Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.
1955-05-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1955:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955
1
Nr 4
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna
barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkten
23, s. 34—36 i propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 4 januari 1955, föreslagit riksdagen att till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000
kronor.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 424, har herrar Rubbestad
och Svensson i Vä hemställt dels att riksdagen måtte besluta, att
barnbidrag icke skall utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för
andra barnet med 290 kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för
fjärde barnet med 410 kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn
skall höjas successivt med 60 kronor i förhållande till det som utgår för
det näst föregående barnet, dels ock att riksdagen måtte till allmänna
barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 000
kronor.
Motionen har hänvisats till statsutskottet.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet
har det i statsverkspropositionen på förenämnda punkt framlagda förslaget
ävensom motionen överlämnats till behandling av sammansatt statsoch
andra lagutskott.
Beträffande de skäl som, utöver vad nedan angives, anförts till stöd för
Kungl. Maj :ts förslag och för yrkandena i motionen får utskottet hänvisa
till propositionen och motionen.
Anslaget till Allmänna barnbidrag är för innevarande budgetår uppfört
med 527 000 000 kronor.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår f. n. —
med vissa undantag — för barn, soin är svensk medborgare och bosatt i
riket, av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och upp1—907
55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. 2 avd. Nr 4
2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955
fostran allmänt barnbidrag med 290 kronor om året. Sådant bidrag lämnas
även för här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare, såframt
barnet fostrats av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket.
Allmänt barnbidrag utgår fr. o. in. kvartalet efter det, varunder barnet
fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, t. o. in. det kvartal,
varunder barnet fyller 16 år. Allmänt barnbidrag utgår icke för kvartal,
vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och
bostad åt barnet helt bestrides av statsmedel, dock att sådant bidrag utbetalas
för tid, då barnet är inackorderat vid nomadskola.
Tidigare behandling av frågan om differentierade
allmänna barnbidrag
Förslag till lag om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag
genom propositionen nr 220. Enligt förslaget skulle bidrag utgå med 260
kronor om året för varje barn oavsett barnantalet i familjen. I propositionen
nr 212 till samma års riksdag föreslogs, bland annat, att familj eavdragen
för barn vid den statliga beskattningen skulle avskaffas.
I en i anledning av propositionen nr 220 väckt motion, 11: 444, hemställdes
att »riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 220 med förslag
till lag om allmänna barnbidrag — därest riksdagen i skattefrågan
då redan fattat ett beslut som innebär de skattefria barnavdragens slopande
— måtte besluta att till förmån för de barnrika familjerna differentiera
bidragen förslagsvis enligt skalan 150 kronor för första barnet,
300 kronor för andra barnet och 450 kronor för ett vart barn från och med
det tredje samt i övrigt fastställa de regler, som i anledning härav kunna
betingas».
Till grund för propositionen nr 220 låg, bland annat, ett av 1941 års
befolkningsutredning avgivet betänkande om barnkostnadernas fördelning
med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. (SOU 1946: 5).
Sammanfattningsvis anförde befolkningsulredningen alt man av olika
stödåtgärder till familjernas förmån närmast hade anledning att koncentrera
sig till tre, vilka kunde anses i mera väsentlig mån minska de kostnader
för barnen, som åvilar de enskilda familjerna, och därigenom
åstadkomma en utjämning av dessa kostnader. De tre viktigaste åtgärderna
i detta sammanhang vore familjebostadsbidragen, de fria skolmåltiderna
samt kontanta barnbidrag.
Befolkningsutredningen föreslog i frågan om allmänna barnbidrag i
första hand ett kontant bidrag om 200 kronor per barn och år.
Utredningen framkastade emellertid också tanken på ett barnbidragssystem,
begränsat till familjer med mera än ett barn. Härom anförde utredningen
följande.
3
Sammansatt slats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5 år 1955
Utredningen är klar över, att bidrag av den storleksordning, som del här
är fråga om, måste ställas i sammanhang med övriga kostnadskrävande
sociala reformer, såsom folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen
ävensom statsutgifterna för andra ändamål. Det kan icke
tillkomma utredningen att söka göra eu avvägning mellan alla aktuella förslag
på dessa olika områden. Därest en befolkningspolitik av den omfattning,
som utredningen här tänkt sig, icke skulle anses möjlig att för
närvarande genomföra, vill utredningen i varje fall förorda, att barnbidrag
om 200 kronor per barn och år omedelbart införas för alla barn utom det
första i varje familj. Utredningen betraktar en sådan anordning endast
som ett provisorium, som snarast bör avlösas av ett fullt utbyggt barnbidragssystem.
Mot den antydda begränsningen av barnbidragssystemet kan enligt befolkningsutredningen
anföras olika skäl. En begränsning av barnbidragen
till familjer med flera barn innebär sålunda icke med säkerhet, att bidragen
komme att utgå till dem som är i störst behov av sådant stöd. Jämförelser
mellan relativt välsituerade flerbarnsfamiljer, vilka erhåller bidrag, och
fattigare enbarnsfamiljer, vilka är uteslutna, måste te sig stötande. Vill
man icke acceptera en inkomstprövning, framstår alltså en begränsning
efter barnantal icke som rimlig.
Till närmare motivering för sitt förslag att barnbidraget skulle göras
enhetligt anförde utredningen i huvudsak följande.
Barnkostnaderna stiger med barnens ålder. Tages hänsyn jämväl till
arbetet med barnens vård och tillsyn, vilket naturligen är störst för de
yngsta barnen, minskas dock skillnaden i den totala barnkostnaden för
barn av olika åldrar. Härjämte bör beaktas, att vissa samhälleliga förmåner,
främst skolmåltiderna, i större utsträckning hänför sig till skolbarnen
än till de mindre barnen. Kostnaderna för barnen varierar emellertid
icke endast med barnens ålder utan också med antalet barn i familjerna.
Hushållsarbetet är icke direkt proportionellt mot antalet hushållsmedlemmar;
i ett större hushåll är möjligheterna att tillvarataga matrester
större, i en flerbarnsfamilj kan yngre syskon övertaga de äldres urvuxna
kläder och så vidare. Kostnaden per barn är därför mindre i ett stort
hushåll än i ett litet. De av utredningen föreslagna allmänna barnbidragen
är emellertid icke avsedda och kan icke beräknas komma att täcka
mer än en del av barnkostnaderna, och detta även om de sammanräknas
med i andra former utgående förmåner. Den andra delen får även i fortsättningen
bäras av familjerna. Under sådana förhållanden blir en växande
barnskara också en växande belastning på den enskilda familjens ekonomi
och flerbarnsfamiljen kominer alltjämt att vara mera pressad än eu familj
med ett mindre barnantal. Det finnes således snarast motiv för att lämna
den eu högre kompensation för kostnaderna för barnen. Eu sådan högre
kompensation erhålles, om bidraget göres enhetligt för alla barn.
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 är 1955
Vid övervägandena i frågan om införande av allmänna barnbidrag hade
man vidare att beakta, bl. a., ett betänkande med förslag till omläggning
av den direkta statsbeskattningen m. in., vilket avgivits av 7.945 års statsskatteberedning
(SOU 1946: 79). Ett i betänkandet framlagt förslag till
omläggning av inkomstbeskattningen för fysiska personer hade nämligen
utarbetats under förutsättning av att allmänna barnbidrag komme att införas.
Statsskatteberedningen utgick härvid från att befolkningsutredningens
förslag om införande av kontanta allmänna barnbidrag å 200 kronor
per barn och år skulle genomföras och i samband därmed de skattefria
barnavdragen slopas i fråga om den direkta statliga beskattningen.
Till skatteberedningens betänkande hade anförts en reservation, däri
förordats, att barnbidrag skulle utgå först från och med andra barnet, men
att samtidigt rätt skulle föreligga att efter därom framställt yrkande med
avstående av barnbidraget erhålla barnavdrag vid beskattningen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anförde i propositionen
nr 220 beträffande frågan om enhetligt bidrag till alla barn bl. a.:
Befolkningsutredningens förslag att barnbidraget skall utgå med enhetligt
belopp oberoende av barnens antal och ålder har lämnats praktiskt
taget utan erinran i remissvaren. I och för sig torde det väl förhålla sig så
att barnkostnaderna genomsnittligt sett stiga med barnens ålder. Då emellertid,
såsom befolkningsutredningen anmärkt, merkostnaden för barn i
skolåldern i viss mån kompenseras genom de fria skolmåltiderna och dessutom
arbetet med barnens vård och tillsyn minskar med deras stigande
ålder, synes anledning saknas att genomföra någon differentiering av bidragens
storlek efter barnens ålder. På de skäl befolkningsutredningen
anfört torde vidare barnbidragen böra vara lika stora för varje barn oavsett
antalet barn i familjen.
Sammansatt stats- och andra lagutskott, som behandlade propositionen
nr 220 jämte i ämnet väckta motioner i sitt utlåtande nr 4 år 1947, tillstyrkte
propositionens förslag, såvitt nu är i fråga, samt anförde bl. a.:
Såsom befolkningsutredningen framhållit är kostnaden per barn mindre
i ett stort hushåll än i ett litet. Detta skulle närmast motivera, att de
familjer som ha få barn erhålla högre bidrag per barn än familjer med
många barn. Å andra sidan täcker det föreslagna allmänna barnbidraget
endast en del av barnkostnaderna. En växande barnskara blir därför en
växande belastning på den enskilda familjens ekonomi. Skäl kunna därför
anföras för att lämna flerbarnsfamiljerna högre kompensation för barnkostnaderna.
En sådan högre kompensation erhålles emellertid, om bidraget
göres lika för alla barn. Enligt utskottets mening saknas skäl att i fråga
om de allmänna barnbidragen tillerkänna flerbarnsfamiljerna ytterligare
kompensation på sätt föreslagits i motionen 11:444. Utskottet får därför
avstyrka denna motion.
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställde två av utskottets
ledamöter att — därest riksdagen antogc förslaget i propositionen
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955 5
nr 212 om slopande av de skattefria barnavdragen — riksdagen måtte bifalla
motionen 11:444 och alltså besluta att barnbidrag skulle utgå med
150 kronor för första barnet, 300 kronor för andra barnet och 450 kronor
för ettvart av följande barn.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Bevillningsutskottet tillstyrkte i sitt betänkande nr 50 över propositionen
nr 212 förslaget om avskaffande av familjeavdragen för barn i den statliga
beskattningen, och riksdagen godkände betänkandet.
I propositionen nr 2-il till 1950 års riksdag med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.,
föreslogs att familjeavdraget för barn skulle avskaffas även vid den kommunala
beskattningen och att barnfamiljerna skulle kompenseras genom
en höjning av de allmänna barnbidragen från 260 till 290 kronor.
Bevillningsutskottet, som behandlade propositionens förslag i sitt betänkande
nr 57, tillstyrkte förslagen, och riksdagen godkände betänkandet.
Motionen
I nu förevarande motion anföres bl. a., att en betydande förändring
inträtt i de ekonomiska förhållandena sedan de allmänna barnbidragen
började utgivas fr. o. in. år 1948. Levnadskostnaderna hade icke stigit i
samma utsträckning som inkomsterna. Vissa sociala åtgärder, t. ex. skolbarnsbespisningen,
hade utökats. Man kunde därför nu ställa frågan om
barnbidragen alltjämt skulle utgå efter oförändrade grunder. Lönerna i
samhället torde — anför motionärerna vidare — i allmänhet vara så avvägda,
att de tillförsäkrade en löntagare en viss familjelön av sådan storleksordning
att den borde lämna icke endast löntagaren utan också hans
hustru och åtminstone ett barn full försörjning. För första barnet borde
därför ej utgå något barnbidrag. Härigenom skulle inbesparas 280 miljoner
kronor. För andra barnet borde barnbidraget utgå med oförändrat belopp,
290 kronor. För varje ytterligare barn borde bidraget successivt höjas med
60 kronor, eftersom det bleve svårare i eu familj ju fler barn som tillkomme.
För eu fembarnsfamilj skulle utgå ett samlat bidrag om 1 520
kronor eller 70 kronor mer än enligt gällande bestämmelser. Ju fler barn
som funnes i familjen, desto bättre bleve därefter det ökade stödet. Kostnaderna
för de extra tilläggen, utöver 290 kronor, torde enligt motionärerna
innebära en ökad utgift på omkring 30 miljoner kronor. Resultatet av
förslaget skulle innebära eu besparing på omkring 250 milj. kronor. Härigenom
kunde, anföres slutligen i motionen, eu betydande skattelättnad
möjliggöras.
6
Sammansatt stals- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 är 1955
1954 års familjeutredning
Jämlikt Kungl. Maj:Is bemyndigande den 1(5 augusti 1954 har tillkallats
eu sakkunnig jämte experter för att inventera och kartlägga de mångskiftande
åtgärder som vår familjepolitik numera innefattar. Utredningen •—
som har antagit benämningen 1954 års familjeutredning — har tillkommit
främst för att belysa barnfamiljernas aktuella ekonomiska läge och därmed
skapa vissa utgångspunkter för fortsatta överväganden av familjepolitikens
utformning.
I direktiven för utredningen — anförande av statsrådet Lindström till
statsrådsprotokollet den 16 augusti 1954 — anföres bl. a. följande.
I syfte att ge ett fastare underlag för det arbete, som nu bedrivs av
myndigheter och enskilda i familjefrämjande syfte, ävensom för fortsatta
överväganden rörande familjepolitikens framtida utformning, bör en genomgång
ske av det statistiska material samt de övriga fakta som berört
familjepolitiken, särskilt de fakta som belyser de förvärvsarbetande gifta
kvinnornas arbetsbörda. Den viktigaste utgångspunkten för diskussionen
om familjepolitikens mål och medel erhålls genom kunskap om barnfamiljernas
ekonomiska läge. Eu undersökning av barnkostnaderna på grundval
av bl. a. det material, som insamlats av socialstyrelsen genom de allmänna
levnadskostnadsundersökningarna, kan här tjäna som bakgrund.
I anslutning härtill bör klarläggas i vilken utsträckning den fördelning av
barnkostnaderna, som uppnåddes när de särskilda barnavdragen vid beskattning
togs bort och ersattes med allmänna barnbidrag, har rubbats till
barnfamiljernas nackdel genom penningvärdeförsämringen efter ifrågavarande
reforms genomförande. Nämnda fördelning kan naturligtvis inte betraktas
som för all framtid given. Men i samband med den allmänna inventeringen
bör man söka fastställa den förändring i läget som här inträtt,
varvid även får beaktas att barnkostnadernas fördelning mellan barnfamiljer
och andra inte enbart påverkats av utvecklingen beträffande barnbidragens
reala värde utan även av i vilken mån den allmänna välståndsutvecklingen
inom landet och den socialpolitiska verksamheten i övrigt
kommit barnfamiljerna till godo. I övrigt bör också prövas huruvida de
belopp, som disponeras för olika familjepolitiska bidrag, kan anses lämpligt
fördelade mellan olika ändamål. Härav kan föranledas förslag till en
bättre behovsanpassning av bidragen. De åtgärder som härvid kan komma
att rekommenderas bör emellertid inte vara av den art att det administrativa
handliavandet av bidragsformerna kompliceras.
Anslagsäskaiulet i statsverkspropositionen
Vid anmälan i statsrådet av förevarande punkt i statsverkspropositionen
har föredraganden, statsrådet Lindström, anfört bl. a. att i avbidan på
resultaten av pågående utredning — 1954 års familjeutredning — borde
förändringar inte aktualiseras beträffande vare sig de allmänna barnbidragen
eller andra familjepolitiska åtgärder.
Beträffande beräkningen av det föreslagna anslaget anför föredraganden:
-
Sammansatt stats- och andra tayiitskotts utlåtande nr 4 är 1955
7
Vad beträffar medelsbehovet under anslaget till allmänna barnbidrag
kan helt allmänt uttalas, att förändringarna härav i huvudsak betingas
av förhållandet under resp. budgetår mellan antalet födda och antalet
barn som uppnår 16 års ålder. Alltsedan de allmänna barnbidragen infördes
1948 har den förra gruppen varit större än den senare. Ett jämviktsläge
-— som senare torde följas av en minskning av antalet barn i
bidragsberättigad ålder — synes nu närma sig. Enligt socialstyrelsens nu
redovisade beräkning kommer antalet barn i nämnda ålder att i december
1955 uppgå till 1 820 000, vilken siffra vid anslagsberäkningen för innevarande
budgetår antogs bli uppnådd redan i december 1954. Det ligger i
sakens natur alt ett osäkerhetsmoment vidlåder dessa beräkningar. Jag
tillstyrker emellertid, att medelsanvisningen bestämmes med hänsyn till
socialstyrelsens nu framlagda beräkning och att anslaget sålunda anvisas
med oförändrat belopp.
Utskottet
Som skäl för de i motionen framförda yrkandena om slopande av det
allmänna barnbidraget för det första barnet och differentiering av bidragen
till följande barn har motionärerna anfört, bl. a., att en betydande förändring
inträtt i de ekonomiska förhållandena sedan de allmänna barnbidragen
började utgivas fr. o. in. år 1948. Inkomsterna hade sålunda därefter
stigit mer än levnadskostnaderna, och vissa — för barnfamiljerna — betydelsefulla
sociala åtgärder, t. ex. skolbarnsbespisningen, hade utökats.
Man kan därför — anför motionärerna — nu ställa frågan om de allmänna
barnbidragen alltjämt skall utgå efter oförändrade grunder.
På lösningen av frågan om barnkostnadernas fördelning mellan barnfamiljerna
och andra inverkar givetvis i vilken mån den allmänna välståndsutvecklingen
inom landet och den socialpolitiska verksamheten i
allmänhet kommit barnfamiljerna till godo. Av intresse är här också den
inverkan på de allmänna barnbidragens realvärde som penningvärdesförändringen
medfört. Den fördelning som uppnåddes när de särskilda barnavdragen
vid beskattning togs bort och ersattes med de allmänna barnbidragen
kan naturligtvis inte betraktas som för all framtid given.
Diskussionen om familjepolitiken, dess mål och medel, kräver emellertid
ingående kunskap om barnfamiljernas ekonomiska läge. De i motionen
härutinnan påtalade omständigheterna — ekonomiska förskjutningar och
vidtagna sociala åtgärder — är för närvarande föremål för undersökningar
och kartläggning inom 1954 års familjeutredning. Enligt direktiven för
utredningen bör en genomgång ske av del statistiska material samt de
övriga fakta som berör familjepolitiken. En undersökning av barnkostnaderna
på grundval av bl. a. del material, som insamlats av socialstyrelsen
genom de allmänna levnadskostnadsundersökningarna, kan här — anföres
i direktiven — tjäna som bakgrund.
I avbidan på resultaten av de undersökningar som pågår inom 1954 års
familjeutredning och som avses bli slutförda till den 1 juli i år bör det
8
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955
enligt utskottets mening icke komma i fråga att nu genomföra förändringar
beträffande de allmänna barnbidragen. Utskottet kan alltså icke
tillstyrka motionen.
Mot de beräkningar i fråga om anslag till de allmänna barnbidragen
som framlagts i statsverkspropositionen under förevarande punkt har utskottet
ej funnit anledning till erinran.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
A. att förevarande motion, II: 424, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd, samt
B. att riksdagen måtte till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1955/56 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 527 000 000 kronor.
Stockholm den 17 maj 1955
På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:
GUSTAF KARLSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från statsutskottet: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Jacobsson,
Rubbestad, Åkerström och Gustafsson i Skellefteå;
från andra lagutskottet: herrar Nils Elowsson, Magnusson, Alvar
Andersson, Jacobsson i Tobo, fru Johansson i Norrköping* och herr Bengtsson
i Varberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Rubbestad, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande
lydelse:
Bestämmelserna om de allmänna barnbidragen har i väsentliga delar tilllämpats
från den 1 januari 1948.
Sedan 1948 har emellertid inträtt en betydande förändring i människors
ekonomiska förhållanden. Genomsnittsinkomsten vid taxeringen 1947 var
4 584 kronor under det att densamma vid 1954 års taxering var 8 301 kronor,
alltså nära fördubblad. Levnadskostnaderna har däremot icke stigit
i samma utsträckning. Dessutom har sedan den tiden vissa sociala åtgärder
vidtagits såsom skolbarnsbespisning och allmän sjukförsäkring,
vilka kunna medföra minskning i försörjningsbördan.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i år 1955 9
I anledning härav har i motionen II: 424 yrkats att en sådan ändring
vidtages beträffande barnbidragen att bidraget för det första barnet bortfaller
men att bidraget successivt ökas för flerbarnsfamiljerna. Frågan
om huruvida barnbidrag skall utgå till första barnet har varit föremål för
övervägande vid tidigare tillfällen. Sålunda var meningarna därom delade
i den s. k. befolkningsutredningen. Och i den Wärnslta besparingsutredningen
förordades att bidraget till det första barnet skulle slopas.
Med hänsyn till den betydande löneökning som inträtt i senare tid delar
utskottet motionärernas uppfattning att lönerna i vårt land i allmänhet är
avvägda så att de tillförsäkrar en löntagare en familjelön av den storleksordningen
att den bör kunna lämna icke endast löntagaren utan också hans
hustru och åtminstone ett barn full försörjning. Utskottet biträder därför
motionärernas yrkande att inga barnbidrag bör utgå för första barnet.
Till följd av försörjningsbördans tyngd i flerbarnsfamiljerna vill utskottet
också förorda att bidraget från och med tredje barnet ökas successivt i enlighet
med motionens förslag.
Kostnaderna för dessa extra tillägg utöver de 290 kronorna torde innebära
en ökad utgift på omkring 30 milj. kronor per år. Då emellertid slopandet
av barnbidraget till första barnet innebär en kostnadsminskning
av omkring 280 milj. kronor skulle, även med den utökning av bidraget
till tre- och flerbarnsfamiljerna som utskottet har förordat, en årlig besparing
av statsutgifterna erhållas med omkring 250 milj. kronor, vilket
kan möjliggöra en betydande skattelättnad.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen med bifall till motionen II: 424 måtte för
sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om
allmänna barnbidrag.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna
barnbidrag1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen It/ del s e)
1 §•
För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till bar- männa medel såsom bidrag till bar
1
Senaste lydelse av 1 § se SFS 1950:255.
2—!H>7 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. (i samt. 2 avd. Nr 4
10
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955
(Gällande lydelse)
nets uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 290 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.
(Föreslagen lydelse)
nets uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag; dock skall sådant
bidrag ej utgå för första barnet.
För andra barnet skall bidraget
utgöra 290 kronor om året. För ettvart
av följande barn skall bidraget
utgå med ett belopp, som med 60
kronor om året överstiger vad som
utgår för närmast föregående barn.
Allmänt barnbidrag----i riket.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1955.
B. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionen 11:424 till Allmänna barnbidrag
för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 275 000 000 kronor.
Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.