedskapssynpunkterna.

Samarbetet avser den allmänna lokaliseringspolitiken, utredningar,

inventeringar, enskilda lokaliseringsfall m. m.

Riksnämndens ovan citerade slutsats om säkerheten vid bedömningen

av lokaliseringen ur försvarsberedskapssynpunkt utgör givetvis icke ett

underkännande av det av motionären anförda uttalandet att tätortsbebyggelsen

innebär ett utomordentligt faromoment vid en oinskränkt luftkrigföring.

Denna synpunkt har också tagits till utgångspunkt för 1953 års

civilförsvarsutrednings undersökningar beträffande utrymning av vissa

tätorter. Utredningen har i skrivelse till riksnämnden begärt nämndens

medverkan för undersökning av konsekvenserna för försörjningsberedskapen

i samband med en bort- eller utflyttning från en del tätorter såsom

en skyddsåtgärd vid en avancerad luftkrigföring.

Frågan om huru vårt lands sårbarhet vid krig sammanhänger med näringslivets

lokalisering har sålunda upptagits till granskning i syfte att

klarlägga möjligheterna att planera krigsmaterieltillverkning och annan

oundgängligen nödvändig produktion i krig så att minsta möjliga fabrikskapacitet

skulle i krig bli tagen i anspråk för sådan produktion inom vissa

av civilförsvarsutredningen angivna större tätorter. I samband härmed

söker man belysa vilka delar av näringsliv och administration som oundgängligen

måste i krig kvarbliva inom dessa tätorter.

Det synes riktigt att, under förutsättning att några förberedelser för

utrymning ej vidtagits, ett krigsutbrott varvid de moderna atomstridsmedlen

och robotvapnen kommer till användning kan, såsom av motionä
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1955

ren framhållits, i ett enda ögonblick sätta vår förvaltningsapparat och

produktionsapparat ur funktion inom viktiga orter. Motionärens oro för

att planerad evakuering kan bli värdelös synes också motiverad om erforderlig

beredskap ej kunnat vidtagas. Risken härför torde dock avsevärt

kunna nedbringas genom förberedelser i fredstid. Det förefaller vara

mera ändamålsenligt att beredskapsmässigt arbeta för en effektiv utrymningsplanläggning

för krigsfall och anpassning av planläggningen för

krigsproduktion och krigsadministration till möjligheten av atom- och robotanfall

från luften än att med hänsyn till risken av ett krig permanent

decentralisera vår förvaltnings- och produktionsapparat.

Riksnämnden får slutligen understryka sitt ovan anförda yttrande, att

dä klara och viktiga skäl föreligga för hänsynstagande till försvarsberedskapssynpunkterna

vid lokalisering av näringslivet, böra sådana synpunkter

i görlig mån få inverka. I dylika fall synes myndigheterna böra stödja

uppförandet av nya, ur beredskapssynpunkter lämpligt belägna anläggningar.

Riksnämnden får här peka på möjligheterna att myndigheterna

genom byggnadstillståndsgivning eller på annat sätt medverka till genomförandet

av enskilda initiativ avseende en ur försvarssynpunkt förbättrad

lokalisering genom spridning eller förläggning i bergrum av krigsviktiga

anläggningar.

Då åt arbetsmarknadsstyrelsen uppdragits ledningen av lokaliseringsfrågorna

och berörda beredskapsmyndigheter har sin uppmärksamhet riktad

på frågan samt vidare riksdagen begärt att frågan om den framtida

närings- och bebyggelsestrukturen i landet skulle bli föremål för inventering

(bankoutskottets utlåtande nr 36/1954) synes det riksnämnden, att

motionen icke måtte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Utskottet. Frågan om den framtida utformningen av närings- och bebyggelsestrukturen

i landet behandlades ingående av utskottet i utlåtande

nr 36 till föregående års riksdag i anledning av då väckta motioner. Flertalet

av de remissinstanser som hörts i ärendet hade varit av den uppfattningen

att det icke skulle vara ändamålsenligt att då igångsätta en särskild

allmän utredning av det föreliggande problemet i hela dess vidd. Utskottet

delade denna mening men ansåg det nödvändigt att få till stånd en

inventering och sammanställning av det omfattande material som genom

offentlig utredning och samhällsvetenskaplig forskning etc. blivit tillgängligt

liksom av de uppgifter som genom pågående utredningar kunde bli

belysta. En sådan sammanfattande översikt torde enligt utskottet vara av

värde då det gällde att taga ställning till vilka utredningar som kunde

krävas för att få fram mera preciserade direktiv till ämbetsverken och

vilka ytterligare praktiska åtgärder som erfordrades för att nå de syften

motionärerna avsåg. På förslag av utskottet beslöt riksdagen för Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

Vid den inventering rörande föreliggande utredningsmaterial och på
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1955 5

gående utredningar till belysning av närings- och bebyggelsestrukturens

förändringar torde enligt utskottets bedömande även försvarspolitiska synpunkter

kunna beaktas. Utskottet delar motionärens uppfatttning om den

betydelse en decentralisering av företagsamhet och förvaltning har för

våra försvarsförberedelser och finner att de synpunkter som framförts i

motionen bör ägnas uppmärksamhet vid den nämnda inventeringen. Då

frågan om den framtida utformningen av närings- och bebyggelsestrukturen

redan är föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet och då vidare —

såsom framgår av remissyttrandena — berörda beredskapsmyndigheter

ägnar frågan sin uppmärksamhet kan utskottet icke finna någon riksdagens

åtgärd för närvarande påkallad för att främja motionens syfte.

Utskottets hemställer,

att riksdagen måtte anse motionen II: 196 besvarad genom

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 21 april 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Mogård, Werner*, Krugel*,

Kronstrand, Strandler och Björnberg;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Gavelin, Persson

i Norrby, Johansson i Kalmar, Löfgren, Magnusson, Nelander* och

fru Ingenäs*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.