Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m., i vad propositionen avser förordningen angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. jämte i ämnet väckt motion m. m.

1955-12-06 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:41, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m., i vad propositionen avser förordningen angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. jämte i ämnet väckt motion m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr it år 1955

1

Nr 41

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

m. m., i vad propositionen avser förordningen

angående reglering av införseln av fettråvaror och

fettvaror, m. m. jämte i ämnet väckt motion m. m.

I en till riksdagen den 31 mars 1955 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 180, har Kungl. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag

av protokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att, såvitt nu är i fråga, antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

m. m.;

b) förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21

december 1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om

kontroll över tillverkningen av dessa varor.

Ifrågavarande författningsförslag är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering

1 §•

Kungl. Maj :t må förordna, att här nedan angiven vara icke får införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd eller den, vilken jordbruksnämnden

bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel, nämligen
a)

jordnötter, kopra, sojabönor samt andra oljehaltiga fröer och frukter,

dock ej linfrö;

b) fettämnen och fettsyror, dock ej ullfett, lanolin, degras och annat

garverifett, icke härdad linolja, ricinoija samt kinesisk eller japansk träolja;
c)

margarin, konstister, fettemulsion, andra till födoämnen avsedda ersättningsmedel

för smör, grädde, ister, talg eller hästflott, ävensom andra

livsmedel under förutsättning att däri ingår en mera väsentlig tillsats av

fett.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4/ år 1955

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande, som prövas vara erforderliga.

2 §•

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upplagd

vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för densamma

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

de under e) och s) upptagna eller enligt 8 § samma förordning eller, i fråga

om icke tullpliktig vara, skulle ha åtnjutits enligt något av dessa stadganden,

om varan varit tullbelagd; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill en myckenhet av sammanlagt två

kilogram för varor av de slag som omfattas av dylikt förordnande, ej heller

ha avseende å vara, som införes i egentlig gränstrafik eller å vara, som

av resande medföres och framföres till tullklarering i ett sammanhang vid

inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för den resandes

eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående person

för dennes personliga bruk och således icke införes i omsättningssyfte eller

för yrkesmässig förbrukning.

3 §•

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 15 § eller enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller

eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt de

föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullning.

Vad i första stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller

annan avgift vid införsel eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom föreskriven

tid.

Regleringsavgift och regleringsbidrag

4 §•

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och förtullas,

samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur

varor av de slag, som angivits under a) i samma paragraf, skall, i den mån

Kungl. Maj :t så förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i 1 §

under b), skall i den omfattning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer motsvarande efterreglering

vidtagas även beträffande avgiften för inneliggande lager av avgiftsbelagd

vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med eller

för industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 47 år 1955

3

5 §.

Har förordnande jämlikt 4 § meddelats beträffande viss vara, skola gällande

bestämmelser i fråga om rätten att å transilupplag upplägga tullbelagd

vara, som inkommit till riket, tillämpas på varan även om den är

tullfri.

6§.

Regleringsavgift skall icke utgå för vara, som i föreskriven ordning utlämnas

från provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning.

Ej heller skall regleringsavgift utgå för vara som jämlikt 2 § må införas

utan särskilt tillstånd. Beträffande vara som återinföres skall skyldighet

att erlägga regleringsavgift föreligga allenast såvitt fråga är om

återinförsel av vara, som antingen utförts innan förordnande om regleringsavgift

för varan meddelats eller vid vars utförsel erhållits sådant regleringsbidrag,

varom i 9 § förmäles.

7 §•

Regleringsavgift skall uppbäras och redovisas av jordbruksnämnden i

den ordning Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämmer. För sådana i 1 § under b) och c) avsedda varor,

som införas till riket, skall avgiftsskyldigheten åvila den, för vars räkning

införseln sker. För varor, vilka utvinnas ur till riket införda fettråvaror

av de slag som avses i 1 § under a), skall avgiftsskyldigheten åvila den som

verkställer utvinningen.

För erläggande av regleringsavgift vid sådan efterreglering, som avses i

4 § tredje stycket, svarar innehavaren av varulagret.

8 §.

Inbetalas icke regleringsavgift i föreskriven ordning, må avgiften på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill

nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §.

Återbäring av regleringsavgift må efter ansökan lämnas för svinn, som

uppstår vid härdning och raffinering, och för fettsyror, som framkomma

vid raffinering av vegetabiliska oljor samt val- och annan sjödjursolja.

För vara, som avses i 1 § b) och c) eller som utvunnits ur sådan vara

som avses under 1 § a), åtnjutes, där varan kommit till användning för

annat än matnyttigt ändamål eller enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn eller ingått såsom beståndsdel i annan

sålunda utförd vara, efter ansökan visst bidrag (reglering sbidrag), motsvarande

högst den regleringsavgift, som skulle ha utgått vid import av vara

av samma slag.

Ansökan om regleringsbidrag skall skriftligen göras hos jordbruksnämnden

sist tolv månader efter utgången av den månad, under vilken sådant

förhållande uppstått som enligt andra stycket utgör förutsättning för åtnjutande

av bidrag. Har ansökan inkommit senare, må bidrag ej utgå, med

mindre Kungl. Maj:t det medgiver. I denna paragraf avsedd återbäring av

regleringsavgift och utbetalning av regleringsbidrag skall i övrigt ske i den

omfattning och på de villkor Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1955

10 §.

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från

skyldighet att erlägga regleringsavgift så ock medgiva återbäring, helt eller

delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 9 § sägs.

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö

11 §.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av sådant

slag, som angivits i 1 § under c), skall vara skyldig att därvid till

viss myckenhet använda ur inhemskt oljeväxtfrö framvunna fettämnen.

Vid bestämmandet av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor

skola kunna framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverkaren

att i genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av

fettämnet eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den

sammanlagda mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under

perioden.

Antecknings- och redovisningsskyldighet

12 §.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga här

avsedd regleringsavgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne ur

svenskt oljeväxtfrö, som avses i It §, är skyldig att i enlighet med de närmare

föreskrifter jordbruksnämnden meddelar, föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i

denna förordning eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas.

Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda

anteckningar och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom

de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,

dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet

med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess

ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan

av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden

eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till näringsidkaren,

taga prov ur dylikt varulager.

13 §.

Den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande enligt 1 §,

eller med produkt, vari dylik vara ingår, är, ändå att bestämmelserna i

12 § icke äro tillämpliga på honom, skyldig att på anfordran lämna jordbruksnämnden

eller dess ombud sådana upplysningar om sin rörelse, som

nämnden finner erforderliga för kontroll över efterlevnaden av denna förordning

och med stöd av densamma givna föreskrifter, ävensom att, där

jordbruksnämnden finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla

nämnden eller dess ombud sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr bl år 1955

5

14 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 12 eller 13 §§, må ej yppas i

vidare mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande

avsedda ändamålet.

Ansvarsbestämmelser m. m.

15 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke

får införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att

brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd

skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om

förverkande av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel

av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

16 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §

eller i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

17 §.

Underlåter någon att fullgöra med stöd av 11 § stadgad skyldighet att

använda ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet fettämne, straffes med dagsböter.

18 §.

Den som ej fullgör vad enligt 12 § första eller andra stycket eller 13 §

åligger honom straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt anteckningar eller uppgifter som avses

i nämnda stadganden. Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet,

vare straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 12 § tredje

stycket samt för brott mot den i 14 § stadgade tystnadsplikten stadgas i

strafflagen.

19 §■

Husbonde ansvarar för sådan i 17 § eller 18 § första eller andra stycket

omförmäld förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej

omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr bl år 1955

20 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för kontroll eller provtagning som avses i 12 § tredje stycket eller att

på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller annan

handling, som avses i 12 eller 13 §, eller att i föreskriven ordning avlämna

uppgift, som där avses, må nämnden förelägga honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma sådant vite.

21 §.

Skall i denna förordning avsedd vara enligt tullstadgan eller lagen om

straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning

säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast

till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under

förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

22 §.

Försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som utgivits i stället

för sådant gods tillfalla kronan.

23 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955. Genom förordningen

upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av

införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Förekommer i författning eller i beslut, som meddelats av Kungl. Maj:t

eller jordbruksnämnden, hänvisning till stadgande som ersatts genom bestämmelse

i den nya förordningen skall denna i stället gälla.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december

1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt

om kontroll över tillverkningen av dessa varor

Härigenom förordnas, att 6 a § förordningen den 21 december 1951 om

införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 a §.

Bestämmelserna i---margarinvara som

a) å fartyg---utrikes orter;

b) befordras under —---icke erfordras;

1 Senaste lydelse av 6 a §, se SFS 1952: 665.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1955

7

c) enligt föreskrifter, — -—- — inom riket;

d) medföres såsom--— erforderlig myckenhet;

e) till en myckenhet av högst två kilogram medföres av resande eller å

transportmedel anställd person;

f) till en myckenhet av högst två kilogram införes eller utföres i egentlig

gränstrafik; eller

g) till en myckenhet av högst två kilogram med post eller järnväg eller

med fartyg eller luftfartyg i reguljär fraktfart inkommer till eller avsändes

från riket såsom gåva direkt till enskild person.

Ej heller--- — tillämnade användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

I samband härmed har utskottet behandlat en inom andra kammaren

väckt motion, nr 643, av herrar Königson och Gustafson i Göteborg, vari

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 180 i

den del, den föreslår en ändring av den högsta tillåtna kvantiteten margarin,

som må införas i landet utan erläggande av regleringsavgift.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till framställningen i motionen.

Vidare har till utskottet inkommit en den 25 oktober 1955 dagtecknad

skrift från Föreningen Svenska margarintillverkare, vari föreningen understrukit

betydelsen av att den av Kungl. Maj :t i propositionen 1955: 180 föreslagna

ändringen av förordningen angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, in. m. snarast genomföres. Föreningen har därefter

i en den 25 november 1955 dagtecknad, till utskottet ställd skrift anfört,

att den — med hänsyn till att den s. k. margarintrafiken från Norge och

Danmark enligt nu föreliggande uppgifter tagit en vida större omfattning

än tidigare beräknats — ansett sig böra ytterligare understryka betydelsen

av att den av Kungl. Maj :t föreslagna ändringen av nyssnämnda förordning

vinner riksdagens bifall.

I propositionen har lämnats en närmare redogörelse för statens jordbruksnämnds

framställning, såvitt nu är i fråga, på s. 78—81 och s. 107—108.

Utskottet torde i angiven del få hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Departementschefen har, såvitt nu är i fråga, anfört följande.

»Vissa författningsändringar

I samband med författningsfrågorna torde jag även få upptaga de förslag

om skärpning av bestämmelserna för tillståndsfri import av margarin,

som nämnden framlagt. På grund av att margarinpriset i Norge är avsevärt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4/ år 1955

lägre än i Sverige utnyttjar särskilt gränsbefolkningen i stor utsträckning

de möjligheter till fri införsel av 5 kilogram margarin vid varje resetillfälle,

som lämnas enligt gällande författningar. Denna införsel av margarin

har, såsom nämnden framhållit, bland annat medfört, att handlandena på

den svenska sidan av gränsen fått avsevärt minskad omsättning i fråga om

margarinförsäljningen. Vid skilda tillfällen har frågan om åtgärder i anledning

av denna margarininförsel övervägts. Bland annat upptog jag detta

spörsmål i propositionen 1954: 180. Jag ansåg mig därvid icke böra biträda

ett av nämnden framlagt förslag att som förutsättning för rätten till fri

införsel av 5 kilogram margarin skulle stadgas, att utlandsresan uppenbarligen

icke företagits i huvudsakligt syfte att införa varan. Vidare fann

jag mig icke kunna förorda en av Kooperativa förbundet margarinfabriken

aktiebolag m. fl. gjord framställning, innebärande att rätten till fri införsel

av viss kvantitet margarin skulle slopas eller åtmistone begränsas till ett

kilogram. Mot vad jag i detta hänseende anförde framfördes ingen erinran

från riksdagens sida. Nämnden har nu ånyo upptagit frågan och har därvid

anfört, att under det senaste året de s. k. margarinresorna avsevärt ökat i

omfattning, vilket haft till följd ett väsentligt avbräck för de detaljhandlare

vilka har sin verksamhet i gränstrakterna. Nämnden har i anledning härav

föreslagit, att den kvantitet, som fritt skall få införas av resande eller i form

av gåvopaket, minskas från 5 till 2 kilogram per person. Härigenom skulle

de s. k. margarinresorna icke längre framstå som tillräckligt lockande. Den

av nämnden beskrivna utvecklingen synes mig nu motivera, att en skärpning

sker i bestämmelserna om margaririinförseln, och jag har intet att

erinra mot det förslag härom, som nämnden framlagt. Nämndens förslag

om upphävande av Kungl. Maj :ts beslut den 8 maj 1953, varigenom dispens

lämnats från vissa bestämmelser i margarinförordningen och i livsmedelsstadgan,

torde få upptagas i annat sammanhang.

I fråga om fettregleringen har nämnden vidare föreslagit, att — utöver

de ändringar som föranledes av skärpningen i införselbestämmelserna för

margarin — ett flertal ändringar vidtages i förordningen den 5 juni 1953

(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Nämnda förordning ändrades förra året i ett flertal hänseenden, varvid

bland annat tre nya paragrafer tillädes. Då jag i huvudsak biträder nämndens

nu framförda förslag om ytterligare ändringar, har jag funnit lämpligt,

att 1953 års förordning upphäves och ersättes av en helt ny. I förhållande

till vad nu gäller innebär nämndens förslag — förutom redaktionella

jämkningar — i huvudsak följande.

Kungl. Maj :t äger förordna, att i 1 § i förordningen uppräknade varor ej

får införas utan tillstånd av nämnden eller den, vilken nämnden bemyndigar

att meddela tillstånd till sådan införsel. Förordningen har alltså karaktären

av en fullmaktslagstiftning. I 2 § lämnas vissa allmänna bestämmelser, enligt

vilka förordnande enligt 1 § icke skall utgöra hinder för införsel i vissa

angivna fall. Dessa undantag från skyldighet att inneha tillstånd till införsel

motsvarar i stort sett undantag, som i andra författningar lämnats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1955

9

från föreskrifter om tillståndstvång vid införsel. Nämnden föreslår nu att

i förtydligande syfte ett tillägg skall göras till 2 § av innehåll, att nämnden

skall äga meddela allmänna bestämmelser om ytterligare undantag utöver

de, som enligt 2 § alltid skall gälla. Då emellertid frågan, huruvida tillstånd

över huvud taget skall erfordras för införsel av viss vara, är beroende på

förordnande av Kungl. Maj :t, torde ett sådant förtydligande som nämnden

föreslagit rätteligen ha sin plats i de tillämpningsföreskrifter till förordningen,

som Kungl. Maj:t utfärdar. Jag anser därför ej erforderligt att i

förordningen införa det föreslagna stadgandet.

Nämnden har vidare föreslagit vissa ändringar i syfte främst att vidga

möjligheterna till kontroll hos de företag, vilka åtnjuter regleringsbidrag

eller återbäring. Vad nämnden i detta hänseende föreslagit kan jag i stort

sett biträda. Sålunda synes det lämpligt att införa en begränsning av den

tid, inom vilken ansökning om regleringsbidrag må göras. Härigenom vinnes

större möjligheter att kontrollera sådana uppgifter, som lämnas till stöd för

ansökningen. I enlighet med nämndens förslag förordar jag, att ansökning

skall göras sist tolv månader från det sådant förhållande uppstått, som utgör

förutsättning för att bidrag skall få åtnjutas. Emellertid bör det, såsom

nämnden förutsatt, stå Kungl. Maj :t fritt att, om särskilda skäl föreligger,

medge bidrag även i fall då ansökning inkommit till nämnden senare.

1 fråga om företag, som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet

att erlägga regleringsavgift eller att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö,

ges bestämmelser om antecknings- och redovisningsskyldighet m. m. i

10 § av den nuvarande förordningen. Dessa innebär, att företagen är skyldiga

att, i den utsträckning nämnden föreskriver, föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i förordningen

eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttages. Det

åligger vidare företagen att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess

ombud anteckningar och handelsböcker samt att i den utsträckning nämnden

bestämmer lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen. Företagarna

är vidare skyldiga att lämna ombud för nämnden tillträde till företagens

lokaler, t. ex. för inventering, och att medge att prov tages ur varulager.

Företagare, som icke följer dessa bestämmelser, kan ådraga sig straffansvar.

Nämnden föreslår nu, att bestämmelserna i 10 § skall bli tillämpliga

jämväl på den som för sin verksamhet erhåller regleringsbidrag eller återbäring

av regleringsavgift. Vidare föreslås, att i en ny paragraf skall stadgas

skyldighet för den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande

enligt 1 §, eller med produkt, vari dylik vara ingår, att, ändå att

10 § ej är tillämplig, på anfordran lämna nämnden eller dess ombud sådana

upplysningar om sin rörelse, som nämnden finner erforderliga för kontroll

över efterlevnaden av förordningen och med stöd av densamma givna

föreskrifter, ävensom att, där nämnden finner det påkallat för kontrollens

utövande, tillhandahålla nämnden eller dess ombud sina handelsböcker med

tillhörande handlingar. Även jag anser, att viss utökning bör göras av

nämndens möjligheter att kontrollera uppgifter, som tjänar till ledning vid

2 Bihang till riksdagens protokoll man. 10 samt. Nr 41

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1955

bedömandet av frågor om avgiftsplikt eller rätt till regleringsbidrag eller

återbäring. Genom den föreslagna nya paragrafen beredes nämnden tillfälle

att från såväl bidragsberättigade företag som leverantörer och avnämare

till dessa erhålla material för kontroll av de uppgifter, som avgiftspliktiga

eller bidragsberättigade företag lämnar. Såsom nämnden framhållit överensstämmer

de i den nya paragrafen föreslagna bestämmelserna i stort sett

med vad som gäller i en del skatteförfattningar. Då såväl avgifterna som

bidragen uppgår till betydande belopp, har jag intet att erinra mot den utvidgning

av kontrollmöjligheterna, som föreslagits i den nya paragrafen, vilken

i departementsförslaget motsvaras av 13 §. Däremot kan jag ej förorda

att företag, som i anledning av regleringssystemets konstruktion äger få

regleringsbidrag eller återbäring, skall bli skyldigt att vid straffansvar underkasta

sig — förutom de kontrollåtgärder, som anges i 13 § — de vittgående

kontrollbestämmelser, som enligt nuvarande 10 § och den nu föreslagna

12 § gäller för avgiftspliktiga företag. Emellertid är det naturligt, att

såsom villkor för rätt till bidrag eller återbäring uppställes, att företagen

underkastar sig sådana ytterligare kontrollåtgärder, som nämnden finner erforderliga

för granskning av de uppgifter, företagen lämnat. Dylika villkor

kan föreskrivas med stöd av 8 § i gällande förordning och 9 § i den nu föreslagna.

I enlighet med det anförda torde förslag till dels förordning angående reglering

av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m., dels förordning angående

ändrad Igdelse av 6 a § förordningen den 21 december 1951 (nr

830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor få föreläggas riksdagen för godkännande.

Frågan om upphävande av vissa tillämpningskungörelser samt utfärdande

av nya sådana torde jag senare få anmäla.»

Utskottet

Kungl. Maj:t har i propositionen föreslagit vissa ändringar i förordningen

den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m. De föreslagna ändringarna innebär, bland annat, att

den kvantitet margarin, som enligt förordningen utan erläggande av regleringsavgift

skall få införas av resande eller i form av gåvopaket, skall minskas

från fem till två kilogram. Vidare föreslås, att en begränsning av den tid,

inom vilken ansökning om regleringsbidrag må göras, skall införas i författningen

samt att statens jordbruksnämnd genom en ny paragraf skall beredas

tillfälle att från såväl regleringsbidragsberättigade företag som leverantörer

och avnämare till dessa erhålla material för kontroll av de uppgifter,

som regleringsavgiftspliktiga och bidragsberättigade företag lämnar.

Med anledning av nu föreslagna och under tidigare år företagna ändringar

i författningen förordas, att 1953 års förordning skall upphävas och ersättas

av en helt ny. I anslutning till förslaget om sänkning av den avgifts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1955

11

fria införseln av margarin avses motsvarande ändring skola äga rum av

6 a § förordningen den 21 december 1951 (nr 830) om införsel och utförsel

av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor.

I motionen II: 643 har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen

1955:180 i den del den föreslår ändring av förordningen angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. m.

Utskottet finner sig efter överväganden icke kunna förorda den av Kungl.

Maj :t föreslagna sänkningen av den vid införsel avgiftsfria kvantiteten margarin.

Vid sådant förhållande torde Kungl. Maj :ts framställning om ändring

av 6 a § i nyssnämnda förordning om införsel och utförsel av margarinvaror

samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. De av Kungl. Maj :t i övrigt föreslagna ändringarna

i fettregleringsförordningen torde däremot enligt utskottets mening

böra godkännas av riksdagen. Utskottet har vidare intet att erinra mot att

1953 års förordning upphäves och ersättes av en ny.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts

framställning och motionen II: 643, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning angående reglering

av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m., dock med

den ändring av 2 §, som framgår av följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

2 §

Förordnande enligt---inom

riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill

en myckenhet av sammanlagt

två kilogram för varor av de slag

som omfattas av dylikt förordnande,

ej heller ha avseende å vara, som

införes i egentlig gränstrafik eller å

vara, som av resande medföres och

framföres till tullklarering i ett sammanhang

vid inresetillfället under

förutsättning, att varan är avsedd

för den resandes eller hans familjs

personliga behov eller utgör gåva till

närstående person för dennes personliga

bruk och således icke införes

i omsättningssyfte eller för yrkesmässig

förbrukning.

Utskottets förslag

2 §

Förordnande enligt---inom

riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill

en myckenhet av sammanlagt

fem kilogram för varor av de slag

som omfattas av dylikt förordnande,

ej heller ha avseende å vara, som

införes i egentlig gränstrafik eller å

vara, som av resande medföres och

framföres till tullklarering i ett sammanhang

vid inresetillfället under

förutsättning, att varan är avsedd

för den resandes eller hans familjs

personliga behov eller utgör gåva till

närstående person för dennes personliga

bruk och således icke införes

i omsättningssyfte eller för yrkesmässig

förbrukning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1955

B. att Kungl. Maj:ts framställning i fråga om förordning

angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december

1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror

samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 december 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR GUSTAFSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg, Nord*, Jon Jonsson*, Bertil

Andersson, Hansson, Eskilsson*, Mossberger, Franzén, Sigfrid Larsson*;

samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö*, Jacobson i Vilhelmina*,

Jonsson i Strömsund och Pettersson i Dahl*, fru Eriksson i Hallstahammar,

herrar Ahlsten, Jönsson i Gärds Köpinge, Eliasson*, Nilsson i

Lönsboda* och Johansson i öckerö.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Av herrar Franzén, Sigfrid Larsson och Pettersson i Dahl.

551810 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:393 Skrivelse till Konmigen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m.m., i vad propositionen avse a1 i texten