Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.

1955-05-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1955:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln gjorda framställning

om anslag för budgetåret 1955/56 till Allmänna

barnbidrag jämte i ämnet väckt motion.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkten

23, s. 34—36 i propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1955, föreslagit riksdagen att till Allmänna

barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000

kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 424, har herrar Rubbestad

och Svensson i Vä hemställt dels att riksdagen måtte besluta, att

barnbidrag icke skall utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för

andra barnet med 290 kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för

fjärde barnet med 410 kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn

skall höjas successivt med 60 kronor i förhållande till det som utgår för

det näst föregående barnet, dels ock att riksdagen måtte till allmänna

barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 000

kronor.

Motionen har hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet

har det i statsverkspropositionen på förenämnda punkt framlagda förslaget

ävensom motionen överlämnats till behandling av sammansatt statsoch

andra lagutskott.

Beträffande de skäl som, utöver vad nedan angives, anförts till stöd för

Kungl. Maj :ts förslag och för yrkandena i motionen får utskottet hänvisa

till propositionen och motionen.

Anslaget till Allmänna barnbidrag är för innevarande budgetår uppfört

med 527 000 000 kronor.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår f. n. —

med vissa undantag — för barn, soin är svensk medborgare och bosatt i

riket, av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och upp1—907

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. 2 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955

fostran allmänt barnbidrag med 290 kronor om året. Sådant bidrag lämnas

även för här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare, såframt

barnet fostrats av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket.

Allmänt barnbidrag utgår fr. o. in. kvartalet efter det, varunder barnet

fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, t. o. in. det kvartal,

varunder barnet fyller 16 år. Allmänt barnbidrag utgår icke för kvartal,

vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och

bostad åt barnet helt bestrides av statsmedel, dock att sådant bidrag utbetalas

för tid, då barnet är inackorderat vid nomadskola.

Tidigare behandling av frågan om differentierade

allmänna barnbidrag

Förslag till lag om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag

genom propositionen nr 220. Enligt förslaget skulle bidrag utgå med 260

kronor om året för varje barn oavsett barnantalet i familjen. I propositionen

nr 212 till samma års riksdag föreslogs, bland annat, att familj eavdragen

för barn vid den statliga beskattningen skulle avskaffas.

I en i anledning av propositionen nr 220 väckt motion, 11: 444, hemställdes

att »riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 220 med förslag

till lag om allmänna barnbidrag — därest riksdagen i skattefrågan

då redan fattat ett beslut som innebär de skattefria barnavdragens slopande

— måtte besluta att till förmån för de barnrika familjerna differentiera

bidragen förslagsvis enligt skalan 150 kronor för första barnet,

300 kronor för andra barnet och 450 kronor för ett vart barn från och med

det tredje samt i övrigt fastställa de regler, som i anledning härav kunna

betingas».

Till grund för propositionen nr 220 låg, bland annat, ett av 1941 års

befolkningsutredning avgivet betänkande om barnkostnadernas fördelning

med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. (SOU 1946: 5).

Sammanfattningsvis anförde befolkningsulredningen alt man av olika

stödåtgärder till familjernas förmån närmast hade anledning att koncentrera

sig till tre, vilka kunde anses i mera väsentlig mån minska de kostnader

för barnen, som åvilar de enskilda familjerna, och därigenom

åstadkomma en utjämning av dessa kostnader. De tre viktigaste åtgärderna

i detta sammanhang vore familjebostadsbidragen, de fria skolmåltiderna

samt kontanta barnbidrag.

Befolkningsutredningen föreslog i frågan om allmänna barnbidrag i

första hand ett kontant bidrag om 200 kronor per barn och år.

Utredningen framkastade emellertid också tanken på ett barnbidragssystem,

begränsat till familjer med mera än ett barn. Härom anförde utredningen

följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatt slats- och andra lagutskotts utlåtande nr 5 år 1955

Utredningen är klar över, att bidrag av den storleksordning, som del här

är fråga om, måste ställas i sammanhang med övriga kostnadskrävande

sociala reformer, såsom folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen

ävensom statsutgifterna för andra ändamål. Det kan icke

tillkomma utredningen att söka göra eu avvägning mellan alla aktuella förslag

på dessa olika områden. Därest en befolkningspolitik av den omfattning,

som utredningen här tänkt sig, icke skulle anses möjlig att för

närvarande genomföra, vill utredningen i varje fall förorda, att barnbidrag

om 200 kronor per barn och år omedelbart införas för alla barn utom det

första i varje familj. Utredningen betraktar en sådan anordning endast

som ett provisorium, som snarast bör avlösas av ett fullt utbyggt barnbidragssystem.

Mot den antydda begränsningen av barnbidragssystemet kan enligt befolkningsutredningen

anföras olika skäl. En begränsning av barnbidragen

till familjer med flera barn innebär sålunda icke med säkerhet, att bidragen

komme att utgå till dem som är i störst behov av sådant stöd. Jämförelser

mellan relativt välsituerade flerbarnsfamiljer, vilka erhåller bidrag, och

fattigare enbarnsfamiljer, vilka är uteslutna, måste te sig stötande. Vill

man icke acceptera en inkomstprövning, framstår alltså en begränsning

efter barnantal icke som rimlig.

Till närmare motivering för sitt förslag att barnbidraget skulle göras

enhetligt anförde utredningen i huvudsak följande.

Barnkostnaderna stiger med barnens ålder. Tages hänsyn jämväl till

arbetet med barnens vård och tillsyn, vilket naturligen är störst för de

yngsta barnen, minskas dock skillnaden i den totala barnkostnaden för

barn av olika åldrar. Härjämte bör beaktas, att vissa samhälleliga förmåner,

främst skolmåltiderna, i större utsträckning hänför sig till skolbarnen

än till de mindre barnen. Kostnaderna för barnen varierar emellertid

icke endast med barnens ålder utan också med antalet barn i familjerna.

Hushållsarbetet är icke direkt proportionellt mot antalet hushållsmedlemmar;

i ett större hushåll är möjligheterna att tillvarataga matrester

större, i en flerbarnsfamilj kan yngre syskon övertaga de äldres urvuxna

kläder och så vidare. Kostnaden per barn är därför mindre i ett stort

hushåll än i ett litet. De av utredningen föreslagna allmänna barnbidragen

är emellertid icke avsedda och kan icke beräknas komma att täcka

mer än en del av barnkostnaderna, och detta även om de sammanräknas

med i andra former utgående förmåner. Den andra delen får även i fortsättningen

bäras av familjerna. Under sådana förhållanden blir en växande

barnskara också en växande belastning på den enskilda familjens ekonomi

och flerbarnsfamiljen kominer alltjämt att vara mera pressad än eu familj

med ett mindre barnantal. Det finnes således snarast motiv för att lämna

den eu högre kompensation för kostnaderna för barnen. Eu sådan högre

kompensation erhålles, om bidraget göres enhetligt för alla barn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 är 1955

Vid övervägandena i frågan om införande av allmänna barnbidrag hade

man vidare att beakta, bl. a., ett betänkande med förslag till omläggning

av den direkta statsbeskattningen m. in., vilket avgivits av 7.945 års statsskatteberedning

(SOU 1946: 79). Ett i betänkandet framlagt förslag till

omläggning av inkomstbeskattningen för fysiska personer hade nämligen

utarbetats under förutsättning av att allmänna barnbidrag komme att införas.

Statsskatteberedningen utgick härvid från att befolkningsutredningens

förslag om införande av kontanta allmänna barnbidrag å 200 kronor

per barn och år skulle genomföras och i samband därmed de skattefria

barnavdragen slopas i fråga om den direkta statliga beskattningen.

Till skatteberedningens betänkande hade anförts en reservation, däri

förordats, att barnbidrag skulle utgå först från och med andra barnet, men

att samtidigt rätt skulle föreligga att efter därom framställt yrkande med

avstående av barnbidraget erhålla barnavdrag vid beskattningen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anförde i propositionen

nr 220 beträffande frågan om enhetligt bidrag till alla barn bl. a.:

Befolkningsutredningens förslag att barnbidraget skall utgå med enhetligt

belopp oberoende av barnens antal och ålder har lämnats praktiskt

taget utan erinran i remissvaren. I och för sig torde det väl förhålla sig så

att barnkostnaderna genomsnittligt sett stiga med barnens ålder. Då emellertid,

såsom befolkningsutredningen anmärkt, merkostnaden för barn i

skolåldern i viss mån kompenseras genom de fria skolmåltiderna och dessutom

arbetet med barnens vård och tillsyn minskar med deras stigande

ålder, synes anledning saknas att genomföra någon differentiering av bidragens

storlek efter barnens ålder. På de skäl befolkningsutredningen

anfört torde vidare barnbidragen böra vara lika stora för varje barn oavsett

antalet barn i familjen.

Sammansatt stats- och andra lagutskott, som behandlade propositionen

nr 220 jämte i ämnet väckta motioner i sitt utlåtande nr 4 år 1947, tillstyrkte

propositionens förslag, såvitt nu är i fråga, samt anförde bl. a.:

Såsom befolkningsutredningen framhållit är kostnaden per barn mindre

i ett stort hushåll än i ett litet. Detta skulle närmast motivera, att de

familjer som ha få barn erhålla högre bidrag per barn än familjer med

många barn. Å andra sidan täcker det föreslagna allmänna barnbidraget

endast en del av barnkostnaderna. En växande barnskara blir därför en

växande belastning på den enskilda familjens ekonomi. Skäl kunna därför

anföras för att lämna flerbarnsfamiljerna högre kompensation för barnkostnaderna.

En sådan högre kompensation erhålles emellertid, om bidraget

göres lika för alla barn. Enligt utskottets mening saknas skäl att i fråga

om de allmänna barnbidragen tillerkänna flerbarnsfamiljerna ytterligare

kompensation på sätt föreslagits i motionen 11:444. Utskottet får därför

avstyrka denna motion.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställde två av utskottets

ledamöter att — därest riksdagen antogc förslaget i propositionen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955 5

nr 212 om slopande av de skattefria barnavdragen — riksdagen måtte bifalla

motionen 11:444 och alltså besluta att barnbidrag skulle utgå med

150 kronor för första barnet, 300 kronor för andra barnet och 450 kronor

för ettvart av följande barn.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Bevillningsutskottet tillstyrkte i sitt betänkande nr 50 över propositionen

nr 212 förslaget om avskaffande av familjeavdragen för barn i den statliga

beskattningen, och riksdagen godkände betänkandet.

I propositionen nr 2-il till 1950 års riksdag med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.,

föreslogs att familjeavdraget för barn skulle avskaffas även vid den kommunala

beskattningen och att barnfamiljerna skulle kompenseras genom

en höjning av de allmänna barnbidragen från 260 till 290 kronor.

Bevillningsutskottet, som behandlade propositionens förslag i sitt betänkande

nr 57, tillstyrkte förslagen, och riksdagen godkände betänkandet.

Motionen

I nu förevarande motion anföres bl. a., att en betydande förändring

inträtt i de ekonomiska förhållandena sedan de allmänna barnbidragen

började utgivas fr. o. in. år 1948. Levnadskostnaderna hade icke stigit i

samma utsträckning som inkomsterna. Vissa sociala åtgärder, t. ex. skolbarnsbespisningen,

hade utökats. Man kunde därför nu ställa frågan om

barnbidragen alltjämt skulle utgå efter oförändrade grunder. Lönerna i

samhället torde — anför motionärerna vidare — i allmänhet vara så avvägda,

att de tillförsäkrade en löntagare en viss familjelön av sådan storleksordning

att den borde lämna icke endast löntagaren utan också hans

hustru och åtminstone ett barn full försörjning. För första barnet borde

därför ej utgå något barnbidrag. Härigenom skulle inbesparas 280 miljoner

kronor. För andra barnet borde barnbidraget utgå med oförändrat belopp,

290 kronor. För varje ytterligare barn borde bidraget successivt höjas med

60 kronor, eftersom det bleve svårare i eu familj ju fler barn som tillkomme.

För eu fembarnsfamilj skulle utgå ett samlat bidrag om 1 520

kronor eller 70 kronor mer än enligt gällande bestämmelser. Ju fler barn

som funnes i familjen, desto bättre bleve därefter det ökade stödet. Kostnaderna

för de extra tilläggen, utöver 290 kronor, torde enligt motionärerna

innebära en ökad utgift på omkring 30 miljoner kronor. Resultatet av

förslaget skulle innebära eu besparing på omkring 250 milj. kronor. Härigenom

kunde, anföres slutligen i motionen, eu betydande skattelättnad

möjliggöras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stals- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 är 1955

1954 års familjeutredning

Jämlikt Kungl. Maj:Is bemyndigande den 1(5 augusti 1954 har tillkallats

eu sakkunnig jämte experter för att inventera och kartlägga de mångskiftande

åtgärder som vår familjepolitik numera innefattar. Utredningen •—

som har antagit benämningen 1954 års familjeutredning — har tillkommit

främst för att belysa barnfamiljernas aktuella ekonomiska läge och därmed

skapa vissa utgångspunkter för fortsatta överväganden av familjepolitikens

utformning.

I direktiven för utredningen — anförande av statsrådet Lindström till

statsrådsprotokollet den 16 augusti 1954 — anföres bl. a. följande.

I syfte att ge ett fastare underlag för det arbete, som nu bedrivs av

myndigheter och enskilda i familjefrämjande syfte, ävensom för fortsatta

överväganden rörande familjepolitikens framtida utformning, bör en genomgång

ske av det statistiska material samt de övriga fakta som berört

familjepolitiken, särskilt de fakta som belyser de förvärvsarbetande gifta

kvinnornas arbetsbörda. Den viktigaste utgångspunkten för diskussionen

om familjepolitikens mål och medel erhålls genom kunskap om barnfamiljernas

ekonomiska läge. Eu undersökning av barnkostnaderna på grundval

av bl. a. det material, som insamlats av socialstyrelsen genom de allmänna

levnadskostnadsundersökningarna, kan här tjäna som bakgrund.

I anslutning härtill bör klarläggas i vilken utsträckning den fördelning av

barnkostnaderna, som uppnåddes när de särskilda barnavdragen vid beskattning

togs bort och ersattes med allmänna barnbidrag, har rubbats till

barnfamiljernas nackdel genom penningvärdeförsämringen efter ifrågavarande

reforms genomförande. Nämnda fördelning kan naturligtvis inte betraktas

som för all framtid given. Men i samband med den allmänna inventeringen

bör man söka fastställa den förändring i läget som här inträtt,

varvid även får beaktas att barnkostnadernas fördelning mellan barnfamiljer

och andra inte enbart påverkats av utvecklingen beträffande barnbidragens

reala värde utan även av i vilken mån den allmänna välståndsutvecklingen

inom landet och den socialpolitiska verksamheten i övrigt

kommit barnfamiljerna till godo. I övrigt bör också prövas huruvida de

belopp, som disponeras för olika familjepolitiska bidrag, kan anses lämpligt

fördelade mellan olika ändamål. Härav kan föranledas förslag till en

bättre behovsanpassning av bidragen. De åtgärder som härvid kan komma

att rekommenderas bör emellertid inte vara av den art att det administrativa

handliavandet av bidragsformerna kompliceras.

Anslagsäskaiulet i statsverkspropositionen

Vid anmälan i statsrådet av förevarande punkt i statsverkspropositionen

har föredraganden, statsrådet Lindström, anfört bl. a. att i avbidan på

resultaten av pågående utredning — 1954 års familjeutredning — borde

förändringar inte aktualiseras beträffande vare sig de allmänna barnbidragen

eller andra familjepolitiska åtgärder.

Beträffande beräkningen av det föreslagna anslaget anför föredraganden:
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra tayiitskotts utlåtande nr 4 är 1955

7

Vad beträffar medelsbehovet under anslaget till allmänna barnbidrag

kan helt allmänt uttalas, att förändringarna härav i huvudsak betingas

av förhållandet under resp. budgetår mellan antalet födda och antalet

barn som uppnår 16 års ålder. Alltsedan de allmänna barnbidragen infördes

1948 har den förra gruppen varit större än den senare. Ett jämviktsläge

-— som senare torde följas av en minskning av antalet barn i

bidragsberättigad ålder — synes nu närma sig. Enligt socialstyrelsens nu

redovisade beräkning kommer antalet barn i nämnda ålder att i december

1955 uppgå till 1 820 000, vilken siffra vid anslagsberäkningen för innevarande

budgetår antogs bli uppnådd redan i december 1954. Det ligger i

sakens natur alt ett osäkerhetsmoment vidlåder dessa beräkningar. Jag

tillstyrker emellertid, att medelsanvisningen bestämmes med hänsyn till

socialstyrelsens nu framlagda beräkning och att anslaget sålunda anvisas

med oförändrat belopp.

Utskottet

Som skäl för de i motionen framförda yrkandena om slopande av det

allmänna barnbidraget för det första barnet och differentiering av bidragen

till följande barn har motionärerna anfört, bl. a., att en betydande förändring

inträtt i de ekonomiska förhållandena sedan de allmänna barnbidragen

började utgivas fr. o. in. år 1948. Inkomsterna hade sålunda därefter

stigit mer än levnadskostnaderna, och vissa — för barnfamiljerna — betydelsefulla

sociala åtgärder, t. ex. skolbarnsbespisningen, hade utökats.

Man kan därför — anför motionärerna — nu ställa frågan om de allmänna

barnbidragen alltjämt skall utgå efter oförändrade grunder.

På lösningen av frågan om barnkostnadernas fördelning mellan barnfamiljerna

och andra inverkar givetvis i vilken mån den allmänna välståndsutvecklingen

inom landet och den socialpolitiska verksamheten i

allmänhet kommit barnfamiljerna till godo. Av intresse är här också den

inverkan på de allmänna barnbidragens realvärde som penningvärdesförändringen

medfört. Den fördelning som uppnåddes när de särskilda barnavdragen

vid beskattning togs bort och ersattes med de allmänna barnbidragen

kan naturligtvis inte betraktas som för all framtid given.

Diskussionen om familjepolitiken, dess mål och medel, kräver emellertid

ingående kunskap om barnfamiljernas ekonomiska läge. De i motionen

härutinnan påtalade omständigheterna — ekonomiska förskjutningar och

vidtagna sociala åtgärder — är för närvarande föremål för undersökningar

och kartläggning inom 1954 års familjeutredning. Enligt direktiven för

utredningen bör en genomgång ske av del statistiska material samt de

övriga fakta som berör familjepolitiken. En undersökning av barnkostnaderna

på grundval av bl. a. del material, som insamlats av socialstyrelsen

genom de allmänna levnadskostnadsundersökningarna, kan här — anföres

i direktiven — tjäna som bakgrund.

I avbidan på resultaten av de undersökningar som pågår inom 1954 års

familjeutredning och som avses bli slutförda till den 1 juli i år bör det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955

enligt utskottets mening icke komma i fråga att nu genomföra förändringar

beträffande de allmänna barnbidragen. Utskottet kan alltså icke

tillstyrka motionen.

Mot de beräkningar i fråga om anslag till de allmänna barnbidragen

som framlagts i statsverkspropositionen under förevarande punkt har utskottet

ej funnit anledning till erinran.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att förevarande motion, II: 424, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd, samt

B. att riksdagen måtte till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1955/56 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 527 000 000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1955

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från statsutskottet: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Jacobsson,

Rubbestad, Åkerström och Gustafsson i Skellefteå;

från andra lagutskottet: herrar Nils Elowsson, Magnusson, Alvar

Andersson, Jacobsson i Tobo, fru Johansson i Norrköping* och herr Bengtsson

i Varberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Rubbestad, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande

lydelse:

Bestämmelserna om de allmänna barnbidragen har i väsentliga delar tilllämpats

från den 1 januari 1948.

Sedan 1948 har emellertid inträtt en betydande förändring i människors

ekonomiska förhållanden. Genomsnittsinkomsten vid taxeringen 1947 var

4 584 kronor under det att densamma vid 1954 års taxering var 8 301 kronor,

alltså nära fördubblad. Levnadskostnaderna har däremot icke stigit

i samma utsträckning. Dessutom har sedan den tiden vissa sociala åtgärder

vidtagits såsom skolbarnsbespisning och allmän sjukförsäkring,

vilka kunna medföra minskning i försörjningsbördan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i år 1955 9

I anledning härav har i motionen II: 424 yrkats att en sådan ändring

vidtages beträffande barnbidragen att bidraget för det första barnet bortfaller

men att bidraget successivt ökas för flerbarnsfamiljerna. Frågan

om huruvida barnbidrag skall utgå till första barnet har varit föremål för

övervägande vid tidigare tillfällen. Sålunda var meningarna därom delade

i den s. k. befolkningsutredningen. Och i den Wärnslta besparingsutredningen

förordades att bidraget till det första barnet skulle slopas.

Med hänsyn till den betydande löneökning som inträtt i senare tid delar

utskottet motionärernas uppfattning att lönerna i vårt land i allmänhet är

avvägda så att de tillförsäkrar en löntagare en familjelön av den storleksordningen

att den bör kunna lämna icke endast löntagaren utan också hans

hustru och åtminstone ett barn full försörjning. Utskottet biträder därför

motionärernas yrkande att inga barnbidrag bör utgå för första barnet.

Till följd av försörjningsbördans tyngd i flerbarnsfamiljerna vill utskottet

också förorda att bidraget från och med tredje barnet ökas successivt i enlighet

med motionens förslag.

Kostnaderna för dessa extra tillägg utöver de 290 kronorna torde innebära

en ökad utgift på omkring 30 milj. kronor per år. Då emellertid slopandet

av barnbidraget till första barnet innebär en kostnadsminskning

av omkring 280 milj. kronor skulle, även med den utökning av bidraget

till tre- och flerbarnsfamiljerna som utskottet har förordat, en årlig besparing

av statsutgifterna erhållas med omkring 250 milj. kronor, vilket

kan möjliggöra en betydande skattelättnad.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med bifall till motionen II: 424 måtte för

sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om

allmänna barnbidrag.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna

barnbidrag1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen It/ del s e)

1 §•

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till bar- männa medel såsom bidrag till bar
1

Senaste lydelse av 1 § se SFS 1950:255.

2—!H>7 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. (i samt. 2 avd. Nr 4

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4 år 1955

(Gällande lydelse)

nets uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 290 kronor

om året i enlighet med vad nedan

närmare stadgas.

(Föreslagen lydelse)

nets uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag; dock skall sådant

bidrag ej utgå för första barnet.

För andra barnet skall bidraget

utgöra 290 kronor om året. För ettvart

av följande barn skall bidraget

utgå med ett belopp, som med 60

kronor om året överstiger vad som

utgår för närmast föregående barn.

Allmänt barnbidrag----i riket.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1955.

B. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen 11:424 till Allmänna barnbidrag

för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 275 000 000 kronor.

Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.