Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset.

1955-04-28 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1955:26, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset.

I skrivelse till bankoutskottet den 3 mars 1955 har fullmäktige i riksgäldskontoret

hemställt, att bankoutskottet måtte föreslå riksdagen besluta
att

från och med den riksdagssession, som inträffar närmast efter den

1 juli 1955, en postanstalt skall inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig

överensstämmelse med det av fullmäktige förordade förslaget;

att den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen i riksdagshuset

skall indragas i samband med postanstaltens inrättande;

att befattningarna som postvaktmästare och biträdande postvaktmästare

från och med den 1 juli 1955 utgår ur tjänste- och personalförteckningarna

för riksdagens ekonomibyrå; samt

att från och med den 1 juli 1955 skall inrättas i första kammaren en e. o.

befattning som postvaktmästare i Ce 13 och i andra kammaren en befattning

som biträdande förste vaktmästare i Ca 13.

Till stöd för sina yrkanden har fullmäktige anfört följande.

I skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 28 maj 1954 har bankoutskottet,

under hänvisning till sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

25 i anledning av väckt motion om förhöjd tjänsteställning åt riksdagens

postvaktmästare, uppdragit åt fullmäktige att företaga och till utskottet

inkomma med förnyad utredning av frågan om inrättande av en särskild

postanstalt inom riksdagshuset.

Med anledning härav uppdrogo fullmäktige åt riksgäldsdirektören S.

Widlund att i samråd med chefen för riksdagens ekonomibyrå O. Sandin

samt kamreraren i riksgäldskontoret A. Sandqvist verkställa den av bankoutskottet

begärda utredningen i ärendet.

Efter fullgjort uppdrag ha utredningsmännen nu till fullmäktige ingivit

en promemoria med förslag angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset

(Bilaga 1). Förslaget innebär i huvudsak följande.

Den ifrågasatta postanstalten skall organiseras som en fullständig postanstalt

och ombesörja all post till och från riksdagshuset. Anstalten förlägges

till den lokal inom riksdagshuset, som för närvarande tages i anspråk

för andra kammarens postavdelning. För att någon försämring i

servicehänseende ej skall uppkomma för första kammarens ledamöter

föreslås, att i kammaren fortfarande skall, i avvaktan på närmare erfarenheter

av pcstanstaltens verksamhet, finnas en för postgöromålen av
Bihang

till riksdagens protokoll 1955. S saml. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

delad vaktmästare, med placering såsom extra ordinarie i Ce 13. Postanstaltens

expedition skall enligt förslaget hållas öppen kl. 9—17 måndag—

fredag och kl. 9—15 lördag. Efter postanstaltens stängning skola ledamöterna

kunna för sina postärenden påräkna biträde av vaktmästare i samma

utsträckning som hittills. Då postanstalten jämväl skulle äga mottaga

och taxera telegram i inrikes och nordisk utväxling, skulle i samband med

postanstaltens inrättande den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen

indragas.

Genom inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset beräknas

kunna indragas en postvaktmästartjänst i 13:e lönegraden och en biträdande

postvaktmästartjänst i 11 :e lönegraden. Sammanlagda kostnadsbesparingen

uppgår enligt förslaget till ca 18 000 kronor för år.

Utredningsmännens förslag har jämlikt gällande förhandlingsordning

delgivits vederbörande personalorganisation, som dock icke påkallat någon

förhandling i anledning härav. Representanter för vaktmästarkåren i riksdagshuset

ha likväl beretts tillfälle att muntligen framföra sina synpunkter

på det föreliggande förslaget, varvid i huvudsak framkommit följande.

Från vaktmästarhåll ville man i princip icke motsätta sig förslaget. Man

gjorde dock gällande, att en viss försämring måste inträda för andra

kammarens ledamöter under de tider, då postanstalten icke hölles öppen,

om antalet med postgöromål sysselsatta vaktmästare minskades på sätt

föreslagits. Det skulle nämligen bli svårt för endast en vaktmästare i

denna kammare att kunna medhinna postärendena, inklusive den ankommande

postens inläggning i facken, ävensom passningen i klubbrummen

och utläggningen av tidningar därstädes. Det vore därför tveksamt, om

man kunde gå så långt i fråga om indragningar av personal, som utredningsmännen

frågasatt. Särskilt otillfredsställande vore, att befordringsutsikterna

skulle avsevärt försämras för vaktmästarpersonalen genom indragning

av tjänsten som postvaktmästare i andra kammaren (lönegraden

Ca 13).

Av utredningsmännens promemoria framgår, att fullmäktige redan tidigare

(se härom bankoutskottets uti. nr 57/1947; jfr även uti. nr 25/1954)

förordat inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset. Fullmäktige,

som alltjämt hysa den uppfattningen, att en sådan anordning skulle

innebära en rationalisering av postarbetet inom riksdagshuset och en

icke oväsentlig besparing, biträda sålunda utredningsmännens föreliggande

förslag.

Vad beträffar de från vaktmästarkårens sida framförda erinringarna

mot förslaget vilja fullmäktige till en början framhålla, att det självfallet

är i hög grad angeläget tillse, att även i fortsättningen upprätthålles en i

förevarande hänseende tillfredsställande personlig service för riksdagsledamöterna

i minst samma utsträckning som för närvarande — jämväl

efter postanstaltens stängningstid — även om till följd därav besparingen

måhända icke från början skulle bli fullt så stor som den av utredningsmännen

beräknade. Fullmäktige anse sig dock kunna utgå ifrån att den

föreslagna personalorganisationen skall i stort sett komma att visa sig

hållbar, då flertalet ledamöter kan antagas komma att ombesörja sina

postärenden före postanstaltens stängning. Vad åter angår det från vaktmästarhåll

resta motståndet mot den föreslagna indragningen av post
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

3

vaktmästarbefattningen i andra kammaren, finna fullmäktige detta förklarligt

med tanke på de därigenom försämrade befordringsmöjligheterna

för vaktmästarpersonalen. Med beaktande härav ha fullmäktige emellertid

i detta sammanhang ansett sig böra återupptaga en fråga, som redan

tidigare övervägts inom fullmäktige, nämligen om inrättande av en tjänst

i lönegraden Ca 13 som biträdande förste vaktmästare i andra kammaren,

vars innehavare skulle ha till uppgift främst att utöva närmaste förmanskapet

för vaktpersonalen i andra kammarens kapprum och klubbrum. Då

en sådan tjänst torde få anses av behovet påkallad, vilja fullmäktige tillstyrka,

att tjänsten nu inrättas.

Ett bifall till fullmäktiges förslag bör medföra följande ändringar i personalförteckningen

för riksdagens ekonomibyrå:

Lönegrad

Ordinarie befatt- ningar

Personalförteckning

nuv. förslag

Ökning +

Minskning —

Ca 13

Bitr. förste vaktmästare . .

2

» 3

+ 1

Ca 13

Postvaktmästare ........

2

—

— 2

Ca 11

Bitr. postvaktmästare . .. .

2

—

— 2

Ca 11

Vaktmästare ............

8

10

+ 2

Över framställningen har utlåtande inhämtats från lönenämnden för

riksdagens verk, som framhållit, att framställningen ur de synpunkter

nämnden har att beakta icke givit anledning till erinran.

Utskottet. Fullmäktiges i riksgäldskontoret ovanberörda framställning

utgör redovisning av den utredning rörande inrättande av en postanstalt i

riksdagshuset, varom utskottet, efter riksdagens hörande, föregående år

föranstaltat. Av utredningen framgår, att inrättandet av en sådan postanstalt

skulle innebära en icke oväsentlig rationalisering av postarbetet

inom riksdagshuset samt dessutom en viss besparing. Utskottet har därför

funnit sig böra biträda det av fullmäktige framlagda förslaget. Den

omständigheten att inom riksdagshuset icke synes ha framförts några

klagomål mot det sätt på vilket postens expediering till och från riksdagshuset

samt inom detsamma för närvarande är ordnad synes icke böra utgöra

hinder för att denna rationaliseringsåtgärd nu genomföres. Utskottet

anser sig särskilt böra betona, att den service som kommer att erbjudas

riksdagens ledamöter efter reformens genomförande såvitt utskottet nu

kan bedöma kommer att vara minst lika god som för närvarande. Mot de

av fullmäktige i framställningen framlagda förslagen till ändringar i personalförteckningen

för riksdagens ekonomibyrå, inklusive förslaget om

inrättande av en tjänst i lönegraden Ca 13 som biträdande förste vaktmästare

i andra kammaren, har utskottet icke någon erinran.

1) Därav en i första kammaren och två i andra kammaren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte besluta,

a) att från och med den riksdagssession, som inträffar

närmast efter den 1 juli 1955, en postanstalt skall inrättas

i riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med det

av fullmäktige förordade förslaget;

b) att den under riksdagstid upprättade telegraf expeditionen

i riksdagshuset skall indragas i samband med postanstaltens

inrättande;

c) att befattningarna som postvaktmästare och biträdande

postvaktmästare från och med den 1 juli 1955 utgår

ur tjänste- och personalförteckningarna för riksdagens

ekonomibyrå; samt

d) att fr. o. m. den 1 juli 1955 skall i personalförteckningen

för riksdagens ekonomibyrå uppföras tre befattningar

såsom biträdande förste vaktmästare i Ca 13 samt

tio befattningar såsom vaktmästare i Ca 11 ävensom inrättas

i första kammaren en e. o. befattning som postvaktmästare

i Ce 13.

Stockholm den 28 april 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik*, Fahlander, Boo, Wehtje,.

Kronstrand, Strandler, Eliasson och Björnberg;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona,

Sköldin, Gavelin, Persson i Norrby, Carlsson i Tibro, Löfgren och

Magnusson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nilsson i Landskrona och Gavelin, vilka, med hänsyn till att

några önskemål om en ändring av den nuvarande ordningen för postens

expediering till och från riksdagshuset samt inom detsamma icke framkommit

från riksdagens ledamöter, ansett att utskottet bort avstyrka bifall

till fullmäktiges i riksgäldskontoret förevarande framställning och

sålunda hemställa,

att riksdagen måtte besluta att fullmäktiges i riksgäldskontoret

ifrågavarande framställning icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

5

Bilaga 1.

PM

angående inrättande av eu postanstalt i riksdagshuset

Nuvarande organisation av postgöromålen i riksdagshuset

Postärendena inom riksdagshuset handlägges av fyra vaktmästare,

nämligen en i första kammaren (postvaktmästare) samt tre i andra kammaren

(en postvaktmästare och två biträdande postvaktmästare). Postvaktmästarna

tjänstgör måndag—fredag kl. 9—16.30 samt lördagar kl.

9—15. De biträdande postvaktmästarnas tjänstgöring är indelad i två pass

mellan kl. 9 och 22, det ena omfattande tiden kl. 9—16 och det andra kl. 16

—22 (lördagar kl. 9—14, respektive kl. 14—19). De är icke helt sysselsatta

med postarbete utan fullgör även vaktmästartjänst i andra kammarens

klubbrum. Postvaktmästarna är placerade i 13 :e lönegraden och biträdande

postvaktmästarna i 11 :e lönegraden eller samma lönegrad som

övriga riksdagsvaktmästare.

Ankommande post och tidningar hämtas vid postkontoret Stockholm 2,

Stora Nygatan 10—12, och sorteras i särskilda brevfack i kammarvåningen;

tidningarna utlägges i klubbrummen. Avgående post avlämnas vid

olika tillfällen under dagen till samma postkontor. För löspost finns dessutom

två brevlådor, som töms av postverket under regelbundna turer.

191ft års förslag om inrättande av en postanstalt i riksdagshuset

I den utredning, som under år 1947 genom fullmäktiges försorg verkställdes

i fråga om ordnandet av riksdagsvaktmästamas anställnings- och

avlöningsförhållanden, framlades jämväl ett förslag om inrättande av en

postanstalt i riksdagshuset. Denna postanstalt skulle enligt förslaget betjänas

av personal från postverket, varigenom befattningarna såsom postvaktmästare

och biträdande postvaktmästare skulle kunna indragas. Förslaget

hade utformats i anslutning till en av postdirektören i Stockholms

distrikt avlämnad promemoria, dagtecknad den 6 juni 1947 och här intagen

såsom bilaga 1,0 vilken i huvudsak innehöll följande.

Den ifrågasatta postanstalten borde lämpligen förläggas till den lokal

inom riksdagshuset, som användes av andra kammarens postavdelning.

Den skulle vara i verksamhet endast under de tider av året, då riksdagen

hade session, och då hållas öppen å samma tider som flertalet övriga postanstalter

inom Stockholm, d. v. s. vardagar utom lördagar kl. 9—19 och

lördagar kl. 9—17, samt härutöver — om det visade sig önskvärt — sönoch

helgdagar kl. 9—10.

Postanstalten skulle organiseras såsom fullständig postanstalt. Verksamheten

skulle således omfatta bl. a. frankoteckenförsäljning, in- och

utlämning av värdeförsändelser och paket, in- och utbetalning av postanvisnings-

och postgiromedel, postsparbanksrörelse m. m. Den skulle vara

i stånd att omhändertaga och vidarebefordra all avgående post från riks- 1

1) Här ej intagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

dagshuset. Den ankommande posten skulle försorteras vid postkontoret

Stockholm 2 före transporten till postanstalten i riksdagshuset, varifrån

posten sedan skulle utlämnas till vederbörande vaktmästarpersonal för

vidare sortering och utdelning.

Föreståndaren för postanstalten samt ett erforderligt biträde skulle tillsättas

och avlönas av postverket. Ifrågavarande personal skulle under den

tid av året, då postanstalten icke vore i verksamhet, beredas annan tjänstgöring

vid postanstalt inom Stockholm.

Fullmäktige i riksgäldskontoret biträdde utredningens förslag om inrättande

av en postanstalt i riksdagshuset. Förslaget tillstyrktes jämväl

av bankoutskottet, som härom i utlåtande nr 57/1947 uttalade, att förslaget,

såvitt utskottet kunnat finna, innebure en rationalisering av här ifrågavarande

arbete, som bl. a. skulle möjliggöra en minskning av antalet

vaktmästare, samt att de tjänster, som postanstalten kunde utföra inom

alla postala områden, skulle öka bekvämligheten för riksdagsmännen och

minska arbetsbelastningen för de vaktmästare i kamrarna och utskotten,

som ombesörjde expedieringen av avgående post.

Förslaget om inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset bifölls

av första kammaren men avslogs av andra kammaren. Efter sammanjämkning

(bankoutskottets memorial nr 66/1947) fattade riksdagen

beslut i överensstämmelse med andra kammarens mening, varför frågan

tills vidare förfallit.

Förnyad utredning i ärendet

Vid 1954 års riksdag väcktes en motion (II: 26 av herr Nilsson i Landskrona

m. fl.) om förhöjd tjänsteställning åt postvaktmästarna. Motionen

avstyrktes av bankoutskottet i utlåtande nr 25/1954 och föranledde icke

någon riksdagens åtgärd. I yttrande över motionen hade fullmäktige, efter

att ha avstyrkt i motionen föreslagna löneförhöjningar, framhållit, att

fullmäktige fortfarande hyste den uppfattningen, att inrättande av eu

särskild postanstalt inom riksdagshuset skulle innebära en rationell och

även ur kostnadssynpunkt fördelaktig anordning och att frågan därför

syntes förtjäna att upptagas till förnyat övervägande. I anledning härav

hade bankoutskottet i sitt förenämnda av riksdagen godkända utlåtande

nr 25 uttalat, att utskottet, därest riksdagen ej hade någon erinran häremot,

avsåge att uppdraga åt fullmäktige att företaga och till utskottet

inkomma med förnyad utredning i ämnet, vilket utskottet sedermera gjorde

i skrivelse den 28 maj 1954. Fullmäktige uppdrog i sin tur åt riksgäldsdirektören

att i samråd med byråchefen O. Sandin och kamreraren A.

Sandqvist verkställa den av bankoutskottet begärda utredningen i ärendet.

Sedan utredningsmännen med postdirektören i Stockholms distrikt diskuterat

frågan om inrättande av en fullständig postanstalt i riksdagshuset,

framlade denne i skrivelse den 10 september 1954, fogad som bilaga

21) till denna promemoria, ett på grundval av diskussionen upprättat organisationsförslag.

I skrivelsen konstateras inledningsvis, att de principiella

!) Här ej intagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

7

riktlinjer för bl. a. postanstaltens verksamhet, som angivits i promemorian

av den 6 juni 1947, alltjämt äger giltighet. I övrigt är skrivelsen av i

huvudsak följande innehåll.

Postanstalten bör inrättas såsom postexpedition och i administrativt

hänseende underställas postkontoret Stockholm 1. Den bör till en början

hänföras till postexpeditionsklass 13. Föreståndaren bör benämnas stationsmästare

och ha samma lönegradsplacering som postexpeditionens

klass. Expeditionen skulle hållas öppen måndag—fredag kl. 9—17 och lördagar

kl. 9—15. Utöver stationsmästaren skulle erfordras en deltidsbefattning.

Då ett ombyte av personal vid postexpeditionen i möjligaste mån bör

undvikas, föreslås stationsmästarebefattningen skola besättas med ordinarie

innehavare och avtal om biträdesbefattningen träffas med person, som

är villig att under längre tid uppehålla deltidstjänsten.

Postanstaltens benämning föreslås bli Stockholm 46 — talet 46 ingår

i telefonnumret till riksdagshusets växel (224600).

Ur postal synpunkt möter icke hinder, att verksamheten vid postexpeditionen

utökas att omfatta mottagning och taxering av telegram i inrikes

och nordisk utväxling.

Inrättande av en postexpedition i riksdagshuset innebär, att denna anknytes

till en redan befintlig sorterings- och transportorganisation. Anordningen

kommer icke att kräva någon utökning av transport- eller sorteringspersonalen

och icke heller medföra några olägenheter för posttjänsten

i övrigt.

Personalkostnaderna för den föreslagna postexpeditionen beräknas komma

att uppgå till något mer än 10 000 kronor per år, varvid hänsyn emellertid

bör tagas bl. a. till bortfall av för närvarande erforderlig arbetstid

för avhämtning och avlämning av postförsändelser vid postkontoret

Stockholm 2 och till de fördelar den föreslagna anordningen i servicehänseende

erbjuder riksdagens ledamöter och funktionärer.

Utredningsmännen har vidare i ärendet samrått med första och andra

kammarens ekonomideputerade, vilket skedde vid ett gemensamt sammanträde

med deputerade den 20 oktober 1954. Därvid uttalade flera av

ekonomideputerade farhågor för att ett genomförande av det föreliggande

förslaget skulle i jämförelse med det nuvarande systemet med postvaktmästare

kunna medföra en försämring i servicehänseende. Bl. a. gällde

detta postanstaltens stängning kl. 17. Vidare framhölls, att postanstaltens

föreslagna förläggning till andra kammarens lokaler skulle för första

kammarens ledamöter innebära vissa olägenheter.

De sålunda framförda synpunkterna har av utredningsmännen beaktats

vid det fortsatta utredningsarbetet.

Utredningens förslag

För egen del har utredningsmännen funnit att det ur skilda synpunkter

skulle vara fördelaktigt med en postanstalt i riksdagshuset. Särskilt må

framhållas den i stort sett ökade bekvämlighet, som en sådan anordning

skulle medföra för riksdagsledamöterna och de riksdagens organ, som har

sin verksamhet i riksdagshuset, vartill kommer, såsom nedan skall visas,

en icke obetydlig besparing för statsverket genom postarbetets rationali
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

sering. Utredningsmännen, som jämväl erinrar om 1947 års bankoutskotts

samt riksgäldsfullmäktiges tidigare uttalanden i denna fråga, anser sålunda,

att en postanstalt nu bör inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig

överensstämmelse med här nedan angivna förslag.

Den ifrågasatta postanstalten bör ombesörja all post till och från riksdagshuset,

icke blott för riksdagens ledamöter, dess kamrar, utskott och

andra organ, utan även för riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket

och riksdagens revisorer m. fl. Anstalten skulle organiseras som en fullständig

postanstalt med den personal, som postdirektören ansett erforderlig;

vid anstalten bör även telegram i inrikes och nordisk utväxling mottagas

för expediering.

Postanstalten synes, såsom redan 1947 föreslagits, böra förläggas till

den lokal inom riksdagshuset, som för närvarande tages i anspråk för

andra kammarens postavdelning. Någon annan för ändamålet lämplig,

mera centralt i riksdagshuset belägen lokal har icke kunnat uppbringas.

De utrymmen, som eljest skulle kunnat ställas till förfogande, är nämligen

antingen för trånga eller för mörka. För andra kammarens del får postanstaltens

föreslagna placering anses vara den bästa möjliga men är naturligtvis

icke lika fördelaktig ur första kammarens synpunkt sett. För att

någon försämring i servicehänseende ej skall uppkomma för denna kammares

ledamöter synes därför nuvarande ordning med en för postgöromålen

i kammaren avdelad vaktmästare böra i avvaktan på närmare erfarenheter

av postanstaltens verksamhet tills vidare bibehållas.

Enligt 1947 års förslag skulle postanstalten hållas öppen å samma tider

som flertalet övriga postanstalter inom Stockholm, d. v. s. kl. 9—19

måndag—fredag och kl. 9—17 lördag. Ett nu av postdirektören i Stockholms

distrikt uppgjort tjänstgöringsförslag innebär, att postexpeditionen

skulle hållas öppen kl. 9—17 måndag—fredag och kl. 9—15 lördag.

Efter postanstaltens stängning bör ledamöterna kunna för sina postärenden

påräkna biträde av vaktmästare i samma utsträckning som hittills.

Dessa vaktmästare skulle sålunda stå till förfogande för postärenden mellan

kl. 17 (15)—22 (19), vilket särskilt under kvällsplena skulle innebära

en fördel. Vid sådant förhållande saknas anledning att hålla postanstalten

öppen längre än till kl. 17 (15), vilket skulle avsevärt fördyra organisationen.

De ordinarie befattningarna som postvaktmästare i kamrarna är för

närvarande vakanta och uppehålls, i första kammaren av en i 13 :e lönegraden

förordnad vaktmästare och i andra kammaren av en extra ordinarie

postvaktmästare i samma lönegrad. Utredningsmännen har såsom ovan

framhållits förutsatt, att även efter inrättande av en postanstalt en vaktmästare

i första kammaren skulle avdelas med huvudsaklig uppgift att

ombesörja postgöromålen i kammaren. Det torde emellertid icke vara

lämpligt att för ändamålet bibehålla en ordinarie postvaktmästarebefattning

därstädes. Genom inrättandet av en postanstalt i riksdagshuset kommer

nämligen arbetet med posten även i första kammaren att avsevärt

underlättas. Särskilt må framhållas, att vaktmästare därefter endast undantagsvis

behöver anlitas för transporter av post mellan riksdagshuset

och postkontoret Stockholm 2 eller omvänt. Uteslutet är därför icke, att

det framdeles kan visa sig onödigt att avdela en särskild tjänsteman en
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

9

bart för postgöromålen i första kammaren. Med hänsyn härtill bör den

ordinarie postvaktmästarebefattningen i första kammaren utgå ur tjänsteförteckningen

och ersättas med en extra ordinarie befattning i samma lönegrad.

Vad andra kammaren beträffar är det uppenbart, att efter inrättande

av den föreslagna postanstalten med dess för kammarens ledamöter lätt

tillgängliga lokal något behov icke föreligger av tre postvaktmästare i

denna kammare. Postvaktmästarebefattningen i 13 :e lönegraden bör kunna

indragas. En del av de göromål, som hittills åvilat de två biträdande

postvaktmästarna, kommer dock att kvarstå, nämligen bestyret att sortera

den ankommande posten, utlägga tidningar i klubbrummen och fullgöra

vaktmästartjänst därstädes, vartill skulle komma uppgifterna att

ombesörja frimärksförsäljning och att expediera post efter postanstaltens

stängning till kl. 22. Ifrågavarande göromål synes icke bli av större

omfattning än att de torde i huvudsak motsvara den arbetsmängd, som

normalt bör åligga en vaktmästare. Härvid förutsättes, att erforderliga

jämkningar vidtages i det för vaktmästarna i andra kammaren tillämpade

tjänstgöringsschemat. — Vid förslagets genomförande synes tjänstebeteckningen

biträdande postvaktmästare icke vidare böra tillämpas.

Kostnadsberäkning

Genom inrättandet av en postanstalt i riksdagshuset skulle inbesparas

avlöningskostnader för en postvaktmästare i 13 :e lönegraden och en biträdande

postvaktmästare i 11 :e lönegraden i andra kammaren. Den återstående

biträdande postvaktmästartjänsten i denna kammare skulle visserligen

också försvinna, men då vissa postgöromål tillika med de vaktmästargöromål,

som ålegat de biträdande postvaktmästarna, fortfarande

skulle kvarstå, har icke räknats med någon ytterligare avlöningsbesparing

för andra kammarens vidkommande. Såsom ovan nämnts avses, att

postvaktmästartjänsten i första kammaren skulle tills vidare bibehållas

såsom extra ordinarie, varför någon besparing här ej för närvarande

skulle uppkomma. Framdeles torde man emellertid ha anledning räkna

med att ytterligare viss besparing skall kunna ske genom minskade personalkostnader

för postgöromålen i denna kammare. Slutligen skulle en

besparing för statsverket uppstå genom att postexpeditionen skulle emottaga

och taxera telegram. Härigenom skulle televerkets telegrafexpedition

1 riksdagshuset kunna indragas. Det må dock framhållas, att televerket

haft viss fördel av att här placera befattningshavare, som endast kunnat

åtaga sig lindrigare tjänstgöring.

Mot nu angivna kostnadsbesparingar bör ställas den kostnad, postverket

får vidkännas för postanstalten i riksdagshuset.

Vid beräkningen av de lönebesparingar, som skulle ernås genom inrättande

av ett postkontor i riksdagshuset, har tillämpats samma grunder,

som postdirektören använt i sin kostnadsberäkning, nämligen placering av

befattningshavare i andra löneklassen inom lönegraden samt förhöjning

av årskostnaden med 35 G för semester, sjukvård och pensionsförmåner.

Beräkningen ger följande resultat.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö5. <V samt. Kr 20

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

Å. Minskade utgifter för riksdagen och televerket:

Årslön till en postvaktmästare (lön i löneklass 14,

förhöjd med 35 %) .......................... 13 073

avgår ersättning till ekonomibyrån å 600 kr./mån.

vid utlåning till annat verk under 4 månader . . 2 400 10 673

Årslön till en biträdande postvaktmästare (lön i

löneklass 12, förhöjd med 35 %) .............. 12 150

avgår ersättning till ekonomibyrån å 600 kr./mån.

vid utlåning till annat verk under 4 månader . . 2 400 9 750

20 423

Lön till en telegrafexpeditör under 6 2/3 mån. (lön

i löneklass 16, förhöjd med 35 %) ............ 7 866

28 289

B. ökade utgifter för postverket:

Enligt postdirektörens i Stockholms distrikt beräkning

(bilaga 2) .......................... 10166

Besparing A—B kronor 18 123

Den för statsverket uppkomna besparingen vid inrättande av en postanstalt

i riksdagshuset skulle sålunda uppgå till ca 18 000 kronor per år.

Ett bifall till utredningsmännens förslag bör medföra följande ändringar

i personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå:

Lönegrad Befattning

Ca 13 Postvaktmästare ........

Ca 11 Bitr. postvaktmästare

Ca 11 Vaktmästare ............

Personalförteckning

nuv. förslag

2 —

2 —

8 10

ökning +

Minskning —

— 2

— 2

+ 2

Då i första kammaren alltjämt skulle finnas en postvaktmästare i 13 :e

lönegraden, ehuru å extra ordinarie stat, blir den verkliga minskningen av

antalet tjänstemän i nämnda lönegrad endast en tjänsteman. Såsom tidigare

visats, kommer dock vid ett genomförande av utredningens förslag

vaktmästarkåren i riksdagshuset att totalt minska med ytterligare en

tjänsteman i 11 :e lönegraden. Denna minskning påverkar emellertid ej antalet

ordinarie vaktmästare utan blir märkbar genom ett minskat rekryteringsbehov.

Hemställan

Under åberopande av det ovan anförda föreslås,

att från och med den riksdagssession, som inträffar närmast efter den

1 juli 1955, en postanstalt inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse

med det ovan framlagda förslaget;

att den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen i riksdagshuset

indrages efter innevarande vårsessions slut;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

11

att befattningarna som postvaktmästare och biträdande postvaktmästare

från och med den 1 juli 1955 utgår ur tjänste- och personalförteckningarna

för riksdagens ekonomibyrå; samt

att i första kammaren från och med den 1 juli 1955 inrättas en e. o. befattning

som postvaktmästare i Ce 13.

Innan slutlig ståndpunkt av fullmäktige tages till det föreliggande förslaget,

torde tillfälle böra beredas vederbörande personalorganisation (Civilförvaltningens

personalförbund avd. 3) att taga kännedom om detsamma.

Stockholm den 31 januari 1955

Sten Widlund

O. Sandin

Artur Sandqvist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.