Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om distriktsbarnmorskor dels o c k i ämnet väckta motioner.

1955-05-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1955:7, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om distriktsbarnmorskor dels o c k i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till förordning om distriktsbarnmorskor dels

o c k i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 130, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning om distriktsbarnmorskor.

Förslaget är av följande lydelse.

(Gällande bestämmelser)

Förordning den 30 juni 1943 (nr 570)

om anställande av distriktsbarnmorskor

in. m.

1 §•

För tillgodoseende av barnaföderskors

behov av förlossningshjälp

skall riket vara indelat i barnmorskedistrikt.

Varje landstingsområde samt varje

stad, som icke deltager i landsting,

skall utgöra ett barnmorskedistrikt.

Medicinalstyrelsen äger

dock förordna, att stad, som ej deltager

i landsting, skall undantagas

från distriktsindelningen, under villkor

att staden träffar avtal med tillräckligt

antal barnmorskor att fullgöra

distriktsbarnmorskas uppgifter

inom förlossningsvården.

2 §.

Ledningen av barnmorskeväseniet

inom varje barnmorskedistrikt

tillkommer en barnmorskestyrelse.

Sådan styrelse är inom distrikt, som

1 — Bihang till riksdagens protokoll

(Kungl. Maj.ts förslag)

Förslag

till

Förordning om distriktsbarnmorskor

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För tillgodoseende av barnaföderskors

behov av förlossningshjälp

skall riket vara indelat i barnmorskedistrikt.

Varje landstingskommun samt

varje stad, som icke tillhör landstingskommun,

skall utgöra ett barnmorskedistrikt.

Medicinalstyrelsen

äger dock förordna, att stad, som ej

tillhör landstingskommun, ävensom

annat område med tillgång till centralt

belägen förlossningsanstalt

skall undantagas från distriktsindelningen.

2 §.

Ledningen av barnmorskeväsendet

inom varje barnmorskedistrikt

tillkommer en barnmorskestyrelse.

Sådan styrelse är inom distrikt, som

1955. 6 samt. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

2

(Gällande bestämmelser)

utgöres av landstingsområde, den

hålsovårdsberedning, varom stadgas

i lagen om landsting, samt inom distrikt,

som utgöres av stad, efter

dess bestämmande hälsovårdsnämnden

eller en styrelse, bestående av

förste stadsläkaren eller dennes

ställföreträdare som ordförande

samt två av stadsfullmäktige för fyra

år i sänder valda ledamöter jämte

enahanda antal för samma tid utsedda

suppleanter. På framställning

av staden äger Konungen medgiva

den ändring av styrelsens sammansättning,

som kan finnas påkallad.

Närmare bestämmelser om barnmorskestyrelsernas

verksamhet meddelas

av Konungen.

3 §.

Barnmorskestyrelsen skall för distriktet

anställa det antal distriktsbarnmorskor,

som medicinalstyrelsen

efter förslag av barnmorskestyrelsen

bestämmer. Anställningen

skall ske tills vidare med viss i anställningsavtalet

bestämd uppsägningstid.

Barnmorskestyrelsen skall anvisa

distriktsbarnmorska visst område

inom distriktet, där hon i första

hand skall utöva sin verksamhet,

samt bestämma hennes stationeringsort.

4 §•

Det åligger distriktsbarnmorska:

1) att utan ersättning av den

vårdade lämna förvård åt havande

kvinnor, biträda vid förlossning i

hemmet och lämna eftervård åt

kvinnor, som efter förlossning vårdas

i hemmet;

(Kungl. Maj.ts förslag)

utgöres av landstingskommun, den

hälsovårdsstyrelse, varom stadgas i

landstingslagen, samt inom distrikt,

som utgöres av stad, den kommunala

nämnd som stadsfullmäktige bestämma.

Instruktion för barnmorskestyrelsen

fastställes av landstinget eller

stadsfullmäktige.

3 §•

Barnmorskestyrelsen skall för distriktet

anställa det antal distriktsbarnmorskor,

som medicinalstyrelsen

efter förslag av barnmorskestyrelsen

bestämmer. Anställningen

skall ske tills vidare med viss i anställningsavtalet

bestämd uppsägningstid.

Barnmorskestyrelsen skall anvisa

distriktsbarnmorska visst område

inom distriktet, där hon i första hand

skall utöva sin verksamhet, samt bestämma

hennes stationeringsort.

4 §•

Det åligger distriktsbarnmorska:

1) att utan ersättning av den vårdade

lämna förvård åt havande kvinnor,

biträda vid förlossning i hemmet

och lämna eftervård åt kvinnor,

som efter förlossning vårdas i hemmet;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

(Gällande bestämmelser)

2) att tjänstgöra å förlossningsanstalt,

som drives eller erhåller

driftbidrag av landstinget eller staden;
3)

att biträda i förebyggande

mödra- och barnavård och vid barnavårdsnämnds

befattning med

ärenden om mödrahjälp; samt

4) att biträda i sådan sjukvård,

som utövas i hemmen.

Tjänstgöring, som avses i första

stycket under 2)—i), åligger distriktsbarnmorska

allenast i den

mån barnmorskestyrelsen anvisat

henne sådan tjänstgöring. Såvitt avser

befattning med ärenden om mödrahjälp

må sådan anvisning meddelas

allenast efter framställning av

barnavårdsnämnd.

Det ankommer på medicinalstyrelsen

att utfärda närmare föreskrifter

rörande den omfattning, i vilken distriktsbarnmorska

må anlitas för

hemsjukvård.

5 §■

Finner medicinalstyrelsen antalet

distriktsbarnmorskor inom visst distrikt

uppenbarligen överstiga behovet,

äger styrelsen ålägga barnmorska

inom sådant distrikt att antaga

anställning, som erbjudes henne

av barnmorskestyrelse inom annat

distrikt.

6 §•

Den omedelbara tillsynen över distriktsbarnmorska

åligger den tjänsteläkare,

inom vars tjänstgörings
-

3

(Kungl. Maj.ts förslag)

2) att biträda i förebyggande mödravård,

försåvitt icke barnmorskestyrelsen

av särskild anledning annat

bestämt;

3) att tjänstgöra å förlossningsanstalt,

som drives eller erhåller

driftbidrag av landstingskommunen

eller staden;

4) att biträda i förebyggande barnavård

och vid barnavårdsnämnds

befattning med ärenden om mödrahjälp;

samt

5) att biträda i sådan sjukvård,

som kan utövas i hemmen.

Tjänstgöring, som avses i första

stycket under 3)—5), åligger distriktsbarnmorska

allenast i den

mån barnmorskestyrelsen anvisat

henne sådan tjänstgöring. Såvitt avser

befattning med ärenden om

mödrahjälp må sådan anvisning

meddelas allenast efter framställning

av barnavårdsnämnd.

Det ankommer på medicinalstyrelsen

att utfärda närmare föreskrifter

rörande den omfattning, i vilken

distriktsbarnmorska må anlitas för

hemsjukvård.

5 §•

Finner medicinalstyrelsen antalet

distriktsbarnmorskor inom visst distrikt

uppenbarligen överstiga behovet,

äger styrelsen ålägga barnmorska

inom sådant distrikt att antaga

anställning, som erbjudes henne av

barnmorskestyrelse inom annat distrikt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

(Gällande bestämmelser) (Kungl. Maj:ts förslag)

område barnmorskans stationeringsort

är belägen.

7 §•

Distriktsbarnmorska skall åtnjuta

kontant lön med minst det belopp,

som enligt vad särskilt är stadgat är

förutsättning för att statsbidrag till

hennes avlöning skall utgå.

Distriktsbarnmorska skall tillika

kostnadsfritt erhålla all för hennes

arbetsuppgifter erforderlig utrustning

och förbrukningsmateriel. Där

hinder härför icke möter, skall distriktsbarnmorska

beredas särskilt

rum för mottagning, varjämte, där

så utan oskälig kostnad kan ske, fri

telefon skall beredas henne.

Därjämte skall distriktsbarnmorska

äga åtnjuta dels fri sjukvård

enligt de bestämmelser, som må vara

gällande för innehavare av närmast

jämförbara befattningar i landstingets

eller stadens tjänst, dels

ock utan minskning av lönen semester

under trettio dagar årligen å

tid, som barnmorskestgrelsen bestämmer.

För kostnader i anledning av färd

från bostadsorten till annan tjänstgöringsort

och åter eller mellan två

dylika tjänstgöringsorter skall distriktsbarnmorska

erhålla ersättning

efter vad som föreskrives i gällande

resereglemente beträffande

rese- och traktamentsklass III D.

Företager distriktsbarnmorska resa

för tjänstgöring, som avses i 4 §

första stycket under 1), skall hon

vara berättigad till ersättning för

resekostnaderna enligt vad som föreskrives

beträffande reseklass III i

6 §•

Distriktsbarnmorska skall åtnjuta

kontant lön med minst det belopp,

som enligt vad särskilt är stadgat är

förutsättning för att statsbidrag till

hennes avlöning skall utgå.

Distriktsbarnmorska skall tillika

kostnadsfritt erhålla all för hennes

arbetsuppgifter erforderlig utrustning

och förbrukningsmateriel. Där

hinder härför icke möter, skall distriktsbarnmorska

beredas särskilt

rum för mottagning, varjämte, där

så utan oskälig kostnad kan ske, fri

telefon skall beredas henne.

Distriktsbarnmorska skall åtnjuta

ersättning för kostnader för resor i

tjänsten enligt av landstinget eller

stadsfullmäktige fastställda grunder

samt i den ordning och omfattning

barnmorskestgrelsen bestämmer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955 5

(Gällande bestämmelser)

nämnda reglemente. Företager distriktsbarnmorska

resa för tjänstgöring,

som avses i 4- § första stycket

under 3) eller 4), skall hon vara berättigad

till ersättning för resekostnaderna

i den omfattning, i vilken

ersättning för sådana resekostnader

utgår till distriktssköterska, som är

anställd hos landstinget eller staden.

Då barnmorskestyrelsen eller medicinalstyrelsen

ålägger distriktsbarnmorska

tjänstgöring, som nödgar

henne att flytta till annan ort,

äger hon uppbära ersättning för

flyttningskostnad enligt de bestämmelser,

som gälla för de statens befattningshavare,

som äro hänförda

till rese- och traktamentsklass III D

i gällande resereglemente.

(8 § har upphört att gälla.)

9 §.

Landsting och stad, som ej deltager

i landsting, hava att bestrida

såväl kostnader för lön och andra

förmåner till distriktsbarnmorska

inom distriktet som de övriga utgifter,

vilka sammanhänga med sådan

barnmorskas verksamhet.

(Kungl. Maj:ts förslag)

Då barnmorskestyrelsen eller medicinalstyrelsen

ålägger distriktsbarnmorska

tjänstgöring, som nödgar

henne att flytta till annan ort,

äger hon uppbära ersättning för

flyttningskostnad enligt de bestämmelser,

som gälla för de statens befattningshavare,

som äro hänförda

till rese- och traktamentsklass III C

i gällande resereglemente.

7 §.

Landstingskommun och stad, som

ej tillhör landstingskommun, hava

att bestrida såväl kostnader för lön

och andra förmåner till distriktsbarnmorska

inom distriktet som de

övriga utgifter, vilka sammanhänga

med sådan barnmorskas verksamhet.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1956.

Genom förordningen upphävas

förordningen den 30 juni 1943 (nr

570) om anställande av distriktsbarnmorskor

in. m.; samt

reglementet den 31 december 1943

(nr 938) för barnmorskestyrelserna

i riket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

I anledning av propositionen har inom riksdagen väckts två motioner,

nr 440 i första kammaren av fru Hamrin-Thorell m. fl. samt nr 555 i andra

kammaren av fru Sjöstrand m. fl. I motionerna, vilka är likalydande, har

hemställts, »att riksdagen med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i

propositionen nr 130 måtte för sin del besluta att 1 §, andra stycket, i det

vid propositionen fogade lagförslaget måtte erhålla följande lydelse:

1 §

För tillgodoseende---barnmorskedistrikt.

Varje landstingskommun--- — barnmorskedistrikt. Medicinalstyrel
sen

äger dock, efter hörande av vederbörligt kommunalt organ, förordna,

att stad---från distriktsindelning.»

Propositionen och motionerna har hänvisats till lagutskott och tilldelats

andra lagutskottet. Efter överenskommelse mellan statsutskottet och andra

lagutskottet har propositionen och motionerna hänskjutits till behandling

av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som ligger till grund för det genom propositionen

framlagda förslaget, ävensom i fråga om de skäl, som åberopats till stöd

för det i motionerna framställda yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och

motionerna.

Inledning

Genom proposition den 25 februari 1955, nr 129, har riksdagen förelagts

förslag angående barnmorskeväsendets organisation och den förebyggande

mödravården m. m. Förslaget grundar sig främst på en av medicinalstyrelsen

i samråd med särskilda experter — utredningen rörande den öppna

förlossningsvården — verkställd, med skrivelse den 21 augusti 1954 överlämnad

utredning. I nämnda proposition har huvudsakligen behandlats

av utredningsförslagen föranledda anslagsfrågor och därmed sammanhängande

organisatoriska spörsmål. I propositionen nr 130 uttalar föredragande

departementschefen, statsrådet Hedlund, att vissa i propositionen nr 129 förordade

förslag vore av den beskaffenhet att för deras genomförande krävdes

ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 570) om anställande av

distriktsbarnmorskor in. m. samt att i utredningen jämväl behandlats frågor

som direkt avsåge ändringar i nämnda förordning. Medicinalstyrelsen

hade vidare med skrivelse den 15 december 1954 överlämnat ett av utredningen

utarbetat förslag till nytt reglemente för barnmorskor. I samband

därmed hade utredningen föreslagit att 6 § i ovannämnda förordning skulle

upphöra att gälla. Departementschefen framhåller att han vid behandling

av frågan om den författningsmässiga regleringen av ändringsförslagen

såvitt de angår distriktsbarnmorskornas anställningsförhållanden m. in.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955 7

funnit lämpligast att ersätta den nu gällande förordningen om anställande

av distriktsbarnmorskor m. m. med en ny förordning, benämnd förordning

om distriktsbarnmorskor.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i utredningens förslag och i yttrandena

över detsamma ävensom beträffande departementschefens ställningstagande

till anslagsfrågorna och de organisatoriska spörsmålen hänvisas

till den tidigare nämnda propositionen nr 129. Propositionen nr 129

har behandlats av sammansatt stats- och andra lagutskott, som i sitt utlåtande

denna dag nr 6 tillstyrkt densamma. Såvitt angår utskottets närmare

ställningstagande till berörda spörsmål får utskottet hänvisa till sitt

ovannämnda utlåtande nr 6.

Propositionen

Beträffande den i propositionen nr 130 lämnade motiveringen till det

däri framlagda författningsförslaget må här intagas följande.

1 §•

Departementschefen. Paragrafen motsvarar 1 § i 1943 års förordning.

I proposition nr 129 har jag förordat att medicinalstyrelsen skall äga från

dislriktsindelningen undantaga icke blott stad utanför landsting utan jämväl

annat område med tillgång till centralt belägen förlossningsanstalt. Bifall

till vad jag sålunda föreslagit föranleder ändring av bestämmelserna

i 1 § andra stycket i 1943 års förordning. I bestämmelserna bör emellertid

icke närmare preciseras under vilka villkor undantag får göras. En av förutsättningarna

därför bör dock vara, att organisationen på ett tillfredsställande

sätt är ordnad i huvudsak enligt den av utredningen som typ D

betecknade organisationsformen. Den förebyggande mödravården bör sålunda

vara väl utbyggd och ha särskilda barnmorskor, och vidare bör

områdets förlossningsanstalt ha att svara för erforderlig beredskap för

hemförlossningar.

I anslutning till den nya landstingslagen föreslås därjämte att uttrycken

landstingsområde och landsting utbytes mot benämningen landstingskommun.

2 §.

Departementschefen. Inom landstingskommun bör ledningen av barnmorskeväsendet

liksom hittills utövas av det organ inom landstinget som

närmast utövar ledningen av landstingskommunens hälso- och sjukvårdande

verksamhet i övrigt, dvs. hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Att göra

någon ändring härutinnan har icke heller ifrågasatts vare sig av utredningen

eller remissinstanserna.

Beträffande stad utanför landsting har möjligheten att tillsätta särskild

barnmorskestyrelse icke utnyttjats i praktiken. Det har befunnits ända
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

målsenligare att uppdraga ledningen åt den kommunala direktion eller

styrelse som omhänderhar administrationen av stadens övriga sjukvård.

Endast i en stad utövas ledningen av hälsovårdsnämnd.

Tillräckliga skäl för att, såsom i några remissyttranden ifrågasatts, i

förevarande sammanhang slopa begreppet barnmorskestyrelse för städer

utanför landsting anser jag icke föreligga. Däremot synes det mig icke vara

erforderligt eller — vid beaktande av hur praxis utvecklat sig — ens lämpligt

att i en förordning på detta område ha kvar detaljerade bestämmelser

om barnmorskestyrelsernas sammansättning. Ifrågavarande städer bör i

stället ha frihet att — utan särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t — till barnmorskestyrelse

utse den kommunala nämnd eller styrelse som befinnes

lämpligast. Styrelsen eller direktionen för stadens sjukhus torde väl i regel

vara särskilt lämpad att omhänderha ledningen även av barnmorskeväsendet

inom den öppna vården, bl. a. med hänsyn till den samordning mellan

den öppna och slutna vården som föreslås i vissa fall skola kunna äga rum.

I förordningen bör därför enligt min mening endast stadgas, att inom barnmorskedistrikt,

som utgöres av stad, skall den kommunala nämnd som

stadsfullmäktige bestämmer vara barnmorskestyrelse.

I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag det icke heller

påkallat att låta Kungl. Maj :t i detalj reglera barnmorskestyrelsernas verksamhet.

Det bör i stället här — liksom beträffande andra jämförbara styrelser

t. ex. distriktsvårdsstyrelse — ankomma på huvudmännen att utfärda

och fastställa de instruktioner, som kan vara erforderliga. En bestämmelse

härom har upptagits i andra stycket i förevarande paragraf.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört bör det nuvarande, av Kungl.

Maj :t utfärdade reglementet för barnmorskestyrelserna i riket upphävas.

Jag vill därvid erinra om att reglementet innehåller vissa bestämmelser

av allmän betydelse. Sålunda finns en bestämmelse om skyldighet för

barnmorskestyrelse att årligen avge berättelse, bl. a. till medicinalstyrelsen,

över verksamheten under det nästföregående året. Såsom utredningen föreslagit

kan denna bestämmelse lämpligen överflyttas till kungörelsen den

30 juni 1947 (nr 429) om statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

in. in. Reglementet innehåller vidare en allmän bestämmelse om rätt att

överklaga barnmorskestyrelses beslut hos medicinalstyrelsen om beslutet

förmenas icke ha tillkommit i behörig ordning eller eljest strida mot lag

eller författning. Det torde icke finnas någon anledning att bibehålla en

sådan speciell besvärsbestämmelse. I stället bör de allmänna reglerna om

kommunalbesvär gälla med länsstyrelserna och Kungl. Maj :t som besvärsinstanser.

Ifrågavarande särbestämmelse bör därför utan vidare kunna

upphävas.

Övriga föreskrifter i reglementet avser främst reglering av barnmorskestyrelsernas

åligganden, och denna reglering bör, som jag redan nämnt,

lämpligen ske i särskilda av huvudmännen fastställda instruktioner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955 9

3 §•

Departementschefen. 3 § i 1943 års förordning har oförändrad överförts

till den föreslagna förordningen.

4 §•

Departementschefen. Frågan om distriktsbarnmorskas deltagande i den

förebyggande mödravården har jag närmare behandlat i proposition nr 129.

Jag har därvid i huvudsak anslutit mig till utredningens förslag härutinnan.

Mitt ställningstagande bör föranleda omformulering på sätt utredningen

föreslagit av den nuvarande bestämmelsen om distriktsbarnmorskas biträde

i den förebyggande mödravården.

Även bestämmelsen om distriktsbarnmorskas biträdande i sjukvård

synes mig böra ändras i enlighet med utredningens förslag. Distriktsbarnmorska

bör, såsom jag antytt i proposition nr 129, få utöva allmänt förekommande

sjukvård av sådant slag som kan utövas i hemmen. Om denna

sjukvård sedan utövas i hemmen, i särskild mottagningslokal eller å annan

liknande plats saknar uppenbarligen betydelse. Det är omfattningen av

sjukvården som skall avgränsas och icke platsen för dess utövande.

Övriga föreskrifter i denna paragraf har oförändrade överflyttats från

4 § i 1943 års förordning.

5 §.

Departementschefen. 5 § i den föreslagna förordningen överensstämmer

med samma paragraf i 1943 års förordning.

6 §•

Departementschef en. I likhet med utredningen ifrågasätter jag icke att

göra någon ändring i de bestämmelser i den nu gällande förordningen som

handlar om distriktsbarnmorskas kontanta lön samt hennes rätt till utrustning

och förbrukningsmateriel m. m.

Såsom framhållits i vissa remissyttranden torde det däremot icke vara

erforderligt att i en förordning av ifrågavarande slag ha kvar bestämmelser

om rätt till sjukvård och semester. Distriktsbarnmorskornas anställningsförhållanden

regleras nämligen numera genom centrala överenskommelser

och det finns då icke någon anledning att bibehålla författningsbestämmelser

på detta område.

Bestämmelserna om distriktsbarnmorskas rätt till ersättning för resor

i tjänsten torde utan olägenhet kunna förenklas. Såsom utredningen funnit

synes något sakligt behov icke föreligga av att ha olika formulerade bestämmelser

för olika slag av resor. Vidare är det angeläget att samma

bestämmelser gäller för distriktsbarnmorskor och distriktssköterskor bl. a.

med hänsyn till det växande antal kombinerade sådana befattningar som

man räknar med. Jag biträder därför utredningens förslag att anförtro åt

2—Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. 2 avd. Nr 7

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

huvudmännen att fastställa grunderna för reseersättning. Någon risk för

att därigenom alltför stora variationer i ersättningsnormerna skulle uppkomma

anser jag icke föreligga.

Bestämmelsen om distriktsbarnmorskas rätt till flyttningsersättning synes

— även om den har ringa praktisk betydelse — böra bibehållas t. v.,

dock med den ändringen, att traktamentsklassen i anslutning till det nu

gällande resereglementet bestämmes till C i stället för D.

7 §•

Departementschefen. Bestämmelsen om vem som skall svara för kostnaderna

för distriktsbarnmorskas verksamhet har överförts till 7 § i den

föreslagna förordningen med allenast den formella jämkningen, att begreppet

landstingskommun införts.

Tillsynen över distriktsbarnmorskas verksamhet

Departementschefen. Jag delar utredningens uppfattning, att det icke kan

anses påkallat att i förordningen ha kvar bestämmelser om förmanskapet

beträffande distriktsbarnmorskor. Bestämmelser härom liksom beträffande

vad i övrigt skall gälla om barnmorskornas subordinationsförhållanden bör

lämpligen intagas i reglementet för barnmorskor. I den föreslagna förordningen

om distriktsbarnmorskor har därför icke upptagits någon bestämmelse

som motsvarar 6 § i 1943 års förordning.

Ikraftträdande m. m.

Departementschefen. Med hänsyn till de omfattande ändringar av förevarande

bestämmelser som jag förordat, har jag, som jag förut nämnt, ansett

lämpligast att ersätta 1943 års förordning med en helt ny förordning.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 januari 1956. I enlighet

med vad jag anfört vid behandlingen av 2 § i förslaget bör i samband

därmed reglementet den 31 december 1943 (nr 938) för barnmorskestyrelserna

i riket upphävas.

Utskottet

I propositionen nr 129 har för riksdagen framlagts förslag angående barnmorskeväsendets

organisation och den förebyggande mödravården m. in.

Förslaget grundar sig främst på den ovan omnämnda, av medicinalstyrelsen

i samråd med vissa experter verkställda utredningen. Sammansatt statsoch

andra lagutskott har i sitt utlåtande nr 6 denna dag tillstyrkt de i propositionen

nr 129 framlagda förslagen. För genomförande av vissa av

dessa förslag erfordras att ändringar vidtages i förordningen den 30 juni

1943 (nr 570) om anställande av distriktsbarnmorskor m. in. I utredningen

har även behandlats vissa andra frågor som direkt avser ändringar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955 11

i denna förordning. Utredningen har vidare framlagt förslag till nytt reglemente

för barnmorskor och i samband härmed föreslagit viss ändring i

ovannämnda förordning.

I förevarande proposition framlägges nu förslag till författningsmässig

reglering av ovannämnda ändringsförslag såvitt de angår distriktsbarnmorskornas

anställningsförhållanden m. m. Departementschefen har härvid

funnit lämpligt föreslå att den nu gällande förordningen om anställande

av distriktsbarnmorskor in. m. ersättes med en ny förordning om

distriktsbarnmorskor.

I fråga om författningsförslagets utformning vill utskottet anföra följande.

I 1 §, andra stycket, andra punkten, har upptagits bestämmelse att

medicinalstyrelsen skall äga från barnmorskedistriktsindelningen undantaga

stad, som ej tillhör landstingskommun, samt annat område med tillgång

till centralt belägen förlossningsanstalt. Utskottet har vid behandlingen

av propositionen nr 129 icke funnit anledning till erinran mot vad

sålunda föreslagits. I författningsförslaget har icke uppställts något krav

på att medicinalstyrelsen, innan förordnande av här avsett slag meddelas,

skall träda i kontakt med vederbörande huvudman. Denna fråga har berörts

i motionerna I: 440 och II: 555. Motionärerna framhåller, att de förutsätter

att medicinalstyrelsen inhämtar yttrande från stad resp. annat område

eller landstingskommun, innan beslut fattas om undantagande från

distriktsindelningen, men finner det erforderligt att denna fråga regleras

författningsmässigt samt föreslår ett tillägg till förslagets 1 § av innehåll

att medicinalstyrelsen innan beslut fattas skall höra vederbörande kommunala

organ.

Om fall skulle uppkomma, att förslag om undantagande av område från

distriktsindelningen icke utgått från vederbörande huvudman, bör det enligt

utskottets mening ligga i sakens natur att medicinalstyrelsen innan

förordnande av här avsett slag meddelas genom att träda i kontakt med

vederbörande kommunala organ undersöker om det finns resonans hos

huvudmannen för den tilltänkta åtgärden. Att i författning reglera detta

förhållande kan utskottet icke finna erforderligt.

I förslagets 6 §, andra stycket, andra punkten, föreskrives att distriktsbarnmorska,

där hinder härför icke möter, skall beredas särskilt rum för

mottagning, varjämte, där så utan oskälig kostnad kan ske, fri telefon

skall beredas henne. I fråga om särskilt mottagningsrum vill utskottet understryka

önskvärdheten av att sådant tillhandahålles barnmorskan i största

möjliga utsträckning. Vad avser frågan om telefon vill utskottet ifrågasätta

om inskränkningen »där så utan oskälig kostnad kan ske» numera

har någon praktisk betydelse. Med hänsyn till möjligheten av att förhållandena

dock i något enstaka fall är sådana att tillhandahållande av telefon

skulle vara förenat med oskäliga kostnader vill utskottet emellertid

icke för närvarande föreslå att bestämmelsen utformas annorlunda än

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 7 år 1955

departementschefen föreslagit. Det framstår dock för utskottet som synnerligen

angeläget att varje barnmorska kan nås per telefon.

I övrigt har det framlagda författningsförslaget icke föranlett utskottet

till särskilt yttrande. Utskottet tillstyrker förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionerna 1: 440 och II: 555,

måtte bifalla förevarande proposition, nr 130.

Stockholm den 17 maj 1955

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från statsutskottet: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson,

Jacobsson, Rubbestad, Åkerström och fröken Elmén;

från andra lagutskottet: herr Norman, fru Svenson, herr Magnusson,

fru Sandström och herr Bengtsson i Varberg.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SS

506300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.