Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.
1955-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:108, Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.
Dokumentets text
Nr 108—112
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955
1
Nr 108
Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning
av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.
(5:e avd.)
Statsutskottet får härmed underställa riksdagens prövning riksdagens
år 1954 församlade revisorers berättelse, i vad den avser de statliga avlöningsförfattningarna,
jämte i anledning därav till Kungl. Maj:t avgivna
utlåtanden.
Under civildepartementet, § 33, har revisorerna uttalat sig för att arbetet
på att åstadkomma ett enklare statligt lönesystem snarast igångsättes
(del I, s. 245—283).
Revisorerna har inledningsvis redogjort för de nu gällande avlöningsförfattningarna
för statstjänstemän och därmed i avlöningshänseende jämställda
befattningshavare och därefter lämnat en översikt av en undersökning,
som revisorerna företagit i syfte att få del av vissa myndigheters
synpunkter och erfarenheter rörande tillämpningen av de statliga avlöningsförfattningarna
(s. 245—272).
Revisorerna har för egen del gjort ett utförligt uttalande, till vilket
utskottet tillåter sig hänvisa (s. 272—283). Avslutningsvis anför revisorerna
följande (s. 283).
Revisorerna, som med det anförda velat ge uttryck för och sammanfatta
en del av den kritik, som kan riktas mot det nuvarande statliga lönesystemet,
ha här huvudsakligen uppehållit sig vid de negativa sidorna av detta
men äro å andra sidan väl medvetna om att detsamma har många positiva
drag. över huvud taget inrymmer detta område en mängd problem, vilkas
lösning alltid torde kunna diskuteras. Revisorerna ha emellertid för sin
del velat klart utsäga, att man i längden icke kan fortsätta på en väg, som
lett och alltjämt leder till ett alltmer svåröverskådligt och invecklat system.
De motstridiga intressen, som på detta område ofta finnas mellan statsmakterna
och personalorganisationerna, utgöra i sig själva grunden för
komplicerade författningar. På lång sikt måste det emellertid även vara ett
personalintresse att förenklingar genomföras. Revisorerna ha i det föregående
även velat antyda några av de vägar, som äro tänkbara att gå, då
det gäller att revidera det statliga avlöningsväsendet. Men även åtskilliga
andra förslag böra upptagas till diskussion. Det väsentliga är, att arbetet
på att åstadkomma ett enklare lönesystem snarast igångsättes.
8 44 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 108—112.
2
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955
Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, försvarets fabriksstgrelse,
medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret,
kammarrätten, generaltullstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens
sakrevision, statens organisationsnämnd, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens lönenämnd, länsstyrelserna i
Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs lån, domkapitlen
i Uppsala, Växjö och Härnösand, Tjänstemännens centralorganisation,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Statstjämarkarteilen (del II, s. 187—278).
Utskottet. I förevarande paragraf av sin berättelse har riksdagens år
1954 församlade revisorer tagit upp frågan om de statliga avlöningsförfattningarna
och därvid på grundval av företagen undersökning uttalat, att
tiden nu är inne för en förenkling och ett förbilligande i administrativt
hänseende av det statliga avlöningsväsendet. I anslutning härtill har revisorerna
framfört en del synpunkter på frågan om en revision av detta.
Revisorerna har därvid diskuterat frågan om löneförfattningarnas antal
och ansett att man bör införa ett särskilt avlöningsreglemente för skolväsendet;
härvid har de emellertid lämnat öppet huruvida övningslärarreglementet
och avlöningsreglementet för lärare vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter
bör inordnas däri. Vidare upptar revisorerna
till diskussion vissa särskilda frågor såsom ett led i förenkling av lönesystemet,
nämligen vikariatsersättning och vikariatslön, löneklassreglerna,
systemet för beräkning av semester, sjukledighetsbestämmelserna samt särskilda
ersättningar, lönetillägg och tilläggsarvoden; i dessa hänseenden
gör revisorerna uttalanden av mer eller mindre positiv innebörd. Revisorernas
yttrande utmynnar bl.a. i ett erkännande av att förevarande område
inrymmer en mängd problem, vilkas lösning alltid torde kunna diskuteras.
Revisorerna säger sig ha velat antyda några av de vägar, som är tänkbara
att gå då det gäller att revidera det statliga avlöningsväsendet, men
även åtskilliga andra förslag bör enligt dem upptagas till diskussion. Avslutningsvis
gör revisorerna det uttalandet, att det väsentliga är att arbetet
på att åstadkomma ett enklare lönesystem snarast igångsättes.
I de avgivna remissyttrandena kan till en början konstateras en i det
hela tydligt dokumenterad önskan om en allmän översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
i syfte att åstadkomma förenklingar. De gjorda uttalandena
i detta avseende är emellertid mer eller mindre positivt avfattade,
och i diskussionen har i vissa fall framförts uppfattningar av olikartad
och delvis motstridande innebörd. Det må i detta sammanhang vara tillfyllest
att framhålla, att generalpoststyrelsen ansett översynen böra bedrivas
som en teknisk utredning, vars resultat efter erforderlig remissbehandling
bör läggas till grund för förhandlingar med personalorganisa
-
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955
3
tionerna, att statens sakrevison ansett eu självklar utgångspunkt böra vara
att nuvarande kostnadsram icke spränges, att domänstyrelsen uttalat sig
för »ett speciellt tillrättalagt lönesystem» för domänverket och övriga affärsdrivande
verk, att länsstyrelsen i Värmlands län ansett en verklig omdaning
av löneförfattningarnas utformning i det syfte revisorerna antytt
svårligen kunna komma till stånd annat än i samband med en allmän
lönereglering samt att tjänstemännens samtliga fyra huvudorganisationer
uttalat sig emot en förenkling på bekostnad av de anställdas villkor.
I fråga om de av revisorerna särskilt diskuterade specialproblemen har
i vissa remissyttranden företagits en prövning i sak, medan man i andra
yttranden icke ansett sig i frågans nuvarande läge böra ingå härpå. Vad
särskilt beträffar frågan om särskilt avlöningsreglemente för viss del av
statsförvaltningen har önskemål av denna innebörd framförts — förutom
beträffande skolväsendet — jämväl i fråga om försvaret och de affärsdrivande
verken. En tämligen enhällig uppfattning har kommit till synes i
fråga om behovet av en översyn av löneklassreglerna, varvid bl.a. anmärkts
på verkningarna av nuvarande bestämmelser vid övergång från statlig kollektivavtalsanställning
till lönegradsplacerad tjänst. Jämväl de nuvarande
sjukledighets- och sjuklönebestämmelserna har föranlett krav på förenkling.
Vad slutligen angår andra speciella frågor än de av revisorerna närmast
diskuterade har i vissa av de avgivna yttrandena en relativt ingående uppmärksamhet
ägnats häråt. Man har härvid även pekat på sådana vittomfattande
problem som förhandlingsrätten och förhandlingssystemet, räkenskapsårets
omfattning samt redogöraransvaret. Bland mera speciella, i yttrandena
berörda spörsmål må nämnas utrensning av förvaltningsbestämmelser
ur avlöningsreglementet, tillgodoräkning av icke-statlig anställning
inom reglerad befordringsgång, antalet löneplaner, reglerna om tjänstledighetsavdrag
samt bestämmelserna om övertidsersättning och flyttningskostnadsersättning.
Statens organisationsnämnd anser att samtidigt med översynen
av avlöningssystemet en översyn med samma syfte bör ske även av
allmänna resereglementet.
Även utskottet delar uppfattningen att åtskilligt onekligen kan göras
för att erhålla förenklingar i det nuvarande avlöningssystemet för statstjänstemännen
och med dem jämställda befattningshavare i statsunderstödd
verksamhet. Detta är inte något i och för sig anmärkningsvärt med tanke
på den utveckling inom förevarande område som ägt rum sedan de nuvarande
författningarna tillkom. Och samma omdöme torde med fog kunna
fällas om de flesta inom landet numera allmänt tillämpade avlöningssystemen.
Utskottet kan sålunda i princip ansluta sig till riksdagens revisorers
önskemål om en översyn av de statliga avlöningsförfattningarna. Härvid
bör alla de möjligheter till förenklingar i dessa författningar tagas i beaktande,
som kan åstadkommas utan att statsverket därigenom åsamkas
4
Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955
några mera betydande kostnadsökningar. I revisorernas önskemål om »ett
enklare lönesystem» inlägger utskottet den innebörden, att själva huvudgrunderna
för avlöningsreglementena i stort sett bör bibehållas orubbade och
att en förenkling av bestämmelserna i första hand bör sökas inom ramen
för dessa. Hur långt man i detta hänseende bör gå i den ena eller andra
riktningen torde emellertid inte kunna fixeras annat än i samband med
arbetets bedrivande. På lämpligt sätt bör personalorganisationerna beredas
tillfälle att framföra sina synpunkter på detta arbete.
Beträffande de speciella problem som kan väntas komma under övervägande
i samband med en översyn av löneförfattningarna har revisorerna
pekat på en del och samtidigt framhållit att andra förslag bör upptas till
diskussion. Sådana har också i icke ringa utsträckning framförts i remissyttrandena.
Utskottet vill i detta hänseende endast erinra om det förslag
rörande statstjänstemännens sjukvårdsförmåner, som nyligen framlagts och
som innebär vittgående förenklingar, samt i övrigt anföra att det icke gärna
kan ifrågakomma att nu ange några närmare riktlinjer för ifrågavarande
översyn eller eljest taga ställning till de detaljproblem som bör innefattas
i densamma.
Såsom resultat av sina överväganden i förevarande ämne får utskottet
föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet
anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.
Stockholm den 29 april 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström, Hesselbom, Sundelin,
Einar Persson, Birger Andersson, Lodenius, Olsén, Ivar Nilzon och
Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i
Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Johansson
i Mysinge, Petterson i Degerfors, Birke, Nihlfors, Gustafsson i Stockholm,
Almgren, Andreasson och fröken Ager.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ;proposition angående vissa åtgärder för att främja rekryteringen till polisen m. m. a1 i texten