Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk undervisning i skogsbruk.
1955-11-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1955:34, Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk undervisning i skogsbruk.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955
9
Nr 34
Utlåtande med anledning av väckta motioner om beredande åt
lantmannaskolorna av tillgång till skog för praktisk
undervisning i skogsbruk.
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 371 av herr Johansson, Theodor, m. fl., och II: 456
av herr Pettersson i Norregård m. fl. har yrkats, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t hemställa om en utredning med uppgift att framlägga förslag
huru lantmannaskolorna på ett nöjaktigt sätt skall kunna få tillgång till
skog för praktisk undervisning i skogsbruk.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Över motionerna har yttranden inhämtats från domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen.
Domänstyrelsen har i sitt yttrande, dagtecknat den 11 mars 1955, anfört
i huvudsak följande.
Enligt motionärerna synes för frågans lösande två vägar vara framkomliga:
dels att inköpa särskilda »skolskogar», dels att förlägga undervisningen
till skogar, som äges av annan i orten. Eventuellt skulle båda dessa former
kunna tänkas. Styrelsen anser det önskvärt, att vid lantmannaskolorna bedrives
praktisk undervisning i skogsbruk och att åtgärder vidtages för att
möjliggöra en sådan anordning. Emellertid anser sig styrelsen icke kunna
tillstyrka alternativet om inköp av särskilda skolskogar. Lantmannaskolorna
uppgår för närvarande till ett 50-tal. Det skulle säkerligen i många fall
vara en föga lämplig lösning av frågan, därest ett skogsskifte för undervisningsändamål
inköptes för var och en av dessa skolor. Förvaltningen av
sådana skogar — vilken i första hand torde komma att åläggas personalen
vid vederbörande skola -— skulle medföra en ytterligare belastning i personalens
arbete. Personalen torde för övrigt i allmänhet sakna erfarenhet
i detta avseende.
I detta sammanhang framhåller styrelsen, att det icke ens för skogshögskolan
eller vissa andra skogliga undervisningsanstalter, såsom statens
skogsmästarskola, den under byggnad varande Älvsbyskolan samt Gammelkroppa
skogsskola ansetts behövligt med egna skogar. Styrelsen anser det
vara bättre, om respektive lantmannaskolor kunde utverka tillstånd av
ägare till närliggande skogar att på dylik skog bedriva sådan undervisning,
varom här är fråga. I det fall att sådan skog utgöres av kronopark är styrelsen
för sin del beredd att undersöka möjligheterna till samarbete mellan
skolledningen och vederbörande revirförvaltare i nu förevarande avseende.
I yttrande, dagtecknat den 12 februari 1955, har lantbruksstyrelsen anfört
bl. a. följande.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3b år 1955
Styrelsen delar motionärernas uppfattning om behovet av en mera effektiv
och tidsenlig undervisning i skogshushållning vid de lantmannaskolor,
som är belägna i sådana trakter, där jordbrukaren hämtar en väsentlig del
av sin inkomst från skogen. Man bör dock i detta sammanhang ej förbise
att skogsundervisningen under senare år har utvidgats högst väsentligt vid
många lantmannaskolor. Ett flertal lantmannaskolor förfogar också över
rätt betydande skogsarealer för skogsundervisningen. Fördelningen av skolornas
skogsinnehav framgår av följande förteckning.
Lantmannaskola
Hamra
Sånga-Säby
Jälla
Stockholms
»
län .......
» .......
Skogsareal ha
........ 675
........ 85
Uppsala
Södermanlands
» .......
........ 166 inkl. hagmark
Strängnäs1
Ökna
» .......
»
» .......
........ 446
Höje2
Lunnevad2
Östergötlands
»
» .......
» .......
Tenhult
Jönköpings
d »
Kronobergs
»
» .......
....... 40
Stora Segersta
Ingelstad
Ryssby
Gamleby3
Ingelstorp
Löfsta
» .......
....... 67
» .......
....... 360
» .......
....... 146
Kalmar
» .......
»
» .......
....... 90
Gotlands
» .......
....... 44
Bräkne-Hoby
Önnestad
Blekinge
Kristianstads
» .......
....... 30
» .......
....... 148
Tomelilla
»
» .......
Osby
Hammenhög
Vilan
»
» .......
....... 56
»
» .......
Malmöhus
» .......
Svalöv
»
» .......
Skurup
Hörby
Plönninge
Dingle
Jordhammar
»
» .......
»
» .......
....... 10
Hallands
» .......
....... 93
Göteb. o. Bohus
» .......
....... 78
» » »
» .......
....... 74
Nuntorp
Fristad
Älvsborgs
»
» .......
....... 23
» .......
Sätila
»
» .......
....... 158
Skara
Skaraborgs
Värmlands
» .......
....... 40
Kristinehamn
» .......
Molkom4
»
» .......
Kyrkerud
Kävesta5
»
» .......
....... 144
Örebro
» .......
Fellingsbro5
Sala
»
» .......
....... 40
Västmanlands
» .......
....... 10
Vassbo
Kopparbergs
»
» .......
....... 207
Mora6
» .......
Nytorp Gävleborgs
1 Skall i sinom tid förflyttas till Bal
2 Skall hösten 1955 » » Ber|
3 Skall i sinom tid » » Vals
4 Skall hösten 1955 » » Lilli
5 Skall i sinom tid » » K vi:
8 Skall hösten 1955 * » Präi
» .......
....... 505
sta egendom i Stenkvista socken
gs » » Vreta klosters socken
itads * » Gamleby socken
5ruds * i> Nors socken
nnersta » » Axbergs socken
stbostället » » Rättviks socken
11
Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955
Lantmanna skola
Nord vik
V ästernorrlands
län
Tvillingsta
»
»
Hussborg
»
»
Törsta
Jämtlands
»
Umeå
Y ästerbottens
»
Vindeln
»
»
Skellefteå
»
»
Malgomaj
»
»
Gran
Norrbottens
»
Vojakkala
»
»
Björkfors
»
»
Skogsareal ha
287
46
361
35
280
240
1 530 (700 ha produktiv)
57
563
1 457 (1 000 ha produkti v
Det är i huvudsak lantmannaskolorna i slättbygden, t. ex. i Skåne, som
helt saknar skogsmark för skogsundervisningen. I de mera jordbruksbetonade
bygderna torde det dock icke vara nödvändigt, att alla lantmannaskolor
beredes en utvidgad skogsundervisning. I de trakter, där skogen
utgör en mera väsentlig inkomstkälla för jordbrukarna, bör emellertid
denna undervisning utökas. Såsom motionärerna framhållit bör man ej
ensidigt inrikta sig på att behovet av skogsmark för undervisningen skall
helt tillgodoses medelst skog, som skolorna själva äger, utan man kan även
tänka sig andra former. Det torde dock vara klart, att det i regel är av
värde för undervisningen, om skolorna har tillgång till en viss ej alltför
ringa egen skogsareal. En utökning av de arealer, som nu finnes vid skolorna,
torde härvidlag i vissa fall vara önskvärd.
I sitt yttrande över bl. a. 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas betänkande
angående yrkesutbildningen har styrelsen föreslagit, att frågan om
yrkesutbildningen på jordbrukets område blir föremål för ny utredning.
Därest en sådan utredning kommer till stånd, torde i samband därmed även
lämpligen kunna upptagas frågan om skogsundervisningen i lantmannaskolorna
och härför erforderlig tillgång på skolskogar.
Skogsstyrelsen har i yttrande den 4 mars 1955 framhållit i huvudsak
följande.
Skogsundervisningen vid lantmannaskolorna är ett viktigt led i den skogliga
yrkesutbildningen. Ifrågavarande undervisning, som nästan helt ombesörjes
av skogsvårdsstyrelserna, är dock vid de olika skolorna av varierande
värde alltefter det timantal den fått sig tilldelad. Vid några lantmannaskolor
i skogsbygderna är särskilda skogslinjer inrättade, medan undervisningen
vid det stora flertalet skolor är av mindre omfattning. Skogsutbildningens
tyngdpunkt är lagd på skogsvård, aptering och dylikt.
Skogsstyrelsen "delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten av
att ha tillgång till övningsskog i någon form vid praktisk undervisning i
skogsbruk. Enligt en av lantbruksstyrelsen verkställd utredning förfogar ett
flertal lantmannaskolor över rätt betydande skogsarealer. Vissa skolor med
begränsad tillgång på skogsmark förlägger den praktiska skogsundervisningen
till skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar eller till i skolans närhet
befintliga skogsallmänningar eller ecklesiastika skogar. Av lantbruksstyrelsens
utredning framgår även att det är huvudsakligen lantmannaskolorna
i slättbygderna, som helt saknar egen skog. En del av dessa sistnämnda
skolor bär hittills icke meddelat mera omfattande skolundervisning
och det torde icke heller vara nödvändigt med någon väsentlig utökning
av skogsundervisningen vid alla dessa skolor. Det förefaller därför
12 Jordbruksutskottets utlåtande nr 34 år 1955
som om lantmannaskolornas behov av ytterligare skogsarealer för undervisningsändamål
torde vara relativt begränsat. I de fall, då en utökning av
sagda areal är önskvärd, synes detta kunna ske på flera olika sätt, vilket
också motionärerna framhållit.
I yttrande över 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas betänkande angående
yrkesutbildningen har lantbruksstyrelsen föreslagit, att frågan om
yrkesutbildningen på jordbrukets område skulle bli föremål för utredning.
Skogsstyrelsen förutsätter att, därest en sådan utredning kommer till stånd,
även frågan om skogsundervisningen vid lantmannaskolorna och härför behövlig
tillgång på övningsskog blir utredd. Med hänsyn till att skolornas
skogsundervisning är så intimt sammankopplad med skogsvårdsstyrelsernas
mycket omfattande yrkesutbildningsverksamhet finner skogsstyrelsen
angeläget att förutsättningarna för ett mera planmässigt samarbete mellan
skogsvårdsstyrelserna och lantmannaskolorna i undervisningsfrågor även
blir närmare utredda.
Det är givetvis önskvärt, att skogsstyrelsen, som har tillsyn över den av
skogsvårdsstyrelserna bedrivna statsunderstödda skogliga yrkesutbildningen,
blir representerad vid en sådan utredning.
Utskottet. I likhet med motionärerna anser utskottet det önskvärt, att
lantmannaskolorna skall ha möjlighet att bedriva praktisk undervisning i
skogsbruk. Såsom framgår av utredningen i ärendet förfogar ett flertal lantmannaskolor
över rätt betydande skogsarealer för ändamålet, medan vissa
skolor med ringa eller ingen tillgång på skogsmark förlägger ifrågavarande
undervisning till skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar, skogsallmänningar
eller ecklesiastika skogar. Utredningen visar även, att det är huvudsakligen
lantmannaskolorna i slättbygderna, som helt saknar skogsmark för
undervisningsändamål. En del av sistnämnda skolor har emellertid hittills
icke meddelat mera omfattande skogsundervisning och planerar icke heller
en utvidgning av sådan undervisning. Enligt utskottets förmenande synes
därför lantmannaskolornas behov av ytterligare skogsarealer för undervisningsändamål
vara relativt begränsat. I detta sammanhang får utskottet
fästa uppmärksamheten på att chefen för jordbruksdepartementet jämlikt
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallat sakkunniga för att.
verkställa utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket. Utskottet
förutsätter, att den i motionerna väckta frågan kommer att upptagas till behandling
av dessa sakkunniga. Under sådana omständigheter är enligt utskottets
mening någon särskild utredning i motionernas syfte ej påkallad.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att motionerna I: 371 och II: 456 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 november 1955
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLC.REN
Jordbruksutskottets utlåtande nr 3b år 1955
13
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,
Jon Jonsson, Bertil Andersson, Hansson, Eskilsson, Mossberger, Uno Olofsson
och Sigfrid Larsson*; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina*,
Haeggblom, Antby* och Pettersson i Dahl, fru Eriksson i Hallstahammar,
herr Ahlsten, fru Lindskog, herrar Jönsson i Gärds Köpinge och Nilsson
i Lönsboda.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.