Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-02-23 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1955:6, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

1

Nr 6

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

I en till riksdagen den 21 januari 1955 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 57, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbrulcsärenden för samma

dag föreslagit riksdagen, att dels till stödlån till jordbrukare å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden

för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor, dels

medgiva att bidrag med anledning av 1954 års skördeskador må med anlitande

av tillgängliga medel under reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område utlämnas till ett belopp av högst 6 000 000

kronor i enlighet med de grunder, som förordats i propositionen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

I samband med propositionen har utskottet behandlat två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänskjutna likalydande motioner, nämligen I: 392 av

herr Persson, Helmer, och herr Norling samt II: 488 av herrar Holmberg och

Senander, vari hemställts att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts föreliggande

proposition med följande ändringar

1. att till stödlån till jordbrukare måtte å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisas

ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor;

2. att ur detta anslag måtte 20 000 000 kronor ställas till Kungl. Maj :ts

förfogande att utgå som kontanta bidrag till jordbrukare i övre Norrland,

som drabbats av skördeskador; samt

3. att räntan på de av Kungl. Maj :t föreslagna stödlånen måtte fastställas

till 3,5 procent.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.

Med anledning av de skador, som uppstått på 1950 och 1951 års skördar,

anvisades under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån till

jordbrukare dels ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51, dels ock ett investeringsanslag av

20 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52. Enligt

beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 253, JoU 58, rskr. 448) fick

nämnda två investeringsanslag tagas i anspråk jämväl för utlämnande av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

stödlån med anledning av 1952 års skördeskador. Vidare anvisades av 1953

års riksdag under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Stödlån

till jordbrukare ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Efter förslag i propositionen 1954:223 medgav föregående års riksdag

enligt i huvudsak de grunder, som förordats i propositionen, att nu omförmälda

tidigare anvisade investeringsanslag fick tagas i anspråk för utlämnande

av stödlån med anledning av 1954 års skördeskador samt anvisade

till samma ändamål under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, till

Stödlån till jordbrukare ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor (prop.

1954: 223, JoU 47, rskr. 392). Bestämmelser rörande sistnämnda låneverksamhet

har meddelats i kungörelsen den 10 december 1954 (nr 723) om

stödlån till jordbrukare.

Till komplettering av de år 1952 beslutade stödlånen lämnades även särskilda

bidrag utan återbetalningsskyldighet på villkor, som närmare utformades

av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.

För ändamålet användes medel, som redan tillförts

i ordbruket inom jordbrukskalkylens ram men som icke tagits i anspråk.

Sammanlagt stod cirka 5 000 000 kronor till förfogande för sådana bidrag.

I skrivelse den 4 januari 1955 har statens jordbruksnämnd hemställt, dels

att ytterligare 25 000 000 kronor måtte anvisas till stödlån åt jordbrukare

på grund av 1954 års skördeskador, dels att till jordbrukare, som särskilt

hårt drabbats av skördeskadorna, måtte få utbetalas särskilda bidrag utan

återbetalningsskyldighet. För sistnämnda ändamål föreslås skola användas

5 000 000 kronor av beräknade besparingar å reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1954/55.

Framställningen har föregåtts av överläggningar mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation, vid vilka förhandlingsdelegationen

godtagit nämndens förslag angående bidragsbeloppets storlek. Nämnden

har i ärendet även samrått med chefen för lantbruksstyrelsen, vilken

förklarat sig biträda nämndens framställning.

Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse först en redogörelse för en utredning

rörande omfattningen av skadorna på 1954 års skörd. Utredningen

bygger dels på skörderapporterna för den 15 oktober 1954, dels på vissa i

samband med dessa rapporter från hushållningssällskapen inhämtade uppgifter,

dels ock på de särskilda lokala undersökningar i vissa län, för vilka

närmare redogjorts redan i propositionen 1954: 223 (s. 3—6).

Uppgifterna från hushållningssällskapen visar enligt jordbruksnämndens

sammanställningar, att skördeskadorna geografiskt sett kan lokaliseras till

i huvudsak två områden, nämligen ett i norra Sverige, bestående av Västerbottens

och Norrbottens ävensom vissa delar av Västernorrlands län, samt

ett i södra Sverige, bestående av delar utav Kronobergs, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus och Hallands län. Dessutom har delar av Jönköpings och

Älvsborgs län drabbats av skördeskador. Inom övriga delar av landet har

skörden skadats i enstaka kommuner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

3

Skördeskador, överstigande 40 procent av värdet av normalskörd har förekommit

endast i Västerbotten och Norrbotten samt inom ett fåtal kommuner

i Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län. Inom tio av hushållningssällskapsområdena

har skadorna icke varit av sådan omfattning, att 20 procent

av en normal skörd för hela församlingar eller större områden inom

församlingar skadats.

De i anslutning till avgivandet av nu ifrågavarande uppgifter av hushållningssällskapen

lämnade svarsskrivelserna ger en ytterligare belysning av

skördeutfallet, skördeskador^ och de metoder, som använts vid avgränsningen

av skadeområdena. Jordbruksnämnden har sammanfattat de i skrivelserna

framförda synpunkterna. Beträffande den närmare redogörelsen härför

hänvisas till framställningen på s. 4—8 i propositionen. Här torde endast få

intagas följande synpunkter.

Områden där skördeskadorna inom kommun eller

del av kommun överstiger 20 procent.

Västerbottens län. En nedsättning av det skördade grovfodrets näringsvärde

bestyrkes av höanalyser, som givit 20—35 procent sämre resultat än

normalt. Kvaliteten är på en del hö så undermålig, att detta vid utfodring

kan väntas förorsaka störningar i djurens hälsotillstånd. De vid mejerierna

inom länet invägda mjölkkvantiteterna visar också redan en påtaglig nedgång,

beroende på såväl mindre individuell produktion som ökad utslagning.

Skador på mellan 20 och 40 procent har uppgivits för 12 kommuner

samt överstigande 40 procent för 15 kommuner.

Norrbottens län. En detaljerad uppskattning av skadorna på stråfodret

har genomförts under den gångna sommaren, varvid som grund för utredningen

legat uppgifter lämnade från jordbrukarna och ett antal stickprovskontroller

utförda av lantbruksnämndens eller hushållningssällskapets befattningshavare.

Liknande undersökning har även utförts för potatis och

fodersäd. Skador på mellan 20 och 40 procent har uppgivits för 13 socknar

och skador överstigande 40 procent för 20 socknar.

På grundval av de i hushållningssällskapens skrivelser lämnade uppgifterna

har jordbruksnämnden företagit uppskattningar av skördeskadornas

omfattning. Nämnden har därvid sökt göra en värdering av förlusten inom

de områden, för vilka uppgivits mer än tjugoprocentiga skador.

Jordbruksnämnden uttalar, att de anförda beräkningarna av skördeskadorna

naturligtvis är mycket ungefärliga, beroende dels på den osäkerhet

i skördeuppskattningarna, som man alltid får räkna med vid onormalt

skördeutfall, dels på osäkerheten i det uppgiftsmaterial, som framkommit i

skrivelserna från flera hushållningssällskap. För två län, Norrbottens och

Malmöhus län, har visst jämförelsematerial funnits tillgängligt, och detta

har fått belysa osäkerheten.

Eu sådan jämförelse ger enligt jordbruksnämnden eu antydan om att den

beräkning, som grundats på de individuella uppgifterna, har en helt annan

grad av säkerhet än de uppskattningar av skadeproeenten, som utförts

kommunvis genom hushållningssällskapets försorg. Huruvida eu liknande

osäkerhet förelegat i andra län vid bedömningen av skadornas omfattning

kan icke avgöras med bestämdhet. Uppgifterna som lämnats för Norrbottens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

län tyder emellertid på att så kan ha varit fallet. Under alla förhållanden

synes man enligt nämnden kunna utgå från att ett uppgivet belopp av cirka

90 000 000 kronor överstiger skördeskadornas totala omfattning.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse efter redogörelsen för de verkställda

undersökningarna av skördeskadornas omfattning upplyst, att nämnden

— sedan riksdagen bifallit propositionen 1954: 223 om utlämnande av

stödlån till jordbrukare och kungörelse angående stödlån utfärdats — den

14 december 1954 höll sammanträde med jordbrukets förhandlingsdelegation

och representanter för lantbruksstyrelsen, varvid eventuella ytterligare

åtgärder för att mildra verkningarna av skördeskadorna diskuterades. Vid

denna tidpunkt hade emellertid endast en mindre del av de väntade ansökningarna

om stödlån kommit in till lantbruksnämnderna. Det blev härigenom

enligt nämnden vid sammanträdet klarlagt, att man kunde ta slutlig

ställning till regleringen av skördeskadorna, först sedan riksdagen avslutat

sin höstsession. Man nådde vidare enighet om att ett nytt sammanträde

skulle hållas omedelbart efter det att ansökningstiden för stödlånen

gått ut, d. v. s. efter den 31 december 1954. Vid detta sammanträde skulle

såväl lånebehovet som frågan om kontanta bidrag till de av skördeskadorna

hårdast drabbade jordbrukarna tagas upp till förnyad behandling.

De nya överläggningarna ägde rum den 4 januari 1955. Härvid meddelade

chefen för lantbruksstyrelsen, att enligt från lantbruksnämnderna inkomna

uppgifter antalet före ansökningstidens utgång den 31 december 1954 ingivna

ansökningar om stödlån på grund av 1954 års skördeskador uppgick

till närmare 13 000, innefattande begäran om lån med sammanlagt cirka

36 000 000 kronor. Såsom lån hade t. o. m. den 31 december 1954 beviljats

omkring 6 000 000 kronor. Med ledning av upplysningar från nämnderna

beräknade lantbruksstyrelsen det återstående lånebehovet till omkring

28 000 000 kronor. Därvid var emellertid att märka, att uppgifterna om lånebehovet

var ungefärliga samt att ansökningar, som inkommit efter den

31 december 1954, skulle tagas upp till prövning av lantbruksnämnderna,

om särskilda skäl därtill föranledde. Sådana ansökningar kunde väntas inkomma

i relativt stort antal, och det skulle vara önskvärt, att nämnderna

kunde vara relativt liberala vid bedömningen av huruvida de skulle upptagas

till saklig prövning. Med beaktande härav kunde enligt lantbruksstyrelsen

det totala lånebehovet uppskattas till åtminstone 35 000 000 kronor.

Då endast omkring 11 800 000 kronor står till förfogande för ifrågavarande

ändamål, erfordras alltså ett anslag av ytterligare minst 23 000 000

kronor. Med hänsyn till att beräkningen av lånebehovet alltjämt är omgiven

med rätt stora osäkerhetsmarginaler anser sig emellertid jordbruksnämnden

icke kunna uppskatta det samlade behovet av ytterligare medel

till lägre belopp än 25 000 000 kronor.

Vad härefter angår frågan om kontanta bidrag till de av skördeskadorna

hårdast drabbade jordbrukarna knyter nämnden i sin förevarande skrivel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

5

se an till det i nämndens skrivelse den 19 oktober 1954 (prop. 1954: 223,

s. 8) gjorda påpekandet, att vissa besparingar kan påräknas på det för

innevarande regleringsår anvisade prisregleringsanslaget å 200 000 000 kronor

till följd av, bland annat, en reduktion av medelsbehovet för mjölkpristilläggen.

Nämnden föreslår med utgångspunkt från vissa överväganden i detta

ämne, att av den besparing på mjölkpristilläggen, som kan påräknas under

löpande regleringsår, 5 000 000 kronor får användas till kontanta bidrag åt

jordbrukare, som är i trängande behov av ekonomiskt stöd till följd av att

de drabbats av skördeskador utav katastrofal natur. Detta förslag kan sägas

innebära, att staten till förmån för dessa jordbrukare avstår från den »anslagsvinst»,

som i annat fall skulle uppkomma för staten på grund av årets

skördeskador.

Jordbruksnämnden upplyser, att jordbrukets förhandlingsdelegation vid

sammanträdet den 4 januari 1955 godtog nämndens förslag angående bidragsbeloppets

storlek. I fråga om formerna för utbetalning av bidraget var

däremot meningarna delade.

Nämnden föreslår därefter, att de kontanta bidragens fördelning skall genomföras

i två etapper. I den första företages centralt en fördelning av totalbeloppet

på lantbruksnämnderna av lantbruksstyrelsen i samråd med representanter

för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen sker därefter lokalt

genom lantbruksnämndernas försorg, vilka därvid lämpligen bör ha kontakt

med representanter för jordbrukets organisationer.

Bidragen bör vidare enligt jordbruksnämnden ges den formen, att stödlånen,

efter särskild ansökning och prövning, helt eller delvis avskrives.

Möjligheten bör emellertid hållas öppen att pröva ansökningar om bidrag

även från jordbrukare, som icke ansökt om stödlån. Avskrivningen av stödlånen

kan lämpligen företagas på den eller de första amorteringar av lånen,

som ursprungligen avsetts skola komma till stånd.

Med en till jordbruksdepartementet den 21 januari 1955 inkommen skrivelse

har Norrbottens läns hushållningssällskap för kännedom överlämnat

dels en av länsveterinären Nils Enequist verkställd undersökning om inverkan

av det skördeskadade fodret på kreaturens hälsotillstånd i Norrbottens

län, dels ock inom sällskapet gjorda sammanställningar av utvecklingen

utav mjölkinvägningen vid mejeri, slakten och foderinköpen under hösten

1954 jämfört med motsvarande tid år 1953.

Av Enequists undersökning framgår, bland annat, att en stor del av korna

i Norrbottens län för att skydda sig mot bristtillstånd minskat sin mjölkproduktion

Vissa kor har dock så stora mjölkanlag, att de i samband med

kalvning m. m. har haft svårt att minska produktionen, varför de råkat ut

för bristtillstånd. Härutöver har förekommit mögelförgiftningar och andra

foderskador. Bristerna i foderstaterna har hos korna visat sig antingen i

form av akuta sjukdomar, såsom pareser, kramper m. m., eller i form av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

allmän svaghet, mag- och tarmrubbningar samt sterilitet. Vanligast synes

därvid pareserna ha varit. Dessa anses i normala fall vara relativt lätta att

bota, men sjukdomen har i Norrbottens län under hösten 1954 uppträtt atypiskt

med diarré, kramp och hjärtsvaghet, och dödsprocenten i densamma

har varit stor (omkring 10 procent). I fråga om svinen nämnes, att ett antal

fall av toxisk leverdystrofi uppträtt i Piteå veterinärdistrikt i samband med

utfodring med malet hö. Beträffande hästarna anför Enequist, att bristtillstånden

ännu ej manifesterat sig i sjukdomstillstånd sannolikt beroende på

att hästarna i allmänhet ännu ej satts i timmerarbete. Där så skett, har

emellertid den svaga utfodringen i kombination med hårt arbete haft till

följd ett kraftigt uppblossande av den smittsamma blodbristen.

Med hänsyn till fodrets dåliga kvalitet finner Enequist, att djuren hittills

klarat sig rätt bra, även om avkastningen blivit liten. Vidare konstateras, att

sjukdomstillstånden ej varit så påtagliga i de delar av länet, där relativt

stora mängder tillskottsfoder kunnat inköpas. Vad gäller framtiden måste

man emellertid räkna med en försämring av djurens kondition och av höets

vitaminhalt. Med hänsyn härtill finner Enequist det nödvändigt att till överkomliga

priser anskaffa mera foder av god kvalitet, såsom prima hö, melass,

betfor, vetekli samt mineral- och vitaminfoder, om kreatursstammen i Norrbottens

län utan alltför stor avgång skall kunna bibehållas fram till sommarbetet

1955.

Av de utav hushållningssällskapet gjorda sammanställningarna framgår

hland annat, att mjölkinvägningen inom Norrbottens läns producentförenings

område under tiden augusti—december 1954 varit i genomsnitt 23,3

procent lägre än under samma tid år 1953. I kommentaren till sammanställningarna

uttalas, att den låga invägningen kan väntas bestå ej blott under

återstående del av vintern utan även under den kommande sommaren till

följd av en betydande utslagning. Beträffande storboskap har nämligen

slakten under tiden augusti—december 1954 enligt uppgifter från Norrbottens

slakteriförening varit nära 9 procent större än ett år tidigare. Foderinköpen

slutligen har under hösten 1954 ökat högst väsentligt. Enligt uppgifter

från Norrbottens lantmannaförbund uppgår ökningen för hö respektive

fodersäd och mineralfoder till 16 respektive 25—30 procent, för oljekraftfoder

till 55 procent och för betfor till 73 procent. I fråga om melass har

försäljningen hösten 1954 varit mer än fyra gånger så stor som hösten 1953.

I detta sammanhang torde även få anmälas, att lantbruksstyrelsen i skrivelse

den 8 januari 1955 hemställt om ett särskilt statsbidrag å 8 500 kronor

till Norrbottens läns hushållningssällskap till täckande av de extra kostnader,

som sällskapet fått vidkännas i samband med inventeringen av 1954

års skördeskador i Norrbottens län.

Över jordbruksnämndens framställning har statskontoret och riksräkenskapsverket

avgivit utlåtanden den 12 respektive den 15 januari 1955.

Statskontoret förklarar sig icke ha funnit anledning till erinran mot jordbruksnämndens

framställning i vad den avser utlämnande av stödlån och

medelsanvisning därtill. Därest statsbidrag anses böra utgå, synes sådana

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

7

enligt statskontoret endast böra utlämnas efter behovsprövning, lämpligen

— såsom jordbruksnämnden förordat— i den formen, att viss del av utlämnat

stödlån avskrives. Avskrivning bör därvid verkställas först sedan låntagaren

under viss tid fullgjort amorteringar och övriga lånevillkor utan

anmärkning. Låntagaren bör då kunna befrias från den eller de sista amorteringarna.

Bidrag bör enligt statskontorets mening ej ifrågakomma i fall,

då lån icke begärts. Statskontoret förutsätter, att det belopp, som kan komma

att utgå i statsbidrag, skall avräknas, när de av jordbruksnämnden omnämnda

förhandlingarna i sinom tid upptages angående den kompensation,

som jordbruket kan göra anspråk på, i den mån kostnadsstegringar

inträffar. Om sådan avräkning icke göres, bör enligt statskontorets mening

bidragskostnaderna redovisas under särskilt anslag.

Riksräkenskapsverket finner det icke blott lämpligt utan även önskvärt,

att de av jordbruksnämnden föreslagna bidragen för jordbrukare, som erhållit

stödlån, lämnas i den formen, att stödlånen helt eller delvis avskrives.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att de av jordbruksnämnden begärda

ytterligare medlen till stödlån får anvisas på tilläggsstat till riksstaten för

löpande budgetår, anser det, med hänsyn till de genom gällande budgetordning

fastställda formerna för redovisningen av ianspråktagna medel för avskrivning

av gjorda investeringar, nödvändigt att samtidigt å tilläggsstat

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppföres ett

anslag, från vilket medel till täckning av angivna avskrivningar av stödlånen

kan anvisas att utgå. Det föreligger emellertid intet hinder för att sistnämnda

anslag uppföres med ett formellt belopp av 100 kronor och att sedan till

anslaget av den vid innevarande budgetårs ingång förefintliga reservationen

å anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område överföres ett

mot behovet av avskrivningsmedel svarande belopp.

Rätteligen borde enligt riksräkenskapsverket av budgettekniska skäl också

uppföras ett särskilt anslag under nionde huvudtiteln för bidrag till sådana

jordbrukare, som ej erhåller stödlån. Enär dessa bidrag sammanlagt torde

komma att uppgå till ett jämförelsevis ringa belopp, vill riksräkenskapsverket

icke motsätta sig, att bidragen anvisas att utgå från prisregleringsanslaget,

även om regleringen av utbetalningarna skulle förenklas genom anvisning

av ett särskilt anslag, som kunde ställas till lantbruksstyrelsens förfogande.

Över lantbruksstyrelsens framställning om bidrag till Norrbottens läns

hushållningssällskap för kostnader i samband med inventeringen av skördeskadorna

år 1954 har statskontoret avgivit utlåtande den 12 januari 1955.

Statskontoret förklarar sig därvid med hänsyn till föreliggande omständigheter

ej vilja motsätta sig bifall till styrelsens hemställan.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Frågan om statligt stöd åt de jordbrukare, som år 1954 lidit skördeskador

på grund av ogynnsam väderlek, underställdes genom propositionen

1954: 223 riksdagens prövning. Enligt riksdagens beslut, som i huvudsak

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

innebar bifall till propositionen, kan sådana jordbrukare under vissa förutsättningar

erhålla stödlån av statsmedel. Låneverksamheten skall enligt

beslutet finansieras dels genom anlitande av odisponerade medel — omkring

6 800 000 kronor — av de investeringsanslag, som riksdagen tidigare

anvisat till stödlån i anledning av skördeskador under åren 1950—1952,

dels genom ett av 1954 års riksdag till Stödlån till jordbrukare anvisat investeringsanslag

å 5 000 000 kronor. Med hänsyn till svårigheten att med tillförlitlighet

beräkna medelsbehovet har förutsatts, att ytterligare medel framdeles

kan komma att erfordras.

Enligt vad jordbruksnämnden upplyst i sin skrivelse den 4 januari 1955

representerar de före ansökningstidens utgång den 31 december 1954 ingivna

låneansökningar, som redan bifallits eller preliminärt ansetts kunna

bifallas, ett sammanlagt belopp av omkring 34 000 000 kronor. Såsom nämnden

anfört, erfordras emellertid härutöver vissa medel för låneansökningar,

som ingivits därefter men likväl bör upptagas till prövning. På grund härav

och med hänsyn till att beräkningen av lånebehovet alltjämt är ganska osäker,

tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag, att för utlämnande av stödlån

skall ytterligare anvisas ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.

Anslaget torde böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1954/55 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, samt benämnas

Stödlån till jordbrukare.

Vid anmälan av propositionen 1954: 223 framhöll jag, bland annat, att

förslaget om stödlån då framlades i syfte att skapa möjlighet för snar hjälp

till de jordbrukare, som var i trängande behov därav. Jag förklarade mig

emellertid ha för avsikt att — sedan jordbruksnämnden avslutat en närmare

undersökning av skördeskadornas art och omfattning — på nytt taga

upp frågan om bistånd åt de av skördeskadorna drabbade och därvid överväga,

om och i vilken mån ytterligare hjälpåtgärder, däribland eventuellt

i form av behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet, kunde befinnas

påkallade. Riksdagen hade icke något att invända mot nämnda uttalanden

och erinrade därjämte om att jordbruksnämnden som en tänkbar

utväg att bestrida kostnaderna för eventuella bidrag angivit de besparingar,

som under innevarande budgetår till följd av minskade mjölkleveranser

kommer att uppstå å den del av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, som avsetts för mjölkpristillägg.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har jordbruksnämnden

nu slutfört sin utredning angående skadorna på 1954 års skörd samt

underställt ärendet Kungl. Maj :ts prövning. Utredningen ger vid handen,

att skadorna geografiskt kan lokaliseras till i huvudsak två områden, ett

i norra Norrland och ett i södra Götaland. Därjämte har emellertid delar av

Jönköpings och Älvsborgs län drabbats av svårare skador. Inom övriga delar

av landet har skörden i allmänhet skadats endast i enstaka kommuner.

I de av de ogynnsamma väderleksförhållandena drabbade områdena har

skadorna i icke obetydlig utsträckning varit av mycket allvarlig karaktär

och orsakat de enskilda jordbrukarna betydande avbräck. Genom att jord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

9

brukarna beretts möjlighet till lån, har verkningarna av skördeskadorna i

viss män mildrats. Emellertid förhåller det sig utan tvekan så, att den ekonomiska

ställningen för åtskilliga av de jordbrukare, som särskilt hårt drabbats

av skadorna, försämrats i sådan utsträckning, att det icke är tillräckligt

med lånemöjligheterna. Enligt min mening är det därför nödvändigt att för

dylika fall bereda tillfälle till ytterligare hjälp.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör det ytterligare stödet ges i form av

efter särskild ansökning behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Det totala beloppet för dylika bidrag har av nämnden föreslagits till

5 000 000 kronor och avses skola bestridas av medel, som beräknas komma

att sparas på ur prisregleringsanslaget utgående statliga mjölkpristillägg

till följd av de i samband med skördeskadorna minskade mjölkleveranserna

till mejeri. Av vad i ärendet förekommit framgår, att det vid överläggningarna

i frågan mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation rått

enighet om att bidragen bör bestridas av denna besparing och att det totala

bidragsbeloppet bör utgöra 5 000 000 kronor. I fråga om fördelningen av bidragen

har meningarna däremot varit delade. Sålunda har vissa av ledamöterna

i förhandlingsdelegationen förordat, att generella bidrag skall utgå.

Flertalet ledamöter liksom även lantbruksstyrelsen har däremot biträtt nämndens

förslag.

För min del vill jag biträda förslaget, att den ytterligare hjälpen skall

lämnas i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Beträffande fördelningen av bidragen vill jag understryka, att syftet med

dessa uppenbarligen bör vara att bringa hjälp åt sådana av skördeskador

drabbade jordbrukare, som är i störst behov därav och beträffande vilka

man kan räkna med att bidragen verkligen kommer till nytta. Med hänsyn

till att endast begränsade medel kan stå till förfogande för ändamålet torde

redan ur denna synpunkt ett system med generellt utgående bidrag vara

olämpligt. Jag ansluter mig därför till jordbruksnämndens förslag, att bidrag

skall utgå efter behovsprövning. Det synes mig därvid angeläget, att bidragen

ej beviljas efter några alltför schematiska regler utan — med nödig hänsyn

tagen till det disponibla totalbeloppet — så långt möjligt awäges efter

det föreliggande hjälpbehovet, i den mån detta uppkommit genom skördeskador
Jordbruksnämndens

förslag innebär som nämnt, att ett belopp av 5 000 000

kronor skall ställas till förfogande för bidragsgivningen. Av utredningen i

ärendet framgår emellertid, att de ogynnsamma väderleksförhållandena skapat

ett speciellt problem för jordbrukarna i övre Norrland. Där har nämligen

den ovanligt rikliga nederbörden i juli och augusti 1954 medfört en mycket

bekymmersam fodermedelssituation. Sålunda har hushållningssällskapet i

Norrbottens län beräknat, att länets jordbrukare, efter en minskning av sina

kreatursbesättningar med i genomsnitt 12 procent, under vinterhalvåret

1954—1955 måste inköpa icke mindre än omkring 22 000 ton bo, 4 800 lon

melass och 7 150 ton betfor utöver normala inköp av äggvitcrikl koncentrerat

foder och mineralfoder. Den av länsveterinären i Norrbottens län verk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 ur 1955

ställda undersökningen visar vidare, att allvarliga bristtillstånd hos husdjuren

uppkommit bland annat till följd av skördens dåliga kvalitet. Enär situationen

i detta hänseende kan väntas bli förvärrad under vinterns lopp, är det

enligt länsveterinären nödvändigt att anskaffa foder av god kvalitet till överkomlig

kostnad. Detta speciella problem för jordbrukarna i övre Norrland

påkallar enligt min mening särskilt beaktande.

På grund av nyssberörda förhållande föreslår jag, att den av jordbruksnämnden

förordade medelsanvisningen ökas till 6 000 000 kronor att utlämnas

på de av nämnden föreslagna villkoren. Av detta belopp bör 1 000 000

kronor få användas för att förstärka bidragsgivningen till jordbrukarna i

övre Norrland utöver vad jordbruksnämnden avsett med sitt förslag. Med

hänsyn till skadornas omfattning och karaktär torde största delen av sistnämnda

belopp böra utgå till jordbrukare i Norrbottens län.

Av de anvisade medlen bör såsom jordbruksnämnden föreslagit 5 000 000

kronor centralt fördelas pa lantbruksnämnderna av lantbruksstyrelsen i

samråd med representanter för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk. Återstoden — 1 000 000 kronor

torde i enahanda ordning böra fördelas på lantbruksnämnderna i

övre Norrland. Ehuru denna särskilda medelsanvisning närmast är föranledd

av den uppkomna fodermedelssituationen, bör enligt min mening några

speciella villkor icke uppställas för bidragens användning. Den slutliga

fördelningen av de till förfogande ställda medlen bör i enlighet med jordbruksnämndens

förslag äga rum genom lantbruksnämndernas försorg. Därvid

bör vederbörande lantbruksnämnd samråda med representanter för hushållningssällskapet

och jordbrukets organisationer.

Beträffande utformningen av bidragsgivningen kan jag i stort sett biträda

vad jordbruksnämnden därvidlag föreslagit. Bidragen synes sålunda i första

hand böra lämnas i form av avskrivning av en eller flera amorteringar å

slödlån, som beviljats på grund av skördeskada under år 1954. Enligt min

mening torde det emellertid böra avgöras från fall till fall vilken eller vilka

amorteringar som därvid skall komma i fråga. Med hänsyn till de skiftande

situationer, som kan föreligga, vill jag därjämte föreslå, att möjlighet skall

finnas att utgiva kontant bidrag. Särskilt i övre Norrland, där på grund av

den särskilda medelsanvisningen av 1 000 000 kronor bidragsmöjligheterna

blir något större än i landet i övrigt, torde behov därav föreligga. Såsom

nämnden föreslagit bör även jordbrukare, som icke ansökt om stödlån, kunna

komma i åtnjutande av bidrag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen att meddela

närmare föreskrifter i ämnet.

Lantbruksstyrelsens framställning om ett särskilt statsbidrag å 8 500 kronor

till täckande av Norrbottens läns hushållningssällskaps särskilda kostnader

i samband med inventeringen av 1954 års skördeskador finner jag mig

böra biträda. Därest riksdagen bifaller förslaget om utlämnande av bidrag

i anledning av dylika skördeskador, torde sålunda av det härför anvisade be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

11

loppet 8 500 kronor få disponeras till ersättning till Norrbottens läns hushållningssällskap.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit beträffande bidrag till av

1954 års skördeskador hårt drabbade jordbrukare torde av tillgängliga medel

under reservationsanslaget för innevarande budgetår till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område få disponeras högst 6 000 000 kronor för ändamålet.

I den mån bidragen lämnas i form av avskrivning å stödlån, som

beviljats i anledning av nämnda skördeskador, bör medel till täckning av

dessa avskrivningar beredas från ett å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1954/55 under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar

uppfört anslag. Såsom riksräkenskapsverket anfört, torde ifrågavarande anslag

endast behöva upptagas med ett formellt belopp, och medelsbehovet tillgodoses

genom överförande av ett mot avskrivningarna svarande belopp från

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Chefen

för finansdepartementet kommer senare under riksdagens lopp att göra

hemställan härom i samband med anmälan av proposition angående ytterligare

anslagsäskanden å tilläggsstat II. Sådana bidrag, som lämnas kontant,

torde få anvisas att utgå från prisregleringsanslaget.»

Utskottet. Vid behandlingen av propositionen 1954: 223 tillstyrkte utskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 47, att hjälp i form av stödlån

skulle kunna lämnas till de jordbrukare, som på grund av felslagen

skörd år 1954 lidit mera betydande förlust och av denna anledning behövde

ekonomiskt bistånd. Utskottet förordade tillika, att för bestridande av utgifterna

för stödlånen skulle tagas i anspråk dels ett belopp av omkring

6 800 000 kronor, som kvarstod odisponerat av tidigare till stödlån åt jordbrukare

anvisade investeringsanslag, dels därutöver ett nytt investeringsanslag

av 5 000 000 kronor. Vid sitt ställningstagande till propositionens förslag

hade utskottet bl. a. tagit fasta på departementschefens uttalande, att

han hade för avsikt att — sedan statens jordbruksnämnd slutfört en närmare

undersökning av skördeskadornas art och omfattning — på nytt taga

upp frågan om bistånd åt de av skördeskadorna drabbade och därvid överväga,

om och i vilken mån ytterligare hjälpåtgärder, däribland eventuellt i

form av behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet, kunde befinnas

påkallade.

Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden i skrivelse den

4 januari 1955 framlagt förslag om dels ytterligare medel till stödlån, dels

särskilda bidrag.

Vad till en början angår medelsbehovet för stödlånen bär i skrivelsen uppgivits

att före ansökningstidens utgång den 31 december 1954 inkommit

låneansökningar, som redan bifallits eller preliminärt funnits kunna bifallas,

till ett sammanlagt belopp av omkring 34 000 000 kronor. Därutöver bar

emellertid vissa medel ansetts erforderliga för låneansökningar, som ingivits

efter nämnda lid men likväl funnits böra upptagas till prövning. Enligt vad

generaldirektören och chefen för lantbruksstyrelsen vid särskild föredrag
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

ning inför utskottet uppgivit, har styrelsen nämligen i sina direktiv till lantbruksnämnderna

angående låneverksamheten föreskrivit att nämnderna

skulle till prövning upptaga alla ansökningar, som inkommit under januari

1955. Senare inkomna ansökningar borde däremot enligt samma föreskrift

upptagas till prövning endast om sökanden kunde anföra godtagbara

skäl för sin underlåtenhet att ingiva ansökan i rätt tid eller om nämnden

skulle finna särskilt ömmande omständigheter föreligga. Kungl. Maj :t har

i anslutning till jordbruksnämndens förslag förordat, att för ändamålet skall

anvisas ytterligare 25 000 000 kronor. Då denna beräkning synes vara väl

avvägd i förhållande till det föreliggande lånebehovet, biträder utskottet

förslaget. Detta innebär, att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i motionerna

I: 392 och II: 488, att ett belopp av 50 000 000 kronor skall beräknas

för ändamålet.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som utskottet intagit i sitt nyssnämnda

utlåtande nr 47 beträffande räntan å stödlånen, förordar utskottet att motionärernas

yrkande om sänkning av räntefoten till 3,5 procent icke skall

föranleda någon åtgärd.

Vad härefter angår förslaget om att införa särskilda bidrag utan återbetalningsskyldighet

delar utskottet departementschefens uppfattning, att denna

ytterligare hjälp är nödvändig som en komplettering av stödlånen i de

fall, där jordbrukare särskilt hårt drabbats av skördeskadorna. I detta sammanhang

har i propositionen uppmärksamheten riktats på det speciella problem,

som de ogynnsamma väderleksförhållandena skapat för jordbrukare

i övre Norrland. Vid undersökningar, som verkställts i Norrbottens län, har

sålunda framkommit, att fodermedelssituationen är mycket bekymmersam

och att allvarliga bristtillstånd hos husdjuren uppkommit bl. a. till följd av

skördens dåliga kvalitet. På grund härav föreslår Kungl. Maj :t, att 6 000 000

kronor skall ställas till förfogande för bidragsverksamheten och att av detta

belopp 1 000 000 kronor skall få användas för att förstärka bidragsgivningen

till jordbrukarna i övre Norrland. Ifrågavarande medel avses skola bestridas

av den besparing på ur prisregleringsanslaget utgående statliga mjölkpristillägg,

som till följd av de i samband med skördeskadorna minskade

mjölkleveranserna till mejeri kan påräknas under löpande regleringsår. Med

hänsyn jämväl till att jordbrukets förhandlingsdelegation tillstyrkt en sådan

anordning och då icke något synes vara att erinra mot beloppets storlek,

biträder utskottet förslaget. Vid detta ställningstagande avstyrker utskottet

vad i motionerna I: 392 och II: 488 yrkats angående bidragsbeloppet.

I fråga om villkoren för bidragens fördelning och verksamhetens administration

ansluter sig utskottet till vad Kungl. Maj :t härvidlag förordat. Beträffande

utformningen av bidragsgivningen anföres i propositionen, att bidragen

i första hand bör lämnas i form av avskrivning av en eller flera

amorteringar å stödlån, men att därjämte möjlighet skall finnas att utgiva

kontant bidrag. Vid den särskilda föredragning, som nämnts i det föregående,

har rörande denna fråga framhållits, att det icke sällan torde vara

önskvärt, att kontant bidrag kan utgå vid sidan av lån. Om bidragen skall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år t955

13

lämnas i form av amorteringar å beviljade stödlån, måste nämligen vederbörande

normalt ställa säkerhet för hela det belopp, som tilldelas honom i

stödlån, och således även för den del därav, som i realiteten täckes ur det

beviljade bidraget och som senare skall avskrivas. Detta innebär, att en sökande

kan komma i sämre ställning än vad som blivit fallet, om han fått

dels visst kontant bidrag och dels lån. I det senare alternativet behöver han

nämligen icke ställa säkerhet för större belopp än som verkligen skall återbetalas.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit synes det utskottet önskvärt, att

föreskrifterna i ämnet utformas så, att lantbruksnämnderna skall ha frihet

att bestämma, huruvida bidrag skall utgå kontant eller i form av avskrivning

å stödlån. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen att — med beaktande av vad utskottet

sålunda förordat — meddela närmare föreskrifter i ämnet.

Kungl. Maj :ts framställning har i övrigt icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 392 och II: 488, såvitt nu är i fråga,

till Stödlån till jordbrukare å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor;
2)

med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna 1: 392 och II: 488, såvitt nu är i fråga,

medgiva, att bidrag med anledning av 1954 års skördeskador

må med anlitande av tillgängliga medel under reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

utlämnas till ett belopp av högst 6 000 000 kronor i enlighet

med de grunder, som utskottet förordat i det föregående.

B. att motionerna I: 392 och II: 488, såvitt angår yrkandet

att räntan på de av Kungl. Maj :t föreslagna stödlånen skall

fastställas till 3,5 procent, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 23 februari 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Nord, Jon Jonsson,

Sundberg, Eskilsson, Bror Nilsson, Mossberger, William Ohlsson och

Uno Olofsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Andersson i Hyssna,

Haeggblom, Antby, fru Eriksson i Hallstahammar, herrar Ekdahl, Svensson

i Vä, Rimås, Arweson och Johansson i öckerö*.

* Ej närvarande vid justeringen.

550496. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:118 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till stödlån till jordbrukare, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten