Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheterna att vid uppläggandet av nya sedeltyper ge olika sedelvalörer sådan form eller sådant format, att de kan skiljas från varandra enbart genom känsel.

1955-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1955:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheterna att vid uppläggandet av nya sedeltyper ge olika sedelvalörer sådan form eller sådant format, att de kan skiljas från varandra enbart genom känsel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheterna

att vid uppläggandet av nya sedeltyper ge olika sedelvalörer

sådan form eller sådant format, att de kan skiljas

från varandra enbart genom känsel.

I en inom andra kammaren under nr 69 väckt motion, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer fröken Liljedahl

och herr Nilsson i Lönsboda, att riksdagen anmodar bankofullmäktige

att undersöka möjligheterna att vid uppläggandet av nya sedeltyper

ge de olika sedelvalörerna en sådan form eller ett sådant format, att de

kan skiljas från varandra enbart genom känsel.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

över motionen har yttrande inhämtats av fullmäktige i riksbanken, som

_ efter hörande av riksbankens industristyrelse — anfört följande:

Vid utarbetandet av en ny sedeltyp har man att taga hänsyn till flera

betydelsefulla faktorer. Främst måste en sedel vara i möjligaste män säker

mot förfalskningar. Den bör vidare helst utformas i anslutning till svensk

tradition och smakriktning. De synpunkter, som från bankers, postverkets

och andra inrättningars sida framföras i syfte att underlätta räkningen

m. m., böra även beaktas. Slutligen bör sedeln vara så hållbar som möjligt,

detta särskilt med hänsyn till den relativt betydande kostnaden för utsortering

ov obrukbara sedlar, dessas makulering och förstöring samt ersättande

med nya sedlar.

Den av motionärerna väckta frågan är ingalunda ny. Den har inom riksbanken

varit föremål för ingående diskussion i samband med tillkomsten

av nuvarande 10- och 5-kronesedlar, bl. a. med anledning av skrivelse i

ämnet från De blindas förening. Av de tänkbara möjligheter till lösning

av frågan, som övervägts, må särskilt nämnas införande av olika format

för samtliga valörer, hålstansning samt avrundande av sedelns hörn.

Riksbanken har emellertid hittills icke funnit någon lösning acceptabel,

som skulle utesluta den nuvarande risken för bedrägeri mot blinda. Hålstansning

medför ökade tillverkningskostnader och dessutom minskad livslängd

för sedlarna. Att göra sedlar av högre valör mindre än sedlar av

lägre valör framstår som främmande för den allmänna uppfattningen och

torde icke förekomma i något land. Att i stället framställa den lägre valören

i mindre format skulle förutsätta att man även läte den större valören

få ett format, som väsentligt avvekc från det hittills tillämpade. Det skulle

eljest — såsom motionärerna framhållit —- icke innebära någon större

säkerhet än hittills för en blind att han ej får exempelvis eu 5-kronesedel

av förutvarande typ i stället för en 10-kronescdcl. Även andra tänkbara

alternativ till förändring av sedlarnas inbördes storlek komma att med
Itihang

till riksdagens protokoll 1955. tf sand. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

föra olägenheter. Det må för övrigt framhållas, att det i marknaden finnes

papperssorter, som av en blind kunna förväxlas med sedelpapper. En

oärlig person har därför möjlighet att, även om sedlarna skulle ges olika

storlek, bedraga en blind, om denne endast förlitar sig på storleken. Det

kan till och med innebära en större fara än med nuvarande system, om de

blinda skulle invaggas i den föreställningen att misstag från deras sida

efter ändringen ej skulle kunna förekomma.

Frågan torde emellertid få ånyo övervägas innan ny typ av sedlar å 50

och 100 kronor fastställes. Det må bär omnämnas, att riksbankens industristyrelse,

som är i färd med att låta utarbeta nya 100- och 50-kronesedlar,

anmält att den tänker sig ändrat format å dessa sedlar. Hittills har dock

industristyrelsen arbetat från den utgångspunkten, att dessa sedlar skola

inbördes bli lika stora. Oavsett vilka tekniska anordningar, som skulle

kunna vidtagas med sedlar av ny typ, kommer emellertid faran att kvarstå,

så länge sedlar av äldre typ äro lagliga betalningsmedel.

Fullmäktige vilja i detta sammanhang framhålla, att nuvarande sedeltyper

äro så utformade, att de låta sig identifiera med känseln. I varje

fall bör detta vara möjligt för de blinda, vilkas känsel i regel blir starkt

utvecklad. Koppartrycket på sedlarna har nämligen en lätt märkbar relief.

Lättast bör en blind kunna skilja mellan 5- och 10-kronesedlar av senaste

typ, i varje fall så länge sedlarna äro i gott skick. Något större svårighet

föreligger att skilja mellan 50- och 100-kronesedlar. Visar det sig icke

möjligt eller lämpligt att vidtaga andra särskilda anordningar komma fullmäktige

därför att vid utformandet av nya typer för dessa sistnämnda

valörer tillse, att de tekniska möjligheterna för ett särskiljande av valörerna

genom trycket utnyttjas.

Den i motionen avhandlade frågan innebär intet för Sverige isolerat

problem. Den har även övervägts av utländska centralbanker och sedeltryckerier.

Såvitt fullmäktige ha sig bekant, ha dessa överväganden endast

i Danmark lett till särskilda åtgärder. Danmarks Nationalbank, som för

ett antal år sedan övergick till att framställa 5- och 10-kronesedlar i lika

format och förse dessa med litografiskt offsettryck, har nämligen numera

ändrat 10-kronesedeln, så att den är större än 5-kronesedeln. Det litografiska

trycket har emellertid i motsats till koppartrycket ingen relief.

Sedan lång tid äro alla Federal Reserve Bank’s och alla Bank of Canada’s

sedlar av samma format. De äro visserligen försedda med koppartryck,

men detta är ej av samma typ som på de svenska sedlarna och ej

märkbart med känseln. Orsaken till att detta system vidmakthålles torde

vara, att man önskar att allmänheten ägnar sedlarna uppmärksamhet genom

att granska dem. Förfalskade sedlar upptäckas härigenom lättare än

om man närmast litar på format eller andra identifieringsmedel.

Då såsom av det anförda framgår frågan redan är föremål för fullmäktiges

prövning, få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet ville i sitt utlåtande

över motionen föreslå, att densamma icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet

De humanitära synpunkter som av motionärerna anförts för att —

när nya sedeltyper upplägges — söka ge olika sedelvalörer sådan form eller

sådant format, att de kan skiljas från varandra enbart genom känseln,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

3

förtjänar enligt utskottets mening beaktande. Det är vidare, såsom redan

motionärerna framhållit, ett ekonomiskt samhällsintresse att man försöker

reducera de hinder som lytet skapar för de blinda i deras arbete. Det må

erinras om att koppartrycket på sedlarna redan för närvarande har en

lätt märkbar relief, vilket gör att en blind torde kunna skilja mellan i vart

fall nya sedlar av 5 och 10 kronors valör. Utskottet hälsar med tillfredsställelse,

att fullmäktige i riksbanken förklarat sig ämna överväga de i

motionen berörda frågorna innan ny typ av sedlar å 50 och 100 kronor

fastställes. Under sådana omständigheter torde någon särskild åtgärd från

riksdagens sida icke vara påkallad i anledning av innehållet i motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen 11:69 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 1 mars 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

Från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Sundvik, Fahlander, De

Geer, Mogård, Werner, Boo och Wehtje;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona, Sköldin, Dickson, Johansson i Kalmar, Jönsson i Rossbol och

Nelander.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.