Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagens första kammare.
1955-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1955:17, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagens första kammare.
Dokumentets text
Nr 17—19
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 är 1955
1
Nr 17
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen
mellan valkretsarna vid val till riksdagens
första kammare.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 325
i första kammaren av herr Karlsson, Gustaf, m. fl. samt nr 382 i andra
kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. hemställes, »att riksdagen
måtte för sin del besluta att såsom vilande antaga sådana ändringar av
§ 6 i riksdagsordningen, som på samma sätt som gäller för val till riksdagens
andra kammare tillförsäkrar varje förstakammarvalkrets minst
fem mandat, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig
lagtext».
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför
icke lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
Enligt § 6 riksdagsordningen skola första kammarens etthundrafemtio
ledamöter väljas av landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej
deltaga i landsting; valet gäller för en tid av åtta år, räknade från januari
månads början året näst efter det, under vilket valet skett. För val till
första kammaren är riket indelat i valkretsar; Stockholms stad och Göteborgs
stad utgöra var för sig en valkrets; annan stad, som ej deltager i
landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde, vari staden
förut ingått; flera landstingsområden kunna sammanföras i en valkrets,
men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar. Beträffande indelningen
i valkretsar hänvisar riksdagsordningen till vallagen. Enligt riksdagsordningen
skall vidare antalet mandat för varje förstakammarvalkrets
stå i relation till folkmängden inom området på så sätt, att för varje valkrets
väljes efter folkmängden där en riksdagsman för varje fullt tal,
motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets folkmängd. Därest det antal
riksdagsmän, som med tillämpning av denna regel bör utses, icke uppgår
till etthundrafemtio, skola, för ernående av detta antal, de valkretsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt nyssnämnda
regel är o bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna,
vara berättigade att vardera välja ytterligare en riksdagsman. Det antal
riksdagsmän, som varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, bestäm899
55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 2 avd. Nr 17—19
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955
mes vart tionde år av Konungen; dock må ej på grund av vad sålunda
bestämmes antalet riksdagsmän för en valkrets minskas under löpande
valperiod. I § 7 riksdagsordningen stadgas vidare, att dessa förstakammarvalkretsar
skola indelas i åtta grupper och att varje år under oktober
månad val för nästföljande åttaårsperiod skall förrättas inom en av dessa
grupper. Beträffande indelningen i grupper och vilken ordning, som vid
de årliga valen skall iakttagas mellan grupperna, hänvisar riksdagsordningen
till bestämmelserna i vallagen.
För val till första kammaren är riket enligt 1 § lagen om val till riksdagen
indelat i nitton där närmare angivna valkretsar. I flera fall har en
sammanslagning av flera landstingsområden till en valkrets ägt rum. Sålunda
utgöra femton landstingsområden tillsammans sju valkretsar under
det att tre valkretsar omfatta vardera ett landstingsområde samt stad som
icke deltager i landsting. Endast sju landstingsområden, däribland Göteborgs
och Bohus län med undantag för Göteborgs stad, utgöra var
för sig en valkrets. Av de grupper, i vilka valkretsarna indelas,
bestå fem av vardera två valkretsar och tre av vardera tre valkretsar.
Göteborgs och Bohus län med undantag för Göteborgs stad
bildar en grupp tillsammans med Jönköpings län och Värmlands län. Inom
denna grupp skall val normalt nästa gång förrättas år 1957.
De nu gällande bestämmelserna i riksdagsordningen och lagen om val
till riksdagen tillkommo såsom ett led i 1918—1921 års författningsrevision.
I den kungl. proposition (nr 358) angående bl. a. ny valkretsindelning
för första kammaren, som lades fram för 1919 års riksdag och som
ligger till grund för nu gällande bestämmelser i ämnet, framhöll föredragande
departementschefen, att då gällande valkretsindelning lät det proportionella
systemets grundtanke blott högst ojämnt och ofullkomligt
komma till genomförande och att i fyra valkretsar, nämligen Gotlands län
samt städerna Norrköping, Hälsingborg och Gävle ingen som helst proportionalism
kunde tillämpas, enär de voro enmansvalkretsar. Departementschefen
erinrade vidare om att 1918 års urtima riksdag i skrivelse nr 40
uttalat sig för en sådan sammanslagning av de dåvarande valkretsarna,
att i regel minst fem representanter skulle utses för varje valkrets. Han
anförde, att han undersökt möjligheterna för en lämplig sammanföring av
landstingsområden till gemensamma valkretsar och att därvid såsom
ledande grundsatser uppställts: att endast angränsande områden och helst
blott sådana, som ägde livligare samfärdsel med varandra, sammanfördes;
att valkretsarna skulle kunna sammanföras till åtta ungefär likstora
grupper i och för kammarens successiva förnyelse vid tillämpning av den
åttaåriga mandattiden; samt att valkretsar, som sammanfördes inom en
grupp, skulle representera skilda landsändar. Det uppgjorda förslaget till
ändringar i vallagen utvisade, framhöll departementschefen, att dessa
fordringar på ett tillfredsställande sätt läte sig uppfyllas, även om sam
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 ur 1955
3
manföringen toge sikte på målet, att valkretsarna gjordes så stora, att sex
riksdagsmän valdes av varje valkrets; enligt förslaget konime endast Göteborgs
stad med fem representanter att härifrån utgöra ett undantag.
Med stöd av bestämmelsen i § B riksdagsordningen fastställde Kungl.
Maj:t genom kungörelse den 18 juli 1921 fördelningen av mandaten
mellan de olika förstakammarvalkretsarna för tioårsperioden 1921—1930.
Minsta antalet, fem mandat, fingo därvid Göteborgs stad och Örebro län.
1 övrigt fingo valkretsarna mellan sex och tolv mandat vardera. Dylika
tioårskungörelser ha sedan utfärdats 1931, 1941 och 1951 för nästföljande
tioårsperioder. På grund av att folkökningen icke skett likformigt i hela
riket samt på grund av omflyttningen inom riket ha genom dessa senare
tioårskungörelser i flertalet fall förändringar skett i valkretsarnas mandatantal.
Endast sex valkretsar ha oförändrat antal mandat sedan år 1921.
Stockholm och Göteborg ha under denna tid fått sammanlagt åtta nya
mandat, under det att Göteborgs och Bohus läns landstingsområde, som
1921 hade sex mandat, 1931 fick sitt antal reducerat till fem och enligt
kungörelsen 1951 nästa gång, d. v. s. normalt år 1957, endast skall välja
fyra riksdagsmän. Mandatfördelningen mellan valkretsarna och förändringarna
härvidlag sedan 1921 framgå närmare av den som bilaga till utlåtandet
fogade tabellen.
Flera utredningar och motioner under tiden eller 1920 ha behandlat
spörsmål, som sammanhänga med det proportionella valsystemet. Därvid
har nästan uteslutande andra kammaren kommit i blickpunkten. Något
förslag, som tog sikte på frågan om minimiantalet riksdagsmän även i
förstakammarvalkretsarna, framkom först 1948 i form av motioner (I: 143
av herr Tjällgren m. fl. och II: 240 av herr Pettersson i Dahl in. fl.), vari
hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att ingen valkrets skulle välja
färre än fem riksdagsmän vare sig till första eller till andra kammaren med
undantag för Gotlands läns valkrets, vilken till andra kammaren liksom
dittills borde utse tre riksdagsmän. I motiveringen framhölls, att med
den befolkningsomflyttning som pågick, främst till de stora städerna, vilka
utgjorde egna valkretsar, risk uppstod, att den ena valkretsen efter den
andra med bibehållande av gällande fördelningsregler skulle få sin parlamentariska
representation reducerad till färre än fem mandat. I denna
motivering nämndes särskilt, att Göteborgs och Bohus län skulle komma att
ligga i farozonen, när ny omfördelning av mandaten till första kammaren
skedde 1951, och att ett mandatantal lägre än fem icke skulle ge tillbörlig
rättvisa åt de olika partierna inom det proportionella valsystemets ram.
Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr 15) samt avslogos
av riksdagen. Utskottet framhöll vid detta tillfälle bl. a. såsom skäl för
sitt ståndpunktstagande, att anledning saknades att frångå den nuvarande
principen för mandatens fördelning, enligt vilken varje valkrets, med undantag
för Gotland, ägde utse riksdagsmän i relation till sin folkmängd.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955
Denna princip vore enligt utskottets mening en naturlig konsekvens av kravet
på alla medborgares likställighet i politiskt hänseende. Genom en omreglering
i enlighet med motionärernas förslag skulle för övrigt det av dem
avsedda syftet näppeligen uppnås. De olägenheter, som otvivelaktigt vore
förenade med valkretsar med alltför liten befolkning, skulle kunna elimineras
genom att valkretsarna gjordes större. En sådan lösning ville dock
utskottet icke då förorda, eftersom valkretsindelningen för andrakammarvalen,
som i stort anslöt sig till länsindelningen, hade vunnit hävd.
I samma proposition (nr 175), som 1952 framlades för riksdagen med
förslag till provisorisk lagstiftning rörande valen till riksdagens andra kammare
för perioden 1953—1956, föreslog Kungl. Maj:t även sådan ändrad
lydelse av §§ 13 och 15 riksdagsordningen, att varje andrakammarvalkrets
skulle vara tillförsäkrad minst fem mandat eller — om kretsen på
grund av sitt befolkningstal vore berättigad till mindre än tre mandat —
minst detta antal. Till följd härav skulle viss överrepresentation kunna
uppkomma för någon eller några valkretsar, men denna skulle enligt förslaget
icke medföra någon minskning av antalet mandat i andra valkretsar.
Därest förslaget genomfördes skulle följden bliva, att antalet ledamöter
i andra kammaren kunde komma att något överstiga 230. Syftet
med propositionen i denna del var att råda bot på olägenheterna ur proportionell
synpunkt av andrakammarvalkretsar med mindre än fem mandat,
vilka valkretsar uppkommit på grund av ojämnheter i befolkningsutvecklingen.
Grundlagsförslaget tillstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr
22) och antogs 1952 av riksdagen såsom vilande samt blev 1953 slutgiltigt
antaget. Därest denna reform icke genomförts, hade Blekinge och Jämtlands
läns valkretsar kommit att vardera endast innehålla fyra mandat.
I nu förevarande motioner föreslåis, att, på samma sätt som gäller för
andrakammarvalen, även varje förstakammarvalkrets skall tillförsäkras
minst fem mandat. I motiveringen framhålles, att det ur proportionell och
allmän rättvisesynpunkt är av betydelse, att ett tillräckligt antal mandat
finnes att fördela inom en valkrets och att fördelningen av ett så begränsat
antal mandat som fem med rådande partiförhållanden endast ger en
approximativ rättvisa samt att desto större erinringar kunna resas, om
mandatantalet i någon valkrets skulle understiga fem. Genom befolkningsutvecklingen
har man kommit ifrån den enligt motionärernas mening riktiga
målsättningen att trygga ett tillräckligt högt mandatantal i valkretsarna.
Göteborgs och Bohus län utom Göteborg skall således enligt den nuvarande
regeln endast välja fyra riksdagsmän vid val 1957. Om den nyinförda tillläggsregeln
för andrakammarval även blir gällande vid val till första kammaren,
tillförsäkras alla valkretsar minst fem mandat.
Av den föregående redogörelsen framgår, att Göteborgs och Bohus läns
landsting, som vid de senaste inom valkretsen företagna förstakammarvalen
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955
5
utsåg fem ledamöter av första kammaren, vid nästa förstakammarval •—
vilket normalt skall äga rum år 1957 — till följd av ändrade befolkningsförhållanden
blott skall utse fyra ledamöter. Detta resultat står icke i god
överensstämmelse med de ovan angivna principer, som legat till grund för
gällande författningsbestämmelser i ämnet. En ändring av dessa bestämmelser
bör enligt utskottets mening därför komma till stånd, ehuru ändringen
så vitt nu kan bedömas under överskådlig tid blott kan få betydelse
för förevarande förstakammarvalkrets. Syftemålet med denna ändring
kan ernås antingen genom en grundlagsändring liknande den, som år
1953 genomfördes i fråga om minimiantalet mandat inom andrakammarvalkretsarna
eller genom jämkning i gällande regler om valkretsindelningen
vid förstakammarval. Vilken väg som härvidlag är lämpligast att
beträda bör enligt utskottets åsikt göras till föremål för närmare utredning.
Denna synes kunna företagas fristående från 1954 års författningsutrednings
arbete, vilket icke kan beräknas bliva slutfört före utgången av nu
löpande valperiod till andra kammaren. Resultatet av den av utskottet
sålunda förordade utredningen bör kunna framläggas för 1956 års riksdag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner i skrivelse
till Kungl. Maj:t ville hemställa om utredning och förslag
till .sådana ändringar i gällande författningsbestämmelser,
att färre än fem ledamöter ej komma att utses för någon
förstakammarvalkrets.
Stockholm den 3 maj 1955
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Englund*, Hällgren, Damström, Pettersson,
Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Sörlin, samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén*,
Spångberg*, Jonsson i Haverö*, Nordkvist i Kalmar, fru Svedberg, herrar
Nilsson i Göingegården och Stenberg*.
Ej närvarande vid justeringen.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955
Bilaga
Antal mandat per valkrets vid val till riksdagens första kammare efter 1921
Valkrets
Antal mandat under påföljande tioårs- period enligt kungl. kungörelser utfärdade
nedannämnda år
Föränd- ring under
tiden
1921 —
1951
1921
1931
1941
1951
Stockholms stad....................
11
12
14
16
+ 5
Stockholms län och Uppsala län.....
10
10
10
11
+ 1
Södermanlands län o. Västmanlands län
9
9
9
9
0
Östergötlands län med Norrköpings stad
8
8
7
7
— 1
Jönköpings län .....................
6
6
6
6
0
Kronobergs län och Hallands län.....
Kalmar läns norra och södra landstings-
8
7
7
7
— 1
områden samt Gotlands län........
7
7
7
6
— 1
Blekinge län och Kristianstads län ....
Malmöhus län med Malmö stad och
10
9
9
9
— 1
Hälsingborgs stad.................
12
12
12
12
0
Göteborgs stad......................
Göteborgs och Bohus län (utom Göte-
5
6
7
8
+ 3
borg). Mandattiden utgår 1957......
6
5
5
4
— 2
Älvsborgs län.......................
8
8
8
8
0
Skaraborgs län.....................
6
6
6
5
— 1
Värmlands län......................
7
7
6
6
— 1
Örebro län.........................
5
5
5
5
0
Kopparbergs län....................
6
6
6
6
0
Gävleborgs län med Gävle stad.......
7
7
6
6
—1
Västernorrlands län och Jämtlands län
10
10
10
9
— 1
Västerbottens län och Norrbottens län
9
10
10
10
+ 1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockemäringen i riket m. TO. a1 i texten