Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en revision av lagen angående rikets flagga.

1955-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1955:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om en revision av lagen angående rikets flagga.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om en revision av lagen angående rikets flagga.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 50 i andra kammaren

av herr Rimås hemställes, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t anhålla om en revision av lagen angående rikets flagga i så måtto

att den tretungade flaggan införes såsom statsflagga. Enligt motionen torde

därjämte böra övervägas, huruvida icke den kungliga flaggan borde erhålla

»en ur heraldisk synpunkt mera korrekt utformning».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den man redogörelse däiföi

icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Enligt ett kungl. plakat av den 6 november 1663, som blivit kallat »den

första svenska flagglagen», fingo handelsfartyg rättighet att föra blågul

korsflagga under förutsättning att denna var tvärskuren. Tretungad korsflagga

förbehölls »Chronones» eller »Vår och rikets flagga». Plakatet reglerade

väsentligen flaggväsendet fram till år 1815. Vissa varianter av flaggan

infördes dock under nämnda tid, t. ex. kungsflaggan, som var tretungad

med riksvapnet i ett vitt fält i korsets mitt och »arméns flottas»

(skärgårdsflottans) helt blå, tretungade flagga. I detta sammanhang må

även framhållas, att lotsverket, postförande fartyg och tullverkets båtar

förde tretungad flagga under större delen av nu ifragavarande tidspeiiod

(1663—1815).

Sedan unionen mellan Sverige och Norge ingåtts skapades år 1815 eu

örlogsflagga att brukas av de förenade rikenas gemensamma försvar. Denna

flagga var den svenska tretungade korsflaggan med den förändringen afl

övre, inre fältet var rött med ett däri infällt, liggande vitt kors. År 1821

insattes unionsmärket i (den tvärskurna) handelsflaggan. Unionsmärket

undergick sedermera viss, i detta sammanhang betydelselös förändring. - Genom kungl. brev den 20 juni 1844 upphävdes bestämmelsen om den gemensamma

örlogsflaggan, och det stadgades, att vartdera riket skulle ha

särskild sådan flagga, försedd med tre lungor och med unionsmärket i övre

inre fältet. Därjämte föreskrevs, att kungsflaggan skulle vara lika med

örlogsflaggan, dock med unionsvapnet i mitten av flaggan.

Lots- och tullverken förde tretungad flagga även efter år 1815. Vad

angår postförande fartyg så stadgades år 1838 att kronans postfartyg liksom

tidigare skulle föra tretungad flagga, under det att enskilda sådana

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

fartyg skulle föra tvåtungad flagga. År 1844 fastställdes en särskild flagga

för de »Kungl. postfartygen», vilken var den tretungade svenska unionsflaggan

med visst tecken. Denna flagga användes sedermera även å enskilda

postförande fartyg och å postverkets byggnader. För statens järnvägar

fastställdes år 1858 en särskild flagga, bestående av en tretungad

svensk flagga med visst tecken.

Genom kungl. kungörelsen den 7 maj 1897 föreskrevs, att den tretungade

flaggan fick, förutom å flottans fartyg, båtar och byggnader samt i de fall

reglementet för flottan bestämde, föras å kungliga slott och å byggnad, där

medlem av konungahuset bodde eller vistades eller där ståthållare var

anställd, å riksdagshuset eller annan byggnad, där riksdagen var församlad,

å rikets fästningar, samt å armén tillhörande båtar och av densamma

begagnade kasernbyggnader och lägerplatser, att andra statens fartyg och

byggnader skulle föra tvåtungad flagga med vissa tecken för vissa förvaltningsgrenar

samt att tre- eller tvåtungad flagga icke utan särskilt tillstånd

av Kungl. Maj :t fick föras i andra fall än de nyss nämnda.

År 1903 infördes i 79 § regeringsformen en alltjämt gällande bestämmelse

av innehåll bl. a., att »ingen förändring av rikets---- flagga må

göras utan riksdagens samtycke».

I samband med unionsupplösningen utfärdades, sedan riksdagens samtycke

inhämtats, den 27 oktober 1905 en kungl. förordning angående upphävande

av dittills gällande bestämmelser om unionstecken i rikets flagga.

Därvid föreskrevs, att ett blått fält skulle »återinsättas» i flaggan i unionstecknets

ställe.

Den 22 juni 1906 utfärdades den alltjämt gällande lagen angående rikets

flagga. Där stadgas, att svenska flaggan skall vara blå med gult kors, vilket

skall dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fält (1 §), och att flaggan

skall vara tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, i vilket

fall den skall vara tretungad. Örlogsflagga skall föras å flottans fartyg,

båtar och byggnader, å rikets fästningar, å härens kasernbyggnader, läger

och övningsplatser, så ock å hären tillhöriga fartyg och båtar, när de föras

av militär befälhavare, och å byggnad, som i sin helhet är upplåten till

stab, truppförband eller militär utbildningsskola (2 §). 13 och 4 §§ finnas

närmare föreskrifter om flaggans utseende. Enligt 5 § må Konungen och

med Hans tillstånd medlem av konungahuset föra tretungad flagga, med

eller utan rikets vapen å vitt fält i korsets mitt, så ock använda sådant

tecken i den tvärskurna flaggan. Jämlikt samma paragraf må i övrigt

— förutom i visst angivet fall — flagga icke förses med märken, bokstäver

eller andra tecken. I 6 § stadgas bötesstraff för den som olovligen brukar

tretungad flagga, den som använder obehörigen märkt flagga och den som

saluför flagga, som uppenbarligen icke har de i lagen angivna färgerna

eller som icke håller de i lagen bestämda inbördes måtten.

Till grund för 1906 års flagglag låg en vid samma års riksdag framlagd

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

7

proposition (nr 115), föranledd av skrivelse (nr 3) från 1905 års andra

urtima riksdag. Av propositionen, som i allt väsentligt antogs av riksdagen,

framgår att enighet i stort sett förelåg beträffande bestämmelsernas huvudgrunder,

vilka — baserade på ett av flottans stab utarbetat förslag — voro:

den tvärskurna flaggan för allmänt bruk såsom national- och handelsflagga,

den tretungade flaggan som örlogsflagga och flagga för kungahuset

samt slopande av den tvåtungade flaggan. Departementschefen framhåller

i propositionen, att lagförslaget utarbetats med beaktande av såväl den

svenska flaggans historiska utveckling som önskvärdheten av enhetlighet

beträffande flaggans utseende, överväganden av förstnämnda art föranledde

framläggande av de ovan nämnda bestämmelserna om användningen

av den tretungade flaggan. Departementschefen yttrade i detta hänseende

bl. a.: »Om den tretungade flaggan således återföres till sin ursprungliga

natur av krigsflagga, bör den ej längre föras exempelvis a riksdagshuset

eller å byggnader, som inrymma rena förvaltningsverk vid hären eller

flottan, såsom armé- och marinförvaltningarna.»

I den nu till behandling föreliggande motionen hävdas, att den uppfattning

beträffande den tretungade flaggans ursprung som ligger till grund

för 1906 års lag icke är den historiskt riktiga. Motionären gör gällande, att

en historisk undersökning tvärtom visar, att den tretungade flaggan ursprungligen

användes såsom såväl civil som militär statsflagga. Detta förhållande

kommer, enligt motionären, klart till uttryck genom 1663 års

plakat. Som stöd för sin uppfattning åberopar motionären skrifter i frågan

under senare år av chefen för livrustkammaren fil. dr Torsten Lenk och

revisorn Uno Lindgren.

Såsom motionären anfört har frågan om den tretungade flaggans ursprung

och tidigare användning varit föremål för vetenskapliga undersökningar

under senare år. Utskottet finner emellertid angeläget framhålla,

att den vetenskapliga diskussionen alltjämt pågår. Riktigheten av den i

motionen hävdade tolkningen av 1663 års plakat har sålunda bestritts.

Skulle den i motionen hävdade uppfattningen, att bestämmelserna i 1906

års lag innebure ett brott mot den historiska traditionen, befinnas riktig,

är det likväl icke givet, att den åsyftade förändringen beträffande den tretungade

flaggans användningsområde bör komma till stånd. Gällande stadganden

ha en nu snart halvsekelgammal tradition bakom sig. I detta sammanhang

vill utskottet framhålla, att seden med flaggning till lands är

en relativt sen företeelse. Sålunda må nämnas, att det så sent som år 1873

väckte visst uppseende, då den svenska flaggan hissades på Stockholms

slott. Det kan vidare erinras om att'' gränsdragningen mellan den tretungade

och den tvärskurna flaggans användningsområde enligt gällande

bestämmelser är otvetydig. Annorlunda skulle förhållandet av allt att

döma bli, om den tretungade flaggan gjordes till en statens allmänna

symbol, då det ej sällan torde vara svårt att avgöra i vilken utsträckning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

en institution är statlig. Därjämte är det särskilt under krigsförhållanden

betydelsefullt att örlogsfartyg föra en flagga, som skiljer sig från den

som brukas av andra fartyg tillhörande staten. I detta sammanhang må

även erinras om föreskriften i artikel 2 i den sjunde Haagkonventionen

av år 1907, att till krigsfartyg omdanade handelsfartyg böra föra de för

krigsfartyg av dess nationalitet utmärkande yttre kännetecknen. Under

hänvisning till det anförda finner utskottet sig nu böra avstyrka en utredning

i motionens syfte beträffande den tretungade flaggans användning.

Under sådana förhållanden synes ej heller böra ifrågakomma att särskilt

utreda frågan om den kungliga flaggans utseende. Utskottet hemställer

alltså,

att förevarande motion, II: 50, icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren, Damström, Pettersson,

Weiland, Herlitz*, Fritiof Karlsson*, Erik Olsson, Ollén och Sigfrid

Larsson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von

Friesen, Fast, Norén, Håstad, Swedberg, Spångberg, Olsson i Mora* och

Dahl.

* Ej närvarande vid justeringen.

Sthlro 195.". K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.