Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagens första kammare.

1955-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1955:17, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen mellan valkretsarna vid val till riksdagens första kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 17—19

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 är 1955

1

Nr 17

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta

motioner angående viss ändring i grunderna för mandatfördelningen

mellan valkretsarna vid val till riksdagens

första kammare.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 325

i första kammaren av herr Karlsson, Gustaf, m. fl. samt nr 382 i andra

kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. hemställes, »att riksdagen

måtte för sin del besluta att såsom vilande antaga sådana ändringar av

§ 6 i riksdagsordningen, som på samma sätt som gäller för val till riksdagens

andra kammare tillförsäkrar varje förstakammarvalkrets minst

fem mandat, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig

lagtext».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

Enligt § 6 riksdagsordningen skola första kammarens etthundrafemtio

ledamöter väljas av landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej

deltaga i landsting; valet gäller för en tid av åtta år, räknade från januari

månads början året näst efter det, under vilket valet skett. För val till

första kammaren är riket indelat i valkretsar; Stockholms stad och Göteborgs

stad utgöra var för sig en valkrets; annan stad, som ej deltager i

landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde, vari staden

förut ingått; flera landstingsområden kunna sammanföras i en valkrets,

men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar. Beträffande indelningen

i valkretsar hänvisar riksdagsordningen till vallagen. Enligt riksdagsordningen

skall vidare antalet mandat för varje förstakammarvalkrets

stå i relation till folkmängden inom området på så sätt, att för varje valkrets

väljes efter folkmängden där en riksdagsman för varje fullt tal,

motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets folkmängd. Därest det antal

riksdagsmän, som med tillämpning av denna regel bör utses, icke uppgår

till etthundrafemtio, skola, för ernående av detta antal, de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt nyssnämnda

regel är o bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna,

vara berättigade att vardera välja ytterligare en riksdagsman. Det antal

riksdagsmän, som varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, bestäm899

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 2 avd. Nr 17—19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955

mes vart tionde år av Konungen; dock må ej på grund av vad sålunda

bestämmes antalet riksdagsmän för en valkrets minskas under löpande

valperiod. I § 7 riksdagsordningen stadgas vidare, att dessa förstakammarvalkretsar

skola indelas i åtta grupper och att varje år under oktober

månad val för nästföljande åttaårsperiod skall förrättas inom en av dessa

grupper. Beträffande indelningen i grupper och vilken ordning, som vid

de årliga valen skall iakttagas mellan grupperna, hänvisar riksdagsordningen

till bestämmelserna i vallagen.

För val till första kammaren är riket enligt 1 § lagen om val till riksdagen

indelat i nitton där närmare angivna valkretsar. I flera fall har en

sammanslagning av flera landstingsområden till en valkrets ägt rum. Sålunda

utgöra femton landstingsområden tillsammans sju valkretsar under

det att tre valkretsar omfatta vardera ett landstingsområde samt stad som

icke deltager i landsting. Endast sju landstingsområden, däribland Göteborgs

och Bohus län med undantag för Göteborgs stad, utgöra var

för sig en valkrets. Av de grupper, i vilka valkretsarna indelas,

bestå fem av vardera två valkretsar och tre av vardera tre valkretsar.

Göteborgs och Bohus län med undantag för Göteborgs stad

bildar en grupp tillsammans med Jönköpings län och Värmlands län. Inom

denna grupp skall val normalt nästa gång förrättas år 1957.

De nu gällande bestämmelserna i riksdagsordningen och lagen om val

till riksdagen tillkommo såsom ett led i 1918—1921 års författningsrevision.

I den kungl. proposition (nr 358) angående bl. a. ny valkretsindelning

för första kammaren, som lades fram för 1919 års riksdag och som

ligger till grund för nu gällande bestämmelser i ämnet, framhöll föredragande

departementschefen, att då gällande valkretsindelning lät det proportionella

systemets grundtanke blott högst ojämnt och ofullkomligt

komma till genomförande och att i fyra valkretsar, nämligen Gotlands län

samt städerna Norrköping, Hälsingborg och Gävle ingen som helst proportionalism

kunde tillämpas, enär de voro enmansvalkretsar. Departementschefen

erinrade vidare om att 1918 års urtima riksdag i skrivelse nr 40

uttalat sig för en sådan sammanslagning av de dåvarande valkretsarna,

att i regel minst fem representanter skulle utses för varje valkrets. Han

anförde, att han undersökt möjligheterna för en lämplig sammanföring av

landstingsområden till gemensamma valkretsar och att därvid såsom

ledande grundsatser uppställts: att endast angränsande områden och helst

blott sådana, som ägde livligare samfärdsel med varandra, sammanfördes;

att valkretsarna skulle kunna sammanföras till åtta ungefär likstora

grupper i och för kammarens successiva förnyelse vid tillämpning av den

åttaåriga mandattiden; samt att valkretsar, som sammanfördes inom en

grupp, skulle representera skilda landsändar. Det uppgjorda förslaget till

ändringar i vallagen utvisade, framhöll departementschefen, att dessa

fordringar på ett tillfredsställande sätt läte sig uppfyllas, även om sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 ur 1955

3

manföringen toge sikte på målet, att valkretsarna gjordes så stora, att sex

riksdagsmän valdes av varje valkrets; enligt förslaget konime endast Göteborgs

stad med fem representanter att härifrån utgöra ett undantag.

Med stöd av bestämmelsen i § B riksdagsordningen fastställde Kungl.

Maj:t genom kungörelse den 18 juli 1921 fördelningen av mandaten

mellan de olika förstakammarvalkretsarna för tioårsperioden 1921—1930.

Minsta antalet, fem mandat, fingo därvid Göteborgs stad och Örebro län.

1 övrigt fingo valkretsarna mellan sex och tolv mandat vardera. Dylika

tioårskungörelser ha sedan utfärdats 1931, 1941 och 1951 för nästföljande

tioårsperioder. På grund av att folkökningen icke skett likformigt i hela

riket samt på grund av omflyttningen inom riket ha genom dessa senare

tioårskungörelser i flertalet fall förändringar skett i valkretsarnas mandatantal.

Endast sex valkretsar ha oförändrat antal mandat sedan år 1921.

Stockholm och Göteborg ha under denna tid fått sammanlagt åtta nya

mandat, under det att Göteborgs och Bohus läns landstingsområde, som

1921 hade sex mandat, 1931 fick sitt antal reducerat till fem och enligt

kungörelsen 1951 nästa gång, d. v. s. normalt år 1957, endast skall välja

fyra riksdagsmän. Mandatfördelningen mellan valkretsarna och förändringarna

härvidlag sedan 1921 framgå närmare av den som bilaga till utlåtandet

fogade tabellen.

Flera utredningar och motioner under tiden eller 1920 ha behandlat

spörsmål, som sammanhänga med det proportionella valsystemet. Därvid

har nästan uteslutande andra kammaren kommit i blickpunkten. Något

förslag, som tog sikte på frågan om minimiantalet riksdagsmän även i

förstakammarvalkretsarna, framkom först 1948 i form av motioner (I: 143

av herr Tjällgren m. fl. och II: 240 av herr Pettersson i Dahl in. fl.), vari

hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att ingen valkrets skulle välja

färre än fem riksdagsmän vare sig till första eller till andra kammaren med

undantag för Gotlands läns valkrets, vilken till andra kammaren liksom

dittills borde utse tre riksdagsmän. I motiveringen framhölls, att med

den befolkningsomflyttning som pågick, främst till de stora städerna, vilka

utgjorde egna valkretsar, risk uppstod, att den ena valkretsen efter den

andra med bibehållande av gällande fördelningsregler skulle få sin parlamentariska

representation reducerad till färre än fem mandat. I denna

motivering nämndes särskilt, att Göteborgs och Bohus län skulle komma att

ligga i farozonen, när ny omfördelning av mandaten till första kammaren

skedde 1951, och att ett mandatantal lägre än fem icke skulle ge tillbörlig

rättvisa åt de olika partierna inom det proportionella valsystemets ram.

Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr 15) samt avslogos

av riksdagen. Utskottet framhöll vid detta tillfälle bl. a. såsom skäl för

sitt ståndpunktstagande, att anledning saknades att frångå den nuvarande

principen för mandatens fördelning, enligt vilken varje valkrets, med undantag

för Gotland, ägde utse riksdagsmän i relation till sin folkmängd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955

Denna princip vore enligt utskottets mening en naturlig konsekvens av kravet

på alla medborgares likställighet i politiskt hänseende. Genom en omreglering

i enlighet med motionärernas förslag skulle för övrigt det av dem

avsedda syftet näppeligen uppnås. De olägenheter, som otvivelaktigt vore

förenade med valkretsar med alltför liten befolkning, skulle kunna elimineras

genom att valkretsarna gjordes större. En sådan lösning ville dock

utskottet icke då förorda, eftersom valkretsindelningen för andrakammarvalen,

som i stort anslöt sig till länsindelningen, hade vunnit hävd.

I samma proposition (nr 175), som 1952 framlades för riksdagen med

förslag till provisorisk lagstiftning rörande valen till riksdagens andra kammare

för perioden 1953—1956, föreslog Kungl. Maj:t även sådan ändrad

lydelse av §§ 13 och 15 riksdagsordningen, att varje andrakammarvalkrets

skulle vara tillförsäkrad minst fem mandat eller — om kretsen på

grund av sitt befolkningstal vore berättigad till mindre än tre mandat —

minst detta antal. Till följd härav skulle viss överrepresentation kunna

uppkomma för någon eller några valkretsar, men denna skulle enligt förslaget

icke medföra någon minskning av antalet mandat i andra valkretsar.

Därest förslaget genomfördes skulle följden bliva, att antalet ledamöter

i andra kammaren kunde komma att något överstiga 230. Syftet

med propositionen i denna del var att råda bot på olägenheterna ur proportionell

synpunkt av andrakammarvalkretsar med mindre än fem mandat,

vilka valkretsar uppkommit på grund av ojämnheter i befolkningsutvecklingen.

Grundlagsförslaget tillstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr

22) och antogs 1952 av riksdagen såsom vilande samt blev 1953 slutgiltigt

antaget. Därest denna reform icke genomförts, hade Blekinge och Jämtlands

läns valkretsar kommit att vardera endast innehålla fyra mandat.

I nu förevarande motioner föreslåis, att, på samma sätt som gäller för

andrakammarvalen, även varje förstakammarvalkrets skall tillförsäkras

minst fem mandat. I motiveringen framhålles, att det ur proportionell och

allmän rättvisesynpunkt är av betydelse, att ett tillräckligt antal mandat

finnes att fördela inom en valkrets och att fördelningen av ett så begränsat

antal mandat som fem med rådande partiförhållanden endast ger en

approximativ rättvisa samt att desto större erinringar kunna resas, om

mandatantalet i någon valkrets skulle understiga fem. Genom befolkningsutvecklingen

har man kommit ifrån den enligt motionärernas mening riktiga

målsättningen att trygga ett tillräckligt högt mandatantal i valkretsarna.

Göteborgs och Bohus län utom Göteborg skall således enligt den nuvarande

regeln endast välja fyra riksdagsmän vid val 1957. Om den nyinförda tillläggsregeln

för andrakammarval även blir gällande vid val till första kammaren,

tillförsäkras alla valkretsar minst fem mandat.

Av den föregående redogörelsen framgår, att Göteborgs och Bohus läns

landsting, som vid de senaste inom valkretsen företagna förstakammarvalen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955

5

utsåg fem ledamöter av första kammaren, vid nästa förstakammarval •—

vilket normalt skall äga rum år 1957 — till följd av ändrade befolkningsförhållanden

blott skall utse fyra ledamöter. Detta resultat står icke i god

överensstämmelse med de ovan angivna principer, som legat till grund för

gällande författningsbestämmelser i ämnet. En ändring av dessa bestämmelser

bör enligt utskottets mening därför komma till stånd, ehuru ändringen

så vitt nu kan bedömas under överskådlig tid blott kan få betydelse

för förevarande förstakammarvalkrets. Syftemålet med denna ändring

kan ernås antingen genom en grundlagsändring liknande den, som år

1953 genomfördes i fråga om minimiantalet mandat inom andrakammarvalkretsarna

eller genom jämkning i gällande regler om valkretsindelningen

vid förstakammarval. Vilken väg som härvidlag är lämpligast att

beträda bör enligt utskottets åsikt göras till föremål för närmare utredning.

Denna synes kunna företagas fristående från 1954 års författningsutrednings

arbete, vilket icke kan beräknas bliva slutfört före utgången av nu

löpande valperiod till andra kammaren. Resultatet av den av utskottet

sålunda förordade utredningen bör kunna framläggas för 1956 års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner i skrivelse

till Kungl. Maj:t ville hemställa om utredning och förslag

till .sådana ändringar i gällande författningsbestämmelser,

att färre än fem ledamöter ej komma att utses för någon

förstakammarvalkrets.

Stockholm den 3 maj 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Englund*, Hällgren, Damström, Pettersson,

Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Sörlin, samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén*,

Spångberg*, Jonsson i Haverö*, Nordkvist i Kalmar, fru Svedberg, herrar

Nilsson i Göingegården och Stenberg*.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1955

Bilaga

Antal mandat per valkrets vid val till riksdagens första kammare efter 1921

Valkrets

Antal mandat under påföljande tioårs- period enligt kungl. kungörelser utfärdade

nedannämnda år

Föränd- ring under

tiden

1921 —

1951

1921

1931

1941

1951

Stockholms stad....................

11

12

14

16

+ 5

Stockholms län och Uppsala län.....

10

10

10

11

+ 1

Södermanlands län o. Västmanlands län

9

9

9

9

0

Östergötlands län med Norrköpings stad

8

8

7

7

— 1

Jönköpings län .....................

6

6

6

6

0

Kronobergs län och Hallands län.....

Kalmar läns norra och södra landstings-

8

7

7

7

— 1

områden samt Gotlands län........

7

7

7

6

— 1

Blekinge län och Kristianstads län ....

Malmöhus län med Malmö stad och

10

9

9

9

— 1

Hälsingborgs stad.................

12

12

12

12

0

Göteborgs stad......................

Göteborgs och Bohus län (utom Göte-

5

6

7

8

+ 3

borg). Mandattiden utgår 1957......

6

5

5

4

— 2

Älvsborgs län.......................

8

8

8

8

0

Skaraborgs län.....................

6

6

6

5

— 1

Värmlands län......................

7

7

6

6

— 1

Örebro län.........................

5

5

5

5

0

Kopparbergs län....................

6

6

6

6

0

Gävleborgs län med Gävle stad.......

7

7

6

6

—1

Västernorrlands län och Jämtlands län

10

10

10

9

— 1

Västerbottens län och Norrbottens län

9

10

10

10

+ 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockemäringen i riket m. TO. a1 i texten