Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds upprättande och fastställande.
1955-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1955:12, Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds upprättande och fastställande.
Dokumentets text
Nr 12—13
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955
1
Nr 12
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående viss ändring av bestämmelserna om röstlängds
upprättande och fastställande.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 82
i första kammaren av herr Lundström och nr 109 i andra kammaren av
fröken Vinge m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte för sin del besluta
sådan ändring i bestämmelserna i Lag om val till riksdagen och Kommunal
vallag om röstlängds upprättande och fastställande, att valnämnd
och magistrat får rätt att — när kännedom därom föreligger vid det lagstadgade
sammanträdet för röstlängdens fastställande -— företaga rättelse,
även om formell anmärkning inom laga tid icke kan anses föreligga, samt
att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt 37 § lagen om val till riksdagen och 6 § kommunala vallagen
skall röstlängd upprättas av lokal skattemyndighet, d. v. s. på landet och
i fögderistäder av häradsskrivare samt i andra städer av kronokamrerare.
Röstlängd upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjuguett år; i fråga om
den, som först under kalenderåret uppnått eller uppnår tjuguett års ålder,
anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår (38 § lagen om val till riksdagen, 8 § kommunala vallagen).
Närmare föreskrifter angående röstlängdens upprättande återfinnas
i kungl. kungörelse den 18 april 1947 (nr 186). Stommar till röstlängd
upprättas av länsbyrå för folkbokföringen medelst avtryck av det
tryckande registret, sedan registret bragts i överensstämmelse med den
justerade mantalslängden. Det åligger sedan den lokala skattemyndigheten
att kontrollera, att alla i mantalslängden upptagna personer, som
uppnått eller under kalenderåret uppnå tjuguett års ålder, medtagits i
stommarna till röstlängd. Den lokala skattemyndigheten skall vidare,
med ledning av uppgifter från vederbörande pastor, i röstlängden göra anteckningar
om rösträttshinder. Bortsett från åldersgränsen får hänsyn härvid
icke tagas till förhållanden som föreligga efter den 10 juni.
r>47 bo Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 2 avd. Nr 12—13
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 är 1955
Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller avlämnad till
valnämnden eller magistraten (39 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala
vallagen). Röstlängden skall sedan från och med den 6 till och
med den 12 juli vara för granskning framlagd på lämpligt ställe, i regel
inom valdistriktet. Länsstyrelsen skall senast den 30 juni utfärda kungörelse
— som anslås i kyrkan och, där så kan ske, införes i ortstidningar
— angående tid och ställe för framläggandet av röstlängd. Valnämndens
ordförande och magistraten åligger att ofördröj ligen till envar i röstlängden
upptagen person, som i röstlängden icke antecknats såsom röstberättigad,
härom med posten sända underrättelse med angivande av den
eller de omständigheter, på grund varav han uteslutits från rösträtt;
underrättelse behöver dock icke sändas till den som saknar stadigt hemvist.
Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som de särskilda
underrättelserna skola innehålla uppgift om tiden, inom vilken anmärkning
mot röstlängd skall vara inlämnad, ävensom om tid och ställe för
prövning av gjorda anmärkningar (40 § lagen om val till riksdagen, 9 §
kommunala vallagen).
Om någon, som enligt längden icke har rösträtt, vill göra gällande att
han bär sådan rätt, eller om någon vill påstå, att annan icke må vara
i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, skall han senast den 18 juli
ingiva sina anmärkningar till valnämndens ordförande eller magistraten
(42 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen). Valnämnd
och magistrat skola sedan sammanträda på viss i lagen bestämd tid — i
regel den 25 juli kl. 19 -— för prövning av de mot röstlängden framställda
anmärkningarna. Anmärkning, som ej ingivits inom föreskriven tid, skall
icke upptagas till prövning. Valnämnden och magistraten skola fatta beslut
i anledning av anmärkningarna och i röstlängden införa de rättelser,
som föranledas av besluten (44 och 45 §§ lagen om val till riksdagen,
9 § kommunala vallagen). Mot valnämnds och magistrats beslut får talan
föras hos länsstyrelsen inom viss kortare tid från beslutets meddelande
(46 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen), över länsstyrelsens
beslut kan särskild klagan icke. föras, men prövning av länsstyrelsens
beslut kan påkallas i samband med besvär över valförrättning
(51 § lagen om val till riksdagen, 9 § kommunala vallagen). Har anmärkning
mot röstlängden ej förekommit eller har i anledning av framställd
anmärkning beslut givits och eventuell rättelse gjorts i längden, skall längden
lända till ovillkorlig efterrättelse, såvida icke på klagan, som föres
i samband med besvär över valförrättning, längden förklaras felaktig (§16
riksdagsordningen och 52 § lagen om val till riksdagen samt 10 § kommunala
vallagen).
I motionerna anmärkes, att vallagarna sakna uppgifter om valnämnds
och magistrats behörighet att själva taga initiativ till rättelser av felaktigheter
i röstlängden. Enligt motionärerna skulle det ha inträffat, att hela
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955
3
kvarter överhoppats vid röstlängdens framställande; om sådant fel upptäcktes
först vid det stadgade justeringssammanträdet, borde valnämnd
och magistrat ha skyldighet att vidtaga lämplig åtgärd. Det hade vidare
förekommit, att personer, som i röstlängden antecknats såsom utlänningar
ehuru de erhållit svenskt medborgarskap, förlorat sin rösträtt på
grund av att de, efter att från valnämnden ha erhållit vederbörlig underrättelse,
ingivit anmärkning för sent, varför valnämnden ansett sig icke
kunna upptaga anmärkningen till prövning. Felet hade, framhålla motionärerna,
i detta fall varit uppenbart och lätt att kontrollera. Valnämnd
och magistrat borde enligt motionärernas mening ha rätt att — när kännedom
om felaktighet föreligger vid det lagstadgade sammanträdet för röstlängdens
fastställande — företaga rättelse, även om formell anmärkning
inom laga tid ej kan anses föreligga.
Motionerna vila på en självklart riktig uppiattning om angelägenheten
av att i görligaste mån söka förekomma, att röstberättigade personer utan
eget förvållande berövas sin rösträtt. Gällande bestämmelser om röstlängds
upprättande och justering samt om längdens bindande verkan, vilka
bestämmelser i huvudsak oförändrade överförts från 1909 års lag om val
till riksdagen, ha till syfte att åstadkomma en på eu gång fast och riktig
grundval för rösträtten. Betydelsen av röstlängden såsom en fast grundval
för rösträtten framhölls av utskottet vid 1914 års senare lagtima riksdag
i anledning av en motion (I: 50), i vilken föreslogs bl. a., att även
den som felaktigt blivit utesluten ur röstlängden skulle beredas möjlighet
att rösta. Utskottet anförde därvid i sitt av riksdagen godkända utlåtande
(nr 10), att grundsatsen om den vederbörligen rättade röstlängdens
ovillkorliga vitsord vore av den grundläggande betydelse och det
praktiska värde, såväl ur synpunkten av valets snabba förrättande som
med hänsyn till önskvärdheten av att i största möjliga utsträckning undanröja
anledningar till valets överklagande, att utskottet icke kunde förorda
ett brytande av denna princip.
Förevarande motioner syfta ej heller därhän utan ha mera begränsad
räckvidd. Motionärerna vilja endast införa föreskrifter om skyldighet
eller rättighet för valnämnd och magistrat att vid justeringssammanträdet
företaga rättelse i röstlängden, även om anmärkning ej framställts. Enligt
motionärernas förslag, sådant detta formulerats, skulle valnämnden
och magistraten få rättighet eller skyldighet att, utan att anmärkning
framställts, företaga rättelse icke blott i fråga om personer, vilka i den
vederbörligen upprättade men ej justerade längden icke upptagits såsom
röstberättigade, utan även sålunda, att den, som enligt röstlängden skulle
vara röstberättigad, avfördes ur längden eller där antecknades såsom icke
röstberättigad. Befogenhet i sistnämnda hänseende bör enligt utskottets
mening icke tillerkännas valnämnden och magistraten redan av den anledningen
att samtliga röstberättigade då skulle behöva bevaka sin rätt
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1955
vid det sammanträde, där frågor om rättelser i längden behandlas. Ett
stadgande om rättighet eller skyldighet för valnämnden och magistraten
att företaga rättelse i fråga om personer, vilka icke upptagits såsom röstberättigade
i den av lokal skattemyndighet under ämbetsansvar upprättade
röstlängden, är emellertid också ägnat att ingiva betänkligheter; oavsett
huru bestämmelser härom utformades, skulle det bland allmänheten
kunna uppkomma misstankar om bristande objektivitet hos valnämnd och
magistrat. Utskottet vill här också understryka den garanti som ligger i
partiorganisationernas intresse av att tillse, att vederbörandes uppmärksamhet
fästes på bl. a. sådana av motionärerna påtalade felaktigheter som
att hela kvarter utelämnats i längden.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet ansett sig böra avstyrka
bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I; 82 och II: 109 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 mars 1955
På konstitutionsutskottets vägnar:
J. W. PETTERSSON
Närvarande :
från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren, Damström, Pettersson,
Weiland, Herlitz*, Fritiof Karlsson*, Lundström, Göran Karlsson och
Sigfrid Larsson*; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, von Friesen*,
Norén, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora*, Larsson i Julita*,
Nilsson i Göingegården*, Hammar och Andersson i Brämhult*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Weiland, Lundström och Hammar, vilka inom utskottet yrkat,
att utskottet skulle föreslå, att riksdagen med anledning av motionerna i
skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om utredning och förslag i
motionernas syfte.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.