Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om taxeringsmäns straffrättsliga ansvar m. m.

1955-05-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1955:18, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om taxeringsmäns straffrättsliga ansvar m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955

7

Nr 18

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion angående utredning om taxeringsmäns straffrättsliga

ansvar m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 380, av herr Håstad hemställes, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning om taxeringsmäns

straffrättsliga ansvar och »om behovet eller inte av det skydd för taxeringsmän,

som § 113 regeringsformen stadgar».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I § 113 regeringsformen stadgas, att taxeringsmän, som riksdagens bevillnings

föreskrifter å dess vägnar tillämpa, ej skola för debitering eller

taxering kunna till något ansvar ställas. Med taxeringsmän torde förstås

ordförande och ledamöter i de olika beskattningsnämnderna. Åtalsskyddel

avser endast taxeringsmännens åtgärder vid taxering och debitering. Enligt

strafflagen är sålunda den som sitter i beskattningsnämnd underkastad

partiellt ämbetsansvar, avseende bland annat brott mot tystnadsplikt. Lixsom

taxeringsmännen sålunda äro underkastade ämbetsansvar, ha de enligt

strafflagen också straffskydd som ämbetsmän.

Det nu ifrågavarande stadgandet, som väsentligen oförändrat funnits

i regeringsformen sedan dennas tillkomst, torde, då det infördes, främst

ha avsett att skydda riksdagens beskattningsmakt mot Kungl. Maj :t och

kronan. Stadgandet har emellertid tolkats sa, att taxeringsmännen äio

skyddade mot åtal jämväl från de skattskyldigas sida för felaktigheter vid

taxeringen.

År 1933 väcktes en motion (11:10 av herrar Wallén och Johanson i Hallagården)

om upphävande av § 113 regeringsformen. På hemställan av konstitutionsutskottet

avslog riksdagen motionen. I sitt utlåtande (nr 11) anförde

utskottet, att det skydd, som tillförsäkrats taxeringsmännen i paragrafen,

alltfort syntes vara av betydelse. Taxeringsmyndigheterna borde,

fortsatte utskottet, kunna verkställa det dem anförtrodda grannlaga arbetet

utan att riskera att bliva ställda till ansvar för att vid något tillfälle en

förment för hög eller för låg taxering ägt rum; i varje fall torde ett borttagande

av bestämmelsen icke kunna verka fördelaktigt på taxeringsarbetet,

och ej heller hade påvisats några olägenheter eller missförhållanden, vilka

kunde ha sin grund i bestämmelsen och motivera en ändring av densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955

Anslutningsvis åberopade utskottet, att bestämmelsen därjämte sammanhängde

med riksdagens beskattningsrätt och i sin mån alltjämt betonade

taxeringens karaktär av självförvaltningsverksamhet.

I en år 1953 väckt motion (II: 90 av herr Håstad) hemställdes »att riksdagen

måtte för sin del upphäva § 113 regeringsformen». I sitt av riksdagen

godkända utlåtande (nr 4) avstyrkte konstitutionsutskottet motionen

samt anförde:

»Under den tid § 113 regeringsformen gällt har Kungl. Maj:ts och ämbetsverkens

inflytande på taxeringsarbetet efter hand ökats väsentligt. Detta

har skett dels genom ändrade grunder för sammansättningen av beskattningsnämnderna

— Kungl. Maj :t och ämbetsverken ha sålunda nu betydligt

större inflytande härvidlag än vad som varit fallet tidigare — dels

genom andra organisatoriska förändringar och nybildningar. I sistnämnda

avseende må erinras om taxeringsavdelningarna vid länsstyrelserna och om

riksskattenämnden, vilka inrättats under de senast förflutna tio åren.

Frågan om ytterligare ändring av taxeringsorganisationen utredes för

närvarande efter hemställan av riksdagen (skrivelse nr 219/1950) av 1950

års skattelagssakkunniga. I direktiven för utredningens verksamhet har

chefen för finansdepartementet i hithörande del anfört bland annat, att

taxei ingsnämnderna torde vara i behov av yrkeskunnigt biträde i avsevärt

större omfattning än som nu kunde beredas dem. Departementschefen har

föi t fram tanken på att sådant biträde kunde beredas nämnderna genom

heltidsanställda tjänstemän. I direktiven räknas med att organisatoriska

förändringar kunde komma att ske även i fråga om prövningsnämnderna.

Det förefaller icke uteslutet, att de sakkunniga komma att föreslå sådana

ändringar av gällande bestämmelser, att taxerings- och prövningsnämnderna

skulle förändras såväl till organisation som till arbetssätt. Frågan om upphävande

eller ändring av § 113 regeringsformen synes därför böra upptagas

till närmare övervägande först sedan de sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande

delar framlagts, något som torde komma att ske i god tid före

utgången av valperioden för den nuvarande andra kammaren.»

Betänkande med förslag till effektivare taxering avlämnades av 1950

års skattelagssakkunniga den 8 september 1954 (SOU 1954:24). I betänkandet

föreslogos bland annat olika åtgärder i syfte att erhålla eu ändamålsenligare

taxeringsorganisation. Sedan vissa delar av sakkunnigbetänkandet

överarbetats inom finansdepartementet, har i proposition (nr 160) till

innevarande års riksdag framlagts förslag till ändrade regler om uppgiftsskyldighet

och taxeringskontroll. Däremot har förslag till ändrad taxeringsorganisation

icke upptagits i propositionen. I denna (s. 1 f, 34 och 81) har

angivits, att sistnämnda spörsmål befunnits kräva vtterligare utredning

genom särskilda sakkunniga.

Den 11 mars 1955 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fyra utredningsmän för att verkställa en översyn

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955

9

av taxeringsorganisationen och därmed sammanhängande spörsmål. I direktiven

för utredningen framhålles, att densamma bör omfatta bland annat

frågorna om taxeringsarbetets organisation i första instans och om prövningsnämndernas

ställning och arbetsformer. Enligt direktiven bör utredningen

bedrivas med sådan skyndsamhet att förslag i ämnet skall kunna

underställas 1956 års riksdag.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att taxeringsorganisationen

och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt äro under utredning av

inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga. I likhet med vad utskottet

framhöll i sitt ovan citerade utlåtande år 1953, anser utskottet, att

frågan om upphävande eller ändring av § 113 regeringsformen bör upptagas

till närmare övervägande först sedan resultatet av nämnda utredning föreligger.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion, 11:380, icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 maj 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

J. W. PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Englund, Hällgren, Wahlund,

Pettersson, Weiland, Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Olsén*; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Fast*, Håstad,

Swedberg, Spångberg*, Jonsson i Haverö*, Nordkvist i Kalmar, Hainrin*,

Andersson i Linköping* och Dahl.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Håstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.