Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om anläggande av metallindustri i Ådalen.

1955-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1955:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning och förslag om anläggande av metallindustri i Ådalen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1955

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning

och förslag om anläggande av metallindustri i Ådalen.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 156 i första kammaren av herr Persson, Helmer, och herr

Öhman, samt nr 195 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl., har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om

skyndsam utredning med förslag om bildandet av ett statligt företag, med

uppgift att i Ådalen, företrädesvis inom Kramfors stad, anlägga metallindustri

för tillverkning av traktorer och i kombination härmed andra

lämpliga produkter, exempelvis maskiner för skogsbruksändamål.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 195.

Över motionerna har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från

arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen

har med sitt yttrande överlämnat en inom Västernorrlands läns

företagareförening upprättad promemoria i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit bl. a. följande.

Styrelsen har på framställning från Kramfors stad gjort en utredning

angående befolkning och näringsliv i nedre Ådalen. I utredningen belyses

svagheterna i näringslivet. Detta domineras i hög grad av trä- och pappersmasseindustrierna

samt av jordbruk och skogsbruk. Struktur-, konjunktur-

och säsongförändringarna inom dessa näringar påverkar därför

i hög grad arbetsmarknaden och befolkningsutvecklingen i Ådalen. Strukturellt

sett har sysselsättningen minskat inom jordbruket sedan lång tid

tillbaka och inom träindustrien sedan 1920-talet. Sedan 1930-talet har

sysselsättningen inom massaindustrien upphört att öka. Under efterkrigsåren

har konjunkturerna för skogsindustrien i stort sett varit goda. Sysselsättnngen

inom denna industri under efterkrigsåren kulminerade 1950,

då den i genomsnitt sysselsatte ca 300 fler arbetare än 1946. Ökningen var

dock inte tillräcklig för att kompensera nedgången inom jordbruket. Mellan

1945 och 1950 minskade antalet arbetstillfällen i Ådalen med utflyttningsförlust

och folkminskning som följd. Detta gäller samtliga kommuner

med undantag för Kramfors stad.

Omfattande investeringar gjordes mellan 1945 och 1950 inom skogsindustrien.

Dessa syftade främst till rationalisering av driften, medan kapaciteten

inte kunde utbyggas till följd av råvarubrist. Den arbetskraftsbesparande

effekten av investeringarna började göra sig gällande i början

av 1950-talet och förstärktes genom den år 1952 inträffade konjunkturavmattningen.

Vissa planer på en vidare förädling av produkterna sköts då

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1955

7

på framtiden. Konjunkturerna förbättrades mot slutet av år 1953, men

sysselsättningen fortsatte att minska även under 1954. Även sysselsättningen

inom jordbruket har fortsatt att minska. Följden har blivit, att

nettoutflyttningen och folkminskningen fortsatt efter 1950 i ökad takt och

då även drabbat Kramfors stad. Företagens framtidsbedömningar tyder

på att ytterligare sysselsättningsminskning är att vänta, ehuru den inte

torde bli så stor, som de under de nedåtgående konjunkturerna gjorda

bedömningarna gav vid handen.

Under år 1952 och 1953 förekom i Ådalen viss arbetslöshet. För att

bekämpa denna anordnades sysselsättningsbefrämjande arbeten av olika

slag. Under vintern 1953/54 bedrevs i Kramfors kursverksamhet för utbildning

av friställd arbetskraft till metallyrken. Kursen har i år måst

inställas på grund av för litet antal anmälningar till deltagande i densamma.

Under 1954 hade arbetslösheten relativt liten omfattning, främst till

följd av att det var lättare att erhålla arbete på annat håll och på grund

av att sysselsättningsminskningen vid industrierna inte skedde genom

permitteringar utan genom minskad nyrekrytering. Innevarande vinter

förekommer säsongsarbetslöshet av förhållandevis begränsad omfattning.

Den uteblivna nyrekryteringen från industriens sida har lett till att ungdomen

måst söka sin utkomst på annat håll, vilket torde ha medfört en

försening av ungdomens inträde i förvärvslivet. De i Ådalen dominerande

näringsgrenarna sysselsätter i ringa omfattning kvinnlig arbetskraft.

Detta har medfört dels att ogifta kvinnor flyttat i större omfattning än

männen, dels att yrkesverksamhetsgraden för de gifta kvinnorna är låg.

Från nationalekonomisk synpunkt innebär ett utnyttjande av de latenta

kvinnliga arbetskraftstillgångarna och av den yngre arbetskraften en

vinst. Av kommunekonomiska och sociala skäl är det också önskvärt, att

områdets egna arbetskraftstillgångar kan beredas sysselsättning inom

området.

På grund av dels den goda tillgången på kvinnlig arbetskraft, dels industriens

ensidiga sammansättning har styrelsen sedan lång tid tillbaka

i den rådgivande lokaliseringsverksamheten strävat efter att tillföra

Ådalen och framför allt Kramfors nya lämpliga arbetstillfällen. Sysselsättningsminskningen

inom Ådalens dominerande näringar har förstärkt motiven

för dessa strävanden. Kommunerna och företagareföreningen liksom

skogsbolagen har på olika sätt sökt främja småföretagsamheten. En del

resultat har också den senaste tiden uppnåtts. Till Kramfors har sålunda

lokaliserats dels en syfabrik, som beräknas sysselsätta ett femtontal kvinnor,

dels ett företag för tillverkning av isoleringsmaterial med en beräknad

framtida sysselsättning av ett femtiotal man.

I sin utredning framhöll styrelsen, att åtgärder för befrämjande av småföretagsamheten

måste intensifieras, om utbyggnaden av småindustrien

skall kunna effektivt motverka sysselsättningsminskningen inom jordbruket

och skogsindustrien. Ansträngningarna borde inriktas på att ytterligare

stimulera redan befintliga småföretag och att tillföra Ådalen nya

företag. I detta syfte föreslogs att ytterligare en konsulent knöts till företagareföreningen

och att denne fick i uppdrag att söka åstadkomma eu

utbyggnad av näringslivet i Adalen. En sådan konsulent har också numera

anställts.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1955

Lokaliseringsförutsättningarna i Kramfors för industrier med regional

avsättning bedömdes i styrelsens utredning som relativt goda. Förutsättningar

för lokalisering av större industrier, rörliga i förhållande till marknad

och produktionsfaktorer, förefinnes också bl. a. i Kramfors, men en

del negativa faktorer, t. ex. dyra levnadsomkostnader, hög kommunal

utdebitering och brist på yrkesutbildad arbetskraft, försvårar lokaliseringar

av detta slag.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att utvecklingen i Kramfors och Ådalen

liksom hittills bör följas med största uppmärksamhet och att ansträngningar

bör göras att tillföra området nya arbetstillfällen i stället för dem

som försvinner genom skogsindustriens och jordbrukets rationalisering.

Särskilt bör möjligheterna att skapa ett mera differentierat näringsliv,

som även kan bereda sysselsättning åt kvinnor och ungdomar, beaktas.

Styrelsen kommer liksom hittills att i sin rådgivande lokaliseringsverksamhet

framhålla de synpunkter som talar för lokalisering till Kramfors.

Företagareföreningens insatser bör kunna få stor betydelse, då det gäller

förstärkningen av näringslivet i området. Tillsättandet av en konsulent,

som särskilt ägnar sig åt ådalsproblemen, är härvidlag av betydelse. Genom

tillkomsten av de statliga industrilånegarantiema har också förutsättningarna

för att kunna finansiera en utbyggnad av småindustrien i

hög grad ökats.

Styrelsen finner icke skäl tillstyrka motionärernas yrkande om en utredning

angående bildande av ett statligt företag med uppgift att i Ådalen

anlägga en metallindustri för tillverkning av traktorer m. m. Skulle förutsättningar

finnas för de i motionerna omnämnda tillverkningarna, bör

det ankomma på företagareföreningen att verkställa erforderliga utredningar.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som funnit att motionärerna givit

en ganska ensidig och i vissa avseenden oriktig belysning av förhållandena i

Kramfors och Ådalen, framhåller, att det i samverkan mellan arbetsmarknadsmyndigheterna

och länets företagareförening samt stadens och Svenska

cellulosaaktiebolagets gemensamma industrikommitté pågår ett intensivt

arbete för att få till stånd nya företag och att utveckla de redan

befintliga. Länsstyrelsen betonar, att detta relativt nyetablerade samarbete

redan har givit mycket betydelsefulla resultat och att anledning finnes

att antaga, att arbetet skall kunna ytterligare främjas genom den av

företagareföreningen från och med innevarande månad anställde särskilda

konsulenten för kramforsområdet.

Det vore självfallet önskvärt, uttalar länsstyrelsen vidare, att man snarast

möjligt kunde till Kramfors lokalisera en större industri, t. ex. i metallbranschen,

som kunde på en gång radikalt förändra situationen till det

bättre. De enligt ovan redan verksamma krafterna torde vara inriktade på

att undersöka och tillvarataga alla möjligheter, som kunna stå till buds,

för att förverkliga även sådana önskemål. Länsstyrelsen tror icke på möj
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1955

9

ligheterna att tillskapa ett ekonomiskt bärigt statligt företag i branschen,

därest förutsättningar för enskild företagsamhet av denna art visa sig

icke föreligga. Att koppla in en särskild statlig kommitté på att utreda en

sådan detalj av det stora lokaliserings- och differentieringsproblemet

som motionen avser, synes icke vara motiverat. Länsstyrelsen avstyrker

därför bifall till motionen.

Utskottet. Den ekonomiska utvecklingen i Ådalen bör liksom hittills

ägnas ingående uppmärksamhet av arbetsmarknadsstyrelsen och de lokala

myndigheterna. Av vad som uttalats i remissyttrandena över de föreliggande

motionerna framgår att såväl arbetsmarknadsstyrelsen som länets

företagareförening m. fl. synes kunna göra insatser av betydelse då det

gäller att förstärka näringslivet i området. Utskottet vill därjämte erinra

om att innevarande års riksdag (se bankoutskottets utlåtande nr 10) på

förslag av Kungl. Maj:t medgivit, att statsgaranti för lån till hantverksoch

småindustriföretag under budgetåret 1955/56 beviljas intill ett belopp

av tio miljoner kronor. Härigenom bör det bli möjligt att i den utsträckning

så befinnes lämpligt stödja hantverket och småindustrien bl. a.

i Ådalen. Vad speciellt gäller frågan om anläggande av metallindustri i

Ådalen synes detta uppslag i första hand böra utredas och prövas av

länets företagareförening och icke inom en särskilt för detta syfte tillkallad

statlig kommitté. Företagareföreningen känner väl de lokala förhållandena

och torde äga goda förutsättningar att ställa in det specialproblem

som motionärerna särskilt ägnat sin uppmärksamhet i det större

komplex av lokaliserings- och differentieringsfrågor som föreligger för

Ådalen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1: 156 och II: 195 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Mogård, Werner*, Kriigel*,

Kronstrand, Strandler och Björnberg;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Gavelin, Persson

i Norrby, Johansson i Kalmar, Löfgren, Magnusson, Nelander* och

fru Ingenäs*.

* Ej närvarande vid justeringen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 8 samt. Nr 22—21,.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.