Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk undervisning i skogsbruk.

1955-11-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:34, Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk undervisning i skogsbruk.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955

9

Nr 34

Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt

lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk

undervisning i skogsbruk.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 371 av herr Johansson, Theodor, m. fl., och II: 456

av herr Pettersson i Norregård m. fl. har yrkats, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t hemställa om en utredning med uppgift att framlägga förslag

huru lantmannaskolorna på ett nöjaktigt sätt skall kunna få tillgång till

skog för praktisk undervisning i skogsbruk.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Över motionerna har yttranden inhämtats från domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen.

Domänstyrelsen har i sitt yttrande, dagtecknat den 11 mars 1955, anfört

i huvudsak följande.

Enligt motionärerna synes för frågans lösande två vägar vara framkomliga:

dels att inköpa särskilda »skolskogar», dels att förlägga undervisningen

till skogar, som äges av annan i orten. Eventuellt skulle båda dessa former

kunna tänkas. Styrelsen anser det önskvärt, att vid lantmannaskolorna bedrives

praktisk undervisning i skogsbruk och att åtgärder vidtages för att

möjliggöra en sådan anordning. Emellertid anser sig styrelsen icke kunna

tillstyrka alternativet om inköp av särskilda skolskogar. Lantmannaskolorna

uppgår för närvarande till ett 50-tal. Det skulle säkerligen i många fall

vara en föga lämplig lösning av frågan, därest ett skogsskifte för undervisningsändamål

inköptes för var och en av dessa skolor. Förvaltningen av

sådana skogar — vilken i första hand torde komma att åläggas personalen

vid vederbörande skola -— skulle medföra en ytterligare belastning i personalens

arbete. Personalen torde för övrigt i allmänhet sakna erfarenhet

i detta avseende.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att det icke ens för skogshögskolan

eller vissa andra skogliga undervisningsanstalter, såsom statens

skogsmästarskola, den under byggnad varande Älvsbyskolan samt Gammelkroppa

skogsskola ansetts behövligt med egna skogar. Styrelsen anser det

vara bättre, om respektive lantmannaskolor kunde utverka tillstånd av

ägare till närliggande skogar att på dylik skog bedriva sådan undervisning,

varom här är fråga. I det fall att sådan skog utgöres av kronopark är styrelsen

för sin del beredd att undersöka möjligheterna till samarbete mellan

skolledningen och vederbörande revirförvaltare i nu förevarande avseende.

I yttrande, dagtecknat den 12 februari 1955, har lantbruksstyrelsen anfört

bl. a. följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3b år 1955

Styrelsen delar motionärernas uppfattning om behovet av en mera effektiv

och tidsenlig undervisning i skogshushållning vid de lantmannaskolor,

som är belägna i sådana trakter, där jordbrukaren hämtar en väsentlig del

av sin inkomst från skogen. Man bör dock i detta sammanhang ej förbise

att skogsundervisningen under senare år har utvidgats högst väsentligt vid

många lantmannaskolor. Ett flertal lantmannaskolor förfogar också över

rätt betydande skogsarealer för skogsundervisningen. Fördelningen av skolornas

skogsinnehav framgår av följande förteckning.

Lantmannaskola

Hamra

Sånga-Säby

Jälla

Stockholms

»

län .......

» .......

Skogsareal ha

........ 675

........ 85

Uppsala

Södermanlands

» .......

........ 166 inkl. hagmark

Strängnäs1

Ökna

» .......

»

» .......

........ 446

Höje2

Lunnevad2

Östergötlands

»

» .......

» .......

Tenhult

Jönköpings

d »

Kronobergs

»

» .......

....... 40

Stora Segersta

Ingelstad

Ryssby

Gamleby3

Ingelstorp

Löfsta

» .......

....... 67

» .......

....... 360

» .......

....... 146

Kalmar

» .......

»

» .......

....... 90

Gotlands

» .......

....... 44

Bräkne-Hoby

Önnestad

Blekinge

Kristianstads

» .......

....... 30

» .......

....... 148

Tomelilla

»

» .......

Osby

Hammenhög

Vilan

»

» .......

....... 56

»

» .......

Malmöhus

» .......

Svalöv

»

» .......

Skurup

Hörby

Plönninge

Dingle

Jordhammar

»

» .......

»

» .......

....... 10

Hallands

» .......

....... 93

Göteb. o. Bohus

» .......

....... 78

» » »

» .......

....... 74

Nuntorp

Fristad

Älvsborgs

»

» .......

....... 23

» .......

Sätila

»

» .......

....... 158

Skara

Skaraborgs

Värmlands

» .......

....... 40

Kristinehamn

» .......

Molkom4

»

» .......

Kyrkerud

Kävesta5

»

» .......

....... 144

Örebro

» .......

Fellingsbro5

Sala

»

» .......

....... 40

Västmanlands

» .......

....... 10

Vassbo

Kopparbergs

»

» .......

....... 207

Mora6

» .......

Nytorp Gävleborgs

1 Skall i sinom tid förflyttas till Bal

2 Skall hösten 1955 » » Ber|

3 Skall i sinom tid » » Vals

4 Skall hösten 1955 » » Lilli

5 Skall i sinom tid » » K vi:

8 Skall hösten 1955 * » Präi

» .......

....... 505

sta egendom i Stenkvista socken

gs » » Vreta klosters socken

itads * » Gamleby socken

5ruds * i> Nors socken

nnersta » » Axbergs socken

stbostället » » Rättviks socken

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955

Lantmanna skola

Nord vik

V ästernorrlands

län

Tvillingsta

»

»

Hussborg

»

»

Törsta

Jämtlands

»

Umeå

Y ästerbottens

»

Vindeln

»

»

Skellefteå

»

»

Malgomaj

»

»

Gran

Norrbottens

»

Vojakkala

»

»

Björkfors

»

»

Skogsareal ha

287

46

361

35

280

240

1 530 (700 ha produktiv)

57

563

1 457 (1 000 ha produkti v

Det är i huvudsak lantmannaskolorna i slättbygden, t. ex. i Skåne, som

helt saknar skogsmark för skogsundervisningen. I de mera jordbruksbetonade

bygderna torde det dock icke vara nödvändigt, att alla lantmannaskolor

beredes en utvidgad skogsundervisning. I de trakter, där skogen

utgör en mera väsentlig inkomstkälla för jordbrukarna, bör emellertid

denna undervisning utökas. Såsom motionärerna framhållit bör man ej

ensidigt inrikta sig på att behovet av skogsmark för undervisningen skall

helt tillgodoses medelst skog, som skolorna själva äger, utan man kan även

tänka sig andra former. Det torde dock vara klart, att det i regel är av

värde för undervisningen, om skolorna har tillgång till en viss ej alltför

ringa egen skogsareal. En utökning av de arealer, som nu finnes vid skolorna,

torde härvidlag i vissa fall vara önskvärd.

I sitt yttrande över bl. a. 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas betänkande

angående yrkesutbildningen har styrelsen föreslagit, att frågan om

yrkesutbildningen på jordbrukets område blir föremål för ny utredning.

Därest en sådan utredning kommer till stånd, torde i samband därmed även

lämpligen kunna upptagas frågan om skogsundervisningen i lantmannaskolorna

och härför erforderlig tillgång på skolskogar.

Skogsstyrelsen har i yttrande den 4 mars 1955 framhållit i huvudsak

följande.

Skogsundervisningen vid lantmannaskolorna är ett viktigt led i den skogliga

yrkesutbildningen. Ifrågavarande undervisning, som nästan helt ombesörjes

av skogsvårdsstyrelserna, är dock vid de olika skolorna av varierande

värde alltefter det timantal den fått sig tilldelad. Vid några lantmannaskolor

i skogsbygderna är särskilda skogslinjer inrättade, medan undervisningen

vid det stora flertalet skolor är av mindre omfattning. Skogsutbildningens

tyngdpunkt är lagd på skogsvård, aptering och dylikt.

Skogsstyrelsen "delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten av

att ha tillgång till övningsskog i någon form vid praktisk undervisning i

skogsbruk. Enligt en av lantbruksstyrelsen verkställd utredning förfogar ett

flertal lantmannaskolor över rätt betydande skogsarealer. Vissa skolor med

begränsad tillgång på skogsmark förlägger den praktiska skogsundervisningen

till skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar eller till i skolans närhet

befintliga skogsallmänningar eller ecklesiastika skogar. Av lantbruksstyrelsens

utredning framgår även att det är huvudsakligen lantmannaskolorna

i slättbygderna, som helt saknar egen skog. En del av dessa sistnämnda

skolor bär hittills icke meddelat mera omfattande skolundervisning

och det torde icke heller vara nödvändigt med någon väsentlig utökning

av skogsundervisningen vid alla dessa skolor. Det förefaller därför

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955

som om lantmannaskolornas behov av ytterligare skogsarealer för undervisningsändamål

torde vara relativt begränsat. I de fall, då en utökning av

sagda areal är önskvärd, synes detta kunna ske på flera olika sätt, vilket

också motionärerna framhållit.

I yttrande över 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas betänkande angående

yrkesutbildningen har lantbruksstyrelsen föreslagit, att frågan om

yrkesutbildningen på jordbrukets område skulle bli föremål för utredning.

Skogsstyrelsen förutsätter att, därest en sådan utredning kommer till stånd,

även frågan om skogsundervisningen vid lantmannaskolorna och härför behövlig

tillgång på övningsskog blir utredd. Med hänsyn till att skolornas

skogsundervisning är så intimt sammankopplad med skogsvårdsstyrelsernas

mycket omfattande yrkesutbildningsverksamhet finner skogsstyrelsen

angeläget att förutsättningarna för ett mera planmässigt samarbete mellan

skogsvårdsstyrelserna och lantmannaskolorna i undervisningsfrågor även

blir närmare utredda.

Det är givetvis önskvärt, att skogsstyrelsen, som har tillsyn över den av

skogsvårdsstyrelserna bedrivna statsunderstödda skogliga yrkesutbildningen,

blir representerad vid en sådan utredning.

Utskottet. I likhet med motionärerna anser utskottet det önskvärt, att

lantmannaskolorna skall ha möjlighet att bedriva praktisk undervisning i

skogsbruk. Såsom framgår av utredningen i ärendet förfogar ett flertal lantmannaskolor

över rätt betydande skogsarealer för ändamålet, medan vissa

skolor med ringa eller ingen tillgång på skogsmark förlägger ifrågavarande

undervisning till skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar, skogsallmänningar

eller ecklesiastika skogar. Utredningen visar även, att det är huvudsakligen

lantmannaskolorna i slättbygderna, som helt saknar skogsmark för

undervisningsändamål. En del av sistnämnda skolor har emellertid hittills

icke meddelat mera omfattande skogsundervisning och planerar icke heller

en utvidgning av sådan undervisning. Enligt utskottets förmenande synes

därför lantmannaskolornas behov av ytterligare skogsarealer för undervisningsändamål

vara relativt begränsat. I detta sammanhang får utskottet

fästa uppmärksamheten på att chefen för jordbruksdepartementet jämlikt

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallat sakkunniga för att.

verkställa utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket. Utskottet

förutsätter, att den i motionerna väckta frågan kommer att upptagas till behandling

av dessa sakkunniga. Under sådana omständigheter är enligt utskottets

mening någon särskild utredning i motionernas syfte ej påkallad.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 371 och II: 456 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 november 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLC.REN

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3b år 1955

13

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,

Jon Jonsson, Bertil Andersson, Hansson, Eskilsson, Mossberger, Uno Olofsson

och Sigfrid Larsson*; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina*,

Haeggblom, Antby* och Pettersson i Dahl, fru Eriksson i Hallstahammar,

herr Ahlsten, fru Lindskog, herrar Jönsson i Gärds Köpinge och Nilsson

i Lönsboda.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.