Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds upprättande och fastställande.

1955-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1955:12, Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds upprättande och fastställande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 12—13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955

1

Nr 12

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds

upprättande och fastställande.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 82

i första kammaren av herr Lundström och nr 109 i andra kammaren av

fröken Vinge m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte för sin del besluta

sådan ändring i bestämmelserna i Lag om val till riksdagen och Kommunal

vallag om röstlängds upprättande och fastställande, att valnämnd

och magistrat får rätt att — när kännedom därom föreligger vid det lagstadgade

sammanträdet för röstlängdens fastställande -— företaga rättelse,

även om formell anmärkning inom laga tid icke kan anses föreligga, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 37 § lagen om val till riksdagen och 6 § kommunala vallagen

skall röstlängd upprättas av lokal skattemyndighet, d. v. s. på landet och

i fögderistäder av häradsskrivare samt i andra städer av kronokamrerare.

Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått

eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år; i fråga om

den, som först under kalenderåret uppnått eller uppnår tjuguett års ålder,

anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår (38 § lagen om val till riksdagen, 8 § kommunala vallagen).

Närmare föreskrifter angående röstlängdens upprättande återfinnas

i kungl. kungörelse den 18 april 1947 (nr 186). Stommar till röstlängd

upprättas av länsbyrå för folkbokföringen medelst avtryck av det

tryckande registret, sedan registret bragts i överensstämmelse med den

justerade mantalslängden. Det åligger sedan den lokala skattemyndigheten

att kontrollera, att alla i mantalslängden upptagna personer, som

uppnått eller under kalenderåret uppnå tjuguett års ålder, medtagits i

stommarna till röstlängd. Den lokala skattemyndigheten skall vidare,

med ledning av uppgifter från vederbörande pastor, i röstlängden göra anteckningar

om rösträttshinder. Bortsett från åldersgränsen får hänsyn härvid

icke tagas till förhållanden som föreligga efter den 10 juni.

r>47 bo Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 2 avd. Nr 12—13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 är 1955

Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller avlämnad till

valnämnden eller magistraten (39 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala

vallagen). Röstlängden skall sedan från och med den 6 till och

med den 12 juli vara för granskning framlagd på lämpligt ställe, i regel

inom valdistriktet. Länsstyrelsen skall senast den 30 juni utfärda kungörelse

— som anslås i kyrkan och, där så kan ske, införes i ortstidningar

— angående tid och ställe för framläggandet av röstlängd. Valnämndens

ordförande och magistraten åligger att ofördröj ligen till envar i röstlängden

upptagen person, som i röstlängden icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med posten sända underrättelse med angivande av den

eller de omständigheter, på grund varav han uteslutits från rösträtt;

underrättelse behöver dock icke sändas till den som saknar stadigt hemvist.

Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som de särskilda

underrättelserna skola innehålla uppgift om tiden, inom vilken anmärkning

mot röstlängd skall vara inlämnad, ävensom om tid och ställe för

prövning av gjorda anmärkningar (40 § lagen om val till riksdagen, 9 §

kommunala vallagen).

Om någon, som enligt längden icke har rösträtt, vill göra gällande att

han bär sådan rätt, eller om någon vill påstå, att annan icke må vara

i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, skall han senast den 18 juli

ingiva sina anmärkningar till valnämndens ordförande eller magistraten

(42 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen). Valnämnd

och magistrat skola sedan sammanträda på viss i lagen bestämd tid — i

regel den 25 juli kl. 19 -— för prövning av de mot röstlängden framställda

anmärkningarna. Anmärkning, som ej ingivits inom föreskriven tid, skall

icke upptagas till prövning. Valnämnden och magistraten skola fatta beslut

i anledning av anmärkningarna och i röstlängden införa de rättelser,

som föranledas av besluten (44 och 45 §§ lagen om val till riksdagen,

9 § kommunala vallagen). Mot valnämnds och magistrats beslut får talan

föras hos länsstyrelsen inom viss kortare tid från beslutets meddelande

(46 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen), över länsstyrelsens

beslut kan särskild klagan icke. föras, men prövning av länsstyrelsens

beslut kan påkallas i samband med besvär över valförrättning

(51 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen). Har anmärkning

mot röstlängden ej förekommit eller har i anledning av framställd

anmärkning beslut givits och eventuell rättelse gjorts i längden, skall längden

lända till ovillkorlig efterrättelse, såvida icke på klagan, som föres

i samband med besvär över valförrättning, längden förklaras felaktig (§16

riksdagsordningen och 52 § lagen om val till riksdagen samt 10 § kommunala

vallagen).

I motionerna anmärkes, att vallagarna sakna uppgifter om valnämnds

och magistrats behörighet att själva taga initiativ till rättelser av felaktigheter

i röstlängden. Enligt motionärerna skulle det ha inträffat, att hela

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955

3

kvarter överhoppats vid röstlängdens framställande; om sådant fel upptäcktes

först vid det stadgade justeringssammanträdet, borde valnämnd

och magistrat ha skyldighet att vidtaga lämplig åtgärd. Det hade vidare

förekommit, att personer, som i röstlängden antecknats såsom utlänningar

ehuru de erhållit svenskt medborgarskap, förlorat sin rösträtt på

grund av att de, efter att från valnämnden ha erhållit vederbörlig underrättelse,

ingivit anmärkning för sent, varför valnämnden ansett sig icke

kunna upptaga anmärkningen till prövning. Felet hade, framhålla motionärerna,

i detta fall varit uppenbart och lätt att kontrollera. Valnämnd

och magistrat borde enligt motionärernas mening ha rätt att — när kännedom

om felaktighet föreligger vid det lagstadgade sammanträdet för röstlängdens

fastställande — företaga rättelse, även om formell anmärkning

inom laga tid ej kan anses föreligga.

Motionerna vila på en självklart riktig uppiattning om angelägenheten

av att i görligaste mån söka förekomma, att röstberättigade personer utan

eget förvållande berövas sin rösträtt. Gällande bestämmelser om röstlängds

upprättande och justering samt om längdens bindande verkan, vilka

bestämmelser i huvudsak oförändrade överförts från 1909 års lag om val

till riksdagen, ha till syfte att åstadkomma en på eu gång fast och riktig

grundval för rösträtten. Betydelsen av röstlängden såsom en fast grundval

för rösträtten framhölls av utskottet vid 1914 års senare lagtima riksdag

i anledning av en motion (I: 50), i vilken föreslogs bl. a., att även

den som felaktigt blivit utesluten ur röstlängden skulle beredas möjlighet

att rösta. Utskottet anförde därvid i sitt av riksdagen godkända utlåtande

(nr 10), att grundsatsen om den vederbörligen rättade röstlängdens

ovillkorliga vitsord vore av den grundläggande betydelse och det

praktiska värde, såväl ur synpunkten av valets snabba förrättande som

med hänsyn till önskvärdheten av att i största möjliga utsträckning undanröja

anledningar till valets överklagande, att utskottet icke kunde förorda

ett brytande av denna princip.

Förevarande motioner syfta ej heller därhän utan ha mera begränsad

räckvidd. Motionärerna vilja endast införa föreskrifter om skyldighet

eller rättighet för valnämnd och magistrat att vid justeringssammanträdet

företaga rättelse i röstlängden, även om anmärkning ej framställts. Enligt

motionärernas förslag, sådant detta formulerats, skulle valnämnden

och magistraten få rättighet eller skyldighet att, utan att anmärkning

framställts, företaga rättelse icke blott i fråga om personer, vilka i den

vederbörligen upprättade men ej justerade längden icke upptagits såsom

röstberättigade, utan även sålunda, att den, som enligt röstlängden skulle

vara röstberättigad, avfördes ur längden eller där antecknades såsom icke

röstberättigad. Befogenhet i sistnämnda hänseende bör enligt utskottets

mening icke tillerkännas valnämnden och magistraten redan av den anledningen

att samtliga röstberättigade då skulle behöva bevaka sin rätt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955

vid det sammanträde, där frågor om rättelser i längden behandlas. Ett

stadgande om rättighet eller skyldighet för valnämnden och magistraten

att företaga rättelse i fråga om personer, vilka icke upptagits såsom röstberättigade

i den av lokal skattemyndighet under ämbetsansvar upprättade

röstlängden, är emellertid också ägnat att ingiva betänkligheter; oavsett

huru bestämmelser härom utformades, skulle det bland allmänheten

kunna uppkomma misstankar om bristande objektivitet hos valnämnd och

magistrat. Utskottet vill här också understryka den garanti som ligger i

partiorganisationernas intresse av att tillse, att vederbörandes uppmärksamhet

fästes på bl. a. sådana av motionärerna påtalade felaktigheter som

att hela kvarter utelämnats i längden.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet ansett sig böra avstyrka

bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I; 82 och II: 109 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

J. W. PETTERSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren, Damström, Pettersson,

Weiland, Herlitz*, Fritiof Karlsson*, Lundström, Göran Karlsson och

Sigfrid Larsson*; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, von Friesen*,

Norén, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora*, Larsson i Julita*,

Nilsson i Göingegården*, Hammar och Andersson i Brämhult*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Weiland, Lundström och Hammar, vilka inom utskottet yrkat,

att utskottet skulle föreslå, att riksdagen med anledning av motionerna i

skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om utredning och förslag i

motionernas syfte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.