Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anslag till anskaffning av en ng statsisbrgtare.

1955-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anslag till anskaffning av en ng statsisbrgtare.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1955

7

Nr 101

Utlåtande i anledning av Kungl. Majrts proposition angående

anslag till anskaffning av en ng statsisbrgtare.

(l:a avd.)

I propositionen nr 144 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 18 mars 1955,

föreslagit riksdagen att dels till Anskaffning av en ny statsisbrytare å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor, dels ock till Anskaffning

av en ny statsisbrytare å riksstaten för budgetåret 1955/56 under tionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Sedan 1954 års riksdag fattat principbeslut om anskaffande av en ny statsisbrytare

och anvisat medel för projektering av densamma, har under hösten

1954 övervägts hur anskaffandet lämpligen skulle ske. Marinförvaltningen,

som omhänderhar isbrytarmaterielen, kunde på grund av otillräckliga

personella resurser ej åta sig projekteringsarbetet. Däremot visade det

sig möjligt för ett svenskt varv att svara för denna uppgift. Marinförvaltningen

framlade i oktober 1954 förslag att projekteringsarbetet skulle anförtros

det svenska varvet. Ungefär samtidigt upplystes emellertid från ett

finskt företag, Wärtsilä-koncernen AB, att koncernen kunde åta sig att bygga

en isbrytare med leverans inom ca 3 år. Detta är åtskilligt kortare tid än

man förut räknat med. Koncernen har under senare år byggt ett flertal

större isbrytare, bl. a. isbrytaren Voima för finska statens räkning, och

vidare levererat flera isbrytare till ryska staten.

Marinförvaltningen tog kontakt med koncernen och preliminära förhandlingar

ägde under hösten rum om fartygstyp, utrustning, pris, leveranstid

m. m. Resultatet av dessa överläggningar innebar i huvudsak följande. Koncernen

kunde projektera och bygga en isbrytare av i stort sett samma typ

som Voima. Fartyget får ett deplacement av 4 900 ton. Framdrivningsmaskineriet

är dieselelektriskt med fyra propellrar, två i för och två i akter. Största

längd och bredd är 83,22 resp. 19,40 meter samt djupgående 6,60 meter.

Framdrivningsmaskineriet, det dieselelektriska maskineriet för kraftförsörjningen

och viss annan speciell utrustning för isbrytaren bör beställas i Sverige.

Under förutsättning av beställning omkring årsskiftet 1954/55 kan isbrytaren

levereras i slutet av år 1957. Priset för fartyget, exklusive den i

Sverige beställda utrustningen, blir 27 670 000 kronor; nämnda belopp kan

komma att något jämkas beroende på ändringar och modifikationer i förhållande

till föreliggande erbjudande från koncernen; bortsett härifrån är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1955

priset fast, på vilket sålunda inga indexreglerade eller liknande tillägg skall

utgå. Likviden till koncernen är avsedd att fullgöras på sådant sätt att den

i sin helhet kommer att avräknas mot vissa under åren 1957—1959 förfallande

finska räntebetalningar och annuiteter, avseende den finska statsskulden

till Sverige.

Vid övervägande av det finska erbjudandet har departementschefen ansett

följande omständigheter särskilt höra beaktas. Wärtsilä-koncernen

intar bland nordiska skeppsvarv så till vida en särställning som det i fråga

om isbrytarbyggen besitter en omfattande och djupgående erfarenhet. En

av marinförvaltningen verkställd besiktning av isbrytaren Voima har också

givit vid handen, att fartygstypen är lämplig, ävensom att driftserfarenheterna

är fullt tillfredsställande. Vidare kan det finska varvet leverera isbrytaren

betydligt snabbare än om fartyget byggts i Sverige; i det senare fallet

torde leverans kunna ske först flera år senare. Slutligen innebär betalningssättet

en lämplig form för att reglera finska betalningar, avseende statsskulden

till Sverige. Jämväl ur handelspolitiska synpunkter synes det avsedda

arrangemanget vara fördelaktigt.

Departementschefen har ansett de nu nämnda förhållandena tala för en

beställning i Finland. För att hålla möjligheten till leverans från Wärtsiläkoncernen

öppen var det emellertid erforderligt att en preliminär beställning

utlades strax efter det att de förberedande förhandlingarna slutförts.

1 detta läge ansåg departementschefen det motiverat att från svensk sida eu

villkorlig beställning lämnades, avgiven med förbehåll för riksdagens prövning

av ärendet i samband med att anslagsfrågan förelägges riksdagen. Att

departementschefen ansåg sig kunna tillstyrka ifrågavarande åtgärd får

givetvis också ses mot bakgrunden av att riksdagen fattat principbeslut om

anskaffande av isbrytaren.

Marinförvaltningen har gjort framställning om de åtgärder som erfordras

för att fullfölja beställningen. I detta sammanhang anmäler departementschefen

frågan om anslagsbehovet; till övriga av marinförvaltningen

gjorda yrkanden — med undantag av personalfrågan, som handlägges av

chefen för försvarsdepartementet — torde, framhåller departementschefen,

ställning få tagas sedan riksdagens beslut i ärendet föreligger.

Totalkostnaden för isbrytaren kan enligt marinförvaltningen beräknas

till 42 milj. kronor. Kommerskollegium uppgav visserligen hösten 1952 att

en ny statsisbrytare uppskattningsvis kunde dra en kostnad av ca 30 milj.

kronor. Härvid förklarade dock kommerskollegium att någon exakt kostnadsberäkning

ej var möjlig. Vidare bör framhållas att den nu tilltänkta isbrytaren

har något kraftigare dimensioner och effekt (4 900 ton, 10 500 hästkrafter)

än den större av de nuvarande svenska havsisbrytarna, Ymer (4 300

ton, 8 100 hästkrafter), den typ, som kommerskollegium 1952 torde ha haft

i tankarna. Anledningen till att man nu är inriktad på en större fartygstyp

är den, att större isbrytarfartyg erfordras i samma mån som handelsflottan

övergår till allt större fartygsenheter. Den finska isbrytaren Voima beräknas

kunna assistera lastfartyg upp till 10 000 dödviktston och tankfartyg upp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1955

9

till 16 000 dödviktston. Byggnadskostnaderna för en isbrytare av den storlek,

som nu avses, blir självfallet högre än för en ny isbrytare av Ymers typ. Vid

den granskning av kostnadsberäkningarna för den nya isbrytaren som verkställts

har ingenting framkommit som tyder på annat än att det nu aktuella

priset av 42 milj. kronor får anses skäligt för ett specialfartyg av denna typ.

På anförda skäl finner departementschefen alltså att den angivna totalkostnaden

bör godtagas. Såsom marinförvaltningen föreslagit bör inom ramen

för ett totalbelopp om 42 milj. kronor jämkning kunna ske mellan

kostnaden för Wärtsilä-koncernens arbete och kostnaderna i övrigt. Redan

nu kan förutses att priset till koncernen kommer att bli av storleksordningen

27 950 000 kronor, medan återstoden, ca 14 050 000 kronor, avser marinförvaltningens

utgifter. Mot en sådan fördelning har departementschefen

ingen erinran. Marinförvaltningen har begärt att för budgetåret 1954/55 anvisas

ett belopp av 5 500 000 kronor och för budgetåret 1955/56 ett belopp

av 2 500 000 kronor. Mot dessa belopp har departementschefen ej någon erinran.

Departementschefen föreslår därför att ifrågavarande medel anvisas

under tionde huvudtiteln med den av marinförvaltningen angivna uppdelningen

på tilläggsstat för innevarande budgetår samt på riksstaten för budgetåret

1955/56 i form av reservationsanslag under rubriken Anskaffning

av en ny statsisbrytare. Vad gäller frågan om avräkning av likviden för

fartyget mot vissa betalningar, avseende den finska statsskulden till Sverige,

har preliminärt träffats överenskommelse med finska regeringen. Avsikten

är att bekräfta denna överenskommelse genom skriftväxling mellan regeringarna.

Utskottet. Med erinran om att utskottet redan år 1947 uttalat önskvärdheten

av att vår isbrytarberedskap förstärktes, framhöll utskottet i sitt av

föregående års riksdag godkända utlåtande nr 10 angelägenheten av att åtgärder

vidtogos för att anskaffa en ersättare för statsisbrytaren Atle. Utskottet

tillstyrkte, att ytterligare ett statens isbrytarfartyg anskaffades och

att medel anvisades till bestridande av kostnaderna för projektering av fartygsbygget.

Riksdagen har således redan fattat principbeslut i ärendet.

Mot den nu föreslagna fartygstypen liksom i fråga om utrustningen m. m.

synes utskottet icke något vara att erinra. Enligt departementschefens förslag

skall fartyget byggas av det finska företaget Wärtsilä-koncernen AB.

Utskottet finner, att goda skäl anförts härför och tillstyrker alltså förslaget.

Totalkostnaden för isbrytaren har beräknats till 42 miljoner kronor,

varav ca 14,05 miljoner avse inarinförvaltningens utgifter. Med hänsyn till

vad i ärendet upplysts, finner utskottet de till grund härför liggande beräkningarna

böra godtagas. Beträffande det aktuella medelsbehovet vill utskottet

biträda Kungl. Maj :ts förslag att för ändamålet anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår 5,5 miljoner kronor och för nästa budgetår 2,5

miljoner kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1955

a) till Anskaffning av en ny statsisbrytare å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor;

b) till Anskaffning av en ny statsisbrytare för budgetåret

1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor.

Stockholm den 26 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 102.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad p a1 i texten