Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten: Avlöningar och Omkostnader jämte i ämnena väckta motioner.
1955-04-13 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1955:18, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten: Avlöningar och Omkostnader jämte i ämnena väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
1
Nr 18
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten:
Avlöningar och Omkostnader jämte i
ämnena väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln,
punkterna 199 och 200 (s. 360—374), föreslagit riksdagen — förutom att
medgiva ändringar i personalförteckningen för lantmäteristaten och fastställa
ändrad avlöningsstat för densamma — att till Lantmäteristaten: Avlöningar
och Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa förslagsanslag å
18 150 500 respektive 4 175 000 kronor.
I detta sammanhang har jordbruksutskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 200 av herr Nyström m. fl., likalydande med II: 282 av fru Boman
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta, att av förevarande
avlöningsanslag ett belopp av 100 716 kronor måtte användas för inrättande
av en fullständig skiftesorganisation för Norrbottens län;
2) I: 201 av herr Lindblom m. fl. och II: 225, likalydande, av herr Jansson
i Aspeboda m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen beträffande
skiftesorganisationen i Kopparbergs län måtte besluta en sådan personalförstärkning,
som lantmäteristyrelsen äskat i sin anslagsframställning;
3) I: 202 av herr Gillström m. fl. och II: 234, likalydande, av herr Fröding
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande
från och med den 1 juli 1955 av ett nytt lantmäteridistrikt i Västernorrlands
län med stationeringsort i Sundsvall; samt
4) 1:372 av herr Lodenius, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för inrättande av ett nytt lantmäteridistrikt inom Stockholms län i Norrtälj
eregionen bevilja därför erforderliga medel genom uppräkning av ifrågavarande
anslag för budgetåret 1955/56.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
över motionerna I: 202 och II: 234 samt I: 372 har yttranden inhämtats
av lantmäteristyrelsen och statskontoret.
1 :o) Lantmäteristaten: Avlöningar
Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt, att anslaget
skall höjas med 845 500 kronor till 18 701 000 kronor enligt följande
beräkning.
I Ilihnng till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 18
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Ökning Minskning
1. 15 lantmätare i Ce 27 .............................. 262 523
2. Skiftesorganisationen i Kalmar län
1 lantmätare i Ce 31 i st. för Cg 31................... —
1 biträdande lantmätare i Ce 27 ..................... 17 028
3. Fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län
2 lantmätare i Ce 27 ............................... 35 304
1 lantmätaraspirant i Cf 21 ......................... 12 636
1 mätningstekniker i Ce 19.......................... 11 400
2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 11 640
4. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län
2 lantmätare i Ce 27 ............................... 34 056
2 lantmätaraspiranter i Cf 21 ........................ 24 240
2 förste mätningstekniker i Ce 21 .................... 25 680
4 mätningstekniska biträden i Cf 12.................. 33 120
2 kanslibiträden i Ce 11 ............................ 15 936
8 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4 .................... 44 544
5. Skiftesorganisationen i Norrbottens län
1 lantmätare i Ca 29 ............................... 20 148 50 000
2 lantmätaraspiranter i Cf 21 ........................ 26 328
1 förste mätningstekniker i Ce 21 .................... 13 956
1 mätningstekniker i Ce 16 .......................... 10 488
1 mätningstekniskt biträde i Cf 12 ................... 9 000
1 kanslibiträde i Ce 11 ............................. 8 652
2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 12 144
6. Centralkontoret i Stockholm
1 lantmätare i Ce 27 ............................... 18 276
2 mätningstekniker i Ce 19 .......................... 23 736
2 mätningstekniska biträden i Cf 12 .................. 18 000
2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 12 144
7. 50 kontorister i lönegrad 13 i st. för samma antal kanslibiträden
i lönegrad 11 .............................. 35 925
8. 1 lantmätare i Ca 27 i st. för 1 distriktslantmätare å övergångsstat
i Ca 29 under 1 månad.................... 390
9. Övergångsersättningar till distriktslantmätare och distriktslantmätare
å övergångsstat................... 7 287
10. Assistent å övergångsstat........................... 12 300
11. Lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång
samt löneklassförändringar.......................... 178 791
915 695 69 977
+ 845 718
I en allmän motivering till sina förslag framhåller lantmäteristyrelsen bl. a.,
att lantmäteridistrikten omkring år 1951 upplevde ett något lugnare skede
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
3
än tidigare beträffande tillströmningen av nya arbetsuppgifter. Därefter har
emellertid en successiv ökning skett, som under år 1953 fått rekordartad
storlek. Följden härav har blivit, att den reella arbetsbalansen ökat avsevärt
för alla personalkategorier. Denna utveckling är oroväckande, eftersom den
befintliga personalens arbetsprestation har varit mycket hög.
Det anförda avser riket i dess helhet. Man får emellertid icke härav draga
slutsatsen, att detsamma skulle vara representativt för huvuddelen av
lantmäteriets många organisationsenheter. Vad som framför allt skapar
lantmäteriets aktuella arbetskraftssvårigheter är nämligen de betydande
olikheter, som föreligger mellan skilda enheter. Den normala personaluppsättningen
inom ett Iantmäteridistrikt utgör — förutom distriktslantmätaren
— en biträdande lantmätare, två mätningstekniker och två biträden i
kontorstjänst. För en sådan enhet får det anses normalt och lämpligt med
ungefär ett halvt års arbetsbalans för alla befattningshavare. Det behövs
nämligen en viss inneliggande arbetsmängd för att möjliggöra en ändamålsenlig
planläggning av arbetet och jämn sysselsättning för personalen. Skulle
inneliggande arbetsmängd vara större, uppstår å andra sidan alltför besvärande
väntetider för allmänheten.
Under en följd av år har emellertid konstaterats, att arbetsläget i åtskilliga
distrikt avviker så markant från det läge, som enligt vad nyss anförts
får anses normalt, att situationen snart blir ohållbar. Förhållandet har på
senare tid ytterligare förvärrats. Av rikets 148 Iantmäteridistrikt redovisade
den 1 januari 1954 36 eu arbetsbalans av högst 40 arbetsmånader, 32 en
balans av 40—59 arbetsmånader, 26 en balans av 60—79 arbetsmånader,
21 en balans av 80—100 arbetsmånader samt 33 en balans av mer än 100
arbetsmånader. Den första gruppen anser styrelsen vara fullt tillfredsställande.
Den andra kan godtagas med tvekan, under det att redan den tredje
gruppen, med en balans av 60—79 arbetsmånader inger oro, om icke balansen
kan förklaras av alldeles speciella förhållanden. De två sista grupperna
är helt otillfredsställande. Styrelsen anser sig icke kunna taga ansvaret
för att lantmäteriverksamheten i dylika enheter ombesörjes på ett
för det allmänna och allmänheten tillfredsställande sätt, om icke personalförstärkningar
sker. I anslutning härtill lämnar styrelsen en detaljredogörelse
för alla de enheter, där arbetsbalansen angivits vara helt otillfredsställande.
I fråga om vilka åtgärder som vidtagits för att utjämna de stora skillnaderna
i arbetsbelastning anför styrelsen, att de toppbelastade enheterna givetvis
i möjligaste mån har erhållit personalförstärkningar. Möjligheterna
härtill är emellertid mycket begränsade, eftersom de normalbelastade enheterna
över huvud taget icke torde kunna uttunnas mer än vad som redan
skett till förmån för de hårdare belastade enheterna. I särskilda framställningar
har styrelsen därför hemställt eller kommer att hemställa, att Kisa
distrikt i Östergötlands län, Ronneby distrikt i Blekinge län och Bergs distrikt
i Jämtlands län skall indragas och i stället nya distrikt inrättas i
Hudiksvalls-, Norrtälje- och Sundsvallsregionerna. Vidare har verksamheten
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
under de senaste åren i möjligaste mån rationaliserats. Sålunda har en rad
åtgärder vidtagits beträffande lagstiftning, organisation, administration och
tekniska arbetsmetoder. Åtskilligt mer torde kunna åstadkommas genom
den stora lagrevision, som uppdragits åt 1954 års fastighetsbildningskommitté.
Å andra sidan bör hållas i minnet, att lagstiftningsarbetets huvuduppgift
är att åstadkomma förrättningsinstitut för stora uppgifter, som ännu icke
angripits på allvar.
Vad angår spörsmålet huruvida den nuvarande situationen betingas av
tillfälliga omständigheter eller om de ökade anspråken på lantmäteriorganisationen
kan väntas bestå, framhåller styrelsen, att man har att räkna
med ökade uppgifter för lantmäteri^ beträffande såväl samhällsbyggandet
som jordbruket. Därtill kommer, att lantmäteriet under senare år tillförts
flera nya uppgifter genom lagstiftning, som icke fanns då den nuvarande
organisationen år 1947 byggdes upp. Bland dessa nämnes förrättningar för
sammanföring av samfälld vägmark m. m., för legalisering av sämjedelning
samt för bildande av vägföreningar i tätorter.
Slutsatsen av det anförda blir ofrånkomligen enligt styrelsen att, om
icke förstärkningsåtgärder vidtages, det nuvarande kritiska arbetskraltsläget
kan förväntas snabbt förvärras för att inom kort bli helt ohållbart.
Styrelsen ser sig till följd därav nödsakad att på nytt begära personalförstärkningar
såväl för distriktsorganisationens allmänna verksamhet som
för en rad angelägna specialuppgifter.
Slutligen framhåller styrelsen, att lantmäieriväsendet visar en synnerligen
gynnsam inkomstutveckling, som vida överträffat förhandskalkylerna. Om
hänsyn endast tages till de två sista budgetåren — den tid den nuvarande
lantmäteritaxan varit i kraft — har visserligen totalkostnaderna för lantmäteristaten
(avlöningar och omkostnader) stigit från 20,8 miljoner kronor
budgetåret 1952/53 till 21,4 miljoner kronor 1953/54, men om även inkomsterna
tages med i beräkningen, har statsverkets nettoutgifter för lantmäteristaten
minskat från 14,1 miljoner till 13,6 miljoner kronor.
Beträffande motiven för de särskilda yrkandena torde, utöver vad som
anfördes i IX ht 1954 s. 394—396 såvitt angår förslagen under punkterna
2—6, här få återgivas följande.
1. Lantmäteristyrelsen framhåller att, såsom framgår av den allmänna
motiveringen, distriktsorganisationcn f. n. har 54 distrikt, vilka kan betraktas
som allvarligt belastade. Av dessa är förhållandena synnerligen allvarliga
i de 33, som redovisar en arbetsbalans av mer än 100 arbetsmånader.
Bland sistnämnda 33 distrikt finnes dessutom exceptionella toppbelastningar,
som helt faller utom ramen för den gällande organisationens kapacitet.
Med hänsyn till dessa förhållanden ävensom till vikten av att lantmätarrekryteringen
— som det ju ankommer på styrelsen att dirigera — sker
planenligt och framför allt med hänsynstagande till utvecklingen på längre
sikt, har styrelsen stannat för att föreslå en omedelbar ökning av ramen
för distriktens lantmätarpersonal med 15 lantmätare. På grund av den betydande
ansvällning av personal i befordringsgången, som successivt skett
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
5
eller lantmäteriets omorganisation år 1947, bör denna grupp icke längre utökas.
De nya tjänsterna bör därför i stället placeras i den lägsta lönegraden
ovanför befordringsgången, d. v. s. i lönegrad Ce 27, för att i någon mån
lätta på de yngre lantmätarnas f. n. dystra befordringsutsikter. Såvitt styrelsen
kunnat finna har den viktiga frågan om de yngre lantmätarnas fördelning
på lönegradsgrupper över huvud icke varit föremål för någon djupare
analys i samband med tjänsteförteckningsrevisionen. De försämrade
befordringsutsikterna påverkar f. ö. tydligt redan nu intresset för lantmätarbanan.
Vid de tre senaste antagningarna av studerande till lantmäteriavdelningen
uppgick sålunda antalet sökande till respektive 22, 10 och 9.
4. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län erhöll sin nuvarande organisation
genom beslut vid 1950 års riksdag. Verksamheten är fördelad på fem
distriktslantmätare och två förfogandelantmätare eller sammanlagt sju särskilda
enheter. Enligt balansrapporterna från årsskiftet 1953/54 representerar
inneliggande arbetsuppgifter en sammanlagd arbetsmängd av 989 lantmätar
månader, 2 058 tekniker månader och 2 375 kontor sbiträdesmånader
eller tillhopa 5 422 arbetsmånader. Den under år 1953 utvunna arbetsprestationen
utgjorde enligt årsredogörelserna 125 lantmätarmånader, 212 teknikermånader
och 237 kontorsbiträdesmånader eller sammanlagt 574 arbetsmånader.
Även om det vore möjligt att bedriva skiftesarbetet i jämn följd,
skulle alltså fullföljandet av nu pågående arbeten taga en tid av minst nio
år. Av skilda skäl har man emellertid att räkna med vissa oundvikliga avbrott,
varför det torde vara mera realistiskt att räkna med en tidsåtgång för
nuvarande personal av 12 å 13 år.
Det föreliggande tidsprogrammet kan icke anses tillfredsställande. Medan
laga skifte pågår i en bygd, kan av helt naturliga skäl förbättringsverksamheten
i jordbruk och skogsbruk icke fortgå på vanligt sätt. Även rent
organisatoriska skäl talar för en ökad takt i verksamheten. Sett på längre
sikt arbetar nämligen en väl utbyggd organisation billigare än en liten sådan.
Styrelsen erinrar slutligen om att ifrågavarande skiftesorganisationer efter
1950 års riksdagsbeslut tillförts nya laga skiften om sammanlagt cirka
26 000 hektar med omkring 1 100 delägare. Dessutom har nyligen ansökan
ingivits om ytterligare ett laga skifte (Boda socken) med en areal av omkring
23 000 hektar.
I detta sammanhang torde få anmälas cn skrivelse den 14 oktober 1954
från länsstyrelsen i Kopparbergs län. Länsstyrelsen framhåller däri, att
skiftesverksamhetens fortgång i de bygder i länet, där ifrågavarande skiftesorganisation
verkar, är av den allra största betydelse för jordbruket och
skogsbruket liksom för samhällsutvecklingen i övrigt i dessa bygder. På
grund härav understryker länsstyrelsen livligt behovet av den utav lantmäteristyrelsen
föreslagna arbetskraftsförstärkningen till skiftesorganisalionen.
5. Lantmäteristyrelsen lämnar även här inledningsvis en redogörelse för
verksamhetens art och omfattning samt för behandlingen av tidigare förslag
i ämnet. I redogörelsen anföres följande.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
I Norrbottens läns lappmark, huvudsakligen inom Kiruna siad och Karesuando
socken, finnes ett antal ännu icke skiftade byar med mycket vidsträckta
ägoinnehav. Befolkningsunderlaget i dessa bygder synes vara stabilt,
och ungdomen visar vilja att stanna kvar och finna sin utkomst i orten.
Byarnas markområden bestämdes vid avvittringen omkring sekelskiftet,
men det skedde då ingen delning de olika brukningsenheterna emellan.
Privat jorddelning har dock försiggått i betydande utsträckning och genom
köp, byte och sämjedelning inom och mellan jordregisterenheterna företer
fastighetsindelningen nu djupgående brister och oklarheter. Det finnes icke
annat medel f. n. att råda hot på missförhållandena än att underkasta byarna
laga skifte. Det är för bygden av den största betydelse, att dessa skiften
snabbt kommer till stånd. De torde kunna betecknas som en grundförutsättning
för den vidare utvecklingen av näringslivet i dessa bygder. Styrelsen
hemställde därför i anslagsäskandena för budgetåret 1953/54, att en särskild
organisation skulle inrättas, bestående av en distriktslantmätare och
chef i Ce 32, tre yngre lantmätare i befordringsgången, en förste mätningstekniker
i Ce 21, tre mätningstekniker i Cf 12 och tre kontor sbiträden. Föredragande
statsrådet förklarade emellertid (IX ht 1953 s. 352), att visserligen
starka skäl åberopats för förslaget men att han på grund av andra
förstärkningsåtgärder icke kunde biträda förslaget. Jordbruksutskottet ansåg
sig heller icke kunna tillstyrka förslaget, men då fastighetsförliållandena
inom ifrågavarande bygder enligt utskottets mening var så otillfredsställande,
att de krävde särskilda åtgärder, tillstyrkte utskottet, att ett belopp av
50 000 kronor anvisades för tillfälliga personalförstärkningar. Riksdagen beslöt
i enlighet därmed. Detta belopp har fr. o. in. budgetåret 1953/54 använts
för avlönande av en lantmätaraspirant, en mätningstekniker i lönegrad
19, en mätningstekniker i lönegrad 10 under sex månader, en mätningstekniker
i lönegrad 12 och ett kontorsbiträde. Chef för verksamheten är en
förfogandelantmätare i Ca 31, vilken tjänst hämtats från annat län.
Styrelsen tog på nytt upp frågan till 1954 års riksdag. Den anmälde, att
ansökningar om laga skiften inkommit från skifteslag, omfattande sammanlagt
mer än 160 000 hektar. Flera skiften, bl. a. å Soppero m. fl. byars
skifteslag, hade påbörjats och arbetet bedrevs i högsta möjliga takt med
den knappa personalen. För att bringa uppgifterna til! ett slut inom rimlig
tid hemställde styrelsen på nytt, att en fullständig organisation skulle utbyggas.
Styrelsen begärde dock ingen ny chefstjänst för ändamålet.
I statsverkspropositionen för innevarande budgetår (IX ht 1954 s. 399)
förklarades, att starka skäl visserligen talade för förslagets genomförande
men att det på grund av den ståndpunkt 1953 års riksdag tagit till ärendet
icke nu borde föranleda annan åtgärd än att beloppet å 50 000 kronor för
tillfälliga personalförstärkningar bibehölls även för budgetåret 1954/55.
Jordbruksutskottet, som haft att behandla motioner i ämnet (I: 122 och II:
105) tillstyrkte emellertid, att för ändamålet skulle anvisas ett belopp av
100 000 kronor i stället för 50 000 kronor. Vid riksdagsbehandlingen, därvid
kamrarna först stannade i olika beslut, bifölls dock lvungl. Maj:ts förslag i
statsverkspropositionen. Från riksdagsdebatten må antecknas, att allmän
enighet rådde om behovet av en förstärkt organisation men att det ansågs,
att man hade för liten överblick över förhållandena i lantmäteriet i dess
helhet för att kunna taga ställning till ett separat förstärkningsförslag''.
Efter denna redogörelse framhåller lantmäteristyrelsen, att balansen av
inneliggande arbete för ifrågavarande skiftesorganisation vid årsskiftet 1953/
54 uppgick till 158 lantmätarmånader, 342 tekniker månader och 95 kontors
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
7
biträdesmånader. Med nuvarande personal skulle det i bästa fall taga ungefär
tio år att fullfölja uppgifterna. Det synes styrelsen uppenbart, att ytterligare
förstärkningar till skiftesorganisationen icke kan hämtas från lantmäteridistrikten
i övrigt.
I detta sammanhang erinrar styrelsen om att vid riksdagsbehandlingen
alternativet med en utbyggd skiftesorganisation med lönegradsplacerad personal
ofta vägts mot utvägen att endast anvisa ett visst belopp för ändamålet.
För sin del vidhåller styrelsen med bestämdhet, att organisationen
bör byggas ut i vanlig ordning. Det är ur personalsynpunkt en orimlighet
att begära att befattningshavare, som har att arbeta under exceptionellt
krävande förhållanden långt ovan polcirkeln, icke skall få den trygghet i
anställningen och de förmåner i övrigt, som tillkommer deras kolleger, vilka
arbetar under gynnsammare betingelser. Styrelsen hemställer därför på
nytt, att en fullständig skiftesorganisation skall inrättas i enlighet med dess
förslag. Vid bifall härtill kan det nu anvisade anslaget å 50 000 kronor till
verksamheten utgå.
Statskontoret erinrar i remissyttrande om att 1953 års riksdag beräknade
medel för anställande av tio lantmätaraspiranter, varvid förutsattes att någon
ytterligare personalförstärkning för ändamålet icke vidare skulle behöva
komma i fråga. Sedermera har sakkunniga tillkallats för att utreda
frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
frågor. I direktiven för de sakkunniga har understrukits bl. a. den från
olika håll omvittnade angelägenheten av att göra förfarandet i fastighetsbildningsärenden
snabbare, enklare och billigare. De sakkunniga har därför
anbefallts att överväga olika åtgärder, som kan främja snabbhet och
minska kostnaderna utan att allmänna och enskilda intressen eftersättes.
Vid angivna förhållanden anser sig statskontoret f. n. ej kunna förorda någon
som helst ökning av personalen för distriktsorganisationens allmänna
verksamhet. De framförda förslagen om förstärkning av skiftesorganisationerna
inom vissa län samt av centralkontoret i Stockholm, vilka i det
närmaste överensstämmer med yrkanden, som varit föremål för statsmakternas
prövning vid 1954 års riksdag utan att vinna bifall, torde enligt
statskontoret alltjämt ej böra föranleda någon åtgärd.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör sex kanslibiträdestjänster i
lönegrad Ca 11 och 44 dylika tjänster i lönegrad Ce 11 ändras till motsvarande
antal kontoristtjänster i lönegrad Ca 13 och Ce 13. Kostnaderna härför
kan beräknas till 30 000 kronor.
Vad härefter angår lantmäteristyrelsens olika förslag till personalförstärkningar,
kan jag icke tillstyrka desamma såvitt angår distriktens allmänna
verksamhet och centralkontoret i Stockholm. Med hänsyn till jord- och fastighetsförhållandena
i de berörda delarna av landet anser jag mig däremot
böra föreslå en viss utökning av den personal, som är avsedd för sär
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
skilda skiftesorganisationer. Jag vill sålunda föreslå, att för ändamålet skall
ställas till lantmäteristyrelsens förfogande ett belopp av ytterligare 100 000
kronor för att förstärka i första hand skiftesorganisationen i Norrbottens
län och fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län men även skiftesorganisationen
i Kopparbergs län. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att, efter förslag av lantmäteristyrelsen, bestämma den närmare dispositionen
av medlen. Med hänsyn till att vissa justeringar av lantmäteritaxan bör
vidtagas, torde ifrågavarande merkostnad komma att täckas genom ökade
inkomster för statsverket.
Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet på grund av löneklassförändringar
och lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång har jag icke
något att erinra. För dessa ändamål bör alltså upptagas ett avrundat belopp
av 179 000 kronor. Å andra sidan kan anslaget minskas med 12 700
kronor på grund av att en distriktslantmätare och en assistent å övergångsstat
kommer att avgå ur tjänst samt med 7 300 kronor till följd av att vissa
övergångsersättningar successivt nedgår.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör lantmäteristatens avlöningsanslag
för nästa budgetår höjas med (36 000 -f 100 000 -j- 179 000 — 12 700
—- 7 300 =) 295 000 kronor.
Å personalförteckningen för lantmäteristaten bör sex av kanslibiträdestjänsterna
i lönegrad Ca 11 vid distriktsorganisationen ändras till lika många
kontoristtjänster i lönegrad Ca 13. Vidare bör antalet lantmätare å övergångsstat
minskas med en till åtta.»
2:o) Lantmäteristaten: Omkostnader
I sin anslagsframställning hemställer lantmäteristyrelsen, alt anslaget
skall höjas med 185 000 kronor enligt följande sammanställning.
Ökning
1. Förnyelse och underhåll av utrustning............................ 110 000
2. Övriga expenser............................................... 25 000
3. Arkivfotografering av länskontorens arkiv........................ 50 000
Summa kronor 185 000
Efter en närmare redogörelse för anslagsframställningen samt däröver
avgivet yttrande av statskontoret har föredragande statsrådet anfört följande.
»I enlighet med lantmäteristyrelsens förslag bör sådana kostnader, som avser
ökad utrustning åt länskontoren, i fortsättningen hänföras till lantmäteristatens
utrustningsanslag. Delposten till förnyelse och underhåll av utrustning
kan på grund härav minskas med det belopp å 25 000 kronor, som
nu upptagits för anskaffande av handlings- och kartskåp. Med hänsyn till
betydelsen av att lantmäteristaten har tillgång till fullgod utrustning torde
emellertid å andra sidan en uppräkning av samma delpost vara motiverad.
Jag anser mig dock i nuvarande läge blott kunna föreslå en höjning med
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
9
15 000 kronor. Posten bör alltså upptagas med (255 000 — 25 000 + 15 000
= ) 245 000 kronor. Vidare kan jag tillstyrka, att den under posten till övriga
expenser upptagna delposten till bokinköp, bindning av böcker in. in. främst
på grund av behovet av ombindning av länskontorens jord- och fastighetsregisterband
skall höjas med 10 000 kronor. Då emellertid samtidigt delposten
till skrivmateriel, papper och blankettryck med hänsyn till belastningen
kan sänkas med ett lika stort belopp, kan posten till övriga expenser
bibehållas vid oförändrat belopp av 675 000 kronor. Någon medelsanvisning
till arkivfotografering kan jag icke förorda. Slutligen bör med hänsyn till
den beslutade sjukförsäkringsreformen någon uppräkning av sjukvårdsposten
ej vidtagas.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle förevarande anslag för nästa
budgetår behöva uppföras med (4 185 000 — 25 000 -f- 15 000 -f- 10 000
10 000 =) 4 175 000 (— 10 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för lantmäteristaten.»
Lantmäteristyr elsen har i sina yttranden den 12 februari och den 9 mars
1955 ansett sig böra livligt tillstyrka motionärernas förslag om inrättande
av nya distrikt i Norrtälje- och Sundsvallsområdena, varjämte styrelsen understrukit
att en förstärkning av distrikten i Hudiksvallsområdet även är
mycket angelägen. Styrelsen har såsom stöd härför anfört i huvudsak följande.
Vid lantmäteriets omorganisation år 1947 hade de nya riktlinjerna för
jordbrukets rationalisering och för samhällsplaneringen ännu icke börjat
tillämpas. Lantmäteriets distriktsorganisation kom därför att uppbyggas
utan erfarenhet av hur denna rationaliserings- och planeringsverksamhet påverkade
fastighetsbildningsverksamheten. Det kom också snart att visa sig
att den tillmätta organisationsramen på grund av tillströmningen av nya
uppgifter hade blivit alltför knapp. Emellertid har också den ökade volymen
av ordinarie förrättningar på många håll sprängt denna ram. Under de
år som gått sedan omorganisationen har styrelsen med uppmärksamhet följt
utvecklingen såväl inom riket i dess helhet som inom de skilda organisationsenheterna
i syfte att successivt vidtaga alla åtgärder som kunnat underlätta
läget. De särskilda undersökningar av arbetsbalansen som därvid
gjorts har redovisats i samband med de årliga anslagsäskandena.
Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att den i sina petita ar 1952 hemställde
om en successiv utbyggnad av den allmänna ramen för lantmäteridistriktens
personal med totalt 30 lantmätare avsedda för de hårdast belastade
enheterna. På förslag av föredragande statsrådet bifölls styrelsens hemställan
så till vida, att medel anvisades för nyanställning av 10 lantmätaraspiranter.
I detta sammanhang uttalades vidare (se IX ht 1953 s. 352) att
statsrådet utgick från att någon ytterligare personalförstärkning för ändamålet
icke vidare skulle behöva ifrågakomma.
I sina år 1953 avgivna anslagsäskanden redovisade styrelsen att den balanserade
arbetsmängden vid organisationsenheterna — oaktat mycket stora
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
insatser från personalens sida — fortsatt att stiga. Någon utbyggnad av lantmäteridistriktens
personal kom emellertid icke till stånd vid 1954 års riksdag.
Även i sina år 1954 avgivna anslagsäskanden framhöll styrelsen att distriktsorganisationens
arbetsmängd fortsatt att öka. Antalet nytillkomna
ärenden utgjorde — bortsett från verksamheten inom städer och samhällen
— åren 1951, 1952 och 1953 respektive 30 400, 31 000 och 36 200 samt antalet
avslutade ärenden av denna art under samma år respektive 27 200, 27 600
och 30 300. En särskild undersökning utvisade vidare att antalet nya ärenden
under första halvåret 1954 ökat i förhållande till samma tidsperiod år
1953 med 13 % eller från 16 500 till 18 700. Vid utgången av åren 1951, 1952
och 1953 uppgick balansen mätt i arbetsmånader för distriktsorganisationen
med undantag av skiftesverksamheten i Dalarna till respektive 11 603, 11 678
och 12 557 månader. (Till ledning vid bedömning av balansens tyngd nämner
styrelsen i detta sammanhang, att distriktsorganisationens hela personal
år 1953 svarade mot 11 160 arbetsmånader.) Styrelsen lämnade vidare en
mera detaljerad redovisning av balansen i de hårdast belastade distriktsenheterna.
Av denna framgick att den inneliggande arbetsmängden vid utgången
av år 1953 å 33 av de 148 distrikten motsvarade mera än 100 arbetsmånader.
Endast 36 distriktsenheter hade en balans av högst 40 arbetsmånader,
vilken av styrelsen ansågs tillfredsställande. Bland de mest arbetstyngda
enheterna återfanns Östhammars, Norrtälje, Hudiksvalls norra,
Hudiksvalls södra, Sundsvalls mellersta och Sundsvalls norra distrikt. Av
styrelsens framställning framgick vidare att de åtgärder som från styrelsens
sida vidtagits för att utjämna arbetsbelastningen mellan organisationsenheterna
hade avsett ett överförande av förfogandelantmätare och biträdande
lantmätare från mindre hårt arbetstyngda distrikt till de svårast belastade.
Därigenom hade sex län ställts utan förfogandetjänster och två län
hade endast 20 % av normal uppsättning av biträdande lantmätare. Slutligen
hade även försökts den enligt styrelsens mening synnerligen ingripande
åtgärden, nämligen att föreslå ändringar i distriktsindelningen. — I syfte
att anpassa distriktsorganisationens personalresurser till den ökande arbetsmängden
hemställde styrelsen att 15 tjänster som lantmätare i lönegrad
Ce 27 skulle inrättas.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 februari 1954 hemställde styrelsen —
efter hörande av vederbörande länsstyrelser och kommuner — att Kisa distrikt
i Östergötlands län skulle indragas och ett nytt distrikt i Hudiksvallsregionen
skulle inrättas. I den promemoria med förslag i ämnet, som låg till
grund för styrelsens ifrågavarande hemställan, uttalade styrelsen bland
annat.
Med anledning av den beslutade nya kommunindelningen i riket upprättades
i lantmäteristyrelsen under åren 1950 och 1951, på grundval av utredningar
i ämnet av överlantmätarna, förslag till ny indelning av riket
i lantmäteridistrikt. Lantmäteristyrelsen ansåg sig vid nämnda tillfälle icke
kunna föreslå en utökning av antalet distrikt. Förslaget till ny distriktsin
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
11
delning upprättades därför under den förutsättningen att det nuvarande antalet
distrikt bibehölles oförändrat. Vid förslagets upprättande hade styrelsen
doek särskilt beaktat att Hudiksvalls södra distrikt var det utan jämförelse
mest arbetstyngda distriktet i Gävleborgs län. För att åstadkomma en
utjämning mellan distrikten av arbetsbördan föreslog styrelsen därför att
från Hudiksvalls södra distrikt skulle till Hudiksvalls norra distrikt överflyttas
Hälsingtuna storkommun samt Hudiksvalls stad. Med hänsyn till arbetsförhållandena
å övriga distrikt i länet ansågs en överflyttning av ytterligare
ett antal kommuner från Hudiksvalls södra distrikt till andra
angränsande distrikt icke möjlig. Lantmäteristyrelsens sålunda framlagda
förslag kom att ligga till grund för Kungl. Maj :ts beslut den 4 april
1952 (SFS nr 116) angående indelning av riket i lantmäteridistrikt. Trots
den minskning av Hudiksvalls södra distrikt, som den nya distriktsindelningen
medfört, är emellertid arbetssituationen å distriktet, ehuru distriktslantmätaren
gjort en mycket betydande arbetsinsats, fortfarande mycket ansenlig.
Därtill kommer att den nyligen genomförda distriktsindelningen även
medfört viss tendens till ökning av arbetsbalansen på Hudiksvalls norra distrikt.
Enligt infordrade uppgifter från distriktsorganisationerna i Gävleborgs
län har inneliggande arbetsmängd å distrikten1 2 vid de tre sista årsskiftena
redovisats sålunda.
Uppgifter angående uppskattad arbetstid i månader rörande icke avslutade
Gävleborgs län:
Gävle södra distrikt ........................ 107
» norra » .......................
Söderhamns » .......................
Bollnäs » .......................
Järvsö » .......................
Ljusdals » ......................
Hudiksvalls södra distrikt .................. 195
» norra » ................
0/51,
1951/52 och
1952/53.
1950/51
1951/52
1952/53
107
112
96
103
—
90
48
33
53
53
60
79
49
35
2 37
97
86
92
195
176
146
116
113
128
Efter utredning framlade lantmäteristyrelsen vidare den 28 september
1954 förslag om indragning av Ronneby distrikt i Blekinge län och Bergs
distrikt i Jämtlands län samt om en utökning av distriktens antal med ett i
Norrtäljeregionen och ett i Sundsvallsregionen. Styrelsen anförde därvid i en
i ämnet upprättad promemoria som åtföljde styrelsens förevarande förslag
utom annat.
Arbetssituationen i Stockholms län har länge ingett styrelsen bekymmer
framför allt vad beträffar norra länsdelen. Det finnes i delta sammanhang
icke anledning att till granskning upptaga andra distrikt än Östhammars och
Norrtälje. Övriga sju "distrikt i länet tillhör även de genomsnittligt högst
belastade i riket ehuru förhållandena icke kan betecknas fullt så otillfredsställande
som i norra länsdelen. Förhållandena i östhammars och Norrtälje
distrikt framgår av följande sammanställning:
1 Uppgifterna för distrikten avser iiven förfogandeorganisationernas verksamhet å resp. distrikt
2 Inom Järvsö distrikt, där fastighetsförhållandena i stor utsträckning är av dalatyp, väntas
inom en nära framtid en omfattande insats från distriktsorganisationen för att reda upp fastighetsförhållandena.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Balans i arbetsmånader för all personal den
1 jan. 1952 1 jan. 1953 1 jan. 1954
Östhammars ....................... 165 150 139
Norrtälje.......................... 201 119 185
I Norrtälje finnes sedan några år tillbaka placerad en förfogandelantmätare
med verksamhet helt inom Norrtälje distrikt.
Efter att i särskild promemoria ha understrukit det bekymmersamma läget
jämväl i Västernorrlands län redovisade styrelsen för distrikten i Sundsvallsområdet
nedanstående balansuppskattning: (siffrorna innesluter även
förfogandelantmätares verksamhet inom respektive distrikt)
Distrikt Balans i arbetsmånader för all personal den
1 jan. 1952 1 jan. 1953 1 jan. 1954
Indals............................. 81 64 81
Sundsvalls södra.................... 64 73 75
Sundsvalls mellersta................ 133 135 173
Sundsvalls norra.................... 187 181 152
Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 januari 1955 funnit styrelsens förslag
till distriktsindelningsändringar icke föranleda någon Kungl. Maj ds
åtgärd.
Lantmäteriets arbetskraftssituation framgår närmare av följande sammanställningar,
avseende dels den inneliggande arbetsmängden (balansen) vid
årsskiftet 1954/55, dels denna balans jämte det åren 1951—54 avslutade
antalet ärenden tillhörande vissa viktigare ärendegrupper.
I anslutning härtill framhåller styrelsen att personal ur distriktsorganisationens
allmänna ram även tagits i anspråk för skiftes- och fastighetsregleringsuppgifter
som icke normalt åvilar distriktsenheterna. Styrelsen, som
här syftar på de särskilda organisationerna för skiften i Kalmar, Kopparbergs
och Norrbottens län samt för regleringar av fiskelägena i Göteborgs
och Bohus län, påpekar att de svårigheter vilka råder beträffande arbetskraften
till denna verksamhet helt lämnats åsido i detta yttrande.
De betydande arbetsorganisatoriska problem som uppstått inom lantmäteriet
under den ansvällning av arbetsuppgifterna som ägt rum sedan 1948
har - som i det föregånde antytts -— sökt bemästras med alla till buds
stående resurser. Detta har också skett på olika vägar. Sålunda har möjligheterna
till teknisk rationalisering i hög grad utnyttjats. På detta område
bör främst nämnas att samhällsplaneringens och lagaskiftesverksamhetens
stora behov av goda kartor kunnat tillgodoses genom att fotogrammetrien
tagits i bruk inom lantmäteriet. Inom distriktsorganisationens personalram
har ett centralkontor bildats som ombesörjer den mera instrumentkrävande
och specialiserade delen av de fotogrammetriska arbetsprocesserna. Denna
verksamhet har inneburit att den åren 1948 och 1949 kännbara bristen på
främst mätningsteknisk arbetskraft i stor utsträckning avhjälpts. Från lagaskiftesverksamheten
nämnes vidare att personalbehovet kunnat hållas in
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
13
Lanimäteriets inneliggande arbetsmängd vid årsskiftet 1954jl95ö
(Inom parentes anges ökningen (+) resp. minskningen (—) sedan årsskiftet 1953/54)
Icke avslutade förrätt-
Fördelning
Tidsåtgång för ärendenas
lutförande
ningar och uppdrag^
vid årsskiftet 1954/55
lantmätare
mätn.tekn.
kontorsbitr.
Summa
antal
*
man.
%
män.
%
mån.
%
män.
%
I. Hela
riket utom skiftesorganisationema i Dalarna och Norrbotten
Avstyckningar........
Laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt-
18 546
(+1680)
57,2
1359
(+168)
32,9
1408
(+127)
28,2
1382
(+145)
32,2
4149
(+ 440)
30,9
ningar och gränsbe- stämningar ........
Tomtindelningar och
4 415
(+ 223)
13,6
1101
(+ 82)
26,6
1542
(+142)
30,8
1051
(+ 66)
24,4
3 694
(+ 290)
27,5
tomtmätningar......
Grundkartor för stads-
2 557
(+ 108)
7,9
181
(+ 25)
4,4
329
(+66)
6,6
277
(+45)
6,5
787
(+ 135)
5,9
och byggnad splaner..
Stads- och byggnadspla-
633
(+36)
1,9
153
(-1)
3,7
596
(+37)
11,9
409
(+ 13)
9,5
1158
(+50)
8,6
ner ................
523
(+ 107)
1,6
252
(+30)
6,1
122
(+ 16)
2,4
208
(+ 25)
4,8
582
(+ 71)
4,3
Övriga ärenden ......
5 793
(+ 588)
17,8
1085
(+138)
26,3
1004
(+211)
20,1
972
(+129)
22,6
3 061
(+ 479)
22,8
Summa
32 467
(+2 742)
100,0
4131
(+442)
100,0
5 001
(+599)
100,0]
4 299
(+423)
100,0
13 431
(+1465)
100,0
Icke avslutade förrätt-
Fördelning
Tidsåtgång för ärendenas slutförande
ningar och uppdrag
vid årsskiftet 1954/55
lantmätare
mätn.tekn.
kontorsbitr.
Summa
antal
%
mån.
%
män.
%
män.
%
män.
*
II. Skiftesorganisationerna i
Dalarna och Norrbotten
Avstyckningar........
Laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt- ningar och gränsbe-
102
(-2)
8
(=)
5
(=)
6
(-1)
19
(-D
stämningar ........
Tomtindelningar och
46
(=)
1298
(+184)
2 693
(+355)
2 773
(+372)
6 764
(+911)
tomtmätningar......
Grundkartor för stads-
0
(-2)
0
(-2)
och byggnadsplaner..
Stads- och bvggnadspla-
2
(-2)
3
(-3)
3
(-7)
ner ................
3
(+D
—
5
(+3)
''
4
(+ 4)
4
(+ 4)
13
1(+13)
Övriga ärenden ......
28
(=)
—
16
(-7)
20
(-35)
28
(-28)
64
(-70)
Summa
181
(-3)
—
1327
(+180)
2 722
(+322)
~
2 814
(+344)
6 863
(+846)
Tidsåtgången tidigare inräknad i siffrorna för laga skiften etc.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Icke avslutade förrätt- ningar och uppdrag
vid årsskiftet 1954/55
Fördelning
Tidsåtgång för ärendenas slutförande
lantmätare
mätn.tekn.
kontorsbitr.
Summa
antal
%
män.
%
man.
%
mån.
%
man.
%
III. Hela riket (inkl.
skiftesorganisationerna i Dalarna och Norrbotten)
Avstyckningar........
laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt- ningar och gränsbe-
18 648
(+1678)
57,1
1366
(+167)
25,0
1413
(+127)
18,3
1389
(+145)
19,5
4168
(+ 439)
20,5
stämningar ........
Tomtindelningar och
4 461
(+ 223)
13,7
2 339
(+266)
44,0
4 335
(+497)
54,8
3 824
(+438)
53,8
10 458
(+1201)
5l,6
tomtmätningar......
Grundkartor för stads-
2 557
(+ 108)
7,8
181
(+ 25)
3,3
329
(+ 65)
4,3
277
(+ 45)
3,9
787
(+ 135)
3,9
och byggnadsplaner..
Stads- och byggnadspla-
635
(+ 34)
1,9
154
(-2)
2,8
395
(+ 35)
7,7
412
(+ 10)
5,8
1161
(+ 43)
5,7
ner ................
526
(+ 108)
1,6
257
(+ 35)
4,7
126
(+ 20)
1,6
211
(+29)
2,9
594
(+ 83)
2,9
Övriga ärenden ......
5 821
(+ 588)
17,9
1 101
(+132)
20,2
1024
(+176)
13,3
1001
(+102)
14,1
3126
(+ 410)
15,4
Summa
32 648
(+2 739)
100,0
5 458
(+623)
100,0
7 722
(+920)
100,0
7114
(+768)
100,0
20 294
(+2 311)
100,0
Anm. Förekommande motsägelser mellan delsiffror och summor härrör från företagna avrundningar
av primärsiffrorna till hela arbetsmånader.
Arbetsbalansen årsskiftet 195é\55 och de avslutade ärendenas fördelning på vissa
i föregående tabeller redovisade förrättningar och uppdrag
Typ av ärenden
Icke avslutade
Årligen avslutade
19542
ärenden vid års-
ärenden; medeltal
skiftet 1954/1955
för 1951 — 1953
antal
antal
antal
kvstyckningar............................
Laga skiften, ägoutbyten, inlösningsförrätt-
18 648
13 721
15 038
ningar och gränsbestämningar..............
4 461
2 200
1842
Tomtindelningar och tomtmätningar........
2 557
11 970
3
Grundkartor för stads- och byggnadsplaner..
635
2a6
316
Stads- och byggnadsplaner ................
526
114
196
Summa
26 827
18 290
—
Summa exkl. tomtind. + tomtmätningar
24 270
17 321
17 392
1 Beräknad siffra.
2 Preliminära uppgifter för enbart landsbygden.
3 Uppgift saknas t. v.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
15
om rimliga gränser tack vare den anpassning och systematisering av det
skiftestekniska detaljarbetet som skett till modern hålkortsteknik. Härigenom
torde inom skiftesorganisationerna kontorspersonalens arbetsbalans avsevärt
ha kunnat nedbringas. En liknande effekt har uppnåtts med den fortsatta
utbyggnaden av de lokala kartkopieringsanläggningarna vid vissa
länslantmäterikontor. Det kan i fråga om tekniska rationaliseringar även
nämnas att verksamheten inom styrelsen för att möjliggöra matematikmaskiners
användning i geodetiska beräkningar kommit långt.
Förrättningsförfarandets förenkling — främst genom 1951 och 1953 års
partiella reformer av jorddelningslagen men även i den utsträckning så
kunnat ske genom styrelsens råd och anvisningar — har även möjliggjort
ett effektivare utnyttjande av distriktspersonalen. I första hand har lantmätarnas
och kontorspersonalens arbetsformer härigenom gjorts smidigare.
Behoven av arbetskraft kan givetvis icke mötas enbart genom sådana
tekniska och formella förenklingar som nämnts. I det ansträngda läget har
styrelsen, såsom av det föregående framgår, funnit sig tvungen att även lita
till de möjligheter som en lättrörlig arbetskraft erbjuder. I många fall har
detta inneburit kännbara personliga uppoffringar, främst för de yngre lantmätarna,
som i första hand förflyttats.
I detta sammanhang kan styrelsen icke underlåta att framhålla den betydande
arbetsinsats som gjorts från befattningshavarnas sida för att bemästra
den rådande arbetssituationen. Den hårda arbetsbördan har emellertid
medfört en oroande förslitning av lantmäteripersonalen. I dagarna har
också meddelats att distriktslantmätaren i ett av Sundsvallsdistrikten måst
begära sjukledighet under två månader på grund av hjärtsjukdom som orsakats
av överansträngning.
I det föregående har under strukits att lantmäteriets efter hand allt högre
effektivitet givit utslag i ökade inkomster för statsverket. Den fullständiga
inkomstutvecklingen sedan omorganisationen är följande.
Inkomster vid lantmäteriväsendet.
Budgetåret 1947/48
» 1948/49
* 1949/50
» 1950/51
» 1951/52
» 1952/53
» 1953/54
575 302
2 838 437
3 532 879
4 684 346
5 546 970
6 657 366
7 787 887
Budgetåret 1954/55
I riksstaten upptagna till .................................... 7 600 000
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 oktober 1954 av styrelsen
uppskattade till .................................... 7 800 000
Kan med ledning av hittills under budgetåret influtna inkomster
beräknas till .............................. 8 200 000
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
I följande tabell anges för budgetåren 1952/53 och 1953/54 den verkliga
totalkostnaden för lantmäteristaten (avlöningar och omkostnader) samt
för innevarande budgetår den beräknade högsta medelsåtgången för angivna
ändamål. Dessa belopp har ställts mot nyss angivna inkomstsiffror varefter
statsverkets nettoutgifter beräknats:
Budgetår Totalkostnad Inkomst Nettoutgift
1 000-tal kr. 1 OOU-tal kr. 1 000-tal kr.
1952/53 .......................... 20 899 6 657 14 242 kronor
1953/54 .......................... 21 376 7 788 13 588 »
1954/55 .......................... 21 893 8 200 13 693 »
Statsverkets nettoutgifter för lantmäteristatens verksamhet har sålunda
minskats sedan budgetåret 1952/53.
Till belysande av det aktuella läget i fråga om arbetsmängden inom Hudiksvalls-,
Norrtälje- och Sundsvallsområdena har lantmäteristyrelsen infordrat
uppgifter per den 1 januari 1955 från de lokala enheterna. De tidigare
framlagda belastningstabellerna har därför kompletterats enligt följande.
Distrikt
Balans i
arbetsmånader för
all personal den
1
jan. 1952 1 jan. 1953
1 jan. 1954 1
jan. 1955
Summa för Gävleborgs
län ....
615
721
769
845
Östhammars.........
165
150
139
115
Norrtälje............
201
119
185
187
Summa
366
269
324
302
Indals................
81
64
81
56
Sundsvalls södra.......
64
73
75
101
Sundsvalls mellersta ..,
133
135
173
183
Sundsvalls norra.......
187
181
152
174
Summa
465
453
481
514
Siffrorna visar att den överbelastning av de berörda distrikten, som rådde
vid utgången av år 1953, ännu består.
För Gävleborgs län har arbetsbalansen i hög grad ökat det senaste året,
något som även gäller enheterna i Hudiksvallsområdet. Denna utveckling
har icke kunnat hejdas trots att den effektiva arbetsinsatsen enligt under - handsuppgift från överlantmätaren för hela länet ökat år 1954 i förhållande
till nästföregående år med 16 lantmätarinånader, 6 mätningsteknikermånader
och 28 kontorsbiträdesmånader. Under år 1954 har en yngre lantmätare
som lämnat Norrtälje ersatts med en erfaren förrättningsman. För
Sundsvallsdistrikten samt den i Sundsvall stationerade förfogandeenheten
har slutligen under år 1954 jämfört med år 1953 det effektiva tillskottet av
lantmätare och kontorsbiträden enligt rapport från överlantmätaren svarat
mot 13 lantmätarinånader och 12 kontorsbiträdesmånader. Angivna arbetskraftsförstärkningar
har emellertid icke visat sig tillräckliga.
Situationen i Hudiksvalls-, Norrtälje- och Sundsvallsregionerna är sålunda
fortfarande allvarlig. Ytterligare åtgärder måste enligt styrelsens
mening vidtagas med det snaraste. Därvid torde med nuvarande förutsättningar
icke andra möjligheter stå till buds än att ytterligare överflytta
arbetskraft från sådana distrikt, där arbetsbördan ännu någorlunda kunnat
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
17
bemästras. Styrelsen överväger sålunda att på denna väg tillföra Norrtäljeområdet
en lantmätare och en mätningstekniker. Till Sundsvallsområdet
har vidare helt nyligen överflyttats viss biträdespersonal. De angivna förstärkningsåtgärderna
är emellertid som nämnts icke till fyllest. Styrelsen
vill även understryka att förflyttningar av angivet slag ej kan ske utan
större olägenheter för befolkningen i de distrikt som härigenom berövas
personal. Skulle styrelsen nödgas fortsätta på denna väg måste det medföra
att i de områden, varifrån personalen tages, förhållandena kan bli likartade
med dem som råder i de bygder dit personalen flyttas. I Kungl. Maj :ts
avslag å förslagen om förflyttning av distrikt har styrelsen också sett ett
uttryck för att det icke vore önskvärt med alltför långt gående överflyttningar
av personal från en del av landet till en annan med därav följande
försämrad service på de platser, varifrån personalen tages.
Styrelsen anser icke att en ökning av lantmäteriets arbetskraft skulle
rubba den nuvarande organisationsplanen, sådan den fastställdes år 1948.
Det är självfallet att man vid 1948 års omorganisation icke helt kunnat bedöma
det långsiktiga behovet av arbetskraft i alla delar av landet. Det kan
därför vara naturligt att efter sju år viss på erfarenhet grundad komplettering
äger rum. Behovet av lantmäteripersonal inom de nu ifrågavarande områdena
lärer bli bestående för lång tid framåt. Det är också att förutse
att, när en ny fastighetsbildningslag — med avseende å vilken utredningsarbete
pågår inom 1954 års fastighetsbildningskommitté — börjar tillämpas,
behovet av lantmäteripersonal kommer att i hög grad ökas, då ett stort
latent behov över hela landet finnes att få fastighetsregleringsföretag av
skilda slag verkställda. Man synes i stor utsträckning avvakta den förenkling
och det förbilligande av skiftesförfarandet som den nya lagstiftningen väntas
medföra.
De föreliggande motionerna avser tillskapande av två nya lantmäteridistrikt
med normal personaluppsättning, d. v. s. med vardera 1 distriktslantmätare
(Ca 32), 1 lantmätare (Ca 27), 1 mätningstekniker (Ce 19 eller
21), 1 mätningstekniker (Ce 16), 1 kontorist (Ca 13) och 1 kontorsbiträde
i befordringsgången (Cf 6—Ce 8). Kostnaderna härför beräknas till totalt
152 148 kronor, varav 78 096 kronor avser distriktet i Sundsvall och 74 052
kronor distriktet i Norrtäljeregionen.
Utöver de nu redovisade lönekostnaderna medför de ifrågasatta nya distrikten
en ökning av omkostnaderna i form av rese- och traktamentskostnader,
telefon, städning, blanketter och papper in. in. I genomsnitt beräknas
dessa kostnader för distriktsorganisationen motsvara c:a 28 procent av
lönebeloppet — eller i detta fall c:a 43 000 kronor. Därtill kommer vissa
engångskostnader för utrustning, uppskattningsvis omkring 45 000 kronor.
Dessa utgifter kan möjligen tills vidare uppskjutas genom lån bland annat
av vissa instrument från andra organisationsenheter samt genom att andra
i och för sig önskvärda nyanskaffningar skjutes på framtiden.
De nya distrikten torde medföra en inkomst för statsverket av c:a 100 000
kronor per år. Statsverkets nettoutgift för de båda distrikten torde därför
komma att uppgå till c:a 95 000 kronor per år (152 000 43 000 — 100 000).
2 llihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 18
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Denna merutgift synes kunna kompenseras genom en mindre taxehöjning.
Då inrättandet av distrikten väsentligen motiveras av tätortsproblemen torde
en sådan höjning i första hand böra avse förrättningar och uppdrag, som
berör mark avsedd för tätbebyggelse. Därigenom skulle nämligen finansieringen
av distrikten icke komma att leda till någon minskad subvention av
de förrättningar, som gäller jordbruksfastigheter och jordbrukets yttre rationalisering.
Enligt styrelsens uppfattning finnes vissa möjligheter till en begränsad
taxehöjning av nu angivet slag inom ramen för de av riksdagen godtagna
grunderna för lantmäteritaxan. I första hand synes erforderlig inkomstökning
kunna åstadkommas genom en så förhållandevis begränsad höjning av
ersättningen för grundkartor till stads- och byggnadsplaner som 10 kronor
för hektar.
Ett genomförande av de i motionerna föreslagna åtgärderna skulle utan
tvekan medföra en avsevärd förbättring av arbetssituationen i Norrtäljeoch
Sundsvallsområdena. Visserligen skulle det även med denna ökning av
arbetskraften dröja några år innan servicen blev tillfredsställande, men
de gynnsammare förutsättningarna för lantmäteriverksamheten skulle snabbt
märkas i berörda bygder. Även i ett annat avseende skulle åtgärden få goda
verkningar. Genom densamma skulle nämligen den fortsatta uttunningen
av den biträdande personalen i de mera normalt belastade distrikten kunna
inskränkas.
I yttrande den 2 mars 1955 har statskontoret avstyrkt motionerna under
hänvisning till att frågan om inrättande av nya lantmäteridistrikt i Västernorrlands
och Stockholms län nyligen prövats av Kungl. Maj :t, som genom
beslut den 14 januari 1955 lämnat en av lantmäteristyrelsen i sådant syfte
gjord framställning utan åtgärd. Statskontoret har såsom motivering för sitt
avstyrkande vidare åberopat vad ämbetsverket anfört i utlåtande över lantmäteristyrelsens
anslagsframställning för nästa budgetår ävensom hänvisat
till den stränga återhållsamhet i fråga om inrättande av nya tjänster, som
präglat budgetarbetet under de senaste åren.
Utskottet. Sedan den av 1947 års riksdag beslutade omorganisationen av
lantmäteriet börjat tillämpas har det efter hand visat sig, att den fastställda
organisationsramen — på grund av att nya uppgifter tillkommit men även
till följd av att ordinarie förrättningar ökat — blivit alltför knapp. För att
möta den fortgående stegringen av arbetsbalansen har lantmäteristyrelsen
under de år, som följt efter omorganisationen, i olika sammanhang föreslagit
personalförstärkningar och skilda åtgärder i syfte att möjliggöra ett
effektivt utnyttjande av arbetskraften. I sin anslagsframställning för nästa
budgetår har styrelsen bl. a. hemställt om ett belopp av tillhopa 278 300
kronor för att inrätta en fullständig speciell skiftesorganisation i Norrbottens
län och förstärka skiftesorganisationen i Kopparbergs län. Vidare har
styrelsen i särskilda framställningar anhållit, att vissa distrikt skall indragas
och i stället nya distrikt bildas i Norrtälje-, Hudiksvalls- och Sundsvalls
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
19
regionerna. Framställningarna har emellertid vunnit bifall endast så till
vida, att ett belopp av ytterligare 100 000 kronor föreslås skola ställas till
styrelsens förfogande för att förstärka i första hand skiftesorganisationen
i Norrbottens län och fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län
men även skiftesorganisationen i Kopparbergs län. Med anledning härav
har i motionerna 1: 200 och II: 282 respektive I: 201 och II: 225 yrkats, att
de av styrelsen äskade beloppen för skiftesorganisationen i Norrbottens län
respektive Kopparbergs län skall anvisas för budgetåret 1955/56. Vidare har
i motionerna 1:202 och 11:234 respektive 1:372 hemställts om erforderliga
medel för nästa budgetår för inrättande av ett nytt lantmäteridistrikt i
Sundsvalls- respektive Norrtäljeregionerna.
Av den utredning, som förebragts i ärendet, torde enligt utskottet klart
framgå, att den höga arbetsbelastningen i vissa lantmäteridistrikt medfört
stora besvärligheter bl. a. i form av oskäligt långa dröjsmål med utförande
av begärda förrättningar. Då uppenbarligen allvarliga samhällsekonomiska
olägenheter kan vållas av dylika dröjsmål anser utskottet det angeläget, att
åtgärder snarast vidtages för att åstadkomma mera tillfredsställande förhållanden
på området. Såsom styrelsen framhållit i det föregående har den
redan sökt bemästra de uppkomna arbetsorganisatoriska problemen genom
att i hög grad förenkla och rationalisera arbetet vid förrättningarna. Vidare
får utskottet erinra om att 1954 års fastighetsbildningssakkunniga fått i
uppdrag bl. a. att överväga olika åtgärder, som kan göra förfarandet i fastighetsbildningsärenden
snabbare, enklare och billigare utan att allmänna och
enskilda intressen eftersättes. Även om alla dylika möjligheter till tekniska
och formella förenklingar tillvaratages, torde det emellertid enligt utskottets
förmenande vara ofrånkomligt att förstärka lantmäteriets personalorganisation
för att balansen inom de mest arbetstyngda distriktsenheterna skall
kunna nedbringas inom rimlig tid. De i motionerna berörda distrikten torde
otvivelaktigt höra till sådana enheter. Utskottet finner det därför i och för
sig befogat, att de personalförstärkningar, varom motionärerna hemställt,
genomföres under nästa budgetår. Enär man emellertid torde kunna utgå
ifrån att liknande besvärligheter föreligger även i andra i motionerna icke
omförmälda distrikt, anser utskottet det ur rättvisesynpunkt lämpligare,
att den erforderliga omprövningen av personalresurserna vidtages i ett sammanhang.
Utskottet förutsätter, att därvid de av utskottet anförda synpunkterna
kommer att beaktas. I betraktande härav och då Kungl. Maj :t - - såsom förut nämnts — för nästa budgetår föreslagit en viss utökning av
den personal, som är avsedd för särskilda skiftesorganisationer, finner sig
utskottet icke nu böra tillstyrka bifall till motionerna. Med anledning av
vad som anförts i motionerna förordar utskottet dock, alt riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om förslag till nästa års riksdag om åtgärder
till lösning av de i det föregående berörda problemen.
Utskottet biträder sålunda Kungl. Maj :ts framställningar under lantmäteristatens
avlönings- och omkostnadsanslag och tillstyrker, att belopp
av 18 150 500 kronor respektive 4 175 000 kronor anvisas för ändamålen.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom med
avslag å motionerna I: 200 och II: 282, I: 201 och II: 225
samt I: 202 och II: 234, såvitt nu är i fråga, och i förevarande
del å motionen I: 372,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantmäteristaten, som angivits i
det föregående
b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .............................. 6 887 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 8 830 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 433 500
Summa kronor 18 150 500
c) till Lantmäteristaten: Avlöningar å riksstaten för budgetåret
1955/56 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 18 150 500 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 202 och II: 234, såvitt nu är i fråga,
och i förevarande del å motionen I: 372, till Lantmäteristaten:
Omkostnader å riksstaten för budgetåret 1955/56 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000
kronor;
III. med anledning av vad som anförts i motionerna i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1956 års
riksdag om åtgärder till lösning av de i det föregående berörda
problemen.
Stockholm den 13 april 1955
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Bertil Andersson,
Sundberg, Hansson, Eskilsson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson*,
Mossberger* och Uno Olofsson; samt
från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Jacobson i
Vilhelmina, Hajggblom, Ahlsten*, Ekdahl, Netzén, Svensson i Vä, fru Lindskog,
herrar Rimås och Jönsson i Gärds Köpinge.
* Ej närvarande vid justeringen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955
21
Reservation
av herr Jacobson i Vilhelmina, vilken ansett, att första meningen i det
stycke av utskottets utlåtande på s. 19, som börjar med orden »Av den»
och slutar med orden »berörda problemen», bort ha följande lydelse:
»Av den utredning, som förebragts i ärendet, torde enligt utskottet klart
framgå, att den höga arbetsbelastningen i vissa lantmäteridistrikt och i synnerhet
i Sundsvallsregionen medfört stora besvärligheter bl. a. i form av
oskäligt långa dröjsmål med utförande av begärda förrättningar.»
650604. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:229 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om pension eller understöd åt vissa personer. a1 i texten