Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om partibeteckning å valsedlar vid allmänna val.
1955-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1955:7, Utlåtande i anledning av motioner angående viss ändring av bestämmelserna om partibeteckning å valsedlar vid allmänna val.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1955
Nr 7
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående viss ändring av bestämmelserna om partibeteckning
å valsedlar vid allmänna val.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr
81 i första kammaren av herr Lundström och nr 108 i andra kammaren arfröken
Vinge in. fl. föreslås, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att vid den översyn som skall föregå ny lagstiftning om
val till riksdagens andra kammare liksom om kommunalval sådan ändring
i nu gällande bestämmelser utarbetas, som möjliggör att partibeteckningen
skall betraktas som en enhet oavsett om den hestår av ett eller flera ord
och upptar en eller flera rader».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt 59 § andra stycket lagen om val till riksdagen skall å valsedel
ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i ord för russ grupp
väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss meningsriktning
(väljarbeteckning); utsättas två eller tre beteckningar, skola de uppföras
den ena under den andra. Enligt 28 § första stycket kommunala vallagen
skall å valsedel ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning)
; ovanför partibeteckningen må förekomma eu kartellbeteckning
(beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier) och
mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning
i ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet).
Dessa stadganden äro emellertid för närvarande suspenderade genom
59 § andra stycket lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om
val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 och 23 §
första stycket lagen den 12 mars 1954 med vissa bestämmelser om kommunalval
för perioden 1955—1958 in. m., vari stadgas, att å valsedel ovanför
namnen skall utsättas partibeteckning. I lagtexten definieras partibeteckning
såsom »partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp
av valmän (väljare) eller för viss meningsriktning». Enligt 79 § första
stycket i 1952 års lag och 25 § första stycket i 1954 års lag är valsedel
ogill bl. a. om den upptager mer än en beteckning ovanför namnen.
Den provisoriska lagstiftning, som genomfördes år 1952 i fråga om
andrakammarval och år 1954 i fråga om kommunalval, hade till syfte
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1955
5
att åstadkomma större proportionell rättvisa mellan partierna. I den proposition
(nr 175) till 1952 års riksdag, vari förslag till provisorisk lagstiftning
rörande andrakammarvalen framlades, förklarade departementschefen,
att det vore antagligt, att en så förbättrad proportionalitet, som
den föreslagna metoden för mandatfördelning erbjöd, ko min e att åtminstone
starkt begränsa användningen av karteller, ehuru verkningarna härvidlag
måste bedömas såsom i någon mån osäkra; förekomsten av valsamverkan
mellan partier skulle dock ytterligare kunna motverkas genom att man borttoge
möjligheten att å valsedel använda mer än en välj arbeteckning. En
sådan reform utgjorde enligt departementschefens mening ett naturligt
komplement till införandet av en ny fördelningsmetod, avsedd att göra
kartellerna onödiga. Departementschefen föreslog därför, att valsedlarna
väl skulle vara försedda med partibeteckning men att ingen annan väljarbeteckning
skulle vara tillåten. — Konstitutionsutskottet anslöt sig till
departementschefens ståndpunkt i fråga om kartellsystemet (utlåtande nr
22). — Propositionen (nr 71) år 1954 med förslag till lagstiftning rörande
de kommunala valen anslöt sig i fråga om kartellsystemet till 1952 års
proposition. Departementschefen uttalade, att införandet av den nya fördelningismetoden,
som syftade till att göra kartellväsendet överflödigt, borde
kompletteras med ett förbud mot att å valsedel använda mer än en väljarbeteckning.
Departementschefen föreslog därför, att ingen annan väljarbeteckning
än partibeteckning skulle vara tillåten. I propositionen uttalades,
att hinder icke möter att såsom beteckning å ett parti använda
en sammanställning av flera beteckningar, men de olika leden måste vara
jämställda — exempelvis förenade genom bindestreck — så att icke ett
system av över- och underordnade väljarbeteckningar uppkommer.
Såsom motionärerna uppgivit bär vid 1954 års kommunalval förekommit,
att valsedlar, vilka upptagit välj arbetecknings olika led på mer än
eu rad, ansetts ogilla. Regeringsrätten, som haft att bedöma några dylika
fall, har därvid funnit, att valsedlarna måste anses upptaga mer än en
beteckning ovanför namnen och förty jämlikt lag vara ogilla. Dessa avgöranden
torde ha grundats å — förutom gällande lagregler — de ovannämnda
uttalandena under förarbetena till lagstiftningen. När motionärerna
nu vilja föreslå lagändring i fråga om väljarbeteckningen å valsedlar,
vill utskottet erinra om att gällande vallagstiftning i nu ifrågavarande
delar endast gäller i fråga om andrakammarvalen för perioden
1953—1956 och i fråga om kommunalvalen för perioden 1955—1958 samt
således är av provisorisk karaktär. Vidare må framhållas, att riksdagen
år 1953, i enlighet med konstitutionsutskottets förslag (utlåtande nr 17),
i skrivelse (nr 326) till Kungi. Maj:t hemställde bl. o. om förslag under
innevarande mandatperiod för andra kammaren till definitiv reglering av
valsystemet för val till riksdagens andra kammare. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande (nr 3) i anledning av proposition med förslag till
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1955
lagstiftning angående de kommunala valen för perioden 1955—1958 framhöll
utskottet bl. a. önskvärdheten av likformighet vid de olika slagen val
samt uttalade, att definitivt ställningstagande till valmetod borde kunna
äga rum sedan den föreslagna metoden prövats jämväl vid kommunalvalen
för nämnda mandatperiod. Den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 16 augusti 1954 tillkallade författningsutredningen har också att bl. a.
överväga frågan om valsättet i hela dess vidd. I direktiven för utredningens
verksamhet anförde departementschefen, att spörsmålet om valsättet hade
särskilt stor aktualitet, enär det valsystem, som kommit till användning
vid det senaste andrakammarvalet, endast vore provisoriskt samt att samma
valsystem hade, likaledes såsom ett provisorium, år 1954 antagits för val
av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958.
Vidare framhölls i direktiven angelägenheten av att det nuvarande provisoriet
på före varande område snarast möjligt ersattes med en definitiv
ordning. Kartellsystemet och andra spörsmål rörande väljarbeteckningar
ha så nära samband med valmetoden, att dessa frågor enligt utskottets
uppfattning måste prövas av författningsutredningen vid övervägande av
ny vallagstiftning. Anledning saknas därför enligt utskottets mening att
nu självständigt pröva den i motionerna väckta frågan, som endast avser
en detalj i den nu gällande provisoriska vallagstiftningen. Utskottet hemställer
därför,
att motionerna 1:81 och 11:108 icke måtte till någon
riksdagen åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 mars 1955
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Pettersson,
Weiland, Fritiof Karlsson, Erik Olsson*, Olsén, Lundström och Sigfrid
Larsson*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen*, Fast*, Norén, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora*, Nilsson
i Göingegården* och Hamrin*.
Reservation
av herr Lundström, som yrkat, att utskottet måtte tillstyrka de föreliggande
motionerna.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.