Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående stuteristatens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-18 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:28, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående stuteristatens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

1

Nr 28

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

stuteristatens organisation m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 55) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret

1955/56 beräkna till Statens hingstdepåer och stuteri dels till avlöningar

ett förslagsanslag av 646 300 kronor, dels till omkostnader ett förslagsanslag

av 359 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 februari 1955

avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 102, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att dels medgiva ändringar

i personalförteckningen för statens hingstdepåer och stuteri samt

fastställa ändrad avlöningsstat, dels till Statens hingstdepåer och stuteri:

Avlöningar och Omkostnader anvisa förslagsanslag av respektive 526 400

och 161 300 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:451 av herr Andersson, Bertil, m. fl., likalydande med 11:556 av

herr Vigelsbo m. fl., i vilka motioner yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig och grundlig utredning

angående den framtida organisationen av statens hingstdepåer och att

denna fråga löses i samband med övriga just nu aktuella frågor på hästavelns

område; samt

2) 11:528 av herr Hansson i önnarp, vari hemställts, att riksdagen i

enlighet med motionens syfte måtte besluta att bemyndiga Kungl. Maj :t

att helt nedlägga avelsstohållningen vid stuteriet i Flyinge samt vidtaga

de ändringar i personalförteckningen, som på grund härav blir erforderliga.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till innehållet i motionerna.

Vidare har till utskottet inkommit en den 23 april 1955 dagtecknad skrift

från Försvarsverkens civila personals förbunds avdelning 42 samt en den

26 april 1955 dagtecknad skrift från Kolbäcks kommunalnämnd.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet

den 30 juni 1954 en utredningsman, generaldirektören

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

och chefen för lantbruksstyrelsen M. I. C.-H. Nordlander, att verkställa

utredning av frågan om det statliga stuteriväsendets organisation m. m.

Utredningsmannen har den 15 januari 1955 avgivit betänkande med förslag

angående stuteristatens organisation (stencilerat).

Över betänkandet i dess helhet har, efter remiss, yttranden avgivits av

försvarsstaben, statskontoret, lantbruksstyrelsen, Avelsföreningen för

svenska varmblodiga hästen, Föreningen nordsvenska hästen, Försvarsverkens

civila personals förbund och Sveriges lantbruksförbund. Därjämte

har Riksförbundet Landsbygdens folk beretts tillfälle yttra sig.

Beträffande personalfrågor har yttranden dessutom avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens lönenämnd. Vidare har Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund i skrivelse den 8 februari 1955 i anslutning

till utredningsmannens förslag hemställt om förbättrad lönegradsplacering

av vissa tjänster vid Flyinge hingstdepå.

Försvarsstaben har med sitt utlåtande överlämnat yttrande av arméledningen.

I skrivelse den 23 augusti 1954 har lantbruksstyrelsen hemställt om

medelsanvisning till anslagen för Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar

och Omkostnader.

Utskottet torde i det följande få lämna en kortfattad redogörelse för

nyssnämnda betänkande och yttrandena däröver. Beträffande en utförligare

redogörelse härför torde utskottet få hänvisa till s. 3—32 i propositionen.

I. Utredningsmannens betänkande

1. Översikt över betänkandets innehåll

Utredningsmannen framhåller, att den svenska halvblodsavelns framtida

utveckling är i hög grad beroende av kavalleriets ställning i försvarsorganisationen.

Fragan om omfattningen av den statliga hingstaveln och stuteriverksamheten

måste i sista hand bedömas med hänsyn till arméns behov

av varmblodiga hästar för krigsbehov. Skulle arméorganisationen bli

sådan, att beridna förband icke ingår i krigsorganisationen, torde det nämligen

icke finnas anledning att bibehålla de nuvarande hingstdepåerna.

Det stöd för aveln, som i så fall kan vara motiverat av andra än militära

synpunkter, torde då böra lämnas på annat sätt. Räknar man med att

armén vid mobilisering skall tillföras ett ej alltför obetydligt antal ridbara

hästar, torde det å andra sidan vara ofrånkomligt att bibehålla en viss statlig

hingsthållning för halvblodsaveln. I avvaktan på ett definitivt beslut om

en ny försvarsorganisation anser sig utredningsmannen böra utgå från det

förslag rörande arméns hästhållning, som chefen för armén framlagt i samband

med den utredning rörande försvarsgrenarnas organisation, överbefälhavaren

avgivit till chefen för försvarsdepartementet den 27 oktober 1954.

Detta förslag betraktas härvid som ett uttryck för arméns minimibehov av

hästar till beridna förband vid mobilisering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

Utredningsmannen anför vidare, att stuteristaten för närvarande har en

betydligt större omfattning än som behövs med hänsyn till ridhästavelns

nuvarande storlek. Vare sig man utgår från det behov av hingstar, som

föreligger med hänsyn till ridhästavelns nuvarande omfattning, eller från

det behov, som skulle föreligga, därest ridhästaveln anpassas till vad som

vid ett genomförande av nyssnämnda organisationsförslag framstår som

önskvärt ur försvarssynpunkt och andra synpunkter, kommer man enligt

utredningsmannens uppfattning till ungefär samma resultat i frågan om

vilken omfattning den statliga hingsthållningen bör ha.

Vid en omorganisation av stuteristaten bör man därför enligt utredningsmannen

utgå från ridhästavelns nuvarande omfattning och den hingsthållning,

som i betraktande därav nu kan anses erforderlig. Så länge det

ur försvarssynpunkt är önskvärt att uppehålla ett hästbestånd av denna

omfattning och man därmed även vinner, att de anspråk på hästar, som i

en krigssituation ställes på jordbruket, begränsas, synes det nämligen motiverat,

att man ej nedskär den statliga hingsthållningen på ett sätt, som

skulle innebära, att förutsättningarna för att uppehålla ridhästaveln bleve

väsentligt försämrade.

Med dessa utgångspunkter kommer man enligt utredningsmannen till

att det statliga hingstbeståndet kan begränsas till ungefär hälften av nuvarande

antal eller till omkring 50. Då detta antal är mindre än det hingstbestånd,

som för närvarande finnes enbart vid Flyinge, föreslås att hingstdepån

vid Strömsholm skall helt nedläggas och verksamheten koncentreras

till Flyinge. Utstationering av hingstar under betäckningssäsongen skall

likväl även i fortsättningen ske inom alla de områden, där aveln har tillräcklig

omfattning. Vissa av de nuvarande hingststationerna måste dock

indragas. De uppfödare, som till följd härav får onormalt långt till närmaste

hingststation, föreslås skola kunna få viss kompensation genom befrielse

från språngavgift.

Med hänsyn till det i Flyinge befintliga statsstuteriets betydelse för aveln

ur kvalitativ synpunkt anser utredningsmannen, att detsamma bör bevaras.

Antalet avelsston föreslås dock skola minskas från 30 till 20. Även uppfödning

av unghingstar skall enligt förslaget fortfarande bedrivas. Antalet

unghästar anses emellertid kunna reduceras från 90 till mellan 50 och 60.

Omorganisationen avses skola i stort sett genomföras med utgången av

år 1955.

För den nedskurna organisationen behövs endast en personal, motsvarande

ungefär hälften av den nuvarande. Den övertaliga personalen förutsättes

skola få i stort sett samma — i vissa avseenden dock något gynnsammare

— avskedsförmåner, som tillämpats vid avskedanden av personal

på andra håll inom den centrala statsförvaltningen.

Kostnaderna för stuteristaten uppgår för närvarande till i runt tal

1 050 000 kronor för år. Enligt utredningsmannens förslag skulle erhållas

en årlig besparing å omkring 480 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

2. Den statliga hingsthållningens omfattning

Statens hingstdepåer och statsstuteriet är främst inriktade på halvblodsaveln,

som frambringar hästar av utpräglad ridhästtyp, framför allt remonter

och ackordshästar för armén. Depåernas beskällare utnyttjas dock även

för produktion av lättare arbetshästar och avelsdjur. Nästan hela den för

halvblodsaveln erforderliga hingsthållningen ombesörjes genom utstationering

av beskällare från Flyinge och Strömsholm, och den svenska halvblodsavelns

erkänt höga standard beror otvivelaktigt till stor del på det goda

hingstmaterial, som på detta sätt ställes till förfogande av staten. Av samtliga

de 88 halvblodshingstar, tillhörande den svenska varmblodiga hästen,

vilka under år 1953 förklarats tillåtna som beskällare, ägdes sålunda 85

av staten.1 Rekryteringen av dessa sker huvudsakligen på så sätt, att årligen

till Flyinge inköpes ett antal — för närvarande något över 20 —

föl, av vilka de bästa senare insättes i aveln. Vid hingstdepåerna fanns

vidare elva fullblodsbeskällare. Även dessa användes inom halvblodsaveln,

som kontinuerligt måste tillföras fullblod för att bibehålla de egenskaper,

som gör den särskilt lämplig för ridning. Vidare hölls nämnda år elva

andra halvblodshingstar (oldenburgare, ostpreussare och hannoveranare).

Till stöd för den nordsvenska aveln har hingstdepåerna vidare i enlighet

med uttalande av 1947 års riksdag vissa år inköpt hingstar av nordsvensk

ras. För närvarande äger staten sju sådana hingstar.

Artificiell insemination kan av tekniska skäl icke användas inom den

svenska halvblodsaveln. Även avelns begränsade omfattning är ur genetisk

synpunkt ett hinder för användning av artificiell insemination.

Vid statsstuteriet i Flyinge finnes för närvarande 29 halvblodsston. Uppfödningsanstalten

har omkring 90 ungdjur. Dessa utgöres dels av föl från

statsstuteriet, dels av hingstföl, som inköpts av enskilda uppfödare. Med

donationsmedel hålles dessutom 6 fullblodsston och 10 unghästar av

fullblod.

3. Ridhästavelns omfattning

Ridhästa vein omfattade under senare hälften av 1940-talet bortåt 110

hingstar och 2 300—2 400 avelsston. Året 1950 utgjorde en vändpunkt, då

en betydande minskning av antalet betäckningar skedde. Stobeståndet har

sedan dess ytterligare minskat och omfattar för närvarande endast omkring

1 500 djur.

4. Avsättningsförhållanden

Ridhästaveln har hittills för sin avsättning främst varit beroende av

arméns remontuppköp, och aveln har därför både kvantitativt och kvali
-

1 De angivna siffrorna innefattar 10 treåriga hingstar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

tativt anpassats efter arméns behov av remonter. Under 1940-talet inköptes

av armén årligen omkring 500 remonter. Av enskilda uppfödare uttogs dessutom

i samband med remontuppköpen omkring 150 ston för avelsändamål.

Uppfödarna kunde således räkna med en säker avsättning av omkring 650

i regel treåriga hästar.

Till följd av nedskärning eller motorisering av beridna och hästanspända

truppförband har arméns fredsbehov av hästar minskats. Enligt riksdagsbeslut

skall dock under ettvart av åren 1954—1956 450 remonter inköpas

för arméns räkning.

Från och med år 1949 har till Schweiz årligen exporterats ett hundratal

svenska remonter.

En viss, ehuru mycket blygsam export har vidare förekommit till Norge.

De statliga uppköpen av hingstföl torde även ha utgjort en viss stimulans

för aveln.

Vad slutligen gäller efterfrågan på ridhästar för civilt bruk är det icke

möjligt att exakt ange dennas storlek. Antalet dylika ridhästar torde för

närvarande uppgå till närmare 2 000. En ej ringa del därav utgöres av

hästar, som från armén sålts särskilt till ridhus eller ryttarföreningar.

Sannolikt säljes till ridhus, ryttarföreningar och privatpersoner 200 å 250

hästar årligen. En ökning i denna efterfrågan kan måhända förutses, i

den mån ridsporten vinner ökad utbredning. — Inom galopp- och travsporten

beräknas för närvarande finnas ett tusental avelshästar och ett

par tusen tävlingshästar, därav flertalet inom travsporten.

5. Ridhästavelns framtidsutsikter

En utredning rörande försvarsgrenarnas organisation har den 27 oktober

1954 avgivits av överbefälhavaren till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet.

Utredningen är hemligstämplad, men vissa huvuddrag

av densamma har offentliggjorts. Enligt dessa innebär det förslag till arméorganisation,

som utarbetats av chefen för armén i samband med sagda

utredning, att kavalleriet skall försvinna som självständigt truppslag.

Utredningsmannen har under hand erfarit alt vid en begränsning av

de ridande förbanden till i huvudsak endast en bataljon vid Västerbottens

infanteriregemente blott ett sjuttiotal remonter torde behöva inköpas årligen.

Av besparingsskäl skulle vidare remontinköpen sannolikt komma att

gälla fyraåringar i stället för som nu är fallet treåringar. De årliga inköpen

skulle dock ej täcka mer än en mindre del av det antal hästar, som

enligt arméchefens organisationsförslag skulle erfordras för beridna förband

vid mobilisering. Detta behov har i stället förutsatts skola huvudsakligen

täckas genom uttagning av hästar, i första hand varmblodiga men

i den mån sådana ej finnes även kallblodiga.

Såsom förut anförts, skall enligt riksdagens beslut 450 remonter inkö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

pas för arméns räkning under vartdera av åren 1955 och 1956. Utredningsmannen

utgår ifrån att dessa inköp kommer att ske men att inköpen därefter

kommer att få en betydligt minskad omfattning. Då de föl, som produceras

år 1955, kan försäljas som treåringar år 1959, kommer innevarande

års betäckningar att påverkas av riksdagens beslut rörande remonteringens

framtida omfattning.

Beträffande förslagets konsekvenser för stuteriorganisationen anför utredningsmannen

sammanfattningsvis följande.

Då man diskuterar frågan om omfattningen av den statliga hingsthållningen

och stuteriverksamheten, torde det vara anledning att understryka,

att svaret på denna fråga i sista hand måste bli beroende på vilka krav

som från försvarets sida reses på att ha tillgång till varmblodiga hästar

för krigsbehov. Skulle arméorganisationen bli sådan, att beridna förband

icke ingår i krigsorganisationen, torde det nämligen icke finnas anledning

att bibehålla de nuvarande hingstdepåerna enbart med tanke på det civila

ridsportintresset eller eventuella möjligheter till export av varmblodiga

hästar. Det stöd för aveln, som i så fall kan vara motiverat ur andra synpunkter

än försvarets, torde då böra lämnas på annat sätt.

Räknar man med att armén vid mobilisering skall kunna tillföras ett ej

alltför obetydligt antal ridbara hästar, torde det å andra sidan vara ofrånkomligt

att bibehålla en viss statlig hingsthållning.

Då statsmakterna ännu ej tagit ställning till spörsmålet om den nya försvarsorganisationen,

saknas det underlag, som i och för sig är behövligt

för ett mera långsiktigt beslut i fråga om organisationen av stuteristaten.

Detta torde dock ej böra hindra, att man redan nu omprövar den sistnämnda.

Såsom redan berörts har nämligen stuteristaten för närvarande

en omfattning, som betydligt överstiger vad som behövs med hänsyn till

hästavelns nuvarande storlek. En nedskärning är sålunda under alla förhållanden

motiverad.

Vad framtidsutsikterna angår synes det vidare, till dess ett definitivt

beslut om den nya försvarsorganisationen föreligger, lämpligt att betrakta

det av chefen för armén framlagda organisationsförslaget såsom ett uttryck

för arméns minimibehov av hästar till beridna förband vid mobilisering

och följaktligen även att anse den statliga hingsthållning, som skulle

erfordras för att tillgodose detta behov, som ett minimum av vad som bör

bibehållas vid hingstdepåerna.

Av skäl som förut berörts torde det såväl ur försvarets som jordbrukets

och folkförsörjningens synpunkt vara önskvärt, att nyssnämnda behov av

hästar till beridna förband åtminstone i huvudsak kan tillgodoses medelst

varmblodiga hästar. Önskemål härom har för försvarets del uttalats av

en representant för försvarsstaben, med vilken utredningen samrått. Om

så skall kunna ske, måste emellertid den varmblodiga häststammen här i

landet — arméns hästinnehav frånräknat — bibehållas i ungefärligen nuvarande

omfattning. Vare sig man utgår från det behov av hingstar, som

föreligger med hänsyn till ridhästavelns nuvarande omfattning, eller från

det behov, som skulle föreligga, därest ridhästaveln anpassas till vad som

vid ett genomförande av arméchefens förslag till arméorganisation vore

önskvärt ur försvarssynpunkt och andra synpunkter, kommer man alltså

till i stort sett samma resultat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

En fråga, som man i detta sammanhang ej kan bortse från, är emellertid,

om man verkligen kan räkna med att det över huvud taget finnes utsikter

till att ridhästaveln skall kunna bibehållas på nuvarande nivå, eller

om man inte snarare bör förutse, att den i fortsättningen kommer att gå

tillbaka i samma takt som varit fallet under de senaste åren eller måhända

i ännu snabbare takt. Vad denna fråga angår må framhållas, att det ar

ytterst vanskligt att uttala sig om varmblodsavelns utsikter i framtiden.

En nedskärning av arméns remontinköp i den utsträckning, som förutsatts

i arméchefens organisationsförslag, kommer uppenbarligen att utgöra

ett svårt slag för den varmblodiga hästaveln. Å andra sidan har behovet av

ridhästar för civilt ändamål, där man med nuvarande omfattning av ridsporten

kan räkna med ett årligt rekryteringsbehov av uppskattningsvis

inemot 250 hästar, hittills till ej ringa del tillgodosetts med hästar, som

utackorderats eller sålts från armén. I samma mån som arméns hastinnehav

under fredstid minskas, bör uppfödarnas möjligheter att sälja hästar

direkt till ridhus och ryttarföreningar samt andra hästägare ökas. I betraktande

av de utvidgningsmöjligheter, som alltjämt torde finnas för ridsporten,

synes man för övrigt snarast kunna räkna med en reell ökning

av efterfrågan på ridhästar för civilt bruk. Vad exportmöjligheterna angår

har ledningen för Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen uppgivit,

att man inom föreningen anser utsikterna att behålla den hittillsvarande

exportmarknaden vara goda och även hyser vissa förhoppningar

att kunna få till stånd export till nya marknader och till tillfredsställande

priser.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden synes det berättigat, om man

vid en omorganisation av stuteristaten utgår från ridhästavelns n^ arande

omfattning och den hingsthållning, som i betraktande därav nu kan anses

erforderlig. Så länge det ur försvarssynpunkt är önskvärt att uppehålla

ett hästbestånd av denna omfattning och man därmed även vinner att de

anspråk på hästar som i en krigssituation ställes på jordbruket begränsas,

synes det nämligen motiverat, att man ej nedskär den statliga hingsthållningen

på ett sätt, som skulle innebära, att förutsättningarna för att uppehålla

ridhästaveln bleve väsentligt försämrade.

De faktorer, som nu berörts, är så pass osäkra, att det knappast ar

möjligt att på dem grunda något bestämt antagande rörande utvecklingstendenserna

för ridhästaveln. Det bör i detta sammanhang ej heller förbises,

att de ekonomiska villkoren för denna avel är långt ifrån gynnsamma.

I själva verket torde aveln under senare år i regel ha gett ett dåligt ekonomiskt

resultat, och det har i stället främst varit uppfödarnas intresse för

aveln, som föranlett, att denna ej redan gått tillbaka mer än vad den faktiskt

har gjort. Det är emellertid mycket ovisst, huruvida detta intresse

kan påräknas även i fortsättningen, särskilt om de ekonomiska förutsättningarna

för aveln skulle försämras ytterligare.

De berörda osäkerhetsfaktorerna är enligt utredningsmannens mening

dock ej sådana, att man på grund av dem redan nu bör nedskära den statliga

hingsthållningen till en lägre nivå än vad som ur andra synpunkter är

motiverat. Om utvecklingen skulle gå i en för ridhästaveln ogynnsam riktning,

bör man dock vara beredd att vidtaga de ytterligare begränsningar

i hingsthållningen, som då blir påkallade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

6. Förslag rörande stuterislatens organisation

Under hänvisning till förut anförda förhållanden uttalar utredningsmannen,

att redan under nu rådande förutsättningar antalet statsägda hingstar

av olika raser bör kunna reduceras till något mindre än hälften av nuvarande

antal eller till omkring 50. Därigenom skulle även en begränsning

av personalorganisationen till ungefär hälften av den nuvarande bli möjlig.

Det sålunda reducerade hingstbeståndet bör enligt utredningsmannens

mening i huvudsak avses för ridhästaveln med beaktande av att några fullblodshingstar

av god kvalitet även i fortsättningen bör ingå i beståndet.

De oldenburgska och nordsvenska hingstar, som för närvarande finnes vid

hingstdepåerna, anses efter hand kunna reduceras eller helt avvecklas. De

fem oldenburgska hingstar, som nu finnes vid Strömsholm, har nämligen

icke kommit till större användning under senare år. Icke heller de sju

statsägda nordsvenska hingstarna visar tillfredsställande betäckningssiffror.

Då arméns inköp av draghästar i framtiden synes komma att begränsas

till högst ett tjugotal djur årligen, anser utredningsmannen, att en

statlig hingsthållning för nämnda ändamål icke längre är motiverad.

Vid en nedskärning av antalet beskällare vid depåerna till 50 och kanske

längre fram till än lägre antal finner utredningsmannen vidare, att det

kan vara skäl att överväga, om det är anledning att längre upprätthålla

två depåer. Utredningsmannen anför följande i denna fråga.

Flyinge, som är den större depån med för närvarande över 60 hingstar

för ridhästaveln, är beläget i centrum av landets mest betydande avelsdistrikt.

Redan genom sitt geografiska läge utgör Flyinge således den viktigaste

stödjepunkten för ridhästaveln. Av de trakter, där hingsthållningen

ombesörjes från Strömsholm, har aveln den största omfattningen i Kalmar

län, främst i dettas södra del. Med hänsyn till kommunikationerna torde

det i och för sig vara lämpligare, att hingsthållningen i detta område sker

från Flyinge. Ur kommunikationssynpunkt torde vidare en del andra av

de hingststationer, som hör till Strömsholm, såsom de i Östergötlands och

Skaraborgs län, utan olägenhet kunna överföras till Flyinge. Med undantag

för Gotland har i den återstående delen av det område, som hör till

Strömsholm, ridhästaveln mycket begränsad omfattning. Redan vid nuvarande

omfattning av aveln synes endast fem eller sex hingstar erfordras i

de mellansvenska länen norr om Småland och Västergötland.

^^ nedläggande av depån i Strömsholm kan å andra sidan konnna att

innebära, att det redan svaga intresset för ridhästaveln i mellersta Sverige

ytterligare minskas, eftersom uppfödarna här icke har möjlighet att upprätthålla

samma kontakt med Flyinge som med Strömsholm. Det kan också

synas mindre lämpligt, att aveln alltmer koncentreras till en helt annan

del av landet än den, där hästarna är avsedda att få sin militära användning.

Gentemot det första argumentet kan emellertid till en början invändas,

att en starkt reducerad hingstdepå i Strömsholm endast kan få karaktaren

av en filial till Flyinge och att dess värde som central kontaktpunkt

för uppfödarna under alla förhållanden torde minska i proportion till verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

9

samhetens begränsning. Vid en så omfattande nedskärning av hingsthållningsorganisationen

som den, varom nu är fråga, talar alla ekonomiska och

praktiska skäl för att verksamheten koncentreras till en depå. Härför talar

också det skälet, att man för närvarande väl kan konstatera, att en stark

begränsning av organisationen är nödvändig, men icke helt överblicka, hur

långt denna begränsning bör gå. En fortsatt anpassning av den statliga

hingsthållningen bör kunna ske på ett smidigare sätt, om verksamheten

koncentreras till en depå.

Av nu angivna skäl föreslår utredningsmannen, att depån i Strömsholm

skall helt nedläggas och att hela hingsthållningen i landet — tills vidare

med ett femtiotal fyraåriga och äldre hingstar — skall ombesörjas från

Flyinge. Härvid framhålles, att utslagningen av de övertaliga hingstarna

bör ske på ett sätt, som bäst gagnar ridhästuppfödningen ur avelssynpunkt,

och med beaktande av att uppfödarnas avsättningsmöjligheter för

unghästar icke skadas. Vidare bör det kvarstående hingstbeståndet utnyttjas

på ett sådant sätt, att hingstarna kommer till så god användning som

möjligt med hänsyn till såväl antalet betäckningar som stomaterialets

kvalitet.

Då det icke kan undvikas, att vissa hingststationer måste helt indragas,

har utredningsmannen ansett sig böra överväga, om icke kompensation

i någon form borde lämnas uppfödare, som på grund härav får väsentligt

längre väg till hingststation med åtföljande högre fraktkostnader för stona.

Enligt utredningsmannens uppfattning kan en sådan kompensation anses

berättigad i vissa fall och enklast ske i den formen, att språngavgiften,

för närvarande 40 kronor, efterskänkes. Utredningsmannen föreslår därför,

att med lantbruksstyrelsens medgivande befrielse från språngavgift

skall kunna lämnas för väl kvalificerade halvblodsston, vilka äges av uppfödare,

som redan nu ägnar sig åt halvblodsaveln och som i fortsättningen

till följd av indragning av hingststation får avsevärt högre betäckningskostnader.

Eftersom de uppfödare, som skulle åtnjuta denna förmån,

annars i de flesta fall sannolikt torde finna sig nödsakade att nedlägga

verksamheten, anses en sådan åtgärd icke medföra något egentligt inkomstbortfall

för staten.

På grund av stobeståndets utglesning i olika avelsområden räknar utredningsmannen

vidare med att antalet enhingststationer kommer att bli

förhållandevis större än för närvarande. Därigenom skulle under betäckningssäsongen

en del personal kunna frigöras från skötseln av hästarna.

I den mån så kan ske, bör dylika säsongvariationer i personalbehovet

utnyttjas för att bereda personalen semesterledighet utan att vikarier behöver

anställas.

I direktiven för utredningen ifrågasattes, om icke i viss utsträckning

av staten ägda hingstar kan stationeras hos lämpliga enskilda hingsthållare

eller hingsthållningsföreningar. Enligt vad utredningsmannen erfarit, torde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

tillfälle härtill erbjuda sig endast i undantagsfall. Principiella hinder anses

emellertid icke föreligga mot att hingst mera stadigvarande stationeras

hos enskild fodervärd.

Utredningsuppdraget omfattade vidare frågan, huruvida staten även i

fortsättningen bör hålla avelsston i Flyinge. Härom anföres följande.

Stuteriet i Flyinge är avsett att upprätthålla och förkovra den svenska

ridhästavelns kvalitet genom ett avelsarbete, som tar sikte på att ingjuta,

befästa och bevara önskvärda egenskaper hos rasen. Stuteriet kan anses

vara ett reservat för en samling elitston och utgör en garanti för att

beskällarebeståndet även i fortsättningen kan hållas på en tillräckligt hög

nivå. Under nu rådande nedgångstider för ridhästaveln säljer de enskilda

uppfödarna många för avel väl kvalificerade ston som reinonter. Samtidigt

utgallras åtskilliga avelsston, oavsett ålder och avelsmeriter. Om

farhågorna för att den bebådade nedskärningen av hästhållningen i armén

kommer att medföra försämrade förutsättningar för ridhästaveln besannas,

torde riskerna för att avelns kvalitativa standard skall sänkas

bli än större. Under dessa förhållanden utgör stuteriet en tillgång och

ett stöd för aveln av större värde än någonsin förut.

Stuteriet föreslås därför skola bibehållas. Av besparingsskäl och för att

bereda enskilda uppfödare erforderligt utrymme för avsättning av högt

kvalificerade avelsdjur bör dock enligt utredningsmannen antalet ston

minskas från 30 till omkring 20.

Även hingstuppfödningsverksamheten vid Flyinge föreslås skola bibehållas.

Som en följd av hingsthållningens minskade omfattning förordas

emellertid, att antalet unghästar skall nedskäras från för närvarande 90

till 50 å 60.

Beträffande såväl stuteri- som hingstuppfödningsverksamheten anmärkes,

att denna är väsentligt mindre arbetskrävande än hingsthållningen.

De besparingar, som kan vinnas genom en längre gående nedskärning än

den föreslagna, blir följaktligen ganska små och enligt utredningsmannens

uppfattning avsevärt mindre än den tillgång, den här ifrågavarande verksamheten

utgör för aveln. I detta sammanhang uttalar utredningsmannen

vidare, att det ej är uteslutet att stuteri- och hingstuppfödningsverksamheten

vid Flyinge i framtiden kan komma att få betydelse ur en annan

synpunkt. Det kan nämligen icke helt uteslutas, att utsikterna för ridhästaveln

kommer att te sig så ogynnsamma, att en mycket stor del av

uppfödarna icke anser sig kunna fortsätta aveln och att tillräckligt underlag

icke finnes ens för en hingsthållningsorganisation av mindre omfattning

än den, som här föreslagits. Under sådana förhållanden torde det

enligt utredningsmannens mening få övervägas, om icke verksamheten

vid Flyinge bör omläggas till stuteri med begränsad hingsthållning för

stuteriet och för de enskilda uppfödare i den närmaste omgivningen eller

vissa andra lokalt begränsade områden, som alltjämt kan vara intresserade

av aveln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

n

7. Personalfrågor

Vid statens hingstdepåer och stuteri finnes för närvarande följande

tjänster.

Flyinge hingstdepå och stuteri

1 depåchef........................ Cp 5

1 veterinär ...................... Ca 25

1 beridare........................ Ca 21

1 bokhållare...................... Ca 21

1 fodermarsk...................... Ce 15

1 fodermarsk—stoöverskötare ...... Ce 15

1 körmästare...................... Ce 14

1 hantverkare .................... Ce 12

35 stallbetjänter.................... Ce 12

1 nattvakt........................ Ce 10

1 ekonomibiträde.................. Ce 6

Depåchefstjänsten vid Strömsholm är vakantsatt.

Den av utredningsmannen föreslagna nedskärningen av hingstdepåernas

verksamhet innebär, att ungefär hälften av den nuvarande personalen blir

överflödig. I första hand kan härvid samtliga befattningar vid Strömsholms

hingstdepå indragas. Vid Flyinge kan vidare åtta befattningar som

stallbetjänter indragas, därest hingstbeståndet vid depån nedskäres till

50 beskällare. Sammanlagt skulle sålunda följande tjänster kunna indragas,

nämligen dels en kontorsskrivaretjänst i Ca 19, en fodermarsktjänst

i Ce 14, en körmästaretjänst i Ce 13, 24 stallbetjänttjänster i Ce 12

och en nattvaktstjänst i Ce 10. Arvodesbefattningarna såsom veterinär och

hovslagare vid Strömsholms hingstdepå anses likaledes kunna slopas.

Den övertaliga extra ordinarie personalen föreslås skola beredas i

huvudsak samma avskedsförmåner, som genom Kungl. Maj :ts beslut den

5 november 1954 föreskrivits beträffande viss övertalig personal vid den

centrala försvarsförvaltningen m. m. Nämnda föreskrifter stadgar, att till

övertaliga befattningshavare, som entledigas utan att i samband med

entledigandet erhålla annan anställning i statens tjänst, skall på vissa

villkor utgå antingen årlig ersättning eller avskedsersättning.

Enligt utredningsmannens mening kan ifrågavarande bestämmelser i

huvudsak läggas till grund för avvecklingen av övertalig personal vid

hingstdepåerna. Detta skulle helt vara fallet beträffande avskedsförmån

i form av årlig ersättning. I de fall, då avskedsförmånen skulle utgå med ett

engångsbelopp i form av avskedsersättning anser utredningsmannen dock,

att något gynnsammare villkor bör komma i fråga. Såsom skäl härför

anför utredningsmannen bland annat, att hingstdepåernas personal har en

mycket speciell yrkesinriktning, varför denna personal även under nuvarande

gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden i många fall torde ha svårt

att erhålla likvärdig annan anställning.

Under åberopande av här anförda skäl föreslår utredningsmannen, att

Strömsholms hingstdepå

1 depåchef........................ Cp 2

1 kontorsskrivare.................. Ca 19

1 fodermarsk...................... Ce 14

1 körmästare...................... Ce 13

16 stallbetjänter.................... Ce 12

1 nattvakt........................ Ce 10

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

avskedsersättning skall utgå med belopp motsvarande två, fyra, sex eller

åtta månaders arbetsförtjänst, allteftersom den ifrågavarande befattningshavaren

har en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av minst tre,

sex, nio eller tolv år. Med hänsyn till arbetets art finner han det vidare

skäligt, att tid som stamanställd vid försvaret inräknas i anställningstiden.

I övrigt anses de förut berörda föreskrifterna vara tillämpliga vid

avvecklingen av övertalig personal vid hingstdepåerna.

I den mån den avskedade personalens tjänstebostäder icke erfordras

för den kvarvarande personalen eller för andra ändamål, föreslår utredningsmannen,

att vederbörande tills vidare skall få inneha nuvarande

tjänstebostad. Utredningsmannen förutsätter vidare, att den offentliga

arbetsförmedlingen söker att, i den mån så kan ske, med förtursrätt

placera den övertaliga personalen i annan lämplig statstjänst liksom också

att tillfälle till omskolning beredes personal, som icke på annat sätt kan

erhålla ny anställning.

Utredningsmannen föreslår vidare, att befattningarna som bokhållare

och beridare vid Flyinge hingstdepå och stuteri placeras i lönegrad Ca 23.

I fråga om den förstnämnda befattningen skulle härvid tjänstebenämningen

ändras från bokhållare till kamrerare.

Kontorsskrivaretjänsten vid Strömsholm anses icke längre vara erforderlig,

om Strömsholms hingstdepå nedlägges. Utredningsmannen föreslår

därför, att innehavaren av denna tjänst beredes tillfälle att efter

stuteristatens omorganisation antingen avgå med förtidspension eller intill

uppnådd pensionsålder tjänstgöra vid depån i Flyinge.

Utredningsmannen föreslår således, att dels samtliga befattningar vid

Strömsholms hingstdepå skall indragas, dels följande personalstat skall

beräknas för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Tjänstemän på ordinarie stat.

1 depåchef........................ Cp 5

1 veterinär....................... Ca 25

1 beridare........................ Ca 23

1 kamrerare...................... Ca 23

Tjänstemän på icke ordinarie stat.

1 fodermarsk...................... Ce 15

1 fodermarsk—stoöverskötare....... Ce 15

1 körmästare...................... Ce 14

1 hantverkare..................... Ce 12

27 stallbetjänter.................... Ce 12

1 nattvakt........................ Ce 10

1 ekonomibiträde.................. Ce 6

Därest innehavaren av den ordinarie kontorsskrivaretjänsten på Strömsholm

väljer att intill uppnådd pensionsålder vid utgången av oktober 1958

kvarstå i tjänst och överflyttas till Flyinge, bör denna tjänst uppföras på

övergångsstat.

8. Anslagsberäkningar

Till statens hingstdepåer och stuteri utgår budgetåret 1954/55 till avlöningar

ett belopp av 646 300 kronor och till omkostnader ett belopp av

406 500 kronor eller sammanlagt 1 052 800 kronor. Hur anslagen för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

13

delar sig på olika poster och hur utredningsmannens förslag påverkar

stuteristatens anslagsbehov dels efter en fullt genomförd omorganisation

enligt de riktlinjer, som angivits i det föregående, dels under den övergångstid

till den framtida organisationen, som budgetåret 1955/56 skulle

utgöra, redovisas av utredningsmannen på följande sätt.

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie personal....

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t..

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal..........................

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän ......

5. Rörligt tillägg ....................

6. Avskedsersättningar ..............

Summa kronor

Omkostnader..........Nettoutgift kronor

Tillhopa kronor

Budgetåret

1954/55

Efter fullt genom- förd omorganisa- tion

Budgetåret

1955/56

46 800

36 000

48 300

4 900

—

2 500

376 400

221 000

298 600

1 600

1 200

1400

216 600

133 700

174 600

—

—

30 000

646 300

391 900

555 400

406 500

ISO 000

181 300

1052 800

571 900

736 700

Vad först angår de möjliga besparingarna på längre sikt, beräknas dessa

till i runt tal 480 000 kronor, varav omkring 255 000 kronor på avlöningsanslaget

och 225 000 kronor på omkostnadsanslaget.

I fråga om avlöningsanslaget torde de föreslagna personalinskränkningarna

komma att medföra en sammanlagd besparing av i runt tal 255 000

kronor, varav omkring 180 000 kronor avser indragna tjänster vid Strömsholm

och omkring 75 000 kronor personalinskränkningar vid Flyinge.

Även härutöver beräknas på längre sikt vissa besparingar å avlöningsanslaget

vara möjliga att ernå.

I fråga om anslaget till omkostnader kan efter fullt genomförd omorganisation

besparingar ske främst därigenom, att efter nedläggandet av

Strömsholms hingstdepå hela omkostnadsbeloppet för denna del av verksamheten,

uppgående till ett nettobelopp av 105 000 kronor, bortfaller. Även

genom den föreslagna nedskärningen av verksamheten vid Flyinge kan

åtskilliga besparingar vinnas. Vid Flyinge hingstdepå och stuteri beräknas

sålunda de i uppställningen å s. 14 angivna kostnadsminskningarna kunna

äga rum.

Till följd av medelsanvisningar av engångskaraktär eller redan planerad

nedskärning av verksamheten kan dessutom enligt lantbruksstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 posterna för reseersättningar, lantbeskällares

underhåll och byggnaders underhåll minskas med (25 000 +

6 000 + 8 500 =) 39 500 kronor.

Enligt utredningsmannens uppskattning skulle inkomsterna komma

att nedgå med omkring 34 000 kronor till 177 000 kronor. Utrednings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

Sjukvård ....................................

Kronor

700

3 000

2 300

34 000

2 000

50 000

800

Reseersättningar..............................

Beklädnad ..................................

Furage ..............................

Lantbeskällares underhåll......................

Häst- och fölinköp............................

Hästsjukvård ................................

Summa minskning kronor

92 800

mannen understryker emellertid, att inkomstberäkningarna i hög grad

är beroende av halvblodsavelns utveckling och att här gjorda beräkningar

måste betraktas som mycket ungefärliga.

Nu anförda beräkningar avser de årskostnader, som stuteristaten kan

väntas draga, sedan omorganisationen fullt genomförts. De föreslagna personalinskränkningarna

och nedskärningen av hästbeståndet kan emellertid

genomföras först till utgången av år 1955. Avvecklingen av den övertaliga

personalen fordrar nämligen av olika skäl en viss tid. Av praktiska skäl

anses vidare omorganisationen kunna påbörjas först efter betäckningssäsongens

slut vid månadsskiftet augusti/september, sedan beskällarna

återkommit till depåerna. Den nuvarande personalstyrkan erfordras dessutom

för åtskilliga arbetsuppgifter i samband med omorganisationen, såsom

överförande av vissa hingstar och av inventarier från Strömsholm till

Flyinge, iordningsställande av anläggningarna vid Strömsholm m. m. Försäljningen

av de icke erforderliga hingstarna till slakt eller efter kastrering

till ridhästar kan vidare icke ske på en gång, om tillfredsställande priser

skall erhållas. Under dessa förhållanden erhålles de beräknade besparingarna

endast till en viss del under budgetåret 1955/56.

Enligt utredningsmannens förslag bör anslaget till Statens hingstdepåer

och stuteri: Avlöningar för budgetåret 1955/56 upptagas med 555 400

kronor.

I de fall, då årlig avskedsersättning skall utgå till övertalig personal,

förutsätter utredningsmannen, att medel härför beräknas under tolfte

huvudtitelns anslag till Diverse pensioner och understöd m. m. Utredningsmannen

erinrar härvid om att enligt beslut av 1954 års riksdag (rskr. 397)

skall från nämnda anslag bestridas kostnaden för periodiskt utgående avvecklingsersättningar

till övertalig personal vid riksförsäkringsanstalten.

Med åberopande av nämnda beslut har vidare Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

till 1955 års riksdag föreslagit, att detsamma skall gälla

motsvarande ersättningar till övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

hemställt, att förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

skall minskas med 47 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

15

Under vissa i betänkandet närmare angivna förutsättningar har utredningsmannen

beräknat, att bruttoutgifterna under budgetåret 1955/56 kommer

att belöpa sig till ett sammanlagt belopp av 443 300 kronor. Genom

avvecklingen av en stor del av hästbeståndet vid depåerna kan en betydande

engångsökning av inkomsterna beräknas ske under detta år, varför

nettoutgifterna uppskattas skola nedgå till 181 300 kronor. Detta innebär

att anslaget skulle kunna minska med 225 200 kronor.

Såsom förut nämnts, har utredningsmannen föreslagit, att möjlighet

skall finnas att under hela året utstationera hingstar hos lämpliga fodervärdar

mot ersättning, som bestämmes efter prövning i varje särskilt fall.

Utredningsmannen finner det icke möjligt att nu bedöma, i vilken omfattning

ett sådant förfaringssätt kan komma att tillämpas. I den mån

sådan utackordering sker, föreslås kostnaderna för densamma tills vidare

skola bestridas ur anslagsposten till furage. Därest det skulle bli nödvändigt

att av sådan anledning överskrida sagda post, förutsättes anslaget

till avlöning av icke ordinarie personal skola kunna nedsättas i motsvarande

mån.

Slutligen föreslår utredningsmannen, att inventarierna vid Strömsholms

hingstdepå skall överföras till Flyinge samt att förvaltningen av egendomen

och därå befintliga anläggningar, i den mån egendomen ej kommer

att tagas i anspråk för vissa särskilda ändamål, skall ankomma på domänverket.

II. Yttrandena

Allmänna synpunkter

I samtliga remissyttranden biträdes utredningsmannens uppfattning, att

den statliga hingsthållningen bör reduceras till den omfattning, som kan

anses motsvara behovet för den nu bedrivna ridhästaveln. Samtidigt framhålles

i flera yttranden, att avelns nuvarande omfattning bör vidmakthållas.

Försvarsstaben uttalar sålunda, att det är av väsentlig betydelse,

att avelsverksainheten får en sådan omfattning och inriktning, att såväl

näringslivets fredsekonomiska synpunkter som totalförsvarets behov av

hästar i krig kan tillgodoses. I fråga om behovet av hästar i krig anför

arméledningen följande.

Chefen för armén har i förslaget rörande kavalleriets framtida organisation

av ekonomiska skäl räknat med att krigsorganisationens jägarskvadroner

skall vara beridna på för fredsutbildningen erforderliga varmblodiga

stamridhästar samt i övrigt på uttagna hästar. För närvarande

tillgodoses krigsorganisationens behov i stor utsträckning med arméns

relativt stora bestånd av stamridhästar (1 455), ackordridhästar (560) och

varmblodiga ackorddraghästar (750). Enligt arméchefens förslag kommer

antalet stamridhästar att minskas till 435 samt beståndet av ackordridhästar

och varmblodiga ackorddraghästar att helt avvecklas. Eftersom

antalet skvadroner i krigsorganisationen förutsättes skola minska med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

endast 30 procent, kommer följaktligen behovet av uttagna ridhästar att

stiga (med omkring 50 procent). Det är önskvärt, att detta behov i största

möjliga utsträckning kan tillgodoses med varmblodiga ridhästar, eftersom

kallblodiga ridhästar medför en viss kvalitetsförsämring.

Ehuru utredningsmannens allmänna syn på frågan om den statliga

hingsthållningens omfattning biträdes av remissinstanserna, har erinringar

gjorts beträffade vissa delar av förslaget till omorganisation av stuteristaten,

särskilt frågorna om nedläggande av Strömsholms hingstdepå, om

avskedsvillkoren för övertalig personal samt om lönegradsplaceringen av

vissa tjänstemän på stuteristaten.

Stuteristatens omorganisation

Den föreslagna nedskärningen av antalet hingstar från för närvarande

omkring 100 till 50 har icke föranlett någon erinran i vidare mån än att

lantbruksstyrelsen anser det vara önskvärt, att hingstantalet under ett

eller annat år må kunna få något överstiga den sistnämnda siffran. Å

andra sidan finner statskontoret det tveksamt, om anledning föreligger

att hålla ens ett så stort hingstbestånd som det föreslagna.

Beträffande den föreslagna indragningen av Strömsholms hingstdepå har

försvarsstaben, arméledning och Sveriges lantbruksförbund ifrågasatt, om

icke denna fråga bör anstå, till dess utredning rörande möjligheterna att

till Strömsholm förlägga viss utbildning i hästvård och körning föreligger.

Arméledningen anför härom, att en samordning mellan en dylik

skola, hingsthållning, avelsstohållning samt arméns remontutbildning kan

vara möjlig. Vidare uttalar arméledningen i detta sammanhang, att det ur

mobiliseringssynpunkt vore fördelaktigt, om ridhästar kunde uttagas inom

landets nordliga delar, och att närhet till hingstdepå gynnar uppfödning.

Statskontoret finner för sin del, att bärande skäl anförts för ett nedläggande

av Strömsholms hingstdepå.

Den högre fraktkostnad, som vissa stoägare kan åsamkas på grund av

större avstånd till hingststation, har utredningsmannen ansett böra kompenseras

i den formen, att språngavgiften efterskänkes. Statskontoret finner

emellertid icke tillräckliga skäl föreligga härför. Lantbruksstyrelsen anser

å andra sidan, att det kan förekomma fall, då dylikt vederlag icke är

tillräckligt för att uppmuntra till fortsatt avel. Styrelsen erinrar vidare

om att i det statsbidrag å sammanlagt 35 000 kronor, som utgår ur anslaget

till Hästavelns befrämjande och som Avelsföreningen för svenska varmblodiga

hästen alltsedan budgetåret 1948/49 åtnjuter, ingår enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande årligen ett belopp av 2 000 kronor till betäckningspremier

i form av fraktbidrag för halvblodsston, vilkas ägare är bosatt

på något längre avstånd från hingststationen. Styrelsen ifrågasätter, om

icke ett ökat bidrag för detta ändamål bör utgå till avelsföreningen för att

genom dess försorg utdelas som fraktbidrag för kvalificerade avelsston.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 är 1955

17

Personalfrågor

Beträffande avskedsvillkoren för den övertaliga personalen vill statskontoret

icke motsätta sig, att denna personal får åtnjuta samma avskedsförmåner,

som fastställts genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 november

1954 rörande gottgörelse till övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen

m. m. Ämbetsverket finner det däremot helt uteslutet, att

än gynnsammare villkor skulle beredas nu ifrågavarande personal. Statens

lönenämnd anser likaledes, att principiella skäl talar för att de bestämmelser,

som i förevarande avseende utfärdas för stuteristaten, helt bör

anslutas till de i nyssnämnda beslut meddelade föreskrifterna, vilka angivits

skola tillämpas där Kungl. Maj :t ej för vissa fall annorlunda beslutar.

En härmed överensstämmande utformning av nu ifrågavarande föreskrifter

lägger enligt lönenämndens mening icke hinder i vägen för Kungl.

Maj :t att i särskilda fall taga hänsyn till sådana speciella förhållanden,

vilka kan föranleda avsteg från de allmänna reglerna.

Försvarsverkens civila personals förbund understryker däremot utredningsmannens

synpunkter, att hingstdepåernas personal har en mycket

speciell yrkesinriktning, varför denna personal även under nuvarande

gynnsamma arbetsmarkadsförhållanden i många fall torde ha svårt att

erhålla likvärdig annan anställning. Förbundet framhåller bland annat,

att ett flertal befattningshavare befinner sig i fyrtioårsåldern och i de

flesta fall har ett tjugotal tjänsteår. Detta bör enligt förbundets mening

motivera en ytterligare höjning av ersättningsbeloppen. Förbundet anser

vidare, att utöver de av utredningsmannen föreslagna förmånerna flyttningsersättning

bör beviljas befattningshavare, som avflyttar från Strömsholm

eller Flyinge.

Slutligen må nämnas, att enligt statskontorets mening lantbruksstyrelsens

stuteribyrå i organisatoriskt hänseende bör ingå som sektion under

annan byrå i styrelsen.

Övriga synpunkter

I samband med frågan om stuteristatens organisation framför Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen förslag om anordnande av ett

civilt ackordhästsystem för täckande av krigsbehovet av varmblodiga

hästar. Avelsföreningen anför härom följande.

Enligt nuvarande organisation håller armén själv en fjärdedel av arméns

krigsbehov av hästar, då däremot enligt förslagen endast en tiondedel av

detta behov skall täckas genom arméns egna hästar. Jämlikt förslagen

kommer remonteringen att bli så låg, att bibehållande av den höga kvalité,

som för närvarande utmärker svensk halvblodsavel, omöjliggöres. Den i

förhållande till andra länders prisläge goda export, som under de sista

åtta åren ägt rum, synes komma att äventyras genom den starkt beskurna

remonteringen. Det har erkänts, att varmblodiga hästar är nödvändiga

den dag kriget står för dörren och att den varmblodiga hästen genom

sin egenart icke blott sparar en kallblodig häst åt näringslivet utan även

2 — Bilmng till riksdagens protokoll 1955. 10 sand. Nr 28

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

minskar ersättningsbehovet genom större uthållighet. Därför står det för

avelsföreningen klart, att lämpliga åtgärder kräves för avelsgrenens uppehållande.

Om jordbruk och övrigt näringsliv skall släppa till arméns krigsbehov

av hästar, synes det logiskt, att jordbrukets och näringslivets organisationer

redan under fredstid får svara för det behov, armén uppställer

som nödvändigt, och därmed handha samtliga frågor angående dessa

hästar under fredstid. Lantbruksstyrelsen bör därför få till uppgift att

handha icke blott stuteri- och hingsthållningsärenden utan även frågor

angående hållande av ett ackordhästbestånd för att täcka ett krigsbehov avvarmblodiga

hästar, motsvarande vad som hittills varit fallet inom armén.

III. Departementschefen

Departementschefen har anfört följande.

»Vid såväl Flyinge hingstdepå och stuteri som Strömsholms hingstdepå

är verksamheten främst inriktad på halvblodsaveln, vilken frambringar

hästar av utpräglad ridhästtyp, framför allt remonter och ackordshästar

för armén. Depåernas beskällare utnyttjas dock även för produktion avlättare

arbetshästar och avelsdjur.

En av 1951 års hästavelsutredning företagen undersökning av hästbeståndets

nuvarande storlek och sammansättning samt av det framtida behovet

av hästar ger vid handen, att man har att räkna med att antalet

hästar i vårt land inom få år kommer att nedgå högst avsevärt. En av orsakerna

härtill är jordbrukets alltjämt ökande mekanisering. I samma

riktning verkar motoriseringen av försvarsmakten. Enligt nu föreliggande

förslag till arméns organisation i fredstid är avsikten att starkt beskära

kavalleriförbanden och över huvud reducera arméns hästhållning. För krigsorganisationen

räknar man dock med att det behövs ett relativt betydande

antal såväl ridhästar som draghästar.

Även om det vid nu nämnda förhållanden är angeläget att, särskilt ur

beredskapssynpunkt, säkerställa en viss stabilisering av hästuppfödningen,

synes den angivna utvecklingen medföra vissa konsekvenser för det statliga

stuteriväsendet. Ridhästavelns successiva nedgång under 1950-talet har

redan föranlett en minskning av depåernas hingstbestånd med ett tjugotal

djur. Såsom utredningsmannen framhållit synes emellertid en ytterligare

nedskärning av antalet hingstar kunna äga rum även vid en uppfödning av

ungefärligen samma omfattning som den nuvarande. Med hänsyn till att

man här har att röra sig med åtskilliga osäkra faktorer, kan delade meningar

givetvis råda om hur stor minskning därvid bör komma i fråga, För

min del kan jag ansluta mig till utredningsmannens förslag, att antalet

hingstar nu skall minskas till omkring 50. Det torde få ankomma på lantbruksstyrelsen

att avgöra, vilken sammansättning det kvarvarande hingstbeståndet

bör ha. Till ledning härvidlag vill jag dock framhålla, att de

oldenburgska hingstarna enligt min mening efter hand synes böra utmönstras.

Vidare torde det vara lämpligt, att nordsvenska hingstar icke hålles i

större antal än som motsvarar det faktiska behovet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

19

Jag delar även utredningsmannens mening, att stuteriet i Flyinge bör

bibehållas. I enlighet med förslaget bör dock antalet ston minskas till 20.

Med hänsyn till verksamhetens nedgång i övrigt torde vidare uppfödningen

av unghästar böra begränsas till 50 å 60 djur.

Vid bifall till den av mig förordade nedskärningen av hingsthållningen

synes tillräckligt underlag saknas för att upprätthålla verksamheten vid två

depåer. Det torde heller icke finnas utsikt till att kunna tillföra depåerna

nya arbetsuppgifter genom att dit delvis överflytta verksamheten vid remontdepåerna

eller genom att på annat sätt samordna hingst- och remontdepåernas

uppgifter. I det förut berörda förslaget till ny arméorganisation

föreslås nämligen, att samtliga nuvarande remontdepåer skall indragas

samt att ridutbildning och remontdressyr för framtiden skall äga rum vid

Västerbottens infanteriregemente. Vid nu angivna förhållanden torde den

ena av hingstdepåerna böra nedläggas. Av de skäl, utredningsmannen anfört,

synes det närmast komma i fråga att draga in depån vid Strömsholm.

Även om vissa olägenheter otvivelaktigt är förenade därmed, anser jag mig

dock böra förorda, att denna depå skall nedläggas och den statliga stuteriverksamheten

för framtiden koncentreras till Flyinge. Vid detta mitt ställningstagande

förutsätter jag dock, att ledningen för Flyinge hingstdepå

kommer att vinnlägga sig om att hålla erforderlig kontakt med uppfödarna

i mellersta Sverige och i möjligaste mån tillgodose även deras intressen.

Frågan huruvida anläggningarna vid Strömsholm skall kunna utnyttjas

för landets hästavel på annat sätt, exempelvis genom att dit förlägga utbildningskur

ser i körning och hästvård, främst för jordbrukets och skogsbrukets

behov, kommer att närmare övervägas av utredningsmannen. Utredningen

torde få bedrivas enligt riktlinjer som senare kommer att meddelas.

Sedan verksamheten vid Strömsholms hingstdepå nedlagts, bör depåns

inventarier överflyttas till Flyinge och förvaltningen av egendomen och

därå befintliga anläggningar överföras till domänverket.

Det torde få ankomma på ledningen av Flyinge hingstdepå att besluta om

hur hingstarna efter omorganisationen bör utplaceras inom de skilda avelsområdena.

Såsom utredningsmannen framhållit bör därvid eftersträvas, att

hingstarna kommer till så god användning som möjligt med hänsyn till

såväl antalet betäckningar som stomaterialets kvalitet. På grund av de

besparingar, som kan vinnas genom att hingst stadigvarande utstationeras

hos enskild hingsthållare eller hingsthållningsförening, bör sadan utstationering

ske när tillfälle därtill erbjudes och fullgod vård av hingsten kan

påräknas. Hingsthållaren eller föreningen bör därvid erhålla foderlega och

gottgörelse för skötseln av hingsten med belopp, varom överenskommelse

träffats med chefen för depån. Därest högre ersättning än 3 000 kronor

anses böra utgå, bör dock frågan underställas lantbruksstyrelsens prövning.

Efter den föreslagna omorganisationen torde vissa hingststationer kom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

ma att helt indragas, varigenom stoägare åsamkas högre fraktkostnad. I

likhet med utredningsmannen anser jag, att kompensation härför bör kunna

ges i någon form. Lantbruksstyrelsen har i detta sammanhang erinrat om

att i det statsbidrag å 35 000 kronor, som årligen utgår till Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen ur reservationsanslaget till Hästavelns befrämjande,

ingår ett belopp av 2 000 kronor till betäckningspremier i form

av fraktbidrag för halvblodsston, vilkas ägare är bosatta på längre avstånd

från hingststation. Det synes enligt min mening lämpligast, att sådan kompensation

även fortsättningsvis får utgå från de medel, som ställes till avelsföreningens

förfogande. Vad jag sålunda anfört innebär, att jag icke biträder

utredningsmannens förslag om efterskänkande i vissa fall av

språngavgiften.

Den föreslagna begränsningen av stuteriverksamheten medför, att personalen

vid denna kan minskas i betydande utsträckning. Enligt utredningsmannens

förslag skulle sålunda samtliga befattningar vid Strömsholm

kunna indragas, medan personalen vid Flyinge skulle kunna minskas med

åtta stallbetjänter. För min del anser jag att härutöver även befattninger

som fodermarsk-stoöverskötare och ytterligare två stallbetjäntbefattningar

vid Flyinge kan indragas.

Befattningen såsom chef för Strömsholms hingstdepå är för närvarande

vakant och kan därför utan vidare indragas. Likaså kan arvodesbefattningarna

som veterinär och hovslagare därstädes slopas. Vad angår innehavaren

av kontorsskrivaretjänsten i lönegrad Ca 19 vid samma depå synes

vid omorganisationen i första hand böra undersökas, huruvida möjlighet

föreligger att låta honom tjänstgöra i annan statlig befattning, varvid hans

nuvarande tjänst bör uppföras på övergångsstat. Därest så icke är fallet,

torde Kungl. Maj :t böra få överväga att bereda befattningshavaren, som

innevarande år uppnår en levnadsålder av 62 år, tillfälle att avgå med förtidspension.

Med hänsyn till djurantalets minskning torde för framtiden någon särskild

veterinärbefattning ej vara erforderlig vid Flyinge. Eftersom befattningen

är ordinarie och vissa svårigheter synes finnas att omedelbart överföra

innehavaren till annan statlig tjänst, vill jag dock för närvarande endast

förorda, att befattningen sättes på övergångsstat.

Vad angår de övertaliga extra ordinarie befattningshavarna vid såväl

Strömsholm som Flyinge torde dessa böra erhålla i huvudsak samma avskedsförmåner,

som genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 november 1954

föreskrivits beträffande viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen

m. in. Beslutet innebär, att till ifrågavarande övertaliga befattningshavare,

vilka entledigats utan att i samband med avskedet erhålla

annan anställning i statens tjänst, skall på vissa villkor utgå årlig ersättning

eller avskedsersättning. Såsom framgår av den förut lämnade redo
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955 21

görelsen skall årlig ersättning intill pensionsåldern utgå med belopp, motsvarande

90 procent av pensionen, därest befattningshavaren uppnått en

levnadsålder av 50 år och har en sammanlagd anställningstid av 15 år. För

befattningshavare, som uppnått 45 men ej 50 levnadsår, skall bristande levnadsår

kompenseras av överskjutande tjänsteår över 15, varvid ett anställningsår

räknas lika med två levnadsar. Pa motsvarande sätt skall för tjänsteman,

som har 10 men ej 15 anställningsår, felande anställningsår kompenseras

av överskjutande levnadsår enligt samma beräkningsgrund. Efter uppnådd

pensionsålder skall ersättning motsvarande full pension utgå. Avskedsersättning

åter skall enligt nämnda föreskrifter utgå till befattningshavare,

som icke uppfyller de villkor i fråga om levnadsålder och anställningstid,

som stadgas för erhållande av årlig ersättning. Avskedsersättning

utgår med belopp motsvarande en, två eller tre månaders arbetsförtjänst,

allteftersom vederbörande anställningshavare vid avgången ur tjänsten har

en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av respektive minst tre,

sex eller nio år. Från rätt till årlig ersättning eller avskedsersättning undantages

anställningshavare, vilkens anställning är att betrakta såsom bisyssla

eller som icke har en sammanlagd anställningstid i den centrala statsförvaltningen

av minst tre år. Vidare undantages den, som i samband med

omorganisationen erhåller förtidspension eller av statsmedel uppbär tjänstepension

eller har överskridit pensionsålderns nedre gräns. Den, som vid

avgången ur tjänst icke uppnått en levnadsålder av 25 år och då icke heller

är gift eller har försörjningsplikt mot barn, undantages vidare liksom även

anställningshavare, vilken utan att förebringa godtagbara skäl vägrar att

antaga erbjuden annan anställning i statens tjänst eller icke iakttagit vad

som skäligen bort ankomma på honom för att erhålla ny anställning. Nu

angivna bestämmelser tillämpas, där icke Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda

beslutar.

Även om hingstdepåernas personal har en synnerligen snäv yrkesinriktning

och möjligheterna att omplacera ifrågavarande befattningshavare

i likvärdig statlig eller enskild tjänst därför torde vara mycket begränsade,

kan jag icke biträda utredningsmannens förslag, att gynnsammare villkor

skall beredas dessa befattningshavare i de fall, då avskedsförmånen skall

utgå i form av avskedsersättning. Ej heller finner jag mig böra förorda den

av Försvarsverkens civila personals förbund gjorda hemställan om särskilda

flyttningsbidrag. Såsom statens lönenämnd anfört torde emellertid på grund

av de föreliggande omständigheterna hinder icke böra möta för Kungl.

Maj :t att — i likhet med vad som gäller enligt beslutet den 5 november

1954 — i särskilda fall taga hänsyn till sådana speciella förhållanden, som

bör föranleda avsteg från de allmänna reglerna. Detta bör bland annat gälla

i sådana fall, då omskolning anses böra komma i fråga.

I enlighet med utredningsmannens förslag bör befattningshavare tills

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

vidare få inneha sin nuvarande tjänstebostad, i den mån denna icke erfordras

för den kvarvarande personalen eller för annat ändamål. Om avskedad

befattningshavare kommer att under längre tid kvarbo i tjänstebostäder

torde omprövning av hyresersättningen kunna ske med hänsyn till i orten

gängse hyror. Vidare torde den offentliga arbetsförmedlingen böra söka att,

i den mån så kan ske, med förtursrätt placera den övertaliga personalen i

annan lämplig statstjänst.

Vad angår personalfrågorna i övrigt är jag icke beredd att tillstyrka de

lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster, som föreslagits av utredningsmannen

och i remissyttrandena. Då det för närvarande är svårt att bedöma,

huruvida ytterligare förändringar i stuteristatens organisation kan bli aktuella,

torde utöver vad jag salunda förordat icke heller i andra avseenden

nu böra ske några ändringar i personalstaten.

Fragan om ändring i lantbruksstyrelsens byråindelning torde böra upptagas

i annat sammanhang. Jag är icke heller beredd att här ingå på det av

Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen väckta förslaget om anordnande

av ett civilt ackordhästsystem.

På längre sikt beräknas den föreslagna omorganisationen medföra en

årlig besparing av i runt tal 535 000 kronor, sedan densamma helt genomförts.

Av beloppet hänför sig 290 000 kronor till avlöningsanslaget och

245 000 kronor till omkostnadsanslaget. Minskningen av hästbeståndet liksom

även avvecklingen av den personal, som blir överflödig, kommer emellertid

att taga en icke alltför kort tid i anspråk och beräknas vara genomförd

först vid utgången av år 1955. För budgetåret 1955/56 synes med hänsyn

härtill medelsbehovet böra beräknas på följande sätt.

Vad angår förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar

torde posten till arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, kunna nedräknas

med 2 400 kronor, motsvarande arvoden under ett halvt år till veterinären

och kontorsskrivaren vid Strömsholm. Vidare synes posten till övrig

icke-ordinarie personal kunna nedsättas med 88 800 kronor på grund av

den föreslagna avvecklingen av viss personal och med 10 000 kronor med

anledning av minskat medelsbehov för vikarier för stallpersonalen vid semester

och sjukdom. Den planerade minskningen av stoantalet föranleder

en nedräkning av ersättningen för levande födda föl med 200 kronor. Ä

andra sidan bör till avskedsersättningar upptagas en förslagsvis beräknad

delpost å 25 000 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, 62 000 (+ 15 200) kronor;

arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, 2 500 (— 2 400) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 367 800 (—8 600) kronor;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

23

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal 1 400

(— 200) kronor;

rörligt tillägg 67 700 (— 148 900) kronor;

avskedsersättningar 25 000 (ny post) kronor.

Anslaget uppföres alltså med (62 000 + 2 500 + 367 800 + 1 400 + 67 700

+ 25 000 =) 526 400 kronor.

Å personalförteckningen bör avföras en depåchef i lönegrad Cp 2 vid

Strömsholms hingstdepå. Dessutom bör tjänsterna som veterinär i lönegrad

Ca 25 och som kontorsskrivare i lönegrad Ca 19 uppföras å övergångsstat.

I fråga om förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

har lantbruksstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

hemställt, att detsamma skall upptagas med ett belopp av 359 000 kronor,

vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en minskning med

47 500 kronor. Utredningsmannen har emellertid beräknat medelsbehovet

under anslaget till endast 181 300 kronor. Därvid har såsom utgift uppförts

till sjukvård 3 300 (— 1 200), reseersättningar 30 000 (—31 000), lyse och

vatten 9 500 (— 2 500), övriga expenser 5 900 (— 1 100) samt övriga utgifter

394 600 (— 138 400) kronor eller tillhopa 443 300 kronor. Vidare har

å inkomstsidan upptagits tillhopa 262 000 (+ 51 000) kronor, därav hyresoch

arrendemedel m. m. 70 000 (+ 19 000) kronor, sålda hästar 110 000

(+ 46 000) kronor, språngavgifter 75 000 (— 13 000) kronor samt inkomster

i övrigt 7 000 (— 1 000) kronor.

Vad utredningsmannen sålunda föreslagit kan jag godtaga med den

ändringen, att utgiftsposterna för furage samt häst- och fölinköp torde

kunna nedsättas med ytterligare 10 000 kronor vardera. Anslaget bör sålunda

för nästa budgetår upptagas med ett belopp av (423 300 — 262 000 =)

161 300 kronor. I fråga om den sistnämnda anslagsposten förutsättes härvid,

att erforderlig ökning av posten skall ske under vissa år, då större

inköp är påkallade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid

fastställa ny stat för anslaget.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj :t den 17 december

1954 förordnat, att domänstyrelsen — med iakttagande av gällande

föreskrifter — skall utarrendera arrendelotten Flyinge nr 1, kallad Valleberg,

av Flyinge kungsgård i Södra Sandby socken, Malmöhus län, med

undantag av en äldre, till försäljning ifrågasatt arbetarbostad med ekonomihus

och tomtområde för Flyinge hingstdepås och stuteris räkning under en

tid av tio år, räknad från och med den 14 mars 1955, mot ett årligt arrende

icke understigande 33 800 kronor samt att domänstyrelsen av inflytande

arrendemedel skall gottgöras de direkta utgifterna för arrendelottens förvaltning.

»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

IV. Utskottet

Häststammen i vårt land har under de senaste årtiondena bland annat

till följd av jordbrukets alltmera ökande mekanisering successivt minskats.

Denna särskilt ur beredskapssynpunkt betänkliga men jämväl med hänsyn

till näringslivets behov icke önskvärda utveckling har föranlett statsmakterna

att vidtaga olika åtgärder för att säkerställa en viss stabilisering

av hästuppfödningen. Sålunda beslöt riksdagen så sent som i fjol i enlighet

med ett på grundval av 1951 års hästavelsutredning framlagt förslag

om särskilda stödåtgärder för hästaveln under en övergångstid av fyra år.

I detta sammanhang framhöll utskottet, bland annat, att lönsamheten av

uppfödningen dock komme att bli avgörande för i vad mån de föreslagna

stödåtgärderna skulle ge önskat resultat.

Med hänsyn till att den angivna utvecklingen syntes medföra vissa konsekvenser

för det statliga stuteriväsendet tillkallade chefen för jordbruksdepartementet

den 30 juni 1954 en utredningsman, som den 15 januari

1955 avgav betänkande med förslag angående stuteristatens organisation.

Såsom framgår av förevarande proposition, vilken bygger på utredningsmannens

förslag, är verksamheten såväl vid Flyinge hingstdepå och stuteri

som Strömsholms hingstdepå främst inriktad på halvblodsaveln, som

frambringar hästar av utpräglad ridhästtyp, framför allt remonter och

ackordshästar för armén, men även lättare arbetshästar och avelsdjur.

Vid en omorganisation av stuteristaten bör man enligt utredningsmannen

utgå från ridhästavelns nuvarande omfattning och den hingsthållning, som

i betraktande härav nu kan anses erforderlig. Så länge det ur försvarssynpunkt

är önskvärt att uppehålla ett hästbestånd av denna omfattning och

man därmed även vinner, att de anspråk på hästar, som i en krigssituation

ställes på jordbruket, begränsas, synes det nämligen utredningsmannen

motiverat, att man ej nedskär den statliga hingsthållningen på ett sätt,

som skulle innebära, att förutsättningarna för att uppehålla ridhästaveln

blev väsentligt försämrade. I anslutning härtill föreslås i propositionen dels

att antalet hingstar skall minskas med hälften eller till omkring 50 samt

antalet avelsston och unghästar reduceras från 30 respektive 90 till 20

respektive 50 å 60, dels att Strömsholms hingstdepå skall nedläggas. Minskningen

av hästbeståndet liksom även avvecklingen av den personal, som

blir överflödig, beräknas enligt propositionen vara genomförd vid utgången

av år 1955. Förslaget medför på längre sikt en årlig besparing av i runt

tal 535 000 kronor.

Med anledning härav har i motionerna I: 451 och II: 556 ifrågasatts, om

den uppskattade besparingen uppväger den skada, som förslagets genomförande

skulle tillfoga hästavelsintresset, speciellt i Mellansverige. I vart

fall bör enligt motionerna den föreslagna minskningen av hingstantalet och

avvecklingen av personalen ske under en längre övergångstid än den, som

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

25

förordats i propositionen. Motionärerna hemställer därför, att frågan om

den framtida organisationen av statens hingstdepåer skall göras till föremål

för en allsidig utredning och lösas i samband med just nu aktuella

frågor på hästavelns område. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning

synes enligt motionärerna Strömsholms hingstdepå böra kunna bibehållas.

Enligt utskottets mening ger den framlagda utredningen i ärendet vid

handen, att en nedskärning av hingstantalet är motiverad även vid en uppfödning

av ungefärligen samma omfattning som den nuvarande. Vad beträffar

storleken av en sådan minskning ansluter sig utskottet till propositionens

förslag. Då antalet hingstar därefter kommer att understiga det

hingstbestånd, som för närvarande finnes enbart vid Flyinge, anser utskottet

i likhet med departementschefen, att tillräckligt underlag saknas

för att upprätthålla verksamheten vid två depåer. Vid bedömandet av frågan

vilken av hingstdepåerna som bör nedläggas, har utskottet funnit övervägande

skäl tala för att depån vid Strömsholm skall indragas. Såsom

framhålles i propositionen överväges emellertid för närvarande, huruvida

anläggningarna vid Strömsholm skall kunna utnyttjas för landets hästavel

på annat sätt, exempelvis genom att dit förlägga utbildningskurser i körning

och hästvård, främst för jordbrukets och skogsbrukets behov. I anslutning

härtill anföres vidare i propositionen nr 110 till årets riksdag

angående vissa anslag under riksstatens fjärde huvudtitel att —• därest

framdeles en civil körskola av nyssnämnda slag skulle inrättas — frågan

om en eventuell samordning av verksamheten vid skolan med den militära

verksamheten på förevarande område torde få upptagas till prövning.

Enligt vad utskottet inhämtat har statsutskottet vid behandlingen av sistnämnda

spörsmål i sitt utlåtande nr 128 förordat, att med indragningen

av ridskolan i Strömsholm skall anstå i avbidan på resultatet av övervägandena

i ämnet. Vid nu angivna förhållanden anser jämväl jordbruksutskottet

det lämpligt att ifrågavarande resultat avvaktas, innan åtgärder

vidtages för att minska personalen vid hingstdepån i den omfattning, som

avses i propositionen nr 102. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra

tillmötesgå de i motionerna framförda önskemålen endast så till vida,

att det förordar, att Kungl. Maj :t skall bemyndigas att tills vidare behålla

personalen i den utsträckning, som kan anses påkallad i avbidan på nyssnämnda

överväganden.

I motionen 11:528 har yrkats, att avelsstohållningen vid Flyinge skall

helt nedläggas. Med anledning härav vill utskottet erinra om att utredningsmannen

i detta sammanhang anfört, att en samling elitston vid stuteriet

utgör en garanti för att beskällarbeståndet även i fortsättningen kan hållas

på en tillräckligt hög nivå. Detta är enligt utredningsmannen särskilt

önskvärt med tanke på att den bebådade nedskärningen av hästhållningen

i armén kan komma att medföra försämrade förutsättningar för ridhästaveln

och sålunda öka risken för att avelns kvalitativa standard skall

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 28

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

sänkas. Ur angivna synpunkter ansluter sig utskottet, med avstyrkande

av motionen 11:528, till Ivungl. Maj:ts förslag att stuteriet skall bibehållas.

Därvid bör dock av besparingsskäl och för att bereda enskilda uppfödare

erforderligt utrymme för avsättning av högt kvalificerade avelsdjur

antalet ston i enlighet med vad som förordats i propositionen minskas

från 30 till 20.

I detta sammanhang torde få erinras om att statsutskottet i sitt förut

nämnda utlåtande behandlat frågan om ändrad organisation av kavalleriet

in. m., innebärande att krigsmaktens behov av varmblodiga ackordridhästar,

stamdraghästar och ackorddraghästar helt bortfaller samt att behovet

av varmblodiga stamridhästar betydligt reduceras. Under ärendets beredning

i statsutskottet har emellertid särskilt från skogs- och jordbrukarhåll

uttalats farhågor för att den nu föreslagna kraftiga beskärningen av

hästbeståndet skulle få omfattande verkningar beträffande möjligheterna

att i händelse av mobilisering eller krig tillgodose näringslivets behov av

hästar. Med hänsyn till det stöd för hästaveln, som arméns hästhållning

i fred utgör, har förslaget ansetts även kunna få sekundära återverkningar

bland annat genom att intresset för hästaveln konnne att sjunka, detta

icke endast i fråga om varmblodshästarna. Liknande synpunkter har enligt

statsutskottet kommit till uttryck i vissa i detta sammanhang väckta

motioner, i vilka särskilt understrukits farhågorna för att krigstillgången

på hästar för, förutom näringslivet, armén och civilförsvaret skulle komma

att äventyras.

Såsom statsutskottet framhållit har återverkningarna i nu angivna och

andra i dess utlåtande närmare omnämnda avseenden icke berörts i propositionen

nr 110. Med anledning härav har statsutskottet funnit det angeläget,

att bland annat nyssnämnda spörsmål av Kungl. Maj :t tages under

närmare övervägande och att i avvaktan på resultatet härav reduceringen

av antalet hästar liksom av antalet remonter för arméns räkning icke forceras

i den snabba takt, som Kungl. Maj :ts förslag innebär. I anslutning

härtill har statsutskottet vidare hänvisat till vad överbefälhavaren och

chefen för armén anfört i sina i propositionen nr 102 närmare redovisade

yttranden över betänkandet med förslag till stuteristatens organisation.

Under hänvisning till det anförda har statsutskottet vidare framhållit,

att en förutsättning för att arméns remontering skall kunna nedbringas

på föreslaget sätt är, att det för krigsbehovet nödvändiga antalet hästar

säkerställes. Det bör emellertid enligt statsutskottet härvid beaktas, att

systemet med varmblodiga ackorddraghästar, vilket avser hållandet under

fredstid av en nödvändig krigsreserv av varmblodiga hästar, medför

icke oväsentliga merkostnader för statsverket. I sitt av föregående års

riksdag godkända utlåtande nr 4 framhöll statsutskottet, att fjärde huvudtiteln

i princip icke borde belastas med dessa kostnader. Statsutskottet ansåg,

att denna fråga borde tagas under övervägande, och ifrågasatte, om

icke en del av dessa merkostnader lämpligen borde bestridas av anslag

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

27

under nionde huvudtiteln eller ur statens hästavelsfond, som av totalisatormedel

avsatts för hästavelns främjande. Statsutskottet har nu framhållit,

att skäl alltjämt talar för en samordning av olika åtgärder för tillgodoseendet

av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar, och anser fortfarande

angeläget, att denna fråga ingående prövas. Det är enligt statsutskottets

mening önskvärt, att resultatet av en sådan undersökning om

möjligt förelägges nästa års riksdag.

Jordbruksutskottet delar statsutskottets åsikt, att vid en nedskärning av

hästbeståndet på sätt nu föreslagits lämpliga åtgärder behöver vidtagas

för att det vid en mobiliserings- eller krigssituation nödvändiga antalet

hästar i möjligaste mån säkerställes. Likaså anser jordbruksutskottet, att

det kan sättas i fråga, huruvida icke merkostnaderna härför bör bestridas

av medel under nionde huvudtiteln eller ur statens hästavelsfond. Jordbruksutskottet

finner sig därför, särskilt med hänsyn till att helt nyligen

genomförts vissa åtgärder för att främja den inhemska hästaveln, böra

ansluta sig till statsutskottets uttalande om en utredning rörande en samordning

av skilda åtgärder för att tillgodose krigsmaktens och näringslivets

behov av hästar.

Vad i propositionen föreslagits angående uppfödningen av unghästar,

utplaceringen av hingstar och kompensationen till stoägare för högre fraktkostnad

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Den i propositionen förordade avvecklingen av personalen torde med

beaktande av vad utskottet framhållit i det föregående ske i långsammare

takt än som ifrågasatts i propositionen. I de fall extra ordinarie befattningshavare

blir övertaliga, torde dessa böra erhålla de avskedsförmåner,

som genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 november 1954 föreskrivits beträffande

viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen

m. m. I detta sammanhang vill utskottet emellertid särskilt understryka

departementschefens uttalande, att hinder icke bör möta för Kungl. Maj :t

att — i likhet med vad som gäller enligt nyssnämnda beslut — i särskilda

fall taga hänsyn till sådana speciella förhållanden, som bör föranleda

avsteg från de i propositionen närmare angivna allmänna reglerna. Vad

angår personalfrågorna i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottets förslag angående personalens avveckling torde även medföra

vissa konsekvenser för de i propositionen upptagna anslagsbeloppen. Med

hänsyn till svårigheten att redan nu beräkna den medelsökning, som kan

komma att föranledas av förslaget, föreslår utskottet, att anslagen till

hingstdepåer och stuteri skall anvisas med de av Kungl. Maj :t beräknade

beloppen eller med 526 400 respektive 161 300 kronor till avlöningar respektive

omkostnader. För att möjliggöra det överskridande av posten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal som kan bli behövligt förordar

utskottet jämväl, att posten skall uppföras förslagsvis i avlöningsstaten.

Kungl. Maj:ts framställning i övriga här ej tidigare berörda delar har

icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1955

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts

framställning samt med avslag å motionen II: 528,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens hingstdepåer och stuteri,

som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 62 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 367 800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän ...................... 1 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 67 700

6. Avskedsersättningar, förslagsvis ............ 25 000

Summa kronor 526 400;

c) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar å riksstaten

för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 526 400 kronor; samt

d) till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader å

riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 161 300 kronor.

II. att motionerna 1:451 och 11:556 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Jon Jonsson,

Bertil Andersson, Sundberg*, Hansson, Eskilsson, Bror Nilsson, Mossberger

och Uno Olofsson; samt

från andra kammaren: herrar Haeggblom, Pettersson i Dahl, fru

Eriksson i Hallstahammar, herrar Ahlsten*, Ekdahl och Lindström*, fru

Lindskog, herrar Rimås, Jönsson i Gärds Köpinge och Nilsson i Lönsboda*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

605206

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2: o), 8:o), 10: o), 14: o) och 17: o) lage a1 i texten