Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten: Avlöningar och Omkostnader jämte i ämnena väckta motioner.

1955-04-13 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:18, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten: Avlöningar och Omkostnader jämte i ämnena väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

1

Nr 18

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda hemställan rörande anslag till Lantmäteristaten:

Avlöningar och Omkostnader jämte i

ämnena väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln,

punkterna 199 och 200 (s. 360—374), föreslagit riksdagen — förutom att

medgiva ändringar i personalförteckningen för lantmäteristaten och fastställa

ändrad avlöningsstat för densamma — att till Lantmäteristaten: Avlöningar

och Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa förslagsanslag å

18 150 500 respektive 4 175 000 kronor.

I detta sammanhang har jordbruksutskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 200 av herr Nyström m. fl., likalydande med II: 282 av fru Boman

m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta, att av förevarande

avlöningsanslag ett belopp av 100 716 kronor måtte användas för inrättande

av en fullständig skiftesorganisation för Norrbottens län;

2) I: 201 av herr Lindblom m. fl. och II: 225, likalydande, av herr Jansson

i Aspeboda m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen beträffande

skiftesorganisationen i Kopparbergs län måtte besluta en sådan personalförstärkning,

som lantmäteristyrelsen äskat i sin anslagsframställning;

3) I: 202 av herr Gillström m. fl. och II: 234, likalydande, av herr Fröding

m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande

från och med den 1 juli 1955 av ett nytt lantmäteridistrikt i Västernorrlands

län med stationeringsort i Sundsvall; samt

4) 1:372 av herr Lodenius, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för inrättande av ett nytt lantmäteridistrikt inom Stockholms län i Norrtälj

eregionen bevilja därför erforderliga medel genom uppräkning av ifrågavarande

anslag för budgetåret 1955/56.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

över motionerna I: 202 och II: 234 samt I: 372 har yttranden inhämtats

av lantmäteristyrelsen och statskontoret.

1 :o) Lantmäteristaten: Avlöningar

Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt, att anslaget

skall höjas med 845 500 kronor till 18 701 000 kronor enligt följande

beräkning.

I Ilihnng till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Ökning Minskning

1. 15 lantmätare i Ce 27 .............................. 262 523

2. Skiftesorganisationen i Kalmar län

1 lantmätare i Ce 31 i st. för Cg 31................... —

1 biträdande lantmätare i Ce 27 ..................... 17 028

3. Fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län

2 lantmätare i Ce 27 ............................... 35 304

1 lantmätaraspirant i Cf 21 ......................... 12 636

1 mätningstekniker i Ce 19.......................... 11 400

2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 11 640

4. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län

2 lantmätare i Ce 27 ............................... 34 056

2 lantmätaraspiranter i Cf 21 ........................ 24 240

2 förste mätningstekniker i Ce 21 .................... 25 680

4 mätningstekniska biträden i Cf 12.................. 33 120

2 kanslibiträden i Ce 11 ............................ 15 936

8 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4 .................... 44 544

5. Skiftesorganisationen i Norrbottens län

1 lantmätare i Ca 29 ............................... 20 148 50 000

2 lantmätaraspiranter i Cf 21 ........................ 26 328

1 förste mätningstekniker i Ce 21 .................... 13 956

1 mätningstekniker i Ce 16 .......................... 10 488

1 mätningstekniskt biträde i Cf 12 ................... 9 000

1 kanslibiträde i Ce 11 ............................. 8 652

2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 12 144

6. Centralkontoret i Stockholm

1 lantmätare i Ce 27 ............................... 18 276

2 mätningstekniker i Ce 19 .......................... 23 736

2 mätningstekniska biträden i Cf 12 .................. 18 000

2 kontorsbiträdesaspiranter i Cf 4.................... 12 144

7. 50 kontorister i lönegrad 13 i st. för samma antal kanslibiträden

i lönegrad 11 .............................. 35 925

8. 1 lantmätare i Ca 27 i st. för 1 distriktslantmätare å övergångsstat

i Ca 29 under 1 månad.................... 390

9. Övergångsersättningar till distriktslantmätare och distriktslantmätare

å övergångsstat................... 7 287

10. Assistent å övergångsstat........................... 12 300

11. Lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång

samt löneklassförändringar.......................... 178 791

915 695 69 977

+ 845 718

I en allmän motivering till sina förslag framhåller lantmäteristyrelsen bl. a.,

att lantmäteridistrikten omkring år 1951 upplevde ett något lugnare skede

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

3

än tidigare beträffande tillströmningen av nya arbetsuppgifter. Därefter har

emellertid en successiv ökning skett, som under år 1953 fått rekordartad

storlek. Följden härav har blivit, att den reella arbetsbalansen ökat avsevärt

för alla personalkategorier. Denna utveckling är oroväckande, eftersom den

befintliga personalens arbetsprestation har varit mycket hög.

Det anförda avser riket i dess helhet. Man får emellertid icke härav draga

slutsatsen, att detsamma skulle vara representativt för huvuddelen av

lantmäteriets många organisationsenheter. Vad som framför allt skapar

lantmäteriets aktuella arbetskraftssvårigheter är nämligen de betydande

olikheter, som föreligger mellan skilda enheter. Den normala personaluppsättningen

inom ett Iantmäteridistrikt utgör — förutom distriktslantmätaren

— en biträdande lantmätare, två mätningstekniker och två biträden i

kontorstjänst. För en sådan enhet får det anses normalt och lämpligt med

ungefär ett halvt års arbetsbalans för alla befattningshavare. Det behövs

nämligen en viss inneliggande arbetsmängd för att möjliggöra en ändamålsenlig

planläggning av arbetet och jämn sysselsättning för personalen. Skulle

inneliggande arbetsmängd vara större, uppstår å andra sidan alltför besvärande

väntetider för allmänheten.

Under en följd av år har emellertid konstaterats, att arbetsläget i åtskilliga

distrikt avviker så markant från det läge, som enligt vad nyss anförts

får anses normalt, att situationen snart blir ohållbar. Förhållandet har på

senare tid ytterligare förvärrats. Av rikets 148 Iantmäteridistrikt redovisade

den 1 januari 1954 36 eu arbetsbalans av högst 40 arbetsmånader, 32 en

balans av 40—59 arbetsmånader, 26 en balans av 60—79 arbetsmånader,

21 en balans av 80—100 arbetsmånader samt 33 en balans av mer än 100

arbetsmånader. Den första gruppen anser styrelsen vara fullt tillfredsställande.

Den andra kan godtagas med tvekan, under det att redan den tredje

gruppen, med en balans av 60—79 arbetsmånader inger oro, om icke balansen

kan förklaras av alldeles speciella förhållanden. De två sista grupperna

är helt otillfredsställande. Styrelsen anser sig icke kunna taga ansvaret

för att lantmäteriverksamheten i dylika enheter ombesörjes på ett

för det allmänna och allmänheten tillfredsställande sätt, om icke personalförstärkningar

sker. I anslutning härtill lämnar styrelsen en detaljredogörelse

för alla de enheter, där arbetsbalansen angivits vara helt otillfredsställande.

I fråga om vilka åtgärder som vidtagits för att utjämna de stora skillnaderna

i arbetsbelastning anför styrelsen, att de toppbelastade enheterna givetvis

i möjligaste mån har erhållit personalförstärkningar. Möjligheterna

härtill är emellertid mycket begränsade, eftersom de normalbelastade enheterna

över huvud taget icke torde kunna uttunnas mer än vad som redan

skett till förmån för de hårdare belastade enheterna. I särskilda framställningar

har styrelsen därför hemställt eller kommer att hemställa, att Kisa

distrikt i Östergötlands län, Ronneby distrikt i Blekinge län och Bergs distrikt

i Jämtlands län skall indragas och i stället nya distrikt inrättas i

Hudiksvalls-, Norrtälje- och Sundsvallsregionerna. Vidare har verksamheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

under de senaste åren i möjligaste mån rationaliserats. Sålunda har en rad

åtgärder vidtagits beträffande lagstiftning, organisation, administration och

tekniska arbetsmetoder. Åtskilligt mer torde kunna åstadkommas genom

den stora lagrevision, som uppdragits åt 1954 års fastighetsbildningskommitté.

Å andra sidan bör hållas i minnet, att lagstiftningsarbetets huvuduppgift

är att åstadkomma förrättningsinstitut för stora uppgifter, som ännu icke

angripits på allvar.

Vad angår spörsmålet huruvida den nuvarande situationen betingas av

tillfälliga omständigheter eller om de ökade anspråken på lantmäteriorganisationen

kan väntas bestå, framhåller styrelsen, att man har att räkna

med ökade uppgifter för lantmäteri^ beträffande såväl samhällsbyggandet

som jordbruket. Därtill kommer, att lantmäteriet under senare år tillförts

flera nya uppgifter genom lagstiftning, som icke fanns då den nuvarande

organisationen år 1947 byggdes upp. Bland dessa nämnes förrättningar för

sammanföring av samfälld vägmark m. m., för legalisering av sämjedelning

samt för bildande av vägföreningar i tätorter.

Slutsatsen av det anförda blir ofrånkomligen enligt styrelsen att, om

icke förstärkningsåtgärder vidtages, det nuvarande kritiska arbetskraltsläget

kan förväntas snabbt förvärras för att inom kort bli helt ohållbart.

Styrelsen ser sig till följd därav nödsakad att på nytt begära personalförstärkningar

såväl för distriktsorganisationens allmänna verksamhet som

för en rad angelägna specialuppgifter.

Slutligen framhåller styrelsen, att lantmäieriväsendet visar en synnerligen

gynnsam inkomstutveckling, som vida överträffat förhandskalkylerna. Om

hänsyn endast tages till de två sista budgetåren — den tid den nuvarande

lantmäteritaxan varit i kraft — har visserligen totalkostnaderna för lantmäteristaten

(avlöningar och omkostnader) stigit från 20,8 miljoner kronor

budgetåret 1952/53 till 21,4 miljoner kronor 1953/54, men om även inkomsterna

tages med i beräkningen, har statsverkets nettoutgifter för lantmäteristaten

minskat från 14,1 miljoner till 13,6 miljoner kronor.

Beträffande motiven för de särskilda yrkandena torde, utöver vad som

anfördes i IX ht 1954 s. 394—396 såvitt angår förslagen under punkterna

2—6, här få återgivas följande.

1. Lantmäteristyrelsen framhåller att, såsom framgår av den allmänna

motiveringen, distriktsorganisationcn f. n. har 54 distrikt, vilka kan betraktas

som allvarligt belastade. Av dessa är förhållandena synnerligen allvarliga

i de 33, som redovisar en arbetsbalans av mer än 100 arbetsmånader.

Bland sistnämnda 33 distrikt finnes dessutom exceptionella toppbelastningar,

som helt faller utom ramen för den gällande organisationens kapacitet.

Med hänsyn till dessa förhållanden ävensom till vikten av att lantmätarrekryteringen

— som det ju ankommer på styrelsen att dirigera — sker

planenligt och framför allt med hänsynstagande till utvecklingen på längre

sikt, har styrelsen stannat för att föreslå en omedelbar ökning av ramen

för distriktens lantmätarpersonal med 15 lantmätare. På grund av den betydande

ansvällning av personal i befordringsgången, som successivt skett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

5

eller lantmäteriets omorganisation år 1947, bör denna grupp icke längre utökas.

De nya tjänsterna bör därför i stället placeras i den lägsta lönegraden

ovanför befordringsgången, d. v. s. i lönegrad Ce 27, för att i någon mån

lätta på de yngre lantmätarnas f. n. dystra befordringsutsikter. Såvitt styrelsen

kunnat finna har den viktiga frågan om de yngre lantmätarnas fördelning

på lönegradsgrupper över huvud icke varit föremål för någon djupare

analys i samband med tjänsteförteckningsrevisionen. De försämrade

befordringsutsikterna påverkar f. ö. tydligt redan nu intresset för lantmätarbanan.

Vid de tre senaste antagningarna av studerande till lantmäteriavdelningen

uppgick sålunda antalet sökande till respektive 22, 10 och 9.

4. Skiftesorganisationen i Kopparbergs län erhöll sin nuvarande organisation

genom beslut vid 1950 års riksdag. Verksamheten är fördelad på fem

distriktslantmätare och två förfogandelantmätare eller sammanlagt sju särskilda

enheter. Enligt balansrapporterna från årsskiftet 1953/54 representerar

inneliggande arbetsuppgifter en sammanlagd arbetsmängd av 989 lantmätar

månader, 2 058 tekniker månader och 2 375 kontor sbiträdesmånader

eller tillhopa 5 422 arbetsmånader. Den under år 1953 utvunna arbetsprestationen

utgjorde enligt årsredogörelserna 125 lantmätarmånader, 212 teknikermånader

och 237 kontorsbiträdesmånader eller sammanlagt 574 arbetsmånader.

Även om det vore möjligt att bedriva skiftesarbetet i jämn följd,

skulle alltså fullföljandet av nu pågående arbeten taga en tid av minst nio

år. Av skilda skäl har man emellertid att räkna med vissa oundvikliga avbrott,

varför det torde vara mera realistiskt att räkna med en tidsåtgång för

nuvarande personal av 12 å 13 år.

Det föreliggande tidsprogrammet kan icke anses tillfredsställande. Medan

laga skifte pågår i en bygd, kan av helt naturliga skäl förbättringsverksamheten

i jordbruk och skogsbruk icke fortgå på vanligt sätt. Även rent

organisatoriska skäl talar för en ökad takt i verksamheten. Sett på längre

sikt arbetar nämligen en väl utbyggd organisation billigare än en liten sådan.

Styrelsen erinrar slutligen om att ifrågavarande skiftesorganisationer efter

1950 års riksdagsbeslut tillförts nya laga skiften om sammanlagt cirka

26 000 hektar med omkring 1 100 delägare. Dessutom har nyligen ansökan

ingivits om ytterligare ett laga skifte (Boda socken) med en areal av omkring

23 000 hektar.

I detta sammanhang torde få anmälas cn skrivelse den 14 oktober 1954

från länsstyrelsen i Kopparbergs län. Länsstyrelsen framhåller däri, att

skiftesverksamhetens fortgång i de bygder i länet, där ifrågavarande skiftesorganisation

verkar, är av den allra största betydelse för jordbruket och

skogsbruket liksom för samhällsutvecklingen i övrigt i dessa bygder. På

grund härav understryker länsstyrelsen livligt behovet av den utav lantmäteristyrelsen

föreslagna arbetskraftsförstärkningen till skiftesorganisalionen.

5. Lantmäteristyrelsen lämnar även här inledningsvis en redogörelse för

verksamhetens art och omfattning samt för behandlingen av tidigare förslag

i ämnet. I redogörelsen anföres följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

I Norrbottens läns lappmark, huvudsakligen inom Kiruna siad och Karesuando

socken, finnes ett antal ännu icke skiftade byar med mycket vidsträckta

ägoinnehav. Befolkningsunderlaget i dessa bygder synes vara stabilt,

och ungdomen visar vilja att stanna kvar och finna sin utkomst i orten.

Byarnas markområden bestämdes vid avvittringen omkring sekelskiftet,

men det skedde då ingen delning de olika brukningsenheterna emellan.

Privat jorddelning har dock försiggått i betydande utsträckning och genom

köp, byte och sämjedelning inom och mellan jordregisterenheterna företer

fastighetsindelningen nu djupgående brister och oklarheter. Det finnes icke

annat medel f. n. att råda hot på missförhållandena än att underkasta byarna

laga skifte. Det är för bygden av den största betydelse, att dessa skiften

snabbt kommer till stånd. De torde kunna betecknas som en grundförutsättning

för den vidare utvecklingen av näringslivet i dessa bygder. Styrelsen

hemställde därför i anslagsäskandena för budgetåret 1953/54, att en särskild

organisation skulle inrättas, bestående av en distriktslantmätare och

chef i Ce 32, tre yngre lantmätare i befordringsgången, en förste mätningstekniker

i Ce 21, tre mätningstekniker i Cf 12 och tre kontor sbiträden. Föredragande

statsrådet förklarade emellertid (IX ht 1953 s. 352), att visserligen

starka skäl åberopats för förslaget men att han på grund av andra

förstärkningsåtgärder icke kunde biträda förslaget. Jordbruksutskottet ansåg

sig heller icke kunna tillstyrka förslaget, men då fastighetsförliållandena

inom ifrågavarande bygder enligt utskottets mening var så otillfredsställande,

att de krävde särskilda åtgärder, tillstyrkte utskottet, att ett belopp av

50 000 kronor anvisades för tillfälliga personalförstärkningar. Riksdagen beslöt

i enlighet därmed. Detta belopp har fr. o. in. budgetåret 1953/54 använts

för avlönande av en lantmätaraspirant, en mätningstekniker i lönegrad

19, en mätningstekniker i lönegrad 10 under sex månader, en mätningstekniker

i lönegrad 12 och ett kontorsbiträde. Chef för verksamheten är en

förfogandelantmätare i Ca 31, vilken tjänst hämtats från annat län.

Styrelsen tog på nytt upp frågan till 1954 års riksdag. Den anmälde, att

ansökningar om laga skiften inkommit från skifteslag, omfattande sammanlagt

mer än 160 000 hektar. Flera skiften, bl. a. å Soppero m. fl. byars

skifteslag, hade påbörjats och arbetet bedrevs i högsta möjliga takt med

den knappa personalen. För att bringa uppgifterna til! ett slut inom rimlig

tid hemställde styrelsen på nytt, att en fullständig organisation skulle utbyggas.

Styrelsen begärde dock ingen ny chefstjänst för ändamålet.

I statsverkspropositionen för innevarande budgetår (IX ht 1954 s. 399)

förklarades, att starka skäl visserligen talade för förslagets genomförande

men att det på grund av den ståndpunkt 1953 års riksdag tagit till ärendet

icke nu borde föranleda annan åtgärd än att beloppet å 50 000 kronor för

tillfälliga personalförstärkningar bibehölls även för budgetåret 1954/55.

Jordbruksutskottet, som haft att behandla motioner i ämnet (I: 122 och II:

105) tillstyrkte emellertid, att för ändamålet skulle anvisas ett belopp av

100 000 kronor i stället för 50 000 kronor. Vid riksdagsbehandlingen, därvid

kamrarna först stannade i olika beslut, bifölls dock lvungl. Maj:ts förslag i

statsverkspropositionen. Från riksdagsdebatten må antecknas, att allmän

enighet rådde om behovet av en förstärkt organisation men att det ansågs,

att man hade för liten överblick över förhållandena i lantmäteriet i dess

helhet för att kunna taga ställning till ett separat förstärkningsförslag''.

Efter denna redogörelse framhåller lantmäteristyrelsen, att balansen av

inneliggande arbete för ifrågavarande skiftesorganisation vid årsskiftet 1953/

54 uppgick till 158 lantmätarmånader, 342 tekniker månader och 95 kontors
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

7

biträdesmånader. Med nuvarande personal skulle det i bästa fall taga ungefär

tio år att fullfölja uppgifterna. Det synes styrelsen uppenbart, att ytterligare

förstärkningar till skiftesorganisationen icke kan hämtas från lantmäteridistrikten

i övrigt.

I detta sammanhang erinrar styrelsen om att vid riksdagsbehandlingen

alternativet med en utbyggd skiftesorganisation med lönegradsplacerad personal

ofta vägts mot utvägen att endast anvisa ett visst belopp för ändamålet.

För sin del vidhåller styrelsen med bestämdhet, att organisationen

bör byggas ut i vanlig ordning. Det är ur personalsynpunkt en orimlighet

att begära att befattningshavare, som har att arbeta under exceptionellt

krävande förhållanden långt ovan polcirkeln, icke skall få den trygghet i

anställningen och de förmåner i övrigt, som tillkommer deras kolleger, vilka

arbetar under gynnsammare betingelser. Styrelsen hemställer därför på

nytt, att en fullständig skiftesorganisation skall inrättas i enlighet med dess

förslag. Vid bifall härtill kan det nu anvisade anslaget å 50 000 kronor till

verksamheten utgå.

Statskontoret erinrar i remissyttrande om att 1953 års riksdag beräknade

medel för anställande av tio lantmätaraspiranter, varvid förutsattes att någon

ytterligare personalförstärkning för ändamålet icke vidare skulle behöva

komma i fråga. Sedermera har sakkunniga tillkallats för att utreda

frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande

frågor. I direktiven för de sakkunniga har understrukits bl. a. den från

olika håll omvittnade angelägenheten av att göra förfarandet i fastighetsbildningsärenden

snabbare, enklare och billigare. De sakkunniga har därför

anbefallts att överväga olika åtgärder, som kan främja snabbhet och

minska kostnaderna utan att allmänna och enskilda intressen eftersättes.

Vid angivna förhållanden anser sig statskontoret f. n. ej kunna förorda någon

som helst ökning av personalen för distriktsorganisationens allmänna

verksamhet. De framförda förslagen om förstärkning av skiftesorganisationerna

inom vissa län samt av centralkontoret i Stockholm, vilka i det

närmaste överensstämmer med yrkanden, som varit föremål för statsmakternas

prövning vid 1954 års riksdag utan att vinna bifall, torde enligt

statskontoret alltjämt ej böra föranleda någon åtgärd.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör sex kanslibiträdestjänster i

lönegrad Ca 11 och 44 dylika tjänster i lönegrad Ce 11 ändras till motsvarande

antal kontoristtjänster i lönegrad Ca 13 och Ce 13. Kostnaderna härför

kan beräknas till 30 000 kronor.

Vad härefter angår lantmäteristyrelsens olika förslag till personalförstärkningar,

kan jag icke tillstyrka desamma såvitt angår distriktens allmänna

verksamhet och centralkontoret i Stockholm. Med hänsyn till jord- och fastighetsförhållandena

i de berörda delarna av landet anser jag mig däremot

böra föreslå en viss utökning av den personal, som är avsedd för sär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

skilda skiftesorganisationer. Jag vill sålunda föreslå, att för ändamålet skall

ställas till lantmäteristyrelsens förfogande ett belopp av ytterligare 100 000

kronor för att förstärka i första hand skiftesorganisationen i Norrbottens

län och fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län men även skiftesorganisationen

i Kopparbergs län. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att, efter förslag av lantmäteristyrelsen, bestämma den närmare dispositionen

av medlen. Med hänsyn till att vissa justeringar av lantmäteritaxan bör

vidtagas, torde ifrågavarande merkostnad komma att täckas genom ökade

inkomster för statsverket.

Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet på grund av löneklassförändringar

och lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång har jag icke

något att erinra. För dessa ändamål bör alltså upptagas ett avrundat belopp

av 179 000 kronor. Å andra sidan kan anslaget minskas med 12 700

kronor på grund av att en distriktslantmätare och en assistent å övergångsstat

kommer att avgå ur tjänst samt med 7 300 kronor till följd av att vissa

övergångsersättningar successivt nedgår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör lantmäteristatens avlöningsanslag

för nästa budgetår höjas med (36 000 -f 100 000 -j- 179 000 — 12 700

—- 7 300 =) 295 000 kronor.

Å personalförteckningen för lantmäteristaten bör sex av kanslibiträdestjänsterna

i lönegrad Ca 11 vid distriktsorganisationen ändras till lika många

kontoristtjänster i lönegrad Ca 13. Vidare bör antalet lantmätare å övergångsstat

minskas med en till åtta.»

2:o) Lantmäteristaten: Omkostnader

I sin anslagsframställning hemställer lantmäteristyrelsen, alt anslaget

skall höjas med 185 000 kronor enligt följande sammanställning.

Ökning

1. Förnyelse och underhåll av utrustning............................ 110 000

2. Övriga expenser............................................... 25 000

3. Arkivfotografering av länskontorens arkiv........................ 50 000

Summa kronor 185 000

Efter en närmare redogörelse för anslagsframställningen samt däröver

avgivet yttrande av statskontoret har föredragande statsrådet anfört följande.

»I enlighet med lantmäteristyrelsens förslag bör sådana kostnader, som avser

ökad utrustning åt länskontoren, i fortsättningen hänföras till lantmäteristatens

utrustningsanslag. Delposten till förnyelse och underhåll av utrustning

kan på grund härav minskas med det belopp å 25 000 kronor, som

nu upptagits för anskaffande av handlings- och kartskåp. Med hänsyn till

betydelsen av att lantmäteristaten har tillgång till fullgod utrustning torde

emellertid å andra sidan en uppräkning av samma delpost vara motiverad.

Jag anser mig dock i nuvarande läge blott kunna föreslå en höjning med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

9

15 000 kronor. Posten bör alltså upptagas med (255 000 — 25 000 + 15 000

= ) 245 000 kronor. Vidare kan jag tillstyrka, att den under posten till övriga

expenser upptagna delposten till bokinköp, bindning av böcker in. in. främst

på grund av behovet av ombindning av länskontorens jord- och fastighetsregisterband

skall höjas med 10 000 kronor. Då emellertid samtidigt delposten

till skrivmateriel, papper och blankettryck med hänsyn till belastningen

kan sänkas med ett lika stort belopp, kan posten till övriga expenser

bibehållas vid oförändrat belopp av 675 000 kronor. Någon medelsanvisning

till arkivfotografering kan jag icke förorda. Slutligen bör med hänsyn till

den beslutade sjukförsäkringsreformen någon uppräkning av sjukvårdsposten

ej vidtagas.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle förevarande anslag för nästa

budgetår behöva uppföras med (4 185 000 — 25 000 -f- 15 000 -f- 10 000

10 000 =) 4 175 000 (— 10 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för lantmäteristaten.»

Lantmäteristyr elsen har i sina yttranden den 12 februari och den 9 mars

1955 ansett sig böra livligt tillstyrka motionärernas förslag om inrättande

av nya distrikt i Norrtälje- och Sundsvallsområdena, varjämte styrelsen understrukit

att en förstärkning av distrikten i Hudiksvallsområdet även är

mycket angelägen. Styrelsen har såsom stöd härför anfört i huvudsak följande.

Vid lantmäteriets omorganisation år 1947 hade de nya riktlinjerna för

jordbrukets rationalisering och för samhällsplaneringen ännu icke börjat

tillämpas. Lantmäteriets distriktsorganisation kom därför att uppbyggas

utan erfarenhet av hur denna rationaliserings- och planeringsverksamhet påverkade

fastighetsbildningsverksamheten. Det kom också snart att visa sig

att den tillmätta organisationsramen på grund av tillströmningen av nya

uppgifter hade blivit alltför knapp. Emellertid har också den ökade volymen

av ordinarie förrättningar på många håll sprängt denna ram. Under de

år som gått sedan omorganisationen har styrelsen med uppmärksamhet följt

utvecklingen såväl inom riket i dess helhet som inom de skilda organisationsenheterna

i syfte att successivt vidtaga alla åtgärder som kunnat underlätta

läget. De särskilda undersökningar av arbetsbalansen som därvid

gjorts har redovisats i samband med de årliga anslagsäskandena.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att den i sina petita ar 1952 hemställde

om en successiv utbyggnad av den allmänna ramen för lantmäteridistriktens

personal med totalt 30 lantmätare avsedda för de hårdast belastade

enheterna. På förslag av föredragande statsrådet bifölls styrelsens hemställan

så till vida, att medel anvisades för nyanställning av 10 lantmätaraspiranter.

I detta sammanhang uttalades vidare (se IX ht 1953 s. 352) att

statsrådet utgick från att någon ytterligare personalförstärkning för ändamålet

icke vidare skulle behöva ifrågakomma.

I sina år 1953 avgivna anslagsäskanden redovisade styrelsen att den balanserade

arbetsmängden vid organisationsenheterna — oaktat mycket stora

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

insatser från personalens sida — fortsatt att stiga. Någon utbyggnad av lantmäteridistriktens

personal kom emellertid icke till stånd vid 1954 års riksdag.

Även i sina år 1954 avgivna anslagsäskanden framhöll styrelsen att distriktsorganisationens

arbetsmängd fortsatt att öka. Antalet nytillkomna

ärenden utgjorde — bortsett från verksamheten inom städer och samhällen

— åren 1951, 1952 och 1953 respektive 30 400, 31 000 och 36 200 samt antalet

avslutade ärenden av denna art under samma år respektive 27 200, 27 600

och 30 300. En särskild undersökning utvisade vidare att antalet nya ärenden

under första halvåret 1954 ökat i förhållande till samma tidsperiod år

1953 med 13 % eller från 16 500 till 18 700. Vid utgången av åren 1951, 1952

och 1953 uppgick balansen mätt i arbetsmånader för distriktsorganisationen

med undantag av skiftesverksamheten i Dalarna till respektive 11 603, 11 678

och 12 557 månader. (Till ledning vid bedömning av balansens tyngd nämner

styrelsen i detta sammanhang, att distriktsorganisationens hela personal

år 1953 svarade mot 11 160 arbetsmånader.) Styrelsen lämnade vidare en

mera detaljerad redovisning av balansen i de hårdast belastade distriktsenheterna.

Av denna framgick att den inneliggande arbetsmängden vid utgången

av år 1953 å 33 av de 148 distrikten motsvarade mera än 100 arbetsmånader.

Endast 36 distriktsenheter hade en balans av högst 40 arbetsmånader,

vilken av styrelsen ansågs tillfredsställande. Bland de mest arbetstyngda

enheterna återfanns Östhammars, Norrtälje, Hudiksvalls norra,

Hudiksvalls södra, Sundsvalls mellersta och Sundsvalls norra distrikt. Av

styrelsens framställning framgick vidare att de åtgärder som från styrelsens

sida vidtagits för att utjämna arbetsbelastningen mellan organisationsenheterna

hade avsett ett överförande av förfogandelantmätare och biträdande

lantmätare från mindre hårt arbetstyngda distrikt till de svårast belastade.

Därigenom hade sex län ställts utan förfogandetjänster och två län

hade endast 20 % av normal uppsättning av biträdande lantmätare. Slutligen

hade även försökts den enligt styrelsens mening synnerligen ingripande

åtgärden, nämligen att föreslå ändringar i distriktsindelningen. — I syfte

att anpassa distriktsorganisationens personalresurser till den ökande arbetsmängden

hemställde styrelsen att 15 tjänster som lantmätare i lönegrad

Ce 27 skulle inrättas.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 februari 1954 hemställde styrelsen —

efter hörande av vederbörande länsstyrelser och kommuner — att Kisa distrikt

i Östergötlands län skulle indragas och ett nytt distrikt i Hudiksvallsregionen

skulle inrättas. I den promemoria med förslag i ämnet, som låg till

grund för styrelsens ifrågavarande hemställan, uttalade styrelsen bland

annat.

Med anledning av den beslutade nya kommunindelningen i riket upprättades

i lantmäteristyrelsen under åren 1950 och 1951, på grundval av utredningar

i ämnet av överlantmätarna, förslag till ny indelning av riket

i lantmäteridistrikt. Lantmäteristyrelsen ansåg sig vid nämnda tillfälle icke

kunna föreslå en utökning av antalet distrikt. Förslaget till ny distriktsin
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

11

delning upprättades därför under den förutsättningen att det nuvarande antalet

distrikt bibehölles oförändrat. Vid förslagets upprättande hade styrelsen

doek särskilt beaktat att Hudiksvalls södra distrikt var det utan jämförelse

mest arbetstyngda distriktet i Gävleborgs län. För att åstadkomma en

utjämning mellan distrikten av arbetsbördan föreslog styrelsen därför att

från Hudiksvalls södra distrikt skulle till Hudiksvalls norra distrikt överflyttas

Hälsingtuna storkommun samt Hudiksvalls stad. Med hänsyn till arbetsförhållandena

å övriga distrikt i länet ansågs en överflyttning av ytterligare

ett antal kommuner från Hudiksvalls södra distrikt till andra

angränsande distrikt icke möjlig. Lantmäteristyrelsens sålunda framlagda

förslag kom att ligga till grund för Kungl. Maj :ts beslut den 4 april

1952 (SFS nr 116) angående indelning av riket i lantmäteridistrikt. Trots

den minskning av Hudiksvalls södra distrikt, som den nya distriktsindelningen

medfört, är emellertid arbetssituationen å distriktet, ehuru distriktslantmätaren

gjort en mycket betydande arbetsinsats, fortfarande mycket ansenlig.

Därtill kommer att den nyligen genomförda distriktsindelningen även

medfört viss tendens till ökning av arbetsbalansen på Hudiksvalls norra distrikt.

Enligt infordrade uppgifter från distriktsorganisationerna i Gävleborgs

län har inneliggande arbetsmängd å distrikten1 2 vid de tre sista årsskiftena

redovisats sålunda.

Uppgifter angående uppskattad arbetstid i månader rörande icke avslutade

Gävleborgs län:

Gävle södra distrikt ........................ 107

» norra » .......................

Söderhamns » .......................

Bollnäs » .......................

Järvsö » .......................

Ljusdals » ......................

Hudiksvalls södra distrikt .................. 195

» norra » ................

0/51,

1951/52 och

1952/53.

1950/51

1951/52

1952/53

107

112

96

103

—

90

48

33

53

53

60

79

49

35

2 37

97

86

92

195

176

146

116

113

128

Efter utredning framlade lantmäteristyrelsen vidare den 28 september

1954 förslag om indragning av Ronneby distrikt i Blekinge län och Bergs

distrikt i Jämtlands län samt om en utökning av distriktens antal med ett i

Norrtäljeregionen och ett i Sundsvallsregionen. Styrelsen anförde därvid i en

i ämnet upprättad promemoria som åtföljde styrelsens förevarande förslag

utom annat.

Arbetssituationen i Stockholms län har länge ingett styrelsen bekymmer

framför allt vad beträffar norra länsdelen. Det finnes i delta sammanhang

icke anledning att till granskning upptaga andra distrikt än Östhammars och

Norrtälje. Övriga sju "distrikt i länet tillhör även de genomsnittligt högst

belastade i riket ehuru förhållandena icke kan betecknas fullt så otillfredsställande

som i norra länsdelen. Förhållandena i östhammars och Norrtälje

distrikt framgår av följande sammanställning:

1 Uppgifterna för distrikten avser iiven förfogandeorganisationernas verksamhet å resp. distrikt

2 Inom Järvsö distrikt, där fastighetsförhållandena i stor utsträckning är av dalatyp, väntas

inom en nära framtid en omfattande insats från distriktsorganisationen för att reda upp fastighetsförhållandena.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Balans i arbetsmånader för all personal den

1 jan. 1952 1 jan. 1953 1 jan. 1954

Östhammars ....................... 165 150 139

Norrtälje.......................... 201 119 185

I Norrtälje finnes sedan några år tillbaka placerad en förfogandelantmätare

med verksamhet helt inom Norrtälje distrikt.

Efter att i särskild promemoria ha understrukit det bekymmersamma läget

jämväl i Västernorrlands län redovisade styrelsen för distrikten i Sundsvallsområdet

nedanstående balansuppskattning: (siffrorna innesluter även

förfogandelantmätares verksamhet inom respektive distrikt)

Distrikt Balans i arbetsmånader för all personal den

1 jan. 1952 1 jan. 1953 1 jan. 1954

Indals............................. 81 64 81

Sundsvalls södra.................... 64 73 75

Sundsvalls mellersta................ 133 135 173

Sundsvalls norra.................... 187 181 152

Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 januari 1955 funnit styrelsens förslag

till distriktsindelningsändringar icke föranleda någon Kungl. Maj ds

åtgärd.

Lantmäteriets arbetskraftssituation framgår närmare av följande sammanställningar,

avseende dels den inneliggande arbetsmängden (balansen) vid

årsskiftet 1954/55, dels denna balans jämte det åren 1951—54 avslutade

antalet ärenden tillhörande vissa viktigare ärendegrupper.

I anslutning härtill framhåller styrelsen att personal ur distriktsorganisationens

allmänna ram även tagits i anspråk för skiftes- och fastighetsregleringsuppgifter

som icke normalt åvilar distriktsenheterna. Styrelsen, som

här syftar på de särskilda organisationerna för skiften i Kalmar, Kopparbergs

och Norrbottens län samt för regleringar av fiskelägena i Göteborgs

och Bohus län, påpekar att de svårigheter vilka råder beträffande arbetskraften

till denna verksamhet helt lämnats åsido i detta yttrande.

De betydande arbetsorganisatoriska problem som uppstått inom lantmäteriet

under den ansvällning av arbetsuppgifterna som ägt rum sedan 1948

har - som i det föregånde antytts -— sökt bemästras med alla till buds

stående resurser. Detta har också skett på olika vägar. Sålunda har möjligheterna

till teknisk rationalisering i hög grad utnyttjats. På detta område

bör främst nämnas att samhällsplaneringens och lagaskiftesverksamhetens

stora behov av goda kartor kunnat tillgodoses genom att fotogrammetrien

tagits i bruk inom lantmäteriet. Inom distriktsorganisationens personalram

har ett centralkontor bildats som ombesörjer den mera instrumentkrävande

och specialiserade delen av de fotogrammetriska arbetsprocesserna. Denna

verksamhet har inneburit att den åren 1948 och 1949 kännbara bristen på

främst mätningsteknisk arbetskraft i stor utsträckning avhjälpts. Från lagaskiftesverksamheten

nämnes vidare att personalbehovet kunnat hållas in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

13

Lanimäteriets inneliggande arbetsmängd vid årsskiftet 1954jl95ö

(Inom parentes anges ökningen (+) resp. minskningen (—) sedan årsskiftet 1953/54)

Icke avslutade förrätt-

Fördelning

Tidsåtgång för ärendenas

lutförande

ningar och uppdrag^

vid årsskiftet 1954/55

lantmätare

mätn.tekn.

kontorsbitr.

Summa

antal

*

man.

%

män.

%

mån.

%

män.

%

I. Hela

riket utom skiftesorganisationema i Dalarna och Norrbotten

Avstyckningar........

Laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt-

18 546

(+1680)

57,2

1359

(+168)

32,9

1408

(+127)

28,2

1382

(+145)

32,2

4149

(+ 440)

30,9

ningar och gränsbe- stämningar ........

Tomtindelningar och

4 415

(+ 223)

13,6

1101

(+ 82)

26,6

1542

(+142)

30,8

1051

(+ 66)

24,4

3 694

(+ 290)

27,5

tomtmätningar......

Grundkartor för stads-

2 557

(+ 108)

7,9

181

(+ 25)

4,4

329

(+66)

6,6

277

(+45)

6,5

787

(+ 135)

5,9

och byggnad splaner..

Stads- och byggnadspla-

633

(+36)

1,9

153

(-1)

3,7

596

(+37)

11,9

409

(+ 13)

9,5

1158

(+50)

8,6

ner ................

523

(+ 107)

1,6

252

(+30)

6,1

122

(+ 16)

2,4

208

(+ 25)

4,8

582

(+ 71)

4,3

Övriga ärenden ......

5 793

(+ 588)

17,8

1085

(+138)

26,3

1004

(+211)

20,1

972

(+129)

22,6

3 061

(+ 479)

22,8

Summa

32 467

(+2 742)

100,0

4131

(+442)

100,0

5 001

(+599)

100,0]

4 299

(+423)

100,0

13 431

(+1465)

100,0

Icke avslutade förrätt-

Fördelning

Tidsåtgång för ärendenas slutförande

ningar och uppdrag

vid årsskiftet 1954/55

lantmätare

mätn.tekn.

kontorsbitr.

Summa

antal

%

mån.

%

män.

%

män.

%

män.

*

II. Skiftesorganisationerna i

Dalarna och Norrbotten

Avstyckningar........

Laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt- ningar och gränsbe-

102

(-2)

8

(=)

5

(=)

6

(-1)

19

(-D

stämningar ........

Tomtindelningar och

46

(=)

1298

(+184)

2 693

(+355)

2 773

(+372)

6 764

(+911)

tomtmätningar......

Grundkartor för stads-

0

(-2)

0

(-2)

och byggnadsplaner..

Stads- och bvggnadspla-

2

(-2)

3

(-3)

3

(-7)

ner ................

3

(+D

—

5

(+3)

''

4

(+ 4)

4

(+ 4)

13

1(+13)

Övriga ärenden ......

28

(=)

—

16

(-7)

20

(-35)

28

(-28)

64

(-70)

Summa

181

(-3)

—

1327

(+180)

2 722

(+322)

~

2 814

(+344)

6 863

(+846)

Tidsåtgången tidigare inräknad i siffrorna för laga skiften etc.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Icke avslutade förrätt- ningar och uppdrag

vid årsskiftet 1954/55

Fördelning

Tidsåtgång för ärendenas slutförande

lantmätare

mätn.tekn.

kontorsbitr.

Summa

antal

%

män.

%

man.

%

mån.

%

man.

%

III. Hela riket (inkl.

skiftesorganisationerna i Dalarna och Norrbotten)

Avstyckningar........

laga skiften, ägoutby- ten, inlösningsförrätt- ningar och gränsbe-

18 648

(+1678)

57,1

1366

(+167)

25,0

1413

(+127)

18,3

1389

(+145)

19,5

4168

(+ 439)

20,5

stämningar ........

Tomtindelningar och

4 461

(+ 223)

13,7

2 339

(+266)

44,0

4 335

(+497)

54,8

3 824

(+438)

53,8

10 458

(+1201)

5l,6

tomtmätningar......

Grundkartor för stads-

2 557

(+ 108)

7,8

181

(+ 25)

3,3

329

(+ 65)

4,3

277

(+ 45)

3,9

787

(+ 135)

3,9

och byggnadsplaner..

Stads- och byggnadspla-

635

(+ 34)

1,9

154

(-2)

2,8

395

(+ 35)

7,7

412

(+ 10)

5,8

1161

(+ 43)

5,7

ner ................

526

(+ 108)

1,6

257

(+ 35)

4,7

126

(+ 20)

1,6

211

(+29)

2,9

594

(+ 83)

2,9

Övriga ärenden ......

5 821

(+ 588)

17,9

1 101

(+132)

20,2

1024

(+176)

13,3

1001

(+102)

14,1

3126

(+ 410)

15,4

Summa

32 648

(+2 739)

100,0

5 458

(+623)

100,0

7 722

(+920)

100,0

7114

(+768)

100,0

20 294

(+2 311)

100,0

Anm. Förekommande motsägelser mellan delsiffror och summor härrör från företagna avrundningar

av primärsiffrorna till hela arbetsmånader.

Arbetsbalansen årsskiftet 195é\55 och de avslutade ärendenas fördelning på vissa

i föregående tabeller redovisade förrättningar och uppdrag

Typ av ärenden

Icke avslutade

Årligen avslutade

19542

ärenden vid års-

ärenden; medeltal

skiftet 1954/1955

för 1951 — 1953

antal

antal

antal

kvstyckningar............................

Laga skiften, ägoutbyten, inlösningsförrätt-

18 648

13 721

15 038

ningar och gränsbestämningar..............

4 461

2 200

1842

Tomtindelningar och tomtmätningar........

2 557

11 970

3

Grundkartor för stads- och byggnadsplaner..

635

2a6

316

Stads- och byggnadsplaner ................

526

114

196

Summa

26 827

18 290

—

Summa exkl. tomtind. + tomtmätningar

24 270

17 321

17 392

1 Beräknad siffra.

2 Preliminära uppgifter för enbart landsbygden.

3 Uppgift saknas t. v.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

15

om rimliga gränser tack vare den anpassning och systematisering av det

skiftestekniska detaljarbetet som skett till modern hålkortsteknik. Härigenom

torde inom skiftesorganisationerna kontorspersonalens arbetsbalans avsevärt

ha kunnat nedbringas. En liknande effekt har uppnåtts med den fortsatta

utbyggnaden av de lokala kartkopieringsanläggningarna vid vissa

länslantmäterikontor. Det kan i fråga om tekniska rationaliseringar även

nämnas att verksamheten inom styrelsen för att möjliggöra matematikmaskiners

användning i geodetiska beräkningar kommit långt.

Förrättningsförfarandets förenkling — främst genom 1951 och 1953 års

partiella reformer av jorddelningslagen men även i den utsträckning så

kunnat ske genom styrelsens råd och anvisningar — har även möjliggjort

ett effektivare utnyttjande av distriktspersonalen. I första hand har lantmätarnas

och kontorspersonalens arbetsformer härigenom gjorts smidigare.

Behoven av arbetskraft kan givetvis icke mötas enbart genom sådana

tekniska och formella förenklingar som nämnts. I det ansträngda läget har

styrelsen, såsom av det föregående framgår, funnit sig tvungen att även lita

till de möjligheter som en lättrörlig arbetskraft erbjuder. I många fall har

detta inneburit kännbara personliga uppoffringar, främst för de yngre lantmätarna,

som i första hand förflyttats.

I detta sammanhang kan styrelsen icke underlåta att framhålla den betydande

arbetsinsats som gjorts från befattningshavarnas sida för att bemästra

den rådande arbetssituationen. Den hårda arbetsbördan har emellertid

medfört en oroande förslitning av lantmäteripersonalen. I dagarna har

också meddelats att distriktslantmätaren i ett av Sundsvallsdistrikten måst

begära sjukledighet under två månader på grund av hjärtsjukdom som orsakats

av överansträngning.

I det föregående har under strukits att lantmäteriets efter hand allt högre

effektivitet givit utslag i ökade inkomster för statsverket. Den fullständiga

inkomstutvecklingen sedan omorganisationen är följande.

Inkomster vid lantmäteriväsendet.

Budgetåret 1947/48

» 1948/49

* 1949/50

» 1950/51

» 1951/52

» 1952/53

» 1953/54

575 302

2 838 437

3 532 879

4 684 346

5 546 970

6 657 366

7 787 887

Budgetåret 1954/55

I riksstaten upptagna till .................................... 7 600 000

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 oktober 1954 av styrelsen

uppskattade till .................................... 7 800 000

Kan med ledning av hittills under budgetåret influtna inkomster

beräknas till .............................. 8 200 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

I följande tabell anges för budgetåren 1952/53 och 1953/54 den verkliga

totalkostnaden för lantmäteristaten (avlöningar och omkostnader) samt

för innevarande budgetår den beräknade högsta medelsåtgången för angivna

ändamål. Dessa belopp har ställts mot nyss angivna inkomstsiffror varefter

statsverkets nettoutgifter beräknats:

Budgetår Totalkostnad Inkomst Nettoutgift

1 000-tal kr. 1 OOU-tal kr. 1 000-tal kr.

1952/53 .......................... 20 899 6 657 14 242 kronor

1953/54 .......................... 21 376 7 788 13 588 »

1954/55 .......................... 21 893 8 200 13 693 »

Statsverkets nettoutgifter för lantmäteristatens verksamhet har sålunda

minskats sedan budgetåret 1952/53.

Till belysande av det aktuella läget i fråga om arbetsmängden inom Hudiksvalls-,

Norrtälje- och Sundsvallsområdena har lantmäteristyrelsen infordrat

uppgifter per den 1 januari 1955 från de lokala enheterna. De tidigare

framlagda belastningstabellerna har därför kompletterats enligt följande.

Distrikt

Balans i

arbetsmånader för

all personal den

1

jan. 1952 1 jan. 1953

1 jan. 1954 1

jan. 1955

Summa för Gävleborgs

län ....

615

721

769

845

Östhammars.........

165

150

139

115

Norrtälje............

201

119

185

187

Summa

366

269

324

302

Indals................

81

64

81

56

Sundsvalls södra.......

64

73

75

101

Sundsvalls mellersta ..,

133

135

173

183

Sundsvalls norra.......

187

181

152

174

Summa

465

453

481

514

Siffrorna visar att den överbelastning av de berörda distrikten, som rådde

vid utgången av år 1953, ännu består.

För Gävleborgs län har arbetsbalansen i hög grad ökat det senaste året,

något som även gäller enheterna i Hudiksvallsområdet. Denna utveckling

har icke kunnat hejdas trots att den effektiva arbetsinsatsen enligt under - handsuppgift från överlantmätaren för hela länet ökat år 1954 i förhållande

till nästföregående år med 16 lantmätarinånader, 6 mätningsteknikermånader

och 28 kontorsbiträdesmånader. Under år 1954 har en yngre lantmätare

som lämnat Norrtälje ersatts med en erfaren förrättningsman. För

Sundsvallsdistrikten samt den i Sundsvall stationerade förfogandeenheten

har slutligen under år 1954 jämfört med år 1953 det effektiva tillskottet av

lantmätare och kontorsbiträden enligt rapport från överlantmätaren svarat

mot 13 lantmätarinånader och 12 kontorsbiträdesmånader. Angivna arbetskraftsförstärkningar

har emellertid icke visat sig tillräckliga.

Situationen i Hudiksvalls-, Norrtälje- och Sundsvallsregionerna är sålunda

fortfarande allvarlig. Ytterligare åtgärder måste enligt styrelsens

mening vidtagas med det snaraste. Därvid torde med nuvarande förutsättningar

icke andra möjligheter stå till buds än att ytterligare överflytta

arbetskraft från sådana distrikt, där arbetsbördan ännu någorlunda kunnat

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

17

bemästras. Styrelsen överväger sålunda att på denna väg tillföra Norrtäljeområdet

en lantmätare och en mätningstekniker. Till Sundsvallsområdet

har vidare helt nyligen överflyttats viss biträdespersonal. De angivna förstärkningsåtgärderna

är emellertid som nämnts icke till fyllest. Styrelsen

vill även understryka att förflyttningar av angivet slag ej kan ske utan

större olägenheter för befolkningen i de distrikt som härigenom berövas

personal. Skulle styrelsen nödgas fortsätta på denna väg måste det medföra

att i de områden, varifrån personalen tages, förhållandena kan bli likartade

med dem som råder i de bygder dit personalen flyttas. I Kungl. Maj :ts

avslag å förslagen om förflyttning av distrikt har styrelsen också sett ett

uttryck för att det icke vore önskvärt med alltför långt gående överflyttningar

av personal från en del av landet till en annan med därav följande

försämrad service på de platser, varifrån personalen tages.

Styrelsen anser icke att en ökning av lantmäteriets arbetskraft skulle

rubba den nuvarande organisationsplanen, sådan den fastställdes år 1948.

Det är självfallet att man vid 1948 års omorganisation icke helt kunnat bedöma

det långsiktiga behovet av arbetskraft i alla delar av landet. Det kan

därför vara naturligt att efter sju år viss på erfarenhet grundad komplettering

äger rum. Behovet av lantmäteripersonal inom de nu ifrågavarande områdena

lärer bli bestående för lång tid framåt. Det är också att förutse

att, när en ny fastighetsbildningslag — med avseende å vilken utredningsarbete

pågår inom 1954 års fastighetsbildningskommitté — börjar tillämpas,

behovet av lantmäteripersonal kommer att i hög grad ökas, då ett stort

latent behov över hela landet finnes att få fastighetsregleringsföretag av

skilda slag verkställda. Man synes i stor utsträckning avvakta den förenkling

och det förbilligande av skiftesförfarandet som den nya lagstiftningen väntas

medföra.

De föreliggande motionerna avser tillskapande av två nya lantmäteridistrikt

med normal personaluppsättning, d. v. s. med vardera 1 distriktslantmätare

(Ca 32), 1 lantmätare (Ca 27), 1 mätningstekniker (Ce 19 eller

21), 1 mätningstekniker (Ce 16), 1 kontorist (Ca 13) och 1 kontorsbiträde

i befordringsgången (Cf 6—Ce 8). Kostnaderna härför beräknas till totalt

152 148 kronor, varav 78 096 kronor avser distriktet i Sundsvall och 74 052

kronor distriktet i Norrtäljeregionen.

Utöver de nu redovisade lönekostnaderna medför de ifrågasatta nya distrikten

en ökning av omkostnaderna i form av rese- och traktamentskostnader,

telefon, städning, blanketter och papper in. in. I genomsnitt beräknas

dessa kostnader för distriktsorganisationen motsvara c:a 28 procent av

lönebeloppet — eller i detta fall c:a 43 000 kronor. Därtill kommer vissa

engångskostnader för utrustning, uppskattningsvis omkring 45 000 kronor.

Dessa utgifter kan möjligen tills vidare uppskjutas genom lån bland annat

av vissa instrument från andra organisationsenheter samt genom att andra

i och för sig önskvärda nyanskaffningar skjutes på framtiden.

De nya distrikten torde medföra en inkomst för statsverket av c:a 100 000

kronor per år. Statsverkets nettoutgift för de båda distrikten torde därför

komma att uppgå till c:a 95 000 kronor per år (152 000 43 000 — 100 000).

2 llihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 18

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Denna merutgift synes kunna kompenseras genom en mindre taxehöjning.

Då inrättandet av distrikten väsentligen motiveras av tätortsproblemen torde

en sådan höjning i första hand böra avse förrättningar och uppdrag, som

berör mark avsedd för tätbebyggelse. Därigenom skulle nämligen finansieringen

av distrikten icke komma att leda till någon minskad subvention av

de förrättningar, som gäller jordbruksfastigheter och jordbrukets yttre rationalisering.

Enligt styrelsens uppfattning finnes vissa möjligheter till en begränsad

taxehöjning av nu angivet slag inom ramen för de av riksdagen godtagna

grunderna för lantmäteritaxan. I första hand synes erforderlig inkomstökning

kunna åstadkommas genom en så förhållandevis begränsad höjning av

ersättningen för grundkartor till stads- och byggnadsplaner som 10 kronor

för hektar.

Ett genomförande av de i motionerna föreslagna åtgärderna skulle utan

tvekan medföra en avsevärd förbättring av arbetssituationen i Norrtäljeoch

Sundsvallsområdena. Visserligen skulle det även med denna ökning av

arbetskraften dröja några år innan servicen blev tillfredsställande, men

de gynnsammare förutsättningarna för lantmäteriverksamheten skulle snabbt

märkas i berörda bygder. Även i ett annat avseende skulle åtgärden få goda

verkningar. Genom densamma skulle nämligen den fortsatta uttunningen

av den biträdande personalen i de mera normalt belastade distrikten kunna

inskränkas.

I yttrande den 2 mars 1955 har statskontoret avstyrkt motionerna under

hänvisning till att frågan om inrättande av nya lantmäteridistrikt i Västernorrlands

och Stockholms län nyligen prövats av Kungl. Maj :t, som genom

beslut den 14 januari 1955 lämnat en av lantmäteristyrelsen i sådant syfte

gjord framställning utan åtgärd. Statskontoret har såsom motivering för sitt

avstyrkande vidare åberopat vad ämbetsverket anfört i utlåtande över lantmäteristyrelsens

anslagsframställning för nästa budgetår ävensom hänvisat

till den stränga återhållsamhet i fråga om inrättande av nya tjänster, som

präglat budgetarbetet under de senaste åren.

Utskottet. Sedan den av 1947 års riksdag beslutade omorganisationen av

lantmäteriet börjat tillämpas har det efter hand visat sig, att den fastställda

organisationsramen — på grund av att nya uppgifter tillkommit men även

till följd av att ordinarie förrättningar ökat — blivit alltför knapp. För att

möta den fortgående stegringen av arbetsbalansen har lantmäteristyrelsen

under de år, som följt efter omorganisationen, i olika sammanhang föreslagit

personalförstärkningar och skilda åtgärder i syfte att möjliggöra ett

effektivt utnyttjande av arbetskraften. I sin anslagsframställning för nästa

budgetår har styrelsen bl. a. hemställt om ett belopp av tillhopa 278 300

kronor för att inrätta en fullständig speciell skiftesorganisation i Norrbottens

län och förstärka skiftesorganisationen i Kopparbergs län. Vidare har

styrelsen i särskilda framställningar anhållit, att vissa distrikt skall indragas

och i stället nya distrikt bildas i Norrtälje-, Hudiksvalls- och Sundsvalls
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

19

regionerna. Framställningarna har emellertid vunnit bifall endast så till

vida, att ett belopp av ytterligare 100 000 kronor föreslås skola ställas till

styrelsens förfogande för att förstärka i första hand skiftesorganisationen

i Norrbottens län och fiskelägesorganisationen i Göteborgs och Bohus län

men även skiftesorganisationen i Kopparbergs län. Med anledning härav

har i motionerna 1: 200 och II: 282 respektive I: 201 och II: 225 yrkats, att

de av styrelsen äskade beloppen för skiftesorganisationen i Norrbottens län

respektive Kopparbergs län skall anvisas för budgetåret 1955/56. Vidare har

i motionerna 1:202 och 11:234 respektive 1:372 hemställts om erforderliga

medel för nästa budgetår för inrättande av ett nytt lantmäteridistrikt i

Sundsvalls- respektive Norrtäljeregionerna.

Av den utredning, som förebragts i ärendet, torde enligt utskottet klart

framgå, att den höga arbetsbelastningen i vissa lantmäteridistrikt medfört

stora besvärligheter bl. a. i form av oskäligt långa dröjsmål med utförande

av begärda förrättningar. Då uppenbarligen allvarliga samhällsekonomiska

olägenheter kan vållas av dylika dröjsmål anser utskottet det angeläget, att

åtgärder snarast vidtages för att åstadkomma mera tillfredsställande förhållanden

på området. Såsom styrelsen framhållit i det föregående har den

redan sökt bemästra de uppkomna arbetsorganisatoriska problemen genom

att i hög grad förenkla och rationalisera arbetet vid förrättningarna. Vidare

får utskottet erinra om att 1954 års fastighetsbildningssakkunniga fått i

uppdrag bl. a. att överväga olika åtgärder, som kan göra förfarandet i fastighetsbildningsärenden

snabbare, enklare och billigare utan att allmänna och

enskilda intressen eftersättes. Även om alla dylika möjligheter till tekniska

och formella förenklingar tillvaratages, torde det emellertid enligt utskottets

förmenande vara ofrånkomligt att förstärka lantmäteriets personalorganisation

för att balansen inom de mest arbetstyngda distriktsenheterna skall

kunna nedbringas inom rimlig tid. De i motionerna berörda distrikten torde

otvivelaktigt höra till sådana enheter. Utskottet finner det därför i och för

sig befogat, att de personalförstärkningar, varom motionärerna hemställt,

genomföres under nästa budgetår. Enär man emellertid torde kunna utgå

ifrån att liknande besvärligheter föreligger även i andra i motionerna icke

omförmälda distrikt, anser utskottet det ur rättvisesynpunkt lämpligare,

att den erforderliga omprövningen av personalresurserna vidtages i ett sammanhang.

Utskottet förutsätter, att därvid de av utskottet anförda synpunkterna

kommer att beaktas. I betraktande härav och då Kungl. Maj :t - - såsom förut nämnts — för nästa budgetår föreslagit en viss utökning av

den personal, som är avsedd för särskilda skiftesorganisationer, finner sig

utskottet icke nu böra tillstyrka bifall till motionerna. Med anledning av

vad som anförts i motionerna förordar utskottet dock, alt riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om förslag till nästa års riksdag om åtgärder

till lösning av de i det föregående berörda problemen.

Utskottet biträder sålunda Kungl. Maj :ts framställningar under lantmäteristatens

avlönings- och omkostnadsanslag och tillstyrker, att belopp

av 18 150 500 kronor respektive 4 175 000 kronor anvisas för ändamålen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom med

avslag å motionerna I: 200 och II: 282, I: 201 och II: 225

samt I: 202 och II: 234, såvitt nu är i fråga, och i förevarande

del å motionen I: 372,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantmäteristaten, som angivits i

det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .............................. 6 887 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 8 830 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 433 500

Summa kronor 18 150 500

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar å riksstaten för budgetåret

1955/56 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 18 150 500 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 202 och II: 234, såvitt nu är i fråga,

och i förevarande del å motionen I: 372, till Lantmäteristaten:

Omkostnader å riksstaten för budgetåret 1955/56 under

nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000

kronor;

III. med anledning av vad som anförts i motionerna i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1956 års

riksdag om åtgärder till lösning av de i det föregående berörda

problemen.

Stockholm den 13 april 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Bertil Andersson,

Sundberg, Hansson, Eskilsson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson*,

Mossberger* och Uno Olofsson; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Jacobson i

Vilhelmina, Hajggblom, Ahlsten*, Ekdahl, Netzén, Svensson i Vä, fru Lindskog,

herrar Rimås och Jönsson i Gärds Köpinge.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 18 år 1955

21

Reservation

av herr Jacobson i Vilhelmina, vilken ansett, att första meningen i det

stycke av utskottets utlåtande på s. 19, som börjar med orden »Av den»

och slutar med orden »berörda problemen», bort ha följande lydelse:

»Av den utredning, som förebragts i ärendet, torde enligt utskottet klart

framgå, att den höga arbetsbelastningen i vissa lantmäteridistrikt och i synnerhet

i Sundsvallsregionen medfört stora besvärligheter bl. a. i form av

oskäligt långa dröjsmål med utförande av begärda förrättningar.»

650604. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:229 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om pension eller understöd åt vissa personer. a1 i texten