Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.

1955-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:108, Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 108—112

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955

1

Nr 108

Utlåtande i anledning av riksdagens år 195b församlade

revisorers berättelse angående verkställd granskning

av statsverket, i vad berättelsen avser de statliga avlöningsförfattningarna.

(5:e avd.)

Statsutskottet får härmed underställa riksdagens prövning riksdagens

år 1954 församlade revisorers berättelse, i vad den avser de statliga avlöningsförfattningarna,

jämte i anledning därav till Kungl. Maj:t avgivna

utlåtanden.

Under civildepartementet, § 33, har revisorerna uttalat sig för att arbetet

på att åstadkomma ett enklare statligt lönesystem snarast igångsättes

(del I, s. 245—283).

Revisorerna har inledningsvis redogjort för de nu gällande avlöningsförfattningarna

för statstjänstemän och därmed i avlöningshänseende jämställda

befattningshavare och därefter lämnat en översikt av en undersökning,

som revisorerna företagit i syfte att få del av vissa myndigheters

synpunkter och erfarenheter rörande tillämpningen av de statliga avlöningsförfattningarna

(s. 245—272).

Revisorerna har för egen del gjort ett utförligt uttalande, till vilket

utskottet tillåter sig hänvisa (s. 272—283). Avslutningsvis anför revisorerna

följande (s. 283).

Revisorerna, som med det anförda velat ge uttryck för och sammanfatta

en del av den kritik, som kan riktas mot det nuvarande statliga lönesystemet,

ha här huvudsakligen uppehållit sig vid de negativa sidorna av detta

men äro å andra sidan väl medvetna om att detsamma har många positiva

drag. över huvud taget inrymmer detta område en mängd problem, vilkas

lösning alltid torde kunna diskuteras. Revisorerna ha emellertid för sin

del velat klart utsäga, att man i längden icke kan fortsätta på en väg, som

lett och alltjämt leder till ett alltmer svåröverskådligt och invecklat system.

De motstridiga intressen, som på detta område ofta finnas mellan statsmakterna

och personalorganisationerna, utgöra i sig själva grunden för

komplicerade författningar. På lång sikt måste det emellertid även vara ett

personalintresse att förenklingar genomföras. Revisorerna ha i det föregående

även velat antyda några av de vägar, som äro tänkbara att gå, då

det gäller att revidera det statliga avlöningsväsendet. Men även åtskilliga

andra förslag böra upptagas till diskussion. Det väsentliga är, att arbetet

på att åstadkomma ett enklare lönesystem snarast igångsättes.

8 44 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 108—112.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, försvarets fabriksstgrelse,

medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret,

kammarrätten, generaltullstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens

sakrevision, statens organisationsnämnd, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens lönenämnd, länsstyrelserna i

Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs lån, domkapitlen

i Uppsala, Växjö och Härnösand, Tjänstemännens centralorganisation,

Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation

och Statstjämarkarteilen (del II, s. 187—278).

Utskottet. I förevarande paragraf av sin berättelse har riksdagens år

1954 församlade revisorer tagit upp frågan om de statliga avlöningsförfattningarna

och därvid på grundval av företagen undersökning uttalat, att

tiden nu är inne för en förenkling och ett förbilligande i administrativt

hänseende av det statliga avlöningsväsendet. I anslutning härtill har revisorerna

framfört en del synpunkter på frågan om en revision av detta.

Revisorerna har därvid diskuterat frågan om löneförfattningarnas antal

och ansett att man bör införa ett särskilt avlöningsreglemente för skolväsendet;

härvid har de emellertid lämnat öppet huruvida övningslärarreglementet

och avlöningsreglementet för lärare vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

bör inordnas däri. Vidare upptar revisorerna

till diskussion vissa särskilda frågor såsom ett led i förenkling av lönesystemet,

nämligen vikariatsersättning och vikariatslön, löneklassreglerna,

systemet för beräkning av semester, sjukledighetsbestämmelserna samt särskilda

ersättningar, lönetillägg och tilläggsarvoden; i dessa hänseenden

gör revisorerna uttalanden av mer eller mindre positiv innebörd. Revisorernas

yttrande utmynnar bl.a. i ett erkännande av att förevarande område

inrymmer en mängd problem, vilkas lösning alltid torde kunna diskuteras.

Revisorerna säger sig ha velat antyda några av de vägar, som är tänkbara

att gå då det gäller att revidera det statliga avlöningsväsendet, men

även åtskilliga andra förslag bör enligt dem upptagas till diskussion. Avslutningsvis

gör revisorerna det uttalandet, att det väsentliga är att arbetet

på att åstadkomma ett enklare lönesystem snarast igångsättes.

I de avgivna remissyttrandena kan till en början konstateras en i det

hela tydligt dokumenterad önskan om en allmän översyn av de statliga avlöningsförfattningarna

i syfte att åstadkomma förenklingar. De gjorda uttalandena

i detta avseende är emellertid mer eller mindre positivt avfattade,

och i diskussionen har i vissa fall framförts uppfattningar av olikartad

och delvis motstridande innebörd. Det må i detta sammanhang vara tillfyllest

att framhålla, att generalpoststyrelsen ansett översynen böra bedrivas

som en teknisk utredning, vars resultat efter erforderlig remissbehandling

bör läggas till grund för förhandlingar med personalorganisa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955

3

tionerna, att statens sakrevison ansett eu självklar utgångspunkt böra vara

att nuvarande kostnadsram icke spränges, att domänstyrelsen uttalat sig

för »ett speciellt tillrättalagt lönesystem» för domänverket och övriga affärsdrivande

verk, att länsstyrelsen i Värmlands län ansett en verklig omdaning

av löneförfattningarnas utformning i det syfte revisorerna antytt

svårligen kunna komma till stånd annat än i samband med en allmän

lönereglering samt att tjänstemännens samtliga fyra huvudorganisationer

uttalat sig emot en förenkling på bekostnad av de anställdas villkor.

I fråga om de av revisorerna särskilt diskuterade specialproblemen har

i vissa remissyttranden företagits en prövning i sak, medan man i andra

yttranden icke ansett sig i frågans nuvarande läge böra ingå härpå. Vad

särskilt beträffar frågan om särskilt avlöningsreglemente för viss del av

statsförvaltningen har önskemål av denna innebörd framförts — förutom

beträffande skolväsendet — jämväl i fråga om försvaret och de affärsdrivande

verken. En tämligen enhällig uppfattning har kommit till synes i

fråga om behovet av en översyn av löneklassreglerna, varvid bl.a. anmärkts

på verkningarna av nuvarande bestämmelser vid övergång från statlig kollektivavtalsanställning

till lönegradsplacerad tjänst. Jämväl de nuvarande

sjukledighets- och sjuklönebestämmelserna har föranlett krav på förenkling.

Vad slutligen angår andra speciella frågor än de av revisorerna närmast

diskuterade har i vissa av de avgivna yttrandena en relativt ingående uppmärksamhet

ägnats häråt. Man har härvid även pekat på sådana vittomfattande

problem som förhandlingsrätten och förhandlingssystemet, räkenskapsårets

omfattning samt redogöraransvaret. Bland mera speciella, i yttrandena

berörda spörsmål må nämnas utrensning av förvaltningsbestämmelser

ur avlöningsreglementet, tillgodoräkning av icke-statlig anställning

inom reglerad befordringsgång, antalet löneplaner, reglerna om tjänstledighetsavdrag

samt bestämmelserna om övertidsersättning och flyttningskostnadsersättning.

Statens organisationsnämnd anser att samtidigt med översynen

av avlöningssystemet en översyn med samma syfte bör ske även av

allmänna resereglementet.

Även utskottet delar uppfattningen att åtskilligt onekligen kan göras

för att erhålla förenklingar i det nuvarande avlöningssystemet för statstjänstemännen

och med dem jämställda befattningshavare i statsunderstödd

verksamhet. Detta är inte något i och för sig anmärkningsvärt med tanke

på den utveckling inom förevarande område som ägt rum sedan de nuvarande

författningarna tillkom. Och samma omdöme torde med fog kunna

fällas om de flesta inom landet numera allmänt tillämpade avlöningssystemen.

Utskottet kan sålunda i princip ansluta sig till riksdagens revisorers

önskemål om en översyn av de statliga avlöningsförfattningarna. Härvid

bör alla de möjligheter till förenklingar i dessa författningar tagas i beaktande,

som kan åstadkommas utan att statsverket därigenom åsamkas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 108 år 1955

några mera betydande kostnadsökningar. I revisorernas önskemål om »ett

enklare lönesystem» inlägger utskottet den innebörden, att själva huvudgrunderna

för avlöningsreglementena i stort sett bör bibehållas orubbade och

att en förenkling av bestämmelserna i första hand bör sökas inom ramen

för dessa. Hur långt man i detta hänseende bör gå i den ena eller andra

riktningen torde emellertid inte kunna fixeras annat än i samband med

arbetets bedrivande. På lämpligt sätt bör personalorganisationerna beredas

tillfälle att framföra sina synpunkter på detta arbete.

Beträffande de speciella problem som kan väntas komma under övervägande

i samband med en översyn av löneförfattningarna har revisorerna

pekat på en del och samtidigt framhållit att andra förslag bör upptas till

diskussion. Sådana har också i icke ringa utsträckning framförts i remissyttrandena.

Utskottet vill i detta hänseende endast erinra om det förslag

rörande statstjänstemännens sjukvårdsförmåner, som nyligen framlagts och

som innebär vittgående förenklingar, samt i övrigt anföra att det icke gärna

kan ifrågakomma att nu ange några närmare riktlinjer för ifrågavarande

översyn eller eljest taga ställning till de detaljproblem som bör innefattas

i densamma.

Såsom resultat av sina överväganden i förevarande ämne får utskottet

föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 29 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström, Hesselbom, Sundelin,

Einar Persson, Birger Andersson, Lodenius, Olsén, Ivar Nilzon och

Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i

Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Johansson

i Mysinge, Petterson i Degerfors, Birke, Nihlfors, Gustafsson i Stockholm,

Almgren, Andreasson och fröken Ager.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ;proposition angående vissa åtgärder för att främja rekryteringen till polisen m. m. a1 i texten