Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering jämte i ämnet väckta motioner.

1955-04-28 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:23, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

1

Nr 23

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering

jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 18 februari 1955 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 104, har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen dels att medgiva, att statlig kreditgaranti och bidrag till

trädgårdsnäringens rationalisering må lämnas i enlighet med de grunder,

som förordats i propositionen, dels att medgiva, att under budgetåret 1955/

56 statlig kreditgaranti må beviljas för lån, avseende trädgårdsnäringens

rationalisering, intill ett belopp av 2 000 000 kronor, dels att till Bidrag till

trädgårdsnäringens rationalisering för sistnämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) I: 375 av herr Persson, Johan, m. fl., och II: 457, likalydande, av herr

Rimås m. fl., vari yrkats, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att

inrätta fem befattningar som specialkonsulenter för handelsträdgårdsodlingen

samt för detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 125 000 kronor;

b) I: 424 av herr Persson, Karl, och herr Hermansson, Herbert, likalydande

med II: 529 av herrar Jansson i Benestad och Carlsson i Bakeröd, i vilka

motioner yrkats, att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition

i vad avser den administrativa handläggningen av stödverksamheten

måtte besluta dels att anlita Sveriges handelsträdgårdsinästareförbunds

tekniska konsulentverksamhet för bedömning och granskning av ritningar

och förslag till rationaliseringsåtgärder, som inlämnats i samband med ansökan

om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering, dels att som

ersättning härför bevilja förbundet för budgetåret 1955/56 ett statsbidrag

av 25 000 kronor;

c) 1:445 av herr Ohlsson, Ebbe, och herr Magnusson, likalydande med

II: 557 av herr Nilsson i Göingegården m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte vid behandlingen av förevarande proposition beakta vad i motionerna

anförts och i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en så skyndsam utredning

angående möjligheterna att erhålla statistiskt material för bedömandet

av trädgårdsnäringens förhållanden in. m. att förslag härom kan

föreläggas 1956 års riksdag;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

d) I: 446 av herr Hermansson, Herbert, och II: 558, likalydande, av herr

Hansson i Skegrie m. fl., i vilka motioner yrkats, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära, att vissa i motionerna närmare angivna frågor rörande trädgårdsnäringen,

som berörts i propositionen och av 1951 års trädgårdsutredning,

må bli föremål för ny översyn samt att förslag på grundval därav

snarast möjligt må föreläggas riksdagen;

e) I: 447 av herr Andersson, Alvar, m. fl., likalydande med II: 560 av herr

Larsson i Luttra m. fl., i vilka motioner yrkats, alt riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte besluta, att behovet av lån och bidrag

till gemensam maskinanvändning inom trädgårdsnäringen skall tillgodoses

genom en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna

om lån och bidrag till gemensam maskinanskaffning inom jordbruket;

f) I: 448 av herr Lindblom m. fl., och II: 559, likalydande, av herr Ohlin

m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte, med

ändring av vad i propositionen anförts i fråga om grunderna för statlig

kreditgaranti och bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, uttala

1) att kreditgaranti och statsbidrag skall kunna utgå även vid nyetablering

av företag;

2) att kreditgaranti skall utgå oberoende av antalet i företaget anställda;

3) att statsbidrag skall kunna utgå till företag med upp till och med två

helårsanställda arbetare utöver brukaren eller driftsledaren;

4) att kreditgaranti skall kunna beviljas för laboratorielån och statsbidrag

lämnas till laboratorieverksamhet.

B. att riksdagen måtte

1) medgiva att under budgetåret 1955/56 statlig kreditgaranti må beviljas

för lån, avseende trädgårdsnäringens rationalisering, intill ett belopp

av 3 000 000 kronor;

2) till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Med skrivelse den 30 december 1952 överlämnade trädgårdsutredningen

betänkande med förslag rörande avsättningen av trädgårdsprodukter m. in.

(stencilerat). I betänkandet föreslog utredningen dels att en avgift å marknadsförda

trädgårdsprodukter skulle upptagas för att i huvudsak användas

till att befrämja organisationssträvandena inom trädgårdsnäringen och avsättningen

av trädgårdsprodukter, dels att en central trädgårdsnämnd skulle

inrättas för att ombesörja bland annat förvaltningen och fördelningen av

influtna produktavgifter. Vidare innebar förslaget att åt statistiska centralbyrån

skulle uppdragas att fortlöpande insamla och bearbeta statistiskt material

rörande trädgårdsodlingen ävensom att inom lantbruksstyrelsen skulle

inrättas en särskild trädgårdsbyrå, bestående av en byråchef och fyra stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

3

konsulenter. Betänkandet har varit föremål för remissförfarande. Departementschefen

är emellertid icke beredd att nn taga ställning till utredningens

förslag i ämnet.

Under hänvisning till trädgårdsnäringens ekonomiska läge har lantbruksstyrelsen

i skrivelse den 23 augusti 1954 hemställt dels att statligt stöd i form

av lånegarantier och bidrag måtte lämnas trädgårdsnäringens utövare och

sammanslutningar i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag till kungörelse

angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.,

dels att lantbruksstyrelsen måtte bemyndigas att i enlighet med nämnda kungörelse

under budgetåret 1955/56 utlämna lånegarantier intill ett belopp av

3 000 000 kronor, dels att till lantbruksstyrelsens förfogande måtte för budgetåret

1955/56 ställas ett belopp av 500 000 kronor att fördelas såsom bidrag

till rationaliseringsåtgärder enligt kungörelsen, dels ock att Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

måtte för samma budgetår beviljas ett anslag å

25 000 kronor för att bedriva teknisk konsulentverksamhet på trädgårdsnäringens

område under villkor, att förbundet förbinder sig att biträda lantbruksstyrelsen

vid granskning och bedömning av ritningar och konstruktionsförslag

in. m. till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen. Vid

skrivelsen har fogats dels en tablå utvisande fördelningen av Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds

medlemmar på olika storleksgrupper efter antalet

i företagen sysselsatta personer år 1953, dels en av statistiska centralbyrån

i mars 1953 slutförd undersökning av trädgårdsnäringens ekonomiska

läge åren 1949—1951.

Över lantbruksstyrelsens framställning har, efter remiss, yttranden avgivits

av statskontoret, riksräkenskapsverket, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige

i riksgäldskontoret, bank- och fondinspektionen, statens jordbruksnämnd,

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, statens lantbrukslcemiska

kontrollanstalt, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska jordbrukskreditkassan, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,

Sveriges pomologiska förening, Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund,

Svenska plantskolornas riksförbund, Svenska lantarbetareförbundet

och Hushållningssällskapens förbund. Därjämte har Svenska bankföreningen

beretts tillfälle att avgiva yttrande.

Vidare har Sveriges handelsträdgårdsmåstareförbund i skrift den 11 november

1954 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att medel

skall anvisas för inrättande av ett antal befattningar såsom specialkonsulenter

för handelsträdgårdsodlingen, samt föreslagit, att specialkonsulenternas

verksamhet skall organiseras antingen genom anslag åt trädgårdsnäringens

organisationer eller genom utvidgning av hushållningssällskapens

konsulentverksamhet.

I skrift den 27 december 1954 har därefter fruktodlare i Kristianstads

m. fl. län, samlade till möte i Kristianstad den 21 december 1954, anhållit

— såvitt nu är i fråga — dels alt ökade statliga låne- och bidragsformer

skall komma till stånd för teknisk rationalisering av fruktodlingarna och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

för rationalisering och utbyggnad av fruktindustrierna, speciellt musterierna,

dels att den yrkesmässiga fruktodlingen i likhet med odlingen i andra

länder skall få tillgång till en specialkonsulent för teknisk rådgivning, dels

ock att den svenska fruktodlingen liksom hittills och i likhet med fruktodlingen

i flertalet länder skall erhålla skydd mot förödande utländsk konkurrens

genom kvantitativa importrestriktioner under de tider, då den

svenska odlingen kan täcka landets konsumtionsbehov.

Utskottet torde i det följande få lämna en kortfattad redogörelse för

lantbruksstijrelsens framställning och yttrandena däröver. Beträffande en

utförligare redogörelse härför torde utskottet få hänvisa till s. 3—21 i propositionen.

LantbruksstyreLsens framställning

Till stöd för sin framställning om statligt stöd anför lantbruksstyrelsen

till en början, att den svenska trädgårdsnäringen under senare år haft att

kämpa med ekonomiska svårigheter av sådan omfattning, att det enligt styrelsens

uppfattning är nödvändigt, att frågan om statliga åtgärder till näringens

stödjande upptages till prövning av statsmakterna. Enär frågan om

lullskyddets omfattning för närvarande prövas av tulltaxekommittén, har

styrelsen ej ansett sig böra framföra önskemål om en höjning av det tullskydd,

som trädgårdsprodukterna för närvarande åtnjuter. Ej heller har

styrelsen ansett sig böra upptaga frågor om organisationen av marknadsförandet

utav trädgårdsprodukter. Styrelsen har i stället begränsat sin

framställning till sådana åtgärder, som direkt syftar till att få till stånd en

rationalisering av själva produktionen och därmed stärka näringens ställning.

Trädgårdsnäringens struktur och ekonomiska läge

in. in. Till belysning av trädgårdsnäringens struktur lämnar lantbruksstyrelsen

vissa uppgifter om fördelningen på olika storleksgrupper av de till

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anslutna företagen med utgångspunkt

från antalet i företagen anställda personer.

De ekonomiska förhållandena inom trädgårdsnäringen är, framhåller

lantbruksstyrelsen vidare, likaledes vitt skilda inom olika företag, till hög

grad beroende på produktionsinriktning, belägenhet, storleksordning och

rationaliseringsgrad. Till belysning härav samt av utvecklingen under åren

efter det andra världskriget anför styrelsen bland annat, att i en av statistiska

centralbyrån i mars 1953 slutförd undersökning av trädgårdsnäringens

ekonomiska läge åren 1949—1951 konstateras, att av 1 122 redovisade

handelsträdgårdsföretag antalet företag med negativ nettointäkt ökat

från 11 år 1949 till 21 år 1950 och 26 år 1951.

De ekonomiska förhållandena inom trädgårdsnäringen synes enligt lantbruksstyrelsen

ej ha förbättrats under åren efter den tid, de nämnda un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

5

dersökningarna avser. I stället torde den delvis starka ökningen av importen

av trädgårdsprodukter och frukt, som ägt rum under åren 1952 och

1953 ha bidragit till att ytterligare öka de ekonomiska påfrestningarna

för trädgårdsnäringens utövare.

Behovet av statligt stöd åt trädgårdsnäringen. Den

försämring av trädgårdsnäringens ekonomiska förhållanden, som sålunda

inträtt under senare år, torde enligt styrelsen i första hand bero på att importfrilistningen

av trädgårdsprodukter medfört en besvärande konkurrens

från länder med lägre arbetslöner och billigare produktionsförhållanden i

övrigt än Sverige. I den svenska trädgårdsnäringen har emellertid betydande

kapital investerats dels i handelsträdgårdarnas växthusanläggningar,

andra ekonomibyggnader och lösöre, dels i fruktträdsplanteringar och övriga

växtbestånd av bestående art. Det måste enligt styrelsen vara ett allmänt

intresse, att detta kapital ej i onödan tillspillogives, utan att den befolkningsgrupp,

som livnär sig på odling av trädgårdsprodukter och frukt,

tillförsäkras skäliga existensbetingelser.

Lantbruk sstyrelsen erinrar, bland annat, om att trädgårdsnäringens organisationer

vid upprepade tillfällen påpekat nu nämnda förhållanden och

hemställt om förbättrat gränsskydd i form av höjda tullar och importregleringar.

Styrelsen understryker, utan att komma med något preciserat förslag,

att näringen är i starkt behov av ett bättre avpassat tullskydd.

Även om vissa förbättringar av tullskyddet för trädgårdsprodukter och

frukt skulle komma till stånd, skulle emellertid enligt lantbruksstyrelsen

den utländska konkurrensen icke därigenom komma att sättas ur spel, utan

näringens utövare finge liksom hittills anstränga sig att göra den svenska

produktionen konkurrenskraftig. Liksom på alla andra områden inom näringslivet

blir det ändock nödvändigt för producenterna att med till buds

stående medel rationalisera driften vid företagen genom ökad specialisering,

ändamålsenligare odlingsmetoder, moderniseringar inom företagen samt utnyttjande

av alla de maskinella hjälpmedel, som rimligtvis kan komma till

användning inom näringen. Moderniseringar och nyanskaffningar av maskinell

utrustning kräver emellertid stora penninginvesteringar. Många företagare

inom branschen saknar enligt styrelsen ekonomiska förutsättningar

för att genomföra trängande rationaliseringsåtgärder. I vissa fall är kostnaderna

för erforderlig utrustning så stora i förhållande till varje enskild

företagares möjligheter att utnyttja densamma, att investeringen blir ekonomiskt

försvarbar, endast om flera företagare slår sig samman om gemensamma

inköp.

Det svenska jordbruket har, vid sidan av ett visst importskydd, på olika

sätt fått möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd av statsmedel till sådana åtgärder,

som syftar till en rationalisering av näringen. I det läge, som nu

råder inom svensk trädgårdsodling, synes det lantbruksstyrelsen icke obefogat,

att även producenter av trädgårdsalster och frukt skulle erhålla liknande

möjligheter att få statliga lån och bidrag till rationaliseringar och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

andra produktionsbefrämjande och produktionsförbilligande åtgärder. Detta

får enligt styrelsens mening anses så mycket mera motiverat som i dagens

läge förutsättningarna för att inom ramen för Sveriges handelspolitiska

åtaganden gentemot utlandet kunna erbjuda trädgårdsnäringen ett förbättrat

tullskydd ter sig synnerligen ovissa.

I fråga om redan nu för trädgårdsnäringen tillgängliga

stödformer kan i främsta rummet nämnas det stöd, som företagare eller

sammanslutning inom trädgårdsnäringen kan erhålla enligt de för jordbruket

gällande bestämmelserna i kungörelserna angående den statliga jordbruksegnahemsverksamheten

(1948:366), angående lån från bevattningslånefonden

(1942: 543) samt angående statlig garanti för lån för uppförande

av lagerhus m. in. för jordbruksändamål (1954: 311).

Utöver nu nämnda former för statligt stöd åt jordbruket, vilka är tillgängliga

även för trädgårdsnäringens utövare, kan jordbrukare erhålla lån

och bidrag i enlighet med bland annat kungörelserna angående lån från

statens maskinlånefond (1948: 380) och angående statligt stöd till jordbrukets

yttre och inre rationalisering (1948: 342).

Lantbruksstyrelsen kommer härefter in på frågan om behovet av

särskilda stö daf ormer för trädgårdsnäringen och framför,

bland annat, tanken på ett statligt organisationsbidrag för att vägleda och

uppmuntra odlarna till samarbete i fråga om behandling och avsättning av

trädgårdsprodukter. Styrelsen är emellertid icke beredd att framlägga förslag

härom, förrän trädgårdsodlarna själva visat ett mera påtagligt intresse

för ekonomisk samverkan i fråga om produkternas avsättning. Däremot finner

styrelsen det angeläget, att näringen skall komma i åtnjutande av ett

rationaliseringsstöd, motsvarande det, som staten lämnar jordbruket.

Med utgångspunkt från bestämmelserna angående lån från jordbrukets

maskinlånefond diskuterar lantbruksstyrelsen även behovet av statligt stöd

till maskinanskaffning inom trädgårdsnäringen.

Lantbruksstyrelsen framhåller vidare, att en särskilt betydelsefull uppgift

inom rationell växtodling under glas är att kunna utöva en fortlöpande kemisk

kontroll över jordens reaktions- och ledningstal samt näringshalt. Det

gäller icke endast att fastställa jordens kemiska egenskaper genom en grundanalys

före sådd eller plantering, utan det är lika viktigt att följa förändringarna

i jordens halt av de för växterna upptagbara näringsämnena genom

snabba analyser under odlingens gång.

I fråga om det statliga stödet till jordbrukets yttre och inre rationalisering

påpekar lantbruksstyrelsen, att den därom utfärdade kungörelsen icke

är tillämplig på trädgårdsnäringen annat än i sådana undantagsfall, där det

ur försörjningssynpunkt skulle visa sig lämpligt för mindre jordbrukare

att å jordbruksfastighet påbörja eller förbättra viss odling av trädgårdsprodukter.

Bland trädgårdsnäringens utövare inom landet finns emellertid

ett icke oväsentligt antal företagare, som för att uppnå förbättrade försörj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955 1

ningsmöjligheter skulle vara i behov av stöd för rationaliseringsåtgärder avskilda

slag, även om de icke driver sin produktion på s. k. jordbruksfastighet.

La n tbruksstyr elsen s förslag till statligt stöd till

trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Lantbruksstyrelsen

framhåller, att många trädgårdsföretagare i dagens läge svårligen kan

uppbringa det för nyss nämnda och andra liknande rationaliseringsåtgärder

erforderliga kapitalet. Styrelsen föreslår därför, att statligt stöd i form av

lånegarantier och bidrag skall erbjudas trädgårdsnäringens utövare.

I fråga om sättet för genomförandet av stödet finner lantbruksstyrelsen

det vara mest praktiskt att — med hänsyn till att trädgårdsskötsel är en

i många avseenden från jordbruk väsensskild hantering, som tarvar speciell

bedömning — en särskild kungörelse angående statligt stöd till

trädgårdsnäringens rationalisering utfärdas och att — för undvikande av

tveksamhet vid fördelning av anslag mellan jordbruk och trädgårdsnäring

— ett särskilt anslag upptages i riksstaten för tillgodoseende av trädgårdsnäringens

rationaliseringsbehov.

Beträffande formerna och bestämmelserna för det statliga

stödet till trädgårdsnäringens rationalisering föreslår lantbruksstyrelsen en

så nära anslutning som möjligt till vad som gäller för statligt stöd till jordbrukets

rationalisering. Statsgaranti bör enligt styrelsens förslag kunna

lämnas för maskinlån, laboratorielån och rationaliseringslån samt statsbidrag

til! maskinhållning och laboratorieverksamhet ävensom till rationaliseringsåtgärd

inom trädgårdsföretag. Garanti för rationaliseringslån avses dock

skola komma ifråga endast såvitt angår redan bestående företag.

Lånegaranti föreslår lantbruksstyrelsen skola kunna utlämnas på i huvudsak

följande sätt och villkor.

Statsgaranti för maskinlån för anskaffande av maskiner, vilka lämpligen

bör användas av flera odlare gemensamt, samt för inköp, uppförande eller

ombyggnad av byggnad, som erfordras för maskinhållning beträffande sådana

maskiner, bör kunna utlämnas till sammanslutning av odlare och maskinhållare,

som förbinder sig att med maskinernas hjälp utföra arbeten åt

flera trädgårdsföretagare. Vidare torde garanti böra kunna lämnas till sammanslutning

av trädgårdsodlare för laboratorielån för anskaffande av utrustning

för trädgårdslaboratorium samt för inköp, uppförande eller ombyggnad

av byggnad för sådant laboratorium. Laboratoriet bör vara avsett

för ett flertal trädgårdsodlare. Lantbruksstyrelsen bör fastställa föreskrifter

för verksamheten vid detsamma samt rörande kompetensvillkoren för

ledaren av laboratorieverksamheten. Garantierna för maskin- och laboratorielån

bör icke beviljas till högre belopp än som motsvarar 80 procent

av anskaffningskostnaden för maskin respektive utrustning eller byggnadskostnaden.

Lånen bör återbetalas med lika amorteringar vid utgången av

vart och ett av de åtta efter lånets lyftande närmast följande kalenderåren.

Statsgaranti för rationaliseringslån bör kunna utlämnas till enskild person

eller sammanslutning, som äger eller brukar trädgårdsföretag, för genomförande

av sådana rationaliseringsåtgärder inom redan bestående trädgårdsföretag,

som är ägnade att effektivisera och förbilliga driften samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

niera varaktigt förbättra ekonomibyggnader eller tekniska anordningar, såsom

ombyggnad och modernisering av växthus, värmeanläggningar, arbetsoch

lagerlokaler samt personalrum, anläggande eller renovering av vattenrenings-

och bevattningsanläggning samt transportanordningar och inredningar

i växthus, inrättande av lagringskällare med kylrum och övriga liknande

rationaliseringsåtgärder. En förutsättning för lånegaranti skall givetvis

vara, att den åtgärd, för vilken stöd begäres, skall framstå såsom ekonomiskt

försvarbar med hänsyn till den förbättring av företagets driftsekonomi

och företagarens försörjningsmöjligheter, som den kan väntas

medföra. Garantien för rationaliseringslån bör beviljas med högst ett belopp,

som motsvarar den av den garantibeviljande myndigheten godkända

kostnaden för åtgärden, däri inberäknat utgift för upprättande av plan för

ombyggnad eller anläggning. Åtnjutes statsbidrag för åtgärden skall lånebeloppet

minskas med det belopp, som motsvarar bidraget. Amorteringen

av rationaliseringslån torde böra påbörjas senast under sjätte året efter

första lyftningsdagen, och amorteringstiden bör ej överstiga 15 år. Under särskilda

förhållanden bör kunna medges, att låntagare under högst två år

efter första lyftningsdagen ej skall vara skyldig att erlägga ränta. Sålunda

upplupen ränta skall vid anståndsUdens slut läggas till den beviljade lånesumman.

Beträffande statsbidragen föreslår lantbruksstyrelsen i huvudsak följande.

Den, som beviljats statsgaranti för maskin- eller laboratorielån, bör på

särskild ansökan kunna tilldelas statsbidrag till maskinhållning och laboratorieverksamhet

med högst 25 procent av lånets ursprungliga kapitalbelopp

för återbetalning av lånet. Som förutsättning för statsbidrag bör gälla

dels att låntagarens (i fråga om sammanslutning, dess medlemmars) ekonomiska

ställning ej är så god, att det tydligen ej är behövligt med ett dylikt

bidrag, dels att den med lånegarantien avsedda verksamheten utövats

på ett ändamålsenligt sätt under minst sex år, dels oek att låneskulden

till 75 procent jämte upplupen ränta blivit återbetald enligt gällande föreskrifter.

För samma ändamål som i fråga om rationaliseringslån bör till enskild

person eller sammanslutning, som äger eller brukar trädgårdsföretag, kunna

utgå statsbidrag till rationaliseringsåtgärd inom trädgårdsföretag med

högst 25 procent av den av den bidragsbeviljande myndigheten godkända

kostnaden för åtgärden. Såsom förutsättning för statsbidrag bör gälla dels

att sökandens (i fråga om sammanslutning, dess medlemmars) ekonomiska

ställning ej är så god, att behov av bidrag för åtgärden ej tydligen föreligger,

dels att trädgårdsföretaget ej är av större omfattning än att för driften

utöver brukaren eller driftsledaren regelmässigt erfordras högst två helårsanställda

arbetare. Statsbidrag av nu förevarande slag föreslås skola utgå

enligt skriftligt kontrakt såsom räntefritt avskrivningslån, vilket sedan fem

år förflutit från det lånet till fullo utbetalats, skall avskrivas med eu femtedel

under vart och ett av de följande fem åren. Annan avskrivningstid hör

dock kunna bestämmas, om så kan anses lämpligt. Bidrag bör även kunna

utgå utan anlitande av avskrivningslåneformen, om det med hänsyn till

beskaffenheten av den åtgärd, för vilken statsbidrag sökts, bidragsbeloppets

ringhet eller andra omständigheter ej anses erforderligt att anlita denna

bidragsform. Den lånebeviljande myndigheten bör fordra ur det allmännas

synpunkt tillfredsställande säkerhet. Eftergift för detta krav bör dock

kunna göras av myndigheten, om lånebeloppet ej överstiger 3 000 kronor

eller, i fråga om högre belopp, om det på grund av sökandens ekonomiska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

8

ställning erbjuder svårigheter för denne att ställa säkerhet men det finnes

sannolikt att sökanden ändock skall uppfylla villkoren för lånet.

Lantbruksstyrelsens nu i huvudsak återgivna förslag skiljer sig bland

annat i fråga om möjligheten att giva bidrag till andra än enskilda personer

och i fråga om amorteringstiden för lån från bestämmelserna beträffande

statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Vad gäller den första frågan

anför styrelsen följande.

Inom trädgårdsnäringen är det betydligt mera vanligt än inom jordbruket,

att mindre företag drives av registrerade familjebolag eller därmed jämförliga

sammanslutningar. Dessa kan vara i lika stort behov av statligt stöd

1 il 1 rationaliseringsåtgärder inom företagen som enskilda personer. Bestämmelserna

bör därför utformas så, att det icke skall möta hinder för dylika

sammanslutningar att komma i åtnjutande av lånegarantier och bidrag.

Vad därefter angår amorteringstiden för rationaliseringslån med statsgaranti

anser lantbruksstyrelsen, att denna ej bör överstiga 15 år mot 30 år

enligt bestämmelserna för jordbrukets rationalisering med hänsyn till att

anläggningstillgångarna inom trädgårdsföretag omsättes snabbare än inom

jordbruket.

Vad gäller tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna för

lånegaranti och statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalisering anför lantbruksstyrelsen

i huvudsak följande.

För statens medverkan bör huvudprincipen vara den, att lånegarantier och

bidrag lämnas till befintliga, i gång varande företag och icke till nyetableringar.

För smärre utvidgningar bör stöd dock kunna lämnas i händelse

den ifrågasatta utbyggnaden bedömes vara särskilt betydelsefull för att främja

en förnuftig rationalisering av företagets drift. Liksom inom jordbruket

bör nämligen rationaliseringen inom trädgårdsnäringen syfta till en utbyggnad

av driftsenheterna till sådan storlek och produktionskapacitet, att de i

framtiden får bättre möjligheter alt tillgodogöra sig rationaliseringens fördelar.

För närvarande torde det finnas behov av krediter för rationalisering hos

såväl större som mindre trädgårdsföretag. I princip bör man dock räkna

med, att statligt stöd främst lämnas behövande företag av mindre storlek,

d. v. s. företag med upp till två helårsanställda arbetare. Styrelsen vill dock

icke förorda, att företag med flera anställda skall helt avstängas från möjligheten

att erhålla lånegarantier. Statsbidrag torde dock böra förbehållas de

mindre företagen. Beträffande dessa bör vidare ekonomisk behovsprövning

ske enligt samma grunder som de, vilka gäller i fråga om beviljande av bidrag

till jordbrukare för rationaliseringsåtgärder. I övrigt bör det ankomma

på den bidragsbeviljande myndigheten att efter prövning av varje särskild

ansökan bedöma angelägenhetsgraden av den begärda stödåtgärden.

Vad angår frågan om administrationen av det föreslagna stödet

till trädgårdsnäringen föreslår lantbruksstyrelsen, att det bör uppdragas åt

styrelsen alt avgöra hithörande ärenden efter hörande av hushållningssällskap

eller lantbruksnämnd. Som skäl härför anför styrelsen, att det är

fråga om eu ny uppgift, som fordrar enhetlig bedömning och eu bättre översikt

över fördelningen av stödåtgärderna än de lokala organen kan ge. Vidare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

torde erfordras särskild sakkunskap för teknisk granskning och bedömning

av trädgårdsnäringens speciella byggnadsfrågor. För hithörande spörsmål

finner styrelsen — enär på området sakkunnig personal saknas inom lantbruksstyrelsen

— det lämpligt att anlita den tekniska avdelningen inom Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund, vilken är den enda inom landet, som

specialiserat sig på trädgårdsnäringens byggnads- och värmetekniska problem.

För att kunna fullgöra uppdraget torde emellertid verksamheten inom

denna avdelning behöva utökas, och styrelsen finner det skäligt, att förbundet,

som för liknande konsulentverksamhet under åren 1940—1948 tilldelades

ett årligt statsanslag av 6 500 kronor, återigen beviljas statsbidrag.

Med hänsyn till omfattningen av den granskningsverksamhet, varom här blir

fråga, anser styrelsen det lämpligt med ett årligt statsbidrag av 25 000 kronor,

vilket belopp skulle täcka avlöningskostnader och omkostnader för en

tjänsteman.

Handläggningen av ifrågavarande ärenden inom styrelsens lantbruksbyrå

beräknas tills vidare icke medföra behov av förstärkning utav personalen.

Lantbruksstyrelsen finner det förenat med stora vanskligheter att på förhand

ens ungefärligen söka uppskatta, vilka belopp, som skulle krävas för

att täcka det årliga behovet av medel till rationaliseringsåtgärder

inom trädgårdsnäringen enligt de förslag, som styrelsen framfört. Om

något av betydelse skall kunna uträttas till näringens fromma, är det emellertid

enligt styrelsens mening angeläget, att den ekonomiska ramen särskilt

i början ej göres alltför snäv. Styrelsen finner det med hänsyn härtill önskvärt,

att ramen för lånegarantierna bestämmes till ett belopp av 3 000 000

kronor för budgetåret 1955/56. Eventuella förluster på lånegarantierna torde

enligt styrelsen böra täckas av medel från det under nionde huvudtiteln redan

befintliga anslaget till täckande av förluster på grund av kreditgaranti.

För utbetalande av bidrag i form av avskrivningslån föreslår styrelsen vidare

en anvisning för budgetåret 1955/56 av ett belopp å 500 000 kronor.

Vidare understryker lantbruksstyrelsen, att det enligt dess uppfattning är

önskvärt, att möjligheter skapas att lämna icke blott statliga lånegarantier

ulan i vissa fall även bidrag. Om det av statsfinansiella eller andra skäl

skulle bli nödvändigt att begränsa bidragsgivningen, är det enligt styrelsen

under alla förhållanden angeläget, att trädgårdsnäringens kreditfråga blir

löst genom utlämnande av statliga lånegarantier.

Yttrandena

Av de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över lantbruksstyrelsens

förslag, tillstyrker alla med undantag av fullmäktige i riksgäldskontoret,

statskontoret samt bank- och fondinspektionen i princip förslaget

eller lämnar detsamma utan väsentlig erinran. Hushållningssällskapens förbund

och Sveriges allmänna hypoteksbank förordar emellertid i sitt yttran
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

11

de en anknytning av stödet till trädgårdsnäringen till de redan för jordbruket

existerande författningarna och anslagen. Liknande synpunkter anföres

av Svenska jordbrukskreditkassan. Fullmäktige i riksbanken, Hushållningssällskapens

förbund, Sveriges lantbruksförbund och Svenska jordbrukskreditkassan

anser, att beslutanderätten i fråga om lånegarantier och statsbidrag

bör ligga hos de lokala organen och ej hos lantbruksstyrelsen. Vidare

finner lantbruksförbundet, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt Hushållningssällskapens

förbund de föreslagna laboratorielånen mindre motiverade och föreslår andra

åtgärder i anslutning till nu befintliga kontrollstationer. Den föreslagna

begränsningen av det statliga stödet till i främsta rummet de mindre företagen

möter invändningar från — förutom statskontoret — Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

och Svenska plantskolornas riksförbund, vilka

anser, att alla företag, oavsett storlek, bör få möjligheter att efter behovsprövning

erhålla statliga lånegarantier och bidrag. Liknande synpunkter anföres

av riksbanksfullmäktige. Sveriges pomologiska förening och Sveriges

yrkesfruktodlares riksförbund föreslår, att statsbidrag skall lämnas även till

en konsulent i fruktodlingstekniska frågor. Av innehållet i yttrandena torde

få återges följande.

Fullmäktige i riksbanken har icke några principiella invändningar mot

att stöd beredes trädgårdsnäringen i form av statlig kreditgaranti. Det av

lantbruksstyrelsen framlagda förslaget synes dock enligt fullmäktige böra

överarbetas, varvid uppmärksamhet bör ägnas åt de strukturella förändringar

inom näringen, som ägt rum under de senaste åren och som medfört,

att det förebragta utredningsmaterialet delvis redan är föråldrat.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anser för sin del icke, att tillräckliga skäl

anförts för att på sätt lantbruksstyrelsen ifrågasatt i kredithänseende överflytta

trädgårdsnäringen till den offentliga sektorn med den prioritet, detta

kan innebära. På grund härav och med hänsyn till de synpunkter, fullmäktige

främst har att bevaka, avstyrker fullmäktige för sin del lantbruksstyrelsens

förslag. Fullmäktige anför vidare, att det statistiska material, som

ligger till grund för lantbruksstyrelsens framställning, är såsom styrelsen

själv påpekat föga tillfredsställande, vilket försvårar möjligheten att bilda

sig en uppfattning om trädgårdsnäringens aktuella ekonomiska läge och

förutsättningar för framtiden.

Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av att på det svaga underlag, som

statistiska centralbyråns utredning utgör, besluta om statsgarantier och

statsbidrag till trädgårdsnäringen. I vart fall kan ämbetsverket icke förorda,

att ett system med statsbidrag införes. Ämbetsverket ifrågasätter också,

om det kan anses välbetänkt, att under tiden för gällande kreditrestriktioner

volymen för statlig lånegaranti på föreslaget sätt utökas.

Vid en eventuell kreditgaranti bör enligt statskontorets mening möjligheten

att erhålla sådan anpassas till önskemålet om uppnående av rationella

driftsenheter och icke såsom i lantbruksstyrelsens förslag enbart uppåt

och ej nedåt. Vidare bör den amorteringsfria tiden för rationaliserings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

länen avsevärt begränsas, förslagsvis till högst två år. Lånetider upp till 21

är synes ämbetsverket ej heller böra förekomma. Ersättningen till handelsträdgårdsinästareförbundet

för dess befattning med den föreslagna tekniska

granskningen bör slutligen enligt statskontorets mening utgå enligt taxa,

anpassad etter törbundets kostnader för uppdragen.

Svenska lantarbetareförbundet uttalar, att några principiella hinder för

genomförandet av lantbruksstyrelsens förslag icke behöver föreligga. Förbundet

har dock vissa erinringar. Sålunda anser förbundet bland annat, ait

rationaliseringslån för inrättande av lagringskällare med kylrum i främsta

rummet bör stå till förfogande för sammanslutningar av trädgårdsodlare

och först i andra hand för enskilda odlare.

Förbundet understryker också lantbruksstyrelsens förslag, att rationaliseringslån

skall kunna beviljas allenast redan bestående trädgårdsföretag.

Även statens jordbruksnämnd anser det välbetänkt att, såsom lantbruksstyrelsen

föreslår, det statliga stödet till rationaliseringen i regel inskränkes

till befintliga, i gång varande företag.

Beträffande enskildheterna i lantbruksstyrelsens förslag anför bank- och

fondinspektionen i huvudsak följande.

Huruvida det kan anses erforderligt att kombinera de av inspektionen förordade

niaskin- och laboratorielånen med bidrag, anser sig inspektionen

ej ha tillräcklig erfarenhet att bedöma. I fråga om amorteringstiderna för

dessa lån föreslår inspektionen, att den föreslagna amorteringstiden åtta år

ändras till högst åtta år, så att den i varje enskilt fall kan anpassas till

maskinernas eller laboratoriernas livslängd. Enligt vad inspektionen tror sig

veta, torde man beträffande vissa maskiner, som upplåtes från maskinhållare,

få räkna med fullständig förslitning på fyra å fem år.

Medverkande i den statsgaranterade kreditgivningen föreslås skola bli,

bland andra, jordbrukskassor och hypoteksföreningar. Då avsikten är, att

maskinlån och laboratorielån skall kunna tillhandahållas även sammanslutning

av trädgårdsföretagare och då sådana låntagare ej bör upptaga lån

hos jordbrukskassa utan hos ccntralkassa för jordbrukskredit, bör i bestämmelserna

ej talas om jordbrukskassa utan om jordbrukets kreditkassor.

Vad därefter angår hypoteksförening såsom kreditgivare i detta sammanhang

ifrågasätter inspektionen, om det kan anses lämpligt, att hypoteksförening,

som bör ha långfristig in- och utlåning, medverkar vid beviljande

av maskin- och laboratorielån, som ju avses få en löptid av (högst)

åtta år.

Enligt inspektionens mening bör det uttryckligen framhållas, att kreditinrättningar,

som medverkar i statsgaranterad kreditgivning för trädgårdsnäringen,

icke bör åläggas vidsträcktare kontrollskyldigheter än de, som

tillämpas i övrig statsgaranterad låneverksamhet.

Sveriges allmänna hgpoteksbank, vilken bifogat yttranden i ärendet från

Smålands m. fl. provinsers och Mälarprovinsernas hypoteksföreningar,

Skånska hypoteksföreningen samt Älvsborgs m. fl. läns och Norrlands hypoteksföieningar,

anmäler att hypoteksbanken och liypoteksföreningarna i

princip är villiga att medverka i den föreslagna långivningen. Hypoteksbanken

har dock i nuvarande låsta ränteläge stora svårigheter att anskaffa

tillräckliga medel redan till hypoteksföreningarnas ordinarie utlåning. Hy
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

13

poteksinstitutionen kan bland annat till följd härav i nuvarande läge medverka

i den föreslagna garantilåneverksamheten endast i den utsträckning,

regleringen av kapitalmarknaden så medger. Enär hypoteksinstitutionens

verksamhet i princip avser långfristig långivning med återbetalning med

lika annuiteter, finner hypoteksbanken endast rationaliseringslånen med

en sammanlagd löptid av minst 15 år lämpa sig för hypoteksföreningarna,

medan övriga låneformer icke synes lika väl anpassade för dessa. Hypoteksbanken

ifrågasätter vidare, bland annat, huruvida icke den av lantbruksstyrelsen

föreslagna författningstexten borde kompletteras med en bestämmelse,

enligt vilken föreskrifterna i kungörelsen 1948: 367 med vissa bestämmelser

rörande statlig garanti för lån till yttre och inre rationalisering

på jordbrukets område in. m. i tillämpliga delar skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande den nu föreslagna garantilåneverksamheten. Det torde

nämligen enligt hypoteksbanken vara lämpligt, att frågan om långivarens

rättigheter och skyldigheter i förhållande till garantigivaren samt i

anslutning härtill uppkommande rättsliga frågor regleras på i huvudsak

samma sätt som beträffande den redan pågående garantilåneverksamheten.

Departementschef en

Departementschefen har anfört följande.

»Trädgårdsnäringen i vårt land har under senare år utvecklats starkt såväl

kvantitativt som kvalitativt. Betydande belopp har därvid investerats i

olika slags anläggningar. Det synes mig uppenbart, att en sådan utveckling

icke skulle ha kommit till stånd, om icke näringen givit sina utövare en

någorlunda tillfredsställande bärgning. Särskilt torde de ekonomiska förhållandena

ha varit gynnsamma under krigsåren och tiden närmast därefter.

Sedan det internationella handelsutbytet åter kommit i gång, har

emellertid konkurrensen från länder med lägre produktionskostnader gjort

sig allt starkare gällande och minskat avsättningsmöjligheterna för näringen.

Framför allt har de mindre företagarna i branschen fått känning därav.

I skilda sammanhang har uppmärksamheten fästs på denna utveckling.

Även om — såsom framhållits i flera remissyttranden — den av lantbruksstyrelsen

förebragta utredningen icke kan göra anspråk på att vara

uttömmande, synes den dock ge vid handen, att åtgärder från statens sida

är påkallade för att stödja en rationalisering av trädgårdsnäringen. Som bekant

åtnjuter jordbruksnäringen redan ekonomiskt stöd av staten för vissa

slags produktionsbefrämjande åtgärder i form av dels statlig kreditgaranti

för lån, upptagna i enskilda kreditinrättningar, dels bidrag, utformade såsom

avskrivningslån. Även hantverks- och småindustriföretag kan komma i

åtnjutande av statlig lånegaranti och bidrag. En del av de statliga stödåtgärder,

som avser jordbruket, gäller även trädgårdsnäringen. Sålunda kan företagare

eller sammanslutning av sådana inom sistnämnda näring erhålla stöd

enligt bestämmelserna i kungörelserna den 5 juni 1942 (nr 543) angående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

lån från bevattningslånefonden, den 11 juni 1948 (nr 366) angående den

statliga jordbruksegnahemsverksamheten och den 7 maj 1954 (nr 311) angående

statlig garanti för lån för uppförande av lagerhus m. in. för jordbruksändamål.

Däremot kan trädgårdsodlare icke annat än i undantagsfall

erhålla lån eller bidrag enligt kungörelserna den 11 juni 1948 (nr 342)

angående statligt stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering m. m.

samt den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond

in. m.

Av den föreliggande utredningen framgår, att brister föreligger i fråga

om den rationella anordningen av driften vid åtskilliga företag på trädgårdsnäringens

område. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit, torde dessa

brister i betydande utsträckning kunna avhjälpas genom ökad specialisering,

ändamålsenligare odlingsmetoder, moderniseringar inom företagen och utnyttjande

av maskinella hjälpmedel i större utsträckning än för närvarande.

Uppenbarligen bör det i första hand ankomma på företagarna själva att

genomföra dylika rationaliseringar. Många av dem torde emellertid sakna

ekonomiska förutsättningar för att kunna vidtaga några mera hetydande

förbättringar. Därjämte är kostnaden för utrustning i vissa fall så stor i

förhållande till möjligheten att utnyttja densamma, att investeringen blir

ekonomiskt försvarlig endast om förvärvet sker gemensamt för flera företagare.

Mot bakgrunden av det anförda ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens

av flertalet remissinstanser förordade förslag, att ökade möjligheter skall

beredas trädgårdsnäringen att erhålla stöd för rationaliseringsåtgärder.

Förslaget innebär i huvudsak att, i nära anslutning till vad som gäller för

statligt stöd till jordbrukets rationalisering, kreditgaranti och bidrag i form

av avskrivningslån skall kunna lämnas för vissa dylika åtgärder samt för

uppförande och utrustande av trädgårdslaboratorier ävensom att kreditgaranti

för maskinlån och bidrag till maskinhållning skall ställas till förfogande

även för företagare inom trädgårdsnäringen. Därjämte avses bidrag

skola lämnas till viss teknisk konsulentverksamhet. Även enligt min mening

bör det ifrågasatta stödet till trädgårdsnäringen utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de för jordbruket gällande bestämmelserna. I vissa

hänseenden torde stödet emellertid böra få en något annan utformning än

lantbruksstyrelsen föreslagit.

Vad till en början angår maskinlånen bör såsom lantbruksstyrelsen

hemställt statlig kreditgaranti kunna lämnas enskild företagare eller

sammanslutning för lån för anskaffande av maskin, som skall användas av

flera företagare gemensamt i produktionen av trädgårdsprodukter, ävensom

för inköp, uppförande och ombyggnad av byggnad, som erfordras för av

sökanden bedriven maskinhållning beträffande dylika maskiner. I enlighet

med vad som gäller för lån till motsvarande ändamål inom jordbruket

bör lånegarantien icke beviljas till högre belopp än 80 procent av anskaffnings-

eller byggnadskostnaden. Med hänsyn till att vissa maskiner under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

15

går en snabb förslitning, är det angeläget, att amorteringstiden anpassas efter

respektive maskins livslängd. Längre amorteringstid än åtta år synes därvid

icke böra komma i fråga. I fråga om lån till byggnad innebär den maximala

amorteringstiden en två år kortare tid än den, som tillämpas för jordbruket.

Liksom beträffande jordbruket bör för återbetalning av maskinlån kunna

beviljas bidrag med belopp, motsvarande högst 25 procent av lånets ursprungliga

kapitalbelopp, därest låntagarens — i fråga om sammanslutning

dess medlemmars — ekonomiska ställning icke är så god, att bidrag uppenbarligen

icke är behövligt. Som förutsättning för bidrag bör vidare gälla,

att den med maskinlånet avsedda verksamheten på ändamålsenligt sätt har

utövats under minst tre fjärdedelar av amorteringstiden samt att den övriga

delen av låneskulden jämte ränta blivit återbetald i vederbörlig ordning.

Likaledes biträder jag förslaget, att kreditgaranti skall kunna lämnas

enskild företagare eller sammanslutning för rationaliseringslån.

Sådan garanti skall enligt förslaget lämnas endast för lån till rationaliseringsåtgärd

inom redan bestående trädgårdsföretag. Dock avses garanti

undantagsvis kunna komma i fråga för smärre utvidgningar, därest utbyggnaden

bedömes vara särskilt betydelsefull för en förnuftig rationalisering

av företagets drift. Vad sålunda föreslagits kan jag biträda. Såsom lantbruksstyrelsen

anfört torde nämligen i nuvarande läge rationaliseringen

inom trädgårdsnäringen — liksom inom jordbruket -— böra syfta till en

utbyggnad av driftsenheterna till sådan storlek och produktionskapacitet,

att dessa för framtiden får bättre möjligheter att tillgodogöra sig rationaliseringens

fördelar. I överensstämmelse härmed bör stöd, efter behovspövning,

kunna lämnas de mindre företagen. Enligt lantbruksstyrelsens förslag

bör därvid gränsen dragas så, att till mindre företag hänföres företag med

högst två helårsanställda arbetare utöver brukaren eller driftsledaren. Med

hänsyn till förhållandena inom trädgårdsnäringen har erinringar framställts

häremot. För min del vill jag föreslå, att med mindre företag skall avses

företag med — förutom brukaren och tillfällig arbetskraft — ej mer än en

helårsanställd arbetare. Även om den statliga kreditgarantien sålunda i princip

skall vara begränsad till att avse sådana företag, torde dock möjlighet

böra finnas att undantagsvis, därest särskilda omständigheter föreligger,

kunna bevilja dylik garanti för rationaliseringslån avseende företag, som är

något större än vad som nyss förutsatts.

I fråga om de ändamål, sådant lån må avse, är jag i huvudsak ense med

lantbruksstyrelsen. Sålunda bör garanti kunna lämnas för lån för rationaliseringsåtgärder,

som är ägnade att effektivisera och förbilliga driften samt

mera varaktigt förbättra ekonomibyggnader eller tekniska anordningar, såsom

ombyggnad och modernisering av växthus, värmeanläggningar, arbetsoch

lagerlokaler — dock ej personalrum ■— anläggande eller renovering av

vattenrenings- och bevattningsanläggning samt transportanordningar och in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

redningar i växthus, anordnande av lagringskällare med kylrum och andra

liknande rationaliseringsåtgärder. Såsom Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund

anfört torde lån för anordnande av sorteringslokal med kylrum även

böra komma i fråga. Däremot kan jag icke tillstyrka framställda önskemål

om att möjligheten till kreditgaranti skall utsträckas till att regelmässigt

gälla lån för nybyggnad av växthus. Ej heller synes lånegaranti böra ifrågakomma

för rationalisering av anläggningar för musttillverkning.

Beträffande rationaliseringslån inom jordbruket gäller, att garanti får

lämnas högst för det belopp, som motsvarar den av den beviljande myndigheten

godkända kostnaden för åtgärden, däri inräknat utgift för upprättande

av plan för företaget in. in. Att på sätt Svenska lantarbetareförbundet

föreslagit härvidlag begränsa garantigivningen såvitt angår trädgårdsnäringen

synes icke motiverat. Jag föreslår därför, att kreditgaranti för rationaliseringsåtgärd

inom sistnämnda näring må beviljas för lån till hela kostnaden,

bestämd på i tillämpliga delar samma sätt som i fråga om jordbruket.

Vad angår amorteringstiden torde denna, med hänsyn till att anläggningstillgångarna

förslites relativt snabbt inom trädgårdsföretag, böra göras betydligt

kortare än för rationaliseringslån inom jordbruket. Lantbruksstyrelsens

förslag i denna del synes mig innebära en lämplig avvägning. I enlighet

därmed föreslår jag, att amorteringstiden skall fastställas till högst 15

år. Normalt bör den dock icke överstiga tio år. Däremot kan jag icke tillstyrka,

att amorteringsfrihet skall kunna medges för längre tid än högst

två år. Vid särskilda omständigheter bör liksom inom jordbruksnäringen

högst två års anstånd med erläggande av ränta kunna komma i fråga.

För rationaliseringsåtgärd å jordbruksfastighet må statsbidrag utgå med

viss del av kostnaden för åtgärden. Beträffande uppförande eller förbättring

av ekonomibyggnader och andra fasta anläggningar för jordbruksdriften

må bidrag dock normalt ej utgå med mer än 7 000 kronor. Vidare gäller,

att bidrag som regel må, efter behovsprövning, tilldelas endast enskild person,

som äger eller brukar jordbruksfastighet om högst 20 hektar åker samt

till åker omräknad ängs- och betesmark. Lantbruksstyrelsens förslag innebär,

att för rationaliseringsåtgärd inom särskilt trädgårdsföretag statsbidrag

skall kunna beviljas med högst 25 procent av den för åtgärden godkända

kostnaden. Bidrag avses skola utgå icke endast till enskild företagare utan

även till sammanslutning, som äger eller brukar trädgårdsföretag. Som förutsättning

föreslås skola gälla, att dels brukarens eller, i fråga om sammanslutning,

dennas medlemmars ekonomiska ställning ej är så god, att behov

av bidrag tydligen icke föreligger, dels trädgårdsföretaget i enlighet med

förut angivna gränsdragning är att hänföra till de mindre.

För att det syfte, som avses med det föreslagna stödet åt trädgårdsnäringen,

skall kunna uppnås, synes det mig vara angeläget, att även inom

denna näring bidrag skall kunna utgå för rationaliseringsåtgärd, vilken

framstår såsom ekonomiskt försvarlig med hänsyn till dess förbättrande

inverkan på vederbörande företags driftsekonomi och företagarens försörjningsmöjligheter.

I likhet med vad som gäller för vissa rationaliseringslån

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

17

inom jordbruket bör sådant bidrag utgå med högst 25 procent av den för

åtgärden godkända kostnaden upp till ett kostnadsbelopp av 10 000 kronor

samt med 15 procent av överskjutande kostnad. Dock bör bidrag för rationaliseringsåtgärder

för ett och samma företag normalt ej utgå med mer än

5 000 kronor.

Mot de angivna förutsättningarna för att komina i åtnjutande av bidrag

har jag icke något att erinra. I anslutning till vad härutinnan gäller inom

jordbruksnäringen bör sålunda enligt min mening möjligheten att erhålla

bidrag begränsas till sådana företag, som enligt vad jag förut anfört är att

hänföra till de mindre.

1 övrigt kan jag ansluta mig till vad lantbruksstyrelsen hemställt i fråga

om den närmare utformningen av stödet för rationaliseringsåtgärder. Sålunda

bör bidrag utgå såsom räntefritt avskrivningslån men kan även beviljas

på annat sätt, därest det med hänsyn till omständigheterna ej anses erforderligt

att anlita nämnda form. Den lånebeviljande myndigheten skall fordra

säkerhet för lånet, dock att sådan må eftergivas, om lånebeloppet icke överstiger

3 000 kronor eller, i fråga om högre belopp, sökanden har svårighet

att ställa säkerhet men det är sannolikt, att han likväl kommer att uppfylla

villkoren för lånet.

Däremot kan jag icke biträda förslaget, att kreditgaranti även skall kunna

beviljas för laboratoriern eller statsbidrag lämnas till laboratorieverksamhet.

Även om den fortlöpande kontroll, som vid rationell växtodling

under glas anses erforderlig i fråga om jordens reaktions- och ledningstal,

näringshalt m. m., avses skola bli mera allmän bland företagarna, synes

nämligen behovet av statligt stöd för sådant ändamål icke vara klarlagt.

Enligt min mening bör i första hand uppmärksammas, huruvida icke de

redan verksamma kemiska laboratorierna kan vidtaga nödiga åtgärder för

att tillfredsställande kunna betjäna trädgårdsnäringen.

Vad slutligen angår administrationen av stödverksamheten föreslår

lantbruksstyrelsen, att det skall uppdragas åt styrelsen att avgöra hithörande

ärenden efter hörande av vederbörande hushållningssällskap eller

lantbruksnämnd. I flera remissyttranden har emellertid ifrågasatts, huruvida

det icke skulle vara ändamålsenligare att låta beslutanderätten tillkomma

de lokala organen. Otvivelaktigt är såväl hushållningssällskapen som

lantbruksnämnderna bland annat genom sin orts- och personkännedom väl

lämpade att omhänderha ifrågavarande verksamhet. Med hänsyn till att

uppgiften fordrar icke blott en enhetlig ekonomisk och teknisk bedömning

utan även eu fortlöpande översikt över stödåtgärdernas fördelning på olika

delar av landet, synes det mig emellertid påkallat att, åtminstone till en början,

låta lantbruksstyrelsen handha verksamheten. För att likväl hushållningssällskapens

och lantbruksnämndernas sakkunskap skall beaktas, bör

yttrande inhämtas av dessa, innan ärende avgöres. Sedan närmare erfarenhet

vunnits, är jag beredd alt upptaga frågan till förnyad prövning.

2 Bihnng till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 23

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

De nya arbetsuppgifter, som sålunda föreslås skola åläggas lanlbruksslyrelsen,

har icke föranlett någon begäran av styrelsen om förstärkning av

dennas personal. Emellertid uppkommer behov av särskild sakkunskap för

teknisk granskning och bedömning av trädgårdsnäringens speciella byggnadsfrågor.

Sådan finnes icke att tillgå inom styrelsen. Jag kan dock icke

tillstyrka, att årligt bidrag skall utgå till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

för att detta skall ställa erforderlig sakkunskap till förfogande. Enligt

min mening är det lämpligare, att -—■ liksom i fråga om bestridandet av

kostnader för dylik sakkunskap för rationaliseringsåtgärder inom jordbruket

— på sökandens bekostnad ersättning efter taxa eller eljest i vanlig

ordning skall utgå till förbundet för utfört arbete. Ej heller kan jag biträda

förbundets anhållan om medel för inrättande av befattningar som specialkonsulent

för handelsträdgårdsodlingen eller framställningen av Sveriges

pomologiska förening och Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund in. fl. om

statsbidrag till en befattning som konsulent i fruktodlingstekniska frågor.

I fråga om långivarna torde böra beaktas vad bank- och fondinspektionen

samt Sveriges allmänna hypoteksbank anfört därom i sina remissyttranden.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att bestämmelserna om statligt stöd till

trädgårdsnäringens rationalisering skall upptagas i eu särskild författning

och att etl särskilt anslag skall upptagas i riksstaten för tillgodoseende av

kostnaderna för stödåtgärderna. I några remissutlåtanden har emellertid

förordats, att bestämmelserna skall inarbetas i de för jordbrukets rationalisering

gällande kungörelserna. Med hänsyn till trädgårdsnäringens i

många avseenden från jordbruk väsensskilda karaktär samt de till följd

därav i vissa hänseenden föreslagna avvikelserna i bestämmelserna finner

jag mig böra förorda lantbruksstyrelsens förslag. Det torde få ankomma

på Ivungl. Maj :t att vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit meddela

de erforderliga författningsföreskrifterna i ämnet. Jag torde framdeles

få för Kungl. Maj :t anmäla förslag till dylika föreskrifter.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att lånegaranti för de ändamål, som

avses i styrelsens framställning, under budgetåret 1955/56 skall få lämnas

intill ett belopp av 3 000 000 kronor och att till bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering för samma budgetår skall anvisas 500 000 kronor. Med hänsyn

till, bland annat, att jag funnit mig icke kunna biträda styrelsens förslag

i fråga om garantier för laboratorielån, synes det emellertid vara tillfyllest,

om beloppet för lånegarantierna bestämmes till högst 2 000 000 kronor.

Vidare synes till bidrag icke böra anvisas högre belopp än 300 000 kronor.

För bidragen torde ett särskilt anslag böra uppföras å riksstaten under

nionde huvudtiteln. Anslaget, som bör få karaktär av reservationsanslag,

torde lämpligen benämnas Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering.

1 den mån bidragen utlämnas i form av avskrivningslån bör, med hänsyn

till att de formellt har karaktären av lån och bidragstagarna alltså häftar

i skuld till statsverket för icke avskrivna delar, motsvarande belopp över
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ''23 år 1955

19

föras till en diversemedelsfond, förslagsvis benämnd trädgårdsnäringens avskrivningslånefond.

I detta sammanhang torde även böra upptagas frågan om täckande av

eventuella förluster på grund av lämnad lånegaranti. I enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag synes dylika förluster böra täckas ur det å riksstaten

under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Täckande

av förluster på grund av statlig kreditgaranti.»

Utskottet

Den svenska trädgårdsnäringen har under de senaste årtiondena undergått

en betydande utveckling. Näringens ekonomiska förhållanden, som under

krigsåren och tiden närmast därefter varit gynnsamma, har emellertid

— sedan den internationella konkurrensen åter börjat göra sig gällande —

försämrats åtskilligt. Därvid har särskilt de mindre företagen på området

blivit lidande. Mot denna bakgrund har det ansetts påkallat, att åtgärder

vidtages för att stödja trädgårdsnäringen.

Det i förevarande proposition lämnade förslaget till stöd åt trädgårdsnäringens

rationalisering grundar sig på en av lantbruksstyrelsen förebragt

utredning. Flera remissinstanser har anmärkt, att det statistiska material,

som ligger till grund för utredningen, icke är tillfredsställande. Med anledning

härav har i motionerna I: 445 och II: 557 samt I: 446 och II: 558 hemställts

om eu skyndsam utredning av frågan om trädgårdsnäringens

statistik. I likhet med motionärerna finner utskottet en aktuell

tidsenlig statistik rörande trädgårdsnäringens lönsamhet och utveckling

oundgängligen nödvändig, om underlag skall kunna erhållas för ett riktigt

bedömande av dessa förhållanden. Utskottet får erinra om att frågan redan

uppmärksammats av 1951 års trädgårdsutredning, som föreslagit, att det

skulle uppdragas åt statistiska centralbyrån att insamla och bearbeta material

till trädgårdsstatistik. Det har emellertid av olika anledningar visat

sig vara förenat med betydande svårigheter att i praktiken komma till rätta

med problemet. Även om en lösning av detta enligt utskottets förmenande

är starkt av behovet påkallat, är utskottet dock icke berett att nu förorda en

ny utredning i motionernas syfte. Utskottet finner det för sin del lämpligare,

att Kungl. Maj :t i samband med det slutliga ställningstagandet till trädgårdsutredningens

förslag tager frågan under övervägande.

Liksom departementschefen anser utskottet, att den föreliggande utredningen

— trots sitt bristfälliga statistiska underlag — klart utvisar, att åtskilliga

företag på trädgårdsnäringens område är i stort behov av rationaliseringsåtgärder.

Utskottet tillstyrker därför förslaget, att statlig kreditgaranti

för lån samt statliga bidrag må utlämnas till trädgårdsnäringens rationalisering

i huvudsaklig överensstämmelse med de för stödet till jordbrukets

rationalisering gällande bestämmelserna.

Beträffande formerna och bestämmelserna för det statliga stödet till träd
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

gårdsnäringens rationalisering har i propositionen till en början föreslagits,

att kreditgaranti skall kunna lämnas enskild företagare eller sammanslutning

dels för anskaffning av maskiner att gemensamt användas av flera

trädgårdsföretagare (maskinlån), dels för vissa rationalisering,såtgärder

inom trädgårdsföretag (rationaliseringslån). Förslaget biträdes

av utskottet. Vidare har utskottet icke något att erinra mot förslaget, att

bidrag skall kunna beviljas för återbetalning av maskinlån samt till viss

del av kostnaden för rationaliseringsåtgärd.

Vad gäller tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna har i propositionen

understrukits, att i nuvarande läge rationaliseringen inom trädgårdsnäringen

— liksom inom jordbruket — bör syfta till eu utbyggnad av

driftsenheterna till sådan storlek och produktionskapacitet, att dessa för

framtiden får bättre möjligheter att tillgodogöra sig rationaliseringens fördelar.

Med beaktande härav finner utskottet det välbetänkt, att lånegaranti

och bidrag endast lämnas till rationaliseringsåtgärd inom redan bestående

trädgårdsföretag. Såsom framhållits i propositionen bör det dock icke vara

uteslutet, att garanti under vissa förutsättningar skall kunna komma i fråga

för smärre utvidgningar. I överensstämmelse med nyss angivna syfte delar

utskottet även departementschefens uppfattning, att stöd, efter behovsprövning,

bör lämnas endast de mindre företagen, därvid med dylika företag skall

avses sådana med — förutom brukaren och tillfällig arbetskraft — ej mer

än en helårsanställd arbetare. Såsom påpekats i propositionen innebär denna

regel dock icke, att företag med flera anställda skall helt avstängas från

möjligheten att erhålla lånegarantier. En dylik möjlighet torde sålunda undantagsvis,

därest särskilda omständigheter föreligger, böra finnas även för

företag, som är något större än vad som nyss förutsatts. Utskottet vill understryka

önskvärdheten av att den närmare utformningen och tillämpningen

av undantagsbestämmelsen icke sker enligt alltför snäva grunder. Särskilt

bör uppmärksammas sådana fall, där rationaliseringsbehovet är särskilt

framträdande. I likhet med departementschefen anser utskottet dock, att

statsbidrag bör uteslutande förbehållas de mindre företagen. Av utskottets

ställningstagande till här ifrågavarande förslag följer, att utskottet ej kan

biträda vad i motionerna I: 445 och II: 557 samt I: 448 och II: 559 häremot

anförts och yrkats.

I fråga om de ändamål, för vilka lånegaranti och statsbidrag må beviljas,

ansluter sig utskottet i huvudsak till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förordar

emellertid, att lånegaranti även skall kunna avse rationaliseringsåtgärder

inom bestående anläggningar för musttillverkning. Vad i övrigt uttalats

i propositionen beträffande den närmare utformningen av stödet för

rationaliseringsåtgärder föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Såsom framgår av utredningen i ärendet har departementschefen icke

ansett sig kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag om kreditgaranti för

laboratorielån och statsbidrag till laboratorieverksamhet. Med anledning

härav har i motionerna I: 448 och II: 559 yrkats, att förslaget skall

genomföras. Vidare har i motionerna 1:375 och 11:457 hemställts, att fem

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

21

befattningar som specialkonsulenter för handelsträdgårdsodlingen skall inrättas.

Dessa konsulenter skulle enligt motionärerna fylla en viktig uppgift

som förmedlande länk mellan laboratorierna och trädgardsodlarna. Liksom

motionärerna finner utskottet det önskvärt, att trädgårdsodlarna i vårt

land beredes bättre möjligheter att begagna sig av förfarandet med förenklade

jordanalyser för en fortlöpande kontroll av näringsbalansen i joiden.

I anslutning till vad som framhållits av departementschefen och av

flera remissinstanser ifrågasätter utskottet emellertid, om icke detta önskemål

lika väl kan tillgodoses genom att de statsunderstödda lantbrukskemiska

kontrollstationerna i större utsträckning än hittills anlitas även för

trädgårdsnäringens behov. I sådant syfte synes det lämpligt, att trädgårdsodlarnas

organisationer träffar överenskommelse med kontrollstationerna

om en ändamålsenlig organisation av analysförfarandet föi att åstadkomma

en fullgod service. Vid den ståndpunkt, som utskottet sålunda intagit,

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 448 och II: 459 samt I: 375 och

II: 457.

I motionerna 1:446 och II: 558 har begärts, bland annat, att frågan om

förbättrad upplysnings- och rådgivningsverksamhet på

trädgårdsodlingens område skall bli föremål för ny översyn samt att förslag

på grundval därav snarast möjligt skall föreläggas riksdagen. Med anledning

härav vill utskottet erinra om att trädgårdsutredningen i sitt betänkande

även behandlat denna fråga och föreslagit åtgärder i motionernas syfte.

Då enligt vad som framhållits i det föregående någon slutlig ställning till

utredningens förslag ännu icke tagits, är utskottet icke berett att förorda

den i motionerna begärda översynen. I anslutning till vad som anförts i

motionerna I: 445 och II: 557 anser sig utskottet emellertid böra understrjka

angelägenheten av att en förbättring och effektivisering av verksamheten

ästadkommes.

Vad slutligen angår administrationen av stödverksamheten har

i propositionen ävensom i motionerna 1:445 och 11:557 samt 1:447 och

11:560 diskuterats, huruvida beslutanderätten i hithörande ärenden skall

tillkomma lantbruksstyrelsen eller de lokala organen. Såsom motivering för

det förra alternativet har anförts, att det är fråga om en ny uppgift, som

fordrar enhetlig bedömning och en fortlöpande översikt över stödåtgärdernas

fördelning på olika delar av landet, medan sasom skäl för det senare

alternativet åberopats den större orts- och personkännedom, som hushållningssällskapen

och lantbruksnämnderna äger. Efter vägande av de skäl,

som talar för och emot de båda alternativen, har utskottet stannat för

Kungl. Maj :ts förslag i vad avser administrationen av rationaliseringslån

och bidrag till viss del av kostnaden för rationaliseringsåtgärd. Det torde

sålunda, åtminstone till en början, få ankomma på lantbruksstyrelsen att

handha denna verksamhet. Utskoltet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t,

sedan närmare erfarenhet vunnits, upptager frågan till förnyad prövning.

Vad beträffar maskinlån och bidrag för återbetalning av dylika lån finner

utskottet i anslutning till vad som anförts i motionerna 1:447 och 11:560

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

övervägande skäl tala för att beslutanderätten redan nu decentraliseras till

hushållningssällskapen, som har hand om motsvarande verksamhet på jordbrukets

område.

I anslutning till propositionens förslag angående administrationen har

även berörts frågan, hur lantbruksstyrelsens behov av särskild sakkunskap

för teknisk granskning och bedömning av trädgårdsnäringens speciella byggnadsfrågor

skall tillgodoses. Departementschefen har därvid förordat, att

lör detta ändamål lämpligen bör anlitas den tekniska avdelningen inom

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Med anledning härav har i motionerna

I: 424 och II: 529 yrkats, att ett statsbidrag av 25 000 kronor skall

beviljas förbundet som ersättning för ifrågavarande granskningsverksamhet.

Utskottet delar emellertid departementschefens åsikt, att ersättningen

till förbundet —- liksom i fråga om bestridandet av kostnader för dylik sakkunskap

för rationaliseringsåtgärder inom jordbruket — skall utgå på sökandens

bekostnad efter taxa eller eljest i vanlig ordning. På grund härav

avstyrker utskottet bifall till sistnämnda motioner.

Kungl. Maj:ts förslag att bestämmelserna om statligt stöd till trädgårdsnäringens

rationalisering skall upptagas i en särskild författning biträdes av

utskottet utom beträffande maskinlån och bidrag till maskinhållning. Bestämmelserna

för sistnämnda ändamål bör i enlighet med yrkandet i niolianerna

1:447 och 11:560 inarbetas i de för jordbruket gällande kungörelserna

på området. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vid riksdagens

bifall till vad utskottet sålunda föreslagit meddela de erforderliga författningsföreskrifterna

i ämnet.

I konsekvens med vad utskottet förordat beträffande bestämmelserna för

verksamheten torde den i propositionen upptagna garantiramen och det särskilda

anslaget till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering endast böra

avse rationaliseringslån och rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsföretag.

Vad angår beräkningen av medelsbehovet för verksamheten har lantbruksstyrelsen

funnit det förenat med stora vanskligheter att på förhand ens

ungefärligen söka uppskatta, vilka belopp som kräves. Med hänsyn härtill

anser sig utskottet — trots de i det föregående förordade ändringarna i

propositionens förslag — böra godtaga Kungl. Maj :ts beräkningar. I enlighet

härmed biträder utskottet förslaget, att beloppet till lånegarantierna

skall bestämmas till högst 2 000 000 kronor och anslagsanvisningen till

300 000 kronor. Utskottet avstyrker sålunda bifall till de i motionerna I: 448

och 11:559 framförda yrkandena beträffande garantiramen och anslagsanvisningen.

I den mån Kungl. Maj:ts förslag och uttalanden icke berörts i det föregående

har de icke föranlett någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt

med bifall till motionerna 1:447 och 11:560 ävensom med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

23

avslag i förevarande del å motionerna I: 445 och II: 557 samt

I: 448 och II: 559, medgiva att statlig kreditgaranti och bidrag

till trädgårdsnäringens rationalisering må lämnas i enlighet

med de grunder, som utskottet förordat i det föregående;
2)

med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna 1:448 och II: 559, såvitt nu är i fråga,

medgiva att under budgetåret 1955/56 statlig kreditgaranti

må beviljas för lån, avseende trädgårdsnäringens rationalisering,

intill ett belopp av 2 000 000 kronor;

3) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 448 och II: 559, såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering å riksstaten

för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

4) avslå motionerna 1:375 och 11:457;

5) avslå motionerna 1: 424 och II: 529.

B. att motionerna I: 445 och II: 557, såvitt nu är i fråga,

samt I: 446 och II: 558 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 april 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Nord, Jon

Jonsson, Bertil Andersson, Sundberg, Eskilsson, Bror Nilsson, Johan Persson

och Mossberger; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö*, Jacobson i Vilhelmina,

Pettersson i Dahl, Ahlsten*, Ekdahl, Agerberg, Rimås, Jönsson i Gärds

Köpinge, Nilsson i Lönsboda och Johanson i Västervik.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Nord, Johan Persson, Ahlsten, Rimås och Nilsson i Lönsboda,

vilka ansett att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 20, som börjar med orden

»Vad gäller» och slutar med orden »och yrkats», bort ha följande lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

»Vad gäller---rationaliseringens fördelar. Departementschefen före
slår

att kreditgaranti för rationaliseringslån och bidrag till rationaliseringsåtgärder

skall lämnas endast till redan bestående trädgårdsföretag. Det är

oklart om härmed avses vid lagens ikraftträdande eller vid ansökningstiden

i gång varande företag. Den första tolkningen innebär den orättvisan

att företag som etableras efter lagens ikraftträdande för framtiden helt avstängs

från möjlighet att komma i åtnjutande av det statliga stödet, den

andra tolkningen framkallar svårigheten att bestämma när ett företag skall

anses ha passerat igångsättningsstadiet. Av dessa skäl ansluter sig utskottet

till bankofullmäktiges mening att den som är eller har varit verksam inom

branschen och därför kan anses besitta branschkännedom bör kunna komma

i åtnjutande av det statliga stödet även vid nyetablering. För detta kan vidare

anföras bankofullmäktiges skäl att det kan vara ett allmänt intresse

att nya trädgårdsföretag tillkommer. Såsom framhållits i propositionen bör

det icke vara uteslutet, att garanti under vissa förutsättningar skall kunna

komma i fråga för smärre utvidgningar.

Lantbruksstyrelsen fastslår i sin utredning att det torde finnas behov av

krediter för rationalisering hos såväl större som mindre trädgårdsföretag. I

princip bör man dock räkna med att statligt stöd såväl i form av statsbidrag

som i form av lånegaranti främst lämnas behövande företag av mindre storlek,

dvs. företag med upp till och med två helårsanställda arbetare utöver

brukaren eller driftsledaren. Styrelsen vill dock icke förorda, att företag med

flera anställda än två skall helt avstängas från möjligheten att erhålla statligt

stöd, men i så fall i form av lånegarantier. Statsbidrag torde enligt lantbruksstyrelsens

uppfattning dock böra förbehållas de mindre företagen. Beträffande

dessa bör vidare ekonomisk behovsprövning ske enligt samma

grunder som dem vilka gäller i fråga om beviljande av bidrag till jordbrukare

för rationaliseringsåtgärder, anser lantbruksstyrelsen.

Departementschefen föreslår en ytterligare begränsning för det statliga

stödet genom att gränsen flyttas ner .till företag med — förutom brukare

och tillfällig arbetskraft — blott en helårsanställd arbetare. Någon bärande

motivering för denna ändring har departementschefen icke förebragt. Utskottet

ansluter sig därför till lantbruksstyrelsens uppfattning att statsbidrag

bör kunna utgå till företag med högst två helårsanställda arbetare utöver

brukaren eller driftsledaren.

Departementschefen föreslår vidare att kreditgarantien undantagsvis skall

kunna utgå till andra än de mindre företagen. Då behovet av rationalisering

icke finnes endast hos de mindre företagen, föreslår utskottet att möjligheten

till kreditgaranti för rationaliseringslån icke göres beroende av antalet anställda

i företaget. Av utskottets ställningstagande till här ifrågavarande

förslag följer, att utskottet biträder vad i motionerna I: 445 och II: 557 samt

I: 448 och II: 559 i nyssnämnda hänseenden anförts och yrkats.»

dels det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 20 börjar med orden »Såsom

framgår» och på s. 21 slutar med orden »och II: 457», bort ersättas med

text av följande lydelse:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

25

»En rationell växtodling under glas förutsätter en fortlöpande kemisk

kontroll över jordens reaktions- och ledningstal samt näringshalt. Som lantbruksstyrelsen

påpekar i sitt yttrande, gäller det icke bara att fastställa

jordens kemiska egenskaper genom en grundanalys före sådd eller plantering.

Det är lika viktigt att följa förändringarna i jordens halt av för växterna

upptagbara näringsämnen genom snabba analyser under odlingens gång.

Lantbruksstyrelsen framhåller dessutom att en personlig direktkontakt mellan

kemisiten och trädgårdsodlaren är önskvärd för att denne på ett riktigt

sätt skall kunna tillgodogöra sig laboratoriets tjänster och för att resultaten

av analyserna snabbt skall kunna utnyttjas. Lantbruksstyrelsen anser därför,

att särskilda trädgårdslaboratorier bör inrättas, och uppskattar det aktuella

behovet därav till åtta å tio.

Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda förslaget att kreditgaranti

skall kunna beviljas för laboratorielån eller statsbidrag lämnas

till laboratorieverksamhet. Ett beslut av riksdagen i enlighet härmed vore att

beklaga, eftersom betydande värden går förlorade genom otillräckligheten

i den laboratorieservice, som för närvarande står till trädgårdsnäringens förfogande.

Utskottet föreslår därför, att riksdagen följer lantbruksstyrelsens rekommendation

och beviljar de medel som av denna äskas till kreditgaranti och

statsbidrag för inrättande av trädgårdslaboratorier. Vid detta ståndpunktstagande

förordar utskottet tillika vad i förevarande del yrkats i motionerna

I: 448 och II: 559. Till dessa laboratorier kan lämpligen knytas de fem specialkonsulenttjänster,

som föreslagits i motionerna 1:375 och 11:457. Utskottet

tillstyrker sålunda sistnämnda motioner.»

dels det sitycke i utskottets utlåtande på s. 22, som börjar med orden »I

konsekvens» och slutar med orden »och anslagsanvisningen», bort ha följande

lydelse:

»De förslag utskottet har framställt ansluter sig i stort sett till lantbruksstyrelsens

äskanden. De i propositionen föreslagna beloppen i fråga om ramen

för den statliga kreditgarantien och bidragsanslaget bör följaktligen

höjas till de av lantbruksstyrelsen äskade summorna. I enlighet härmed

tillstyrker utskottet bifall till de i motionerna 1:448 och 11:559 framförda

yrkandena beträffande garantiramen och anslagsanvisningen.»

dels ock utskottets hemställan under 1)—4) bort ha följande lydelse:

»1) med anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt

motionerna 1:445 och 11:557, såvitt nu är i fråga, ävensom

med bifall till motionerna I: 447 och II: 560 samt I: 448 och

11:559, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, medgiva

alt statlig kreditgaranti och bidrag til! trädgårdsnäringens

rationalisering må lämnas i enlighet med de grunder,

som utskottet förordat i det föregående;

2) med anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt

med bifall till motionerna 1:448 och 11:559, såvitt nu är i

fråga, medgiva at.t under budgetåret 1955/56 statlig kredit
3

liihang till riksdagens protokoll l!).r>j. 10 samt. \r 23

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1955

garanti må beviljas för lån, avseende trädgårdsnäringens rationalisering,

intill ett belopp av 3 000 000 kronor;

3) med anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt

med bifall till motionerna 1:448 och 11:559, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering å

riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

4) med bifall till motionerna 1:375 och 11:457 för avlönande

av fem specialkonsulenter för handelsträdgårdsodlingen

till Konsulentverksamhet på liandelsträdgårdsodlingens

område å riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor;»

2) av herrar Bror Nilsson och Rimås, vilka ansett, att motionerna I: 424

och II: 529 bort bifallas och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 22, som börjar med orden »I

anslutning» och slutar med orden »sistnämnda motioner», bort ha följande

lydelse:

»I anslutning--— Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Med an
ledning

härav har i motionerna I: 424 och II: 529 framhållits, att ersättning

till förbundet för denna granskningsverksamhet borde utgå antingen i enlighet

med statskontorets yttrande efter särskild taxa för varje utfört granskningsärende

eller i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag med ett årligt

belopp av 25 000 kronor. Motionärerna har för sin del uttalat sig för det sistnämnda

alternativet. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, förordar

att det av lantbruksstyrelsen föreslagna alternativet bör godtagas.»

dels ock utskottets hemställan under 5) bort ha följande lydelse:

»5) med bifall till motionerna I: 424 och II: 529 till Bidrag

till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för teknisk

konsulentverksamhet å riksstaten för budgetåret 1955/56 under

nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 25 000 kronor.»

650774.

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:276 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten