Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

1955-03-08 · 150 sidor, varav 143 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 143 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:1, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

1

Nr 1

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts

framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 4 januari

1955 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för

hudgetåret 1955/56 m. m.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

A. Jordbruksdepartementet

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten

1 (s. 1—2) gjorda framställning innebär — förutom hemställan till riksdagen

att fastställa ändrad avlöningsstat —- en anslagsanvisning av 710 000

kronor, vilket belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår med 2 000 kronor. Anslagsberäkningen innebär å ena sidan en höjning,

som hänför sig med 11 900 kronor till avlöning av ytterligare en amanuens

i reglerad befordringsgång och med 6 100 kronor till automatiska utgiftsförändringar.

Å andra sidan har ordinarieposten med hänsyn till belastningen

under de senaste budgetåren nedräknats med 20 000 kronor.

I anslutning härtill har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177 av herr Johansson,

Anders, m. fl. och II: 219 av herr Staxäng m. fl., vari yrkats, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte som sin mening giva till känna,

att skogssakkunnig förordnas att inom jordbruksdepartementet vara föredragande

i skogsfrågor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts beräkning av anslaget har utskottet intet

att erinra.

Vad angår det i motionerna I: 177 och 11:219 framförda förslaget att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttala, att en

skogssakkunnig bör förordnas i jordbruksdepartementet såsom föredragande

i skogsfrågor, får utskottet erinra om att spörsmålet så sent som vid

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

1953 års höstriksdag behandlats av utskottet. I sitt utlåtande nr 42 anförde

utskottet med anledning av motionen 1:2 — vari ifrågasatts bl. a. att en

skogsminister eller åtminstone en skogssakkunnig borde tillsättas inom

jordbruksdepartementet - - att även utskottet fann det önskvärt, att skogsfrågorna

inom departementet ägnades det intresse och den tid, som motsvarade

den framträdande plats skogsnäringen numera intog inom landets

näringsliv. Enligt utskottets förmenande borde det emellertid ankomma på

Kungl. Maj :t att, därest så befunnes påkallat, vidtaga de förändringar inom

departementets arbetsfördelning, som kunde anses behövliga. Utskottet

hemställde slutligen, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening giva till känna vad utskottet anfört beträffande detta och andra

i sistnämnda motion berörda spörsmål. Riksdagen beslöt i enlighet härmed

(rskr. 423). Vid sådant förhållande anser utskottet, att den i motionerna

1:177 och 11:219 framförda begäran icke bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning,

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 410 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 181 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 81 000

Summa kronor 710 000

b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

B. att motionerna 1:177 och 11:219 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 2 (s. 2—3) innefattar en medelsanvisning av 61 600 kronor,

vilket belopp med 1 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Beräkningen innebär å ena sidan en ökning av delposten

till övriga expenser med 2 600 kronor och å andra sidan en minskning av

posten till reseersättningar med 1 000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker bifall till framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

61 600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

3

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 3 (s.

4—12) gjorda framställning innebär — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat

— en medelsanvisning av 2 211 300 kronor, vilket belopp med

5 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1: 178 av herr Larsson, Sigfrid, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att en husdj ursbyrå inrättas inom lantbruksstyrelsen enligt det förslag,

som styrelsen framlagt i sina anslagsäskanden till 1955 års statsverksproposition,

och att stuteribyrån genom hästavelsärendenas överförande till

husdjursbyrån avvecklas så snart de personella förhållandena detta medgiver;

samt

2) I: 179 av fru Svenson och herr Larsson, Sigfrid, likalydande med II:

239 av herrar Hansson i önnarp och Ericsson i Näs, i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att en tjänst såsom förste byråinspektör

i lönegrad Ce 29 inrättas å lantbruksstyrelsens undervisningsbyrå.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte

för nästa budgetår höjas med 91 300 kronor till 2 297 000 kronor enligt föl
-

jande beräkning.

ökning Minskning

1. Lantbruksbyrån

1 byrådirektör i Ce 31 i st. för 1 förste byråagronom i Ce 29 1 836

Överföring till en nyinrättad husdjursbyrå av 1 byrådirektör

i Ca 33, 2 statskonsulenter i Ca 29, 1 assistent

i Ce 23, 1 kansliskrivare i Ca 15 samt 1 kontorsbiträde

i Ca 8 ............................................. 105 420

Överföring till lantbrukshögskolans och statens lantbruks
försöks

avlöningsanslag av 1 assistent i Ce 22 ....... 12 300

2. Husdjursbyrån

1 byråchef i Ca 37 .................................. 28 236

2 statskonsulenter i Ca 31 ........................... 45 624

1 byråagronom i Ce 27 .............................. 18 276

1 assistent i Ce 23 .................................. 16 464

3 överkontrollassistenter i Ce 19 ...................... 35 604

1 kansliskrivare i Ca 15............................. 11 340

1 kontorsbiträde i Ca 8 .............................. 8 652

1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång............ 7 896

3. Undervisningsbyrån

1 förste byråinspektör i Ce 29 i st. för 1 arvodesavlönad

inspektris........................................... 17 748

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Ökning Minskning

5 721

1 512

21 550_

214 738 123 441

+ 91 297

Såsom motivering till de ovan under 1—3 upptagna äskandena har lantbruksstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Motiv. 1 och 2. I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår framlade

lantbruksstyrelsen förslag till omorganisation av lantbruksbyrån. Förslaget

innebar dels att husdjursärendena skulle utbrytas ur lantbruksbyrån

och överflyttas till en husdj ursbyrå, dels att den därefter återstående egentliga

lantbruksbyrån skulle erhålla en viss personalförstärkning. Rörande

behovet av och motiven i övrigt för en sådan omorganisation hänvisar styrelsen

till den redogörelse för förslaget, som intagits i 1954 års statsverksproposition

(IX ht s. 6 ff) och erinrar om att jag i nämnda proposition

framhöll (IX ht s. 13), att jag då icke var beredd att tillstyrka den ifrågasatta

omorganisationen. I samband med ärendets behandling i riksdagen

fann jordbruksutskottet (JoU 1 s. 9) anledning föreligga att överväga att

utbryta husdj ursärendena ur lantbruksbyrån och överflytta dem till en särskild

byrå. Innan en sådan åtgärd vidtogs, var det emellertid enligt utskottets

mening nödvändigt, att den nya byråns organisation gjordes till

föremål för ytterligare utredning. Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed

(rskr. 9).

Såsom styrelsen framhöll förra året har några mera genomgripande ändringar

icke skett i lantbruksbyråns organisation under de senaste 20 åren.

Den snabba utvecklingen inom jordbruksnäringen, särskilt husdjursskötseln

och vad därmed sammanhänger, har emellertid efter hand lett till en

sådan ökning av byråns arbetsuppgifter och arbetsbörda, att en allt större

del av arbetskraften måst tagas i anspråk för löpande arbete, samtidigt

som svårigheterna vuxit för byråchefen att överblicka och behärska arbetsmaterialet.

Efter ytterligare överväganden är styrelsen för sin del alltjämt

övertygad om att spörsmålet kan lösas rationellt endast genom att

handläggningen av husdj ursärendena överflyttas till en särskild byrå och

lantbruksbyrån samtidigt erhåller en förstärkt organisation. Den omorga
-

4. Jordbruksekonomiska byrån

1 förste aktuarie i Ce 29, 1 amanuens i Cf 21—Ce 25 och

4 kontorsbiträden i Cf 4—Ce 8 i st. för motsv. Cg-tjänster..

5. Sociala byrån

1 byrådirektör i Ca 29 på övergångsstat avföres ur personalförteckningen

...................................

6. Kameralbyrån

1 revisionskommissarie i Ca 29 i st. för 1 förste revisor i Ca 29

7. Kanslibyrån

1 materialförvaltare i Ca 17 i st. för Ca 14...........

8. Överförande å ordinarie stat av 2 kontorsbiträden i Ce 8

9. Löneklassförändringar och reglerad befordringsgång.....

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

5

nisation, som styrelsen därför nu ånyo förordar, avviker i princip icke från

det förslag, som framlades i fjol. I syfte att minska kostnaderna föreslås

emellertid vissa jämkningar i fråga om personaluppsättningen vid såväl

den blivande husdjursbyrån som lantbruksbyrån. Kostnadsminskningen har

kunnat åstadkommas bl. a. genom att det visat sig möjligt att disponera

eu något större del av den inom styrelsen redan tillgängliga arbetskraften

för de ifrågavarande byråerna. Styrelsen anför härom vidare.

Husdjursbyrån skulle enligt det tidigare förslaget bestå av 1 byråchef

i Ca 37, 2 byrådirektörer i Ca 31, 1 byrådirektör i Ce 31, 1 byråagronom

i Ce 27, 1 assistent i Ce 23, 1 assistent i Ce 22, 1 kontorist i Ce 13, 1 kontorsbiträde

i Ca 8 och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt

3 överkontrollassistenter i Ce 17. Ett genomförande av förslaget skulle ha

medfört en ökning av avlöningskostnaderna för styrelsen med 85 644 kronor.

Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter anfördes, att

de tre byrådirektörerna skulle under överinseende av byråchefen handha

var sitt av byråns tre huvudsakliga ämnesområden, husdjurskontroll, utfodringsfrågor

och frågor rörande husdjursaveln. Byråagronomen avsågs

närmast skola biträda byråchefen med det löpande byråarbetet. Kontoristen

slutligen skulle föra byråns diarium och register samt vara byråchefens

sekreterare.

Vid sina nyssnämnda överväganden har styrelsen funnit, att det åtminstone

tills vidare torde bli möjligt för byråchefen å husdjursbyrån att, vid

sidan om sina åligganden som chef för byrån, själv omedelbart handha

skötseln av en utav byråns huvudsakliga verksamhetsgrenar. I avvaktan på

att erfarenheter vinnes härutinnan förordar styrelsen, att den ursprungligen

föreslagna tjänsten som byrådirektör i Ce 31 tills vidare icke inrättas.

En ovillkorlig förutsättning härför är dock enligt styrelsens mening, att de

två för de återstående huvudgrenarna av byråns verksamhet avsedda befattningshavarna

verkligen blir fullt kompetenta att självständigt och på

eget ansvar fullgöra sina uppgifter under byråchefens inseende. Såväl ur

denna synpunkt som med hänsyn till de av styrelsen i tidigare sammanhang

redovisade svårigheterna att rekrytera de nuvarande statskonsulenttjänsterna

synes det nödvändigt, att de för nämnda befattningshavare avsedda

tjänsterna placeras lägst i lönegrad 31. Även om dessa tjänster kan besätta?

med för ett självständigt handhavande av uppgifterna väl kvalificerade personer,

kvarstår dock att det nu framlagda förslaget medför en väsentligt

ökad arbetsbörda för byråchefen. En ytterligare förutsättning för förslagets

genomförande måste därför vara, att denne erhåller kvalificerat biträde

för de uppgifter, för vilkas fullgörande han själv skall ha omedelbart ansvar.

I fråga om inrättandet av en byråagronomtjänst i Ce 27 finner styrelsen

sig med hänsyn härtill icke kunna göra någon eftergift. Åt denne

befattningshavare bör kunna anförtros att bereda även mera komplicerade

ärenden till föredragning och i övrigt biträda med inom byrån förekommande

utredningar. Det bör även kunna uppdragas åt honom att mera

självständigt handlägga ärenden inom ett begränsat ämnesområde ävensom

löpande ärenden i allmänhet av rutinmässig karaktär. Behovet av eu betattningshavare

för uppgiften att föra byråns diarium och register samt att

vara byråchefens sekreterare har styrelsen funnit sig kunna tillgodose genom

att till byrån överföra en kansliskrivare i Ca 15. Denna arbetskraft

har kunnat friställas för dessa uppgifter genom en nyligen genomförd omorganisation

av arbetet på en annan byrå. Härav följer, att den i det ursprungliga

förslaget upptagna kontoristtjänsten nu icke skulle behöva in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

rättas. Styrelsen förutsätter härvid, att kansliskrivartjänstens lönegradsplacering

skall omprövas vid uppkommande vakans.

Vidare erinrar styrelsen om att Kungl. Maj :t — med anledning av en

utav styrelsen gjord framställning — genom beslut den 30 juni 1954 förordnat,

att innehavaren av assistenttjänsten i Ce 22 hos styrelsen, Karl-Ivan

Appelgren, med stationering vid svinstamkontrollstationen i Åstorp skulle

under tiden den 1 juli—31 december 1954 tjänstgöra vid statens husdjursförsök.

I samband med att svinstamkontrollen den 1 juli 1952 överfördes

från husdj ursförsöken till styrelsen, överflyttades Appelgren från avlöningsstaten

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök till styrelsens

avlöningsstat. Styrelsens framställning var motiverad av att den avjordbrukarna

själva anordnade svinstamkontrollen förverkligats i snabbare

takt än som förutsetts och att verksamheten vid Åstorpsstationen till följd

därav skulle nedläggas redan i maj 1954. Under hänvisning till denna framställning

föreslår styrelsen nu, att Appelgren från och med den 1 juli 1955

skall återföras till lantbrukshögskolans avlöningsstat. Erinras må att tjänsten,

som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 december 1952 angående lönegradsplaceringen

av vissa tjänster inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

skall vara placerad i lönegrad 21, enligt samma beslut övergångsvis

må bibehållas i lönegrad 22, så länge nuvarande innehavaren kvarstår.

I övrigt innebär styrelsens yrkanden i fråga om husdj ursbyråns organisation

ingen annan ändring i förhållande till det ursprungliga förslaget än

att de båda statskonsulenterna bör få behålla sin nuvarande tjänstetitel

även efter den föreslagna uppflyttningen till lönegrad 31. Skälet härtill är

icke blott att benämningen statskonsulent bättre än byrådirektörstiteln uttrycker

tjänsteinnehållet utan även att denna benämning har gammal hävd

inom de kretsar, där befattningshavarna huvudsakligen skall vara verksamma.

Beträffande motiveringen för förslaget att inrätta tre överkontrollassistenttjänster

å husdj ursbyrån hänvisar styrelsen till vad den ariför i

sina anslagsäskanden under anslagspunkten Nötboskapsavelns befrämjande:

Understöd åt kontrollföreningsverksamhet (se s. 119 under 1). I detta

sammanhang erinrar styrelsen om att det synes vara skäligt, att dessa befattningshavare

beredes en mera tryggad anställning än den de åtnjuter hos

kontrollnämnden. Bl. a. ur denna synpunkt torde det vara angeläget, att

befattningarna nu uppföres på styrelsens personalstat.

Den nya byråns personaluppsättning skulle enligt det sålunda reviderade

förslaget bli följande: 1 byråchef i Ca 37, 2 statskonsulenter i Ca 31, 1 assistent

i Ce 23, 1 kansliskrivare i Ca 15 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vilka

tjänster överflyttas från lantbruksbyrån, samt 1 byråagronom i Ce 27, 3

överkontrollassistenter i Ce 19 och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång,

vilka tjänster nyinrättas. Förslagets genomförande medför en nettoökning

av styrelsens avlöningskostnader med 54 372 kronor. Kostnaderna

för avlöning till de tre överkontrollassistenterna och kontorsbiträdet i reglerad

befordringsgång motsvaras dock av minskade avlöningskostnader å anslagen

till understöd åt kontrollföreningsverksamhet och diverse åtgärder

på husdjursavelns område med sammanlagt omkring (44 700 4- 7 900 ==)

52 600 kronor. Med hänsyn jämväl till att den nuvarande assistenttjänsten i

Ce 22 hos styrelsen icke skall upphöra utan blott överflyttas till annan statlig

myndighet, skulle sålunda inrättandet av en husdj ursbyrå enligt styrelsens

nu framlagda förslag medföra en nettoökning av statsverkets avlönings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

i

kostnader med endast omkring (54 400 — 52 600 + 12 300 =) 14 100 kronor.

I detta sammanhang berör styrelsen även frågan om möjligheterna att till

husdjursbyrån överföra jämväl stuteriärendena. Då styrelsen i fjol framlade

förslaget om inrättande av en husdjursbyrå, uttalade den, att det enligt

dess mening skulle ha varit följdriktigt, om samtliga husdjursärenden

— således även stuteriärendena — kunnat sammanföras till husdjursbyrån.

Med hänsyn till det ovissa läget inom hästaveln ansåg styrelsen sig dock icke

då kunna förorda en sådan åtgärd. Sedermera har chefen för jordbruksdepartementet

genom beslut den 30 juni 1954 tillkallat generaldirektören och

chefen för lantbruksstyrelsen C.-H. Nordlander såsom utredningsman för

att verkställa utredning om stuteristatens organisation. Styrelsen intar fortfarande

den ståndpunkten, att någon ändring beträffande stuteribyrån icke

bör vidtagas f. n. Såsom motivering härför framhåller styrelsen i huvudsak

följande.

Enligt styrelsens mening bör frågan om att överföra stuteriärendena till

den föreslagna husdjursbyrån till en början bedömas ur den synpunkten,

om och i vad mån kostnaderna för ärendenas handläggning genom en sådan

åtgärd skulle kunna nedbringas för statsverket. För skötseln av stuteriärendena

inom styrelsen kommer även i fortsättningen att behövas en högt kvalificerad

arbetskraft. Enligt den föreslagna organisationen för husdjursbyrån

avses byråchefen själv skola handha en av byråns huvudsakliga verksamhetsgrenar

vid sidan av sina chefsgöromål. Det synes styrelsen uteslutet,

att han därutöver skulle kunna åläggas ansvaret för de till sin natur så

speciella stuteriärendena. Skulle stuteriärendena överflyttas till husdjursbyrån,

måste därför enligt styrelsens mening byrån tillföras en befattningshavare,

nog kvalificerad att självständigt kunna handlägga dessa ärenden.

I detta avseende skulle sålunda någon kostnadsbesparing av betydenhet icke

stå att vinna. Ej heller i övrigt torde emellertid — åtminstone icke tills vidare

— några nämnvärda besparingar kunna göras genom en sammanslagning

av stuteribyrån med husdjursbyrån. Det måste nämligen förutsättas,

att praktiskt taget hela den nuvarande personalen å förstnämnda byrå skulle

behöva överflyttas till husdjursbyrån för att där till en början uteslutande

syssla med stuteriärenden. I detta sammanhang torde även få erinras om

att den nuvarande stuteribyråchefens förordnande så sent som den 26 maj

1954 förlängts på tre år.

Spörsmålet måste emellertid enligt styrelsens mening bedömas jämväl

med hänsyn till läget inom hästaveln. Detta är alltjämt så osäkert, att det

på goda grunder måste ifrågasättas om det skulle vara välbetänkt att nu

vidtaga en så betydande förändring i ledningen av de statliga åtgärderna till

avelns främjande, som eu överflyttning av stuteriärendena till en för alla

husdjursärenden gemensam byrå skulle komma att innebära. Utan tvivel

tillvaratages hästavelns intressen under dess nu rådande, delvis krisbetonade

tillstånd häst och effektivast inom styrelsen, om stuteriärendena såsom

hittills tills vidare handlägges på en särskild byrå. Skulle de nu överflyttas

till en byrå med väsentliga arbetsuppgifter förlagda till andra — om än närstående

— verksamhetsområden, föreligger risk att de icke skulle kunna

ägnas en så ingående uppmärksamhet, som läget enligt styrelsens uppfattning

kräver. Härtill kommer att — enligt vad utredningsmannen meddelat

styrelsen — de åtgärder, vartill förenämnda utredning rörande stuteriväsendets

organisation kan antagas leda, icke kan beräknas komma att påverka

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

stuteribyråns arbetsbörda mera märkbart. Med hänsyn härtill finner sig styrelsen

icke kunna förorda att någon ändring nu vidtages i avseende på denna

byrå. Styrelsen kommer dock givetvis att även i fortsättningen ha sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga och att, om ändrade förhållanden framdeles

skulle ge anledning därtill, föreslå stuteriärendenas inordnande bland

övriga husdjursärenden.

Vad härefter angår frågan om den egentliga lantbruksbyråns organisation

är styrelsen alltjämt av den uppfattningen, att åtgärder måste vidtagas för

att avlasta byråchefen en del av hans arbetsbörda. Fullgörandet av uppgiften

kräver, att han uppmärksamt följer utvecklingen inom jordbruket och

dess binäringar samt ständigt står i livlig kontakt med dessa näringars företrädare

på olika områden. Såsom förhållandena på byrån nu är, splittras

denna verksamhet i alltför stor utsträckning av att han måste ägna avsevärd

tid åt handläggning av ett förhållandevis stort antal löpande ärenden. Avsikten

är givetvis icke att helt befria byråchefen från att deltaga i dessa

ärenden, som är av de mest skiftande slag. För att tillfredsställande arbetsförhållanden

för honom skall kunna åstadkommas, torde det vara tillräckligt,

om vissa, mera enhetliga grupper av dylika ärenden kunde överlämnas

åt annan tjänsteman på byrån för självständigt handhavande. Till de ärendegrupper,

från vilka byråchefen lämpligen torde kunna befrias, hör i främsta

rummet allt vad som mera omedelbart kan sammanföras under styrelsens

befattning med verksamheten vid hushållningssällskapen. Det gäller alltså

i huvudsak frågor om sällskapens avlönings- och omkostnadsanslag samt

sällskapens demonstrationsgårdsverksamhet och lantbruksmöten, frågor om

bidrag till grundkalkning och markkartering samt lån och bidrag till anskaffande

av jordbruksmaskiner ävensom frågor rörande växtskydd (berberis,

flyghavre, ogräs). Hit hör vidare bl. a. ärenden rörande skydd för pollenöverförande

insekter samt rörande fröimport, frökontroll och odling av

frö och utsäden. För dessa och andra ärenden, som torde kunna uppdragas

åt en självständig föredragande å byrån, bör avses en byrådirektör stjänst.

Styrelsen föreslår, att den å byrån befintliga förste byråagronomtjänsten i

Ce 29 för detta ändamål omvandlas till en byrådirektör stjänst i Ce 31. Därvid

framhåller styrelsen, att den nuvarande innehavaren av tjänsten under

byråchefens inseende redan handlägger åtskilliga av nämnda ärendegrupper

och att han enligt styrelsens mening är fullt kompetent att övertaga

föredragningen av samtliga ifrågavarande ärenden på eget ansvar.

Förslaget innebär sålunda, att styrelsen efter närmare överväganden funnit

sig kunna tills vidare avstå från sitt förra året gjorda yrkande om att

en tjänst såsom byrådirektör skulle nyinrättas på byrån. Jämväl i fråga om

behovet av övriga då för lantbruksbyrån yrkade personalförstärkningar har

styrelsen ansett sig böra avvakta någon tids erfarenhet. Styrelsen avser sålunda

att närmare pröva möjligheterna för byrån att med nu tillgängliga

personalresurser fullgöra sina uppgifter, sedan husdj ursärendena utbrutits

ur dess verksamhetsområde. Därvid utgår styrelsen från att det i viss utsträckning

skall bli möjligt att tillfälligtvis — vid mer eller mindre lång
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

9

variga arbetstoppar — tillföra byrån arbetskraft från andra delar av verket.

Om det vid dessa försök skulle visa sig, att arbetsbalansen å byrån icke kan

hållas inom rimliga gränser, torde styrelsen i sinom tid få återkomma med

de förslag till utökning av personalen, vartill omständigheterna kan ge anledning.

3. Samma förslag framfördes i anslagsäskandena för innevarande budgetår.

Rörande bakgrunden till förslaget hänvisar styrelsen till framställningen

i IX ht 1952 s. 6—7 och prop. 1953: 102 s. 21. Styrelsen framhåller, att undervisningsbyråns

arbetsbörda vuxit väsentligt, sedan styrelsen år 1952 framlade

sitt förslag till omorganisation av byrån, i vilket förslag inrättandet av

ifrågavarande tjänst ingick som en del. Det är därför nu än mer angeläget,

att byrån tillföres en arbetskraft, som kan helt ägna sig åt byråns arbete.

Departementschefen har, efter redogörelse för lantbruksstyrelsens övriga

äskanden, anfört bl. a. följande.

»Vad först angår lantbruksstyrelsens förslag om inrättande av en husdjursbyrå

får jag erinra om att ett liknande förslag framlades i fjol. Vid

anmälan av ärendet i 1954 års statsverksproposition förklarade jag mig

emellertid icke vara beredd att då tillstyrka förslaget. I samband med riksdagsbehandlingen

uttalade jordbruksutskottet beträffande ifrågavarande

spörsmål, att anledning förelåg att överväga, att husdjursärendena utbröts

ur lantbruksbyrån och överflyttades till en särskild byrå. Innan denna åtgärd

kunde vidtagas, syntes det emellertid utskottet nödvändigt, att den nya

byråns organisation gjordes till föremål för ytterligare utredning. Riksdagen

fattade beslut i överensstämmelse härmed.

Det förslag, styrelsen nu framlagt, innebär att samtliga husdjursärenden

—- utom stuteriärenden — skall överföras från lantbruksbyrån till den nya

byrån. Någon ändring i fråga om stuteribyrån bör enligt förslaget icke övervägas

för närvarande. Med anledning härav får jag erinra om att jag genom

beslut den 30 juni 1954 tillkallat en utredningsman med uppdrag att ulreda

stuteristatens organisation. Vidare kommer jag att vid behandlingen av

hushållningssällskapens avlöningsanslag anmäla, att jag har för avsikt att

låta närmare utreda förutsättningarna för inrättandet av husdjursinstruktörstjänster

vid sällskapen, varvid frågan om kontrollnämndens och de vid

sällskapen tjänstgörande överkontrollassistenternas ställning bör övervägas.

Då resultatet av dessa utredningar kan inverka på frågan om lämplig byråindelning

hos styrelsen, bör detta enligt mitt förmenande avvaktas, innan

ställning tages till styrelsens organisation. .lag anser mig därför icke heller

nu kunna förorda styrelsens förslag.

Beträffande den assistent i lönegrad Ce 22, vilken föreslås skola överflyttas

till lantbruk shögskolan, har Kungl. Maj:t genom beslut senast den It)

december 1954 förordnat, att innehavaren av tjänsten med stationering vid

svinstamkontrollstationen i Åstorp skulle under tiden fram till den 1 juli

1955 tjänstgöra vid statens husdjursförsök. Jag kommer att vid anmälan av

lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks avlöningsanslag föreslå,

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955

att assistenten fr. o. m. nästa budgetår definitivt placeras vid husdjursförsöken.

överföringen medför, att förevarande anslag skall minskas med 12 300

kronor.

De föreslagna uppflyttningarna av en förste byråagronom i lönegrad

Ce 29 å lantbruksbyrån och en materialförvaltare i Ca 14 å kanslibyrån

kan jag icke tillstyrka. Icke heller torde de ändringar böra genomföras, som

styrelsen föreslagit beträffande vissa tjänster å undervisningsbyrån, jordbruksekonomiska

byrån och kameralbyrån.

I övrigt biträder jag styrelsens förslag. Sålunda bör en byrådirektör stjänst

i lönegrad Ca 29 å övergångsstat avföras ur personalförteckningen samt två

kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ce 8 upptagas på ordinarie stat. Förstnämnda

ändring medför en anslagsminskning av 5 700 kronor. Å andra

sidan bör anslaget på grund av löneklassförändringar samt lönegradsuppflyttningar

i anledning av reglerad befordringsgång höjas med ett belopp,

som synes böra bestämmas till 23 600 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat, behöver lantbruksstyrelsens avlöningsanslag

höjas med tillhopa 5 600 kronor för nästa budgetår.»

Utskottet. Vid behandling av motsvarande anslagspunkt i förra årets statsverksproposition

anförde utskottet i fråga om lantbruksstyrelsens förslag

om inrättande av en husdjursbyrå, att utskottet ansåg anledning föreligga

att överväga, att husdj ursärendena utbröts ur lantbruksbyrån och överflyttades

till en särskild byrå. Innan denna åtgärd kunde vidtagas fann utskottet

det emellertid nödvändigt, att den nya byråns organisation gjordes

till föremål för ytterligare utredning. Utskottet var sålunda icke berett att

då tillstyrka någon ändring, och riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

Det förslag till omorganisation av lantbruksbyrån, som styrelsen nu framlagt,

skiljer sig — utom i fråga om vissa kostnadsminskningar beträffande

personaluppsättningen — icke från förra årets förslag. Styrelsen intager

fortfarande den ståndpunkten, att någon ändring beträffande stuteribyrån

icke bör vidtagas för närvarande. Departementschefen har i detta sammanhang

anfört, att resultatet av dels den pågående utredningen angående stuteristatens

organisation och dels en planerad utredning rörande förutsättningarna

för inrättandet av husdj ursinstruktör stjänster vid hushållningssällskapen

kan inverka på frågan om lämplig byråindelning hos styrelsen. I avvaktan

på utredningarnas slutförande har departementschefen därför ansett

sig icke kunna biträda styrelsens förslag.

Utskottet vill för sin del — med understrykande av sitt uttalande i fjol

— ånyo som sin mening framhålla, att goda skäl anförts för att den ifrågasatta

omorganisationen tages under övervägande. Vid de av departementschefen

angivna förhållandena är utskottet emellertid icke heller nu berett

att förorda någon ändring. Detta innebär, att utskottet icke finner sig kunna

tillstyrka bifall till motionen 1:178. Utskottet förutsätter dock, att Kungl.

Maj :t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på frågan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955 11

Vad härefter angår förslaget att å undervisningsbyrån inrätta en tjänst

som förste byråinspektör i lönegrad Ce 29 anser utskottet i likhet med departementschefen,

att den nuvarande anordningen med en arvodesavlönad

inspektris för lanthushållningsundervisningen tills vidare bör bibehållas.

Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 179 och II: 239.

Då Kungl. Maj :ts förslag under denna anslagspunkt ej heller i övrigt föranleder

någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 178 samt I: 179 och

II: 239,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantbruksstyrelsen, som angivits i

det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis.........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......................

Summa kronor 2 211 300

c) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 211 300 kronor.

1 013 300

12 800

21 000

862 300

301 900

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under punkten

4 (s. 13—14), innebärande att posten till reseersättningar uppräknats

med 3 000 kronor, biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 303 000

kronor.

5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producentbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 5 (s. 14—15) —

innefattande en anslagsminskning med 65 000 kronor i överensstämmelse

med lantbruksstyrelsens äskande för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för

utbetalande av producentbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 75 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

6:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Kungl. Maj :t har under punkten 8

(s. 28—30) hemställt om en från 50 000 kronor till 60 000 kronor uppräknad

medelsanvisning.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning, vari styrelsen

äskat 136 000 kronor, har departementschefen anfört följande.

»Såsom jag anfört vid behandlingen av lantbruksnämndernas omkostnadsanslag

bör kostnaderna för årlig ersättningsanskaffning av instrument och

annan fältutrustning, som förslitits, i fortsättningen utgå från nämnda anslag.

Under förevarande anslag torde sålunda böra upptagas medel för nyanskaffning

av inventarier och till kostnader för inflyttning i nya lokaler.

Jag föreslår, att för nästa budgetår 60 000 kronor anvisas för dessa ändamål.

I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär

förslaget i realiteten en ökning med 35 000 kronor. Sistnämnda belopp bör

i första hand användas till att bestrida kostnaderna i samband med de inflyttningar

i nya lokaler, som vissa lantbruksnämnder genomfört eller beräknas

genomföra under innevarande och nästa budgetår.»

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämndernu: Utrustning för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 60 000

kronor.

7:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Med biträdande

av Kungl. Maj ds förslag under punkten 9 (s. 30) — innefattande en med

hänsyn till belastningen vidtagen anslagsminskning med 25 000 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar

åt ortsombuden för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

8:o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Kungl.

Maj d har under punkten 10 (s. 30) i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag hemställt om anslagsanvisning med ett från 125 000 kronor

till 100 000 kronor sänkt belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 204 av herr Ohlsson,

Ebbe, och herr Eskilsson samt II: 224 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj ds framställning under

förevarande anslagspunkt.

Beträffande de skäl, som åberopats i motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 13

Utskottet. Ifrågavarande anslag har betydelse för den planeringsverksamhet,

vilken enligt lantbruksstyrelsen även i fortsättningen behöver bedrivas

i den omfattning, som påkallas av aktuella rationaliseringsbehov. Med

hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna förorda, att denna verksamhet

tills vidare nedlägges. Utskottet, som icke har något att erinra mot

vad Kungl. Maj:t anfört rörande medelsbehovet, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 224,

till Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

9:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 11 (s. 31—32) innebär — förutom hemställan till riksdagen att

godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagshöjning med 25 800 kronor

till 241 500 kronor. Av höjningen hänför sig 8 000 kronor till arvodesposten,

som uppräknats i anslutning till Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1954

beträffande avlöningsförmånerna till lantbruksrepresentanten i Bonn. Återstående

ökning, 17 800 kronor, avser medel till avlönande av skrivhjälp åt

lantbruksrepresentanten i Washington. Vidare har Kungl. Maj :t hemställt

om bemyndigande att -— därest så prövas nödigt — få bestrida kostnaderna

för en särskild jordbruksexpert åt den svenska delegationen hos OEEC ur

förevarande anslag samt anslaget till lantbruksattachéernas omkostnader.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 161 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................ 68 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 10 900

Summa kronor 241 500

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 241 500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

10 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 12 (s. 32) om oförändrad medelsanvisning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 47 000

kronor.

C. Lantbruksakademien m. in.

11 :o) Lantbruksakademien: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten

13 (s. 33—34) föreslagit, att anslaget på grund av löneklassförändring skall

uppräknas med 1 000 kronor till 43 700 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t

hemställt om riksdagens godkännande av ändrad avlöningsstat.

Utskottet. Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksakademien,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 43 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 7 200

Summa kronor 50 200

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Av lantbruksakademiens medel...................... 6 500

Nettoutgift kronor 43 700

b) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 43 700 kronor.

12:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 14 (s. 34) -— innefattande

en oförändrad medelsanvisning -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,

bibliotek m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 19 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

15

13 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för

jordbrukets forskningsråd m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under

punkten 15 (s. 34—35) — innebärande en anslagsökning med tillhopa

2 400 kronor, som hänför sig till posterna sjukvård, övrig arbetskraft, expenser

och särskilda utredningar — och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för

bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd

m. m. för hudgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

56 700 kronor.

14 :o)Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten

16 (s. 35—37) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett belopp av 550 000 kronor eller

200 000 kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Jordbrukets forskningsråd har hemställt om en höjning av anslaget till

800 000 kronor. Liksom föregående år har forskningsrådet framhållit behovet

av ökade medel med hänsyn till dels nytillkommande kostnadskrävande forskningsuppgifter,

dels minskningen av anslagets realvärde på grund av penningvärdets

fall. Bland annat har det ansetts erforderligt, att statsanslag ställes

till förfogande till mutationsforskning.

Efter en närmare redogörelse för forskningsrådets framställning har departementschefen

anfört följande.

»Forskningen på jordbrukets område har numera en för jordbruksnäringen

grundläggande betydelse. Genom den naturvetenskapliga forskningens

upptäckter under senare år har nya och vidsträckta arbetsfält öppnats för

den tillämpade jordbruksforskningen. Särskilt med hänsyn härtill synes en

väsentlig uppräkning av förevarande anslag vara påkallad. En så stor höjning,

som forskningsrådet begärt, kan jag dock icke förorda. För min del vill jag

föreslå, att anslaget skall höjas med 200 000 kronor till 550 000 kronor för

nästa budgetår. Jag har därvid räknat med att ur anslaget skall bestridas

statens andel i kostnaderna för i det föregående omförmälda mutationsforskning.

Återstående del av anslaget bör disponeras enligt samma grunder

som hittills, d. v. s. en tredjedel därav bör användas för främjande av lagringsforskning.

I detta sammanhang torde jag även få beröra frågan om pensionering av

forskarpersonal. Med hänsyn till den stora betydelsen av att öka möjligheterna

att behålla och rekrytera högt kvalificerade forskare vill jag icke motsätta

mig, att i ett begränsat antal fall viss pensionering ordnas för sådan

personal. Bl. a. på grund av rekryterings- och avancemangsförhållandena

för dessa personer vill jag förorda, att pensioneringen ordnas försäkringsvägen

enligt i huvudsak sådana grunder, som tillämpas inom näringslivet.

Det torde därvid böra få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma, i vilka

fall dylik pensionering må ifrågakomma, liksom även att pröva utform
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ningen av densamma. Spörsmålet om jämkning av reguljära statliga pensionsförmåner,

som sammanträffar med förmåner på grund av här avsedda

pensionering, kommer efter vad jag under hand inhämtat att senare underställas

riksdagen på föredragning av chefen, för civildepartementet. Kostnaderna

för dylik pensionsförsäkring torde få bestridas från förevarande anslag.

»

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets

område m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 550 000 kronor.

15 :o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten

17 (s. 37—40) föreslagit riksdagen — förutom att godkänna ändrad avlöningsstat

— att för ändamålet anvisa ett med 30 600 kronor till 835 300

kronor uppräknat anslag. Av anslagshöjningen hänför sig 5 000 respektive

2 100 kronor till avlönande av extra skrivhjälp och en diskerska. Återstående

ökning, tillhopa 23 500 kronor, belöper på automatiska utgifter.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 127 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 585 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 120 800

Summa kronor 835 300

b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 835 300 kronor.

16ro) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten

18 (s. 41—42) gjorda framställning innebär en medelsanvisning för ändamålet

med 204 600 kronor, vilket belopp med 18 800 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anstaltsstyrelsens

anslagsframställning å 229 500 kronor jämte för ett av styrelsen för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

17

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök avgivet yttrande i ärendet

-— anfört följande.

»Vad först angår posten till övriga expenser kan jag tillstyrka, att densamma

skall höjas med 2 000 kronor till följd av ökade städningskostnader

och med ett lika stort belopp på grund av ökat behov av blankettryck,

skrivmateriel och papper. Posten bör alltså uppföras med ett 4 000 kronor

högre belopp för nästa budgetår eller med 48 800 kronor. De föreslagna

uppräkningarna av posterna till förbrukningsartiklar o. d. samt arbetskostnader

föranleder ingen erinran från min sida. Dessa poster bör följaktligen

höjas med 9 000 resp. 4 000 kronor till 24 000 resp. 50 000 kronor. Däremot

synes det tveksamt, huruvida delposten till lokalhyra bör höjas. Såsom

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök framhållit

torde det nämligen böra undersökas, om icke Linköpingsfilialens lokalfråga

kan lösas på annat sätt än som ifrågasatts. Då emellertid resultatet

av en sådan undersökning ej nu kan förutses, synes försiktigheten bjuda

att förevarande delpost enligt anstaltsstyrelsens förslag uppräknas med

1 800 kronor till 7 800 kronor. Någon uppräkning av posterna till frakter och

transporter samt ersättning till försöksvärdar kan jag slutligen icke förorda.

Vid bifall till vad jag nu anfört bör ifrågavarande anslag för nästa budgetår

höjas med (2 000 + 2 000 -f 9 000 + 4 000 -f 1 800 ==) 18 800 kronor

till 204 600 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom

tid fastställa ny omkostnadsstat för växtskyddsanstalten.»

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

204 600 kronor.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

17:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts förslag under punkten 19 (s. 43—51) innebär — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen och godkänna

ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 4 221 000 kronor, vilket

belopp med 68 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 183 av herr Persson, Johan,

in. fl., likalydande med II: 238 av herrar Antbij och Agerberg, i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte bevilja medel till inrättande från och

med den 1 juli 1955 av en befattning som förste biblioteksassistent i lönegrad

Ce 17 vid högskolans bibliotek.

2 intrång till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sin

anslagsframställning yrkat, att anslaget måtte för nästa budgetår uppräknas

med 623 200 kronor till 4 776 200 kronor. Av ökningen avses 10 032

kronor till inrättandet av en tjänst som förste biblioteksassistent i lönegrad

Ce 17. Såsom motivering för sistnämnda belopp har högskolestyrelsen anfört

i huvudsak följande.

Högskolans bibliotek har nu så utvecklats, att det f. n. torde vara ett

av de största fackhögskolebiblioteken i landet. Då högskolan alltmera utbygges

med flera institutioner och forskningsbefattningar, har kraven på

dess bibliotek kommit att väsentligt ökas. Detta har bl. a. inneburit, att

personalresurserna vid biblioteket blivit mycket ansträngda. Sålunda har

förste bibliotekarien själv delvis måst övertaga sådant arbete, som vid

andra bibliotek handhaves av personal i lägre tjänsteställning. Särskilt prekärt

är läget beträffande fortsättningskataiogen, för vilken personalresurserna

på grund av det löpande arbetets omfattning ej alls varit tillräckliga. Med

hänsyn till att arbetet med nämnda katalog torde kräva betydande erfarenhet

av biblioteksarbete och till att motsvarande arbete vid andra bibliotek

handhaves av personal i minst förste biblioteksassistents tjänsteställning,

upprepar högskolestyrelsen sitt redan i föregående års anslagsäskanden framförda

förslag om inrättande av en förste biblioteksassistenttjänst i Ce 17.

Efter en närmare redogörelse för högskolestyrelsens äskanden i övrigt

under denna punkt och för yttrande häröver av statens lönenäinnd har departementschefen

anfört bl. a. följande.

»I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels en aspiranttjänst i lönegrad

Cg 19, en assistenttjänst i lönegrad Cg 17, en institutionsvaktmästartjänst

i lönegrad Ca 12, en förste expeditionsvaktstjänst i lönegrad Ca 11

samt fyra kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång ändras till

respektive en assistenttjänst i för agronomer gällande reglerad befordringsgång,

en laboratorieassistenttjänst i lönegrad Cg 19, en provberedartjänst i

lönegrad Ca 13, en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ca 12 samt fyra

kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11, dels en instruktörstjänst i lönegrad

Ce 16, en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ca 12 samt fem laboratoriebiträdestjänster

i lönegrad Ce 8 uppflyttas till respektive lönegrad

Ce 17, Ca 14 samt Ce 11. Vidare bör medel beräknas för att, efter prövning

av Kungl. Maj:t, uppflytta högst tio laboratoriebiträdestjänster från lönegrad

8 till lönegrad 9. Såsom nyssnämnde departementschef i angivna sammanhang

tillika anfört, bör löneställningen för en institutionsvaktmästartjänst

i lönegrad Ce 12 omprövas vid uppkommande vakans å tjänsten.

Kostnaderna för nu föreslagna löneregleringar kan uppskattas till 17 900

kronor.

Vad härefter angår högskolestyrelsens övriga förslag kan jag tillstyrka,

att en extra ordinarie tjänst skall inrättas för jordbearbetningsförsöken vid

institutionen för allmän jordbrukslära. Jag anser det dock vara till fyllest

med en assistenttjänst i lönegrad Ce 25. Kostnaderna härför uppgår till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

19

15 200 kronor. Högskolans anslag till Särskilda undersökningar bör minskas

i motsvarande mån, eftersom arvode till en med nämnda försök sysselsatt

befattningshavare nu bestrides från detta anslag. Vidare förordar jag

att den assistent, som f. n. tillfälligt överförts från lantbruksstyrelsen till

statens husdjursförsök, fr. o. in. nästa budgetår definitivt skall placeras vid

sistnämnda institution. Någon uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande

assistent bör däremot icke ske. överföringen medför ett ökat medelsbehov

under förevarande anslag av 12 800 kronor. Med hänsyn till behovet av

biträde för kontorsgöromål vid institutionen för marklära föreslår jag, att

5 600 kronor skall beräknas till en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång

för institutionen. Jag kan även tillstyrka, att till ersättning åt

ciceroner vid Wiad skall anvisas ett belopp av 500 kronor. Slutligen bör anslaget

i enlighet med högskolestyrelsens förslag höjas med 16 000 kronor

på grund av beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar

i reglerad befordringsgång. Högskolestyrelsens övriga förslag kan jag däremot

icke biträda.

Å personalförteckningen bör uppföras en institutionsvaktmästartjänst i

lönegrad Ca 14 och en provberedartjänst i lönegrad Ca 13. Å andra sidan

bör antalet institutionsvaktmästartjänster i lönegrad Ca 12 minskas med

en och antalet förste expeditionsvaktstjänster med en.»

Utskottet. I motionerna I: 183 och II: 238 har yrkats, att vid lantbrukshögskolan

i enlighet med högskolestyrelsens förslag skall inrättas en tjänst

som förste biblioteksassistent i lönegrad Ce 17. Såsom motivering härför har

anförts, att personalresurserna visat sig otillräckliga i förhållande till den

alltmera ökade arbetsbördan. Detta har enligt motionärerna medfört, att

betydande eftersläpningar uppstått, särskilt beträffande katalogiseringsarbetet,

och att bibliotekets låneexpedition måste hållas stängd vissa tider.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget, att verksamheten

vid biblioteket kan upprätthållas i erforderlig utsträckning. Utskottet

vill därför understryka önskvärdheten av att de av motionärerna påtalade

bristerna beträffande personalens antal snarast avhjälpes. Med hänsyn till

kravet pa aterhallsamhet i fråga om inrättandet av nya tjänster finner sig

utskottet emellertid icke nu böra med frångående av Kungl. Maj:ts förslagtillstyrka

bifall till motionerna. Utskottet förutsätter dock därvid, att Kungl.

Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och så snart ske kan

framlägger förslag till dess lösning.

Då utskottet jämväl i övrigt förordar Kungl. Maj :ts förslag under denna

anslagspunkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 183 och II: 238,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök vidtaga de

ändringar, som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögsko
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

lan och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsslat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 288 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 74 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 2 450 500

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 405 500

Summa kronor 4 221 000

c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 221 000 kronor;

18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under

punkten 20 (s. 51—54) har Kungl. Maj :t förordat en medelsanvisning

av 572 200 kronor, vilket belopp med 17 500 kronor överstiger innevarande

budgetårs anslag.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens äskanden,

vilka innebär en anslagshöjning med 65 200 kronor — anfört följande.

»Beträffande kansliet och undervisningsinstitutionerna biträder jag förslagen,

att posten till reseersättningar skall uppräknas med 500 till 33 000

kronor samt posten till städning och renhållning med 5 000 till 105 000 kronor.

Vidare vill jag tillstyrka, att vardera av posterna till övriga expenser

samt publikationstryck skall höjas med 2 000 kronor. Den förra posten bör

alltså uppföras med 33 000 kronor och den senare med 20 000 kronor. Den

föreslagna ökningen av posten till driftkostnader för lastbilar kan jag däremot

icke förorda. Då å andra sidan någon minskning av sjukvårdsposten

icke torde böra vidtagas, skulle till omkostnader för kansliet och undervisningsinstitutionerna

m. m. behöva anvisas ett (500 + 5 000 + 2 000 +

2 000 =) 9 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.

Vad härefter angår försöksanstalterna vill jag beträffande statens jordbruksförsök

föreslå, att posten till reseersättningar skall höjas med 2 000

till 67 500 kronor och posten till publikationstryck med 3 000 till 28 000

kronor. För statens husdjursförsöks del kan jag tillstyrka en höjning av

posten till bränsle, lyse och vatten med 1 000 till 26 000 kronor samt av posten

till publikationstryck med 2 000 till 11 000 kronor. I övrigt torde någon

ändring beträffande försöksanstalternas omkostnadsstater icke böra

ifrågasättas. Medelsanvisningen till anstalternas omkostnader bör alltså höjas

med (2 000 + 3 000 + 1 000 + 2 000 =) 8 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 21

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat behöver förevarande anslag

för nästa budgetår uppföras med (554 700 + 9 500 + 8 000 =) 572 200

kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 17 500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 572 200 kronor.

19 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten

21 (s. 54—55) — innefattande anslagsanvisning för ändamålet med

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 530 000 kronor.

20:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har under punkten 22 (s.

55—56) föreslagit en medelsanvisning av 75 000 kronor eller 28 000 kronor

mera än innevarande budgetårs anslag. Av den föreslagna höjningen belöper

8 000 kronor på årliga utgifter, medan 20 000 kronor är avsedda såsom

ett engångsbelopp för kompletterande inköp och bokbindning.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 23 (s. 56—58) innefattar anslagsanvisning

till ändamålet med 83 400 kronor, vilket belopp med 43 600 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden och för ett av

Sveriges förenade studentkårer avgivet förslag i ämnet har departementschefen

anfört följande.

»De av högskolestyrelsen åberopade skälen för en ökning av antalet doktorand-

och licentiandstipendier finner jag bärande. Jag anser det dock tillfyllest,

om ytterligare ett stipendium av vartdera slaget inrättas. Vid bifall

härtill kommer fr. o. in. nästa budgetår att stå till förfogande två dokto
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

rand- och fyra licentiandstipendier vid högskolan. Förslaget medför en kostnadsökning

å (G 000 -f- 3 000 =) 9 000 kronor.

Vad härefter angår elevstipendierna vid de tre högskolorna under jordbruksdepartementet

samt vid Alnarpsinstitutets högre mejerikurs är även

jag av den uppfattningen, att en uppräkning av dessa stipendier är påkallad.

En sådan uppräkning bör emellertid avse även den högre trädgårdskursen

vid nämnda institut, eftersom stipendierna vid denna kurs och högre mejerikursen

sedan länge utgått med lika belopp. Det synes lämpligt, att ifrågavarande

stipendier anpassas efter den nivå, som gäller beträffande fullt

utnyttjade naturastipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter under åttonde

huvudtiteln. Jag ansluter mig alltså i princip till studentkårernas förslag.

Nyssnämnda naturastipendier beräknas emellertid efter en tid av endast

nio studiemånader. Samma begränsning torde böra gälla beträffande

nu ifrågavarande elevstipendier. Vidare synes knappast skäl föreligga för

att göra skillnad i beloppens storlek, såvitt gäller högskolorna i Uppsala och

Stockholm. Med utgångspunkt från det anförda vill jag för min del föreslå,

att elevstipendierna skall bestämmas till ett avrundat belopp av 2 200

kronor vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna samt 2 000 kronor

vid Alnarpsinstitutets högre mejeri- och trädgårdskurser. För lantbrukshögskolans

del innebär förslaget ett ökat medelsbehov å (27 X 2 200 —

24 800 =) 34 600 kronor.

Därest riksdagen godkänner vad jag i det föregående förordat, behöver

förevarande anslag för nästa budgetår uppföras med (39 800 + 9 000 +

34 600 =) 83 400 kronor. I förhållande till innevarande budgetårs stipendieanslag

innebär detta en anslagsökning med 43 600 kronor.»

Utskottet. Som Kungl Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Stipendier för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 83 400 kronor.

22 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av

byggnader m. m. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 24 (s. 58—59) — innebärande en med 5 000 kronor höjd medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och

utrustning. Under punkten 25 (s. 59—61) har Kungl. Maj:t gjort framställning

om ett med 108 000 kronor till 358 000 kronor uppräknat belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

23

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden

— anfört följande.

»Jag torde få erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare

denna dag vid anmälan av anslaget till avlöningar vid Uppsala universitet

bl. a. framlagt vissa lantbrukshögskolan berörande förslag angående ordnandet

av undervisningen i genetik vid universitetet. I anslutning till vad

nämnde departementschef därvid uttalat torde kostnaderna för den utrustning,

som erfordras vid lantbrukshögskolans institution för systematisk botanik

och ärftlighetslära för att genomföra förslaget, böra bestridas från här

ifrågavarande anslag. Kostnaderna för nämnda utrustning har beräknats

till 108 000 kronor.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskande kan jag icke tillstyrka

någon ökning av medelsanvisningen utöver den ram av 250 000 kronor,

som varit fastställd de senaste budgetåren. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på högskolestyrelsen

att sedermera bestämma den närmare dispositionen av sistnämnda belopp.

Vid bifall till vad sålunda förordats bör högskolans anslag till inredning

och utrustning för nästa budgetår uppföras med (108 000 + 250 000 =)

358 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning iillstyrkes av utskottet, som sålunda

hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Inredning och utrustning för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 358 000 kronor.

24:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 26 (s. 61—65) innefattar en

anslagsminskning med 15 000 kronor till 125 000 kronor. Minskningen beror

på, att en med jordbearbetningsförsök sysselsatt assistent föreslås inplacerad

på löneplan och överförd till högskolans stat.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Särskilda undersökningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

25:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal

försöksverksamhet. Under punkten 28 (s. 65—66) har Kungl. Maj:t föreslagit

en oförändrad medelsanvisning av 250 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till

utskottet hänvisade likalydandc motioner, nämligen I: 185 av herr Larsson,

Sigfrid, m. fl. och II: 227 av herr Widén in. fl., i vilka motioner yrkats, så
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

vitt nu är i fråga, att riksdagen måtte höja bidraget till lokal försöksverksamhet

till 310 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar utskottet till innehållet

i motionerna.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt

anslagsäskande hemställt, att anslaget skall höjas med 100 000 kronor till

350 000 kronor. Som stöd härför har högskolestyrelsen anfört följande.

Under erinran om att högskolestyrelsen numera fastställt program för

den genom hushållningssällskapens försorg bedrivna statsunderstödda försöksverksamheten

på växtodlingens område att tillämpas 1954 och de närmaste

åren därefter, har föreståndaren för statens jordbruksförsök bl. a.

framhållit, att sagda program i huvudsak omfattar försöksserier av olika

slag, som måste fortgå under en följd av år. Programmet kan därför ändras

endast i ringa grad, om syftet med detsamma skall kunna uppnås. I

fråga om programmet gäller vidare, att det baserar sig på ett statsanslag å

250 000 kronor. Detta innebär, att förevarande anslag är helt disponerat för

pågående försöksserier och att upptagandet av nya dylika serier, hur angelägna

de än kan synas vara, icke är möjligt. I detta sammanhang har

föreståndaren erinrat om att hushållningssällskapens försökskommittéer beräknat

kostnaderna per försök till i genomsnitt 175 kronor för gödslingsoch

kalkningsförsöken samt 225 kronor för växtodlingsförsöken. Därvid har

man utgått från 1950 års försökskommitlés uppfattning, att kostnaderna

för de lokala försöken helt borde gäldas av statsmedel. Vid oförändrat antal

försök — 2 050 gödslings- och kalkningsförsök samt 1 250 växtodlingsförsök

— skulle en sådan beräkningsgrund medföra ett medelsbehov för verksamheten

å 640 000 kronor, d. v. s. en ökning med 390 000 kronor jämfört

med nuvarande anslag. Upprepade krav har framförts på att nya, för jordbruket

synnerligen aktuella försöksuppgifter snarast bör upptagas inom den

lokala försöksverksamheten, såsom undersökningar och försök rörande

mikroelement, jordbearbetningsförsök, olika växtodlingsförsök samt betesförsök.

Då de flesta av nu angivna försök förutsätter bedrivande under

flera eller t. o. m. många år och därjämte drager betydande kostnader, är

det enligt föreståndaren nödvändigt att, såsom redan förut anförts, ytterligare

anslag anvisas, om försöken skall kunna realiseras.

Hushållningssällskapens förbund har tillstyrkt en höjning med 100 000

kronor.

För egen del anser sig högskolestyrelsen med hänsyn till det statsfinansiella

läget icke kunna tillstyrka större ökning av anslaget än med 100 000

kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka någon

höjning av medelsanvisningen till den lokala försöksverksamheten.

Utskottet. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår föreslagit en oförändrad

medelsanvisning av 250 000 kronor till bidraget till den lokala försöksverksamheten.

I motionerna I: 185 och II: 227 har yrkats, att nyssnämnda belopp

skall uppräknas med 60 000 kronor. Motionärerna har därvid framhållit,

att det nuvarande anslaget för ändamålet helt måste tagas i anspråk

för redan pågående försöksserier och icke möjliggör upptagandet av nya

aktuella försöksproblem. Med hänsyn till den stora betydelse, som ifråga
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

25

varande försöksverksamhet har på skilda områden i vårt jordbruk, anser

utskottet en ökning av anslaget i och för sig befogad. I betraktande av nödvändigheten

att iakttaga sträng sparsamhet vid anslagsbeviljandet finner

utskottet sig emellertid likväl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

vill dock framhålla önskvärdheten av att medelsbehovet för nämnda

verksamhet framdeles blir tillgodosett i sådan utsträckning, som kan anses

påkallad av verksamhetens betydelse.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 185 och II: 227, såvitt

nu är i fråga, till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Bidrag till lokal försöksverksamhet för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

26 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast

försöksverksamhet m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 29 (s. 67—68)

föreslagit en medelsanvisning av 200 000 kronor eller samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 185 av herr Larsson,

Sigfrid, m. fl. och II: 227 av herr Widén m. fl., vari hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte höja bidraget till fast försöksverksamhet

till 267 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för yrkandet, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sin

anslagsframställning hemställt, att anslaget skall höjas med 67 000 kronor

till 267 000 kronor enligt följande beräkning.

1954/55 ökning

1. Ogräsbekämpningsförsök ............................. 16 600 10 000

2. Vallförsök (foderväxtodling).......................... 12 500 15 000

3. Försök på myrjordar................................ 20 000 5 000

4. Kvävegödslingens inflytande på bakningskvaliteten..... — 13 000

5. Försök med spårämnen.............................. — 10 000

6. Försök angående fosfaters bindning i jord.............. — 14 000

Summa kronor 67 000

Motiv. 1, 2, 4 och 5. För de under punkterna 1 och 2 avsedda ändamålen

begärde högskolestyrelsen i anslagsäskandena för innevarande budgetår

en ökning med 15 000 resp. 10 000 kronor. Vidare äskades 17 000 resp.

10 000 kronor till de under punkterna 4 och 5 omförmälda försöken. Till stöd

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

för förslagen anför högskolestyrelsen nu i tillämpliga delar samma motivering

som i nyssnämnda anslagsäskanden. Här torde därför blott behöva hänvisas

till IX ht 1954 punkterna 1—4 under motsvarande anslag.

3. Högskolestyrelsen framhåller, att försök med flerårig slåttervall på

kväverika myrjordar har stor aktualitet för Småland, angränsande delar av

Västergötland samt Öland och Gotland. Från olika håll inom dessa trakter

har starkt betonats behovet av dylika försök. Dessa bör avse odlingsteknik,

sorter och stammar samt gödslingar och gödslingsteknik. Försöksplanerna

bör uppgöras i samarbete mellan myrjords-, växtodlings- och gödslingsavdelningarna.

Kostnaderna för försöken, som bör påbörjas under år 1955,

beräknas till 5 000 kronor för budgetåret 1955/56.

6. Under ett antal år har vid statens jordbruksförsök utförts speciella

undersökningar över fosforsyrans »öde» i marken och upptagande av växterna.

Härvid har radioaktiv fosfor i betydande utsträckning använts som

analytiskt hjälpmedel. Även vid undersökningar beträffande olika växtarters

förmåga att utnyttja fosfat har radioisotoperna visat sig vara ett värdefullt

hjälpmedel. Nu omförmälda undersökningar har hittills till stor del bekostats

av forskningsanslag från jordbrukets forskningsråd och från lantbruksakademien.

Det program, som detta stöd avsåg, har nu till största delen genomförts.

Några av de viktigare frågorna rörande de praktiskt-ekonomiska

förutsättningarna vid fosfatgödsling har dock ej kunnat slutföras. Det är

därför synnerligen önskvärt, att möjligheter skapas för att fortsätta ännu

några år med undersökningarna. Kostnaderna beräknas till minst 14 000

kronor för budgetåret 1955/56.

Departementschefen har anfört, att den fasta försöksverksamheten —

liksom den lokala försöksverksamheten — bör hållas inom samma anslagsram

som under löpande budgetår och alltså förordat, att förevarande anslag

skall uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet. I motionerna I: 185 och 11:227 har yrkats, att ifrågavarande

anslag måtte uppföras med 267 000 kronor för budgetåret 1955/56. Enligt

utskottets förmenande hav i motionerna vägande skäl anförts för en ökning

av anslaget. Av samma anledning, som nämnts i fråga om anslaget till den

lokala försöksverksamheten, anser sig utskottet dock icke kunna förorda

en högre medelsanvisning än den, som Kungl. Maj:t föreslagit för ändamålet.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t beaktar att medelsbehovet

för ändamålet tillgodoses i största möjliga utsträckning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 185 och II: 227, såvitt

nu är i fråga, till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Bidrag till fast försöksverksamhet m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

27

27 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 30 (s. 68—74) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 1 319 300 kronor, vilket belopp med 35 300 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden

å 1 410 800 kronor samt för yttranden i ärendet av lantbruksstyrelsen,

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

samt statens lönenämnd — anfört bl. a. följande.

»I anslutning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört bör två vaktmästartjänster i

lönegrad Ce 10 vid statens mejeri- och trädgårdsförsök ändras till tjänster

som institutionsvaktmästare i lönegrad Ce 12. Då bärande skäl föreligger

för att assistenter med mejeriingenjörsexamen i lönehänseende likställes

med assistenter med agronom- eller hortonomexamen bör, såsom samme departementschef

jämväl anfört, två assistenter med förstnämnda examen

uppflyttas från lönegrad Cg 19 till lönegrad Cg 21. Vid bifall till dessa förslag

ökar medelsbehovet med i runt tal 3 100 kronor.

Institutsstyrelsens övriga förslag anser jag mig kunna tillmötesgå endast

i ringa utsträckning. Beträffande styrelsens förslag om personalförstärkningar

m. m. är jag sålunda beredd att förorda, att ett belopp av 9 600

kronor skall beräknas för arvode åt en assistent vid Alnarps trädgårdar. I

detta sammanhang får jag emellertid anmäla, att jag har för avsikt att begära

Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillsätta en utredning angående de

ekonomiska och organisatoriska förhållandena vid institutet. Därvid torde

bl. a. behovet av ifrågavarande assistent böra på nytt upptagas till prövning.

Vidare tillstyrker jag, att en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång

inrättas å rektorsexpeditionen, varvid den nuvarande medelsanvisningen

å 1 000 kronor för tillfällig skrivhjälp bör bortfalla. Detta medför en merkostnad

av i runt tal 5 700 kronor.

Vad jag nu föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet under anslaget

med 18 400 kronor. Vidare bör anslaget på grund av löneklassförändringar

och lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång höjas med

16 900 kronor. Den sammanlagda ökningen uppgår sålunda till 35 300 kronor.

»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 489 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis ...................... 15 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 663 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 151 000

Summa kronor 1 319 300

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 319 300 kronor.

28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

punkten 31 (s. 74—83) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 558 800 kronor

eller 57 000 kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 186 av herr Larsson,

Nils Theodor, m. fl. och II: 241 av herr Heeggblom m. fl., i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa ett

belopp av 567 800 kronor.

Till grund för motionärernas hemställan har anförts, att statsbidraget

till Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer bör ökas med tillhopa

9 000 kronor. Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde

utskottet få hänvisa till dessa.

Stgrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har i sina

anslagsäskanden hemställt, att för budgetåret 1955/56 skall anvisas 792 500

kronor till omkostnader. Av nämnda belopp belöper 239 900 kronor på statens

trädgårdsförsök och 552 600 kronor på institutets övriga verksamhet.

Det för trädgårdsförsöken beräknade beloppet innefattar bl. a. 8 000 kronor

till driftkostnader vid Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer.

Därjämte begär institutsstyrelsen under kapitalbudgeten tillhopa 64 000

kronor för vissa arbeten, som ansetts lämpligen böra upptagas här.

Vidare anhåller Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott

(skr. 9/9 1954), att bidraget till driftkostnaderna vid Ekerums trädgårdsförsöksstation

skall höjas till 10 150 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (remissutlåtande

15/9 1954) tillstyrker institutsstyrelsens förslag till omkostnadsstat

för statens trädgårdsförsök.

Lantbruksstyrelsen (remissutlatanden 16/10) föreslår en medelsanvisning

för institutets övriga verksamhet å 473 600 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 195ö

29

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför i sill

framställning i huvudsak följande.

En av sällskapet gemensamt med styrelsen för stiftelsen Ekerums gård

och lantmannaskola gjord framställning den 12 maj 1952 om anställande

av en assistent hos statens trädgårdsförsök med placering vid Ekerums trädgårdsförsöksstation

ävensom om höjning av statsbidraget till stationen till

10 000 kronor resulterade endast i att bidraget från och med den 1 juli 1953

ökades med 1 000 kronor till 5 500 kronor årligen. I samma framställning

lämnades redogörelse för syftet med Ekerums gård, dennas areal av olika

ägoslag, verksamhetens art och omfattning vid gården samt trädgårdsförsöksverksamhetens

och gårdens organisation och ekonomi, vartill sällskapet

nu får hänvisa. Beträffande trädgårdsförsöksverksamhetens ekonomi kan

här tilläggas, att underskottet å verksamheten ytterligare ökat så att det

vid utgången av år 1953 uppgick till sammanlagt ej mindre än omkring

24 800 kronor, vilket belopp huvudmannen — stiftelsen Ekerums gård och

lantmannaskola — måst tillskjuta.

Stiftelsens styrelse har i december 1953 riktat en framställning till förvaltningsutskottet

i nu förevarande angelägenhet. Enligt framställningen har

styrelsen i samband med genomgång av stiftelsens ekonomiska ställning

funnit sig böra allvarligt överväga frågan om möjligheterna att i fortsättningen

bedriva trädgårdsförsöksverksamheten vid gården. Styrelsen kan

enligt framställningen icke finna det rimligt, att gårdens ekonomi skall i

den utsträckning, som dittills varit fallet, belastas med kostnader av ifrågavarande

slag. Vidare säger sig styrelsen vilja underställa förvaltningsutskottet

frågan om trädgårdsförsöksverksamhetens eventuella nedläggande, innan

styrelsen närmare undersöker denna fråga. Styrelsen hemställer, att förvaltningsutskottet

bl. a. ville överväga, huruvida icke sällskapet skulle kunna

övertaga ansvaret för gårdens nettoutgifter för försöksträdgårdsmästarens

avlöning.

Efter att ha inhämtat yttrande i ärendet från styrelsen för Alnarpsinstitutet

har förvaltningsutskottet beslutat, att sällskapet provisoriskt för tiden

från och med den 1 april 1954 tills vidare intill utgången av året skall

övertaga ansvaret för försöksträdgårdsmästarens avlöning under villkor,

bl. a., att sällskapet gottskrives hyra med 65 kronor för månad för en för

befattningshavaren avsedd bostad på gården och att sällskapet erhåller det

statsbidrag för trädgårdsförsöksverksamheten, som kan komma att utgå.

Förvaltningsutskottet har fattat nu nämnda beslut i medvetande om att

det skulle vara till stor allmän skada, om ifrågavarande verksamhet skulle

behöva nedläggas. Å andra sidan är sällskapets ekonomi tillräckligt ansträngd

för att beslutet skulle fattas under stora bekymmer för huru verksamheten

på längre sikt skulle kunna tryggas. Förvaltningsutskottet kan

därför icke underlåta alt ånyo göra en framställning i ärendet och fäster

därvid särskilt uppmärksamheten på att verksamheten har betydelse långt

utanför länsdelens gränser. Verksamheten har redan lett till flera viktiga

resultat, som i viss utsträckning också publicerats. Men det ligger i sakens

natur, att man här måste arbeta på lång sikt. Det förefaller förvaltningsutskottet

orimligt, all eu för hela landet så viktig verksamhet skall i så

hög grad, som nu är fallet, behöva bekostas med lokala medel. Enligt förvaltningsutskottets

mening är det skäligt, att staten bidrager till verksamheten

med minst det belopp, som motsvarar avlöningen till försöksträdgårdsmästaren

med avdrag för vad denne har att erlägga i hyra för sin tjänstehostad.

Om befattningshavaren liksom för närvarande skall erhålla lön, beräknad

efter den för jordbruksinstruklör fastställda lönegraden, Ca 17, med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

uppflyttning till löneklass 19, samt bär att erlägga bostadshyra med 65 kronor

för månad, bör statens bidrag uppgå till lägst omkring 10 150 kronor mot

för närvarande 5 500 kronor för år. En höjning av bidraget med omkring

4 650 kronor är därför väl motiverad.

Efter en närmare redogörelse för institutsstyrelsens yrkanden samt för yttranden

i ärendet av lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök har departementschefen anfört följande.

»Till en början torde jag få behandla medelsbehovet till institutets verksamhet

utom trädgårdsförsöken. Under delposten underhåll av byggnader torde

böra beräknas medel för inredning av källare till ostlager samt omdisponering

av chefs- och kontorslokaler. Till följd härav behöver posten ökas

med 31 500 kronor. Då delposten inköp av mjölk för mejeriförsöken under

senare år visat sig otillräcklig, anser jag mig jämväl böra föreslå, att medelsanvisningen

för detta ändamål skall höjas. Uppräkningen synes emellertid

kunna begränsas till 5 000 kronor. Delposten förbrukningsartiklar för

mejeriförsöken bör i enlighet med institutsstyrelsens förslag ökas med 3 000

kronor. Vidare torde ett belopp av 4 000 kronor böra uppföras såsom en ny

delpost till förbrukningsartiklar för institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi.

Såsom jag anfört under nästföregående anslagspunkt har jag

för avsikt att tillsätta en utredning angående bl. a. de ekonomiska förhållandena

vid institutet. I avvaktan på resultatet av utredningen bör delposten

till täckande av möjligen uppkommande förlust å rörelsen vid Alnarps

mejeri bibehållas oförändrad. Av samma skäl bör nu ej heller upptagas någon

ny post till täckande av beräknad förlust å rörelsen vid Alnarps trädgårdar.

Under den tid, utredningen pågår, förutsätter jag emellertid att — liksom

förhållandet har varit under de senaste åren — behövliga rörelsemedel

ställes till institutets förfogande på så sätt, att Kungl. Maj:t beviljar anstånd

med inleverering av de överskott, som uppstår på driften av Alnarps

egendom. Övriga nu icke särskilt nämnda utgiftsposter bör för nästa budgetår

upptagas med samma belopp som i gällande omkostnadsstat.

I enlighet med det anförda torde omkostnaderna för institutets verksamhet

utom trädgårdsförsöken under nästa budgetår böra beräknas till (280 700

+ 31 500 + 5 000 + 3 000 + 4 000 =) 324 200 ( + 43 500) kronor.

Vad härefter angår omkostnaderna för statens trädgårdsförsök kan jagtillstyrka,

att delposten publikationstryck ävensom delposterna skatter och

försäkringar samt dagsverken in. m. i enlighet med institutsstyrelsens förslag

uppräknas med resp. 1 000, 500 och 12 000 kronor. Övriga utgiftsposter

torde böra bibehållas vid oförändrade belopp.

Medelsbehovet för statens trädgårdsförsök under nästa budgetår torde sålunda

böra uppskattas till (221 100 + 1 000 + 500 + 12 000 =) 234 600

(+ 13 500) kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit i det föregående, skulle Alnarpsinstitutets

omkostnadsanslag för budgetåret 1955/56 behöva uppföras med (324 200 +

234 600 =) 558 800 (+ 57 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid fastställa nya omkostnadsstater för institutet.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 31

Utskottet. De skäl, som anförts i motionerna I: 186 och II: 241 för ett

ökat statligt bidrag till verksamheten vid Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer,

finner utskottet beaktansvärda. Emellertid anser sig

utskottet under nuvarande förhållanden icke kunna biträda motionärernas

ifrågavarande förslag. På grund härav och då utskottet ej heller i övrigt

har någon erinran mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 186 och II: 241, till

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

558 800 kronor.

29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m. Under

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 32 (s. 83—

84) — innefattande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och

bokbindning för institutets bibliotek. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag

under punkten 33 (s. 84) — innebärande en uppräkning av anslaget

med 3 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 kronor.

31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.

Under punkten 34 (s. 85) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 4 300 kronor

till 15 800 kronor förhöjd medelsanvisning, ökningen beror på att —

i överensstämmelse med vad som anförts vid behandlingen av lantbrukshögskolans

stipendieanslag — fyra elevstipendier vid högre mejerikursen och

högre trädgårdskursen uppräknats från 920 till 2 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Stipendier m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 15 800 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

32:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk

byrå. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 35 (s. 85—86) — som innefattar oförändrad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Trädgårdsekonomisk byrå för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.

33:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.

Kungl. Maj :t har under punkten 36 (s. 86—89) hemställt om en

med 15 000 kronor till 45 000 kronor uppräknad anslagsanvisning. Därvid

har förutsatts att beloppet i första hand skall användas till bestridande av

kostnaderna för möblering och utrustning av den nyuppförda samlingssalen

vid institutet.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Inredning och utrustning för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

34:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök

och fasta försöksfält. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 37 (s. 89) — innefattande medelsanvisning av oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

36 000 kronor.

35 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Med

biträdande av Kungl. Maj :ts hemställan under punkten 38 (s. 89—90) —

som innefattar en anslagsökning med 900 kronor i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-,

mejeri- och skogsstuderande för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 89 500 kronor.

36:o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 39 (s. 90—91) innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 12 900 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

33

I samband härmed har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 458, av fru Ewerlöf m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte till Understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa anvisa ett förslagsanslag av 223 700 kronor.

Till grund för detta yrkande har anförts, att seminariets rektor bör placeras

i lönegrad Ca 29 och att antalet speciallärartimmar i vissa ämnen bör

ökas. Beträffande det närmare innehållet i motionen hänvisas till denna.

Styrelsen för lanthushållnings seminariet å Rimforsa hemställer att seminariet

för budgetåret 1955/56 skall tilldelas statsbidrag med i runt tal

224 800 kronor.

Lantbruksstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår skall uppräknas

med 25 400 kronor till 223 700 kronor.

Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 800 kronor till förslaget att

seminariets rektor, vilken för närvarande innehar förordnande att bestrida

göroinål, som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad 29, skall placeras i

Ca 29. Beträffande motiveringen för detta förslag, som även framförts i

anslagsäskandena för innevarande budgetår, torde få hänvisas till IX ht

1954 s. 98.

För att få till stånd en förbättrad och effektivare undervisning vid seminariet

synes det enligt lantbruksstyrelsen angeläget, att antalet speciallärartimmar

i vissa ämnen ökas utöver vad jordbruksutskottet i sitt av 1954 års

riksdag godkända utlåtande (nr 24, s. 5) föreslagit. Detta gäller särskilt

undervisningen i sömnad samt i fysiologi och hälsolära. Kostnaderna härför

beräknas till 12 700 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår löneställningen för rektorn vid lanthushållningsseminariet

å Rimforsa, får jag erinra om att innehavaren av befattningen fr. o. in.

den 1 juli 1953 -— utöver ordinarie lärartjänst — erhöll vikariatslöneförordnande

att bestrida göromål, som ankommer på tjänsteman i lönegrad 29.

För att utjämna en löneminskning i förhållande till tidigare ersättning tillerkändes

rektorn dessutom en personlig lönefyllnad. Enär utbildningen av

lärarinnor inom det husliga området i dess helhet f. n. är föremål för översyn

genom sakkunniga och denna översyn sålunda berör även Rimforsaseminariets

verksamhet och organisation, är jag icke beredd att i detta sammanhang

till prövning upptaga frågan om inrättande av en särskild lönegradsplacerad

tjänst för rektorn vid seminariet. Av samma skäl anser jag

mig icke heller kunna förorda en utökning av antalet speciallärartimmar

utöver vad 1954 års riksdag beslutat i detta hänseende.

Bidraget till avlöningskostnader och pensionsavgifter för lärarpersonalen

torde till följd av ändrad ortsgruppering samt lönegradsuppflyttning för

två ordinarie facklärare och löneldassförändringar böra höjas med 8 600

kronor, vartill kommer — vid bifall till propositionen den 17 december

1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. in. — en förhöj3

Bihang till riksdagens protokoll 1955. It1 samt. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ning å 1 000 kronor för uppflyttning av två extra ordinarie facklärare från

lönegrad Ce 21 till lönegrad Ce 23. Vidare bör bidraget till driftkostnader

på grund av ökat antal elevdagar uppräknas med 3 300 kronor.

Förevarande anslag bör alltså höjas med (8 600 + 1 000 + 3 300 =)

12 900 kronor och bestämmas till (198 300 + 12 900 =) 211200 kronor.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående beröres Rimforsaseminariets

verksamhet och organisation av den översyn genom sakkunniga, som för

närvarande verkställes beträffande utbildningen av lärarinnor inom det husliga

området i dess helhet. Vid sådant förhållande är utskottet i likhet

med departementschefen icke berett att nu fatta ståndpunkt i fråga om

löneställningen för seminariets rektor eller att förorda en utökning av antalet

speciallärartimmar utöver vad 1954 års riksdag beslutat i detta hänseende.

Härav följer, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka bifall till

vad som yrkats i motionen II: 458.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag under denna anslagspunkt.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 458, till Understöd

åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 211 200 kronor.

37 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation

vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 40 (s. 92—93) — som innebär anslagsökning med 1 500 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 kronor.

38:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. Tillstyrkande

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 41 (s. 93—94) — innebärande

att anslaget med hänsyn till en beräknad reservation upptagits med

ett formellt belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lägre mejeriskolor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

39:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:

Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 42 (s. 94—95) gjorda framställning

innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad

avlöningsstat — en medelsanvisning av 91 700 kronor eller 1 100 kronor

mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår, ökningen hän
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 35

lör sig till att en tjänst såsom ämneslärare i lönegrad Ce 27 inrättats vid

skolan i stället för den nuvarande icke-ordinarie ämneslärartjänsten.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan

vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 39 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 44 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 7 800

Summa kronor 91 700

b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 91 700 kronor.

40:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:

Omkostnader. Jämlikt Kungl Maj:ts under punkten 43 (s. 95) gjorda framställning

— innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. in.:

Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 kronor.

41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 44 (s. 95

—98) gjorda hemställan innefattar anslagsanvisning till avlöningar med

6 371 600 kronor, vilket i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

innebär en ökning med 241 600 kronor. Höjningen betingas av dels

en utökning av lärarpersonalen till följd av det högre elevantalet och den

successivt igångsatta utvidgningen av den skogliga undervisningen vid lantmannaskolorna,

dels av löneklassförändringar.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har ej givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbiuksundervisningsanstalter: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

6 371 600 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

42 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

under punkten 45 (s. 98—99) — innefattande en anslagshöjning med

142 500 kronor med hänsyn till den uppskattade ökningen av elevantalet —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 955 500 kronor.

43 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Bidrag till arvoden åt skolläkare. Med biträdande av

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 46 (s. 99) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag

till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 10 000 kronor.

44:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 47 (s. 100—102) innefattar

anslagsanvisning för ändamålet med 390 800 kronor, vilket belopp

med 14 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskande för ändamålet

å 400 600 kronor har departementschefen anfört följande.

»Beträffande löneställningen för lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor

torde jag få erinra om att förslag i ämnet framlagts i propositionen

den 17 december 1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.

Förslaget innebär, att lärarpersonalen vid skolorna erhåller löner med belopp

motsvarande följande lönegrader, nämligen föreståndarna vid Gålö,

Sorselegården och Vittjärvsgården lönegrad 31, föreståndarinnan vid Sorselegården

lönegrad 25, föreståndaren vid Pålkem lönegrad 25, föreståndarinnan

vid Pålkem lönegrad 23, yrkeslärarna vid Gålö, Sorselegården och

Vittjärvsgården lönegrad 20, lanthushållslärarinnorna vid Sorselegården och

Pålkem lönegrad 20, husmoder och lärarinna vid Gålö och Vittjärvsgården

lönegrad 19 samt assistenterna vid Gålö och Vittjärvsgården lönegrad 13.

Merkostnaden härför torde böra bestridas från förevarande anslag, vilket

med hänsyn därtill bör uppräknas med i runt tal 11 800 kronor.

Vad härefter angår spörsmålet om speciallärararvodena vid Pålkem anser

jag mig icke kunna förorda, att det skall prövas i förevarande sammanhang.

Frågan torde sedermera få anmälas för Kungl. Maj :t. Däremot

kan jag tillstyrka övriga förslag om ökad medelsanvisning under anslaget.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

37

I enlighet härmed torde för vikariatsersättningar och ersättning till förmanspersonal

samt driftkostnader böra upptagas respektive 500, 1 700 och

700 kronor.

Jag är icke beredd att utan en närmare utredning i varje särskilt fall

taga ställning till frågan, huruvida och i vad mån staten bör lämna bidrag

till engångsavgifter i anslutning till pensionsregleringar för lärarpersonalen

vid jordbrukets yrkesskolor. Mot bakgrunden av vad som förekom vid

1954 års riksdags behandling av motsvarande spörsmål med avseende å

lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna synes emellertid

Kungl. Maj:t -—■ i likhet med vad som gäller dessa undervisningsanstalter

— böra erhålla riksdagens bemyndigande att, efter närmare utredning

i varje särskilt fall, bevilja statsbidrag till nyssnämnda engångsavgifter

att utgå från förevarande anslag. Någon särskild höjning i anslutning

härtill av medelsanvisningen under förevarande anslag synes icke nu

böra ifrågasättas.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört bör till bidrag till jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1955/56 anvisas ett förslagsanslag av (376 100 +

II 800 + 500 + 1 700 + 700 =) 390 800 (+ 14 700) kronor. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid, efter förslag av lantbruksstyrelsen,

meddela närmare bestämmelser rörande dispositionen av anslaget.»

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 390 800 kronor.

45:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 48 (s. 102—104)

om anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag av 131 000 kronor

innefattar i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en höjning

av anslaget med 30 200 kronor. På grund av en beräknad reservation

av omkring 38 000 kronor innebär förslaget, att för nästa budgetår sammanlagt

cirka 169 000 kronor skulle komma att stå till förfogande för ifrågavarande

kursverksamhet. Det avses att Kungl. Maj :t skall äga bestämma,

vilka kurser som under nästa budgetår skall få anordnas inom nämnda

kostnadsram.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. in.:

Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 131 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

46 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Studiehjälp åt elever vid vissa

lantbruksundervisningsanstalter m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 49 (s. 104—106) — innefattande medelsanvisning

med ett från 1 610 000 kronor till 1 640 000 kronor förhöjt belopp -— hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 640 000 kronor.

47 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för maskinundervisning. Jämlikt Kungl. Maj:ts hemställan under punkten

51 (s. 107) — innebärande oförändrad medelsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 165 000

kronor.

48:o) Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 52 (s. 108—109) innefattar anslagsanvisning

för ändamålet med 1 274 000 kronor, vilket belopp med 7 500

kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 187 av herr

Larsson, Sigfrid, och herr Mossberger samt II: 233 av herrar Agerberg och

Netzén, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan

ändring i bestämmelserna för statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets

område att dels förekommande stipendier för förlorad arbetstid fastställes

till högst 15 kronor om dagen, om elev har försörjningsplikt mot familj,

och eljest till högst 10 kronor om dagen, dels ock kostnaderna för

nämnda stipendier helt bestrides av statsmedel i de fall dessa utgår till sådan

arbetslös lantarbetare, som av vederbörande länsarbetsnämnd hänvisats som

elev till utbildningen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

över motionerna har utskottet låtit inhämta yttranden från lantbruksstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbruksstgrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt dels att anslaget

för nästa budgetår skall ökas med 18 500 kronor till 1 285 000 kronor,

dels att det i 8 § reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunderstödd

utbildningsverksamhet på lantbrukets område omförmälda traktamentsstipendium

skall höjas från fyra kronor till fem kronor om dagen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

39

Departementschefen har anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens hemställan om höjd medelsanvisning under förevarande

anslagspunkt anser jag mig icke kunna tillmötesgå i vidare mån, än

att jag tillstyrker en uppräkning av posten undervisningsfilm och bildserier

med 7 500 kronor till 42 000 kronor. Vidare biträder jag förslaget, att traktamentsstipendium

till deltagare i muntlig kurs för särskilt antagna elever med

längre varaktighet än fem dagar skall höjas med en krona till fem kronor

om dagen, därest han icke kan vistas i sitt hem under kursen. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att, vid bifall till förslaget, vidtaga erforderlig

författningsändring med anledning därav. Såsom styrelsen anfört torde sistnämnda

höjning icke behöva medföra någon uppräkning av posten till undervisningskurser.

Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med

(1 266 500 + 7 500 = ) 1 274 000 kronor.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 12 februari 1955 avgivna yttrande över

motionerna anfört följande.

Enligt bestämmelserna i 8 § reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för

statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets område sådant detta

författningsrum enligt kungörelsen den 23 maj 1952 (nr 352) numera lyder,

skall deltagare i dels muntlig kurs för särskilt antagna elever med längre

varaktighet än fem undervisningsdagar, dels den muntliga delen av ämneskurs

med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning erhålla ersättning,

beräknad efter billigaste klass, för erforderliga järnvägs-, ångbåtseller

bussresor mellan hemmet och kursplatsen samt, om han ej kan under

kursen vistas i sitt hem, tillika traktainentsstipendium med fyra kronor om

dagen. Sådan elev må ock efter behovsprövning av den som anordnar kursen,

erhålla stipendium för förlorad arbetstid med högst elva kronor om dagen,

om han har försörjningsplikt mot familj, och eljest med högst fem kronor

om dagen.

I årets statsverksproposition har traktainentsstipendium föreslagits höjt

till fem kronor. Traktamentsstipendierna utgår helt av statsmedel, men till

övriga ersättningar åt kursdeltagare utgår statsbidrag med tre fjärdedelar

av det belopp, lantbruksstyrelsen godkänner.

Styrelsen kan vitsorda att stipendierna för förlorad arbetstid i regel endast

utgått till i kursverksamheten deltagande lantarbetare och småbrukare.

I likhet med motionärerna anser styrelsen, att skillnaden mellan nuvarande

dagsinkomst för t. ex. lantarbetare och stipendiebeloppen för förlorad arbetstid

är alltför stor och att detta i viss utsträckning hämmat lantarbetarnas

anslutning till kursverksamheten. Detta gäller i synnerhet under vinterhalvåret

arbetslösa lantarbetare.

I början av år 1953 anordnade hushållningssällskapen kurser i maskinskötsel

för arbetslösa lantarbetare. Tillslutningen till dessa kurser var mycket

god. Skillnaden mellan den ersättning som utgick från arbetslöshetskassan

och stipendierna för förlorad arbetstid var då ringa. Från den 1 juli

1953 har försäkringsersättningarna från arbetslöshetskassan förbättrats rätt

väsentligt. Härigenom har skillnaden mellan dessa ersättningar och utgående

stipendier för förlorad arbetstid blivit betydligt större. Då kursdeltagarna

får avstå från dessa arbetslöshetsersättningar under kurstid, är lantarbetarna

på grund av ekonomiska skäl icke hågade att deltaga i kurserna.

I början av år 1954 anordnades av överstyrelsen för yrkesutbildning genom

hushållningssällskapens försorg ett fåtal kurser för arbetslösa lant
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

arbetare. Vid dessa kurser erhöll deltagarna Ib % av avtalsenlig lön med

avdrag för källskatt. Från den 1 juli 1954 gäller nya bestämmelser angående

bidrag till arbetslösas utbildning. Av de utgående bidragen skall den arbetslöses

hemkommun betala en fjärdedel. Dessa utbildningsbidrag avser

mera en omskolning av arbetslösa och sålunda en längre utbildning än den

som hushållningssällskapens kurser ger. De av sällskapen anordnade utbildningskurserna

torde emellertid vara mera lämpade för lantarbetarna och

deras förhållanden.

Liksom motionärerna vill lantbruksstyrelsen förorda höjning av stipendiebeloppen

för förlorad arbetstid till högst femton kronor om dagen till

kursdeltagare, som har försörjningsplikt mot familj, och till högst tio kronor

om dagen för annan deltagare. Styrelsen delar motionärernas mening

om att nyssnämnda stipendier till arbetslösa lantarbetare, som hänvisats

till kurs av vederbörande länsarbetsnämnd, bör utgå helt av statsmedel.

Med hänsyn härtill förordar styrelsen bifall till de i motionerna framförda

förslagen. Därest de föreslagna ändringarna genomföres, torde detta icke

nödvändiggöra höjning av det till sällskapens undervisningsverksamhet beräknade

anslagsbeloppet.

I det av arbetsmarknadsstyrelsen den 11 februari 1955 avgivna yttrandet

över motionerna har anförts följande.

Genom rationaliseringen och den allmänna utvecklingen inom jordbruksnäringen

ställes numera ökade krav på yrkeskunskaper icke bara på arbetsledningen

utan även på arbetarna. Sålunda har den ökade mekaniseringen

inom jordbruket medfört ökad efterfrågan på utbildad maskinpersonal. Underskott

på dylik arbetskraft har under senare år varit betydande i flera

län. Även på övrig yrkesutbildad personal är ofta efterfrågan större än tillgången.

Därtill kommer, att medelåldern för lantarbetarna är relativt hög.

1 detta sammanhang kan anföras, att till Svenska lantarbetareförbundet anslutna

medlemmar den 31 december 1953 hade en medelålder av 44 år och

att 48,5 % av medlemmarna var över 45 år, medan endast 18 % tillhörde

åldersgrupperna 15—30 år. Av detta framgår, att en betydande del av den

yrkeserfarna arbetskraften inom de närmaste åren, på grund av åldersskäl,

kommer att lämna jordbruket, medan nyrekryteringen av arbetskraft varit

mycket ogynnsam. Det framstår därför som nödvändigt, att därest ungdomen

skall kunna intresseras för jordbruksnäringen och kunna behållas

inom detta yrke bland annat kraven på yrkesutbildning tillgodoses.

Erfarenheterna av de av hushållningssällskapen under de senaste åren

anordnade maskinkurserna för bland annat arbetslösa lantarbetare betecknas

av samtliga berörda parter såsom mycket goda. Efter vad styrelsen kan

bedöma synes dylika kurser på två—fyra veckor under jordbrukets lågsäsong

kunna ge lantarbetarna elementära yrkeskunskaper inom jordbrukets

olika specialområden utan att arbetskraften någon längre tid ställes

utanför produktionen. Arbetslösa lantarbetare, som deltager i kurser, erhåller

emellertid icke daghjälp från arbetslöshetskassa under kurstiden, varför

dessa elever är helt beroende av de stipendier och i vissa fall traktamentsstipendier,

som utgår genom sällskapen. Med hänsyn till den allmänna

löneutvecklingen och den numera höjda daghjälpen från arbetslöshetskassa

anser styrelsen det synnerligen angeläget, att stipendierna för förlorad arbetstid

höjes till belopp som motsvarar vad som annars skulle utgått i daghjälp

från arbetslöshetskassa eller vad som för övrigt motsvarar en reducerad

dagsinkomst.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

41

Hushållningssällskapens förbund har i yttrande över motionerna, dagtecknat

den 10 februari 1955, anfört följande.

Vid undervisningsverksamhet av sådant slag, som bedrives av hushållningssällskapen,

måste av olika skäl storleken på förekommande stipendier

vara anpassad efter inkomstförhållandena bland de kursdeltagare, för vilka

stipendierna kan komma i fråga. Då dessa främst utgår till i verksamheten

deltagande lantarbetare, är det vid sådan anpassning dessas löneläge, som i

första hand måste beaktas. Som framhålles i motionerna har skillnaden

mellan lantarbetarnas genomsnittliga dagsinkomst och de stipendier, som kan

utgå, undan för undan ökat och nu blivit så stor, att förhållandet inverkar på

lantarbetarnas deltagande. Med hänsyn härtill är det väl motiverat med en

höjning av stipendiebelopen, och förbundsstyrelsen vill för sin del tillstyrka,

att det i motionerna framförda förslaget genomföres.

Under senare år har sällskapen i de områden, där mera betydande arbetslöshet

bland lantarbetare förekommit, i samråd med länsarbetsnämnderna

vintertid anordnat kurser i maskinskötsel, som i första hand varit avsedda

för arbetslösa lantarbetare. Dessas deltagande har emellertid försvårats

av att arbetslöshetsunderstöden varit högre än stipendiebeloppen. På grund

härav har Kungl. Maj:t utfärdat särskilda bestämmelser för under 1953 och

1954 anordnade kurser av sådant slag. Fr. o. m. den 1 juli 1954 gäller —

som påpekas i motionerna — helt nya bestämmelser vid utbildning av arbetslösa.

Dessa är emellertid i första hand avsedda för kurser av annat slag

än för arbetslösa lantarbetare och är därför mindre väl lämpade för sistnämnda

ändamål. Vid tillgodoseendet av utbildningsbehovet bland arbetslösa

lantarbetare synes på grund härav fortsättningsvis de för sällskapens

kurser gällande bestämmelserna i första hand komma att tillämpas. Emellertid

bör härvid, som föreslagits i motionerna, i fråga om sådan kursdeltagare,

som hänvisats till kurs av länsarbetsnämnd, hela stipendiebeloppet

täckas av statsbidrag.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i 8 § reglementet den 30 juni 1949 för

statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets område kan till deltagare

i muntlig kurs för särskilt antagna elever med längre varaktighet än

fem undervisningsdagar eller till deltagare i den muntliga delen av kombinerade

ämneskurser under vissa förutsättningar utgå dels traktamentsstipendium

och dels stipendium för förlorad arbetstid. Till sistnämnda stipendium

lämnas statsbidrag med tre fjärdedelar av kostnaden, medan återstående

del bestrides av kursanordnaren. Departementschefen har under förevarande

anslagspunkt föreslagit att traktamentsstipendium med hänsyn till

kostnadsutvecklingen skall höjas med en krona till fem kronor. Vidare har

i motionerna I: 187 och 11:233 yrkats, dels att stipendier för förlorad arbetstid

skall uppräknas från elva respektive fem kronor om dagen till femton

respektive tio kronor, dels att kostnaderna för dylika stipendier helt

skall bestridas av statsmedel, i de fall dessa utgår till sådan arbetslös lantarbetare,

som av vederbörande länsarbetsnämnd hänvisats som elev till utbildningen.

Såsom motivering för motionärernas förslag har anförts, att skillnaden

mellan dagsinkomsten eller — i förekommande fall — arbetslöshetsersättningen

och stipendiebeloppet med hänsyn till löneutvecklingen blivit så stor,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att lantarbetare och småbrukare av ekonomiska skäl icke varit hågade att

deltaga i nyssnämnda kursverksamhet. Därtill kommer, att arbetslösa kursdeltagare

under kurstiden helt måste avstå från arbetslöshetsersättningen.

Enligt motionärerna har det emellertid ansetts önskvärt, att denna kursverksamhet

vinner anslutning särskilt bland nämnda yrkeskategorier och framför

allt bland arbetslösa lantarbetare. Med hänsyn härtill finner motionärerna

det i hög grad motiverat att sistnämnda stipendiebelopp ökas. Vidare anser

motionärerna det skäligt, att — i de fall kursdeltagare är arbetslös — stipendiekostnaden

helt bör täckas av statsbidrag.

Då de föreslagna författningsändringarna synes vara ägnade att stimulera

anslutningen till ifrågavarande kursverksamhet bland de yrkeskategorier,

som närmast bör komma i fråga härför, får utskottet tillstyrka att de genomtöres.

Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde höjningarna av stipendiebeloppen

icke behöva medföra ökat anslagsbehov för nästa budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till förslagen vidtaga

de erforderliga författningsändringarna. Med hänsyn till att liknande

ändringar som de nu förordade kan bli aktuella beträffande den kursverksamhet,

som bedrives på det skogliga området, förutsätter utskottet att

Kungl. Maj :t ägnar uppmärksamhet åt detta spörsmål. Därvid torde bl. a.

böra iakttagas, att bestämmelserna göres såvitt möjligt likformiga.

Anslagsberäkningen, som innebär en ökning med 7 500 kronor av posten

undervisningsfilm och bildserier, föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Bidrag

till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 274 000

kronor; samt

2) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 187 och

II: 233, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta företaga de författningsändringar, som utskottet

förordat i det föregående.

49:o) Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 53 (s. 109) — innefattande anslagsanvisning för ändamålet med

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet

rörande biodling för budgetåret 1955/56

anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

43

50 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. Jämlikt Kungl.

Maj:ts under punkten 54 (s. 109—110) gjorda framställning — som innebär

en medelsanvisning av oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets

område för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

51 :o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

85 000 kronor, avsett för ombyggnad av ett bostadshus vid Flyinge. För nästkommande

budgetår har Kungl. Maj :t under punkten 56 (s. 111—112) föreslagit

en medelsanvisning av 56 000 kronor, varav 36 000 kronor till utbyggnad

av den elektriska anläggningen vid Flyinge och 20 000 kronor för vissa

smärre reparationsarbeten å bostadshusen därstädes.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 56 000 kronor.

52:o) Hästavelns befrämjande. För de ändamål, som redovisas under förevarande

anslagstitel, har under budgetåret 1954/55 stått till förfogande

1 394 400 kronor, varav 120 000 kronor utgjorde reservation från föregående

budgetårs anslag.

Under punkten 57 (s. 112—116) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget

uppföres med ett belopp av 1 518 500 kronor, vilket innebär en höjning med

244 100 kronor jämfört med det belopp som disponerats för innevarande

budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

— anfört följande.

»Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, har 1954

års riksdag ansett en höjning av uppfödningspremierna för av armén inköpta

hästar vara i och för sig befogad. Premierna för varmblodiga hästar

ansågs sålunda böra höjas från 200 till 400 kronor och för nordsvenska

ackords- och dragstamhästar från 100 till 200 kronor. Kostnaden härför

skulle bestridas av dels tillgängliga medel å hästavelsfonden, dels besparingar

å de under anslaget uppförda posterna till uppfödnings- och andra premier

åt remonter, varmblodiga ackordshästar, av remonteringsnämnd uttagna

avelsston och nordsvenska ackordshästar. Enligt vad lantbrukssty
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

relsen upplyst kan emellertid besparingarna på nyssnämnda poster i fortsättningen

icke förväntas bli så stora, att de tillsammans med tillgängliga

medel av hästavelsfonden är tillräckliga för att täcka kostnaden för premiehöjningen.

Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att

medel för ändamålet anvisas under förevarande anslag. Kostnaden för höjningen

i fråga om de varmblodiga hästarna har beräknats till 120 000 kronor.

Denna beräkning synes mig kunna godtagas. Beloppet torde böra påföras

delposten remonter, varmblodiga ackordshästar samt av remonteringsnämnd

uttagna avelsston. På enahanda sätt bör de kostnader, som föranleds

av höjningen av uppfödningspremierna för de nordsvenska hästarna,

påföras delposten nordsvenska ackordshästar. Någon uppräkning av posten

är emellertid icke erforderlig.

Vad härefter angår bidragen till de svenska lantliga ryttarföreningarnas

centralförbund och till ridfrämjandet är jag på de av lantbruksstyrelsen anförda

skälen beredd föreslå någon höjning av ifrågavarande bidrag. Det

synes dock tillräckligt, om vartdera bidraget uppräknas med 10 000 kronor.

Utgifterna under anslaget har för innevarande budgetår, såsom i det föregående

nämnts, till 120 000 kronor täckts av reserverade medel. Återstående

reservationer under anslaget beräknas emellertid vara helt förbrukade före

ingången av nästa budgetår. Vid sådant förhållande tillstyrker jag, att anslaget

skall uppräknas med motsvarande belopp.

Slutligen bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag delposten till särskilda

dagarvoden på grund av minskat medelsbehov sänkas med 15 900

kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget till hästavelns befrämjande

för nästa budgetår behöva uppföras med (1 274 400 + 120 000 -f

10 000 + 10 000 + 120 000 — 15 900 =) 1 518 500 kronor.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 518 500 kronor.

53:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 58 (s. 116—119)

om anslag för ändamålet med 366 000 kronor innebär en anslagsminskning

med 1 500 kronor.

Departementschefen har -— efter en redogörelse för lantbruksstyrelsens

anslagsäskande, lydande å oförändrat belopp av 367 500 kronor samt fölen

framställning av Hushållningssällskapens förbund, vari föreslås ändrade

grunder för utanordnande av bidrag till tjurföreningar — anfört följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

45

»Då förutsättningar synes föreligga för att den av lantbruksstyrelsen förordade

nya metoden för avkommeundersökning av tjurar skall leda till ett

säkrare bedömande vid urvalet av avelstjurar, bör enligt mitt förmenande

denna metod försöksvis prövas under nästa budgetår. I enlighet med styrelsens

förslag bör därvid såsom villkor gälla, att densamma så långt möjligt

samordnas med de undersökningar av motsvarande slag, som utföres inom

nämnden för avkommeundersökning av tjurar. Likaså anser jag det angeläget,

att sagda nämnd beredes möjligheter att ytterligare söka förbättra undersökningsmetodiken

på hithörande område. Jag tillstyrker således en uppräkning

av posten till avkommeundersökning av tjurar med det av lantbruksstyrelsen

föreslagna beloppet, 17 000 kronor. Å andra sidan bör posterna

till tjurhållning vid mindre jordbruk samt till bekämpande av ärftliga fel

nos nötkreatur nedräknas med 16 000 respektive 2 500 kronor. Framställningen

om bidrag av statsmedel i syfte att möjliggöra stambokföring av

ayrshireboskap är jag däremot icke beredd att tillstyrka.

Mot den föreslagna höjningen av de bidrag, som enligt 8 § kungörelsen

1950: 530 må utgå till tjurförening för bestridande av underhållskostnader,

har jag icke något att erinra. Jag förutsätter emellertid, att den därav föranledda

merkostnaden skall rymmas inom ramen för det äskade anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till detta förslag vidtaga

erforderlig författningsändring.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, skulle förevarande anslag för budgetåret

1955/56 behöva uppföras med (367 500 + 17 000 — 16 000 — 2 500 =)

366 000 kronor, vilket belopp med 1 500 kronor understiger det för innevarande

budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 366 000 kronor.

54:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 59 (s. 119—120) innefattar

förslag om att den centrala övervakningen av kontrollverksamheten skall

fortgå i nuvarande form samt att medelsanvisningen för verksamhetens

övervakning in. m. och för demonstrationsförsök skall utgå med oförändrat

belopp. Anslaget bar därför beräknats utgå med samma belopp som under

innevarande budgetår.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd

åt kontrollföreningsverksamhet för budgetåret 1955

/5ö anvisa ett anslag av 504 900 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

55 :o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 60

(s. 121—124) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget skall uppföras med ett

belopp av 188 700 kronor eller 3 500 kronor mera än för innevarande budgetår.

Beräkningen innebär, att bidraget till publicering av resultaten från

svinstamkontrollen höjes med 4 000 kronor, medan för vissa med kontrollen

förenade utgifter upptagits ett med 500 kronor minskat belopp. Kungl. Maj :t

har vidare biträtt ett förslag av lantbruksstyrelsen om vissa ändrade grunder

för de statliga åtgärderna till befrämjande i allmänhet av fåraveln. Tillika

har Kungl. Maj :t föreslagit, att styrelsen bemyndigas att, i den mån medel

finnes disponibla, bevilja Sveriges fjäderfäavelsförening och Sveriges kaninavelsföreningars

riksförbund statsbidrag med belopp och under villkor,,

som styrelsen bestämmer.

Utskottet. Framställningen föranleder ingen erinran från utskottet, som

alltså hemställer,

att riksdagens må till Diverse åtgärder på husdjursavelns

område m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

188 700 kronor.

56:o) Avsättning till statens hästavelsfond. Vid 1947 års riksdag (JoU 10;

rskr. 72) beslöts inrättande av en fond, benämnd statens hästavelsfond.

Fonden tillfördes genom tillskott från stuteriväsendets fond, som samtidigt

upphörde, ett kapital av 5 000 000 kronor. Genom fonden avsågs att skapa

full garanti för att hästavelns behov skulle komma att tillgodoses i tillräcklig

omfattning, även då det budgetära läget kunde lägga hinder i vägen för

att erforderliga anslag anvisades för ändamålet. Fonden togs första gången i

anspråk år 1952.

Under punkten 61 (s. 124—125) har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med

lantbruksstyrelsens anslagsäskande föreslagit att såsom tillskott till fonden

skall för nästa budgetår anvisas ett belopp av 400 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker anslagsberäkningen och hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till statens hästavelsfond

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 400 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

57 :o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 62 (s. 126—128) innefattar —- förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 612 500 kronor eller 29 200 kronor mera

än anvisningen för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig med 22 000

kronor till inrättandet av en tjänst i lönegrad Cg 31 såsom biträdande stats
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

47

inspektör över köttkontrollen och med 4 600 kronor till arvode åt en serumkontrollant,

som överflyttas från statens veterinärmedicinska anstalt och i

samband därmed får arvodet höjt med 15 procent. Vidare förorsakar beräknade

löneklassförändringar och reglerad befordringsgång anslagsökning med

2 600 kronor.

Utskottet. Som utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga den ändring i

personalförteckningen för veterinärstyrelsen, som angivits i

det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 266 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 7 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 273 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 65 000

Summa kronor 612 500

c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 612 500 kronor.

58:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 63 (s. 128—129)

har Kungl. Maj:t hemställt att posterna reseersättningar, övriga expenser

samt bränsle, lyse och vatten skall uppräknas med tillhopa 7 200 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 82 400 kronor.

59:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 64

(s. 129—134) hemställt, att riksdagen må — förutom att medgiva ändring

1 personalförteckningen samt fastställa ändrad avlöningsstat — anvisa

2 325 000 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anslagsanvisning

med 29 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 188 av herrar

IIuss och Bengtson samt II: 226 av herr Fredriksson m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta anslå medel till två laboratoriebiträdesbefattningar

vid veterinärhögskolans avdelning för födoämnesliygicn.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som åberopats i motionerna, får utskottet hänvisa till

dessa.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt anslagsäskande hemställt, att

avlöningsanslaget skall höjas med 200 000 kronor. Styrelsens framställning

innebär hland annat att 17 304 kronor beräknats för inrättande av två befattningar

som laboratoriebiträden i Ce 11 vid avdelningen för födoämneshygien

och patologisk-anatomiska avdelningen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens

anslagsäskande — anfört följande.

»Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 30 juni 1954 uppdrog jag åt en

särskild utredningsman att verkställa utredning angående personalbehovet

vid högskolans avdelning för födoämneshygien. Utredningsmannen har den

27 oktober 1954 avgivit förslag i ämnet. Förslaget innebär i huvudsak, att

specialutbildningen på livsmedelshygienens område skall äga rum vid ifrå«

gavarande avdelning. I anslutning härtill föreslås, att åtta nya befattningshavare

skall tillföras avdelningen. Emellertid har meningarna om förslaget

varit delade. Bl. a. har högskolestyrelsen på flera väsentliga punkter uttalat

större eller mindre tveksamhet. För egen del har jag kommit till den uppfattningen

att — huru angeläget det än är att frågan om specialutbildningen

snabbt löses — det icke torde vara möjligt att utan ytterligare utredning

framlägga förslag i ämnet. Framför allt synes böra undersökas, om icke den

åsyftade specialutbildningen på området till lägre kostnad kan erhållas genom

samarbete med andra statliga institutioner, t. ex. statens institut för

folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium eller statens veterinärmedicinska

anstalt.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskanden torde, i anslutning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor, de av högskolestyrelsen föreslagna lönegradsuppflyftningarna

böra bifallas endast i så måtto, att tjänsten såsom

biträdande lärare i artificiell insemination i lönegrad Cg 24 bör uppflyttas

till lönegrad Cg 25. Detta medför en kostnadsökning å 900 kronor.

I avbidan på resultatet av nyssnämnda utredning bör uppenbarligen de

av högskolestyrelsen föreslagna personalförstärkningarna vid avdelningen

för födoämneshygien icke f. n. komma i fråga. I nuvarande läge kan jag

ej heller i övrigt tillstyrka, att några nya tjänster skall inrättas vid högskolan.

Däremot har jag icke något att erinra mot att tjänsten såsom lärare

i artificiell insemination överföres på extra ordinarie stat.

I anslutning till vad högskolestyrelsen anfört bör för löneklassförändringar

samt lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång upptagas ett

avrundat belopp av 26 500 kronor. Vidare bör anslaget med hänsyn till vad

som föreslagits i propositionen den 10 december 1954 angående ersättning

för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m. uppräknas med 1 600 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör veterinärhögskolans avlöningsanslag

höjas med tillhopa 29 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

49

Å personalförteckningen bör uppföras en tjänst såsom lärare i artificiell

insemination i lönegrad Ce 31.»

Utskottet. Vad till en början angår personalbehovet vid högskolans avdelning

för födoämneshygien har en av departementschefen tillkallad särskild

utredningsman den 27 oktober 1954 avgivit förslag i ämnet. Enligt förslaget

skall specialutbildningen på livsmedelshygienens område äga rum vid ifrågavarande

avdelning, vilket nödvändiggör en förstärkning av personalen

med åtta nya befattningar. Då emellertid meningarna om förslaget vid remissbehandlingen

varit delade, har departementschefen ansett ytterligare utredning

erforderlig. I avvaktan på resultatet av denna utredning finner sig

utskottet i likhet med departementschefen icke böra förorda någon förstärkning

av ifrågavarande personal. Även om goda skäl åberopats för de i motionerna

I: 188 och II: 226 framställda yrkandena, får utskottet därför avstyrka

bifall till dessa. I detta sammanhang vill utskottet emellertid understryka

departementschefens uttalande om att möjligheten bör undersökas

att anordna den åsyftade specialutbildningen på området till lägre kostnad

genom samarbete med andra statliga organisationer såsom statens institut

för folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium eller statens veterinärmedicinska

anstalt.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande punkt föranleder icke

någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 188 och II: 226,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för veterinärhögskolan, som angivits i

det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/

56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 992 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 102 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 970 000

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 259 000

Summa kronor 2 325 000

c) till Veterinärlwgskolan: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

60:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 65 (s. 134—135) innefattar en ökning av anslaget med 11 000

kronor. Av ökningen belöper 9 000 kronor på delposten till övriga expenser

samt 2 000 kronor på posten till publikationstryck.

Utskottet. Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 267 000

kronor.

61 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 66 (s. 135), innebärande medelsanvisning med oförändrat

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärliögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

225 000 kronor.

62:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts under punkten 67 (s. 135—136)

gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinär högs kolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

63:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Under punkten 68 (s. 136—137) har

Kungl. Maj:t, i anslutning till vad som anförts under punkten beträffande

lantbrukshögskolans stipendier, hemställt om höjning av elevstipendierna

vid veterinärhögskolan från 920 till 2 200 kronor, vilket medför en ökning

av medelsbehovet under anslaget med 25 600 kronor eller från 36 400 till

62 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 62 000 kronor.

64:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 69 (s. 137) gjorda framställning

om oförändrad anslagsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhög skolan: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

51

65:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 70

(s. 137—138) innebär Kungl. Maj:ts förslag att för ändamålet skall anvisas

ett från 170 000 till 180 000 kronor höjt belopp. Genom ökningen tillgodoses

behovet av utrustning vid det kliniska centrallaboratoriet samt vid

avdelningen för födoämneshygien.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottet,

som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och

utrustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

66:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 71 (s. 139—140) innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av

164 700 kronor eller 2 900 kronor mera än innevarande budgetårs anvisning.

Av ökningen belöper 1 000 kronor å ombildning av en teknisk biträdestjänst

till en laboratoriebiträdestjänst i lönegrad Ce 11 samt 1 900 kronor å

beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 41 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 1 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 103 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 18 700

Summa kronor 164 700

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 164 700 kronor.

67:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 72 (s. 140—141), som innebär oförändrad

anslagsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 30 300 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

68:o) Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning. Utskottet

biträder Kungl. Maj:ts förslag under punkten 73 (s. 141—142) om att för

vissa grundförstärkningsarbeten skall anvisas 4 500 kronor utöver de 3 000

kronor, som tidigare ställts till förfogande för ändamålet, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning

och utrustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 4 500 kronor.

69:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

under punkten 74 (s. 142—149) föreslagit riksdagen att — förutom att

medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat

— anvisa ett förslagsanslag av 1 757 000 kronor. Detta belopp överstiger

innevarande budgetårs anslagsanvisning med 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 59 av herr Bergh

och II: 74 av herr östlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

inrätta en tjänst som renkonsulent i lönegrad Cg 31 samt i anledning

därav höja avlöningsanslaget till 1 780 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning

hemställt, att anslaget skall höjas med 237 300 kronor till 1 959 300

kronor. Anstaltsstyrelsens förslag innebär bland annat att 22 231 kronor

beräknats för en tjänst som renkonsulent i Cg 31. Som motivering för inrättande

av en sådan tjänst har styrelsen anfört följande.

Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län har föreslagit

inrättandet av en statlig veterinär befattning för renskötseln, vars

innehavare i samarbete med lappväsendets renforskning och såsom en lapparnas

specielle renkonsulent skulle ägna sig åt forskning rörande renens

sjukdomar samt dessas förebyggande och bekämpande. Han skulle därjämte

utöva rådgivande och upplysande verksamhet, verka för en rationalisering

av renskötseln samt humanisering av kastrations- och slaktmetoder

ävensom meddela undervisning i rensjukdomar och renskötsel. I särskilt

yttrande över ifrågavarande framställning har anstaltsstyrelsen tillstyrkt

den sålunda föreslagna tjänsten samt ur organisatoriska och administrativa

synpunkter funnit det mest ändamålsenligt, att den placeras vid anstaltens

konsulentavdelning. Med beaktande av vad som förut anförts om befordringsgång

för konsulentpersonalen har anstaltsstyrelsen här upptagit eu

tjänst såsom renkonsulent i Cg 31.

Departementschefen har —• efter närmare redogörelse för styrelsens anslagsframställning

och däröver avgivet yttrande av statens lönenämd — anfört

bl. a. följande.

» I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels två avdelningsföreståndar
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

53

tjänster i lönegrad Ca 33 uppflyttas till lönegrad Ca 37, dels två laboratorstjänster

i lönegrad Ca 31 och en laborator stjänst i lönegrad Ce 31 uppflyttas

till lönegrad Ca 33 med tjänstebenämningen avdelningsföreståndare,

dels fem tjänster såsom tekniskt biträde i lönegrad Ce 8 ändras till lika

många laboratoriebiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Vidare bör medel beräknas

för att, efter prövning av Kungl. Maj :t, uppflytta högst tio tjänster

såsom tekniskt biträde i lönegrad 8 till laboratoriebiträdestjänster i lönegrad

9. Kostnaderna för nu föreslagna löneregleringar kan beräknas till

sammanlagt 19 800 kronor.

Vad härefter angår övriga förslag synes arbetsbelastningen å kemiska

laboratoriet påkalla en förstärkning av personalen därstädes. Jag anser mig

emellertid i nuvarande läge icke kunna gå längre än att föreslå, att den av

anstaltsstyrelsen begärda laboratoriebiträdestjänsten i lönegrad Ce 11 skall

inrättas. Detta föranleder en kostnadsökning å 8 600 kronor. Med hänsyn

till vad styrelsen anfört om det ökade behovet av tillfällig arbetskraft kan

jag vidare förorda, att för detta ändamål skall avses ytterligare 10 000 kronor.

I övrigt är jag icke beredd att tillstyrka några personalförstärkningar

vid anstalten.

Med hänsyn till vad som föreslagits i propositionen den 10 december 1954

angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m. torde anslaget

slutligen böra uppräknas med 1 000 kronor.

De i det föregående framlagda förslagen föranleder ett ökat medelsbehov

å sammanlagt 39 400 kronor. Vid anmälan av veterinärstyrelsens avlöningsanslag

har jag emellertid förordat, att en nu vid anstalten placerad serumkontrollant

skall överflyttas till nämnda styrelse. Vid bifall härtill kan höjningen

av ifrågavarande anslag begränsas till (39 400—4 400 =) 35 000

kronor.

Å personalförteckningen bör uppföras två avdelningsföreståndartjänster i

lönegrad Ca 37 och tre avdelningsföreståndartjänster i lönegrad Ca 33. Samtidigt

bör två avdelningsföreståndartjänster i lönegrad Ca 33 samt två laborator

stjänster i lönegrad Ca 31 och en sådan tjänst i lönegrad Ce 31 utgå

ur förteckningen.»

Utskottet. I motionerna 1:59 och II: 74 har i anslutning till det av styrelsen

för statens veterinärmedicinska anstalt avgivna förslaget hemställts,

att en tjänst som renkonsulent i lönegrad Cg 31 skall inrättas. Utskottet anser

liksom motionärerna, att en sådan tjänsteman skulle kunna fylla en betydelsefull

uppgift på renskötselns område. Enligt vad utskottet inhämtat

överväges emellertid för närvarande inom jordbruksdepartementet — med

anledning av en framställning om inrättande av en veterinärbefattning för

renskötseln — möjligheten att under begränsad tid bestrida arvodet för en

dylik befattningshavare med medel från lappfonden. Vid sådant förhållande

utgår utskottet ifrån, att motionernas syfte kommer att bli tillgodosett.

Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra mot vad

Kungl. Maj :t i övrigt anfört under anslagspunkten, hemställer utskottet,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 59 och II: 74,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens veterinärmedicinska anstalt,

som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 566 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 960 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 230 000

Summa kronor 1 757 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 757 000

kronor.

70:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 75 (s. 149—151) innefattar en medelsanvisning

av 592 800 kronor, vilket utgör en minskning med 53 700 kronor i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår. Anslagsberäkningen innebär,

att vissa poster höjts med tillhopa 11 300 kronor, medan för posten

till inköp och underhåll av inventarier och apparatur avsetts ett med 65 000

kronor minskat belopp.

Utskottet. Anslagsberäkningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 592 800 kronor.

71 :o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten 76 (s. 152—155) har

Kungl. Maj :t föreslagit att riksdagen skall fastställa ändrad avlöningsstat

för veterinärstaten samt för ändamålet anvisa ett anslag av 4 539 000 kronor

eller 104 000 kronor mera än för innevarande budgetår. Av höjningen belöper

100 000 kronor å icke-ordinarieposten och föranledes av postens belastning.

För uppräkning med 20 procent av arvodena till de civila veterinärstipendiaterna

har beräknats ett belopp av 4 000 kronor. I samband härmed

har föreslagits att föreskriften om reduktion av veterinärstipendiats

arvode vid vikariat å läns- och distriktsveterinärtjänst upphäves. Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 5o

Maj :t har i framställningen vidare förklarat sig icke beredd att nu taga ställning

till ett förslag av veterinärstyrelsen om att borttaga den vissa länsveterinärer

åliggande skyldigheten att inom s. k. praktikområden fullgöra distriktsveterinärs

åligganden.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .....................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.....................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

Summa kronor 4 539 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 4 539 000 kronor.

3 511000

54 000

470 000

504 000

72 :o) Veterinärstaten: Omkostnader. Med biträdande av Kungl. Maj ris

förslag under punkten 77 (s. 155—158) — innefattande medelsanvisning

med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 124 700 kro
-

nor.

73:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Kungl. Maj ri har under punkten

78 (s. 158—159) föreslagit en anslagsanvisning av 5 400 kronor eller 1 200

kronor mera än anvisningen för innevarande budgetår. Ökningen är föranledd

av att kostnaderna för uppvärmning blir större i den nya anstaltsbyggnad,

som avses skola uppföras nästa budgetår.

Utskottet. Biträdande Kungl. Maj ris framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 5 400 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

74.o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 79 (s. 159_162)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett förslagsanslag av 710 000

kronoi, innebärande en minskning med 90 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen

för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 82, av herrar Rubbestad

och Onsjö, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till vissa djurägare

utgående ersättning vid nedslaktning av nötkreatur på grund av tuberkulos

må fastställas i överensstämmelse med av veterinärstyrelsen i samband

med anslagsframställningen framfört förslag därom samt att förevarande

anslag skall uppföras med ett belopp av 770 000 kronor, varav 90 000

kronor må i enlighet med vad i motionen anförts disponeras för utbetalningar

av ifrågavarande ersättningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Veterinär styrelsen har hemställt att anslaget skall minskas med 20 000

kronor till 780 000 kronor. Styrelsens förslag innebär bland annat att för

åtgärder inom tuberkulosfria områden beräknats ett belopp av 690 000 kronor,

varav 90 000 kronor avses för ersättning till djurägare för nötkreatur,

som slaktas på grund av tuberkulos. Enligt styrelsens förslag bör denna ersättning

höjas. Som motiv härför har styrelsen anfört följande.

Enligt kungörelsen 1941:577 utgår vid nedslaktning av nötkreatur på

ferUandmoYitUberkU,?S m0m friförklarat område ersättning till djurägaren

med 100 kronor eller, om djuret är under ett års ålder, med 50 kronor.

““ bldragsfråga har kommit i ett annat läge genom att kvarstående

tuberkulosa besättningar mom samtliga län utom Skaraborgs redan under

innevarande budgetar kommer att saneras. Följden härav torde nämligen

ur atLde dJUra§a,re’ y1 ^a 1 fortsättningen kommer i fråga för ersättning,

^1dan^SOm fått sina besättningar smittade genom latent tu
berkulos

eller nyinfektion. Att döma av de efter värdering fastställda ersattmngärna

för djur, som nedslaktats på grund av kastsjuka, torde vidare

skdhiaden me Ila liv- och slaktvärde numera uppgå till 400 å 500 kronor

hrf..st5fel,sea syn.es darför skäl föreligga att höja ifrågavarande ersätt.

.Darv‘d..tarde j)0,:a övervägas, huruvida man jämväl vid tuberkulos

skall övergå till vardermgsförfarande eller bibehålla principen med fixerat

ersattnmgsbdopp. För sin del har styrelsen stannat för sistnämnda system,

bl. a. med hansyn till att detta har den fördelen, att statsverkets kostnader

Qår«nalteumPf?rfaIan-d^t borl.faller samt ersättning kan utbetalas direkt,

sa snait bestjTkande inkommit, att nedslaktning ägt rum i den utsträckning

varom förordnande utfärdats. Systemet bör dock modifieras i så måtto,

att ersättningsbeloppen göres beroende av marknadsläget och därvid

KnnolSa\rae-ftteriiPriSet },f med?1g°da bruksdjur. Det bör få ankomma på

S“gL MaJ-t eI1er uppdragas åt styrelsen att, i samråd med lantbruksstye

sen och efter horande av Sveriges slakteriförbund, med de intervaller

marknadslaget pakallar utfärda kungörelse om ersättningsbeloppens storifte"n°r

att. aSarna av värdefulla besättningar skall kunna tillgodoses förutsattes

slutligen att den nuvarande möjligheten att hos Kungl." Maj:t söka

extra ersättning kvarstår oförändrad.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

57

Vad angår ersättningsbeloppens storlek under budgetåret 1955/56 föreslår

veterinärstyrelsen 300 kronor för äldre djur och 150 kronor, om djuret

är under ett år. Då antalet djur, som måste nedslaktas, beräknas komma att

uppgå till omkring 300 och flertalet nedslaktade djur brukar vara över ett

års ålder, uppskattar styrelsen medelsbehovet för utbetalningar av förevarande

ersättningar till 90 000 kronor.

Vid bifall till nu återgivna förslag bör enligt veterinärstyrelsen jämväl

bidraget till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar

höjas till nyssnämnda belopp. Dock anses den begränsningen böra göras, att

ersättning till en och samma djurägare må utgå med högst det belopp, som

motsvarar gottgörelse för fem djur över ett års ålder.

I yttrande över veterinärstyrelsens förslag har statskontoret erinrat om

jordbruksutskottets uttalande vid 1951 års riksdag (JoU 24 s. 7), att en

omprövning av ersättningsbeloppen vid nedslaktning av tuberkulösa djur

inom friförklarade områden torde kunna komma att erfordras, när samtliga

län hänförts till dylika områden. Av utredningen i ärendet framgår emellertid,

att Skaraborgs län ännu icke friförklarats samt att därmed sannolikt

torde komma att anstå ytterligare något år. Vid sådant förhållande finner

statskontoret någon reglering av ersättningsbeloppen icke nu böra övervägas.

Departementschefen har — efter redogörelse för veterinärstyrelsens övriga

äskanden — anfört följande.

»Veterinärstyrelsens förslag om höjning av ersättningen till djurägare för

nötkreatur, som nedslaktas på grund av tuberkulos inom friförklarat område,

samt av bidraget till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar

är jag icke beredd tillstyrka. Med hänsyn härtill torde de

för dessa ändamål beräknade medlen kunna minskas med (60 000 + 10 000

=) 70 000 kronor. Då styrelsens medelsberäkning i övrigt icke föranleder

någon erinran från min sida, bör anslaget för nästa budgetår uppföras med

(800 000 —- 20 000 — 70 000 = ) 710 000 (— 90 000) kronor.»

Utskottet. Med anledning av vad som yrkats i motionen II: 82 vill utskottet

erinra om att riksdagen redan tidigare behandlat frågan om höjning

av ersättningen till djurägare för nötkreatur, som nedslaktas på grund av

tuberkulos inom friförklarat område. I sitt utlåtande 1951:24, som godkändes

av riksdagen, anförde utskottet att en omprövning av ifrågavarande

ersättningsbelopp torde kunna komma att erfordras, när samtliga län framdeles

hänförts till tuberkulosfria områden. Såsom framgår av det föregående

är emellertid Skaraborgs län ännu icke friförklarat. Vid sådant förhållande

är utskottet icke berett att biträda yrkandena i motionen.

Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 82, till Förekommande

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder

mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

75:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkten 80 (s. 162—164) — innefattande en med 5 000

kronor uppräknad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens

veterinäravdelningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 240 000 kronor.

76:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Under punkten 81 (s. 164

—166) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget skall uppföras med oförändrat

belopp av 650 000 kronor. Framställningen innebär bland annat att högst

65 000 kronor skall få disponeras för en undersökning rörande den smittsamma

kastningens orsaker.

Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke möter någon erinran från

utskottets sida hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam

kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 650 000 kronor.

77 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot hönstyfus. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten

82 (s. 166—167) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönstyfus för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

78:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring. Kungl. Maj:t har under punkten 83 (s. 167—171)

hemställt att anslaget skall uppföras med ett oförändrat belopp av 100 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar vidare förslag om att den nuvarande

försäkringen med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

59

husdjurssjukdomar skall utvidgas till att även omfatta skydd mot vissa

s. k. driftsavbrottsförluster. Dessutom meddelas att det visat sig ogörligt att

i nyssnämnda statsbidragsförsäkring inrymma sjukdomen smittsam blodbrist

hos häst, varför 1954 års riksdags hemställan i sådant syfte icke kunnat

genomföras.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke föranlett utskottet göra

någon erinran. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

79:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter. Under punkten 84 (s. 171—176) har Kungl. Maj :t föreslagit

medelsanvisning med oförändrat belopp av 500 000 kronor. För att snarast

möjligt få fram ett effektivt bekämpande av sjukdomen smittsam blodbrist

hos häst har tillstyrkts att ett från 30 000 kronor till 65 000 kronor höjt

belopp ur förevarande anslag skall få disponeras för ändamålet under nästa

budgetår. Kungl. Maj :ts framställning innefattar vidare förslag om att Kungl.

Maj :t bör erhålla rätt att för undersökning, utredning och bekämpande av

kreatur ssjukdom — dock ej tuberkulos eller smittsam kastning hos nötkreatur

— som kan giva anledning till sjukdom med epidemisk eller endemisk

karaktär hos människor, anlita förevarande anslag i den mån så icke redan

är möjligt på grund av att sjukdomen faller under epizootilagen. I fråga om

storleken av Sveriges bidrag till internationella byrån i Paris för bekämpande

av smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) har i framställningen föreslagits

att Sverige uppflyttas till samma bidragsklass som Danmark, vilket medför

att bidraget uppräknas med 630 kronor till i runt tal 4 230 kronor för år.

I en till utskottet överlämnad inom jordbruksdepartementet upprättad

promemoria har anförts, att veterinärstyrelsen i en till departementet den

25 februari 1955 inkommen skrivelse framhållit bl. a. följande.

Genom kungörelse den 19 december 1952 (nr 800) förordnade Kungl.

Maj :t, bland annat, att bestämmelserna i epizootilagen och i 1—12 §§ epizootikungörelsen

skulle med vissa jämkningar tills vidare äga tillämpning

å sjukdomen paratuberkulos (Johne’s sjukdom). I kungörelsen föreskrevs

även, att veterinärstyrclsen ägde förordna om nedslaktning av alla smittade

djur i smittförklarad besättning eller, där styrelsen för att hindra smittspridning

så funne nödigt, av hela besättningen.

Bekämpandet av paratuberkulos har visat sig vara förenat med avsevärda

svårigheter, i första hand såvitt gäller ställandet av en säker diagnos. Redan

utländska erfarenheter har klarlagt, att hittills kända undersökningsmetoder,

kliniska såväl som laboratoriemässiga, är behäftade med svagheter och

antingen lämnar osäkert resultat eller ställer sig synnerligen tidskrävande

och kostsamma vid kontroll i stor skala. Enligt vad som visat sig låter sig

de i andra länder utprovade diagnostiska metoderna icke utan vidare an
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

vändas under förhållandena i vårt land; särskilt synes detta vara fallet med

de annars för större undersökningsserier väl ägnade allergiproven samt

serodiagnostiska undersökningarna. Med hänsyn" härtill har vid ingående

överläggningar med medlemmarna i styrelsens vetenskapliga råd, professorerna

A. Hjärre och S. Hoflund, den tanken framförts, att styrelsen i

stället för att verkställa ett beslut om nedslaktning av en med paratuberkulos

smittad besättning i Östergötlands län skall behålla besättningen för

att på den utprova olika diagnostiska metoder. Det har av experterna ställts

i utsikt, att man därvid skulle kunna nå resultat, som möjliggjorde ett säkrare

bedömande av de faktorer, vilka framdeles skulle vara utslagsgivande

för avgörandet om en besättning skall anses smittad ävensom —"vilket ur

statsfinansiell synpunkt måste vara av stor betydelse — när och under vilka

betingelser en besättning kan anses sanerad.

Ifrågavarande besättning omfattar, inklusive ungdjur, omkring 50 nötkreatur.

Av dessa härstammar två djur från en besättning, i vilken paratuberkulos

med säkerhet har konstaterats. Tolv av djuren uppvisar vid serologisk

kontroll svårbedömda reaktioner för sjukdomen. Ägaren är arrendator

och skall den 14 mars 1955 frånträda arrendet samt sälja besättningen

på auktion. Denna har emellertid förbjudits av veterinärstyrelsen. Enligt

uppgift är den tillträdande arrendatorn villig att sköta besättningen för

styrelsens räkning.

Vid värdering har besättningen åsatts ett livvärde av 55 000 kronor. Vid

nedslaktning — vilket är det enda återstående alternativet — skall från livvärdet

dragas vad djuren inbringar i slaktvärde. Hur stor statens nettoutgift

i så fall kan bli är svårt att nu avgöra; troligen kommer den att röra

sig om 15 000 å 20 000 kronor. Behålles besättningen för försök, skall till

ägaren utbetalas hela värderingssumman. Emellertid kommer staten att senare

tillgodogöra sig slaktvärdet, därest försöken misslyckas, i vilket fall

nedslaktning kommer att ske. Om åter besättningen blir sanerad, är avsikten

att sälja densamma för statens räkning. Därvid torde man dock icke

kunna räkna med att få ut belopp, motsvarande hela det nu åsatta livvärdet.

Något mer än slaktvärdet räknar man dock med att erhålla.

Under åberopande av det anförda har veterinärstyrelsen, som understrukit

att ärendet är synnerligen brådskande, hemställt om bemyndigande att

övertaga ifrågavarande nötkreatursbesättning. Då ett dylikt bemyndigande

icke täckes av nu gällande bestämmelser på området, torde det icke kunna

lämnas utan att riksdagen haft tillfälle att yttra sig.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot att det i förutnämnda

promemoria omförmälda bemyndigandet lämnas. Med anledning härav och

då Ivungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande au

smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

80 :o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. Jämlikt

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 85 (s. 177) — innebärande

anslagshöjning med 55 000 kronor — hemställer utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

61

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll

hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 230 000 kronor.

81 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag under punkten 86 (s. 178) om att för ändamålet

skall anvisas anslag med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och

grädde m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 95 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet

82:o)Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Under punkten 88 (s.

179—180) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 103 600 kronor uppräknad

medelsanvisning. Höjningen är föranledd av beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker den gjorda framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 5 588 300 kronor.

83:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 89 (s. 180—181) — innefattande

medelsanvisning med oförändrat belopp -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 4 260 000 kronor.

84:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Demonstrationsgårdsverksamhet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under punkten 90 (s. 181—182) gjorda

framställning om oförändrad anslagsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Demonstrationsgårdsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

85:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Jämlikt

Kungl. Maj :ts förslag under punkten 92 (s. 183) om anslagsanvisning

med oförändrat belopp hemställer utskottet,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

86 :o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten

93 (s. 183—185) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 789 600

kronor eller 22 800 kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår.

Av ökningen hänför sig ett belopp av 17 200 kronor till vissa kostnader i

samband med en byggnadsinventering och skogstillväxtuppskattning samt

återstående belopp till posterna inventering, kontering, journalisering och

bokslut.

Utskottet. Utskottet biträder den gjorda framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 789 600 kronor.

87 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 94 (s. 185—188) föreslagit

riksdagen dels att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa

ändrad avlöningsstat, dels att anvisa ett anslag av 1 485 900 kronor, vilket innebär

en med 10 000 kronor förhöjd medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 191 av herr Åman

och II: 223 av herr Nihlfors, i vilka motioner hemställts att riksdagen måtte

besluta, att fem tjänster som magasinskontrollanter vid statens centrala frökontrollanstalt

uppföres å personalförteckningen såsom extra ordinarie i

lönegrad 15 samt att fyra av de nuvarande innehavarna av tjänsterna med

tillgodoräkning av den tid de innehaft anställning som magasinskontrollanter

hänföres till löneklass 18.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Styrelsen för statens centrala frökonirollanstalt har i sin anslagsframställning

hemställt att avlöningsanslaget skall höjas med i runt tal 40 000

kronor.

Anstaltsstyrelsen har i särskild skrivelse den 7 maj 1954 upptagit frågan

om de förut omförmälda fem magasinskontrollanternas löneställning. Med

hänsyn till dessa kontrollanters maktpåliggande göromål, som helt tager deras

tid i anspråk, har styrelsen funnit det angeläget, att de åtminstone får anställning

som extra tjänstemän. Styrelsen har föreslagit, att de skall placeras

i lönegrad Cg 17 med rätt att tillgodoräkna anställningstid fr. o. m. den

1 juli 1947.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

63

Statens lönenämnd (remissutl. 23/6 1954) anser, att magasinskontrollanterna,

av vilka fyra under ett flertal år — två av dem sedan år 1930 — varit

anställda för kontrolluppgifter hos anstalten, bör beredas fastare anställningsform

än såsom arvodesavlönade. De bör enligt nämnden uppföras å

personalförteckning såsom extra ordinarie tjänstemän. Enligt inhämtade

upplysningar motiverar deras arbetsuppgifter dock icke en placering av

tjänsterna i högre än lönegrad 15. Fyra av dem bör dock med tillgodoräknande

av den tid, de innehaft anställning såsom magasinskontrollanter, hänföras

till löneklass 18.

Statskontoret (remissutl. 21/7 1954) erinrar om att anstaltsstyrelsens

förslag om överförande av magasinskontrollanterna till extra ordinarie stat

med placering i lönegrad 17 under de båda senaste budgetåren varit föremål

för statsmakternas behandling men icke vunnit bifall. Vid sådant förhållande

synes det statskontoret tveksamt, om förevarande framställning

bör tillmötesgås. Ämbetsverket vill likväl icke — med hänsyn till att flertalet

kontrollanter kan åberopa långvarig anställning hos anstalten — motsätta

sig att tjänsterna uppföres å extra stat. Emellertid anser statskontoret

i likhet med lönenämnden, att högre lönegrad än 15 icke bör ifrågakomma.

I fråga om löneklassplaceringen ansluter sig statskontoret till vad nämnden

därutinnan anfört.

Departementschefen har — efter redogörelse för Övriga anslagsäskanden

samt däröver avgivet yttrande av statens lönenämnd — anfört bl. a. följande.

»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, anser jag mig icke kunna

förorda de av anstaltsstyrelsen föreslagna lönegradsuppflyttningarna. Förslaget

att för övervakning av den nya frölagen inrätta en tjänst som inspektör

i lönegrad Ce 19 kan jag icke heller biträda. Likaså finner jag mig

böra avstyrka, att en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 10 inrättas vid anstaltens

filial vid Åkarp.

I fråga om de föreslagna ordinariesättningarna är jag endast beredd tillstyrka,

att två kontorsbiträden i lönegrad Ce 8 skall överföras å ordinarie

stat. Förslaget att överföra magasinskontrollanterna å extra ordinarie eller

extra stat kan jag icke biträda. De bör sålunda bibehållas vid nuvarande

anställningsform.

Någon uppräkning av anslaget anser jag mig följaktligen icke kunna föreslå

i vidare mån än som betingas av beräknade löneklassförändringar.

Härför erfordras ett belopp av 10 000 kronor. Den av mig förordade överföringen

å ordinarie stat av två kontorsbiträdesbefattningar föranleder en

ökning av ordinarieposten respektive en minskning av icke-ordinarieposten

med 11 100 kronor.

Ä personalförteckningen bör antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 utökas

med två till åtta.»

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. I motionerna I: 191 och II: 223 har i anslutning till ett förslag

av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt yrkats, att fem arvodesavlönade

magasinskontrollanter skall överföras på extra ordinarie stat. Såsom

motivering härför har i motionerna anförts, att fyra av kontrollanterna

kan åberopa en lång tjänstgöringstid. Sålunda har två av dem varit anställda

sedan år 1930, medan de övriga två fullgjort cirka tio års oavbruten tjänstgöring.

Även om motionärerna enligt utskottets mening förebragt vägande skäl till

stöd för sin hemställan, anser sig utskottet likväl icke böra med frångående

av Kungl. Maj :ts förslag tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet förutsätter

dock därvid, att Kungl. Maj :t ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och

undersöker möjligheterna att åtminstone de kontrollanter, som kan åberopa

den längsta tjänstgöringstiden hos anstalten, beredes en fastare anställningsform.

Vad i övrigt anförts under ifrågavarande anslagspunkt föranleder icke

någon utskottets erinran. Utskottet hemställer sålunda,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
a)

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens centrala frökontrollanstalt,

som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis..

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

Summa kronor

293 500

1400

1 080 500

110 500

1 485 900

c) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 485 900 kronor.

B. att motionerna 1:191 och 11:223 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

88 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader. Under punkten 95 (s. 188—189) har Kungl. Maj:t föreslagit en

anslagsanvisning av 639 700 kronor. För innevarande budgetår är anslaget

uppfört med 641 700 kronor. Anslagsberäkningen innebär att posten till diverse

förbrukningsartiklar uppräknats med 4 000 kronor samt att för inköp

av utrustning avsetts ett belopp av 9 000 kronor mot 15 000 kronor för innevarande

budgetår.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

65

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 639 700 kronor.

89:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.

Kungl. Maj:t har under punkten 96 (s. 189—190) hemställt om anslagsanvisning

med oförändrat belopp, 35 000 kronor. Framställningen innefattar

vidare förslag om att lantbruksstyrelsen skall bemyndigas att använda

det till främjande av anläggandet av frörenserier avsedda beloppet

jämväl för de ändamål i övrigt, som angives i gällande kungörelse angående

statsbidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av utsädesspannmål

samt vissa slag av utsädesfrö.

Utskottet. Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 35 000 kronor.

90 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa

kulturväxter. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 97

(s. 190—191) -—- innefattande oförändrad medelsanvisning —- hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Under punkten 98 (s. 191—193) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett anslag av 902 300 kronor eller 13 200 kronor

mindre än innevarande budgetårs medelsanvisning. Anslagsberäkningen innebär

å ena sidan uppräkningar med tillhopa 22 700 kronor, varav huvuddelen

avser höjning av lönerna åt kollektivanställd personal. Å andra sidan

har anslaget minskats med 35 900 kronor, huvudsakligen hänförande sig till

ökade inkomster.

Utskottet. Som anslagsberäkningen icke föranleder någon invändning från

utskottets sida hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförcning för budgetåret 1955/56

anvisa ett anslag av 902 300 kronor,

ii liihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W55

92 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsundersökning av lin m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts under punkten 99 (s. 193—194) gjorda framställning om anslagsanvisning

med oförändrat belopp och hemställer alltså,

alt riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen in. m.:

Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning

av lin in. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 65 000 kronor.

93 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 100 (s. 194—

196) har Kungl. Maj :t gjort framställning om anvisande för ändamålet av

oförändrat belopp, 210 000 kronor.

W. Weib ull aktiebolag med Weibullsholms växtförädlingsanstalt anhåller

i sin anslagsframställning om ett med 190 000 kronor till 400 000 kronor höjt

anslag för nästa budgetår.

Liksom under föregående år lämnar bolaget i sin framställning en närmare

redogörelse för sina arbetsinsatser på växtodlingens område. Kostnaderna

härför uppskattas för nästa budgetår till 801 100 kronor. Bolaget framhåller,

att det vid anslagsberäkningen alltjämt utgått från att principen om ett statsbidrag,

motsvarande hälften av förädlingskostnaderna, skall tillämpas. Såsom

ett minimikrav hävdar bolaget, att det bör få kompensation för de

under de senaste åren inträffade kostnadsökningarna. Dessa uppskattades i

förra årets anslagsäskanden till lägst 200 000 kronor. På grund av nu inträffade

och beräknade ytterligare stegringar å över 70 000 kronor erfordras,

därest förkrigsvärdet av bidraget — ca 41 procent av kostnaderna —

skall återställas, en uppräkning av detta med lägst 115 000 kronor. Under

tioårsperioden 1930/31—1939/40 utgjorde nämligen statsbidraget i genomsnitt

40,8 procent av totalkostnaderna för verksamheten. Till jämförelse kan

nämnas, att motsvarande procenttal för budgetåret 1953/54 utgjorde 26,9.

Anslaget för innevarande budgetår beräknas täcka endast omkring 26 procent

av nämnda kostnader. Bolaget framhåller att en höjning av anslaget

med nyssnämnda belopp, 115 000 kronor, icke kan anses innebära något

föregripande av det resultat, vartill den pågående översynen av gällande

grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen och därmed sammanhängande

frågor kan komma, enär därigenom endast den tidigare rådande

proportionen mellan bidraget och kostnaderna skulle återställas. Därest

ett statsbidrag av denna storlek icke ställes till bolagets förfogande, kan

det bli nödvändigt att begränsa förädlingsverksamheten på sätt, som skulle

innebära ett avbrott i en hittills resultatrik och för framtiden lovande utvecklingslinje.

I en såsom bilaga till nämnda skrivelse fogad promemoria har föreståndaren

för växtförädlingsanstalten lämnat en redogörelse för bl. a. de vid anstalten

utgående tjänstemanna- och arbetslönernas andel i de totala kost
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

67

naderna för verksamheten under budgetåren 1938/39 och 1953/54. Av redogörelsen

framgår, att dessa löner för nämnda budgetår utgjort 67,7 respektive

70,9 procent av totalkostnaderna. Kostnadsökningen på grund av höjda

löner åt tjänstemännen, omkring 110 700 kronor, säges helt kunna hänföras

till en successivt genomförd lönereglering, motsvarande den, som

kommit tjänstemännen vid Sveriges utsädesförening till del. Beträffande

arbetslönerna visar jämförelsen mellan nyssnämnda båda budgetår, att den

genomsnittliga timlönen för män och kvinnor utgjort 54 öre respektive 2

kronor 35 öre. I detta sammanhang framhålles, att för arbetstagarna vid

anstalten — liksom för andra förädlingsverksamheter — från och med år

1953 träffats ett specialavtal, som innebär, att slutlönen kommer att ligga

något över de enligt gängse lantarbetaravtal utgående lönerna. Arbetsstyrkan

har under de båda budgetåren varit praktiskt taget densamma. Såsom

slutomdöme uttalar anstaltsföreståndaren, att kostnadsökningen vid anstalten

måste anses vara av automatisk karaktär och att den omställning av

verksamheten, som skett genom att på programmet för densamma upptagits

vissa nya uppgifter, har kunnat rymmas inom ramen för den fortlöpande

rationaliseringen inom anstalten.

I yttrande över bolagets framställning erinrar styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök om att den redan i sina yttranden över

bolagets anslagsäskanden för tidigare budgetår tillstyrkt principen om statsbidrag,

motsvarande 50 procent av växtförädlingskostnaderna. Styrelsen finner

det alltjämt skäligt, att statsbidraget beräknas efter denna grund. Därest

så icke anses möjligt eller lämpligt med hänsyn till den pågående utredningen,

anser sig styrelsen böra framhålla betydelsen av att bolaget erhåller

kompensation för de under tidsperioden 1938/39—1953/54 inträffade kostnadsökningarna.

Vid ingången av denna period bestreds kostnaderna för

växtförädlingsverksamheten vid anstalten till 43,5 procent med statsbidrag.

Styrelsen hemställer i andra hand, att statsbidraget skall uppräknas till lägst

ett belopp, som motsvarar sistnämnda procentuella andel av kostnaderna

eller i runt tal 350 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»I avvaktan på resultatet av den översyn av gällande grunder för statens

stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande frågor,

som jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953

föranstaltat om, bör enligt mitt förmenande någon ändring av medelsberäkningen

under förevarande anslag icke ske. Anslaget torde således för nästa

budgetår böra upptagas med oförändrat belopp.»

Utskottet. Utskottet har under senare år vid flera tillfällen givit uttryck

åt sin uppfattning, att Weibullsholms växtförädlingsanstalt med hänsyn till

den gagnande verksamhet, som bedrives vid anstalten, är väl förtjänt av

statsmakternas intresse och bistånd. Med hänsyn härtill och då kostnaderna

för verksamheten på grund av bl. a. ökade arbetslöner sligit ytterligare, an
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ser utskottet det i och för sig mycket befogat att medelsanvisningen för ändamålet

höjes. Såsom framgår av det föregående har departementschefen

emellertid förklarat, att i avvaktan på resultatet av 1953 års växtförädlingsutrednings

arbete någon ändring av medelsberäkningen under förevarande

anslag icke bör ske. Vid sådant förhållande finner sig icke heller utskottet

nu böra förorda höjning av anslaget. Utskottet förutsätter dock därvid, att

utredningen slutföres inom sådan tid att därå grundade förslag kan framläggas

till 1956 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understödjande

av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

Weibullsliolm för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

210 000 kronor.

94:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

under punkten 101 (s. 196—198) gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning

av 303 900 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs

anvisning med 14 000 kronor. Höjningen hänför sig med 9 400 kronor till

kostnaderna för en nyinrättad tjänst som laboratoriebiträde vid foderinedelsavdelningen.

För vikariats- och övertidsersättningar har beräknats 2 000

kronor mera än för innevarande budgetår. På grund av beräknade löneklassförändringar

har anslaget vidare påförts ytterligare 2 600 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat1

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 102 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 2 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 165 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 34 100

Summa kronor 303 900

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

303 900 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

69

95:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Jämlikt

Kungl. Maj:ts under punkten 102 (s. 198—200) gjorda framställning — innefattande

anslagshöjning med 6 200 kronor, varav 1 000 kronor till publikationstryck

och 5 200 kronor till inventarier och apparater — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 82 000 kronor.

96 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 103 (s. 200) — innebärande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska

kontrollstationer för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

35 000 kronor.

97 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. Utskottet biträder

Kungl. Maj:ts under punkten 104 (s. 201) gjorda förslag om oförändrad

medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd

kemisk station för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

98:o) Bidrag till plantskolekontroll. Under punkten 105 (s. 201—202) har

Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning med oförändrat belopp, 15 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 192 av herr Nilsson, Bror,

likalydande med II: 216 av herr Svensson i Vä, i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, dels att förevarande anslag uppföres med ett

belopp av 22 000 kronor, dels att arvodesbefattningen som plantskoleinspektör

omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Lantbruksslgrelsen har i sin anslagsframställning — med överlämnande

av en framställning i ämnet från statens plantskolenämnd — hemställt dels

att anslaget skall uppföras med ett till 22 000 kronor höjt belopp, dels att

arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör hos nämnden skall omändras

till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29.

Enligt den av lantbruksstyrelsen fastställda inkomst- och utgiflsstaten

för statens plantskolenämnd för budgetåret 1954/55 beräknades inkomsterna

till 21 100 kronor. Dessa fördelar sig med 15 000 kronor på statsansla
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

get och med 6 100 kronor på kontrollavgifter. Årsarvodet för plantskoleinspektören,

vilket ursprungligen utgjorde 10 000 kronor, har upptagits med

11 600 kronor.

Styrelsen framhåller, att det är nödvändigt, att ökade medel ställes till

nämndens förfogande för bl. a. inspektionsresor till landets plantskolor.

Av ekonomiska skäl har denna reseverksamhet måst inskränkas under det

senaste året. Den kontroll, som nämnden är avsedd att utöva, har därigenom

blivit eftersatt.

Förslaget att omändra arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör till

en extra ordinarie tjänst har framförts i anslagsäskandena de sista åren.

Inspektören föreslås skola erhålla samma tjänsteställning som trädgårdskonsulent

hos hushållningssällskap. Styrelsen meddelar, att den befattningshavare,

som innehaft tjänsten alltsedan nämndens tillkomst år 1945, på

grund av osäkerheten i anställningsvillkoren sökt sig över till annan tjänst.

Statens lönenämnd anför i yttrande över lantbruksstyrelsens framställning

att nämnden, därest en lönegradsplacerad tjänst såsom plantskoleinspektör

anses böra inrättas, icke vill motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen

i Ce 29.

Departementschefen har anfört följande.

»Någon höjning av förevarande anslag anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med oförändrat belopp, 15 000 kronor.

Icke heller kan jag biträda förslaget, att arvodesbefattningen såsom

plantskoleinspektör skall omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad

29.»

Utskottet. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa inrättandet av nya

tjänster anser sig utskottet i likhet med departementschefen icke kunna förorda,

att arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör överföres å extra

ordinarie stat. Då utskottet även biträder departementschefens medelsberäkning

under förevarande anslag, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 216,

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till plantskolekontroll för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 15 000 kronor; samt

2) att motionerna I: 192 och II: 216, såvitt angår yrkandet

att arvodesbefattningen som plantskoleinspektör måtte

omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

99:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 106 (s. 202) — innefattande oförändrad medelsanvisning —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1055

71

100 :o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten

107 (s. 202—203) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ati uppföra anslaget

till ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp av 75 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 19 av herr Elowsson, Nils, och herr Elof sson, Gustaf; samt

2) II: 220 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.

I motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för verksamhetsåret

1955 bevilja Föreningen för växtförädling av fruktträd ett anslag

av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd har i sitt anslagsäskande

hemställt om ett med 40 000 kronor till 115 000 kronor höjt statsbidrag

till växtförädlingsverksamheten vid institutionen Balsgård under år

1955. Som motivering härför anför styrelsen att föreningens budgetförslag

för år 1955 uppvisar i jämförelse med innevarande års stat en ökning från

179 000 till 192 500 kronor. Med hänsyn till den pågående utredningen rörande

en översyn av gällande grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen

(1953 års växtförädlingsutredning) har i statförslaget icke

upptagits någon ökning av posterna avseende tjänstemännens löner, ehum

föreningen framhåller att tidigare framförda önskemal om en utökning av

personalen och högre lönegradsplacering för vissa tjänstemän alltjämt kvarstår.

Av de större utgiftsökningarna må nämnas 2 100 kronor tilll dagsverken

och div. arbetslöner, 2 000 kronor till förbrukningsartiklar och 5 000

kronor till underhåll av byggnader och inventarier.

Lantbruksstyrelsen föreslår i yttrande över föreningens framställning, alt

statsbidraget i avvaktan på den pågående utredningen -- även om en höjning

av flera skäl kan anses motiverad — skall uppföras med oförändrat belopp

av 75 000 kronor.

1953 års växtförädlingsutredning, som beretts tillfälle att yttra sig över

föreningens anslagsäskanden, uttalar att föreningens ekonomiska situation

inför kommande verksamhetsår måste betecknas som brydsam. De senaste

åren har situationen kunnat bemästras tack vare bidrag från Sveriges yrkesfruktodlares

riksförbund och Sveriges oljeväxtodlares centralförening å

tillhopa 50 000 kronor samt ett lika stort belopp från viss stiftelse, varjämte

inteckningslån å 30 000 kronor upptagits. Möjligheterna all från dessa eller

andra håll erhålla ytterligare bidrag till kostnaderna för den allmänna driften

vid institutionen synes nu stängda. Under sådana förhållanden synes

enda utvägen vara, att föreningen får ökat stöd från statens sida. Utredningen,

som icke funnit något i och för sig vara att erinra mot det av föreningen

uppgjorda statförslaget, förordar för sin del, att föreningen för

verksamhetsåret 1955 skall få ett statligt bidrag av 100 000 kronor. Rcduceringen

med 15 000 kronor i förhållande till föreningens äskanden betingas

främst av att utredningen ansett största möjliga återhållsamhet i den stat
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

liga bidragsgivningen för ändamålet böra iakttagas, tills utredningen tagit

slutlig ställning till den framtida verksamheten vid Balsgård och i denna

del framlagt resultat av sina överväganden. Utredningen understryker, att

det av densamma förordade statsbidraget å 100 000 kronor måste betraktas

som ett oundgängligen erforderligt minimibelopp för att ifrågavarande verksamhet

skall kunna upprätthållas i nuvarande omfattning och hittills uppnådda

arbetsresultat icke skall äventyras.

Departementschefen har funnit att i avvaktan på resultatet av den översyn

av gällande grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen,

vilken vidtages av 1953 års växtförädlingsutredning, anslaget bör för nästa

budgetår uppföras med oförändrat belopp, 75 000 kronor.

Utskottet. Det arbete, som ifrågavarande förening nedlägger på förädlingen

av fruktträd, är till avsevärt gagn för fruktodlingen i vårt land. Utskottet

har redan tidigare vid flera tillfällen understrukit föreningens stora

betydelse på detta område. Såsom framgår av utredningen i ärendet har

på grund av inträffade kostnadsstegringar och bortfallet av bidrag från

enskilt håll föreningens ekonomiska ställning blivit så brydsam, att omedelbara

åtgärder synes vara påkallade. Detta har också vitsordats av 1953 års

växtförädlingsutredning, som beretts tillfälle att yttra sig över föreningens

framställning och därvid tillstyrkt en uppräkning av anslaget med 25 000

kronor.

Enligt utskottets förmenande är det angeläget, att ifrågavarande verksamhet

skall kunna upprätthållas åtminstone i nuvarande omfattning och att

hittills uppnådda arbetsresultat icke skall äventyras i brist på medel. Med

hänsyn härtill finner sig utskottet böra biträda motionärernas hemställan om

ökning av anslaget. Utskottet förordar således att anslaget för nästa budgetår

skall uppföras med 100 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 19 och 11:220,

till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

101 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 108

(s. 203—204) — innebärande oförändrad medelsanvisning med ett formellt

belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av

vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

73

102 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Kungl. Maj:t har under

punkten 109 (s. 204—205) föreslagit att anslaget skall uppföras med

oförändrat belopp av 230 000 kronor, varav liksom för innevarande budgetår

ett belopp av 20 000 kronor är avsett att disponeras för särskilda undersökningar

rörande kalkningens betydelse.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj ris förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kronor.

103:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska kontrollanstalten

för mejeriprodukter och ägg. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 110 (s. 205) om oförändrad medelsanvisning för

ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

m. m.: Bidrag till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter

och äqq för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

14 700 kronor.

104:o) Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Biträdande

Kungl. Maj:ts under punkten 113 (s. 207—208) gjorda framställning —

innefattande medelsanvisning med ett i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

anslagsäskande från 57 000 000 kronor till 47 000 000 kronor minskat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Producentbidrag till vissa innehavare

av mindre jordbruk för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 000 kronor.

105:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 115 (s. 209) om att anslaget för ändamålet i fråga skall uppföras

med ett från 16 000 till 9 000 kronor sänkt belopp och hemställer förty,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag

till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

106 :o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen

av statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag under punkten 116 (s. 209--210) om medelsanvisning med

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

2 000 kronor mindre än motsvarande anvisning för innevarande budgetår

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hgpoteksbank

för förvaltningen av statens sekundärlånefond

för jordbrukare m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 19 000 kronor.

107 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.

Maj:ts under punkten 117 (s. 210—212) gjorda framställning innefattar —

förutom hemställan till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en

anslagsanvisning av 296 200 kronor, vilket belopp överstiger anvisningen för

innevarande budgetår med 9 700 kronor, ökningen hänför sig med 9 400

kronor till anställande vid provningsavdelningen i Norrland av en montör och

med 300 kronor till höjning av arvodet åt ett juridiskt biträde.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis......................... 20 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 243 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 33 100

Summa kronor 296 200

b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 296 200 kronor.

108:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader. Under

punkten 118 (s. 212—214) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

uppföra anslaget med 68 000 kronor, vilket innebär en minskning med 7 000

kronor i förhållande till innevarande budgetårs medelsanvisning. Enligt anslagsberäkningen

har posten till publikationstryck höjts med 8 000 kronor

och posten till byggnader, reparationer och hyror minskats med 6 000 kronor.

Vidare har inkomstposten särskilda uppbördsmedel enligt anstaltsstyrelsens

förslag uppräknats med 9 000 kronor, vilket medför motsvarande

minskning å anslaget.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

75

Utskottet. Med tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

109 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Utrustning för

provningsavdelning i Norrland. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 119 (s. 214—215) — innefattande medelsanvisning i överensstämmelse

med anstaltsstyrelsens förslag — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Utrustning för provningsavdelning i Norrland

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 12 000

kronor.

110:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Anordnande av

trumbromsanläggning. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 120 (s. 215) om medelsanvisning med 95 000 kronor för ifrågavarande

ändamål och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Anordnande av trumbromsanläggning för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 95 000 kronor.

lll:o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. Jämlikt Kungl. Maj ds framställning

under punkten 121 (s. 215—216) — innefattande medelsanvisning

med oförändrat belopp —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

112:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under punkten 122 (s.

216—217) innebär Kungl. Maj ds framställning att anslaget uppföres med

oförändrat belopp av 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) II: 240 av herrar Andersson i Dunker och Svensson i Vä, vari hemställts,

att riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 4 500 000 kronor; samt

2) II: 350 likaledes av herrar Andersson i Dunker och Svensson i Vä, vari

hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att lån ur kraftledningslånefonden

må kunna beviljas distributionsföretag, som av elektrifieringsberedningen

befinnes lämpligt organiserat, även för förnyelse, omläggning eller

förstärkning av distributionsnät, dels hos Kungl. Maj d anhålla om förslag

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

snarast möjligt till ändrade grunder beträffande säkerhet och låneränta i

överensstämmelse med motionens syfte.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Elektrifieringsberedningen har i sin anslagsframställning hemställt, att

anslaget skall höjas med 2 000 000 kronor till 6 000 000 kronor. Beredningen

har såsom motivering härför anfört bl. a. följande.

Under förutsättning att ansökningar inges i samma omfattning under budgetåret

1955/56 som beräknats för innevarande budgetår, kommer de sammanlagda

anspråken på bidrag att uppgå till (4 900 000 + 4 600 000 =)

9 500 000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till eventuellt inkommande

anspråk på bidrag för upprustning av befintliga distributionsanläggningar.

Beredningen finner det angeläget, att balansen av ärenden nedbringas, och

föreslår fördenskull, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med

6 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Sedan elkraftutredningen till Kungl. Maj :t avlämnat förslag till provisoriska

åtgärder för statligt stöd åt upprustning av elektriska distributionsnät

på landsbygden, har utredningen den 21 april 1954 avgivit sitt huvudbetänkande

rörande landets försörjning med elektrisk kraft. Betänkandet

är f. n. föremål för remissbehandling. Innan denna avslutats är jag icke

beredd att upptaga till prövning frågan om ytterligare åtgärder för att påskynda

upprustningen på landsbygden. På grund härav och då jag i nuvarande

läge icke anser mig kunna tillstyrka någon ökning av anslaget,

bör detta för nästa budgetår utgå med oförändrat belopp av 4 000 000 kronor.»

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har elkraftutredningen

numera avgivit sitt huvudbetänkande, vilket för närvarande är

föremål för remissbehandling. Innan denna avslutats bör enligt utskottets

mening några mera ingripande ändringar icke vidtagas i de bestämmelser,

som nu gäller i fråga om befrämjandet av landsbygdens elektrifiering. Av

samma anledning kan utskottet ej heller tillstyrka någon ändring av medelsberäkningen

under förevarande anslag. Utskottet finner sig sålunda icke böra

biträda yrkandena i motionerna II: 240 och II: 350.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet alltså,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionen II: 240, till Befrämjande

av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor;

2) att motionen II: 350, såvitt angår yrkandet att lån ur

kraftledningslånefonden må beviljas åt distributionsföretag,

som av elektrifieringsberedningen befinnes vara lämpligt organiserat,

även för förnyelse, omläggning eller förstärkning

av distributionsnät, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

77

3) att motionen II: 350.. såvitt avser hemställan hos Kungl.

Maj :t om förslag snarast möjligt rörande ändrade grunder

för kraftledningslånefonden i fråga om säkerhet och låneränta,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

113 :o) Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkten 123 (s. 217—218) gjorda framställning om medelsanvisning

med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till penningpremier vid lantbrnksmöten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

24 000 kronor.

114:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Kungl. Maj:t har under

punkten 124 (s. 218—220) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett

anslag av 225 000 kronor eller samma belopp som anvisats för innevarande

budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning — med överlämnande

av en framställning i ärendet från styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund

— hemställt att såsom bidrag till förbundets verksamhet under tiden

den 1 januari 1955—30 juni 1956 skall för budgetåret 1955/56 anvisas ett

anslag av 390 000 kronor. Förbundsstyrelsen anhåller för sin del om ett

statsbidrag av 521 000 kronor till verksamheten under kalenderåret 1955.

Departementschefen har anfört.

»Jag anser mig icke kunna biträda förslaget, att de medel, som anvisats under

förevarande anslag, i fortsättningen skall avse förbundets verksamhet

under det kalenderår, som följer efter det, då riksdagen har fattat beslut i

frågan. Med hänsyn härtill och då jag icke heller kan tillstyrka någon höjning

av det till förbundet utgående bidraget, föreslår jag, att anslaget för

nästa budgetår skall uppföras med ett oförändrat belopp av 225 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 225 000

kronor.

115:o) Bidrag till viss lokal klubbverksamhet. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag under punkten 125 (s. 220) — innefattande medelsanvisning

med samma belopp som för innevarande budgetår att utgå enligt oförändrade

grunder — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss lokal klubbverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

116:o) Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område. Utskottet

biträder Kungl. Maj:ts framställning under punkten 126 (s. 220—221) om

medelsanvisning med oförändrat belopp, avseende liksom hittills verksamheten

under kalenderår, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till ungdomsverksamhet på

skogsbrukets område för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 85 000 kronor.

117 :o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 127 (s. 221—222) -—

innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av frukt- och

potatislagerhus m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

118:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

Under punkten 128 (s. 222—224) innefattar Kungl. Maj :ts framställning

anvisande i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag av ett förslagsanslag

av 570 000 kronor. För innevarande budgetår uppgår anslagsanvisningen till

250 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare, att bidragsramen fastställes

till samma belopp som för innevarande budgetår, 1 275 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från

jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 570 000 kronor.

119:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 129 (s. 224—227) innefattar —

förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändring i personalförteckningen

och fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 187 600

kronor eller 33 700 kronor mera än för innevarande budgetår. Av höjningen

belöper 4 300 kronor a uppflyttning av de två försöksledartjänsterna i

lönegrad Ce 29 till lönegrad Ce 31 samt omändring av kanslibiträdestjänsten

i lönegrad Ce 11 till en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13. Ett belopp av 10 000

kronor har vidare beräknats för att anstalten skall kunna anlita en arkitekt.

För anställande av ett ingenjörsbiträde med arvode motsvarande lön

i löneklass 17 har dessutom upptagits ett belopp av 10 000 kronor. Slutligen

hänför sig av anslagsökningen ett belopp av 9 400 kronor till beräknade löneklassförändringar

och till korrigering av posten rörligt tillägg. Som en följd

av den föreslagna uppflyttningen av de två försöksledartjänsterna bör å personalförteckningen

de nuvarande två tjänsterna i lönegrad Ce 29 utbytas

mot två dylika tjänster i lönegrad Ce 31.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

79

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader,

som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 27 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 12 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 142 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 6 000

Summa kronor 187 600

c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 187 600 kronor.

120 :o) Statens forskningsanstalt för lantmanna byggnader: Omkostnader.

Under punkten 130 (s. 227—228) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 53 500 kronor eller 4 500 kronor

mera än för innevarande budgetår. Höjningen föranledes av att anslagsposterna

till publikationstryck, övriga expenser och försöksomkostnader

uppräknats med respektive 1 000, 1 500 och 2 000 kronor.

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 53 500 kronor.

121 :o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 131 (s. 228—230) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av

49 400 kronor eller 1 100 kronor mera än för innevarande budgetår, ökningen

hänför sig till omändring av en kontorsbiträdestjänst till en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ce 11.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbrukets upplysningsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 2 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 41 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 5 200

Summa kronor 49 400

b) till Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 49 400 kronor.

122:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 132 (s. 230—231) innefattar en medelsanvisning

med ett med 1 000 kronor till 35 000 kronor uppräknat belopp. Höjningen

avser expensposten.

Utskottet. Utskottet förordar bifall till framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

123 :o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Under innevarande

budgetår må statlig kreditgaranti beviljas för lån avseende jordbrukets

yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000 kronor, för lån

till jordbrukets inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000 kronor,

för jordbruksegnahemslån m. in. intill ett belopp av 20 000 000 kronor samt

för driftslån intill ett belopp av 6 000 000 kronor. Om förhållandena ger anledning

därtill, äger Kungl. Maj :t medgiva jämkning i denna fördelning.

Lånegaranti må vidare beviljas för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

intill ett belopp av 4 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 134 (s. 234—237) föreslagit riksdagen

att för täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti anvisa ett

med 50 000 kronor till 100 000 kronor förhöjt anslag. Kungl. Maj:ts förslag

innebär vidare, att statlig kreditgaranti under budgetåret 1955/56 skall få

lämnas för samma ändamål och intill samma belopp som för innevarande

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

81

budgetår. I övrigt har Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen

medgiva, att den årliga räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,

som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1

juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet inträtt, må för år 1956 nedsättas

till 3,6 procent samt att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller senare år försålts

från kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen förräntas enligt

enahanda grunder, som gällt eller gäller för den stående delen av före den

1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter, under år 1956 utgå

efter 3,6 procent.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) 1:35 av herr Elowsson, Nils, och herr Ohlsson, William, samt 11:46,

likalydande, av herrar Jönsson i Gärds Köpinge och Ekdahl, i vilka motioner

hemställts dels att riksdagen måtte besluta att för innevarande budgetår

(1954/55) höja kreditgarantilånebeloppet till jordbruksegnahemslån med

4 000 000 kronor, dels att riksdagen måtte besluta att i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag fastställa kreditgarantilånebeloppet för jordbruksegnahemslån

för budgetåret 1955/56 till 25 000 000 kronor;

b) 1:36 av herr Eskilsson m. fl. samt II: 75, likalydande, av herr Eliasson

m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t måtte meddela sådana bestämmelser

för beviljande av lånegaranti för driftskredit åt jordbrukare, att sådan

lånegaranti kan erhållas även av dem som tidigare bedrivit verksamhet som

självständiga jordbrukare;

c) 1:368 av herr Ohlsson, Ebbe, samt II: 451, likalydande, av herr Nilsson

i Göingegården m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte som sin mening giva till känna, att vid fördelningen

av kreditgaranti för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

trädgårdsnäringens behov i första hand skall bli tillgodosedda;

d) 1:369 av herr Hermansson, Herbert, m. fl. samt 11:229, likalydande,

av herr Hansson i Skegrie m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

vid behandling av förevarande punkt måtte medgiva att under budgetåret

1955/56 för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål statlig kreditgaranti

må beviljas intill ett sammanlagt belopp av 10 000 000 kronor;

samt

e) II: 450 av herrar Kristensson i Osby och Nilsson i Lönsboda, i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta anvisa kreditgaranti för lån

avseende uppförande av lagerhus in. m. för jordbruksändamål intill ett belopp

av 6 000 000 kronor under budgetåret 1955/56 samt att detta belopp i

första hand skall ställas till förfogande för fruktlagerhus.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

(! Bihang till riksdagens protokoll 195ö. 10 samt. AV 1

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

över motionerna I: 35 och II: 46 samt I: 36 och II: 75 har yttranden inhämtats

från lantbruksstyrelsen och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden föreslagit, bland annat,

att statlig kreditgaranti under budgetåret 1955/56 skall få beviljas för jordbruksegnahemslån

intill ett belopp av 25 000 000 kronor och för uppförande

av lagerhus in. in. för jordbruksändamål intill ett belopp av 10 000 000

kronor.

Angående beräkningen av det föreslagna garantibeloppet för jordbruksegnahemslån

har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Vad beträffar jordbruksegnahemslånen har det för budgetåret 1953/54

givna garantibemyndigandet å 20 000 000 kronor i sin helhet utnyttjats. Vidare

har av det för nämnda budgetår för yttre och inre rationalisering avsedda

garantibemyndigandet med Kungl. Maj :ts medgivande sammanlagt närmare

4 500 000 kronor disponerats för samma ändamål. En dylik jämkning

torde enligt styrelsen med hänsyn till det ökade behov av lånegarantier för

yttre och inre rationalisering, som kan förväntas under nästa budgetår, bli

möjlig endast inom mycket snäva gränser. För att behovet av lånegaranti

för jordbruksegnahemslån under nästa budgetår skall kunna tillgodoses,

anser styrelsen det erforderligt med en höjning från 20 000 000 till 25 000 000

kronor av det maximibelopp, med vilket lånegaranti må beviljas.

I fråga om det föreslagna garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus

in. m. har lantbruksstyrelsen anfört bl. a. följande.

Enligt en i juli 1954 företagen undersökning rörande de till Svenska lantmännens

riksförbund anslutna föreningarna är under innevarande och nästa

budgetår spannmåls- och potatislagerhus planerade för en sammanlagd anläggningskostnad

av cirka 41 000 000 kronor. I fråga om de lagerhus, som

avses skola uppföras under innevarande budgetår, har ansökningar om

lånegaranti redan inkommit till styrelsen avseende en sammanlagd anläggningskostnad

av 10 600 000 kronor. Då statlig lånegaranti må avse lån å

belopp, motsvarande 85 procent av den beräknade och godkända kostnaden,

kan behovet av statlig garanti, under förutsättning att bottenlån utan sådan

garanti erhålles till cirka 50 procent av kostnaden, beräknas föreligga för

lån å belopp motsvarande cirka 35 procent av förenämnda anläggningskostnader

å 41 000 000 kronor eller för cirka 14 500 000 kronor. Behovet av lånegaranti

för fruktlagerhus låter sig icke för närvarande bedömas. Enligt

styrelsen torde man emellertid med hänsyn till planer på uppförande av

dylika lagerhus i både Göteborg och Hälsingborg böra uppräkna sistnämnda

belopp till 15 000 000 kronor.

Vad slutligen beträffar behovet av lånegaranti för uppförande av grästorkar

samt för anskaffande av torkar och rensningsmaskiner för spannmål

låter icke heller detta sig med säkerhet fastställas. Med hänsyn till inneliggande

ansökning om lånegaranti å cirka 100 000 kronor för uppförande

av en grästork samt till den omständigheten att möjlighet till statligt stöd

för anskaffande av mindre spannmålstorkar tidigare icke på långt när förelegat

i den utsträckning, som kungörelsen den 7 maj 1954 (nr 311) om statlig

garanti för lån för uppförande av lagerhus nr. m. för jordbruksändamål

nu medgiver, synes behovet av lånegaranti för dessa ändamål icke böra beräknas

till lägre belopp än 1 000 000 kronor.

Behovet av lånegaranti för lagerhus m. m. för jordbruksändamål under

budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle enligt styrelsens beräkningar så
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

83

lunda uppgå till (15 000 000 -j- 1 000 000 =) 16 000 000 kronor, varav

4 000 000 kronor täckes av den för budgetåret 1954/55 fastställda garantiramen.

För tillgodoseende av väntade anspråk skulle ramen för kreditgaranti

under budgetåret 1955/56 sålunda behöva fastställas till 12 000 000 kronor.

Då det enligt styrelsen synes i hög grad angeläget, att lagrings- och

torkningsmöjligheterna för främst spannmål och oljeväxtfrö avsevärt förbättras,

och det därför är motiverat, att kreditmöjligheterna för utbyggnad

av den nuvarande lagerhuskapaciteten underlättas, synes ramen för lånegaranti

böra väsentligt utökas för nästa budgetår. Styrelsen vill dock inskränka

sig till att föreslå, att ramen för budgetåret 1955/56 fastställes till

10 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om kreditgarantiens omfattning för

nästa budgetår anser jag kunna godtagas utom såvitt gäller jordbruksegnahems-

och lagerhuslånen. Enligt min mening bör jämväl beträffande dessa

båda låneformer de för innevarande budgetår fastställda maximibeloppen

bibehållas oförändrade under nästa budgetår. I likhet med vad som gäller

för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t äga befogenhet att, om förhållandena

ger anledning därtill, medge jämkning i fördelningen av maximibeloppen

beträffande lån för yttre och inre rationalisering, jordbruksegnahemslån

samt driftslån.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att jag vid behandlingen av

anslagen å kapitalbudgeten ämnar föreslå, att den nuvarande utlåningen

från bevattningslånefonden skall ersättas av ett system med statlig kreditgaranti

under den inre rationaliseringen. Härför torde emellertid icke erfordras

någon ökning av garantibeloppet för inre rationalisering. Eventuella

förluster i anledning av garantien torde böra täckas från förevarande anslag.

Vad härefter angår anslagsfrågan har lånegarantiverksamheten nu nått

en sådan omfattning, att en ökning av anslaget synes motiverad. Detta torde

därför i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag böra uppföras med ett

till 100 000 kronor höjt belopp för nästa budgetår.

Jag torde slutligen få till behandling upptaga en fråga om räntan å vissa

lån från den förutvarande egnahemslånefonden m. in. 1954 års riksdag

(IX ht 1954, p. 134 s. 259) medgav dels att den årliga räntan å den stående

delen av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången av år

1920 men före den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet inträtt,

finge för år 1955 nedsättas till 3,6 procent, dels ock att i avseende å köpeskilling

för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet, som år

1920 eller senare år försålts från kronoegendom, räntan finge, i den mån

köpeskillingen förräntades enligt enahanda grunder, som gällt eller gällde

för den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter,

under år 1955 utgå efter 3,6 procent. Motsvarande medgivande

torde nu böra inhämtas av riksdagen beträffande år 1956. Därest

riksdagen bifaller detta förslag, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de författningsbestämmelser, som därvid blir erforderliga.»

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 12 februari 1955 dagtecknade yttrande

över de likalydande motionerna I: 35 och II: 46 anfört följande.

Alltsedan verksamhetens början d.v.s.från och med budgetåret 1948/49 har

kreditgarantibeloppet till jordbruksegnahemslån av riksdagen för varje år

fastställts till 20 000 000 kronor med undantag för budgetåret 1951/52, då beloppet

i fråga utgjorde 25 000 000 kronor. Då efterfrågan på kreditgaranti för

detta ändamål under de senaste åren ökat i sådan omfattning, att efterfrågan

icke kunnat tillgodoses inom den anvisade ramen, har Kungl. Maj :t på framställningar

av styrelsen medgivit att viss del av det för yttre och inre rationalisering

avsedda garantibemyndigandet, som icke behövt användas för

dessa verksamhetsgrenar, skulle få utnyttjas för beviljande av jordbruksegnahemslån.

Sålunda medgav Kungl. Maj :t att för budgetåren 1952/53 och

1953/54 kreditgaranti för jordbruksegnahemslån fick beviljas med 3 000 000

kronor respektive 4 500 000 kronor utöver nyssnämnda ram å 20 000 000

kronor. Under budgetåret 1952/53 kunde behovet av jordbruksegnahemslån

tillgodoses inom den sålunda utökade ramen, varav för övrigt en mindre del

icke utnyttjades. I slutet av budgetåret 1953/54 gjorde sig — trots den

utökade ramen — en bristsituation starkt kännbar.

Den ökade efterfrågan på kreditgaranti för jordbruksegnahemslån har

haft en väsentlig orsak — förutom i restriktionerna på kreditmarknaden — i

utvecklingen med stigande fastighetsvärden, som medfört ökat behov av lån

utöver bottenlån. I lantbruksnämndernas behandling av ansökningarna om

sådan kreditgaranti har den ökade efterfrågan återspeglat sig på så sätt att

antalet avslagna ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar

ökat. Antalet avslagna eller återkallade ansökningar var redan tidigare tämligen

stort och steg åren 1952 och 1953 till drygt en tredjedel av alla ansökningar.

Under år 1954 beviljades 1 310 ansökningar och avslogs eller

återkallades 1 011 ansökningar. I realiteten innebär den höjda avslagsprocenten

att nämnderna på grund av läget tvingats till en strängare bedömning,

därvid de får göra en sovring bland sådana sökande som eljest kunnat

ifrågakomma.

I motionerna framhålles angelägenheten av att förvärv av fastighet från

föräldrar i mån av behov understödjes genom jordbruksegnahemslån. Enligt

styrelsens mening kan stöd i sådana fall mången gång vara motiverat,

exempelvis då ett av flera syskon måste ha hjälp för att kunna lösa ut sina

medarvingar. Det har å andra sidan ofta visat sig att fastighetsköp, då barn

som förvärvat fastighet från föräldrar sökt lånegaranti, kunnat genomföras

utan jordbruksegnahemslån.

Den aktuella situationen kännetecknas nu av en besvärande brist på medel

till kreditgarantier för jordbruksegnahemslån. Vid ingången av innevarande

budgetår förelåg en balans av ansökningar och redan under första

hälften av budgetåret har garantibemyndigandet för jordbruksegnahemslån

till större delen utnyttjats. Den 1 januari 1955 hade sålunda ett belopp av

omkring 16 miljoner kronor av lantbruksnämnderna beviljats för detta ändamål.

Vid årsskiftet balanserades ansökningar till ett antal av omkring

400. Om man antager att endast hälften av dessa ansökningar skulle bifallas

och att det genomsnittliga beloppet per lånegaranti, såsom fallet var under

år 1954, skulle utgöra 20 000 kronor, skulle således det återstående disponibla

garantibeloppet av 4 000 000 kronor förbrukas enbart för nämnda

ansökningar. Härtill kommer emellertid att under februari—mars ett stort

antal ansökningar om kreditgaranti för jordbruksegnahemslån brukar komma

in.

Nyss berörda svårigheter har tidigare uppmärksammats av styrelsen, som i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

85

sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår hade föreslagit att garantibeloppet

till jordbruksegnahemslån skulle fastställas till 25 000 000

kronor. Motionärernas framställning i denna del överensstämmer således

med styrelsens förslag.

Vidare har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 januari 1955 hemställt

att också innevarande budgetår viss del av garantibemyndigandet för

yttre och inre rationalisering skall få utnyttjas för jordbruksegnahemslån

och driftslån. Styrelsen har ansett att 4 000 000 kronor av det för yttre och

inre rationalisering medgivna garantibeloppet omgående borde kunna disponeras

för jordbruksegnahemslån och att senare under budgetåret eventuellt

något ytterligare belopp, uppskattat till högst 1,5 miljoner kronor, skulle

kunna bli disponibelt. Framställningen avsåg därför ett belopp om högst

5,5 miljoner kronor.

Om sagda framställning till väsentlig del bifalles av Kungl. Maj:t, torde

motionärernas önskemål beträffande innevarande budgetår därmed bli

tillgodosett.

Under nästkommande budgetår måste uppenbarligen betydande svårigheter

uppstå vid oförändrad garantiram.

Styrelsen vill framhålla att en sådan jämkning i fördelningen av garantibeloppen

till förmån för jordbruksegnahemslån, som hittills kunnat ske,

med hänsyn till den ökade efterfrågan på kreditgaranti för lån till yttre och

inre rationalisering under nästa budgetår torde bli möjlig endast i mycket

liten omfattning.

På grund av det anförda tillstyrker styrelsen bifall till den i motionerna

gjorda hemställan såvitt den avser, att garantilånebeloppet för jordbruksegnahemslån

för budgetåret 1955/56 skall fastställas till 25 000 000 kronor.

I det av Hushållningssällskapens förbund den 10 februari 1955 avgivna

yttrandet över de likalydande motionerna 1:35 och 11:46 har anförts följande.

Enligt vad förbundsstyrelsen har sig bekant är i många delar av landet

efterfrågan å kreditgaranti för ifrågavarande låneändamål åtskilligt större

än vad som motsvaras av det belopp, inom vars ram sådana garantier kan

beviljas. Av olika skäl har nämligen under senare år behovet av krediter

av ifrågavarande slag ökat. Förbundsstyrelsen vill därför med hänsyn till

nyttan och betydelsen av det stöd, som garantierna innebär, för sin del uttala

önskvärdheten av att kreditgarantibeloppet bättre anpassas efter rådande

lånebehov. I vad avser det för innevarande budgetår i motionerna föreslagna

tilläggsbeloppet vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke detta skulle

åtminstone delvis kunna tillgodoses genom viss omdisposition av det belopp,

som totalt står till förfogande för kreditgarantier på berörda och närliggande

områden.

Beträffande de likalydande motionerna 1:36 och 11:75 har lantbruksstgrelsen

i sitt den 12 februari 1955 avgivna yttrande anfört följande.

Såsom av motionärerna anförts må enligt 19 § jordbruksegnahemskungörelsen

1948: 366 i vissa fall statlig lånegaranti lämnas för att tillgodose brukarens

behov av driftskredit. Som förutsättning för erhållande av garanti för

dylikt driftslån skall, där ej särskilda förhållanden till annat föranleder,

förutom annat gälla att brukaren icke tidigare bedrivit verksamhet som

självständig jordbrukare.

Sociala jordbrukskreditutredningen anförde i detta avseende (SOU 1947:

82) bl. a. att det är uppenbart att eu statlig kreditgivning för ifrågavarande

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ändamål icke kan göras tillgänglig för alla jordbrukare. Redan de skäl, som

utredningsmännen anfört såsom motivering för åtgärder från statsmakternas

sida å ifrågavarande område, antyder, att kreditgivningen bör begränsas

till att avse utlämnande av startkapital till sådana dugande och lämpliga personer,

vilka önskar förvärva ett eget jordbruk eller övertaga ett jordbruk

på arrende. En dylik begränsning innebär, att kreditgivningen icke skall stå

till buds för dem, som redan innehar jordbruk, utan endast för dem, som

börjar jordbruk såsom egna företagare, vare sig detta sker genom att jordbruk

förvärvas med äganderätt eller övertages på arrende. Att uppdraga

några närmare regler om vad som skall avses med den vilken börjar jordbruk

såsom egen företagare torde svårligen låta sig göra. Den som övergår

från t. ex. ett stödjordbruk till ett familjejordbruk torde dock icke böra uteslutas

från möjligheten att erhålla driftskredit. En fri prövning synes härvidlag

böra medgivas de lånebeviljande organen.

I propositionen 1948: 187 godtog departementschefen vad utredningen sålunda

föreslagit under framhållande bland annat, att tveksamhet ibland

torde kunna uppstå om nytillträde av jordbruk skulle anses föreligga eller

icke. Med hänsyn till svårigheten att i detta hänseende uppdraga några bestämda

gränser borde en fri prövning härvidlag medgivas det garantibeviljande

organet.

Jordbruksutskottet (uti. 1948: 28) tillstyrkte vad i propositionen föreslagits,

och detta blev också riksdagens beslut.

Såsom framgår av vad nu anförts finnes alltså redan vissa möjligheter

för lantbruksnämnd att bevilja lånegaranti även till den jordbrukare, som

flyttar från ett mindre till ett större jordbruk och till följd därav är i behov

av driftslån. De önskemål, som motionärerna uttalat, Tean alltså i viss utsträckning

redan nu tillgodoses.

Motionärerna torde emellertid åsyfta, att dylikt beviljande av lånegaranti

till person, som flyttar till ett större jordbruk, bör kunna förekomma som

regel och ej såsom undantag. Ehuru det ej klart utsagts synes motiveringen

till motionärernas yrkande närmast tyda på att de avser, att lånegarantiformen

bör stå öppen för jordbrukare i allmänhet, som vill utöka eller modernisera

sitt inventariebestånd, även om detta ej har samband med igångsättande

av jordbruksdrift eller föranledes av övergång från ett mindre till

ett större jordbruk.

I den mån en sådan utvidgning av området för lånegarantier, som sist

nämnts, åsyftas i motionen, ställer sig dock styrelsen mycket tveksam till en

dylik tanke, eftersom den skulle innebära en utomordentligt stor utvidgning

av kretsen av lånegarantiberättigade. Detta skulle medföra, att det allmänna

skulle engagera sig ekonomiskt i den fortlöpande driftsrationaliseringen på

ett sätt som hittills icke ifrågasatts och knappast ens kan anses lämpligt.

Däremot kan styrelsen ansluta sig till uppfattningen att det vore önskvärt att

lantbruksnämnderna hade möjlighet att i större utsträckning än som nu kan

ske lämna lånegaranti för driftslån till jordbrukare, som flyttar från ett

mindre till ett större jordbruk eller som utvidgar sitt jordbruk genom köp

av tillskottsjord. En sådan utvidgning av det statliga stödet skulle bland

annat vara ägnad att underlätta den pågående yttre rationaliseringen, eftersom

man därigenom åtminstone delvis skulle kunna undanröja de finansieringsfrågor,

som eljest kan uppstå vid övergång till ett större jordbruk.

Även om man i princip anser en dylik utvidgning önskvärd, är det emellertid

nödvändigt att beakta vilka konsekvenser av ekonomisk och annan art

den skulle kunna få. I motionerna har uttalats uppfattningen att den nu gällande

begränsningen för erhållande av driftslån skulle kunna slopas utan

att ramen för kreditgaranti behöver ökas. Styrelsen vill emellertid framhål
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i955

87

la att efterfrågan på driftslån redan nu väsentligt överstiger den ram, inom

vilken lånegaranti må beviljas. Om kretsen av dem, som formellt kan erhålla

lånegaranti, ökas utan att samtidigt garantiramen höjes måste detta komma

att medföra, att konkurrensen om lånegarantimedlen blir ännu hårdare

än vad nu är fallet. Nämnderna blir alltså tvungna att göra en ännu hårdare

behovsprövning och alt avslå en ännu större del av de inkomna ansökningarna.

Det torde emellertid få anses att de kategorier, för vilka lånegarantimöjligheterna

nu står öppna, genomsnittligt är i större behov av ifrågavarande

statliga stöd än de kategorier, som skulle tillkomma, därest motionärernas

förslag genomfördes. Ändringen skulle följaktligen, om ramen icke

vidgas, knappast få någon praktisk betydelse för dem som man velat tillgodose

genom densamma men däremot vålla en hel del administrativt besvär

genom att nämnderna skulle få att pröva ett flertal ansökningar, vilka måste

leda till avslag.

Enligt styrelsens uppfattning bör därför en utvidgning av bestämmelserna

om möjlighet att erhålla lånegaranti för driftslån i den riktning, som styrelsen

nyss förklarat sig anse som önskvärt, icke ske med mindre garantiramen

för driftslån samtidigt kan ökas. Då förutsättningar härför icke synes

föreligga för närvarande, anser sig lantbruksstyrelsen icke i nuvarande

läge kunna tillstyrka motionerna. Styrelsen avser emellertid att upptaga

den av motionärerna behandlade frågan i samband med avgivandet av sina

anslagsäskanden för budgetåret 1956/57.

Åberopande det anförda hemställer styrelsen att de likalydande motionerna

I: 36 och II: 75 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hushållningssällskapens förbund har i sitt den 10 februari 1955 avgivna

yttrande över motionerna I: 36 och II: 75 anfört följande.

Även enligt förbundsstyrelsens mening kan det i många fall vara berättigat

och motiverat att sådan jordbrukare, som lämnar en mindre och övergår

till att bruka en större gård, erhåller lånegaranti för driftskredit. Möjligheterna

härtill är emellertid enligt nu gällande bestämmelser mycket begränsade,

och sådan garanti torde icke lämnas annat än i undantagsfall. Förbundsstyrelsen

anser sig därför böra tillstyrka, att ifrågavarande bestämmelser

mjukas upp så att, då särskilda skäl därtill föreligger, även den, som

tidigare bedrivit verksamhet som självständig jordbrukare, kan erhålla lånegaranti

för driftskredit.

Med anledning av vad som i motionerna anförts om inre rationalisering

och driftsrationalisering vill förbundsstyrelsen framhålla lämpligheten av

att det i samband med lantbruksnämndernas beviljande av lånegarantier till

driftskredit i större utsträckning än vad hittills varit fallet förekommer samråd

mellan nämnder och hushållningssällskap. Ifrågavarande lånegarantier

spelar nämligen stor roll för möjligheterna till driftsrationalisering å berörda

brukningsdelar. Erhållandet av sådan garanti är därför av betydelse och

inverkar på de driftsrationaliseringsåtgärder, vartill sällskapen på olika sätt

medverkar. Som exempel härpå må nämnas frågor berörande tillgodoseendet

av berörda brukningsdelars behov av större maskiner och om detta

lämpligen bör ske genom inköp med stöd av dylika garantier eller genom

utnyttjande av gemensam maskinanvändning. Med hänsyn härtill vill förbundsstyrelsen

förorda, att det vid ärendets behandling göres ett uttalande

om behovet av sådant samråd.

Utskottet. Vad till en början angår lånegarantien för jordbruksegnahemslån

har Kungl. Maj:t föreslagit, att det för innevarande budgetår fastställda

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

maximibeloppet, 20 000 000 kronor, skall bibehållas även för nästa budgetår.

I motionerna I: 35 och II: 46 har däremot yrkats, att beloppet i enlighet

med lantbruksstyrelsens förslag skall höjas till 25 000 000 kronor. Vidare

har i samma motioner hemställts att ramen för ändamålet för innevarande

budgetår skall ökas med 4 000 000 kronor.

Såsom stöd för sina yrkanden har motionärerna anfört, att den begränsade

tilldelningen av medel för ändamålet medfört, att under innevarande

budgetår ett stort antal låneansökningar rörande förvärv av familj e- och

stödjordbruk måst avvisas i brist på medel. Detta förhållande försvårar enligt

motionärerna bl. a. möjligheterna för den mindre kapitalstarka jordbrukarungdomen

att förvärva dylika jordbruk och stanna kvar på landsbygden.

Utskottet är för sin del ense med motionärerna om att ett stort behov

föreligger av medel för ifrågavarande verksamhet. Med hänsyn härtill synes

det även utskottet önskvärt att de belopp, som kan anses erforderliga,

ställes till förfogande för ändamålet. Emellertid finner sig utskottet i nuvarande

läge icke kunna förorda någon ökning av ramen. Utskottet biträder

alltså Kungl. Maj :ts förslag att denna för nästa budgetår skall bestämmas

till ett oförändrat belopp av 20 000 000 kronor. Vad beträffar yrkandet i

motionerna om höjning av maximibeloppet för innevarande budgetår, får

utskottet erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 februari 1955

medgivit, att av det för lån till yttre rationalisering och inre rationalisering

avsedda garantibemyndigandet under budgetåret 1954/55 finge — i den mån

bemyndigandet icke toges i anspråk för sagda ändamål — högst 3 000 000

kronor disponeras för statlig kreditgaranti avseende jordbruksegnahemslån

m. m. Härmed torde motionärernas önskemål i denna del bli i huvudsak

tillgodosett.

Enligt 19 § kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 366) angående den statliga

jordbruksegnahemsverksamheten må i vissa fall statlig lånegaranti lämnas

för att tillgodose brukarens behov av driftskredit. Som förutsättning för

erhållande av sådan garanti skall, där ej särskilda förhållanden till annat

föranleder, gälla bl. a. att brukaren icke tidigare bedrivit verksamhet som

självständig jordbrukare. Gentemot detta har i motionerna I: 36 och II: 75

anförts, att genom ifrågavarande begränsning de jordbrukare, som t. ex. flyttar

från ett mindre till ett större jordbruk, uteslutes från möjligheten att

erhålla driftslån, även om de är i stort behov därav. Denna tillämpning medför

enligt motionärerna, att lånegarantien får form av i första hand behovsprövad

hjälp utan samband med rationaliseringssynpunkterna. Motionärerna

hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte meddela sådana bestämmelser,

att begränsningen slopas.

Av utredningen i ärendet framgår att det redan nu finnes vissa möjligheter

för lantbruksnämnderna att bevilja lånegaranti för ifrågavarande ändamål

även till sådana jordbrukare, som åsyftas i sistnämnda motioner. I

anslutning till vad som anförts i de i ärendet avgivna remissyttrandena anser

utskottet det emellertid önskvärt att nämndernas möjligheter härvidlag vidgas.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit i sitt yttrande, har styrelsen redan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

89

ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet och har för avsikt att i anslagsäskandena

för budgetåret 1956/57 upptaga de av motionärerna berörda

synpunkterna. I avvaktan härpå anser utskottet icke påkallat att nu

göra någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i av motionärerna angivet

syfte. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t har sill uppmärksamhet

riktad på spörsmålet och, så snart lantbruksstyrelsens förslag inkommit,

förelägger riksdagen förslag i ämnet.

Vad härefter angår garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus

har i motionerna 1:369 och 11:229 samt 11:450 yrkats, att beloppet skall

höjas med 6 000 000 respektive 2 000 000 kronor i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag. Därvid har i motionerna särskilt understrukits det stora behovet

av ökade lagerutrymmen för frukt- och trädgårdsprodukter. Även utskottet

finner det — med hänsyn till trädgårdsnäringens bekymmersamma

läge — angeläget att lämpliga lokaler i större utsträckning än vad f. n. är

fallet ställes i ordning för dess produkter. Vid den ståndpunkt, som utskottet

fattat i det föregående i samband med behandlingen av garantibeloppet

för jordbruksegnahemslån, ansluter sig utskottet dock till Kungl. Maj :ts

förslag om oförändrad ram för ändamålet. Med beaktande av att inom denna

ram anspråk på medel ställes även för andra angelägna ändamål anser sig

utskottet icke heller kunna tillmötesgå den i motionerna I: 368 och II: 451

framställda begäran. Ä andra sidan vill utskottet emellertid framhålla

önskvärdheten av att det stora behovet av fruktlagerhus så långt möjligt

tillgodoses inom den fastställda garantiramen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen

eller mot Kungl. Maj :ts framställning i övrigt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning till Täckande

av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga,

1:369 och 11:229 samt 11:450 medgiva, att under budgetåret

1955/56 statlig kreditgaranti må beviljas dels för lån

avseende yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000

kronor, för lån till inre rationalisering intill ett belopp av

15 000 000 kronor, för jordbruksegnahemslån m. m. intill

ett belopp av 20 000 000 kronor och för driftslån intill ett

belopp av 6 000 000 kronor, med rätt för Kungl. Maj :t att,

om förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva

jämkning i sagda fördelning, dels för lån avseende uppförande

av lagerhus m. in. för jordbruksändamål intill ett belopp

av 4 000 000 kronor;

3) medgiva, att den årliga räntan å den stående delen av

lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

av år 1920 men före den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet

inträtt, må för år 1956 nedsättas till 3,6 procent;
4)

medgiva, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920

eller senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i

den mån köpeskillingen förräntas enligt enahanda grunder,

som gällt eller gäller för den stående delen av före den 1

juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter, under

år 1956 utgå efter 3,6 procent.

B. att motionerna 1: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga, i vad

de icke behandlats under A. 2), icke må av riksdagen bifallas.

C. att motionerna I: 36 och II: 75 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

D. att motionerna 1:368 och 11:451 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

124:o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten 135 (s. 237—238) gjorda

framställning — som innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

125 :o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 136 (s. 238) — som innebär

medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid

förlängning av vissa servitut för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

126 :o) Betesförsök i Norrland. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten

138 (s. 240) gjorda framställning — som innefattar medelsanvisning med

oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

91

127:o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Kungl. Maj:t har under

punkten 139 (s. 241—245) föreslagit, att bidragsramen för avdikningsanslaget

skall fastställas till ett oförändrat belopp av 4 000 000 kronor samt att

anslaget skall höjas med 500 000 kronor till 4 500 000 kronor. Kungl. Maj:ts

förslag innebär vidare dels att till Sunnegata vattenavledningsföretag av år

1933 i Skaraborgs län må ur anslaget utgå ytterligare statsbidrag med 5 200

kronor till täckande av vissa merkostnader, dels att det särskilda beloppet

för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt

för åtgärder ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet höjts

från 40 000 kronor till 100 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000

kronor

b) till Grundförbåttringar: Statens avdikningsanslag för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000

kronor.

128:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten 140 (s. 245—246)

gjorda framställning och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Grundförbättringar:

Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag

må under budgetåret 1955/56 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

129 :o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. I

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 141 (s.

246) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Tilläggsbidrag

till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag må under

budgetåret 1955/56 användas för det med anslaget avsedda

ändamålet.

130:o) Täckdikningsförsök m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under

punkten 142 (s. 246—248) gjorda framställning —- som innefattar medelsanvisning

med oförändrat belopp -— och hemställer,

att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

131 :o) Arrendenämnder. Med biträdande av Kungi. Maj:ts under punkten

143 (s. 248) gjorda framställning — som innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

132 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 144 (s. 248—249) — innebärande oförändrad

medelsanvisning med ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

I. Fiskeriväsendet

133 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 145 (s. 250—255) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 929 500 kronor, vilket belopp med 20 500 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig

900 kronor till en uppräkning av arvodena för vissa observationer och mätningar,

11 400 kronor till justering av icke-ordinarieposten samt 8 200 kronor

till beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Fiskeristyrelsen

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 129 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 2 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis......................... 259 300

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .. 2 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 13 500 406 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 93l

Sötvattenslaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 64 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..... 27 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 2 800 94 200

Havsfiskelaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 45 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 5 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ 137 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 3 200 191 300

Undersöknings- och bev a kn i ngsfar t y gen

Skagerak

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................... 95 400

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis

............................... 101 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 4 400 201 000

Eystrasalt

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t...... 9 300

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis

............................... 25 300

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

personal, förslagsvis.................... 1 700 36 300

Summa kronor 929 500

b) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

929 500 kronor.

134:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under

punkten 146 (s. 255—258) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa

ett anslag av 420 000 kronor, vilket innebär en ökning med 900 kronor i jämförelse

med anslagsanvisningen för innevarande budgetår.

Föredragande statsrådet har, efter redogörelse för av fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök gjort anslagsäskande samt yttrande av statskontoret,

anfört följande.

»Med hänsyn till den förra året beslutade utvidgningen av tillsynsavdelningen

har jag intet att erinra mot att posterna till övriga expenser och la
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

boratoriekostnader under fiskeristyrelsen med tillsynsavdelningen uppräknas

med 1 000 respektive 2 000 kronor. Den av styrelsen föreslagna höjningen

av posten till reseersättningar kan jag däremot icke tillstyrka. Styrelsens

omkostnadsstat torde följaktligen, efter avdrag av två för innevarande

budgetår anvisade engångsbelopp å 1 000 kronor respektive 3 000 kronor,

behöva beräknas till (84 700 + 1 000 + 2 000 — 1 000 — 3 000 =)

83 700 kronor.

Beträffande sötvattenslaboratoriet är jag beredd tillstyrka, att posten till

publikationstryck uppräknas med 500 kronor. Övriga av styrelsen härvidlag

föreslagna höjningar kan jag däremot icke biträda. Till sötvattenslaboratoriets

omkostnader bör sålunda efter avdrag av två för innevarande budgetår

anvisade engångsbelopp å 1 500 kronor respektive 1 700 kronor anvisas

(29 300 + 500 — 1 500 — 1 700 =) 26 600 kronor.

I fråga om havsfiskelaboratoriet har jag intet att erinra mot att posten till

reseersättningar med hänsyn till oslkustlaboratorns resor för strömmingsundersökningarna

uppräknas med 3 000 kronor. Vad angår posterna till övriga

expenser och publikationstryck kan jag endast tillstyrka en uppräkning

av sistnämnda post med 1 000 kronor. Från posten till instrument- och

laboratoriekostnader har under de båda senaste budgetåren bestritts kostnaderna

för den s. k. strömmingsrapporteringen. Med hänsyn till denna

rapporterings nära samband med den strömmingsmärkning m. in., till vilken

medel anvisas från de till Kungl. Maj :ts disposition stående medlen under

anslaget till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, är det lämpligt

att överflytta nämnda medelsanvisning till sistnämnda anslag. De till

Kungl. Maj :ts disposition stående medlen under samma anslag bör i anledning

därav höjas med 4 500 kronor. Enär de till instrument- och laboratoriekostnader

för havsfiskelaboratoriet anvisade medlen visat sig vara otillräckliga,

bör emellertid den av överflyttningen föranledda minskningen av denna

post inskränka sig till det för innevarande år anvisade engångsbeloppet

å 2 000 kronor. Havsfiskelaboratoriets omkostnader bör alltså beräknas till

(60 500 + 3 000 + 1 000 — 2 000 =) 62 500 kronor.

Den av styrelsen ånyo gjorda framställningen om höjning av vissa poster

i omkostnadsstaterna för undersöknings- och bevakningsfartygen är jag

icke beredd att tillstyrka.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att fiskeristyrelsen i skrivelse

den 29 september 1954, såvitt nu är i fråga, hemställt om anvisning av ett

belopp å 2 600 kronor till anskaffande av en reservcylinder och övriga erforderliga

reservdelar till en cylinder för Eystrasalt. I likhet med kommerskollegium,

som den 22 oktober 1954 yttrat sig över framställningen, anser

jag, att Eystrasalt bör utrustas med nämnda reservcylinder m. m. För detta

ändamål torde sålunda under posten till vinterförläggning, vårutrustning

jämte reparationer, komplettering in. m. för nästa budgetår böra beräknas

ett engångsbelopp å 2 600 kronor. Till omkostnaderna för Skagerak bör sålunda

beräknas ett oförändrat belopp av 206 800 kronor och till omkostnaderna

för Eystrasalt ett belopp av (37 800 + 2 600 =) 40 400 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955

95

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit behöver förevarande anslag för

nästa budgetår uppföras med (83 700 -j- 26 600 + 62 500 + 206 800 -f40

400 =) 420 000 kronor. I förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget innebär detta en ökning med 900 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget.*

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 420 000 kronor.

135 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom

sötvattenslaboratoriet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 147 (s. 258—259) — innebärande oförändrad medelsanvisning med

ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

136:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under

punkten 148 (s. 259—260) föreslagit — utom att fastställa ändrad avlöningsstat

— att anslaget med hänsyn till beräknade löneklassförändringar

skall uppräknas med 2 800 kronor till 163 400 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 146 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 55 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 9 100

Summa kronor 217 700

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel...... 54 300

Nettoutgift kronor 163 400

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 163 400 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

137 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten

149 (s. 260) gjorda framställning om medelsanvisning med oförändrat

belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

138 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 150 (s.

261—262) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad anvisning av 53 000

kronor .

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 217, av herr Jacobsson i

Tobo, vari hemställts, alt riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag

måtte besluta en medelsanvisning på 7 500 kronor att användas till påbörjandet

av en allmän statistik för sötvattensfisket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsaskanden

hemställt, att anslaget skall höjas med 24 500 kronor till 77 500 kronor i

enlighet med följande beräkning.

1954/55 ökning

1. Bidrag till hushållningssällskap eller annan ortskorporation

för insamlande av primäruppgifter till fiskeristatistik be
-

träffande saltsjöfisket................................. 15 ooo 7 000

2. Bidrag till landsting eller hushållningssällskap för fiskets

främjande i de särskilda orterna....................... 38 000 10 000

3. Upptagande av statistik beträffande sötvattensfisket .... — 7 500

24 500

Motiv. 1 och 2. Fiskeristyrelsen har i föregående års anslagsäskanden

hemställt om ökad medelsanvisning till under dessa punkter angivna ändamål.

Angående styrelsens motivering torde få hänvisas till IX ht 1951 s.

237 och 1954 s. 307.

Styrelsen framhåller härutöver, att möjligheterna att få in de erforderliga

primäruppgifterna för varje år blir allt mindre. Under senare år har det

nämligen beträffande delar av västkusten visat sig nästan omöjligt att uppbringa

folk, som för den nu utgående ringa ersättningen är villiga att samla

in de statistiska primäruppgifterna. Styrelsen understryker därför energiskt,

att det är ytterst angeläget, att en höjning av anslaget nu kommer till

stånd, och att man i annat fall står inför den allvarliga risken att insamlingsverksamheten

bryter samman. Den i föregående års statsverksproposition

omnämnda provundersökningen har ännu icke fortskridit så långt, att

en omläggning till ny insamlingsmetodik kan ske budgetåret 1955/56.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

97

3. Fiskeristyrelsen erinrar om motionerna 1:339 och 11:415 till 1953

års riksdag, JoU 1953: 1 s. 85, motionerna I: 267, II: 339, I: 268 och II: 345

till 1954 års riksdag samt JoU 1954: 1 s. 106—107, av vilka riksdagshandlingar

framgår den höga angelägenhetsgraden av att statistik beträffande

sötvattensfisket upptages. I anslutning härtill betonar styrelsen, att det i

fjol och i år framlagda äskandet om 7 500 kronor för ändamålet avser

en försöksvis anordnad statistikupptagning, som utformats i samråd med

statistiska centralbyrån.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket under rådande förhållanden

icke kan tillstyrka någon ökad medelsanvisning under förevarande anslag.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Fiskeristyrelsen har i sina äskanden ånyo hemställt om ökade medel för

de ändamål, vartill medel för närvarande beräknas under anslaget. Enligt

min mening torde emellertid icke heller i år styrelsens önskemål i nämnda

hänseenden kunna tillgodoses. Ej heller finner jag mig nu kunna förorda, att

medel skall anvisas till de planerade undersökningarna rörande ordnandet av

statistiken över sötvattensfisket. I enlighet med det anförda bör anslaget uppföras

med oförändrat belopp av 53 000 kronor.»

Utskottet. Vid flera tidigare tillfällen har av den anslagsäskande myndigheten

samt i motioner hemställts om medel till upptagande av statistik rörande

sötvattensfisket. Även om utskottet förklarat sig dela de därvid framförda

synpunkterna beträffande angelägenheten av en dylik statistik, har

utskottet emellertid med hänsyn till kravet på återhållsamhet i fråga om

statliga utgifter icke ansett sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning för

ändamålet. Av samma skäl kan utskottet icke heller nu tillstyrka den i motionen

II: 217 gjorda framställningen om uppräkning av anslaget med 7 500

kronor.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke heller i övrigt har

något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen 11:217, till Fiskets befrämjande

i de särskilda orterna för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

139:o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Efter förslag av Kungl. Maj :t i

propositionen 1951: 84 beslöt 1951 års riksdag, att en kurs om cirka 17 månader

skulle anordnas vartannat år för utbildning av fiskeritjänstemän. De

för budgetåren 1951/52—1954/55 anvisade anslagen har i enlighet härmed

avsetts till bestridande av kostnaderna under första respektive andra läsåret

av de år 1951 och 1953 påbörjade kurserna.

Under punkten 151 (s. 262—263) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen

att för första läsåret av den kurs, som skall börja på senhösten år 1955,

anvisa ett anslag av 42 400 kronor. Förslaget innebär en ökning med 8 500 kro7

Dihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

nor i förhållande till medelsanvisningen till kostnaderna under första läsåret

av den år 1953 påbörjade kursen. Av ökningen hänför sig 1 000 kronor

till posten hyra och städning av undervisningslokaler samt 7 500 kronor

till posten elevstipendier.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 42 400 kronor.

140 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget skall 51 500 kronor utgå såsom statsbidrag till

Södra Sveriges fiskeriförening, därav 12 000 kronor till vissa underhållsoch

förbättringsarbeten på föreningens kontors- och bostadsbyggnader i

Aneboda, 50 000 kronor jämte en reservation å omkring 20 000 kronor disponeras

till bidrag till statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens

område och 33 500 kronor enligt föreskrifter, som Kungl. Maj :t

meddelar för varje särskilt fall.

Kungl. Maj :t har under punkten 152 (s. 263—265) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett med 3 500 kronor till 131 500 kronor minskat

belopp. Förslaget innebär, att den till Kungl. Maj :ts disposition stående

delposten uppräknats med 8 500 kronor. Å andra sidan har bidraget till fiskeriföreningen

minskats med nyssnämnda belopp å 12 000 kronor.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 131 500 kronor.

141 :o) Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.

Under budgetåret 1954/55 må statlig garanti för befrämjande av fiske på

avlägsna fiskevatten beviljas intill ett sammanlagt belopp av 80 000 kronor.

Till täckande av förluster på grund av garantiåtaganden under samma budgetår

har anvisats ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 153 (s. 266—267) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 40 000 kronor. Kungl.

Maj :ts förslag innebär vidare, att i enlighet med av fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök gjord framställning statlig garanti under budgetåret

1955/56 skall få lämnas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000

kronor. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag sådan ändring av gällande

bestämmelser, att garanti även skall kunna ställas för försöksfiske med nya

redskap eller nya fiskemetoder i övrigt, oaktat dylikt fiske icke äger rum

på avlägsna fiskevatten.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

99

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 194 av herr Hermansson,

Herbert, och herr Arrhén samt II: 218 av herr Staxäng in. fl., i vilka

motioner hemställts, att riksdagen under förevarande punkt måtte medgiva,

att under budgetåret 1955/56 statlig garanti för befrämjande av fiske

på avlägsna fiskevatten in. in. må beviljas intill ett förhöjt sammanlagt belopp

av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Fiskeristgrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden

hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat

belopp av 40 000 kronor samt att under samma budgetår statlig garanti må

beviljas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000 kronor. Såsom

skäl härför anför styrelsen, att statlig garanti under det gångna budgetåret

visserligen beviljats endast i tre fall och till ett sammanlagt belopp av 35 000

kronor, men att anledningen till det ringa intresset hittills för denna stödform

torde vara, att möjligheterna att erhålla ifrågavarande garanti ännu

icke blivit tillräckligt kända.

Vidare hemställer fiskeristyrelsen, att det måtte övervägas att utvidga användningsområdet

för ifrågavarande statsgaranti så, att garanti även kan

ställas för försöksfiske med nya redskap eller nya fiskemetoder i övrigt,

även om sådant försöksfiske icke äger rum på avlägsna fiskevatten. Enligt

vad styrelsen erfarit, kan det bli aktuellt med snörpvadsfiske efter tonfisk

\id hallandskusten. Man kan också räkna med en viss utveckling av elektriska

fiskemetoder. Det vore givetvis värdefullt och ägnat att stimulera till

upptagandet av nya fiskemetoder, om statsgaranti kunde ställas för ifrågakommande

försöksfisken.

Statskontoret har icke funnit sig berett att tillstyrka den av fiskeristyrelsen

föreslagna utvidgningen av statsgarantien utan håller före, att det bör

vara fiskerinäringens sak att svara för de genom här avsedda försöksverksamhet

uppkommande kostnaderna.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»I likhet med fiskeristyrelsen finner jag det värdefullt, om garanti även

kan ställas för försöksfiske med nya redskap eller nya fiskemetoder i övrigt,

oaktat dylikt fiske icke äger rum på avlägsna fiskevatten. Jag vill därför

tillstyrka fiskeristyrelsens förslag. Någon ytterligare medelsanvisning

bör icke föranledas därav. Emellertid torde vid bifall till vad jag sålunda

förordat det utvidgade användningsområdet för statsgarantien böra föranleda,

att anslagsrubriken ändras till Statlig garanti för befrämjande av fiske

på avlägsna fiskevatten, in. in. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt

i sinom tid vidtaga nödiga författningsändringar i ämnet.

Mot fiskeristyrelsens förslag till garantiram och anslagsbelopp har jag

icke något att erinra.»

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a„

att statlig garanti av det slag, varom här är fråga, under nästa budgetår

skall få beviljas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000 kronor.

I motionerna I: 194 och II: 218 har begärts en höjning av denna garantiram

till 100 000 kronor i syfte att utöka garantiverksamheten till att avse jämväl

det svenska islandsfisket. Även om utskottet finner den av motionärerna

gjorda framställningen väl värd att beaktas, anser sig utskottet emellertid i

nuvarande läge icke kunna tillstyrka, att det stöd, som för närvarande lämnas

fisket på avlägsna fiskevatten, skall utökas i enlighet med motionärernas

förslag. Utskottet kan således icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.

Med hänsyn häytill och då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra

mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Statlig

garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten,

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

40 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna 1: 194 och II: 218, medgiva att under

budgetåret 1955/56 statlig garanti för befrämjande av fiske

på avlägsna fiskevatten, m. in. må beviljas intill ett sammanlagt

belopp av 80 000 kronor.

142:o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 154 (s. 267—269) — innebärande oförändrad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bevakningsfartyg för sillfisket vid

Island för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

143 :o) Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten 155 (s. 269—270)

gjorda framställning — innefattande oförändrad medelsanvisning — och

hemställer,

att riksdagen må till Organisationsbidrag in. m. vid fiskebåts-

och fiskredskaps försäkring för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

144 :o) Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring. Jämlikt

Kungl. Maj:ts under punkten 156 (s. 270) gjorda framställning om ofö.r-ändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att .riksdagen må till Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 101

145 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. I enlighet med Kung], Maj :is

under punkten 157 (s. 270—271) gjorda framställning, som innefattar oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

146 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts under punkten 158 (s. 271) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande

av beredning och avsättning av fisk in. in. må under budgetåret

1955/56 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

147 :o) Understöd åt fiskare. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under

punkten 159 (s. 271—272) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd åt

fiskare må under budgetåret 1955/56 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

148 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I enlighet med

Kungl. Majrts framställning under punkten 160 (s. 272—273) — innebärande

anslagsanvisning av ett med 10 000 kronor till 30 000 kronor höjt belopp

-— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

149 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget har 10 600 kronor avsetts till underhåll

och drift av fiskefyrar. Återstoden av anslaget skall användas till nyanläggning

av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.

Under punkten 161 (s. 273—276) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår för ändamålet anvisa ett anslag av 90 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 92 av herr Karlsson,

Gustaf, in. fl. och II: 112 av herr Staxång in. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte höja förevarande anslag från av Kungl. Maj :t föreslagna

90 200 kronor till 240 200 kronor för alt därigenom möjliggöra anläggning

av en riktad radiofyr å skäret Klövningarna i Göteborgs och Bohus län.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden

hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 90 200 kronor

i enlighet med följande sammanställning.

1. Underhåll och drift av fiskefyrar .................... 11 620

2. Nyanläggningar:

a) Fiskefyr på Karthällan, Östergötlands län ........ 22 000

b) Fiskefyr på Smörbådan, Göteborgs och Bohus län .... 3 000

c) Två fiskefyrar vid Kalvrännan, Göteborgs och Bohus

län, tillsammans ................................ 32 000

d) Fiskefyr å Vändskär vid inloppet till Skärså fiskeläge,

Gävleborgs län .............................. 6 600

e) Fiskefyr å Kusön vid Axmars bruk, Gävleborgs län .. 15 000 78 600

Avrundning (—) 20

90 200

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida den under anslaget föreslagna utökningen

av säkerhetsanordningarna är av den angelägenhetsgrad, att medel

för dessa ändamål nu bör beviljas.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har vidare i skrivelse den 17

augusti 1954 med eget yttrande överlämnat en skrivelse den 4 februari 1954

från lotsstyrelsen med redogörelse för resultaten av en av Kungl. Maj :t anbefalld

undersökning rörande anläggning av en radiofyr på Klövningarna i

Göteborgs och Bohus län. Fiskeristyrelsen anför i huvudsak följande.

Anordnandet av en riktad radiofyr på Klövningarna skulle otvivelaktigt

vara till allra största gagn för fiskarna i norra Bohuslän, särskilt i strömstadstrakten

och på Kosteröarna. Lotsstyrelsen har — under framhållande

av att Klövningarna ur teknisk synpunkt synes vara en lämplig plats för en

riktad radiofyr till betjänande av de sjöfarande inom dessa farvatten — beräknat

kostnaderna för radiofyren till sammanlagt 150 000 kronor, varav

65 000 kronor för själva fyrapparaturen och 85 000 kronor för kraftledning

(luflkabel och sjökabel) från Nordkoster till Klövningarna jämte transformatorstation

på sistnämnda plats. Härtill kommer ett belopp av 10 000 kronor

för reservaggregat såsom ytterligare säkerhetsåtgärd vid eventuella

strömavbrott och kabelfel, vilken åtgärd emellertid synes kunna anstå i avvaktan

på resultatet i driftsäkerhetshänseende av enbart kabelförbindelse.

I förhållande till den på senare år medgivna medelsanvisningen till nyanläggningar

av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg — omkring

75 000 kronor — representerar den beräknade kostnaden för radiofyr på

Klövningarna ett betydande belopp, vilket icke torde kunna rymmas inom

den ordinarie medelsanvisningen för nämnda ändamål. Å andra sidan är

det uppenbart, att tillkomsten av eu dylik radiofyr måste anses vara ett

trängande behov ur fiskarbefolkningens synpunkt i betraktande av de svårnavigabla

och ytterst riskfyllda farvatten det här är fråga om.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

103

Fiskeristyrelsen tillstyrker, att ett belopp av 150 000 kronor skall anvisas

för anordnande av en riktad radiofyr på Klövningarna i huvudsaklig överensstämmelse

med den av lotsstyrelsen verkställda utredningen. Fiskeristyrelsen

framhåller vidare, att — även om såsom lotsstyrelsen framhållit denna

fyr icke är av direkt betydelse för den allmänna handelssjöfarten -— det

ändock syntes skäligt, att ett övervägande sker, om icke de betydande kostnaderna

för fyren åtminstone till en del kan bestridas ur de medel, som avses

för nyanläggningar av säkerhetsanordningar för den allmänna sjöfarten.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Såsom fiskeristyrelsen framhållit bör statsbidrag utgå till underhåll och

drift av de i styrelsens äskande angivna nya fiskefyrarna. Mot storleken av

de föreslagna bidragen har jag icke något att erinra. Med hänsyn härtill bör

alltså det för dylika bidrag beräknade beloppet under anslaget höjas — efter

avdrag för minskade anspråk på bidragsposten genom överförande till lotsstyrelsen

av driften utav två fiskefyrar — med (1 360 — 340 =) 1 020 kronor

till avrundat 11 600 kronor.

Vad härefter angår nyanläggningar av säkerhetsanordningar finner jag

mig kunna tillstyrka vad fiskerist yreisen härutinnan föreslagit med undantag

av medelsanvisningen för anläggning av en riktad radiofyr på Klövningarna

i Göteborgs och Bohus län. Till nyanläggningar bör således beräknas

ett belopp av 78 600 kronor.»

Utskottet. I motionerna I: 92 och II: 112 har hemställts, att förevarande

anslag för nästa budgetår skall höjas från det av Kungl. Maj :t föreslagna

beloppet å 90 200 kronor till 240 200 kronor för att därigenom möjliggöra

anläggning av en (riktad radiofyr å skäret Klövningarna i Göteborgs och

Bohus län. Motionärerna har till stöd för sitt yrkande i första hand åberopat

fiskeristyrelsens framställning om medel för ändamålet, vilken i sin tur

grundar sig på den av lotsstyrelsen företagna undersökningen i ämnet. Av

den föregående redogörelsen för fiskeristyrelsens framställning samt av vad

utskottet i övrigt har sig bekant angående de farvatten, varom här är fråga,

framgår att ett trängande behov måste anses föreligga av att den ifrågasatta

radiofyren kommer till stånd. Syftet med motionerna synes sålunda

enligt utskottets mening synnerligen behjärtansvärt. Utskottet vill emellertid

i detta sammanhang framhålla, att det här är fråga om en betydande

medelsanvisning i jämförelse med det belopp, som de senaste åren anvisats

till nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Samtidigt

vill utskottet erinra om sitt förra året gjorda uttalande, att liksom

hittills fördelningen av det belopp, som avsetts till nyanläggningar, bör anförtros

åt Kungl. Maj :t. Närmast med hänsyn till nu nämnda omständigheter

och till det redan i andra sammanhang åberopade kravet på återhållsamhet

i fråga om statens utgifter anser sig utskottet icke berett att tillstyrka,

att för nästa budgetår medel anvisas för ändamålet. Ifrågavarande

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

motioner torde sålunda böra lämnas utan bifall. Utskottet anser sig emellertid

kunna förutsätta, att Kungl. Maj :t vid beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag för budgetåret 1956/57 kommer att beakta utskottets

nu uttalade uppfattning om angelägenheten av att den föreslagna

yadiofyren kommer till utförande så snart som möjligt och att möjligheterna

att ställa medel till förfogande för ändamålet i samband därmed ånyo kommer

att övervägas. Därvid torde även böra omprövas den av fiskeristyrelsen

uppställda frågan om icke kostnaderna för fyren till en del kan bestridas

ur de medel, som avses för nyanläggningar av säkerhetsanordningar för den

allmänna sjöfarten.

Under åberopande av det sålunda anförda tillstyrker utskottet den av

Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen under förevarande anslag och

hemställer,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 112, till

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 90 200 kronor.

150 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 162 (s. 277)

innefattar en anslagsanvisning av 5 000 kronor, vilket belopp med 20 000 kronor

understiger innevarande budgetårs anslag för ändamålet. Kungl. Maj :ts

förslag innebär även en höjning av de från anslaget utgående bidragen från

600 till 1 200 kronor per anläggning.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende

med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

J. Skogsväsendet

151 :o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten 163

(s. 278—281) gjort framställning om anslagsanvisning med 549 200 kronor,

vilket innebär en ökning med 59 500 kronor. Därjämte har hemställts om

bemyndigande att å personalförteckningen uppföra ytterligare en förste

byråsekreterartjänst i lönegrad Ca 29 och avföra en förste byråsekreterartjänst

i lönegrad Ce 29 samt om fastställande av ändrad avlöningsstat. Av

anslagshöjningen belöper 1 500 kronor å arvode till ytterligare en ledamot av

styrelsen, 23 700 kronor å två assistenttjänster i lönegrad Ce 19, för vilka

kostnaderna nu bestrides av anslaget till Bidrag till vissa skogsbrukskurser

m. in., 18 300 kronor å en konsulenttjänst i lönegrad Cg 27 i återväxtfrågor,

för vilken kostnaderna nu bestrides med skogliga prisutjämningsmedel, 9 000

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

105

kronor å en expeditionsvaktstjänst i lönegrad 10 samt 7 000 kronor å beräknade

löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för skogsstyrelsen, som angivits i det

föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.......................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................

Summa kronor 549 200

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 549 200 kronor.

231 700

7 500

235 300

74 700

152:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 164 (s. 281—284) innefattar en anslagsanvisning av 118 000 kronor,

vilket belopp med 15 500 kr ono,r överstiger det för innevarande budgetår

anvisade beloppet. Av ökningen hänför sig 8 000 kronor till posten

reseersättningar, 6 500 kronor till delposten övriga expenser och 1 000 kronor

till delposten bränsle, lyse och vatten.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

153:o) Skoghögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 165 (s. 284—288) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 872 900 kronor,

vilket belopp med 26 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för

innevarande budgetår. Av anslagshöjningen hänför sig 12 300 kronor till

inrättandet av en förste assistenttjänst i lönegrad Cg 27 i stället för eu

tjänst som förste amanuens, 6 100 kronor till inrättandet av en biträdestjänst

i reglerad befordringsgång, 540 kronor till höjt arvode till vaktmästarens

biträde, 1 500 kronor till arvode åt en speciallärare samt 6 200 kronor

till löneklassförändringar.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och

hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 280 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 29 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 466 200

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 96 100

Summa kronor 872 900

b) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 872 900 kronor.

154:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 166 (s. 288—290)

bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 298 800 kronor,

vilket innebär en ökning med 33 500 kronor i jämförelse med anslagsanvisningen

för innevarande budgetår. Förslaget innebär att delposten bränsle,

lyse och vatten höjts med 10 000 kronor, delposten övriga expenser med

3 900 kronor, posten reseersättningar med 1 000 kronor, posten praktiska

övningar med 1 100 kronor samt posten publikationstryck med 1 500 kronor.

\idare

uppförts ett belopp av 1 500 kronor.

Slutligen har under posten underhåll av högskolans byggnader i Malingsbo

och Bjurfors beräknats ett engångsbelopp å 14 500 kronor för vissa arbeten

vid förläggningen i Malingsbo.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.

155 :o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

under punkten 167 (s. 291—292) gjorda framställning, vilken innebär anslagsanvisning

med oförändrat belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 53 000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

107

156:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Kungl. Maj :t har under punkten 168 (s. 292—293) föreslagit riksdagen

att anvisa ett oförändrat anslag av 23 000 kronor. Förslaget innebär, att ett

för innevarande budgetår under anslaget anvisat engångsbelopp av 5 000

kronor, vilket avsetts för överflyttning av högskolans boksamlingar till den

nya biblioteksbyggnaden, under nästa budgetår må disponeras till bokinköp

och bokbindning m. in.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

157 :o) Skogshögskolan: Stipendier. Kungl. Maj ds framställning under

punkten 169 (s. 293) innefattar en medelsanvisning av 48 800 kronor, vilket

belopp med 14 100 kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår.

Förslaget innebär, att kontantstipendierna höjts från 920 till 2 200 kronor

samt att posten till naturastipendier uppräknats med 1 300 kronor.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 48 800 kronor.

158ro) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Utskottet biträder Kungl.

Maj ds framställning under punkten 170 (s. 294—295), innefattande en medelsanvisning

för ändamålet av ett med 76 000 kronor till 35 000 kronor

minskat belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

159:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj :t har

under punkten 171 (s. 295—296) hemställt, att för ändamålet skall anvisas

ett med 4 200 kronor till 10 800 kronor minskat anslag. Av beloppet avses

8 000 kronor till inköp av mikroskop till avdelningen för virkeslära och

2 800 kronor till frysbox till förläggningen i Garpenberg.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas

upprustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 10 800 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

160:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 172 (s. 296—298) innefattar — förutom hemställan till riks
dagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola__

en anslagsanvisning av 90 400 kronor, vilket belopp med 15 900 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför

sig 15 000 kronor till ökade arvoden till speciallärare i samband med

omläggning och utvidgning av skogsmästarskolans kursplan samt 900 kronor

till beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 21 20Ct

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 61 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 8 200-

Summa kronor 90 400

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 90 400 kronor.

161 :o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under

punkten 173 (s. 298 300) hemställt, att för ändamålet skall anvisas ett

med 10 600 kronor till 39 200 kronor höjt anslag. Framställningen innebär

en uppräkning av posten reseersättningar med 1 500 kronor, posten bränsle,

lyse och vatten med 800 kronor samt posten övriga utgifter med 11 000

kronor. Å andra sidan bortfaller ett för löpande budgetår anvisat engångsbelopp

å 2 700 kronor.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

39 200 kronor.

162:o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

under punkten 174 (s. 300—301) gjorda framställning — innebärande oförändrad

anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

109

163:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 175 (s. 301—305) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för statens

skogsforskningsinstitut och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 1 307 000 kronor, vilket belopp med 36 000 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför

sig 18 300 kronor till inrättandet av en förste assistenttjänst i lönegrad

Cg 27, 200 kronor till höjning av beloppet till särskild gottgörelse för tillsyn

av ämbetslokaler och städning samt 17 500 kronor till beräknade löneklassförändringar.

Förslaget innebär vidare, att en kanslibiträdestjänst i lönegrad

Ce 11 överföres till ordinarie stat samt att antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 minskas med en.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut,

som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsforskningsinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 490 500

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis____ 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 648 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 167 700

Summa kronor 1 307 000

c) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 307 000 kronor.

164:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 176 (s. 305—307) innefattar en medelsanvisning

av 287 800 kronor, vilket belopp med 17 900 kronor överstiger anvisningen

för innevarande budgetår.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i

sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas med 20 900 kronor

till 290 800 kronor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens

äskanden — anfört följande.

»Med hänsyn till den under föregående anslag förordade förste assistenttjänsten

bör posten reseersättningar uppräknas med 5 000 kronor. Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Maj:t har numera meddelat beslut i anledning av den särskilda framställningen

rörande skogsmästarnas traktamenten. Med hänsyn till medelsbehovet

i fråga om dessa tjänstemän bör posten höjas med 3 500 kronor. Någon

ytterligare uppräkning av posten kan jag däremot icke tillstyrka. Denna torde

sålunda böra uppräknas med tillhopa 8 500 kronor.

Vidare vill jag förorda, att under posten underhåll av byggnader anvisas

ett engångsbelopp av 3 800 kronor till nytt stängsel kring skogsmästarbostaden

i Vindeln.

Slutligen bör posten renhållning, städning och tvätt uppräknas med hänsyn

till att städningskostnaden kommer att öka genom att en ny institutionsbyggnad

för genetiska avdelningen beräknas kunna tagas i anspråk under

nästa budgetår. Det synes emellertid vara tillfyllest, om posten uppräknas

med 8 000 kronor.

Å andra sidan kommer anslaget att minska genom att ett för innevarande

budgetår anvisat engångsbelopp å 2 400 kronor bortfaller.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att styrelsen för Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse samt styrelsen för fonden för skoglig forskning ävensom

Samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik till skogsforskningsinstitutet

anslagit respektive 150 000, 100 000 och 50 000 kronor

eller tillhopa 300 000 kronor såsom ytterligare bidrag till uppförande av

nämnda skogsgenetiska institutionsbyggnad, vartill berörda stiftelse och

fond tidigare donerat 600 000 kronor enligt vad som anmälts för riksdagen

föregående år (IX ht s. 350). Ifrågavarande byggnad, till vilken Kungl. Maj:t

den 24 september 1954 godkänt ritningar, har nämligen kostnadsberäknats

till 900 000 kronor. Kungl. Maj :t har den 12 november 1954 förklarat hinder

icke möta för styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet att

mottaga nämnda belopp å 300 000 kronor. Anmälan härom skulle dock göras

till riksdagen. Vad sålunda förekommit har jag härmed velat bringa till

riksdagens kännedom.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört bör anslaget under nästa budgetår

uppföras med (269 900 + 8 500 + 3 800 + 8 000 — 2 400 =) 287 800

kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 17 900 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för institutet.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 287 800 kronor.

165 ro) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning m. m. Under punkten

177 (s. 307—309) har Kungl. Maj :t föreslagit, att under förevarande anslagsrubrik

skall anvisas ett reservationsanslag av 162 000 kronor, varav 140 000

kronor avses för inredning och utrustning av den nya institutionsbyggna
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

111

den för genetiska avdelningen. Återstoden avses i första hand skoia användas

till att utbygga institutets telefonväxel.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 162 000 kronor.

166:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 178 (s. 309—312),

innefattande en medelsanvisning för ändamålet av ett med 19 000 kronor

till 249 000 kronor höjt belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda

undersökningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 249 000 kronor.

167 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under punkten 179

(s. 312) — innebärande medelsanvisning med oförändrat belopp -— och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering

och avverkningsstatistik för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 379 000 kronor.

168:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I enlighet

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 180 (s. 312), som innefattar

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Skogsproduktforskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 66 000 kronor.

169 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 181

(s. 313—316) innefattar anslagsanvisning med 566 300 kronor, vilket belopp

med 287 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Av ökningen hänför sig 141 400 kronor till avlöningar, expenser, inredning

och utrustning in. in. för den nyinrättade skolan vid Älvsbyn. I övrigt

uppräknas posten avlöningar med 4 600 kronor, posten expenser och

underhåll med 75 000 kronor, posten studiehjälp till elever med 65 900 kronor

samt posten kostnader för lokalstyrelser med 700 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 566 300 kronor.

170ro) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 182 (s. 316—319) innefattar eu medelsanvisning

av 496 500 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär detta en minskning med 426 800 kronor. Av det

äskade beloppet avses 429 500 kronor till Kolleberga skogsskola, 8 700 kronor

till Hällnäs skogsskola, 6 500 kronor till Bispgårdens skogsskola, 31 800

kronor till Bjurfors skogsskola samt 20 000 kronor till skogsskolan i Älvsbyn.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnads- och underhållsarbeten vid

statens skogsskolor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 496 500 kronor.

171 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens förberedande skogskurser m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 183 (s. 319—320) — innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurser

m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 117 200 kronor.

172:o) Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens

förberedande skogskurser. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 184 (s. 320—321), innefattande en medelsanvisning för ändamålet

av ett med 32 900 kronor till 52 900 kronor förhöjt belopp, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för iordningställande

av förläggningar för statens förberedande skogskurser för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 52 900

kronor.

173 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 185 (s.

321—323) — innebärande en minskning av medelsanvisningen med 17 500

kronor — hemställer utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

113

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 366 000 kronor.

174:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 186 (s. 323—328) innefattar

anslagsanvisning till avlöningar med 9 390 400 kronor, vilket belopp med

312 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till

utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 117 av herr Hansson

m. fl. samt II: 148 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att en tjänst som länsskogvaktare i Ca 17 vid skogsvårdsstyrelsen i

Stockholms län samt två tjänster som länsskogvaktare i Ca 17 vid vardera

av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län omändras till

tjänster som förste länsskogvaktare i Ca 19 samt att en tjänst som länsskogvaktare

i Ce 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Västmanlands län omändras till

förste länsskogvaktare i Ce 19.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall

höjas med 543 600 kronor till 9 622 000 kronor. Framställningen innebär,

hland annat, att 8 länsskogvaktartjänster i lönegrad Ca 17 (Stockholm,

Värmland, Västernorrland och Jämtland samt två i vardera Västerbotten

och Norrbotten) omändras till förste länsskogvaktartjänster i lönegrad Ca

19 samt att en länsskogvaktartjänst i lönegrad Ce 17 (Västmanland) omändras

till en förste länsskogvaktartjänst i lönegrad Ce 19.

Skogsstyrelsen har såsom allmän motivering för sina förslag rörande medelsanvisningen

till skogsvårdsstyrelsernas avlöningar och omkostnader

anfört bl. a., att skogsvårdsstyrelserna framställt åtskilliga önskemål om

personalförstärkningar, lönegradsuppflyltningar och ökade medelsanvisningar

för olika ändamål. Endast i begränsad omfattning har skogsstyrelsen

ansett dessa önskemål böra tillgodoses. Vad angår lönegradsförändringar

och nya tjänsters inrättande har skogsstyrelsen funnit påkallat att

ingå till Kungl. Maj:t med en särskild framställning om att en allmän omprövning

av skogsvårdsstyrelsernas organisation, personaluppsättning och

personalens löneställning in. in. måtte verkställas av särskilt tillkallade sakkunniga.

Med utgångspunkt från att en sådan allmän utredning och översyn

skall komma till stånd har skogsstyrelsen icke funnit lämpligt att i förevarande

sammanhang framföra några mera genomgripande ändringsförslag

med avseende å personaluppsättningar och löneställningar. Vissa mindre

jämkningar och personalförstärkningar, vilkas genomförande icke binder

en blivande utredning, har dock ansetts böra föreslås.

Beträffande förenämnda lönegradsuppflyttningar har skogsstyrelsen anfört

i huvudsak följande.

8 Iiihang till riksdagens protokoll l!)i>5. 10 samt. Nr 1

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Vad angår de föreslagna utbytena av åtta ordinarie länsskogvaktartjänster

och en extra ordinarie sådan tjänst mot motsvarande antal tjänster som

förste länsskogvaktare avses därmed befattningar, vilka är förenade med

särskilt kvalificerade arbetsgöromål, såsom föreståndarskap för skogsvårdsgård

eller därmed i ansvarshänseende likställda arbetsuppgifter. Antalet befordringstjänster

för länsskogvaktarpersonal är f. n. synnerligen ringa, och

en ökning inom ramen för nu uppdragna riktlinjer för dylika tjänsters inrättande

synes i hög grad önskvärd. Tidigare framlagda förslag i angiven riktning

har också undantagslöst bifallits. Frågan om inrättande av befordringstjänster

för länsskogvaktarpersonal i vidare omfattning efter andra grunder

än de hittillsvarande torde få prövas av den utav skogsstyrelsen föreslagna

utredningen.

Med anledning av förslaget om utbyte av vissa länsskogvaktartjänster mot

tjänster som förste länsskogvaktare framhåller statskontoret, att löneställningen

för länsskogvaktarna prövats av statsmakterna i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

(prop. 1952: 241). Enligt direktiven för 1955/56

års budgetbehandling kan lönegradsuppflyttning ifrågakomma endast där

på grund av ändrade arbetsuppgifter eller ändrad ansvarsställning viss

tjänst eller viss grupp av tjänster ändrat karaktär. Då någon utredning i

sådant avseende ej förebragts, kan statskontoret icke tillstyrka bifall till

skogsstyrelsens hemställan i denna del. Därest, såsom skogsstyrelsen förutsatt,

en allmän omprövning av skogsvårdsstyrelsernas organisation, personaluppsättning

och personalens löneställning m. m. kommer till stånd, anser

statskontoret, att det bör anstå med prövning av lönegradsplaceringen för

nu ifrågavarande länsskogvaktare.

Statens lönenämnd framhåller, med anledning av förslaget att inrätta nio

förste länsskogvaktartjänster i stället för lika många länsskogvaktartjänster,

att enligt hittills tillämpade principer (prop. 1946: 126, s. 74, prop. 1950: 1,

bil. 11, s. 289 och prop. 1952: 1, bil. 11, s. 310) förste länsskogvaktartjänster

avsetts för föreståndare för skogsvårdsgårdar. I överensstämmelse härmed

tillstyrker lönenämnden allenast, att sex förste länsskogvaktartjänster inrättas,

nämligen en i Stockholms län, två i vardera Västerbottens och Norrbottens

län samt en i Västmanlands län.

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår skogsstyrelsens förslag att till förevarande anslag skall

överföras tjänster, till vilka medel för innevarande budgetår beräknats under

reservationsanslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., kan jag

tillstyrka detsamma. För inrättande av två assistenttjänster i för civiljägmästare

gällande reglerad befordringsgång, sex förste länsskogvaktartjänster

i lönegrad Ce 19, sex länsskogvaktartjänster i lönegrad Ce 17 och sex

instruktörstjänster i lönegrad Ce 12 bör anslaget sålunda uppräknas med

204 300 kronor. Det torde böra få ankomma på skogsstyrelsen att avgöra,

hur ifrågavarande tjänster skall fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna.

Beträffande de av skogsstyrelsen ifrågasatta personalförstärkningarna och

personalförändringarna är jag beredd att tillstyrka styrelsens förslag endast

i vad avser inrättandet av en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordrings
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

115

gång vid skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län. Vid bifall härtill bör anslaget

uppräknas med 8 700 kronor. Jag får emellertid i detta sammanhang anmäla,

att det är min avsikt att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att

tillsätta en utredning med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas

organisation och personaluppsättning.

Anslaget torde slutligen på grund av beräknade löneklassförändringar

böra uppräknas med 99 000 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat, bör anslaget höjas med (204 300 + 8 700

+ 99 000 =) 312 000 kronor. Av detta belopp hänför sig 87 200 kronor till

posten avlöningar till ordinarie personal och 224 800 kronor till posten avlöningar

till icke-ordinarie personal. Ifrågavarande poster skulle följaktligen

för nästa budgetår behöva upptagas med (7 467 200 + 87 200 =) 7 554 400

kronor respektive (1 523 200 -j- 224 800 =) 1 748 000 kronor. Då posten

arvoden till styrelseledamöter med flera bör beräknas med oförändrat belopp

av 88 000 kronor, skulle anslaget för nästa budgetår behöva upptagas

till (7 554 400 + 1 748 000 + 88 000 =) 9 390 400 kronor.

Liksom för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t böra äga bemyndiga

skogsstyrelsen att fördela såväl förevarande anslag som skogsvårdsstyrelsernas

omkostnadsanslag ävensom att fastställa utgifts- och inkomststater

för skogsvårdsstyrelserna. I samband därmed bör skogsstyrelsen även äga

meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.»

Utskottet. Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

under förevarande anslag hemställt bl. a. om utbyte av vissa länsskogvaktartjänster

mot tjänster som förste länsskogvaktare. Av utredningen i ärendet

framgår, att sex av dessa tjänster är förenade med föreståndarskap för skogsvårdsgård

och sålunda enligt hittills tillämpade principer kan uppflyttas till

förste länsskogvaktartjänster. Departementschefen har emellertid förklarat

sig icke vara beredd att tillstyrka förslaget. Såsom skäl härför har han uppgivit,

att han har för avsikt att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att

tillsätta en utredning med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas

organisation och personaluppsättning.

Gentemot detta har i motionerna I: 117 och II: 148 invänts, att -—• även

om hänsyn tages till den bebådade utredningen — det icke kan anses riktigt

att nu göra avsteg från nyssnämnda principer. På grund härav har i motionerna

yrkats, att ifrågavarande sex tjänster skall uppflyttas. Även om

motionärernas framställning sålunda synes vara välmotiverad, är utskottet

likväl med hänsyn till den av departementschefen omförmälda utredningen

icke berett att nu förorda några personalförändringar. Utskottet anser sig

fördenskull icke kunna biträda motionerna.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran

från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 117 och II: 148, till

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

9 390 400 kronor.

175:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 187 (s. 329—340) innefattar en

anslagsanvisning av 6 366 000 kronor, vilket belopp med 600 000 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 197 av herr Johansson,

Anders, in. fl. samt II: 237 av herr Svensson i Stenkyrka in. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa ett belopp

av 6 566 000 k,ronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall

upptagas med 7 265 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 499 000 kronor

i förhållande till innevarande budgetår. Styrelsens förslag innebär, bland

annat, att styrelsen under titlarna frö- och plantförsörjning räknat med nettoförluster

å 33 400 respektive 993 000 kronor. Härom har styrelsen anfört

i huvudsak följande.

I fråga om verksamheten med frö och plantor uppgår de av skogsvårdsstyrelserna

beräknade inkomsterna till 568 230 respektive 3 376 100 kronor,

medan utgifterna upptagits till 766 900 respektive 4 005 750 kronor.

Skogsvårdsstyrelserna räknar alltså med en förlust å dessa verksamhetsgrenar

av 198 670 respektive 629 650 kronor. Härtill kommer beräknade kostnader

för återbetalning av frölån med 60 000 kronor. Den totala nettoförlusten

å fröförsörjningen skulle således uppgå till 258 670 kronor. Enligt

skogsstyrelsens förmenande bör man i fråga om skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

med frö i enlighet med vad som förutsatts i statberäkningarna för de

senaste budgetåren i stort sett kunna räkna med att utgifter och inkomster

skall balansera. I enlighet härmed har skogsstyrelsen, som funnit kostnaderna

för återbetalning av frölån nästkommande budgetår böra upptagas till det

av skogsvårdsstyrelserna angivna beloppet, 60 000 kronor, beräknat utgifterna

under titeln fröförsörjning till 635 600 kronor och inkomsterna "till

662 200 kronor, vilket innebär en nettoförlust av 33 400 kronor. Förlusten

beror på vissa investerings- och reparationsarbeten i fröklängningsanstalter.

Vad gäller verksamheten med plantförsörjning har skogsstyrelsen i föregående

års medelsäskanden (IX ht 1954 s. 373) anfört, att en successiv utbyggnad

av skogsvårdsstyrelsernas plantskolor alltjämt är nödvändig med

hänsyn till plantförsörjningsläget i landet och att på grund därav under

åtskilliga år framåt en viss tämligen betydande förlust i verksamheten är

ofrånkomlig. Statsmakternas ställningstagande i frågan innebär också i huvudsak

ett godtagande av detta resonemang. I staten för innevarande budgetår

har räknats med en totalförlust å plantförsörjningsverksamheten av

468 000 kronor. Enahanda beräkningssätt för nästa budgetår skulle utvisa en

nettoförlust av 483 000 kronor. Skogsstyrelsen har därvid beräknat inkomsterna

till 3 432 000 kronor och utgifterna till 3 915 000 kronor. Av sistnämnda

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

117

belopp förutsattes emellertid 28 000 kronor skola täckas genom upptagande

av lån, vartill tillstånd av Kungl. Maj :t redan beviljats vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Behov av plantor, rationaliseringssynpunkter och allmänna beredskapsskäl

påfordrar enligt skogsstyrelsen under de närmaste åren en mycket kraftig

utökning av skogsvårdsstyrelsernas plantskoleanläggningar. De närmare

skälen härför har redovisats i en av kommittén för produktionsfrämjande

åtgärder avgiven utredning. Bl. a. med hänsyn till att det utgör en skogsvårdsstyrelserna

författningsenligt åvilande normal arbetsuppgift att förse

skogsägarna med plantor, har skogsstyrelsen ansett det principiellt riktigast,

att kostnaderna för utvidgningen belastar skogsvårdsstyrelsernas ordinarie

anslag. Skogsstyrelsen har sålunda icke funnit sig böra räkna med att, på

sätt produktionskommittén förslagsvis tänkt sig, prisutjämningsmedel för

ändamålet skall stå till förfogande i nämnvärd utsträckning. Medelsbehovet

för utbyggnaden av plantförsörjningsverksamheten har av skogsstyrelsen för

närmaste femårsperiod beräknats till 2 020 000 kronor, varav på budgetåret

1955/56 skulle belöpa 510 000 kronor. Nettoförlusten för plantförsörjningsverksamheten

1955/56 skulle på grund härav komma att uppgå till (483 000

-f- 510 000 =) 993 000 kronor.

Statskontoret har i yttrande anfört följande i fråga om frö- och plantförsörj

ningen.

Beträffande verksamheten för fröförsörjningen synes angeläget, att de i

årets statsverksproposition angivna riktlinjerna för denna verksamhetsgren,

enligt vilka inkomsterna och utgifterna skall balansera varandra, blir bestämmande

för kostnadsberäkningen även under nästkommande budgetår.

I enlighet härmed bör jämväl kostnaderna för vissa investeringsarbeten

m. m. liksom för innevarande budgetår beräknas täckta av inkomster å

verksamheten.

Vad angår plantförsörjningen vill statskontoret erinra, att nettoförlusten

å verksamheten för innevarande budgetår uppskattats till 464 000 kronor,

innebärande en förhöjning med i runt tal 200 000 kronor jämfört med budgetåret

1953/54. Nettoförlusten å plantförsörj ningen lärer för nästkommande

budgetår icke böra beräknas till högre belopp än för innevarande år.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till den av kommittén för

produktionsfrämjande åtgärder framlagda utredningen angående behovet av

skogsproduktionsfrämjande åtgärder och möjligheterna att utföra sådana

lärer böra anstå med prövning av skogsstyrelsens föreliggande förslag om

en extra ordinär utökning av skogsvårdsstyrelsernas plantskoleanläggningar,

innebärande en kostnadsökning för nästkommande budgetår å 510 000

kronor. Statskontoret utgår från att en så väsentlig utgiftsökning, som skogsstyrelsens

förslag skulle innebära, i nuvarande läge icke kan itrågakomma.

Departementschefen har anfört följande.

»Under de senaste budgetåren har statsmakterna vid beräkningen av omkostnadsanslaget

för skogsvårdsstyrelserna utgått från att dessa skall kunna

uppehålla sin verksamhet i en omfattning, som motsvarar omkring 65

procent av normalprogrammet. Skogsvårdsstyrelserna har för sin del i anslagsäskandcna

för nästa budgetår räknat med en avsevärd nettoomkostnadsstegring.

Denna ökning sammanhänger dels med en beräknad utvidgning

av verksamheten, dels med en allmän ökning av utgifterna tör olika

ändamål till följd av inträffade prisstegringar och höjda löneförmåner. Bc
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Iräffande verksamhetens omfattning har skogsstyrelsen utgått från att denna

kommer att bli av i huvudsak samma storlek som den för innevarande

budgetår beräknade. Trots detta har skogsstyrelsen räknat med ett ökat medelsbehov

under förevarande anslag av i runt tal 1 500 000 kronor. Denna

utgiftsökning hänför sig till, förutom automatiskt verkande faktorer av olika

slag, en viss förstärkning av de personella och materiella resurserna på

grund av vidgade arbetsuppgifter, framför allt i fråga om undervisning och

plantförsörjning. För egen del är jag emellertid icke beredd tillstyrka en så

stor anslagshöjning som den skogsstyrelsen föreslagit. Enligt min mening

bör verksamheten under nästa budgetår i huvudsak uppehållas i ungefär

samma omfattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn till den

stora betydelsen av plantförsörjningen och verksamheten vid skogsvårdsgårdarna

synes dock en viss om ock relativt begränsad utvidgning av dessa

verksamhetsgrenar böra komma till stånd.

Härefter torde jag få övergå till en närmare prövning av medelsbehovet

under förevarande anslag för nästa budgetår. Vad därvid först angår frågan

om kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för frö- och

plantförsörjningen har skogsstyrelsen beträffande förstnämnda verksamhet

räknat med en nettoförlust av 33 400 kronor. Därvid har dock inräknats

kostnader för återbetalning av frölån med 60 000 kronor. För plantförsörjningen

har beräknats en nettoförlust av 483 000 kronor, varav 28 000 kronor

skulle täckas genom upptagande av lån. Vid beräkningen har skogsstyrelsen

utgått från att redan i princip beslutade anläggningsarbeten skall fullföljas

i planenlig ordning. Den sammanlagda nettoförlusten å ifrågavarande

båda verksamhetsgrenar skulle sålunda komma att uppgå till 516 400 kronor.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att jag tidigare år vid beräkningen

av förevarande anslag uttalat, att i princip kostnaderna för återbetalningen

av frölån i första hand borde kunna täckas genom ökade inkomster

av fröförsäljning. Därutöver borde verksamheten för fröförsörjningen

bedömas så, att inkomsterna och utgifterna balanserade varandra.

Under fröförsäljningen borde i enlighet härmed upptagas ett överskott, som

svarade mot vad av utgiftsposten till lån belöper å frölån. Angivna riktlinjer

torde enligt min mening böra följas jämväl under nästa budgetår. I

fråga om plantförsörj ningen har nettoförlusten för innevarande budgetår

beräknats till omkring 464 000 kronor, medan motsvarande förlust för nästa

budgetår av skogsstyrelsen uppskattats till 483 000 kronor. Skogsstyrelsen

har emellertid föreslagit, att en speciell utbyggnad av plantförsörj ningsverksamheten

därutöver skall komma till stånd. Den sammanlagda kostnaden

för denna utbyggnad har beräknats till 2 020 000 kronor under en femårsperiod,

varav å budgetåret 1955/56 skulle belöpa 510 000 kronor. Nettoförlusten

för plantförsörjningsverksamheten under nästa budgetår skulle på grund

härav uppgå till (483 000 -f- 510 000 =) 993 000 kronor. Då en utbyggnad

av ifrågavarande verksamhet, som skogsstyrelsen anfört, torde vara nödvändig

med hänsyn till plantförsörjningsläget i landet, synes nettoförlusten å

verksamheten för nästa budgetår böra uppskattas till större belopp än det,

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

som beräknats för nu löpande budgetår. Jag kan emellertid icke förorda,

att sagda förlust beräknas till högre belopp än 533 000 kronor. Med utgångspunkt

från vad jag anfört beträffande fröförsörjningen, torde sålunda den

totala nettoförlusten å båda de ifrågavarande verksamhetsgrenarna för

nästa budgetår böra uppskattas till sistnämnda belopp. Såsom förut anförts

förutsättes därvid, att kostnaderna för återbetalning av frölån även under

nästa budgetår skall täckas genom inkomster av fröförsäljning.

Vad angår övriga utgifter torde skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas

i fråga om flertalet utgiftsposter. Jag tillstyrker sålunda, att följande

poster skall uppräknas med angivna belopp, nämligen tjänstelokaler

och expenser med 109 200 kronor till 1 046 500 kronor, inventarier med

32 000 kronor till 235 500 kronor, kursverksamhet med 31 800 kronor till

129 600 kronor, annan upplysning och propaganda med 5 300 kronor till

94 300 kronor, diverse med 4 300 kronor till 66 500 kronor och övriga fastigheter

med 31 500 kronor till 141 100 kronor samt att posten kapital minskas

med 1 900 kronor till 11 300 kronor och posten lån med 56 500 kronor

till 115 100 kronor. Med hänsyn till att jag under nästföregående anslagspunkt

icke ansett mig kunna biträda skogsstyrelsens förslag att överföra

viss personal från förevarande anslag till skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag

samt på grund av ökade uppgifter på plantförsörj ningens område

torde posten avlöningar till tillfällig personal böra uppräknas med 308 600

kronor till 2 949 700 kronor. Posterna till resekostnadsersättningar och traktamenten

torde däremot kunna sänkas något, den förra posten med 66 000

kronor till 2 165 000 kronor och den senare med 25 000 kronor till

2158 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få till behandling upptaga den av Skogsvårdsstyrelsernas

förbund och skogsstyrelsen väckta frågan om ersättning till

ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelser och därtill knutna undervisningsråd.

Av de i ärendet anförda skälen vill jag tillstyrka, att berörda

ersättningsbestämmelser ändras så, att dagtraktamente skall utgå jämväl

för dag, då arvode uppburits. Samtidigt bör traktamentsklasserna ändras

till I A för ordförande och II B för övriga, varvid dock den, som enligt hittills

gällande bestämmelser tillhört rese- och traktamentsklass I A, skall

så länge han utan avbrott kvarstår såsom ledamot eller suppleant vara bibehållen

vid sistnämnda rese- och traktamentsklass. Vad jag nu föreslagit,

synes icke påkalla några ändringar i medelsberäkningarna för posterna till

resekostnadsersättningar och traktamenten.

I fråga om posten skogsvårdsgårdar inser jag önskvärdheten av att de

av skogsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena kommer till stånd. Trots

detta anser jag mig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknas större

utgifter än 1 627 000 kronor. Delta innebär, att posten ökas med 297 900

kronor i stället för såsom skogsstyrelsen föreslagit 682 900 kronor. Bland

utgifterna har därvid förutsatts skola ingå ersättningen till statens domäners

fond för Ladviks och Asa skogsvårdsgårdar. Slutligen torde posten till sjukvård

böra beräknas med ett oförändrat belopp av 27 800 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bortsett från utgifterna för frö- och plantför sörj ningen skulle sålunda

skogsvårdsstyrelsernas omkostnader för nästa budgetår här kunna beräknas

till (1 046 500 + 235 500 -f 129 600 + 94 300 + 66 500 + 141 100 +

11 300 + 115 100 + 2 949 700 + 2 165 000 + 2 158 000 + 1 627 000 + 27 800

= ) 10 767 400 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas inkomster, bortsett från inkomsterna för fröoch

plantförsörjningen, har skogsstyrelsen beräknat till 5 160 400 kronor.

Detta belopp fördelar sig med 3 951 000 kronor på biträdesersättningar,

164 000 kronor på övriga ersättningar, 874 800 kronor på skogsvårdsgårdar,

109 100 kronor på övriga fastigheter, 27 300 kronor på kapital och 34 200

kronor på diverse. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, skulle det behövas ett belopp av

(533 000 -f- 10 767 400 — 5 160 400 =) 6 140 000 kronor för att täcka skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader. Liksom övriga år torde emellertid härutöver

böra beräknas ett särskilt belopp till uppkommande, i staterna för skogsvårdsstyrelserna

icke beräknade omkostnader. Skogsstyrelsen har hemställt,

att detta belopp skall fastställas till oförändrat 350 000 kronor. Jag anser

emellertid lämpligt, att det av styrelsen begärda beloppet av 4 000 kronor

till kostnader för tryckning av publikationen Från skogsvårdsstyrelsernas

arbetsfält inräknas under denna post. Densamma bör därför uppföras med

354 000 kronor och liksom f. n. ställas till skogsstyrelsens förfogande. Som

framgår av vad jag anfört under skogsstyrelsens omkostnadsanslag kan jag

däremot ej tillstyrka någon överflyttning till förevarande anslag av kostnaderna

för tryckning av skogsvårdsstyrelsernas berättelser och för blanketttryck.

Ej heller kan jag förorda, att den av skogsstyrelsen föreslagna uppräkningen

av vissa skogsvårdsstyrelsers utgående behållningar kommer till

stånd. Emellertid torde här få anmälas, att skogsstyrelsen jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1954 i anledning av likviditetssvårigheter

till skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län utbetalat 100 000 kronor såsom

lån. Lånet har återbetalats den 28 juni 1954.

Skogsstyrelsen har icke räknat med att någon reservation på anslaget

skall stå till förfogande vid utgången av innevarande budgetår. Genom lån

beräknas emellertid kunna täckas utgifter till ett belopp av 128 000 kronor.

Anslaget bör följaktligen för budgetåret 1955/56 uppföras med (6 140 000

■j- 354 000 -— 128 000 =) 6 366 000 kronor.

Slutligen torde jag här fa erinra om att Kungl. Maj:t, i samband med

fastställande av reglemente för Karesuando skogsallmänning med därtill

hörande fonder, förordnat att kostnad för sådan utsyning eller anvisningav

trakt för avverkning, som sker genom skogsvårdsstyrelsens försorg, skall

bestridas av medel, som förvaltas av skogsvårdsstyrelsen, dock att nödig

hantlangning skall tillhandahållas av skogsallmänningen.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående har Kungl. Maj:t föreslagit,

att verksamheten under nästa budgetår i huvudsak skall uppehållas i ungefär

samma omfattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn till

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

121

den stora betydelsen av plantförsörjningen och verksamheten vid sltogsvårdsgårdarna

har Kungl. Maj :t emellertid ansett en viss om ock relativt

begränsad utvidgning av dessa verksamhetsgrenar böra komma till stånd

och fördenskull förordat ökade utgifter för ändamålen med 50 000 respektive

297 900 kronor.

I motionerna I: 197 och II: 237 har i fråga om anslagsmedel till plantförsörjningen

yrkats en uppräkning med 200 000 kronor utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit. Med anledning härav vill utskottet för sin del vitsorda den

stora betydelse, som plantproduktionen har för det skogliga uppbyggnadsarbetet.

Det är därför enligt utskottets mening av utomordentlig vikt, att

detta arbete ej hämmas av brist på plantmaterial. Under nuvarande förhållanden

anser sig utskottet dock icke kunna förorda större ökning än

den Kungl. Maj :t föreslagit. I anslutning till motionärernas förslag vill utskottet

emellertid framhålla angelägenheten av att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt

uppmärksamhet åt behovet att genom erforderlig medelsanvisning främja

ifrågavarande verksamhet.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt föranleder icke någon

erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 237, till

Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

6 366 000 kronor.

176:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget må högst 1 650 000 kronor disponeras

dels för utlämnande av bidrag till markägare enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 21 maj 1948 (nr 239) angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande

åtgärder, dels — utan hinder av bestämmelserna i nämnda

kungörelse — till högst 200 000 kronor för bidragsverksamhet enligt så kallat

förenklat förfarande (jämför IX ht 1954 s. 381), dels för förvaltningsbidrag

till skogssällskapet, dels till ett belopp av 5 000 kronor för anordnande

av fortbildningskurser i de verksamhetsgrenar, som stödes med anslagsmedlen.

500 000 kronor av beloppet må dock tagas i anspråk först sedan

Kungl. Maj :t efter särskild framställning av skogsstyrelsen lämnat medgivande

därtill. Återstoden av anslaget, förslagsvis 50 000 kronor, må disponeras

för bidrag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.

Kungl. Maj:ls framställning under punkten 188 (s. 340—342) innebär, alt

anslaget för nästa budgetår skall uppföras med ett till 2 100 000 kronor förhöjt

belopp.

Departementschefen har, efter redogörelse för anslagsäskandc av skogsstyrelsen,

vilken hemställt om en medelsanvisning av 2 500 000 kronor, samt

yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Liksom skogsstyrelsen anser jag, att förevarande anslag för nästa budgetår

bör höjas. En så stor ökning, som skogsstyrelsen föreslagit, kan jag

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

dock icke tillstyrka. Jag är emellertid beredd att förorda, att anslaget höjes

med 400 000 kronor till 2 100 000 kronor. Av anslaget bör högst 2 050 000

kronor disponeras för bidrag till markägare samt för förvaltningsbidrag till

skogssällskapet. Återstående 50 000 kronor torde liksom hittills böra avses

till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bör i enlighet med

styrelsens förslag 5 000 kronor av beloppet å 2 050 000 kronor få tagas i anspråk

för anordnande av fortbildningskurser i de verksamhetsgrenar, som

stödes med anslagsmedlen.

Slutligen vill jag tillstyrka, att försökskaraktären hos det s. k. förenklade

förfarandet nu avvecklas och att reglerna därom inarbetas i kungörelsen den

21 maj 1948 (nr 239). Jag kan emellertid icke förorda, att den nu tillämpade

regeln att övre gränsen för bidragets värde, 200 kronor för företag, därvid

skall uppmjukas. Ej heller kan jag biträda styrelsens förslag att göra häradsallmänning

berättigad till bidrag. Vid bifall till vad jag nu föreslagit

i fråga om bidragsbestämmelserna torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

vidtaga erforderliga författningsändringar. Jag vill även förorda att skogsstyrelsen

bemyndigas avgöra, hur stor del av anslaget som bör disponeras

enligt det förenklade förfarandet.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000

kronor

b) förklara, att under nämnda budgetår må från samma

anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande

av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst

2 050 000 kronor i enlighet med de grunder, som angivits i det

föregående.

177:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Kungl. Maj:t har under punkten 189 (s. 342—344) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett med 800 000 kronor till 2 500 000 kronor

förhöjt belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 198 av herr Niklasson m. fl. och II: 221, likalydande, av herr Jansson

i Aspeboda m. fl.; samt

2) I: 199 av herr Olofsson, Uno, in. fl. och 11:222, likalydande, av herr

Rimås m. fl.

I motionerna har hemställts, att riksdagen under förevarande anslag måtte

anvisa 5 000 000 kronor, varav 2 500 000 kronor avräknas mot automobilskattemedel.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

123

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas

med 3 300 000 kronor till 5 000 000 kronor samt att liksom hittills ett

belopp av högst 5 000 kronor av anslaget skall få disponeras för fortbildningskurser

i skogsvägbyggnad.

Skogsstyrelsen har framhållit, att behovet av bidrag för skogsvägbyggnad

är synnerligen stort. Redan de hos skogsvårdsstyrelserna vid innevarande

budgetårs början inneliggande bidragsansökningarna motsvarade ett bidragsbelopp

av inemot 20 000 000 kronor. Styrelsen har vidare anfört.

Då ett sådant behov givetvis ej kan tillgodoses i full utsträckning på kort

sikt, måste en sträng gallring av ansökningarna under alla förhållanden äga

rum. Urvalet omfattar i första hand företag, där delägarna är många eller

behovet av bidrag med hänsyn till delägarnas ekonomiska ställning särskilt

stort. Emellertid har medelstillgången framtvingat en ännu strängare gallring.

Skogsstyrelsen har sålunda varit nödsakad att i huvudsak reservera bidragsmedlen

för sådana företag, som uppfyller båda de nämnda villkoren.

Denna skärpning vid urvalet av företag har medfört en förskjutning av det

statsunderstödda skogsvägbyggandet till Norrland samt Dalarna och Värmland.

Trots det stränga urvalet, vilket bl. a. innebär, att bidrag lämnas endast

i ringa omfattning utanför det nämnda området och enbart i rena undantagsfall

till vägar berörande en eller ett fåtal markägare, kan ej tillnärmelsevis

hela behovet tillgodoses av bidrag för sådana större vägar, som berör

många delägare.

Utbyggande av skogsvägnätet är ett effektivt sätt att förbilliga virkestransporterna

och samtidigt ofta en första förutsättning för intensiv skogsvård.

Ett utbyggt nät av skogsvägar möjliggör för skogsarbetarna att bo i hemmet

även vid sysselsättning på avlägsna arbetsplatser. Den standardhöjning,

detta innebär, tillmätes mycket stor betydelse vid all anställning av skoglig

arbetskraft, och sedan flera år har det varit utomordentligt svårt att få arbetskraft

för skogsvårdsåtgärder i väglösa skogstrakter. Härtill kommer, att

dessa åtgärders "lönsamhet givetvis starkt påverkas av möjligheterna att

frakta ut virket. Beträffande behovet av ett väl utbyggt skogsvägnät hänvisar

skogsstyrelsen även till jordbruksutskottets uttalande vid 1954 års riksdag

(JoU nr 31).

Kostnaderna för skogsvägbyggnad har under de senaste åren stigit avsevärt.

En skogsväg av den höga klass, som nu anses lämplig vid längre virkestransporter,

kostar ofta inemot 30 kronor för meter i anläggning. En sådan

byggnadskostnad betalar sig ytterst sällan på kort sikt, så mycket mindre

som de större vägar det här gäller för att helt kunna utnyttjas vanligen

måste kompletteras med smärre stickvägar. Även om skogsvägbyggandet lönar

sig på lång sikt, är det sålunda ofta betungande för den mindre skogsägaren.

Härtill kommer svårigheterna att ena ett stort antal intressenter om

ett gemensamt vägbygge, vilket som regel kräver jämkning av skilda intressen

"angående tidpunkt för byggandet, vägens sträckning och klass in. m.

Statsbidraget får därvid delvis karaktären av ersättning till markägarna för

att de prutar på individuella önskemål för det gemensamma bästa, räknat

på längre sikt. På grund av mångfalden skilda, ofta kortsiktiga intressen

är det vanligt, att en eller flera markägare måste tvingas deltaga i det gemensamma

vägbygget på sätt, som kan ske genom förrättning enligt lagen

om enskilda vägar. Emellertid drar sig markägarna för att tvinga en granne

till vägbygge. Först om statsbidrag kan påräknas, anser de i allmänhet försvarligt

att vidtaga åtgärden. Statsbidrag blir därför oftast en oundgänglig

förutsättning för tillkomsten av större gemensamhetsvägar.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Uteblivet statsbidrag till sådan väg, som här åsyftas, betyder ofta, att

vägen icke kommer till stånd eller icke får det utförande med hänsyn till

sträckning och klass in. in., som vore ändamålsenligt. Det är icke ovanligt,

att i sådana fall mindre vägar i stället utbyggs, som endast berör en eller

ett fåtal delägare. Detta betyder merendels, att vägnätets rationella utformning

förrycks och att möjligheterna att senare utbygga den lämpliga huvudvägen

minskas. Men dessutom medför en sådan utveckling, att enbart de

mera närbelägna skogarna nås av väg. De avlägsna trakter, som främst är

beroende av den längre, gemensamma huvudvägen, blir fortfarande väglösa.

Det är enligt skogsstyrelsen synnerligen önskvärt, att goda konjunkturer

utnyttjas även inom de avlägsna skogarna och att de förråd nyttiggöres, som

där finns av f. n. icke avsättningsbart virke. Frånsett den utökning av träindustriernas

råvarubas redan på kort sikt, som vägnätets utbyggnad medför,

bereds därigenom möjlighet till framtida höjd produktion genom intensivare

skogsvård, vilket i mycket hög grad är en allmän angelägenhet. Den

fördyring av vägarbetet, som inträtt de senaste åren, har icke medfört motsvarande

förhöjning av skogsvägsanslaget.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit, att det undandrager sig ämbetsverkets

bedömande i vilken utsträckning skogsstyrelsens önskemål för

nästkommande budgetår bör vinna beaktande. Ämbetsverket utgår emellertid

från att möjligheterna att tillgodose detta yrkande i nuvarande läge är mindre

än vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

»En fortsatt utvidgning och upprustning av landets skogsvägnät är synnerligen

angelägen. Med hänsyn härtill och till det stora antalet hos skogsvårdsstyrelserna

inneliggande bidragsansökningar är en ökad medelsanvisning

önskvärd. Å andra sidan påkallar det ekonomiska läget återhållsamhet

1 investeringsverksamheten. På grund härav kan jag icke biträda en anslagsökning

av den storleksordning, skogsstyrelsen föreslagit. Jag är emellertid

beredd tillstyrka, att anslaget uppräknas med 800 000 kronor till

2 500 000 kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att en ytterligare

uppräkning torde böra föranleda, att frågan om avräkning av en del utav

anslaget mot bilskattemedel upptages till prövning. Då förhållandena emellertid

f. n. icke synes motivera en större medelsanvisning än jag nyss föreslagit,

torde denna fråga icke nu behöva aktualiseras.

Anslaget synes böra disponeras enligt samma grunder som de, vilka gäller

för det för innevarande budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Innebörden av det i motionerna I: 198 och II: 221 samt I: 199

och II: 222 väckta förslaget om avräkning av en del utav anslaget mot bilskattemedel

är, att skogsbilvägar som hittills hänförts till sådana vägar,

vilka huvudsakligen tjänar andra samhällsintressen än den allmänna samfärdseln

och sålunda bör betalas med allmänna budgetmedel, till hälften

skulle bekostas med bilskattemedel. Såsom skäl för denna ändring av de

nuvarande principerna har i motionerna framhållits, att skogsbilvägarna nästan

uteslutande utnyttjas för tunga virkestransporter med lastbilar, vilket motiverar

att bilarna bör bestrida sin andel i kostnaderna, samt att dessa vägar

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

125

ofta förbinder allmänna vägar med varandra och sålunda också har betydelse

för den allmänna samfärdseln.

Med anledning härav får utskottet erinra om att denna fråga så sent som

i fjol behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1954:

31 framhöll utskottet sålunda bl. a. att Kungl. Maj :t i propositionen 1954:

112 förordat, att nuvarande principer för avräkning mot dylika medel skulle

tills vidare bibehållas. Vidare hade i samma proposition uttalats, att spörsmålet

om vägväsendets finansiering på längre sikt skulle utredas ytterligare

genom 1953 års trafikutredning. Med hänsyn till att bevillningsutskottet i

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 45 godtagit propositionen i nyssnämnda

del fann sig jordbruksutskottet ej heller kunna biträda ett motionsvis

framfört förslag i ämnet. Jordbruksutskottet framhöll emellertid tilllika,

att det enligt dess mening förelåg beaktansvärda skäl för att frågan om

viss avräkning mot bilskattemedlen för ifrågavarande ändamål toges under

övervägande snarast möjligt.

I likhet med departementschefen anser utskottet att en fortsatt utvidgning

och upprustning av landets skogsvägnät är synnerligen angelägen. Den ökade

medelsanvisningen, som fördenskull skulle vara önskvärd, torde — såsom

även departementschefen framhållit — böra föranleda, att nyssnämnda

fråga upptoges till prövning. Med hänsyn till den ståndpunkt, som utskottet

fattade i fjol, och då 1953 års trafikutredning — enligt vad utskottet inhämtat

— ännu icke avslutat sitt arbete, är utskottet dock icke berett att f. n.

taga ställning till denna fråga. Utskottet anser sig sålunda icke böra biträda

de nu föreliggande motionerna. I detta sammanhang förutsätter utskottet

emellertid, att Kungl. Maj :t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad

på frågan och — i den mån densamma aktualiseras — tager den under

övervägande.

Under åberopande av det anförda förordar utskottet, att anslaget för nästa

budgetår skall uppföras med 2 500 000 kronor. Anslaget synes böra disponeras

enligt samma grunder som de, vilka gäller för det för innevarande budgetår

anvisade anslaget. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 198 och II: 221 samt

I: 199 och II: 222, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

178:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Av det för

innevarande budgetår anvisade anslaget må bestridas, förutom bidrag till

vissa skogsbrukskurser, dels kostnader för kurser för virkesmätare, dels

bidrag till Svenska skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdstörbund.

I samband med anslagsanvisningen har vidare riksdagen medgivit Kungl.

Maj :t, att för år 1954 tilldela Föreningen för växtförädling av skogsträd bidrag

med 60 000 kronor ur domänfondens driftsmedel.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Kungl. Maj:t har under punkten 191 (s. 346—348) hemställt, att anslaget

måtte uppföras med ett oförändrat belopp av 968 000 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna

medelsanvisningen. Av anslaget torde liksom hittills få bestridas

förenämnda kostnader för kurser för virkesmätare samt bidragen till Svenska

skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund. Vidare torde

Kungl. Maj:t bemyndigas att även för år 1955 tilldela Föreningen för växtförädling

av skogsträd bidrag med 60 000 kronor ur domänfondens driftsmedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogsvård in. m.: Bidrag till vissa

skogsbrukskurser m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 968 000 kronor.

179 :o) Förberedande skogskurser. Kungl. Maj:t har under punkten 192

(s. 349—351) hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett med 25 000 kronor

till 45 500 kronor höjt anslag. Förslaget innebär, att ytterligare en kurs

skall anordnas. Denna skall förläggas till Aktiebolaget Mo och Domsjös

skogsvårdsskola i Norrflärke i Västernorrlands län.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förberedande skogskurser för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 45 500 kronor.

180 :o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 193 (s. 351) — innebärande en oförändrad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

181 :o) Belöningar för rovdjurs dödande. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

under punkten 194 (s. 352) gjorda framställning — innefattande oförändrad

medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

182 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Jämlikt Kungl. Maj:ts

under punkten 195 (s. 352) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

hemställer utskottet,

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

127

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade

tamdjur för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

95 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet

183:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 196 (s. 353—358) innefattar -— förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställda ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 1 041 000 kronor eller 5 700 kronor

mera än anvisningen för innevarande budgetår. Av ökningen belöper 3 700

kronor å beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar i reglerad

befordringsgång. Därjämte har 2 000 kronor beräknats till kostnaderna

för omändring av en arkivbiträdestjänst i lönegrad Ca 15, en expeditionsvaktstjänst

i lönegrad Ca 10 samt en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8

till respektive en arkivassistenttjänst i lönegrad Ca 17, en förste expeditionsvaktstjänst

i lönegrad Ca 11 samt en kanslibiträdestjänst i lönegrad

Ca 11. I anslutning därtill har föreslagits vissa närmare angivna ändringar i

personalförteckningen. Kungl. Maj :ts framställning innebär vidare att ett

av lantmäteristyrelsen framlagt förslag om viss omorganisation av styrelsen

ansetts böra anstå i avvaktan på bland annat pågående utredningar.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som angivits

i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ................................ 495 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 401 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 143 000

Summa kronor 1 041 000

c) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 041 000 kronor.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

184 ro) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten 197

(s. 358—359) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning med oförändrat

belopp. I framställningen har vidare framlagts förslag om att kostnaderna

för framställning av kopior av sådana kartor, som åsyftas i 2 och 3 §§ kungörelsen

den 5 mars 1954 (nr 86) om prövning av vissa ärenden rörande

fastighetsredovisning och fastighetsbildning skall få bestridas från posten

till publikationstryck i lantmäteristyrelsens omkostnadsstat. Någon uppräkning

av nämnda post i anledning härav har icke ansetts erforderlig.

Utskottet. Som utskottet biträder framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyr elsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 123 500

kronor.

185 :o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 198 (s. 359—360) — innebärande anslagsökning

med 6 000 kronor, betingad av att en tillfällig reservation å detta

belopp bortfaller — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 94 500 kronor.

186 :o) Lantmäteristaten: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 201 (s. 374—378) -—- innebärande anslagsökning

med 42 000 kronor avseende delposten till förvaringsskåp för den nya ekonomiska

kartan och stålskåp för arkiven samt delposten till instrumentutrustning

m. m. — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Utrustning för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

187 :o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Under punkten

202 (s. 378—383) har Kungl. Maj:t hemställt att för ändamålet skall anvisas

ett reservationsanslag av 102 600 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär en minskning med 15 900

kronor.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för lantmäteristyrelsens

anslagsäskande och däröver avgivna yttranden -— anfört bland annat följande.

»Lantmäteristyrelsens förslag, att en ny kurs för utbildning av mätningstekniker

skall påbörjas under nästa budgetår, kan jag biträda. Mot beräkningen

av kostnaderna för kursen har jag icke någon annan erinran, än att

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

129

jag i likhet med statskontoret icke kan förorda det föreslagna utbytet av

vissa timavlönade assistenter mot en heltidsanställd sådan i lönegrad 19. På

grund härav kan kurskostnaderna begränsas till 88 500 kronor. Någon fortbildningskurs

för mätningstekniker kan jag däremot icke tillstyrka.

Vad härefter angår lantmäteristyrelsens förslag till slutligt ordnande av

utbildningen utav kontorspersonalen innefattar detta, såsom framgår av det

föregående, såväl en grundläggande utbildning som vidareutbildning. Detta

innebär en avsevärd ökning av den utbildning, som för närvarande förekommer.

Jag är emellertid icke beredd att tillstyrka förslaget utan finner

mig böra förorda, att utbildningen av ifrågavarande personal under nästa

budgetår skall få samma omfattning som under nu löpande budgetår. I enlighet

härmed bör till en kurs för nyutbildning av cirka 30 elever anvisas

ett belopp av 14 100 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till U tbildning skur ser för viss lantmäteripersonal

m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 102 600 kronor.

188:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till vissa förrätt - ningskostnader m. m. Jämlikt Kungl. Maj:ts under punkten 203 (s. 383—384)

gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

189:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 204 (s. 384—385) — innebärande anslagsminskning

med 50 000 kronor — biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

190:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till kostnader vid

ensittarförrättningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 205 (s. 385) — innefattande anslagsminskning med 20 000 kronor

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

9 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

191 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt

vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Jämlikt Kungl. Maj:ts

under punkten 206 (s. 386) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt

lagen om enskilda vägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 20 000 kronor.

192 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister

m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 207 (s.

386—387) — innefattande oförändrad medelsanvisning —- tillstyrkes av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen

för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

193 ro) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj ds framställning under punkten 208 (s. 387) — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

194 :o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Utskottet biträder

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 209 (s. 387—388) om oförändrad

medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns

lappmark för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

195 :o) Ströängars indragande till kronan. Kungl. Maj ds under punkten

210 (s. 388) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning tillstyrkes

av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 800

kronor.

196 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Utskottet biträder

Kungl. Maj ds under punkten 211 (s. 389) gjorda framställning om oförändrad

medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs

län för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

131

L. Rikets allmänna kartverk

197:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 212 (s. 390—396) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen samt fastställa ändrad

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 4 327 000 kronor, vilket belopp överstiger

anvisningen för innevarande budgetår med 66 000 kronor. Framställningen

innebär, att en ökning med 57 700 kronor beräknats för förstärkning

av beställningsavdelningen med två förste kartassistenter i lönegrad 21, två

kartassistenter i lönegrad 19 och ett rilbiträde i lönegrad 8, samtliga på extra

stat. Denna merkostnad å 57 700 kronor beräknas bli täckt genom ökade

inkomster på grund av vissa taxehöjningar för beställningsarbeten. För höjning

av ersättningen till telefonister och för tillsyn över lokaler och städning

har vidare föreslagits uppräkning av anslaget med 460 respektive 300 kronor.

Till löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på grund av

reglerad befordringsgång har dessutom beräknats en anslagshöjning med

33 700 kronor. Å andra sidan medför en föreslagen indragning av en förste

byråsekreterartjänst en kostnadsminskning av 21 300 kronor. Härjämte beräknas

medelsbehovet till den särskilda ersättningen för militär personal vid

förnyad kommendering vid kartverket komma att minska med i runt tal

4 800 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för rikets allmänna kartverk, som

angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ...................................... 2 328 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 4 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 1 446 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 548 300

Summa kronor 4 327 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 327 000 kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

198:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Jämlikt Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 213 (s. 396) — innefattande eu anslagsminskning

med 2 300 kronor hänförande sig till delposten till bränsle, lyse och

vatten — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

554 400 kronor.

199:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 214

(s. 397—398) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med kartverkets anslagsäskande

hemställt att anslaget skall uppräknas med 25 000 kronor för flygfotografering

m. m. och med 69 000 kronor för reproduktionsarbeten, eller

sålunda med tillhopa 94 000 kronor.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 239 000 kronor.

200:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Kungl. Maj:t har under

punkten 215 (s. 398—402) föreslagit att anslaget skall uppföras med ett

belopp av 156 300 kronor. För innevarande budgetår är för ändamålet under

anslaget anvisat ett belopp av 106 000 kronor.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för kartverkets anslagsäskande

lydande å 2 738 500 kronor samt däröver avgivna yttranden av statskontoret

och 1953 års fotogrammetriutredning -— anfört följande.

»Liksom föregående år har kartverket begärt ett avsevärt belopp för anskaffande

av utrustning. Huvuddelen av beloppet eller 2 000 000 kronor är

avsedd för två flygplan med reservdelar. Såsom framgår av det föregående

är emellertid bl. a. den framtida organisationen av kartverkets flygfotograferingsverksamhet

föremål för övervägande av 1953 års fotogrammetriutredning.

Frågan om kartverkets behov av nya flygplan torde därför icke

böra avgöras, förrän nämnda utredning avslutat sitt arbete. Däremot har

utredningen ansett övrig av kartverket begärd utrustning erforderlig, oavsett

vilket resultat utredningen må komma till i sitt blivande förslag. I

nuvarande läge finner jag mig dock förhindrad att tillstyrka, att medel

skall anvisas till mer än vissa av ändamålen. Därvid bör komma i fråga de

15 kurvsökarna, framkallningsapparaten, den kamera för vilken viss utrustning

redan finnes samt geodimetern. Mot beräkningen av kostnaderna

för nämnda instrumentutrustning har jag icke något att erinra. Vidare torde

behovet av ett nytt Multiplex-instrument vara av den art, att det behöver

tillgodoses omedelbart. Då det visat sig, att detta är möjligt genom ombyggnad

och komplettering av redan befintlig utrustning, synes kostnaderna

s. 133 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

133

emellertid kunna begränsas till hälften av vad som begärts. Skulle det emellertid

efter ytterligare överväganden visa sig önskvärt att andra utrustningsändamål

bör komma i fråga före de nu angivna, torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter framställning av kartverket besluta härom. Förut omförmälda

utrednings förslag om att anvisa särskilda medel till viss försöksverksamhet

vid kartverket kan jag icke tillstyrka.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat behöver kartverkets utrustningsanslag

för nästa budgetår uppföras med (2 250 + 3 000 + 51 000

+ 50 000 + 50 000 = ) i runt tal 156 300 (+ 50 300) kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 156 300 kronor.

N. Diverse

201 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 218

(s. 407) — innefattande en från 2 945 000 kronor till 3 505 000 kronor uppräknad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 3 505 000 kronor.

202 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 219 (s. 407) —

innebärande en med 6 800 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 120 400 kronor.

203:o) Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. Jämlikt

Kungl. Maj:ts under punkten 220 (s. 407—409) gjorda framställning, vari

föreslås oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 50 000 kronor.

204:o) Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder. Kungl. Maj :t

har under punkten 221 (s. 409—410) föreslagit, att anslaget skall höjas med

50 000 kronor till 100 000 kronor. Anslagshöjningen sammanhänger med behovet

av medel till inventering av grusåsarna, vilka hotas att bli skövlade

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

genom grustäkter. För att möjliggöra disponerandet av flera års anslag för

viss naturskyddsåtgärd har vidare förordats, att anslaget i fortsättningen får

karaktär av reservationsanslag.

Utskottet. Utskottet biträder vad som föreslagits under punkten och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

205:o) Naturskydd: Kostnader i samband med fridlysning av Smålands

Taberg. Under punkten 222 (s. 410—411) har Kungl. Maj:t föreslagit en

anslagsanvisning med 30 000 kronor för att medel skall vara tillgängliga

för kostnader i samband med åtgärder, som eventuellt kan behöva företagas

för att skydda Smålands Tabergs naturvärden.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Naturskydd: Kostnader i samband

med fridlysning av Smålands Taberg för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

206:o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

Ä riksstaten för innevarande budgetår har anvisats

1) till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt ett förslagsanslag

av 15 000 kronor;

2) till Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris ett förslagsanslag

av 6 000 kronor;

3) till Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO ett förslagsanslag av

625 000 kronor; samt

4) till Kostnader för Sveriges medlemskap i europeiska växtskyddsorganisationen

ett anslag av 16 000 kronor.

Sammanlagt har sålunda till nämnda ändamål anvisats 662 000 kronor.

Under punkten 223 (s. 411—412) har Kungl. Maj :t föreslagit att ifrågavarande

fyra anslag skall sammanslås till ett enda och uppföras med 693 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Ur redovisningssynpunkt synes det lämpligt, att kostnaderna för internationella

organisationer med anknytning till jordbruksdepartementets verksamhetsområde

i huvudsak bestrides ur ett enda anslag. Jag föreslår därför,

att förut omförmälda fyra anslag fr. o. m. nästa budgetår skall sammanslås

till ett nytt anslag, benämnt Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m. I detta anslag bör de förutvarande anslagen uppgå såsom särskilda

delposter, av vilka den för den europeiska växtskyddsorganisationen avsedda

bör liksom tidigare vara obetecknad, medan de övriga bör vara av förslagsnatur.

Det nya anslaget bör givetvis uppföras såsom förslagsanslag.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

135

Vad härefter angår de särskilda delposterna biträder jag fiskeristyrelsens

förslag, att från delposten till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk

anstalt även skall bestridas resekostnaderna för de svenska medlemmarna

av internationella rådet för havsforskning jämte experter. Det torde

emellertid vara tillräckligt, om delposten uppföres med 21 000 kronor. Vid

riksdagens bifall till förevarande förslag torde det böra ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela beslut om dispositionen av anslagna medel.

Delposten till Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris synes i enlighet

med kommerskollegii förslag böra uppföras med oförändrat belopp

av 6 000 kronor.

Mot den svenska FAO-kommitténs beräkning av medelsbehovet till kostnaderna

för Sveriges medlemskap i FAO har jag icke heller någon erinran.

Den för detta ändamål avsedda delposten bör således i enlighet med kommitténs

förslag bestämmas till 650 000 kronor för nästa budgetår.

Vad slutligen angår delposten till Kostnader för Sveriges medlemskap i

europeiska växtskyddsorganisationen torde denna för nästa budgetar böra

uppföras med oförändrat belopp av 16 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör ifrågavarande anslag uppföras

med ett sammanlagt belopp av (21 000 + 6 000 + 650 000 + 16 000 —)

693 000 kronor. I förhållande till medelsanvisnången för innevarande budgetår

till ifrågavarande ändamål innebär detta en ökning med 31 000 kronor.»

Utskottet. Det framlagda förslaget möter icke någon erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer

m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 693 000 kronor.

207 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkten 224 (s. 413) gjorda framställning

vilken innebär att för ändamålet skall anvisas ett oförändrat belopp av 5 000

kronor och att författningsändring må vidtagas i syfte att justera arvodet

till nämndeman vid här ifrågavarande besiktningar och syneförrättningai

-— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och sgneförrättningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

208:o) Kontroll å standardisering av mjölk. Tillstyrkande bifall till Kungl.

Maj :ts förslag under punkten 225 (s. 413—414) — innefattande oförändrad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 40 000

kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

209 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Under punkten 226 (s. 414—417) har Kungl. Maj:t föreslagit en raedelsanvisning

med 1 330 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning av

30 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget avser ett belopp av

800 000 kronor restitution av ordinarie skatt för bensin, som förbrukas vid

yrkesmässigt fiske under budgetåret. Återstående del av anslaget, 500 000

kronor, har avsatts till den särskilda fond, som bildats genom återbäring av

tilläggsskatt, som det yrkesmässiga fisket erlagt för bensin, förbrukad under

tid, då sådan skatt uttogs.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 203 av herr Nilzon, Ivar, m. fl.

likalydande med II: 236 av herr Ericsson i Näs m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att återbäring skall ske av skatten å all

bensin och motorsprit, med eller utan däri inblandade ämnen, som förbrukas

inom nyttofisket, även om fisket bedrives i mindre skala än att utövaren

erhåller minst 20 % av sin inkomst därifrån, samt att förevarande anslag

måtte höjas med 320 000 kronor för nästkommande budgetår utöver vad

Kungl. Maj :t föreslagit.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat, får utskottet hänvisa till

motionerna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sin anslagsframställning

hemställt, att anslaget skall uppföras med (830 000 -f 500 000 —) 1 330 000

kronor.

Svenska fiskevårdsförbundet har hemställt om åtgärder för att skatt å bensin,

som användes vid icke yrkesmässigt husbehovsfiske, kollektivt skali

återbäras till fiskeutövarna. Återbäringen har föreslagits skola ske genom

anvisning av ett särskilt anslag å 320 000 kronor.

Till stöd för sin framställning framhåller förbundet bl. a., att just för

husbehovsfisket en återbäring är särskilt motiverad, eftersom detta fiske

för sina små båtar långt oftare använder bensin .som drivmedel än vad fallet

är inom det egentliga yrkesfisket, där fotogen- och råoljemotorer är

förhärskande. Återbäringen bör emellertid tills vidare begränsas till att avse

det direkt nyttobetonade småfisket, särskilt det som i småbrukarbygder

utövas med ryssjor, smånät, långrev och liknande redskap. Om en sådan

begränsning göres, torde den bensinmängd, som kommer i fråga, med försiktig

beräkning kunna antagas uppgå till minst 1 000 000 liter om året.

För att de restituerade medlen skall komma husbehovsfisket till den mest

effektiva nyttan, bör dessa företrädesvis användas till sådana allmänviktiga

uPPgifter som viss forsknings- och försöksverksamhet, information om nya

redskap och fiskemetoder inom husbehovsfisket, bidrag till för husbehovsfisket

värdefulla publikationer, anordnande av fiskeribevakning, kurser för

tillsynsmän samt demonstrationer och annan studieverksamhet m. in. Av

de medel, som husbehovsfiskarena själva erlägger, bör vidare viss del åter
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

137

fås i form av bidrag till deras egna organisationer för dessas allmänna

verksamhet.

Sedermera har fiskevårdsförbundet hemställt, att de skattemedel, som

erlagts under tiden efter det den tidigare framställningen gjordes, jämväl skall

räknas husbehovsfiskarena till godo. I övrigt framhåller förbundet bl. a., att

åtminstone i sötvatten och innerskärgårdarna förskjutningen från större

till mindre fiskeenheter har fortgått. Antalet yrkesmässiga fiskare stagnerar

eller minskar, medan antalet icke yrkesmässiga fiskare, vilka driver fisket

som binäring, snarast synes öka. Enligt förbundet kan det icke vara riktigt,

att de många småföretagarna inom fisket skall betungas med extra pålagor

som de större företagarna, visserligen med all rätt, går fria ifrån.

över fiskevårdsförbundets framställningar har utlåtanden avgivits av fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, Sveriges fiskares riksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk samt domänstyrelsen.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök framhåller, att det torde vara

ytterst svårt att erhålla ens en någorlunda tillförlitlig uppskattning av bensinförbrukningen

vid husbehovsfisket. Detta fiskes avgränsning mot andra

kategorier av fiske är dessutom mycket osäker. Vidare påpekas att de åtgärder,

vartill den bensinskatt användes som restitueras till det yrkesmässiga

fisket, i stor utsträckning gagnar även husbehovsfiskets utövare. Fiskeristyrelsen

finner sig därför åtminstone f. n. icke kunna tillstyrka bifall

till fiskevårdsförbundets förslag.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller, att det huvudsakliga ändamålet

med återbäringen av den bensinskatt, fisket erlägger, är att förhindra att

en oskälig stegring av omkostnaderna för fiskets bedrivande pålägges det

yrkesmässiga fisket. Då medlen i stor utsträckning användes till sådana

ändamål, som kommer alla fiskande till godo, anser sig förbundet ej kunna

förorda bifall till förslaget.

Riksförbundet Landsbygdens folk finner det uppenbart, att sådana åtgärder,

som kan vara ägnade att öka fiskproduktionen samt effektivisera fångstmetoderna

och öka fångsterna i här ifrågavarande vatten, väl kan anses

värda uppmärksamhet och stöd. Därest det kan anses sannolikt, att nu föreslagna

skatterestitution kan bli av väsentlig betydelse för ökning av husbehovsfiskets

avkastning, samt fördelningen av de restituerade medlen kan

utformas rättvist och effektivt över hela landet, tillstyrker riksförbundet för

sin del fiskevårdsförbundets förslag.

Domänstyrelsen framhåller inledningsvis följande.

Det torde böra betecknas som ett rättvisekrav, att även andra fiskarkategorier

än yrkesfiskare får del av de förmåner, som en kollektiv återbäring

av skatt på vid fiske förbrukad bensin innebär.

Utan tvivel förbrukas numera stora mängder bensin vid det binärings-,

husbehovs- och fritidsfiske, som i mindre motordrivna båtar utövas längs

rikets kuster och i de större sjöarna. Att — såsom nu ifrågasatts — utesluta

någon av nämnda kategorier från del i de restituerade medlen, därför att

bensinförbrukningen för en kategori kan vara svårare att beräkna än fölen

annan, finner domänstyrclsen icke bärande. Gränsen mellan husbehovs
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

fisket, däri inbegripet binäringsfisket, och fritidsfisket är ju ofta rätt flytande

och härtill kommer, att de stödåtgärder, som med hjälp av återburna

bensinskattemedel kan vidtagas, på grund av sin natur kommer att många

gånger i lika grad tillgodose såväl den ena som den andra fiskarkategoriens

intressen. Domänstyrelsen förordar därför för sin del, att ett eventuellt anslag

av nu ifrågavarande art betecknas Gottgörelse till husbehovs- och fritidsfisket

för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Sedan domänstyrelsen bl. a. erinrat om den stora vikt, husbehovsfisket

ansetts ha för folkförsörjningen i ett krisläge, framhåller den följande.

Att skapa full rättvisa när det gäller att beräkna anslagets storlek är

naturligtvis otänkbart, och även en kostsam utredning beträffande den nu

aktuella bensinförbrukningen kommer förmodligen att giva mycket osäkra

resultat. Domänstyrelsen vill därför ej förorda någon dylik utredning, då

det väsentliga är, att husbehovs- och fritidsfisket kollektivt tillgodoföres en

rimlig del av ifrågavarande medel. Även om domänstyrelsen sålunda förordar

en ökning av återbäringen att avse jämväl den bensin, som vid fiske förbrukas

av fritidsfiskarena, kan med hänsyn till kalkylens osäkerhet ett anslag

av 250 000 kronor för närvarande enligt domänstyrelsens mening synas

skäligt.

Slutligen framhåller domänstyrelsen, att de restituerade medlen i främsta

rummet bör användas för forsknings- och undersökningsarbeten beträffande

lämpliga fiskevårdande åtgärder i insjövattnen och smärre rinnande vatten,

i vilka fiskevården nu inom stora delar av landet är mycket eftersatt. Bidrag

bör därjämte kunna utgå till åtgärdsinventering av större fiskevattensystem,

gödslingsförsök i lämpliga vatten och fångststatistik samt i övrigt till ombyggnad

av vissa flottningsdammar, till laxtrappor samt till naturdammar.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Enligt förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit må restitution av sådan skatt bland annat åtnjutas för bensin

eller motorsprit, som med eller utan tillsats av annat ämne användes

för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske. Svenska

fiskevårdsförbundets förslag om en utvidgning av restitutionsmöjligheten

till att avse jämväl fiske, som bedrives för husbehov, kan jag icke biträda,

bland annat på grund av de stora praktiska svårigheterna att erhålla en

någorlunda tillförlitlig uppgift om hur mycket drivmedel som förbrukas för

sådant ändamål.

I detta sammanhang får jag emellertid framhålla, att den skatt, som restitueras

för det yrkesmässiga fisket, torde såsom anförts i några remissyttranden

i viss utsträckning komma även utövarna av annat fiske till godo.

Likaså vill jag erinra om att under sjätte huvudtiteln fr. o. m. budgetåret

1935/36 uppförts ett reservationsanslag till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder samt att syftet härmed är att såsom

kollektiv restitution för erlagd bensinskatt disponera någon del av automobilskattemedlen

för ändamål, som tjänar den mindre sjöfartens intressen.

Vidare bör framhållas, att i 2 kap. 10 § vattenlagen avsedda avgifter användes

till understödjande av forskningsverksamhet på fiskets område samt

för praktiska åtgärder till främjande av fisket inom landet.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

139

Mot fiskeristyrelsens beräkning av medelsbehovet för restitution till det

yrkesmässiga fisket har jag ej någon erinran. Anslaget torde sålunda för

nästa budgetår böra uppräknas med 30 000 kronor till 1 330 000 kronor. Av

sistnämnda belopp avses liksom för innevarande budgetår 500 000 kronor för

avsättning till fonden för främjande av fiskerinäringen.»

Utskottet. Av utredningen i ärendet framgår, att det skulle vara förbundet

med stora praktiska svårigheter att genomföra förslaget om en utvidgning

av restitutionsmöjligheten av er lagd bensinskatt att avse jämväl husbehovsfiske.

I ärendet har vidare erinrats om att den skatt, som restitueras för det

yrkesmässiga fisket, redan i viss utsträckning kommer även utövarna av annat

fiske till godo. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i likhet med Kungl.

Maj :t icke böra biträda förslaget.

Då utskottet icke heller har något att erinra mot anslagsberäkningen och

vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:203 och 11:236, till

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd

bensinskatt för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

1 330 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

210 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Under punkten

227 (s. 417—418) har Kungl. Maj:t hemställt om oförändrad medelsanvisning

av 300 000 kronor. Framställningen under punkten innefattar därjämte

förslag om att från ifrågavarande anslag skall få bestridas kostnaderna

för en konferens i Stockholm för diskussion av frågor berörande fiskevärderingsnämndernas

verksamhet.

Utskottet. Som utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag

under punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

211 :o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 228 (s. 418) om att anslaget

skall uppföras med oförändrat belopp och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

50 000 kronor.

212:o) Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum

år 1955. Kungl. Maj :t har under punkten 229 (s. 418—420) hemställt att för

ändamålet skall anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 459, av herr Nilsson i

Göingegården m. fl., vaTi hemställts att riksdagen måtte till förevarande ändamål

bevilja ett anslag av 60 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Skogsvårdsstyrelsernas förbund har i sin anslagsframställning hemställt

om en medelsanvisning å 120 000 kronor för anordnande av föreva^ande

jubileum. Förbundet har såsom motivering av framställningen framhållit

att jubileet i fråga bör högtidlighållas på ett sätt, som riktar allmänhetens

uppmärksamhet på det enskilda skogsbruket och det för folkförsörjningen

viktiga arbete, som nedlägges däri. I detta syfte avser förbundet bl. a. att

taga initiativ till en brett upplagd publicistisk verksamhet, anordna skogliga

tävlingar mellan landets folkskolor samt utge en jubileumsskrift, vari verksamheten

inom skogsbruket under de senaste 50 åren skildras på ett även

för icke fackmän njutbart sätt. Själva jubileumshögtidligheten ämnar förbundet

låta få formen av en Skogens dag på Skansen i Stockholm. I samband

därmed avses skola ordnas en skoglig utställning, varjämte andra

publiklockande arrangemang planerats.

Kostnaderna för jubileet beräknar förbundet preliminärt till 120 000 kronor

enligt följande specifikation.

Jubileumsskrift, tryckning och klichéer.............................. 15 000

» författararvoden................................... 5 000

Redaktion, presstjänst, propaganda ................................ 10 000

Skogens dag:

skoglig utställning ...................................... 15 000

musik, kantat, fyrverkeri m. m........................... 10 000

krönikespel............................................. 12 000 37 000

Gäster.................................................... 3 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för personalens deltagande.......... 40 000

Oförutsedda utgifter.............................................. 10 000

Summa kronor 120 000

Av de i specifikationen upptagna posterna motiveras närmare endast den,

som avsetts för bidrag till skogsvårdsstyrelserna för personalens deltagande.

Förbundet anför, att avsikten därmed är att framför allt fält- och kontorspersonal

i de lägre lönegraderna skall beredas möjlighet att deltaga i jubileumshögtidligheterna

i Stockholm. Den angivna summan grundar sig på en

beräkning, att omkring två tredjedelar av nämnda personal önskar deltaga

och därvid skall erhålla ersättning för direkta resekostnader. Hänsyn har

tagits till den biljettnedsättning, som i dylika fall kan påräknas. Förbundet

framhåller slutligen, att det skulle vara särskilt värdefullt om ifrågavarande

personal, som ofta under isolerade förhållanden fullgör det dagliga arbetet

s. 141 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

141

bland länets skogsägare, kan beredas denna uppmuntran i samband med

jubileumshögtidligheten.

I remissyttrande över framställningen finner skogsstyrelsen för sin del

motiverat, att ett särkilt anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Vad angår

anslagets storlek anser sig skogsstyrelsen i allt väsentligt kunna godtaga

förbundets beräkning. Intet synes sålunda vara att erinra mot de beräknade

kostnaderna för jubileumsskrift inklusive kostnader för redaktion

m. m. samt kostnaderna för Skogens dag, gäster och oförutsedda ändamål.

Beträffande det äskade bidraget till skogsvårdsstyrelserna för personalens

deltagande kan det visserligen synas tveksamt, i vilken ordning och i vilken

utsträckning dylikt bidrag bör utgå. Skogsstyrelsen finner sig emellertid

böra tillstyrka förbundets förslag även i denna del. Det anslag, som må anvisas

för ändamålet, torde böra ställas till skogsstyrelsens förfogande att

utbetalas till vederbörande på rekvisition i mån av styrkt behov.

Statskontoret anser i yttrande över förbundets framställning att eventuellt

statsbidrag till jubileet bör utgå endast till sådana utgifter, till vilka bidrag

i motsvarande fall brukar lämnas statliga verk och inrättningar, d. v. s. huvudsakligen

till kostnader för jubileumsskrift samt för i samband med jubileet

anordnad festlighet. Då emellertid en jubileumsskrift utgavs till

skogsvårdsstyrelsernas 40-årsjubileum, kan det i förevarande fall ifrågasättas,

om tillräcklig anledning föreligger att efter så kort tid utgiva en ny sådan

skrift. Det begärda bidraget till en utställning tillstyrkes, eftersom denna

bör kunna få ett visst värde ur propagandas3rnpunkt. Likaledes har det

för representation upptagna beloppet ej givit anledning till erinran. Med

hänsyn till konsekvenserna motsätter sig statskontoret däremot bestämt,

att statsbidrag lämnas till personalens resekostnader. Återstående i framställningen

angivna kostnader anses likaledes vara av beskaffenhet att ej

böra bestridas av statsmedel.

Departementschefen har anfört följande.

»Ifrågavarande jubileum torde med den planerade uppläggningen kunna få

ett visst värde ur upplysnings- och propagandasynpunkt. Bl. a. med hänsyn

härtill finner jag det motiverat, att staten bidrager till kostnaderna för jubileet.

Beträffande bidragets storlek har jag i stort sett icke någon erinran mot

vad som begärts av Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Bidraget bör dock begränsas

till ett belopp av 100 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör för ändamålet uppföras ett

särskilt anslag å riksstaten för budgetåret 1955/56. Anslaget torde böra benämnas

Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum

år 1955 samt givas karaktär av reservationsanslag.»

Utskottet. Med hänsyn till den betydelse ur upplysnings- och propagandasynpunkt,

som de planerade anordningarna i samband med skogsvårdsstyrelsernas

50-årsjubileum kan få, biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Anslaget torde under den föreslagna benämningen böra uppföras å riksstaten

med det av Kungl. Maj:t förordade beloppet, 100 000 kronor. Utskottet hemställer

sålunda,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 459, till Bidrag till kostnaderna

för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum år 1955

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

213 :o) Bidrag till Nordiska jordbruksforskares förening för kongress i

Stockholm år 1956. Den under punkten 230 (s. 420—421) gjorda framställningen

om anvisande till ändamålet av ett reservationsanslag av 50 000 kronor

tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Nordiska jordbruksforskares

förening för kongress i Stockholm år 1956 för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

214 :o) Bidrag till kostnaderna för den åttonde internationella kongressen

för fotogrammetri i Stockholm år 1956. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 231 (s. 421—422) om medelsanvisning med

50 000 kronor till ändamålet och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till kostnaderna för den åttonde

internationella kongressen för fotogrammetri i Stockholm

år 1956 för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

215 :o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 232 (s. 422—423) om medelsanvisning

med oförändrat belopp till ändamålet, som dock från och

med nästkommande budgetår avser ersättning ej allenast till förevarande

sakkunniga utan jämväl till vissa opponenter vid disputationer, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

216 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Jämlikt Kungl.

Maj :ts under punkten 233 (s. 423) gjorda framställning — innefattande en

med hänsyn till väntad belastning av anslaget höjd medelsanvisning med

100 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

143

217 :o) Extra utgifter. Kungl. Maj:ts under punkten 234 (s. 424) gjorda

framställning om medelsanvisning med oförändrat belopp biträdes av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

218 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkten 235 (s. 424) gjorda framställning — innebärande

anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

Uppskjutna frågor

219:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angives i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet

att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 mars 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,

Nord, Jon Jonsson, Bertil Andersson, Sundberg, Hansson, Eskilsson och Bror

Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Andersson i Hyssna,

Antby, Jonsson i Strömsund och Pettersson i Dahl, fru Eriksson i Hallstahammar,

herrar Ekdahl, Agerberg, Rimås och Nilsson i Lönsboda;

dock att vid behandlingen av punkterna

1—150 herr William Ohlsson deltagit i stället för herr Sundberg,

17—28 herr Johan Persson deltagit i stället för herr Nord,

100 herrar Mossberger och Jönsson i Gärds Köpinge deltagit i stället för

herrar Anderberg och Gustafson i Dädesjö,

112 herrar Mossberger, Johan Persson och Franzén deltagit i stället för

herrar Anderberg, Nord och Bror Nilsson,

133—150 herrar Johanson i Västervik, Arweson och Johansson i öckerö

deltagit i stället för herr Jonsson i Strömsund, fru Eriksson i Hallstahammar

och herr Rimås,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

151—182 herrar Hjalmar Nilsson, Johan Persson och Mossberger deltagit

i stället för herrar Svedberg, Nord och Bertil Andersson,

183—219 herrar Arweson och Johansson i öckerö deltagit i stället för

fru Eriksson i Hallstahammar och herr Rimås.

Reservationer

1) Vid punkten 8:o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)

av herrar Eskilsson och Agerberg, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 204 och II: 224 samt att därför utskottets utlåtande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Erfarenheterna från planeringskommittéernas hittillsvarande verksamhet

torde ha visat, att resultatet i stort sett icke motsvarat förväntningarna.

Deras arbete har sannolikt i mycket ringa grad resulterat i praktiska åtgärder.

Flertalet av de hittills tillsatta kommittéerna torde för övrigt ha upphört

utan att fullfölja sina uppdrag. Detta visas också av att medelsbehovet

för ändamålet minskat år från år.

Vissa specialutredningar eller planeringar kan alltjämt vara nödvändiga.

Dessa torde dock icke få större omfattning än att de kan bestridas ur lantbruksnämndernas

omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:204 och

II: 224, avslå Kungl. Maj:ts förevarande framställning.»

2) Vid punkten 17:o) (Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Avlöningar) av herr Johan Persson.

3) Vid punkten 25:o) (Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Bidrag till lokal försöksverksamhet) av herrar Antby och Agerberg.

4) Vid punkten 59:o) (Veterinärhögskolan: Avlöningar) av herr Agerberg.

5) Vid punkten 100:o) (Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd)
a)

av herrar Jon Jonsson, Mossberger, Andersson i Hyssna och Jonsson i

Strömsund, vilka ansett, att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Det arbete, som ifrågavarande förening nedlägger på förädlingen av fruktträd,

är till avsevärt gagn för fruktodlingen i vårt land. Utskottet har redan

tidigare vid flera tillfällen understrukit föreningens stora betydelse på detta

område. Med anledning av de i ämnet väckta motionerna vill utskottet därför

framhålla angelägenheten av att medel för ändamålet ställes till förfogande

i sådan utsträckning att en inskränkning av ifrågavarande verksamhet

om möjligt undvikes. Såsom framgår av det föregående har departementschefen

emellertid förklarat, att i avvaktan på resultatet av 1953 års

växtförädlingsutrednings arbete förevarande anslag bör för nästa budgetår

uppföras med oförändrat belopp, 75 000 kronor. Vid sådant förhållande an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1055

115

ser sig icke heller utskottet nu böra förorda någon höjning av anslaget. I

likhet med vad utskottet anfört vid behandlingen av anslaget till Understödjande

av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm vill utskottet

dock även i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att utredningen

slutföres inom sådan tid att därå grundade förslag kan framläggas

till 1956 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 19 och II: 220, till Bidrag

till Föreningen för växtförädling av fruktträd för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.»

b) av herr Pettersson i Dahl.

6) Vid punkten 112:o) (Befrämjande av landsbygdens elektrifiering) av

herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Franzén och Pettersson i Dahl, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka motionerna II: 240 och II: 350 samt att därför

utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»De i anslutning till denna anslagspunkt väckta motionerna åsyftar i huvudsak

ett tillgodoseende av det förslag rörande upprustning av distributionsnäten

på landsbygden, som framlagts av elkraftutredningen den 26

januari 1953. Motionerna skiljer sig åt därutinnan, att i motionen 11:240

hemställes om en höjning av medelsanvisningen för ändamålet med 500 000

kronor, medan i motionen II: 350 begäres en uppmjukning av iånebeslämmelserna

rörande kraftledningslånefonden.

Enligt utskottets mening är det synnerligen önskvärt att elektrifieringen

på landsbygden påskyndas så mycket som möjligt. Av det föregående framgår,

att elkraftutredningen numera avgivit sitt huvudbetänkande, vilket för

närvarande är föremål för remissbehandling. Proposition i ämnet kan emellertid

uppenbarligen icke föreläggas innevarande års riksdag. Med hänsyn

härtill synes det utskottet angeläget att redan nu ökade resurser ställes till

förfogande för ändamålet. Utskottet förordar sålunda, att anslaget i enlighet

med motionen II: 240 uppräknas till 4 500 000 kronor.

Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 11:350 om sådan ändring

av bestämmelserna för kraftledningslånefonden, att lån därur må beviljas

åt distributionsföretag, som av elektrifieringsberedningen befinnes

vara lämpligt organiserat, även för förnyelse, omläggning eller förstärkning

av distributionsnät. Vid bifall till sistnämnda förslag torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderlig författningsändring. I fråga om yrkandet

i motionen rörande ändrade grunder för låneränta och säkerhet

för lån från kraftledningslånefonden förordar utskottet, alt riksdagen hos

Kungl. Maj:t hemställer, alt förslag i ämnet framlägges snarast möjligt och

senast i samband med proposition i anledning av elkraftutredningens slutbetänkande.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet alltså,

1) alt riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ls

framställning samt med bifall till motionen 11:240 till 11 e10

liihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1355

främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor;

2) att riksdagen må med bifall till motionen II: 350, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj :t ville låta företaga den författningsändring, som utskottet

förordat i det förgående;

3) att riksdagen må, med bifall i förevarande del till motionen

11:350, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t ville —- på sätt utskottet förordat — framlägga

förslag rörande ändrade grunder för kraftledningslånefonden

i fråga om säkerhet och låneränta.»

7) Vid punkten 123:o) (Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti)

av herrar Nord, Hansson, Bror Nilsson, Antby, Ekdahl, Agerberg,

Rimås och Nilsson i Lönsboda, vilka ansett

dels att tredje stycket av utskottets utlåtande på s. 88 bort ha följande

lydelse:

»Med anledning av vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med motionärerna

nödvändigt att ramen för ifrågavarande verksamhet ökas för att

det stora behovet av dylika lån kan tillgodoses. Utskottet biträder alltså motionerna

1:35 och 11:46, såvitt nu är i fråga, och tillstyrker sålunda att

ifrågavarande ram för nästa budegtår skall bestämmas till ett belopp av

25 000 000 kronor. Vad beträffar yrkandet i samma motioner om höjning av

maximibeloppet för innevarande budgetår, får utskottet erinra om att Kungl.

Maj :t genom beslut den 18 februari 1955 medgivit, att av det för lån till

yttre rationalisering och inre rationalisering avsedda garantibemyndigandet

under budgetåret 1954/55 finge — i den mån bemyndigandet icke toges i

anspråk för sagda ändamål — högst 3 000 000 kronor disponeras för statlig

kreditgaranti avseende jordbruksegnahemslån in. in. Härmed iorde motionärernas

önskemål i denna del bli i huvudsak tillgodosett.»

dels att andra stycket av utskottets utlåtande på s. 89 bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vad härefter angår garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus

bär i motionerna 1:369 och 11:229 samt 11:450 yrkats, att beloppet skall

höjas med 6 000 000 respektive 2 000 000 kronor i förhållande til Kungl.

Maj :ts förslag. Därvid har i motionerna särskilt understrukits det stora behovet

av ökade lagerutrymmen för frukt- och trädgårdsprodukter. Även utskottet

finner det — med hänsyn till trädgårdsnäringens bekymmersamma

läge — angeläget att lämpliga lokaler i större utsträckning än vad f. n. är

fallet ställes i ordning för dess produkter. Enligt utskottets mening synes det

därför vara påkallat, att ramen för ändamålet höjes. Med beaktande av nödvändigheten

att iakttaga återhållsamhet i fråga om investeringar är utskottet

emellertid icke berett att förorda större ökning än den som begärts i motionen

11:450 eller till 6 000 000 kronor. Utskottet förutsätter dock därvid,

att det belopp å 2 000 000 kronor, som sålunda ställes till förfogande utöver

det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet, helt kommer att användas för be
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 147

viljande av lånegaranti för uppförande av fruktlagerhus. Vid detta ställningstagande

anser utskottet, att den i motionerna I: 368 och II: 451 framförda

begäran icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock att utskottets hemställan under A. 2) bort ha följande lydelse:

»2) med anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt

motionerna 1:369 och 11:229 ävensom med bifall till motionerna

I: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga, samt II: 450

medgiva, att under budgetåret 1955/56 statlig kreditgaranti

må beviljas dels för lån avseende yttre rationalisering intill

ett belopp av 10 000 000 kronor, för lån till inre rationalisering

intill ett belopp av 15 000 000 kronor, för jordbruksegnahemslån

m. m. intill ett belopp av 25 000 000 kronor och

för driftslån intill ett belopp av 6 000 000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning, dels för lån avseende

uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

intill ett belopp av 6 000 000 kronor, varav 2 000 000 kronor

skall ställas till förfogande för uppförande av fruktlagerhus.»

8) Vid punkten U9:o) (Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg)

av herr Johansson i öclcerö.

9) Vid punkten 17b:o) (Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdssty.relserna:

Avlöningar) av herrar Hansson, Johan Persson, Antbij, Rimås och Nilsson

i Lönsboda, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 117

och II: 148 samt att därför utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»1946 års riksdag biföll föredragande departementschefens förslag, att vid

de tolv skogsvårdsstyrelser, som då hade skogsvårdsgårdar, skulle inrättas

förste länsskogvaktartjänster för föreståndarna för dessa skogsvårdsgårdar.

Alltefter som antalet skogsvårdsgårdar utökats har som en följd av detta

beslut riksdagen även bifallit förslag om inrättandet av motsvarande antal

nya tjänster som förste länsskogvaktare.

Skogsstyrelsen har i år efter förslag av skogsvårdsstyrelserna hemställt

om ett antal nya tjänster som förste länsskogvaktare. Statens lönenämnd

tillstyrker i enlighet med hittills tillämpade principer att sex av de föreslagna

tjänsterna, som avses för föreståndare för skogsvårdsgårdar, inrättas. Departementschefen

avstyrker emellertid förslaget under anmälan av sin avsikt

att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att tillsätta eu utredning

med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas

organisation och personaluppsättning.

Utskottet, som anser det motiverat att låta frågan om tjänsteförändringar

hos skogsvårdsstyrelserna i stort sett anstå i avvaktan på den förebådade

omprövningen av skogsvårdsstyrelsernas organisation och personaluppsättning,

finner för sin del bärande skäl fördenskull icke föreligga att frångå

den genom riksdagens tidigare beslut stadfästa principen för inrättande av

tjänster som förste länsskogvaktare. Utskottet biträder därför lönenämndens

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

tillstyrkande förslag om ändring av nyssnämnda sex länsskogvaktartjänster

till tjänster som förste länsskogvaktare. Detta innebär, att i enlighet med

förslaget i motionerna I: 117 och II: 148 en tjänst som länsskogvaktare i

Ca 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län samt två motsvarande tjänster

vid vardera av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens

län skall uppflyttas till tjänster som förste länsskogvaktare i Ca 19 samt en

tjänst som länsskogvaktare i Ce 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Västmanlands

län skall uppflyttas till en tjänst som förste länsskogvaktare i Ce 19. I anslutning

härtill bör anslaget uppräknas med i runt tal 6 000 kronor.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 117 och II: 148,

till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

9 396 400 kronor.»

10) Vid punkten 175:o) (Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader) av herrar Hansson, Johan Persson, Antbg, Rimås och

Nilsson i Lönsboda, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I:

197 och II: 237 samt att därför

dels andra stycket av utskottets utlåtande på s. 121 bort ha följande lydelse:
»I

motionerna I: 197 och 11:237 har i fråga om anslagsmedel till plantlörsörjningen

yrkats en uppräkning med 200 000 kronor utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit. Med anledning härav vill utskottet för sin del vitsorda den

stora betydelse, som plantproduktionen har för det skogliga uppbyggnadsarbetet.

Det är därför enligt utskottets mening av utomordentlig vikt, att

detta arbete ej hämmas av brist på plantmaterial. Med hänsyn härtill anser

sig utskottet trots kravet på sträng sparsamhet böra tillstyrka bifall till förevarande

motioner.»

dels ork utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 197 och 11:237,

till Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 6 566 000 kronor.»

11) Vid punkten 177:o) (Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo) av herrar Bror Nilsson och Johan Persson, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 198 och 11:221 samt I: 199

och II: 222 samt att därför

dels tredje och fjärde styckena av utskottets utlåtande på s. 125 bort ersättas

av text av följande lydelse:

»Med hänsyn till att en fortsatt utvidgning och upprustning av landets

skogsvägnät är synnerligen angelägen, anser utskottet de i motionerna framförda

önskemålen om ökad medelsanvisning för ändamålet vara val rao
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 149

tiverade. Såsom departementschefen framhållit torde emellertid en ytterligare

uppräkning av anslaget böra föranleda att frågan om avräkning av

en del utav anslaget mot bilskattemedlen upptages till prövning. Vid sådant

förhållande och då motionärerna enligt utskottets förmenande anfört vägande

skäl för en ändring av de nuvarande principerna, förordar utskottet

att frågan nu löses i enlighet med motionernas förslag. Detta innebär, att

till ändamålet fö,r nästa budgetår skall upptagas ett belopp av 5 000 000

kronor, varav 2 500 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 198 och 11:221

samt I: 199 och II: 222, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader

å skogar i enskild ägo för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, varav

2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.»

12) Vid punkten 209:o) (Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt) av herr Pettersson i Dahl.

13) Vid punkten 212:o) (Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas

50-årsjubileum år 1955) av herrar Eskilsson och Agerberg, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka motionen II: 459 samt att utskottets utlåtande

och hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till det upplysningsvärde som höglidlighållandet av skogsvårdsstyrelsernas

50-årsjubileum kan ha, tillstyrker utskottet att ett särskilt

anslag beviljas för ändamålet. Då utskottet finner det angeläget att iakttaga

sparsamhet med statsutgifterna, speciellt för ändamål av ifrågavarande slag,

biträder utskottet emellertid det förslag som framförts i motion II: 459 vilket

innebär en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

med 40 000 kronor. Anslaget torde under den föreslagna benämningen böra

uppföras å riksstaten med det i motion II: 459 förordade beloppet, 60 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning

samt med bifall till motionen II: 459, till Bidrag till

kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum år

1955 för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kronor.»

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt

i 9:e

huvud-

titeln

Anslagets rubrik

Punkt

i 9:e

huvud- titeln

6-7

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar

Omkostnader

112

27

Lantbrukshögskolan och statens lant- bruksförsök:

Statens försöksgårdar

114

50

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsan- stalter

133

55

Statens hingstdepåer och stuteri:

Avlöningar

Omkostnader

137

87

Lindring i mindre bemedlades kost- nader för djursjukvård

190

91

Bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland m. m.

199—200

in

Statens jordbruksnämnd:

Avlöningar

Omkostnader

216—217

Anslagets rubrik

Statens kommission för krisuppgifter

på livsmedelsområdet

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område

Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
Bidrag

till jordbrukets rationalisering
Odlings-

och byggnadshjälp åt innehavare

av vissa kronolägenheter

m. in.

Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad

skogsproduktion i Norrland m. m.

Lantmäteristaten:

Avlöningar

Omkostnader

Lappfogdarna m. fl.:

Avlöningar

Omkostnader

550450. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:9 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 u a1 i texten